Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden)

4.3.1.13 Om bulkcontainrar används för att transportera gods i bulk, som kan orsaka dammexplosion eller avge brandfarliga ångor (till exempel vissa avfallsprodukter), ska åtgärder vidtas för att undvika antändningskällor och för att förebygga farlig elektrostatisk urladdning under transport, lastning och lossning av godset.

4.3.1.14 Ämnen, exempelvis avfall, som kan reagera farligt med varandra, och ämnen ur olika klasser samt gods som inte omfattas av dessa föreskrifter, som kan reagera farligt med varandra, får inte blandas i samma bulkcontainer. Farliga reaktioner innefattar: .1 förbränning och/eller utvecklande av avsevärd hetta, .2 utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser, .3 bildande av frätande vätskor, eller .4 uppkomst av instabila ämnen.

4.3.1.15 Innan en bulkcontainer lastas ska den kontrolleras visuellt för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig, att innerväggar, tak och golv inte har utbuktningar eller skador, och att fodring eller utrustning för att hålla kvar lasten är utan skåror, revor eller andra skador, som skulle kunna inverka menligt på bulkcontainerns förmåga att hålla kvar lasten. Strukturellt funktionsduglig innebär att bulkcontainern inte har några allvarliga defekter på sina bärande delar, såsom övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel, dörrbalkar, tvärgående golvbalkar, hörnstolpar och containerhörnbeslag. Allvarliga defekter inkluderar: .1 utbuktningar, sprickor eller brott på konstruktionselement eller bärande delar, som kan inverka menligt på containerns hållfasthet, .2 mer än en skarv eller en oduglig skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar, .3 mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, .4 varje skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe, .5 gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, sönder, saknas eller på annat sätt är ur funktion, .6 otäta förslutningar eller tätningar, .7 all slags åverkan på konstruktionen som är kraftig nog för att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning, placering och säkring på chassin eller fordon eller placering i fartygs lastrum, .8 all slags åverkan på lyftanordningar eller anordningar för hanteringsutrustning, eller .9 all slags åverkan på service- eller driftutrustning.

4.3.1.16 Innan en flexibel bulkcontainer fylls ska den kontrolleras visuellt för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig och att dess textillyftband, bärande strukturremmar, presenning, låsanordningar samt metall- och textildelar är utan utbuktningar eller skador och att innerbeklädnader är utan skåror, revor eller andra skador.

4.3.1.16.1 För flexibla bulkcontainrar ska användningstiden för transport av farligt gods vara två år från tillverkningsdatumet för den flexibla bulkcontainern.

4.3.1.16.2 En ventilationsanordning ska monteras om en farlig ansamling av gaser kan utvecklas i den flexibla bulkcontainern. Ventilen ska vara så utformad att inträngning av främmande ämnen eller inträngande av vatten förhindras under normala transportförhållanden.

292

Bilaga 1

Bilaga 1

.7 styva förpackningar enligt förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621 får också användas. De ska vara ordentligt säkrade för att förhindra skador under normala transportförhållanden. Avfall i styva förpackningar och plastsäckar, som transporteras tillsammans i samma slutna bulkcontainer, ska vara tillräckligt åtskilda, t.ex. genom lämpliga styva avspärrningar eller skiljeväggar, nät eller annan säkringsmateriel, för att förhindra skador på förpackningarna under normala transportförhållanden, .8 avfall med UN 3291 i plastsäckar får inte komprimeras så kraftigt i slutna bulkcontainrar att säckarna inte längre är täta, .9 efter varje transport ska den slutna bulkcontainern undersökas beträffande läckage och utspillt gods. Om avfall med UN 3291 läckt ut eller spillts i en sluten bulkcontainer, får denna användas igen först efter grundlig rengöring och om nödvändigt desinficerats eller sanerats med lämpligt medel. Med undantag av medicinskt eller veterinärmedicinskt avfall får inget annat gods transporteras tillsammans med UN 3291. Sådant annat avfall som transporteras i samma slutna bulkcontainer, ska undersökas beträffande eventuell kontaminering.

Del 5

Bestämmelser för avsändning

Bilaga 1

Kapitel 5.1

Allmänna bestämmelser

Bilaga 1

Bilaga 1

sjögående fartyg ska undantas från detta krav, om summan av kriticitetssäkerhetsindex inte överstiger 50 för något lastrum, någon avdelning eller någon avgränsad däcksyta och det avstånd på 6 meter mellan grupper av kollin eller overpacks som krävs i tabell 7.1.4.5.3.4 är uppfyllt, och .4 strålskyddsprogram för förflyttningar med specialfartyg enligt 7.1.4.5.8, och .5 förflyttning av SCO-III.

Behörig myndighet får dock, genom ett särskilt villkor i kollikonstruktionscertifikatet (se 5.1.5.2.1) medge förflyttning in i eller genom sitt land utan transportgodkännande.

5.1.5.1.3 Förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse

Behörig myndighet får godkänna bestämmelser enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, får transporteras enligt särskild överenskommelse (se 1.5.4). (TSFS 2023:64)

5.1.5.1.4 Förhandsmeddelanden

Förhandsmeddelande till behörig myndighet föreskrivs i följande fall: .1 Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver godkännande av behörig myndighet, ska avsändaren säkerställa att kopior av alla tillämpliga certifikat från behöriga myndigheter som krävs för kollikonstruktionen i fråga, har skickats till den behöriga myndigheten i avsändarlandet och i varje land som sändningen kommer att transporteras genom eller in i. Avsändaren behöver inte invänta bekräftelse från den behöriga myndigheten, och denna behöver inte heller bekräfta mottagandet av certifikatet. .2 Avsändaren ska förhandsmeddela den behöriga myndigheten i avsändarlandet och den behöriga myndigheten i varje land som sändningen transporteras genom eller in i, vid var och en av följande typer av förflyttningar: .1 kollin av typ C innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, .2 kollin av typ B(U) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, .3 kollin av typ B(M), .4 förflyttning enligt särskild överenskommelse.

Sådant förhandsmeddelande ska vara varje behörig myndighet tillhanda innan förflyttningen påbörjas, och helst minst 7 dagar innan.

.3 Avsändaren behöver inte sända separat förhandsmeddelande om nödvändig information har angetts i ansökan om förflyttningsgodkännande (se 6.4.23.2). .4 Förhandsmeddelandet ska innehålla: .1 tillräckliga uppgifter för att möjliggöra identifieringen av kollit eller kollina, inklusive alla tillämpliga certifikatnummer och igenkänningsmärken, .2 uppgifter om datum för förflyttningen, förväntat ankomstdatum och avsedd färdväg, .3 namnen på de radioaktiva ämnena eller nukleiderna, .4 beskrivning av det radioaktiva ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd, eller uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, och .5 den maximala aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten, uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan för varje fissil nukleid) i gram (g) eller multiplar av gram anges i stället för aktiviteten.

299

Bilaga 1

Bilaga 1

Tabell 5.1.5.3.1 – Multiplikationsfaktorer för tankar,

containrar och oförpackat LSA-I, SCO-I och SCO-III

a

större än 1 m till och med 5 m 2 2 3 större än 5 m till och med 20 m 2 10 större än 20 m a Största uppmätta tvärsnittsyta hos lasten.

5.1.5.3.2 TI för varje styv overpack, container eller transportmedel ska bestämmas som summan av TI för alla medförda kollin. För en förflyttning från en enda avsändare får avsändaren bestämma TI genom direkt mätning av dosraten.

TI för en icke styv overpack ska bestämmas endast som summan av TI för alla kollin i denna overpack.

5.1.5.3.3 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje overpack eller varje container ska bestämmas som summan av CSI för alla ingående kollin. Samma förfarande ska tillämpas för bestämning av totalsumman av CSI i en sändning eller i ett transportmedel.

5.1.5.3.4 Kollin, overpacks och containrar ska inplaceras i någon av kategorierna I-VIT, II-GUL eller III-GUL i överensstämmelse med de villkor som anges i tabell 5.1.5.3.4 och med följande bestämmelser: .1 Vid bestämning av tillämplig kategori för ett kolli, en overpack eller en container ska hänsyn tas till såväl transportindex som dosrat på ytan. Då transportindex överensstämmer med villkoren för en kategori, medan dosraten på ytan överensstämmer med en annan kategori, ska kolli, overpack eller container inplaceras i den högre kategorin. För detta ändamål ska kategori I-VIT betraktas som den lägsta kategorin. .2 TI ska bestämmas enligt den metod som anges i 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2. .3 Om dosraten på ytan är högre än 2 mSv/h, ska ett kolli eller overpack transporteras som komplett last och enligt tillämpliga bestämmelser i 7.1.4.5.6 eller 7.1.4.5.7, beroende på vad som är lämpligt. .4 Ett kolli som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III- GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5. .5 En overpack eller container som innehåller kollin som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.

Tabell 5.1.5.3.4 – Kategorier för kollin, overpacks och containrar

Villkor

Högsta dosrat i någon punkt på Transportindex Kategori den utvändiga ytan

a 0 Högst 0,005 mSv/h I-VIT a Större än 0, men ej större än 1 Över 0,005 mSv/h, men högst 0,5 mSv/h II-GUL Större än 1, men ej större än 10 Över 0,5 mSv/h, men högst 2 mSv/h III-GUL b Större än 10 Över 2 mSv/h, men högst 10 mSv/h III-GUL a Om uppmätt transportindex är högst 0,05 får värdet sättas till noll enligt 5.1.5.3.1.3. b Ska även transporteras som ”komplett last” utom för containrar (se tabell 7.1.4.5.3.1).

5.1.5.3.5 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska kategoriseringen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

301

Bilaga 1

Bilaga 1

Kapitel 5.2

Märkning och etikettering av kollin inklusive IBC-behållare

Anm. Dessa bestämmelser avser i första hand märkning och etikettering av farligt gods i enlighet med dess egenskaper. Dock får ytterligare märkning eller symboler som visar försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid hantering och lagring av ett kolli anges på kollit där det är tillämpligt (t.ex. en symbol föreställande ett paraply som visar att kollit ska hållas torrt).

Bilaga 1

5.2.1.5.2 Märkningen av undantagna kollin med radioaktiva ämnen i klass 7 skall vara den som krävs enligt 5.1.5.4.1.

5.2.1.5.3 Varje kolli med bruttovikt över 50 kg ska ha tillåten bruttovikt tydligt och varaktigt märkt på utsidan av förpackningen.

5.2.1.5.4 Varje kolli som överensstämmer med: .1 konstruktionen för ett kolli av typ IP-1, typ IP-2 eller typ IP-3 ska förses med märkningen ”TYPE IP-1”, ”TYPE IP-2” respektive ”TYPE IP-3” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen, .2 konstruktionen för ett kolli av typ A ska förses med märkningen ”TYPE A” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen, .3 konstruktionen för ett kolli av typ IP-2 eller typ IP-3 eller ett kolli av typ A ska på utsidan av förpackningen förses tydligt och varaktigt med godkännandebeteckningen för fordon (VRI-kod) för det land där konstruktionstypen har sitt ursprung, samt antingen tillverkarens namn eller annan av behörig myndighet i konstruktionstypens ursprungsland fastställd identifikation av förpackningen.

5.2.1.5.5 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion som är godkänd enligt ett eller flera av delavsnitten 5.1.5.2.1, 6.4.22.1- 6.4.22.4, 6.4.23.4- 6.4.23.7 och 6.4.24.2 ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av kollit med följande uppgifter: .1 det av behörig myndighet tilldelade igenkänningsmärket för den kollikonstruktionen, .2 ett serienummer som medger entydig identifiering av enskilda förpackningar som överensstämmer med kollikonstruktionen, .3 ”TYPE B(U)”, ”TYPE B(M)” eller ”TYPE C” för ett kolli av typ B(U) typ B(M) eller typ C.

5.2.1.5.6 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska vara märkt på utsidan av den yttersta behållaren som är brand- och vattenbeständig med den nedan avbildade symbolen för joniserande strålning, genom stansning, prägling eller annat sätt som är beständigt mot brand och vatten.

Symbol för joniserande strålning. Proportionerna baseras på en inre cirkel med radien X. X ska vara minst 4 mm.

Varje märkning som kollit försetts med i enlighet med kraven i 5.2.1.5.4.1 och .2 samt 5.2.1.5.5.3 med avseende på kollityp, och som inte har samband med det UN-nummer och den officiella transportbenämning (proper shipping name) som sändningen har betecknats med, ska avlägsnas eller täckas över.

304

Bilaga 1

5.2.1.5.7 Om LSA-I- eller SCO-I-material placerats i behållare eller förpackningsmaterial och transporteras som komplett last enligt 4.1.9.2.4 ska utsidan av behållarna eller förpackningsmaterialen förses med texten ” RADIOACTIVE LSA-I”, respektive ”RADIOACTIVE SCO-I”.

5.2.1.5.8 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

Bilaga 1

5

eller

Två svarta eller röda pilar på vit eller på lämpligt sätt kontrasterande bakgrund. Den rektangulära avgränsningen är valfri. Alla delar i märkningen ska vara i ungefärlig proportion så som visas i figuren.

(TSFS 2023:64)

5.2.1.7.2 Riktningspilar krävs inte för kollin med: .1 ytterförpackningar som innehåller tryckkärl, med undantag av slutna eller öppna kryokärl, .2 ytterförpackningar som innehåller farligt gods i innerförpackningar med en kapacitet av högst 120 ml vardera, med en tillräcklig mängd absorberande material mellan inner- och ytterförpackningarna för att uppta hela vätskeinnehållet, .3 ytterförpackningar som innehåller smittförande ämnen i klass 6.2 i primärkärl med en kapacitet av högst 50 ml vardera, .4 kollin av typ IP-2, typ IP-3, typ A, typ B(U), typ B(M) eller typ C som innehåller radioaktiva ämnen i klass 7, .5 ytterförpackningar som innehåller föremål som är täta i alla lägen (t.ex. alkohol eller kvicksilver i termometrar, aerosolbehållare m.m.), eller .6 ytterförpackningar som innehåller farligt gods i hermetiskt tillslutna innerförpackningar innehållande högst 500 ml vardera.

(TSFS 2023:64)

5.2.1.7.3 På ett kolli som är märkt i överensstämmelse med detta avsnitt får inga pilar visas för andra syften än att ange rätt kolliorientering.

Bilaga 1

Märkning för litiumbatteri

5

* Plats för UN-nummer

Märkningen ska ha formen av en rektangel eller kvadrat med randad kant. Bredden ska vara minst 100 mm och höjden ska vara minst 100 mm och minsta bredd på den randade kanten ska vara 5 mm. Symbolen (grupp av batterier, ett skadat med en brinnande flamma, ovanför UNnumret för litiumjonbatterier eller -celler eller primära litiumbatterier eller -celler) ska vara svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund. Den randade kanten ska vara röd. Om storleken på kollit kräver det får märkningen minskas till som minst 100 mm på bredden och 70 mm på höjden. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

Anm. Märkningen för litiumbatteri enligt 5.2.1.10.2 som innehåller telefonnummer för ytterligare information får fortsätta att tillämpas fram till 31 december 2026.

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

ingen varningsetikett krävs för ämnet ifråga. Emellertid ska för vissa ämnen kollit märkas med tillämplig text enligt vad som anges i särbestämmelsen, till exempel:

Ämne UN-nr Klass Märkning som krävs på balar

Balat hö i lastbärare 1327 4.1 Ingen Balat hö, ej i lastbärare 1327 4.1 Klass 4.1 Balade torra växtfibrer i 3360 4.1 Ingen lastbärare

Ämne UN-nr Klass Märkning som krävs på kollin, utöver officiell transportbenämning (proper shipping name) och UN-nummer

Fiskmjöl* 1374 4.2 Klass 4.2† * Gäller endast fiskmjöl i förpackningsgrupp III. † Undantaget från märkning av klass, om det lastats i lastbärare som endast innehåller fiskmjöl, UN 1374.

5.2.2.1.3 Med undantag för vad som anges i 5.2.2.1.3.1, ska bestämmelserna i kapitel 2.0 användas för att avgöra primärfaran för godset om ett ämne motsvarar definitionen för mer än en klass och detta inte uttryckligen nämns i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2. Förutom etiketten som krävs för primärfaran ska etiketter för sekundärfaror också anbringas enligt vad som anges i förteckningen över farligt gods.

5.2.2.1.3.1 Kollin som innehåller ämnen i klass 8 behöver inte ha en etikett för sekundärfara enligt förlaga nr 6.1 om giftigheten enbart härrör från den nedbrytande effekten på vävnad. Ämnen i klass

4.2 behöver inte ha en etikett för sekundärfara enligt förlaga nr 4.1.

5.2.2.1.4 Etiketter för gaser i klass 2 med en eller flera sekundärfaror

Sekundärfara-/faror Delklass Etikett för primärfara Etikett(er) för angiven i kapitel 2.2 sekundärfara/-faror

2.1 Ingen 2.1 Ingen 2.2 Ingen 2.2 Ingen 5.1 2.2 5.1 2.3 Ingen 2.3 Ingen 2.1 2.3 2.1 5.1 2.3 5.1 5.1,8 2.3 5.1,8 8 2.3 8 2.1,8 2.3 2.1,8

5.2.2.1.5 Tre separata etiketter har angetts för klass 2, en för brandfarliga gaser i delklass 2.1 (röd), en för icke brandfarliga, icke giftiga gaser i delklass 2.2 (grön) och en för giftiga gaser i delklass

2.3 (vit). Då förteckningen över farligt gods visar att en gas i klass 2 har en eller flera sekundärfaror, ska etiketter enligt tabellen i 5.2.2.1.4 användas.

5.2.2.1.6 Frånsett bestämmelserna i 5.2.2.2.1.2 ska varje etikett: .1 placeras på samma sida av kollit i närheten av märkningen med officiell transportbenämning (proper shipping name), om kollits dimensioner medger detta,

308

Bilaga 1

.2 placeras på kollit så att de inte täcks eller skyms av någon del av förpackningen, någon detalj som är fäst på förpackningen, någon annan etikett eller någon märkning, och .3 placeras intill varandra, om etiketter för både primärfara och sekundärfara krävs.

Om ett kollis form är för oregelbunden eller kollit för litet, så att etiketten inte kan sättas fast på ett tillfredsställande vis, får den fästas vid kollit med ett snöre eller på annat lämpligt sätt.

5.2.2.1.7 IBC-behållare med kapacitet över 450 liter samt storförpackningar ska förses med etiketter på två motstående sidor. (TSFS 2023:64)

5.2.2.1.8 Etiketter ska fästas på en yta med kontrasterande färg.

5.2.2.1.9 Särskilda bestämmelser för etikettering av självreaktiva ämnen

En etikett för sekundärfara ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) ska användas för självreaktiva ämnen av typ B, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning eftersom provningsresultat har visat att det självreaktiva ämnet inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning.

5.2.2.1.10 Särskilda bestämmelser för etikettering av organiska peroxider

Etiketten för klass 5.2 (förlaga nr 5.2) ska anbringas på kollin som innehåller organiska peroxider, klassificerade som typ B, C, D, E eller F. Etiketten visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett för sekundärfara ”FLAMMABLE LIQUID” (förlaga nr 3) behövs därför inte. Dessutom ska följande etiketter för sekundärfara ska användas: .1 En etikett ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) för organiska peroxider typ B, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning eftersom provningsresultat har visat att den organiska peroxiden inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning, .2 En etikett ”CORROSIVE” (förlaga nr 8), om ämnet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I eller II i klass 8.

5.2.2.1.11 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med smittförande ämnen

Utöver etiketten för primärfara (förlaga nr 6.2) ska kollin med smittförande ämnen vara försedda med alla andra etiketter som krävs på grund av innehållets egenskaper.

5.2.2.1.12 Särskilda bestämmelser för etikettering av radioaktiva ämnen

5.2.2.1.12.1 Bortsett från när förstorade varningsetiketter enligt 5.3.1.1.3 används, ska varje kolli, overpack och container som innehåller radioaktiva ämnen vara försedd med etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C i enlighet med tillämplig kategori. Etiketterna ska fästas på utsidan på två motstående sidor av ett kolli eller en overpack eller på alla fyra utsidorna av en container eller tank. Dessutom ska varje kolli, overpack och container som innehåller fissila ämnen, utom fissila ämnen undantagna enligt bestämmelserna i 2.7.2.3.5, vara försedda med etiketter enligt förlaga nr 7E; sådana etiketter ska, i tillämpliga fall, placeras bredvid etiketterna som motsvarar tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C. Etiketterna får inte skymma märkningen som anges i detta kapitel. Etiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas eller täckas över.

5.2.2.1.12.2 Etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B och 7C ska kompletteras med följande information: .1 Innehåll: .1 Utom för LSA-I material ska namnet på radionukliderna enligt tabell 2.2.7.2.2.1 anges med där angivna beteckningar. För blandningar av radionuklider ska de mest begränsande nukliderna anges så långt utrymmet på raden tillåter. Gruppbeteckningen för LSA eller SCO ska anges efter namnet på radionukliderna. Beteckningarna ”LSA-II”, ”LSA-III”, ”SCO-I” och ”SCO-II” ska användas för detta ändamål.

309

Bilaga 1

.2 För LSA-I material behövs endast beteckningen ”LSA-I”, namnet på radionukliden behövs inte. .2 Aktivitet: Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transport uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av fissila nuklider uttryckt i gram (g), eller multiplar därav, användas i stället för aktivitet. .3 För overpacks och containrar ska ”innehåll” och ”aktivitet” på etiketten motsvara de uppgifter som krävs i 5.2.2.1.12.2.1 respektive 5.2.2.1.12.2.2, sammanräknat för hela innehållet i overpack eller container. Detta gäller inte för etiketter på overpacks eller containrar innehållande blandad last av kollin med olika radionuklider, där man under ”innehåll” och ”aktivitet” får ange ”See Transport Documents”. .4 Transportindex: Det tal som bestäms enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (förutom för kategori I-VIT).

5.2.2.1.12.3 Varje etikett enligt förlaga nr 7E ska kompletteras med det kriticitetssäkerhetsindex (CSI) som anges i det godkännandecertifikat som gäller i de länder som transporten går igenom eller till och som har utfärdats av behörig myndighet eller det CSI som anges i 6.4.11.2 eller 6.4.11.3.

5.2.2.1.12.4 För overpacks och containrar ska summan av kriticitetssäkerhetsindex för alla kollin de innehåller anges på etiketten enligt förlaga nr 7E.

5.2.2.1.12.5 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska etiketteringen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

5.2.2.1.13 Etikettering av föremål som innehåller farligt gods och transporteras som UN 3537, 3538,

3539, 3540, 3541, 3542, 3543, 3544, 3545, 3546, 3547 och 3548

.1 Kollin som innehåller föremål eller föremål som transporteras oförpackade ska vara försedda med etiketter enligt 5.2.2.1 som motsvarar den fara som har fastställts enligt 2.0.6. Om föremålet innehåller ett eller flera litiumbatterier med, för primära litiumbatterier, ett sammanlagt litiuminnehåll på högst 2 g, och för litiumjonbatterier, en nominell energi i wattimmar på högst 100 Wh, ska litiumbatterimärkningen (5.2.1.10.2) fästas på kollit eller det oförpackade föremålet. Om föremålet innehåller ett eller flera litiumbatterier med, för primära litiumbatterier ett sammanlagt litiuminnehåll på mer än 2 g, och för litiumjonbatterier, en nominell energi i wattimmar på mer än 100 Wh, ska litiumbatterietiketten (5.2.2.2.2 nr 9A) fästas på förpackningen eller det oförpackade föremålet. .2 När det krävs för att säkerställa att föremål som innehåller flytande farligt gods hålls upprätt, ska riktningspilar som uppfyller 5.2.1.7.1 fästas och vara synliga på minst två motsatta sidor av kollit eller det oförpackade föremålet, med pilarna uppåt.

Bilaga 1

  

 



Etikett för klass

* I det nedre hörnet anges klass, eller för klasserna 4.1, 4.2 och 4.3 siffran 4, eller för klasserna 6.1 och 6.2 siffran 6. ** Tilläggsinformation i form av text/siffror/symbol/bokstäver ska (om den är obligatorisk) eller får (om den är frivillig) anges i den nedre halvan. *** I den övre halvan anges klassymbolen eller, för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, numret för riskgruppen och för förlaga nr 7E uttrycket ”FISSILE”.

5.2.2.2.1.1.1 Etiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller avgränsas med antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

5.2.2.2.1.1.2 Etiketter ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 100 mm x 100 mm. De ska vara försedda med en linje som löper parallellt med och ungefär 5 mm innanför den ytterkant som bildar diamantformen. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

5.2.2.2.1.1.3 Om kollits storlek kräver det, får dimensionerna minskas proportionellt, förutsatt att symboler och andra delar i etiketten förblir tydligt synliga. När det gäller gasflaskor ska dimensionerna överensstämma med 5.2.2.2.1.2.

5.2.2.2.1.2 Gasflaskor för klass 2 får, om det är nödvändigt på grund av deras form, position och fastsättningssystem för transport, vara försedda med etiketter som motsvarar de som beskrivs i detta avsnitt och i tillämpliga fall märkning för miljöfarliga ämnen, vilka har minskats i storlek i enlighet med dimensionerna som anges i ISO 7225:2005 ”Gasflaskor – Varningsetiketter”, så att de kan placeras på gasflaskans icke-cylindriska del (bröstet). Etiketterna får överlappa varandra i högst den utsträckning som anges i ISO 7225:2005. Dock ska etiketterna för primärfaran och siffrorna på alla etiketter vara helt synliga och symbolerna förbli igenkännliga.

Anm. När diametern på gasflaskan är för liten för att den förminskade etiketten ska kunna placeras på den icke-cylindriska övre delen på flaskan, får den förminskade etiketten placeras på den cylindriska delen.

5.2.2.2.1.3 Med undantag av etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 i klass 1, ska övre halvan av etiketten innehålla symbolen och den nedre halvan ska innehålla klassens nummer 1, 2, 3, 4, 5.1, 5.2, 6, 7, 8 och 9 enligt vad som är tillämpligt. För etikettförlaga nr 9A ska den övre halvan av etiketten endast innehålla de sju lodräta ränderna i symbolen och den nedre halvan ska enbart innehålla batterigruppen i symbolen samt numret på klassen. Förutom för etikett nr 9A får etiketterna enligt 5.2.2.2.1.5 innehålla en text, såsom UN-numret eller en textbeskrivning av faran (t.ex. ”flammable”), under förutsättning att texten inte skymmer eller påverkar andra föreskrivna delar av etiketten.

311

Bilaga 1

5.2.2.2.1.4 Dessutom, med undantag av riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, ska numret på riskgruppen och ämnets eller föremålets samhanteringsgrupp anges i nedre halvan av etiketter för klass 1. På etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 anges riskgruppens nummer i övre halvan och numret på klassen samt bokstaven för samhanteringsgruppen i nedre halvan. För riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, behövs i regel ingen etikett. Dock ska den i de fall en etikett anses nödvändig för sådant gods, baseras på förlaga nr 1.4.

5.2.2.2.1.5 På etiketter, utom etiketter för klass 7, får en eventuell text i området under bildsymbolen (utöver klassens nummer) endast omfatta frivilliga uppgifter om farans art och de försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid hantering. För etikett nr 9A får ingen annan text än klassmärkningen finnas i etikettens nedre del.

5.2.2.2.1.6 Symboler, text och siffror ska anges i svart på alla etiketter utom: .1 etiketter för klass 8, där eventuell text och klassens nummer ska anges i vitt, .2 etiketter med grön, röd eller blå bakgrund, där symboler, text och siffror får anges i vitt, .3 etiketter för klass 5.2, där symbolen får anges i vitt, och .4 etiketter enligt förlaga 2.1, fästa på gasflaskor och engångsbehållare för kondenserade petroleumgaser, där symbol, text och siffror vid tillräcklig kontrastverkan får anges med samma färg som kärlet.

5.2.2.2.1.7 Sättet att anbringa etiketter eller kopior av etiketter på kollin som innehåller farligt gods ska vara sådant att etiketterna eller kopiorna fortfarande kan avläsas på kollin som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga etiketteringsmetoder övervägs ska hänsyn tas till beständigheten hos förpackningsmaterialet och kollits yta.

5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter

Anm. Etiketterna ska uppfylla bestämmelserna nedan och med avseende på färg, symboler och allmänt format överensstämma med förlagorna som visas i 5.2.2.2.2. Motsvarande förlagor som krävs för andra transportsätt, med mindre variationer som inte påverkar etikettens uppenbara betydelse, är också godtagbara.

312

Bilaga 1

5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 1: Explosiva ämnen och föremål

 1 Riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3 Exploderande bomb: svart Orange 1 Plats för angivelse av (svart) riskgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara

 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara

 1.4 Riskgrupp 1.4 1.4: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

 1.5 Riskgrupp 1.5 1.5: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

 1.6 Riskgrupp 1.6 1.6: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

313

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Etikett Siffra i nedre Klass, riskgrupp Symbol och enligt Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning eller kategori symbolfärger förlaga nr. dess färg)

Klass 2: Gaser

2.1 Delklass 2.1: Flamma: svart Röd 2 - Brandfarliga gaser eller vit (svart eller vit) (utom så som (utom så som anges i anges i 5.2.2.2.1.6.4) 5.2.2.2.1.6.4)

2.2 Delklass 2.2: Gasflaska: svart Grön 2 - Ej brandfarliga, ej eller vit (svart eller vit) giftiga gaser

2.3 Delklass 2.3: Dödskalle med Vit 2 - Giftiga gaser korsade (svart) benknotor: svart

Klass 3: Brandfarliga vätskor

3 - Flamma: svart Röd 3 eller vit (svart eller vit)

314

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

4.1 Klass 4.1: Flamma: svart Vit med 7 lodräta röda ränder 4 - Brandfarliga (svart) fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

Klass 4.2: Självantändande ämnen

4.2 Klass 4.2: Flamma: svart Övre halvan vit, nedre halvan röd 4 - Självantändande (svart) ämnen

Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

4.3 Klass 4.3: Flamma: svart Blå 4 - Ämnen som eller vit (svart eller utvecklar vit) brandfarlig gas vid kontakt med vatten

315

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 5.1: Oxiderande ämnen

5.1 Klass 5.1: Flamma över Gul 5.1 - Oxiderande cirkel: (svart) ämnen svart

Klass 5.2: Organiska peroxider

5.2 Klass 5.2: Flamma: svart Övre halvan röd, nedre halvan gul 5.2 - Organiska eller vit (svart) peroxider

Klass 6.1: Giftiga ämnen

6.1 Klass 6.1: Dödskalle Vit 6 - Giftiga ämnen med korsade (svart) benknotor: svart

Klass 6.2: Smittförande ämnen

6.2 Klass 6.2: Cirkel Vit 6 På etikettens nedre Smittförande överlagrad (svart) halva får ämnen med tre “INFECTIOUS skärformade SUBSTANCE” och “In tecken: svart case of damage or leakage immediately notify Public Health

316

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Authority” anges med svart text

317

Bilaga 1

Etikett Klass, Siffra i nedre

Bilaga 1

Etikett Klass, Siffra i nedre enligt Symbol och riskgrupp Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning förlaga symbolfärger eller kategori dess färg) nr.

7E Fissila - Vit 7 Text (obligatorisk), svart på ämnen etikettens övre halva: (svart) “FISSILE” I ett fält med svart inramning på etikettens nedre halva: ”CRITICALITY SAFETY INDEX”

Klass 8: Frätande ämnen

8 - Vätskor som Övre halvan vit, nedre halvan svart med vit kant 8 hälls ur två (vit) provrör och angriper en hand och ett metallstycke: svart

Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål, inklusive miljöfarliga ämnen

- 9 - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart)

- 9A - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart) Grupp av batterier, ett skadat och med en brinnande flamma på nedre halvan: svart

319

Bilaga 1

Kapitel 5.3

Storetiketter och märkning på lastbärare och bulkcontainrar

Bilaga 1

5.3.1.1.5 Särskilda bestämmelser för klass 7

5.3.1.1.5.1 Storcontainrar som transporterar oförpackat LSA-I material eller SCO-I eller SCO-III eller kollin som inte är undantagna samt tankar, ska ha fyra storetiketter som överensstämmer med förlaga nr 7D, som visas i figuren. Storetiketterna ska fästas i vertikalt läge på vardera sidoväggen och vardera gaveln på containern eller tanken. Alla storetiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas. I stället för att använda både etiketter och storetiketter är det tillåtet att som alternativ använda endast förstorade etiketter, så som visas i förlaga nr 7A, 7B och 7C, med det minimimått som visas i figuren under 5.3.1.2.2.

5.3.1.1.5.2 Järnvägsvagnar och vägfordon som transporterar kollin, overpacks eller containrar, etiketterade med någon av etiketterna som visas i 5.2.2.2.2 som förlaga nr 7A, 7B, 7C eller 7E, eller som transporterar sändningar som komplett last, ska ha storetiketten som visas i figuren (förlaga nr 7D) på vardera av: .1 de två utvändiga sidoväggarna, i fallet järnvägsvagn, .2 de två utvändiga sidoväggarna och den utvändiga bakväggen, i fallet vägfordon.

För ett fordon utan sidor får storetiketterna placeras direkt på den lastbärande enheten, under förutsättning att de är tydligt synliga; för stora tankar eller containrar är storetiketterna på dessa tillräckliga. För fordon som har otillräckligt utrymme för större storetiketter får måtten på storetiketterna enligt beskrivning i figuren minskas till 100 mm. Alla storetiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas.

5.3.1.2 Beskrivning av storetiketter

5.3.1.2.1 Med undantag av vad som anges i 5.3.1.2.2 om storetiketten för klass 7 och i 5.3.2.3.2 om märkning för vattenförorenande ämne (marine pollutant), ska en storetikett utformas enligt figuren nedan.

Storetikett (utom för klass 7)

Storetiketten ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 250 mm x 250 mm (till storetikettens ytterkant). Linjen innanför ytterkanten ska vara 12,5 mm från storetikettens ytterkant och löpa parallellt med denna. Färgen på denna linje samt på symbolen ska motsvara den i etiketten för det farliga godset i fråga. Klass eller riskgrupp samt symbol och siffror ska vara placerade och dimensionerade i proportion till vad som beskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande klass eller riskgrupp för det farliga godset i fråga. Storetiketten ska visa numret på klassen eller riskgruppen (och för gods i klass 1 bokstaven för samhanteringsgrupp), på det sätt som föreskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande etikett för det farliga godset i

322

Bilaga 1

fråga, med siffror som är minst 25 mm höga. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

5.3.1.2.2 Storetiketten för klass 7 ska vara minst 250 × 250 mm (utom då annat tillåts enligt 5.3.1.1.5.2), med en svart linje 5 mm innanför kanten och parallell med denna och i övrigt enligt figuren nedan. Om andra mått används ska proportionerna bibehållas. Siffran ”7” ska vara minst

25 mm hög. Bakgrundsfärgen på etikettens övre hälft ska vara gul och på nedre hälften vit, medan färgen på strålningssymbolen och skriften ska vara svart. Användning av ordet ”RADIOACTIVE” på nedre hälften är valfri för att möjliggöra att denna storetikett i stället används för att visa tillämpligt UN-nummer för sändningen.

5 m m

10 mm MINIMUM

RADIOACTIVE

MIN N IM SIO UM EN 250 D IM IM D m m m m EN UM SIO IM 250

N 7

MIN

Storetikett för radioaktiva ämnen i klass 7

(Nr 7D) Symbol (strålningssymbol): svart. Bakgrund: övre hälften gul med vit bård, nedre hälften vit. Nedre hälften ska visa ordet ”RADIOACTIVE” eller alternativt (se 5.3.2.1) tillämpligt UN-nummer, och siffran ”7” i nedre hörnet.

5.3.2.1 Märkning med UN-nummer

5.3.2.1.1 Med undantag för gods i klass 1, ska sändningarna i punkt 1-5 märkas med UN-numret enligt kraven i detta kapitel: .1 fasta ämnen, vätskor eller gaser som transporteras i tanklastbärare; märkningen ska också finnas på varje fack i tanklastbärare med flera fack,

323

Bilaga 1

.2 förpackat farligt gods som är lastat till över 4000 kg bruttovikt, vilket har betecknats med endast ett UN-nummer och vilket är det enda farliga godset i lastbäraren, .3 oförpackat LSA-I material, SCO-I material eller SCO-III material i klass 7 i eller på ett fordon, i en container eller i en tank, .4 förpackade radioaktiva ämnen med ett enda UN-nummer i eller på ett fordon, eller i en container, när ämnena måste transporteras som komplett last, .5 farligt gods i fast form i bulkcontainrar.

5.3.2.1.2 Godsets UN-nummer ska utgöras av svarta siffror som är minst 65 mm höga, antingen: .1 mot en vit bakgrund i området under symbolen och ovanför klassnumret och bokstaven för samhanteringsgruppen på ett sätt som inte skymmer eller inskränker andra föreskrivna uppgifter på storetiketten (se 5.3.2.1.3), eller .2 på en orange rektangulär tavla, minst 120 mm hög och 300 mm bred, med en 10 mm svart bård, som placeras alldeles intill varje storetikett eller märke för vattenförorenande ämne (marine pollutant) (se 5.3.2.1.3); UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter får märkas med UN-numret på en orange rektangulär tavla vars storlek minskats i lämplig omfattning, på tankens utsida med tecken som är minst 25 mm höga. När storetikett eller märke för vattenförorenande ämne inte krävs, ska UN-numret placeras alldeles intill den officiella transportbenämningen (proper shipping name). (TSFS 2023:64)

5.3.2.1.3 Exempel på märkning med UN-nummer

eller

** **

* placering av nummer för klass ** placering av UN-nummer

5.3.2.2 Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

5.3.2.2.1 Lastbärare som innehåller ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast form vid en temperatur på minst 240 °C, ska på varje sida och varje ände av lastbäraren vara försedda det märke som visas i figuren nedan.

324

Bilaga 1

Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

Märkningen ska vara en liksidig triangel och färgen ska vara röd. Minsta dimension på sidorna ska vara 250 mm, förutom för UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter där sidornas dimensioner får minskas till 100 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de som visas i figuren. (TSFS 2023:64)

5.3.2.2.2 Utöver märkningen för förhöjd temperatur ska båda sidor av UN-tanken eller isoleringsskalet, omedelbart intill märkningen för förhöjd temperatur, förses med varaktig märkning med minst 100 mm höga tecken, vilken visar den högsta temperaturen ämnet förväntas uppnå under transporten.

Bilaga 1

Kapitel 5.4

Dokumentation

Anm. 1: Bestämmelserna i dessa föreskrifter utesluter inte användning av elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) som ett alternativ till skriftliga handlingar. Alla hänvisningar till ”godsdeklaration” i detta kapitel inkluderar också tillhandahållande av den information som krävs med hjälp av EDP- och EDI-överföringstekniker.

Anm. 2: När farligt gods överlämnas för transport ska handlingar iordningställas liknande dem som krävs för andra godskategorier. Utformningen av dessa handlingar, vilka uppgifter som ska anges i dem och vilka åtaganden de innebär kan vara fastställda i internationella överenskommelser för vissa transportslag eller i nationell lagstiftning.

Anm. 3: Ett av de primära kraven på en godsdeklaration är att den ska förmedla grundläggande information om farorna med godset. Det är därför nödvändigt att ta med viss grundinformation i handlingen för en sändning med farligt gods, såvida detta inte är på annat sätt undantaget eller reglerat i denna kod.

Anm. 4: Utöver bestämmelserna i detta kapitel kan andra uppgifter krävas av behörig myndighet.

Anm. 5: Utöver bestämmelserna i detta kapitel kan annan ytterligare information inkluderas. Denna information ska dock inte: .1 avleda uppmärksamheten från den säkerhetsinformation som krävs i detta kapitel eller av den behöriga myndigheten, .2 motsäga säkerhetsinformationen som krävs i detta kapitel eller av den behöriga myndigheten, eller .3 duplicera information som redan tillhandahållits.

Bilaga 1

5.4.1.2.5 Exempel på godsdeklaration för farligt gods Formuläret som visas i figur 5.4.5 är ett exempel på en godsdeklaration för farligt gods.

För standardiserade format, se även relevanta rekommendationer från UNECE United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/CEFACT), särskilt Recommendation No. 1 (United Nations Layout Key for Trade Documents) (ECE/TRADE/137, edition 81.3), UN Layout Key for Trade Documents – Guidelines for Applications (ECE/TRADE/270, edition 2002), Revised Recommendation No. 11 (Documentary Aspects of the International Transport of Dangerous Goods) (ECE/TRADE/C/CEFACT/2008/8) och Recommendation No. 22 (Layout Key for Standard Consignment Instructions) (ECE/TRADE/168, edition 1989). Hänvisa även till UN/CEFACT Summary of Trade Facilitation Recommendations (ECE/TRADE/346, edition 2006) och United Nations Trade Data Elements Directory (UNTDED) (ECE/TRADE/362, edition 2005).

327

Bilaga 1

.3 Avfall: För farligt gods i form av avfall (utom radioaktivt avfall), som transporteras för bortskaffande eller bearbetning, ska officiell transportbenämning föregås av uttrycket ”WASTE”, såvida det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen. .4 Ämnen i smält tillstånd: När ett ämne som är fast i enlighet med definitionen i 1.2.1 överlämnas för transport i smält tillstånd, ska uttrycket ”MOLTEN” läggas till den officiella transportbenämningen, såvida det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen (se 3.1.2.5). .5 Ämnen med förhöjd temperatur: Om officiell transportbenämning för ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast form vid en temperatur på minst 240 °C, inte beskriver att det rör sig om ett ämne som transporteras vid förhöjd temperatur (t.ex. genom användning av uttrycket ”MOLTEN” eller ”ELEVATED TEMPERATURE” som en del av den officiella transportbenämningen, ska uttrycket ”HOT” läggas till omedelbart före den officiella transportbenämningen. .6 Vattenförorenande ämnen (marine pollutants): Om godset som ska transporteras är vattenförorenande ämnen, ska det, med undantag av det som framgår av bestämmelserna i 2.10.2.7, identifieras som ”MARINE POLLUTANT” och för ”not otherwise specified” (N.O.S.) ska officiell transportbenämning kompletteras med vedertagen kemisk benämning för det aktuella vattenförorenande ämnet (se 3.1.2.9). Uttrycket ”MARINE POLLU- TANT” får kompletteras med uttrycket ”ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS”. .7 Flampunkt: Om det flytande farliga godset som ska transporteras har en primär- eller sekundärfara i klass 3 och en flampunkt på 60 °C eller lägre (i °C closed cup (c.c.) (sluten degel)) ska lägsta flampunkt anges. På grund av förekomst av föroreningar kan flampunkten vara lägre eller högre än referenstemperaturen som anges för ämnet i förteckningen över farligt gods. .8 Skadade/defekta litiumceller eller -batterier och litiumceller eller -batterier som ska bortskaffas eller återvinnas: När litiumceller eller -batterier överlämnas till transport enligt särbestämmelse 376 eller 377, ska ”DAMAGED/DEFECTIVE”, ”LITHIUM BATTERIES FOR DISPOSAL” eller ”LITHIUM BATTERIES FOR RECYCLING” anges, beroende på vad som är lämpligt. .9 Stabiliserade och temperaturkontrollerade ämnen: Om det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen ska ordet ”STABILIZED” läggas till den officiella transportbenämningen om stabilisering används, och ordet ”TEMPERATURE CONTROLLED” ska läggas till den officiella transportbenämningen om stabilisering sker genom temperaturkontroll eller genom en kombination av kemisk stabilisering och temperaturkontroll (se även 3.1.2.6).

(TSFS 2023:64)

5.4.1.4.4 Exempel på beskrivningar av farligt gods:

UN 1603, ETHYL BROMOACETATE 6.1 (3) II (58°C c.c.)

UN 1603, ETHYL BROMOACETATE, class 6.1, (class 3), PG II, (58°C c.c.)

UN 1092, Acrolein, stabilized, class 6.1 (3), PG I, (-24 °C c.c.), MARINE POLLUTANT/ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS

UN 2761, Organochlorine pesticide, solid, toxic, (Aldrin 19 %), class 6.1, PG III, MARINE POLLUTANT

5.4.1.5 Uppgifter som krävs utöver beskrivningen av farligt gods

Följande uppgifter utöver beskrivningen av farligt gods ska anges efter denna i godsdeklarationen för farligt gods.

328

Bilaga 1

5.4.1.5.1 Total mängd farligt gods

Utom för tömda, ej rengjorda förpackningar, ska den totala mängden farligt gods som omfattas av beskrivningen (i volym eller vikt, beroende på vad som är tillämpligt) av varje slag av farligt gods med en egen officiell transportbenämning (proper shipping name), ett eget UN-nummer eller en egen förpackningsgrupp, anges. För farligt gods i klass 1 ska mängden som anges vara nettovikten explosivämne. För farligt gods som transporteras i bärgningsförpackningar ska en uppskattning av mängden farligt gods anges. Antal och förpackningsslag (t.ex. fat, låda) ska också framgå. UN-förpackningskoder får användas endast som komplettering till beskrivningen av förpackningsslaget (t.ex. en låda (4G)). Förkortningar får användas för att specificera måttenheten för totalmängden.

Anm. Antal, typ och kapacitet för varje innerförpackning i ytterförpackningen för en sammansatt förpackning behöver inte anges.

5.4.1.5.2 Begränsade mängder (Limited quantities)

5.4.1.5.2.1 Om farligt gods transporteras enligt undantagen för farligt gods förpackat som begränsad mängd enligt vad som anges i förteckningen över farligt gods, kolumn 7a, och kapitel 3.4, ska texten ”limited quantity” eller ”LTD QTY” ingå.

5.4.1.5.2.2 När en förflyttning ska genomföras i enlighet med 3.4.4.1.2, ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 3.4.4.1.2 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.3 Bärgningsförpackningar inklusive bärgningsstorförpackningar och bärgningstryckkärl

När farligt gods transporteras i en bärgningsförpackning i enlighet med 4.1.1.18, inklusive bärgningsstorförpackningar, större förpackningar eller storförpackningar av lämpligt slag och med lämpliga provningskrav för att användas som bärgningsförpackning, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”SALVAGE PACKAGING”..

När farligt gods transporteras i ett bärgningstryckkärl i enlighet med 4.1.1.19, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”SALVAGE PRESSURE RECEPTACLE”. (TSFS 2023:64)

5.4.1.5.4 Ämnen som är stabiliserade genom temperaturkontroll

Om orden ”TEMPERATURE CONTROLLED” utgör en del av den officiella transportbenämningen (proper shipping name) (se även 3.1.2.6) ska kontroll- och nödlägestemperaturerna (se 7.3.7.2) anges i transporthandlingen på följande vis:

”Control temperature: … °C” ”Emergency temperature: … °C”.

(TSFS 2023:64)

5.4.1.5.5 Självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och organiska peroxider

För självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och organiska peroxider, vilka fordrar temperaturkontroll under transport, ska kontroll- och nödlägestemperaturerna (se 7.3.7.2) anges i godsdeklarationen på följande vis:

”Control temperature: … °C” ”Emergency temperature: … °C”.

5.4.1.5.5.1 För vissa självreaktiva ämnen i klass 4.1 och för vissa organiska peroxider i klass 5.2, där behörig myndighet har tillåtit att etiketten för sekundärfara ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) kan utelämnas för en viss förpackning, ska en notering om detta göras i godsdeklarationen.

5.4.1.5.5.2 När självreaktiva ämnen och organiska peroxider transporteras under förhållanden för vilka godkännande krävs (för organiska peroxider, se 2.5.3.2.5, 4.1.7.2.2, 4.2.1.13.1 och 4.2.1.13.3 och för självreaktiva ämnen, se 2.4.2.3.2.4 och 4.1.7.2.2), ska en notering om detta göras i

329

Bilaga 1

godsdeklarationen. En kopia av klassificeringsgodkännandet och transportförhållanden för ej förtecknade organiska peroxider och självreaktiva ämnen ska bifogas godsdeklarationen.

5.4.1.5.5.3 När ett prov av en organisk peroxid (se 2.5.3.2.5.1) eller ett självreaktivt ämne (se 2.4.2.3.2.4.2) transporteras, ska en notering om detta göras i godsdeklarationen.

5.4.1.5.6 Smittförande ämnen

Fullständig adress till mottagaren ska framgå av godsdeklarationen tillsammans med namnet på ansvarig person och dennes telefonnummer.

5.4.1.5.7 Radioaktiva ämnen

5.4.1.5.7.1 Följande uppgifter ska om tillämpligt anges för varje sändning med ämnen i klass 7 i angiven ordningsföljd: .1 namnet eller symbolen för varje radionuklid eller, för blandningar av radionuklider, en tillämplig allmän beteckning eller en förteckning över de mest begränsande nukliderna, .2 en beskrivning av ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd eller en uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne ”av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet. För det kemiska tillståndet är en allmän beskrivning tillräcklig, .3 maximal aktivitet hos det radioaktiva innehållet under transporten i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar därav anges i stället för aktivitet, .4 den kategori som kolli, overpack eller container inplacerats i enligt 5.1.5.3.4, dvs. I- WHITE, II-YELLOW eller III-YELLOW, .5 TI bestämt enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (utom för kategori I-WHITE), .6 För fissila ämnen: .1 som sänds enligt ett av undantagen i 2.7.2.3.5.1 till 2.7.2.3.5.6, en hänvisning till detta delavsnitt, .2 som sänds enligt 2.7.2.3.5.3 till 2.7.2.3.5.5, den totala massan av fissila nuklider, .3 i ett kolli för vilken en av bestämmelserna i 6.4.11.2 (a) – (c) eller 6.4.11.3 tillämpas, en hänvisning till detta delavsnitt, .4 kriticitetssäkerhetsindex, om tillämpligt. .7 igenkänningsmärket för varje godkännandecertifikat från behörig myndighet (för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, fissila ämnen undantagna enligt 2.7.2.3.5.6, särskild överenskommelse, kollikonstruktion eller förflyttning) såvida tillämpligt på sändningen, .8 för sändningar med mer än ett kolli ska för varje kolli anges de i 5.4.1.4.1.1 till .3 och 5.4.1.5.7.1.1 till .7 föreskrivna uppgifterna. För kollin i en overpack, en container eller ett transportmedel ska en detaljerad redovisning av innehållet i varje kolli i en overpack, containern eller transportmedlet och i förekommande fall innehållet i varje overpack, container eller transportmedel i sändningen bifogas. Om enskilda kollin ska avlägsnas ur en overpack, containern eller transportmedlet vid en mellanliggande lossningsplats, ska tillhörande transporthandlingar finnas tillgängliga, .9 om en sändning ska transporteras som komplett last: noteringen ”EXCLUSIVE USE SHIPMENT”, och .10 för LSA-II, LSA-III, SCO-I, SCO-II och SCO-III, totalaktivitet hos sändningen som multipel av A2-värdet. För radioaktiva ämnen med obegränsat A2-värde, ska multipeln av A2 vara noll.

5.4.1.5.7.2 Godsdeklarationen ska innehålla en beskrivning av åtgärder som transportören i förekommande fall ska vidta. Dessa uppgifter ska vara skrivna på de språk som transportör eller behörig myndighet bedömer som nödvändiga, och innehålla åtminstone följande information: .1 ytterligare åtgärder vid lastning, stuvning, transport, hantering och lossning av kolli, overpack eller container, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för avledning av värme, (se 7.1.4.5.2) eller uppgift om att sådana åtgärder inte behövs, .2 inskränkningar med avseende på transportslag eller transportmedel och nödvändiga uppgifter om färdväg,

330

Bilaga 1

.3 för sändningen tillämpliga nödåtgärder.

5.4.1.5.7.3 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska UN-numret och den officiella transportbenämningen (proper shipping name) som föreskrivs i 5.4.1.4.1 överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

5.4.1.5.7.4 De certifikat som krävs från behörig myndighet behöver inte nödvändigtvis bifogas sändningen. Avsändaren ska hålla dem tillgängliga för transportören före lastning och lossning.

5.4.1.5.8 Aerosoler

Om en aerosols volym överstiger 1000 ml ska detta anges i godsdeklarationen.

5.4.1.5.9 Explosivämnen

Följande uppgifter ska i tillämpliga fall ingå för varje sändning av gods i klass 1: .1 Benämningar har införts för ”SUBSTANCES, EXPLOSIVE, N.O.S.”, ”ARTICLES, EXPLOSIVE, N.O.S.” och ”COMPONENTS, EXPLOSIVE TRAIN, N.O.S.”. Om en viss benämning inte finns ska behörig myndighet i ursprungslandet använda den benämning som passar till riskgrupp och samhanteringsgrupp. Godsdeklarationen ska innehålla texten: ”Transport under this entry approved by the competent authority of …”, följt av landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .2 Transport av explosiva ämnen för vilka ett minsta tillåtna innehåll av vatten eller flegmatiseringsmedel anges för det enskilda ämnet i förteckningen över farligt gods, är förbjuden om innehållet av vatten eller flegmatiseringsmedel är lägre än det angivna minsta tillåtna innehållet. Sådana ämnen får endast transporteras med särskilt godkännande från den behöriga myndigheten i ursprungslandet. Godsdeklarationen ska innehålla texten ”Transport under this entry approved by the competent authority of …”, följt av landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .3 När explosiva ämnen och föremål förpackas ”enligt godkännande av behörig myndighet” ska godsdeklarationen innehålla texten ”Packaging approved by the competent authority of …”, följt av landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .4 Det finns vissa faror som inte framgår av riskgrupp och samhanteringsgrupp för ett ämne. Avsändaren ska göra en notering om alla sådana faror i dokumentationen av det farliga godset.

5.4.1.5.10 Viskösa ämnen

När viskösa ämnen transporteras i enlighet med 2.3.2.5, ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 2.3.2.5 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.11 Särbestämmelser för separering

5.4.1.5.11.1 För ämnen, blandningar, lösningar eller beredningar klassificerade under N.O.S.-benämningar som inte innefattas i separeringsgrupperna förtecknade i 3.1.4.4, men som enligt avsändarens bedömning hör till en av dessa grupper (se 3.1.4.2), ska namnet på separeringsgruppen eller dess kod (SGG) enligt 7.2.5.2, föregånget av texten ”IMDG Code segregation group”, ingå i transporthandlingen efter beskrivningen av farligt gods. Till exempel:

”UN 1760 CORROSIVE LIQUID, N.O.S. (phosphoric acid, acetic acid) 8 III IMDG Code segregation”, eller

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

331

Bilaga 1

”UN 1760 CORROSIVE LIQUID, N.O.S. (phosphoric acid, acetic acid) 8 III IMDG Code segregation group SGG1” 5.4.1.5.11.2 När ämnen samlastas i en lastbärare i överensstämmelse med 7.2.6.3 ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 7.2.6.3 of the IMDG Code”. 5.4.1.5.11.3 När syror och alkaliska ämnen i klass 8 transporteras i samma lastbärare, oavsett om det är i samma kolli eller inte, i överensstämmelse med 7.2.6.5, ska följande meddelande finnas med i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 7.2.6.5 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.12 Transport av fast farligt gods i bulkcontainrar

För andra bulkcontainrar än containrar ska följande text ingå i godsdeklarationen (se 6.9.4.6): ”Bulk container BK(x) approved by the competent authority of …” Anm. (x) ska ersättas med ”1” eller ”2”, beroende på vad som är tillämpligt.

5.4.1.5.13 Transport av IBC-behållare eller UN-tankar efter utgångsdatum för senaste återkommande provning eller kontroll

För transport enligt 4.1.2.2.2.2, 6.7.2.19.6.2, 6.7.3.15.6.2 eller 6.7.4.14.6.2 ska en text om detta ingå i godsdeklarationen enligt följande: ”Transport in accordance with 4.1.2.2.2.2”, ”Transport in accordance with 6.7.2.19.6.2”, ”Transport in accordance with 6.7.3.15.6.2”, respektive ”Transport in accordance with 6.7.4.14.6.2”.

5.4.1.5.14 Farligt gods i reducerade mängder (excepted quantities)

5.4.1.5.14.1 När farligt gods transporteras enligt de undantag som gäller för farligt gods i reducerade mängder, vilka anges i kolumn 7b i förteckningen över farligt gods och kapitel 3.5, ska texten ”dangerous goods in excepted quantities” ingå.

5.4.1.5.15 Klassificeringsbeteckning för fyrverkerier

Vid transport av fyrverkerier med UN-nummer 0333, 0334, 0335, 0336 och 0337, ska godsdeklarationen innehålla en klassificeringsbeteckning från behörig myndighet. Klassificeringsbeteckningen ska bestå av den behöriga myndighetens identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik, identifiering av den behöriga myndigheten och ett unikt referensnummer. Exempel på sådana klassificeringsbeteckningar är: – GB/HSE123456 – D/BAM1234 – USA EX20091234

5.4.1.5.16 Klassificering där nya uppgifter finns tillgängliga (se 2.0.0.2)

Vid transport i enlighet med 2.0.0.2 skall en text om detta ingå i godsdeklarationen enligt följande: ”Classified in accordance with 2.0.0.2”.

5.4.1.5.17 Ytterligare information när särbestämmelser används

När ytterligare information är nödvändig enligt en särbestämmelse i kapitel 3.3, ska denna information anges i godsdeklarationen. (TSFS 2023:64)

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968. 332

Bilaga 1

5.4.1.5.18 Faktisk hålltid

Vid transport av UN-tankar med kylda kondenserade gaser ska avsändaren i godsdeklarationen ange datum då den faktiska hålltiden upphör, på följande sätt: ”END OF HOLDING TIME:………… . . (DD/MM/YYYY)”

Enligt vad som är tillämpligt. Se definition av ”container” i 1.2.1. Se CTU-koden.

333

Bilaga 1

.9 En godsdeklaration enligt 5.4.1 har mottagits för varje sändning med farligt gods som är lastad i containern/fordonet. Anm. Stuvningsintyg för containrar/fordon krävs inte för UN-tankar.

Se ändringar i bilagan till Convention on Facilitation of International Maritime Traffic, 1965, (resolution FAL.12(40), antagen den 8 april 2016).

334

Bilaga 1

.2 tillhandahållande av ett separat dokument, exempelvis ett säkerhetsdatablad, eller .3 tillhandahållande av separat dokumentation, exempelvis ” Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods” (EmS-guiden) för användning tillsammans med godsdeklarationen och ”Medical First Aid Guide for Use in Accidents Involving Dangerous Goods” (MFAG).

MULTIMODAL DANGEROUS GOODS FORM

PASSENGER AND CARGO CARGO AIRCRAFT AIRCRAFT ONLY 10 Vessel/flight No. and date 11 Port/place of loading 12 Port/place of discharge 13 Destination 14 Shipping marks Number and kind of packages; description of goods1 Gross mass (kg) Net mass (kg) Cube (m3)

FÖR FARLIGT GODS: Följande ska anges: UN-nummer, officiell transportbenämning (proper shipping name), klass, förpackningsgrupp (om sådan finns angiven), vattenförorenande ämne (marine pollutant). Bindande krav i tillämpliga nationella och internationella regler ska uppfyllas. Avseende IMDG-koden, se 5.4.1.4. Avseende IMDG-koden, se 5.4.2.

337

Documentary Aspects of the International Transport of Dangerous Goods Container/Vehicle Packing Certificate

The signature given overleaf in box 20 must be When materials are transported in bulk

338

Bilaga 1

MULTIMODAL DANGEROUS GOODS FORM Continuation sheet

1 Shipper/Consignor/Sender 2 Transport document number 3 Page of pages 4 Shipper’s reference 5 Freight forwarder’s reference

14 Shipping marks Number and kind of packages; description of goods10 Gross mass (kg) Net mass (kg) Cube (m3)

FÖR FARLIGT GODS: Följande ska anges: UN-nummer, officiell transportbenämning (proper shipping name), klass, förpackningsgrupp (om sådan finns), vattenförorenande ämne (marine pollutant). Bindande krav i tillämpliga nationella och internationella regler ska uppfyllas. Avseende IMDG-koden, se 5.4.1.4.

339

Bilaga 1

Bilaga 1

Kapitel 5.5

Särskilda bestämmelser

Hänvisar till Revised Recommendations on the safe use of pesticides in ships applicable to the fumigation of cargo transport units (MSC.1/Circ.1361).

341

Bilaga 1

DANGER

mm 00 ion 3 THIS UNIT IS UNDER FUMIGATION WITH ens ( fumigant name* ) APPLIED ON im d ( date* ) um ( time* ) m ini VENTILATED ON ( date* ) M

DO NOT ENTER

* Tillämpliga uppgifter införs

Minimum dimension 400 mm

Varningsmärkning för gasbehandlad lastbärare

Märkningen ska vara rektangulär. Dess dimensioner ska vara minst 400 mm bred och 300 mm hög och den yttre begränsningslinjen ska vara minst 2 mm bred. Märkningen ska vara i svart mot vit bakgrund och bokstävernas höjd minst 25 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

Märkningen ska vara sådan att dessa uppgifter fortfarande kan avläsas på lastbärare som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till hur lätt lastbärarens yta kan märkas.

5.5.2.3.3 Om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt antingen genom att enhetens dörrar har öppnats eller genom mekanisk ventilering efter gasbehandling, ska datumet för ventilering anges på varningsmärkningen för gasbehandling.

5.5.2.3.4 När den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats och lossats ska varningsmärkningen för gasbehandling tas bort.

5.5.2.3.5 Storetiketter för klass 9 (förlaga nr 9, se 5.2.2.2.2) ska inte fästas på gasbehandlade lastbärare, såvida de inte krävs för andra ämnen eller föremål i klass 9 förpackade däri.

Bilaga 1

Bilaga 1

5.5.3.3.2 För förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering tilldelat andra förpackningsinstruktioner, ska kollit kunna motstå mycket låga temperaturer och inte påverkas eller påtagligt försvagas av kyl- eller konditioneringsmedlet. Kollin ska vara konstruerade och tillverkade så att gas kan avgå för att förhindra en tryckökning som skulle kunna rämna förpackningen. Farligt gods ska förpackas så att rörelser förhindras efter avlägsnandet av kyl- och konditioneringsmedel.

5.5.3.3.3 Kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel ska transporteras i väl ventilerade lastbärare.

Bilaga 1

Varningsmärkning för lastbärare innehållande kvävningsframkallande ämnen

* Här införs officiell transportbenämning (proper shipping name) eller namnet på den kvävningsframkallande gas som används som kylmedel/konditioneringsmedel. Bokstäverna ska vara i versaler, vara på samma rad och vara minst 25 mm höga. Om den officiella transportbenämningen är för lång för att få plats på en och samma rad så får bokstävernas storlek minskas till den största storlek de kan ha för att få plats. Till exempel: ”CARBON DIOXIDE, SOLID”. Ytterligare information såsom ”AS COOLANT” eller ”AS CONDITIONER” får läggas till.

Märkningen ska vara rektangulär. Dess dimensioner ska vara minst 150 mm bred och 250 mm hög. Ordet ”WARNING” ska vara rött eller vitt och minst 25 mm högt. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de som visas i figuren.

Märkningen ska vara sådan att dessa uppgifter fortfarande kan avläsas på lastbärare som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till hur lätt lastbärarens yta kan märkas.

Bilaga 1

Del 6

TILLVERKNING OCH PROVNING AV FÖRPACKNINGAR, IBC-BEHÅLLARE, STORFÖRPACKNINGAR, UN-TANKAR, MEG-CONTAINRAR OCH TANKFORDON

Bilaga 1

Kapitel 6.1

Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar

Bilaga 1

Anm. Standarden ISO 16106:2020, Transport packages for dangerous goods- Dangerous goods packagings, intermediate bulk containers (IBCs) and large packagings- Guidelines for the application of ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

2 [Tills vidare blank] 3 Dunkar A Stål fast topp 3A1 6.1.4.4 avtagbar topp 3A2 B Aluminium fast topp 3B1 6.1.4.4 avtagbar topp 3B2 H Plast fast topp 3H1 6.1.4.8 avtagbar topp 3H2 4 Lådor A Stål – 4A 6.1.4.14 B Aluminium – 4B 6.1.4.14 C Trä ordinära 4C1 6.1.4.9 med dammtäta väggar 4C2 D Plywood – 4D 6.1.4.10 F Träfibermaterial – 4F 6.1.4.11 G Papp – 4G 6.1.4.12 H Plast cellplast 4H1 6.1.4.13 styv plast 4H2 N Metall, annan än stål – 4N 6.1.4.14 eller aluminium 5 Säckar H Plastväv utan innerbeklädnad eller beläggning 5H1 6.1.4.16 dammtät 5H2 vattenbeständig 5H3 H Plastfolie – 5H4 6.1.4.17 L Textilväv utan innerbeklädnad eller beläggning 5L1 6.1.4.15 dammtät 5L2 vattenbeständig 5L3 M Papper flerskikts 5M1 6.1.4.18 flerskikts, vattenbeständigt 5M2 6 Integrerade H Plastkärl i fat av stål 6HA1 6.1.4.19 förpacki korg eller låda av stål 6HA2 6.1.4.19 ningar i fat av aluminium 6HB1 6.1.4.19 i korg eller låda av aluminium 6HB2 6.1.4.19 i låda av trä 6HC 6.1.4.19 i fat av plywood 6HD1 6.1.4.19 i låda av plywood 6HD2 6.1.4.19 i fat av papp 6HG1 6.1.4.19 i låda av papp 6HG2 6.1.4.19 i fat av plast 6HH1 6.1.4.19 i låda av styv plast 6HH2 6.1.4.19

351

Bilaga 1

Förpackningsslag Material Kategori Kod Delavsnitt

P Kärl av glas, porslin i fat av stål 6PA1 6.1.4.20 eller stengods i korg eller låda av stål 6PA2 6.1.4.20 i fat av aluminium 6PB1 6.1.4.20 i korg eller låda av aluminium 6PB2 6.1.4.20 i låda av trä 6PC 6.1.4.20 i fat av plywood 6PD1 6.1.4.20 i flätverkskorg 6PD2 6.1.4.20 i fat av papp 6PG1 6.1.4.20 i låda av papp 6PG2 6.1.4.20 i förpackning av cellplast 6PH1 6.1.4.20 i förpackning av styv plast 6PH2 6.1.4.20

6.1.3 Märkning

Anm. 1: Märkningen anger att förpackningen som har dem motsvarar en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen. Således behöver inte märkningen nödvändigtvis betyda att förpackningen får användas för vilket ämne som helst. Förpackningsslaget (t.ex. fat av stål), högsta tillåtna kapacitet eller vikt liksom eventuella särskilda bestämmelser finns angivna för varje ämne eller föremål i del 3 i dessa föreskrifter. (TSFS 2023:64)

Anm. 2: Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, förpackningsanvändare, transportörer och myndigheter. Vid användning av en ny förpackning är originalmärkningen ett sätt för tillverkaren att identifiera förpackningstypen och visa på vilka provningsbestämmelser den uppfyller.

Anm. 3: Märkningen ger inte alltid fullständiga detaljer om provningsnivåer m.m., utan dessa kan behöva preciseras ytterligare, t.ex. genom referens till provningsintyg, provningsrapport eller till en förteckning över provade och godkända förpackningar. T.ex. får en förpackning som är märkt med X eller Y användas för ämnen till vilka en förpackningsgrupp med en lägre farlighetsgrad associerats och vars högsta tillåtna relativa densitet bestämts med hänsyn till respektive faktor 1,5 eller 2,25 såsom anges i provningsbestämmelserna i 6.1.5, dvs. förpackningar för förpackningsgrupp I, provade för produkter med en relativ densitet av 1,2 får användas som förpackning i förpackningsgrupp II för produkter med en relativ densitet av 1,8 eller som förpackning i förpackningsgrupp III för produkter med relativ densitet av 2,7, förutsatt att alla funktionskriterier fortfarande uppfylls med produkter med den högre relativa densiteten.

6.1.3.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt dessa föreskrifter ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en dubblett av denna, finnas på ovansidan eller någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller 30 kg, där de ska vara minst 6 mm höga, och för förpackningar på högst 5 liter eller 5 kg, där de ska vara av passande storlek.

Märkningen ska bestå av:

(a) FN:s förpackningssymbol:

Relativ densitet (d) betraktas som synonymt med densitet och används genomgående i texten.

352

Bilaga 1

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9. För förpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas.

(b) Koden som betecknar förpackningsslaget enligt 6.1.2.

(c) En tvådelad kod:

(i) en bokstav som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts:

”X” för förpackningsgrupp I, II och III

”Y” för förpackningsgrupp II och III

”Z” för endast förpackningsgrupp III,

(ii) för förpackningar utan innerförpackningar avsedda för vätskor, uppgift om den relativa densiteten (avrundad till en decimal) för vilken förpackningstypen har provats. Angivelsen kan dock utelämnas om den relativa densiteten är högst 1,2. På förpackningar avsedda för fasta ämnen eller för innerförpackningar, uppgift om högsta bruttovikt i kg,

(d) Antingen en bokstav ”S” som markerar att förpackningen är avsedd för fasta ämnen eller innerförpackningar, eller, uppgift om provtrycket i kPa, avrundat nedåt till närmaste tiotal kPa, när förpackningen (med undantag av sammansatta förpackningar) är avsedd för vätskor och med godkänt resultat har genomgått en vätsketryckprovning,

(e) De två sista siffrorna i tillverkningsåret. Förpackningar av typ 1H och 3H ska dessutom ha uppgift om tillverkningsmånad. Denna del av märkningen kan sättas på ett annat ställe än övriga uppgifter. Ett lämpligt sätt är följande:

* De två sista siffrorna i tillverkningsåret får visas på detta ställe. I detta fall och när klockan är placerad intill UN-märkningen behöver tillverkningsåret inte anges. När klockan däremot inte har placerats intill UN-märkningen ska de två sista siffrorna i tillverkningsåret i märkningen och i klockan vara identiska.

Anm. Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna, förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

(f) Beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell trafik.

(g) Namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen.

6.1.3.2 Förutom den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen ska nya fat av metall med en kapacitet över 100 liter vara försedda med den i 6.1.3.1 (a)-(e) angivna märkningen på bottengaveln,

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

353

Bilaga 1

tillsammans med uppgift om nominell godstjocklek åtminstone i manteln (i mm, + 0,1 mm), i permanent form (genom t.ex. prägling). Om den nominella godstjockleken är mindre i någon av gavlarna än i manteln, ska respektive nominella godstjocklek i övre gavel, mantel och bottengavel anges permanent (genom t.ex. prägling) på bottengaveln, t.ex. ”1.0-1.2-1.0” eller ”0.9-1.0-1.0”. Nominell godstjocklek hos metallen ska bestämmas enligt respektive ISO-standard, t.ex. ISO 3574:1999 för stål. Den i 6.1.3.1 (f) och (g) angivna märkningen får inte sättas fast permanent (t.ex. genom prägling), såvida inte annat anges i 6.1.3.5. (TSFS 2023:64)

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

354

Bilaga 1

1A2/Y150/S/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål för NL/VL825 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) transport av fasta ämnen eller innerförpackningar

4HW/Y136/S/98 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av plast NL/VL826 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) med likvärdig specifikation

1A2/Y/100/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för ett renoverat fat av USA/MM5 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) stål för transport av flytande ämnen

6.1.3.11 Exempel på märkning av rekonditionerade förpackningar

1A1/Y1.4/150/97 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) NL/RB/01 RL enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j)

1A2/Y150/S/99 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) USA/RB/00 R enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j)

6.1.3.12 Exempel på märkning av bärgningsförpackningar

1A2T/Y300/S/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) USA/abc enligt 6.1.3.1 (f) och (g)

Anm. Den märkning som i 6.1.3.10, 6.1.3.11 och 6.1.3.12 visas som exempel får sättas på en eller flera rader, förutsatt att den korrekta ordningsföljden respekteras.

6.1.3.13 När en förpackning motsvarar en eller fler provade typer av förpackningar, inklusive en eller fler provade typer av IBC-behållare eller storförpackningar, får förpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en förpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

Bilaga 1

6.1.4.1.2 Mantelfogar i fat avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar i fat avsedda att innehålla fasta ämnen eller högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade.

6.1.4.1.3 Förbanden ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Separata förstärkningsband får användas.

6.1.4.1.4 Manteln hos fat med kapacitet över 60 liter ska som regel vara försedd med minst två rullningsvulster eller minst två påpressade rullningsband. Om påpressade rullningsband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullningsband får inte fästas med punktsvetsning. (TSFS 2023:64)

6.1.4.1.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1A1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1A2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar får fästas genom maskinell falsning eller svetsning. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.1.6 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.1.7 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.1.8 Fatens maximala kapacitet: 450 liter. (TSFS 2023:64)

6.1.4.1.9 Maximal nettovikt: 400 kg.

Bilaga 1

6.1.4.2.6 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana invändiga beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden. 6.1.4.2.7 Fatens maximala kapacitet: 450 liter. (TSFS 2023:64) 6.1.4.2.8 Maximal nettovikt: 400 kg.

Bilaga 1

6.1.4.4.2 Kantfogar på alla dunkar av stål ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda för högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade. På dunkar av aluminium ska alla fogar vara svetsade. Kantfogarna ska i förekommande fall vara förstärkta med en separat förstärkningsring.

6.1.4.4.3 Diametern hos öppningar i dunkar med fast topp (3A1 och 3B1) får inte vara större än 7 cm. Dunkar med större öppningar räknas som dunkar med avtagbar topp (3A2 och 3B2). Förslutningar ska vara utformade så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.4.4 Om de material som används till mantel, topp och botten, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot det ämne som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller lämplig ytbehandling. Sådan beläggning eller ytbehandling ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.4.5 Dunkarnas maximala kapacitet: 60 liter. (TSFS 2023:64)

6.1.4.4.6 Maximal nettovikt: 120 kg.

Bilaga 1

6.1.4.7.4 Den färdigtillverkade förpackningen ska vara tillräckligt vattenbeständig för att skikten inte ska separera under normala transportförhållanden. 6.1.4.7.5 Fatens maximala kapacitet: 450 liter. (TSFS 2023:64) 6.1.4.7.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

Bilaga 1

6.1.4.9.1 Det använda virket ska vara vällagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av lådan förhindras. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ovansidor och bottnar får vara av vattenfast träfibermaterial, som hårdfiberskiva eller spånskiva, eller annan ändamålsenlig konstruktion. (TSFS 2023:64)

6.1.4.9.2 Fästelement ska tåla de vibrationer som uppstår under normala transportförhållanden. Spikning i ändträ ska undvikas så långt som möjligt. De skarvar som riskerar stora påfrestningar ska utföras genom användning av återbockad eller kamgängad spik eller likvärdiga fästelement.

6.1.4.9.3 Lådor 4C2: Varje del av lådan ska vara i ett stycke eller likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när någon av följande limförbandstyper används: Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog.

6.1.4.9.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.10 Lådor av plywood

4D

6.1.4.10.1 Den använda plywooden ska bestå av minst tre skikt. Den ska vara tillverkad av vällagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försvaga lådans hållfasthet. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av lådorna. Lådorna ska vara stadigt spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller monteras med andra likvärdiga fästelement. (TSFS 2023:64)

6.1.4.10.2 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.11 Lådor av träfibermaterial

4F

6.1.4.11.1 Lådväggarna ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom hårdfiberplattor eller spånplattor eller andra ändamålsenliga sorter. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. (TSFS 2023:64)

6.1.4.11.2 Övriga delar av lådan kan bestå av andra ändamålsenliga material.

6.1.4.11.3 Lådorna ska vara stadigt sammanfogade med lämpliga metoder.

6.1.4.11.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.12 Lådor av papp

4G

6.1.4.12.1 Solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) ska användas, som är stadig och av hög kvalitet, vilken är anpassad till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m – se ISO 535:1991. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten. (TSFS 2023:64)

6.1.4.12.2 Lådornas gavlar kan ha träram eller vara helt av trä eller annat ändamålsenligt material. Förstärkningar av träribbor eller andra ändamålsenliga material får användas.

360

Bilaga 1

6.1.4.12.3 Lådornas fogar ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning.

6.1.4.12.4 Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

6.1.4.12.5 Lådans dimensioner ska vara anpassade till innehållet.

6.1.4.12.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.13 Lådor av plastmaterial

4H1 lådor av cellplast 4H2 lådor av styv plast

6.1.4.13.1 Lådorna ska tillverkas av ändamålsenliga plastmaterial och deras hållfasthet ska vara anpassad till kapacitet och avsett användningsområde. Lådorna ska vara tillräckligt beständiga mot åldring och nedbrytning, orsakad antingen av innehållet eller av ultraviolett strålning.

(TSFS 2023:64)

6.1.4.13.2 Lådor av cellplast ska bestå av två formade cellplastdelar, en underdel med urholkning för innerförpackningar och en överdel som med god passning täcker underdelen. Både under- och överdelen ska vara utformade så att innerförpackningarna sitter stadigt. Innerförpackningarnas lock får inte komma i kontakt med insidan av lådans överdel.

6.1.4.13.3 Vid transport ska lådor av cellplast vara förslutna med självhäftande tejp, med tillräcklig draghållfasthet för att hindra att lådan går upp. Tejpen ska vara vattenfast och dess bindemedel får inte reagera med cellplasten i lådan. Andra likvärdiga förslutningsanordningar får användas.

6.1.4.13.4 För lådor av styv plast ska eventuellt nödvändigt skydd mot ultraviolett strålning tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska behålla sin effekt under lådans hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

6.1.4.13.5 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte försämrar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.

6.1.4.13.6 Lådor av styv plast ska ha förslutningsanordningar av ändamålsenligt material med tillräcklig hållfasthet och utformade så att de förhindrar att lådan öppnas oavsiktligt.

6.1.4.13.7 Maximal nettovikt: 4H1: 60 kg 4H2: 400 kg

6.1.4.14 Lådor av stål, aluminium eller annan metall

4A lådor av stål 4B lådor av aluminium 4N lådor av metall, annan än stål eller aluminium

6.1.4.14.1 Metallens hållfasthet och lådornas tillverkning ska vara anpassade till lådornas kapacitet och avsedda användningsområde. (TSFS 2023:64)

6.1.4.14.2 Lådorna ska vid behov vara fodrade med papp eller filtstoppning eller ha innerbeklädnad eller insidesbeläggning av ändamålsenligt material. Om en dubbelfalsad metall insats används ska åtgärder vidtas för att hindra att ämnen, i synnerhet explosiva ämnen, tränger in i fogarnas springor.

361

Bilaga 1

6.1.4.14.3 Förslutningar av alla ändamålsenliga typer godtas. De ska förbli tillslutna under normala transportförhållanden.

6.1.4.14.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.15 Säckar av textilväv

5L1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5L2 dammtäta 5L3 vattenbeständiga

6.1.4.15.1 Textilier som används ska vara av god kvalitet. Vävens styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsett användningsområde. (TSFS 2023:64)

6.1.4.15.2 Säckar, dammtäta, 5L2: Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: .1 papper klistrat på säckens insida med något vattenfast bindemedel, t.ex. bitumen, eller .2 plastfolie som klistras på säckens insida, eller .3 ett eller flera innerbeklädnader av papper eller plast.

6.1.4.15.3 Säckar, vattenbeständiga, 5L3: Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: .1 separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), .2 plastfolie som klistras på säckens insida, eller .3 ett eller flera innerbeklädnader av plast.

6.1.4.15.4 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.16 Säckar av plastväv

5H1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5H2 dammtäta 5H3 vattenbeständiga

6.1.4.16.1 Säckarna ska vara tillverkade av sträckta band eller sträckt enkeltråd av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. (TSFS 2023:64)

6.1.4.16.2 Om väven är planvävd ska säckarna tillverkas genom att botten och ena sidan sys ihop eller hopfogas på annat sätt. Om väven är rundvävd ska säcken tillslutas genom sömnad, vävning eller annan metod med samma hållfasthet.

6.1.4.16.3 Säckar, dammtäta, 5H2: Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: .1 papper eller plastfolie som klistrats på säckens insida, eller .2 en eller flera separata innerbeklädnader av papper eller plast.

6.1.4.16.4 Säckar, vattenbeständiga, 5H3: Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: .1 separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, på båda sidor tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), eller .2 plastfolie som klistras på säckens insida eller utsida, eller .3 en eller flera innerbeklädnader av plast.

6.1.4.16.5 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.17 Säckar av plastfolie

5H4

6.1.4.17.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar

362

Bilaga 1

och förslutningar ska tåla de tryck- och stötpåkänningar som uppträder under normala transportförhållanden. (TSFS 2023:64)

6.1.4.17.2 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.18 Säckar av papper

5M1 flerskikts 5M2 flerskikts, vattenbeständiga

6.1.4.18.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt kraftpapper eller likvärdigt papper med minst tre skikt där mellanskiktet får bestå av en med de yttre pappersskikten förbunden armeringsväv samt lim. Papperets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta. (TSFS 2023:64)

6.1.4.18.2 Papperssäckar 5M2: För att hindra fukt från att tränga in, ska en säck med fyra eller fler skikt göras vattentät, antingen genom att använda ett vattenbeständigt skikt i ett av de två yttersta skikten, eller genom att ett vattenbeständigt skikt av lämpligt spärrmaterial placeras mellan de två yttersta skikten. En säck med tre skikt ska göras vattentät genom att använda ett vattenbeständigt papper som yttersta skikt. När det finns en risk att det avsedda innehållet reagerar med fukt, eller när det packas i fuktigt tillstånd, ska det finnas ett vattenbeständigt papper eller skikt, t.ex. dubbelt tjärat kraftpapper, plastbelagt kraftpapper, plastfilmsbeläggning på säckens insida eller ett eller flera insidesbeläggningar av plast, även i direktkontakt med innehållet. Fogar och förslutningar ska vara vattentäta.

6.1.4.18.3 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.19 Integrerade förpackningar (plast)

6HA1 plastkärl med ytterfat av stål 6HA2 plastkärl med ytterkorg eller -låda av stål 6HB1 plastkärl med ytterfat av aluminium 6HB2 plastkärl med ytterkorg eller -låda av aluminium 6HC plastkärl med ytterlåda av trä 6HD1 plastkärl med ytterfat av plywood 6HD2 plastkärl med ytterlåda av plywood 6HG1 plastkärl med ytterfat av papp eller pappersfiber 6HG2 plastkärl med ytterlåda av papp 6HH1 plastkärl med ytterfat av plast 6HH2 plastkärl med ytterlåda av hårdplast

6.1.4.19.1 Innerkärl

.1 För innerkärl av plast gäller bestämmelserna i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.3–6.1.4.8.6. .2 Innerkärl av plast ska passa väl i ytterförpackningen, vilken inte får ha någon utstående del som kan skava på plasten. .3 Innerkärlets maximala kapacitet: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1 250 liter 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2 60 liter .4 Maximal nettovikt: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1 400 kg 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2 75 kg

(TSFS 2023:64)

6.1.4.19.2 Ytterförpackning

.1 Plastkärl med ytterfat av stål (6HA1) eller aluminium (6HB1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1 eller 6.1.4.2. .2 Plastkärl med ytterkorg eller -låda av stål (6HA2) eller aluminium (6HB2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. .3 Plastkärl med ytterlåda av trä (6HC): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9.

363

Bilaga 1

.4 Plastkärl med ytterfat av plywood (6HD1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5. .5 Plastkärl med ytterlåda av plywood (6HD2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.10. .6 Plastkärl med ytterfat av papp eller pappersfiber (6HG1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1–6.1.4.7.4. .7 Plastkärl med ytterlåda av papp (6HG2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12. .8 Plastkärl med ytterfat av plast (6HH1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.2–6.1.4.8.6. .9 Plastkärl med ytterlåda av styv plast (inklusive korrugerad plast) (6HH2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13.1 och 6.1.4.13.4– 6.1.4.13.6.

6.1.4.20 Integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods)

6PA1 kärl med ytterfat av stål 6PA2 kärl med ytterkorg eller -låda av stål 6PB1 kärl med ytterfat av aluminium 6PB2 kärl med ytterkorg eller -låda av aluminium 6PC kärl med ytterlåda av trä 6PD1 kärl med ytterfat av plywood 6PD2 kärl med yttre flätverkskorg 6PG1 kärl med ytterfat av papp eller pappersfiber 6PG2 kärl med ytterlåda av papp 6PH1 kärl med ytterförpackning av cellplast 6PH2 kärl med ytterförpackning av styv plast

6.1.4.20.1 Innerkärl

.1 Kärlet ska vara format på lämpligt sätt (cylindriskt eller päronformat) och tillverkat av ett material av god kvalitet och fritt från brister som kan minska kärlets hållfasthet. Väggarna ska ha tillräcklig tjocklek överallt. .2 Skruvgängade plastförslutningar, inslipade glasproppar eller andra likvärdiga förslutningar ska användas vid förslutning av kärlet. Alla delar av förslutningen som kan komma i kontakt med innehållet i kärlet ska vara beständiga mot innehållet. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att förslutningarna passar väl och är täta samt att de hålls på plats och är så säkrade att de inte går upp under transport. Om förslutningar med luftnings anordning är nödvändiga ska de svara mot 4.1.1.8. .3 Kärlen ska sättas fast i ytterförpackningarna med stötdämpande och/eller absorberande material. .4 Kärlens maximala kapacitet: 60 liter. .5 Maximal nettovikt: 75 kg.

(TSFS 2023:64)

6.1.4.20.2 Ytterförpackning

.1 Kärl i fat av stål (6PA1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1. Den hos detta förpackningsslag nödvändiga avtagbara toppen får emellertid vara utformad som en huv. .2 Kärl i korg eller låda av stål (6PA2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. För cylindriska kärl ska ytterförpackningen nå högre i vertikal riktning än kärlet och dess förslutning. Omsluter en korgformad ytterförpackning ett päronformat kärl och är anpassad till kärlets form, ska ytterförpackningen förses med en skyddande täckanordning (huv). .3 Kärl i fat av aluminium (6PB1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.2. .4 Kärl i korg eller låda av aluminium (6PB2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. .5 Kärl i låda av trä (6PC): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9. .6 Kärl i fat av plywood (6PD1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive

364

Bilaga 1

bestämmelser i 6.1.4.5. .7 Kärl i flätad korg (6PD2): Korgarna ska vara korrekt tillverkade av material av god kvalitet. De ska förses med en skyddande täckanordning (huv) så att skador på kärlet undviks. .8 Kärl i fat av papp eller pappersfiber (6PG1): För tillverkning av ytterförpackning en gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1–6.1.4.7.4. .9 Kärl med i låda av papp (6PG2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12. .10 Kärl med ytterförpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2): För materialen i dessa båda ytterförpackningar gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13. Förpackningar av styv plast ska tillverkas av polyeten med hög densitet eller annat jämförbart plastmaterial. Den avtagbara toppen på detta förpackningsslag får dock vara utformad som en huv.

Bilaga 1

eller mindre innerförpackningar används (jämfört med dem som använts vid fallprovningen) ska tillräckligt med stötdämpande material tillföras för att fylla ut hålrum. .4 Ytterförpackningen ska i tomt tillstånd ha klarat den i 6.1.5.6 beskrivna staplingsprovningen. Den sammanlagda vikten av likadana kollin bestäms av totalvikten av innerförpackningarna som använts vid den i .1 omtalade fallprovningen. .5 Innerförpackningar som innehåller vätska ska vara fullständigt inbäddade i ett absorberande material av tillräcklig mängd för att kunna absorbera deras totala vätskeinnehåll. .6 Om ytterförpackningen är avsedd att innehålla innerförpackningar för vätskor eller fasta ämnen vilka inte är täta, krävs någon form av tät beläggning, plastsäck eller annat likvärdigt komplement, som i händelse av läckage håller kvar det flytande eller fasta innehållet. För förpackningar som innehåller vätskor ska det i .5 föreskrivna absorberande materialet finnas innanför detta kvarhållande skikt. .7 Förpackningarna ska vara försedda med märkning enligt bestämmelserna i 6.1.3, av vilken framgår att förpackningarna genomgått funktionsprovning för förpackningsgrupp I för sammansatta förpackningar. Högsta bruttovikten, som anges i kilogram, ska motsvara summan av vikten på ytterförpackningen och halva vikten av de i fallprovningen enligt .1 använda innerförpackningarna. Märkningen ska även innehålla bokstaven ”V” enligt 6.1.2.4.

6.1.5.1.8 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.1.5.1.9 Om innerbehandling eller invändig beläggning krävs av säkerhetsskäl ska den bibehålla sina skyddande egenskaper även efter provningen.

6.1.5.1.10 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.1.5.1.11 Bärgningsförpackningar

6.1.5.1.11.1 Bärgningsförpackningar (se 1.2.1) ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för förpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande: .1 vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och förpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.1.5.3.5 (b), .2 förpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.1.5.7, och .3 förpackningarna ska märkas med bokstaven ”T” så som anges i 6.1.2.4.

(TSFS 2023:64)

6.1.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.1.5.2.1 Provningar ska genomföras med förpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar. Innerförpackningar och innerkärl eller fristående kärl och enkelförpackningar, dock inte säckar, ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. Säckar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för. För sammansatta förpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. De ämnen eller föremål för vilka förpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering. (TSFS 2023:64)

366

Bilaga 1

6.1.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska det ha likartad relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Under förutsättningarna i 6.1.5.3.5 får även vatten användas för fallprovningen.

6.1.5.2.3 Förpackningar av papper eller papp ska konditioneras under minst 24 timmar i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska då ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är 23 °C ± 2 °C och 50 % ± 2 % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är 20 °C ± 2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet eller 27 °C ± 2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet.

Anm. Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ± 5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.

6.1.5.2.4 Ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa att plastmaterialet, som används vid tillverkning av fat och dunkar av plast och integrerade förpackningar (plast) avsedda att innehålla vätskor, uppfyller bestämmelserna i 6.1.1.2, 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.3. Detta kan exempelvis ske genom att ett urval förpackningar får genomgå en förberedande provning som sträcker sig över en längre tid, till exempel sex månader. Under denna tid ska provföremålen stå fyllda med de ämnen som de är avsedda att innehålla och därefter ska de genomgå tillämpliga provningsmoment angivna i 6.1.5.3, 6.1.5.4, 6.1.5.5 och 6.1.5.6. För ämnen som kan orsaka spänningssprickbildning eller försvagning i fat och dunkar av plast ska provföremålet, fyllt med ämnet i fråga eller ett annat ämne som är känt för att ha minst lika stor spänningssprickbildande påverkan på plastmaterialet i fråga, utsättas för en pålagd belastning, lika med sammanlagda vikten av likadana kollin som kan staplas ovanpå det under transport. Minsta staplingshöjd med provföremålet inräknat ska vara 3 meter.

6.1.5.3 Fallprovning

6.1.5.3.1 Antal provföremål (per förpackningstyp och tillverkare) samt fallorientering

För andra än platta fall ska tyngdpunkten ligga lodrätt över anslagspunkten.

Förpackning Antal provföremål Fallorientering

Fat av stål Sex Första fallet (med tre provföremål): Fat av aluminium (tre för varje Förpackningen ska träffa anslags-

Bilaga 1

Om i ett visst fallförsök mer än en orientering är möjlig, ska den orientering väljas vid vilken risken för brott på förpackningen är som störst.

6.1.5.3.2 Särskilda förberedelser av provföremålet för fallprovningen

För nedan listade förpackningar ska provföremålet och dess innehåll konditioneras till en temperatur av -18 °C eller lägre: .1 fat av plast (se 6.1.4.8), .2 dunkar av plast (se 6.1.4.8), .3 lådor av plast, med undantag för lådor av cellplast (se 6.1.4.13), .4 integrerade förpackningar (plast) (se 6.1.4.19), och .5 sammansatta förpackningar med innerförpackningar av plast, med undantag av säckar och påsar av plast för fasta ämnen och föremål.

Konditioneras provföremålen på detta sätt behöver konditioneringen enligt 6.1.5.2.3 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande form, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.

6.1.5.3.3 Förpackningar med avtagbar topp för vätskor får inte genomgå fallprovning förrän minst 24 h efter fyllning och förslutning, för att ta hänsyn till eventuell relaxation i packningen.

6.1.5.3.4 Anslagsplatta

Anslagsplattan ska ha en icke-fjädrande och horisontell yta och: .1 vara fast inbyggd och tillräckligt massiv för att inte förskjutas, .2 vara plan, varvid ytan ska vara fri från punktvisa brister som kan påverka provningsresultaten, .3 vara tillräckligt styv, så att den inte deformeras under provningsförhållandena och inte kan skadas under provningen, och .4 vara tillräckligt stor för att säkerställa att kollit som ska provas faller helt och hållet på ytan.

6.1.5.3.5 Fallhöjd

För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

För flytande ämnen i enkelförpackningar och för innerförpackningar i sammansatta förpackningar, om provningen genomförs med vatten:

Anm. Begreppet vatten innefattar vatten/frostskyddsmedellösningar med minsta relativa densitet 0,95 för provning vid -18 °C.

(a) när ämnet som ska transporteras har relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m

368

Bilaga 1

6.1.5.3.6 Kriterier för godkännande av provresultat

.1 Varje förpackning som innehåller vätska ska vara tät efter utjämning mellan det invändiga och det utvändiga trycket, med undantag av innerförpackningar i sammansatta förpackningar om sådan tryckutjämning inte behövs för dessa. .2 Om en förpackning för fasta ämnen genomgått en fallprovning och med sin övre gavel träffat anslagsplattan, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt av en innerförpackning (t.ex. en säck av plast) eller ett innerkärl, även om förslutningen med bibehållen återhållande funktion inte längre är dammtät. .3 Förpackningen eller ytterförpackningen i integrerade eller sammansatta förpackningar får inte uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. Innerkärl, innerförpackningar eller föremål ska finnas kvar helt och hållet i ytterförpackningen och inget innehåll får läcka ur innerkärl eller innerförpackningar. .4 Varken det yttersta skiktet i en säck eller en ytterförpackning får uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. .5 Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid själva anslaget räknas inte som underkännande av förpackningen, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. .6 För förpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av fritt explosivämne eller av föremål med explosivämne från ytterförpackningen.

Bilaga 1

6.1.5.5.4 Provningsmetod och tillämpligt provtryck: Förpackningar av metall och integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under fem minuter. Förpackningar av plast och integrerade förpackningar (plast) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under 30 minuter. Provtrycket är det som enligt 6.1.3.1(d) ska anges i märkningen. Sättet på vilket förpackningen hålls på plats får inte påverka provningsresultaten. Provtrycket ska appliceras kontinuerligt och jämnt och ska hållas konstant under hela provningstiden. Det tryck (övertryck) som ska användas bestäms enligt någon av följande metoder och ska vara: .1 lägst det totala trycket uppmätt inuti förpackningen (dvs. vätskans ångtryck plus partialtryck från luft eller inerta gaser minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllningsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, eller .2 lägst 1,75 gånger vätskans ångtryck vid 50 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa, eller .3 lägst 1,5 gånger vätskans ångtryck vid 55 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa.

6.1.5.5.5 Dessutom ska förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor i förpackningsgrupp I provas under 5 eller 30 minuter med ett minsta provtryck av 250 kPa. Provningstiden beror på vilket material förpackningen är tillverkad av.

6.1.5.5.6 Kriterium för godkänd provning: Ingen förpackning får läcka.

Bilaga 1

provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning) enligt 6.1.5.5, ska temperaturen på vattnet som använts anges, .9 beskrivning av provningen och provningsresultaten, och .10 signatur med angivande av namn och befattning.

6.1.5.7.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att kollit i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

371

Bilaga 1

Kapitel 6.2

Bestämmelser för tillverkning och provning av tryckkärl, aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas

Anm. Aerosolbehållare, engångsbehållare för gas samt bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas omfattas inte av bestämmelserna i 6.2.1 till 6.2.3.

Bilaga 1

bygga att det vid otillräcklig gastäthet hos innerkärlet eller dess driftsutrustning uppstår ett farligt tryck i isoleringsskiktet. Anordningen ska förhindra inträngning av fukt i isoleringen. .3 Slutna kryokärl som är konstruerade för transport av kylda kondenserade gaser med kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck, får inte innehålla material som kan reagera med syre eller syreanrikad atmosfär på farligt sätt, om sådana material finns i delar av värmeisoleringen där det finns risk för kontakt med syre eller någon syreanrikad vätska. .4 Slutna kryokärl ska vara konstruerade och tillverkade med ändamålsenliga lyft- och säkringsanordningar.

(TSFS 2023:64)

6.2.1.1.9 Tilläggsbestämmelser för tillverkning av acetylenflaskor

Gasflaskbehållare för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel, ska vara fyllda med ett likformigt fördelat poröst material av sådant slag som uppfyller bestämmelser och provningar angivna i en standard eller teknisk norm som godtagits av behörig myndighet, och som: .1 inte angriper gasflaskbehållaren eller bildar skadliga eller farliga föreningar, varken med acetylenet eller med lösningsmedelet i UN 1001, och .2 förmår förhindra att ett sönderfall av acetylenet utbreder sig i det porösa materialet.

För UN 1001 ska lösningsmedlet vara kompatibelt med de delar av gasflaskan som det kommer i kontakt med.

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

som är fyllda med brandfarlig gas och sammansatta genom samlingsrör, ska de vara anordnade så att avblåsning kan ske fritt ut i luften och så att den utströmmande gasen inte påverkar själva tryckkärlet under normala transportförhållanden.

6.2.1.3.5 Tryckkärl, som fylls efter volym, ska vara försedda med nivåindikering.

6.2.1.3.6 Tilläggsbestämmelser för slutna kryokärl

6.2.1.3.6.1 Varje fyllnings- och tömningsöppning i ett slutet kryokärl för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.2.1.3.6.2 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar, och där vätska kan bli instängd, ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.

6.2.1.3.6.3 Varje anslutning till ett slutet kryokärl ska vara tydligt för att ange dess funktion (t.ex. ångfas eller vätskefas).

6.2.1.3.6.4 Tryckavlastningsanordningar

6.2.1.3.6.4.1 Varje slutet kryokärl ska vara utrustat med minst en tryckavlastningsanordning. Tryckavlastningsanordningen ska vara av en typ som håller för dynamiska påkänningar, inklusive vätskeskvalp.

6.2.1.3.6.4.2 Slutna kryokärl får parallellt med fjäderbelastade anordningar dessutom vara försedda med ett sprängbleck för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.1.3.6.5.

6.2.1.3.6.4.3 Anslutningarna för tryckavlastningsanordningarna ska vara tillräckligt dimensionerade så att nödvändig avblåsningsmängd obehindrat kan nå tryckavlastningsanordningen.

6.2.1.3.6.4.4 Alla ingående öppningar till tryckavlastningsanordningarna ska befinna sig i det slutna kryokärlets ångfas vid maximala fyllningsbetingelser. Anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder.

6.2.1.3.6.5 Avblåsningskapacitet och inställning av tryckavlastningsanordningar

Anm. I samband med tryckavlastningsanordningar för slutna kryokärl betyder högsta tillåtna arbetstryck det högsta tillåtna effektiva övertrycket i det fyllda slutna kryokärlets topp under drift, inklusive det högsta effektiva trycket under fyllning och tömning.

6.2.1.3.6.5.1 Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som är högst 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck.

6.2.1.3.6.5.2 Sprängbleck ska vara inställda så att de brister vid ett nominellt tryck som är det lägre av antingen provtrycket eller 150 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.3 I händelse av förlust av vakuum i ett vakuumisolerat slutet kryokärl, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckstegring) i det slutna kryokärlet inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.4 Nödvändig kapacitet hos tryckavlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk norm som godtagits av behörig myndighet.

Se till exempel CGA S-1.2-2003 – Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases och S-1.1- 2003 – Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases.

374

Bilaga 1

Bilaga 1

På ett lämpligt urval av förslutningar utförs: .11 verifiering av material, .12 verifiering av dimensioner, .13 verifiering av renhet, .14 kontroll av det slutliga montaget, och .15 verifiering av märkningar som ska finnas.

På alla förslutningar utförs: .16 täthetsprovning.

(TSFS 2023:64)

6.2.1.5.2 Slutna kryokärl ska genomgå kontroll och provning under och efter tillverkning i enlighet med tillämpliga konstruktionsstandarder eller vedertagna tekniska normer. Kontrollerna och provningarna ska omfatta följande:

På ett lämpligt urval av innerkärl: .1 provning av konstruktionsmaterialets mekaniska egenskaper, .2 verifiering av minsta godstjocklek, .3 utvändig och invändig kontroll, .4 verifiering av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden eller den tekniska normen, .5 kontroll av svetsar genom radiografi, ultraljud eller annan lämplig oförstörande provningsmetod i enlighet med den tillämpliga standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning.

På alla innerkärl: .6 vätsketryckprovning; innerkärlet ska uppfylla acceptanskriterierna som anges i standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning.

Anm. Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

.7 kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassering av innerkärlet, och .8 kontroll av märkningarna.

På ett lämpligt urval av förslutningar: .9 verifiering av materialen, .10 verifiering av dimensioner, .11 verifiering av renhet, .12 kontroll av det slutliga montaget, och .13 verifiering av märkningar som ska finnas.

På alla förslutningar: .14 täthetsprovning.

På ett lämpligt urval av kompletta slutna kryokärl: .15 provning av driftsutrustningen så att den fungerar tillfredsställande, .16 verifiering av överensstämmelsen med standarden eller den tekniska normen för konstruktion.

På alla kompletta slutna kryokärl: .17 täthetsprovning.

(TSFS 2023:64)

6.2.1.5.3 För metallhydridlagringssystem ska det kontrolleras att kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1.1, .2, .3, .4, .5 om tillämpligt, .6, .7, .8 och .9 har genomförts på ett lämpligt urval av tryckkärlsbehållare som används i systemet. Därutöver ska ett lämpligt urval av metallhydridlagringssystem genomgå kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1.3 och .6, samt, i

376

Bilaga 1

förekommande fall, i 6.2.1.5.1.5, och kontroll av det utvändiga skicket på metallhydridlagringssystemet.

Dessutom ska alla metallhydridlagringssystem genomgå första kontroll och provning enligt 6.2.1.5.1.8 och .9 samt även täthetsprovning och funktionskontroll av driftsutrustningen.

(TSFS 2023:64)

6.2.1.5.4 För gasflaskpaket ska gasflaskbehållaren och förslutningar genomgå den första kontroll och provning som anges i 6.2.1.5.1. Ett lämpligt urval av ramar ska belastningsprovas till två gånger den maximala bruttovikten av gasflaskpaketen.

Dessutom ska alla samlingsrör i gasflaskpaketet genomgå vätsketryckprovning och hela det kompletta gasflaskpaketet ska genomgå täthetsprovning.

Anm. Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

(TSFS 2023:64)

6.2.1.6 Återkommande kontroll och provning

6.2.1.6.1 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av kryokärl, ska genomgå återkommande kontroller och provningar av ett kontrollorgan som är godkänt av behörig myndighet i enlighet med följande: .1 Kontroll av tryckkärlets utvändiga skick och verifiering av utrustning och utvändiga märkningar. .2 Kontroll av tryckkärlets invändiga skick (t.ex. genom invändig granskning och verifiering av minsta godstjocklek). .3 Kontroll av gängorna antingen: .1 om det finns tecken på korrosion, eller .2 om förslutningar eller annan driftsutrustning har avlägsnats. .4 Vätsketryckprovning av tryckkärlsbehållaren samt, när det behövs, verifiering av materialegenskaperna genom lämplig provning.

Anm. 1: Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

Anm. 2: För sömlösa gasflaskbehållare och storflaskbehållare av stål får kontrollen enligt 6.2.1.6.1.2 och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1.4 ersättas med en metod som överens-stämmer med ISO 16148:2016 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål – Akustisk emissionsprovning (AT) och ultraljudskontroll (UT) för återkommande kontroll och provning.

Anm. 3: Kontrollen av det invändiga skicket enligt 6.2.1.6.1.2 och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1.4 får ersättas av ultraljudstest som utförs enligt ISO 18119:2018 för sömlösa gasflaskbehållare av stål eller aluminiumlegeringar.

Anm. 4: För gasflakspaket ska vätsketryckprovningen enligt .4 ovan utföras på gasflaskbehållarna och på samlingsrören.

.5 kontroll av driftsutrustning vid återtagning i drift; denna kontroll får utföras separat från kontrollen av tryckkärlsbehållaren, och

Anm. Beträffande intervall för återkommande kontroll och provning, se förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1 eller, för kemikalier under tryck, förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1.

.6 Täthetsprovning av gasflaskpaketen efter att de sätts samman på nytt.

(TSFS 2023:64)

377

Bilaga 1

6.2.1.6.2 Gasflaskor avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, behöver endast kontrolleras enligt 6.2.1.6.1.1, 6.2.1.6.1.3 och 6.2.1.6.1.5. Dessutom ska det porösa materialets tillstånd (t.ex. sprickor, tomutrymme upptill, uppluckring eller sättning) kontrolleras. (TSFS 2023:64)

6.2.1.6.3 Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl ska genomgå återkommande kontroller och provningar.

Bilaga 1

Tillämplig för

379

Bilaga 1

Anm. 2: Gasflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än 15 år får inte fyllas senare än 15 år efter tillverkningsdatum om inte konstruktionen har klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det första typgodkännandet och ange kontroller och provningar som visar att gasflaskbehållare som tillverkats förutsätts vara säkra ända till slutet på deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslivslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är ansvarigt för det första godkännandet av gasflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en gasflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas efter den första godkända konstruktionslivslängden för flaskan.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.1.2 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-storflaskbehållare gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11120:1999 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål, för transport av Till och med den komprimerad gas, med vattenkapacitet mellan 150 l och 3000 l – Konstruktion, 31 december tillverkning och provning Anm. Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.1 2022 i standarden får inte tillämpas på UN-storflaskor. ISO 11120:2015 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål med vattenkapacitet Tills vidare mellan 150 l och 3000 l – Konstruktion, tillverkning och provning ISO 11119-1:2012 Gas cylinders – Refillable composite gas cylinders and tubes – Design, Tills vidare construction and testing – Part 1: Hoop wrapped fibre reinforced composite gas cylinders and tubes up to 450 l ISO 11119-2:2012 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Tills vidare + Amd 1:2014 Konstruktion, tillverkning och provning – Del 2: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-3:2013 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning – Del 3: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l Anm. Denna standard får inte användas för gasflaskor utan beklädnad tillverkade av två delar som sammanfogats. ISO 11515: 2013 Gas cylinders – Refillable composite reinforced tubes of water capacity Till och med den between 450 l and 3 000 l – Design, construction and testing 31 december 2026 ISO 11115:2013 Gasflaskor - Återfyllningsbara förstärkta storflaskor av kompositmaterial med Tills vidare + Amd 1:2018 vattenkapacitet från 450 l till och med 3000 l - Beräkning, konstruktion och provning ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa ISO 9809-2:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 2: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa ISO 9809-3:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Gasflaskor och storflaskor av normaliserat stål Anm. 1: I de standarder som hänvisas till ovan ska storflaskbehållare av kompositmaterial vara konstruerade för en konstruktionslivslängd på minst 15 år.

Anm. 2: Storflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än 15 år får inte fyllas 15 år efter tillverkningsdatum såvida inte konstruktionen har genomgått och klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det ursprungliga typgodkännandet och ska ange de kontroller och provningar som visar att storflaskbehållare som tillverkats i enlighet med detta fortsätter att vara säkra ända till slutet av deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslivslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är ansvarigt för det ursprungliga godkännandet av storflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en storflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas längre än den ursprungliga godkända konstruktionslivslängden. (TSFS 2023:64)

380

Bilaga 1

6.2.2.1.3 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskor för acetylen gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enligt med 6.2.2.5: För materialet i gasflaskan:

Tillämplig för

För acetylenflaskor inklusive det porösa materialet i flaskan:

Tillämplig för

6.2.2.1.4 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av slutna UN-kryokärl gäller följande standard, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för

6.2.2.1.5 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av UN-metallhydridlagringssystem gäller följande standard, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

381

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Till och med den hydride 31 december 2026 ISO 16111:2018 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Tills vidare hydride

(TSFS 2023:64)

6.2.2.1.6 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskpaket gäller följande standard. Varje gasflaska i ett UN-gasflaskpaket ska vara en UN-gasflaska eller en UN-gasflaskbehållare som uppfyller bestämmelserna i 6.2.2. Bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande av UN-gasflaskpaket ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Tillämplig för

Anm. ändring av en eller flera gasflaskor eller gasflaskbehållare av samma konstruktionstyp, inklusive samma provtryck, i ett befintligt UN-gasflaskpaket kräver inte en ny bedömning av överensstämmelse av det befintliga gasflaskpaketet. Gasflaskpaketets driftsutrustning får också ersättas utan att en ny bedömning av överensstämmelse krävs, om driftsutrustningen överensstämmer med typgodkännandet. (TSFS 2023:64)

6.2.2.1.7 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskor för adsorberade gaser gäller följande standarder med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Tillämplig för

6.2.2.1.8 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-tryckfat gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 21172-1:2015 Gasflaskor – Svetsade behållare av stål med kapacitet till och med 3000 l – Till och med Konstruktion och tillverkning – Del 1: Tryckfat med volym till och med 1000 l den 31 Anm. Oavsett avsnitt 6.3.3.4 i denna standard, får svetsade tryckfat av stål december med kupade gavlar konvexa mot trycket användas vid transport av frätande 2026

382

Bilaga 1

ämnen under förutsättning att alla tillämpliga krav i dessa föreskrifter är uppfyllda. ISO 21172-1:2015 Gasflaskor - Svetsade tryckfat av stål med kapacitet till och med 3000 l - Tills vidare + Amd 1:2018 Konstruktion och tillverkning - Del 1: Tryckfat med volym till och med 1000 l ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test pressure 60 bar and Tills vidare below ISO 18172-1:2007 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade flaskor av rostfritt stål – Del 1: Tills vidare Provtryck 6 MPa och lägre

(TSFS 2023:64)

6.2.2.1.9 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av icke återfyllningsbara UNgasflaskor gäller följande standarder med undantag av att kontrollbestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11118:1999 Gasflaskor - Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor - Specifikation och Till och med provningsmetoderämnen under förutsättning att alla tillämpliga krav i dessa den 31 föreskrifter är uppfyllda. december 2020 ISO 13340:2001 Gasflaskor - Ventiler för ej återfyllningsbara gasflaskor - Specifikation för Till och med prototypprovning den 31 december 2020 ISO 11118:2015 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Specifikationer och Till och med testmetoder den 31 december 2026 ISO 11118:2015 + Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Specifikationer Tills vidare Amd.1:2019 och testmetoder

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

2020 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikation och typprovning Till och med den 31 december 2022 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikation och typprovning Tills vidare + Amd 1:2017

ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och kontroller Till och med den 31 december 2024 ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och kontroller Tills vidare + Amd 1:2017 ISO 17871:2015 Gasflaskor – Gasflaskventiler för snabb tömning – Specifikationer och Till och med den typprovning 31 december Anm. Denna standard får inte användas för brandfarliga gaser. 2026 ISO 17871:2020 Gasflaskor - Gasflaskventiler för snabb tömning - Specifikationer och typprovning Tills vidare ISO 17879:2017 Gasflaskor – Självstängande gasflaskventiler – Specifikationer och Tills vidare typprovning Anm. Denna standard får inte tillämpas på självstängande ventiler i acetylenflaskor.

(TSFS 2023:64)

För UN-metallhydridlagringssystem gäller bestämmelserna angivna i nedanstående standard för förslutningarna och deras skydd:

Tillämplig för

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

Referens Titel Tillämplig

ISO 10462:2013 + Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och underhåll Tills vidare Amd.1:2019 ISO 11513:2011 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders containing materials for sub- Till och med den atmospheric gas packaging (excluding acetylene) – Design, construction, testing, 31 december use and periodic inspection 2024

ISO 11513:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor innehållande material för Tills vidare lagring av gas vid sub-atmosfäriskt tryck (exklusive acetylen) - Konstruktion, tillverkning, provning, användning och återkommande kontroll ISO 11623:2015 Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av flaskor av Tills vidare kompositmaterial ISO 22434:2006 Gasflaskor – Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor Anm. Dessa Tills vidare krav får uppfyllas vid andra tidpunkter än vid den återkommande kontrollen och provningen av UN-gasflaskor. ISO 20475:2018 Gasflaskor – Flaskpaket – Återkommande kontroll och provning Tills vidare ISO 23088:2020 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av svetsade tryckfat av stål - Tills vidare Med kapacitet till och med 1000 l

(TSFS 2023:64)

Följande standard gäller vid återkommande kontroll och provning av UN-metallhydridlagringssystem:

Tillämplig för

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

1. bedömning av överensstämmelse av förslutningar, 2. bedömning av överensstämmelse av de kompletta gasflaskpaketen under förutsättning att bedömningarna av överensstämmelse av gasflaskbehållaren har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5, och 3. bedömning av överensstämmelse av de kompletta slutna kryokärlen under förutsättning att bedömning av överensstämmelse av innerkärlet har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.5.2 Allmänna bestämmelser

Behörig myndighet

6.2.2.5.2.1 Den behöriga myndighet som godkänner tryckkärlet ska godkänna systemet för bedömning av överensstämmelse för att säkerställa att tryckkärlen uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter. I de fall då behörig myndighet som godkänner ett tryckkärl inte är tillverkningslandets behöriga myndighet ska godkännandelandets och tillverkningslandets nationalitetsmärkning anges i tryckkärlets märkning (se 6.2.2.7 och 6.2.2.8).

Godkännandelandets behöriga myndighet ska på begäran framlägga bevis för att systemet för bedömning av överensstämmelse är uppfyllt för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet.

6.2.2.5.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i systemet för bedömning av överensstämmelse.

6.2.2.5.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända kontrollorgan och deras märkning samt godkända tillverkare och deras märkning finns tillgänglig.

Kontrollorgan

6.2.2.5.2.4 Kontrollorganet ska vara godkänt av behörig myndighet för kontroll av tryckkärl och: .1 ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet, och som kan utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, .2 ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, .3 arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, .4 iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkaren och andra kontrollorgan, .5 dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner, .6 tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem, .7 säkerställa att provningar och kontroller, angivna i tillämplig tryckkärlsstandard och enligt dessa föreskrifter utförs, och .8 upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 6.2.2.5.6

6.2.2.5.2.5 Kontrollorganet ska genomföra typgodkännande, provning och kontroll av tryckkärlsproduktionen samt utfärda intyg som verifierar överensstämmelse med tillämplig tryckkärlsstandard (se 6.2.2.5.4 och 6.2.2.5.5). (TSFS 2023:64)

Tillverkare

6.2.2.5.2.6 Tillverkaren ska: .1 arbeta enligt ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3, .2 ansöka om typgodkännande enligt 6.2.2.5.4, .3 välja ett kontrollorgan från den av godkännandelandets behöriga myndighet upprättade förteckningen över godkända kontrollorgan, och

386

Bilaga 1

.4 spara redovisning enligt 6.2.2.5.6.

Provningslaboratorium

6.2.2.5.2.7 Provningslaboratoriet ska ha: .1 en organisationsstruktur med personal i tillräckligt antal och med tillräcklig kompetens och erfarenhet, och .2 ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning för att utföra de i tillverkningsstandarden föreskrivna provningarna på ett för kontrollorganet godtagbart sätt.

6.2.2.5.3 Tillverkarens kvalitetssystem

6.2.2.5.3.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som åligger tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar.

Innehållet ska i synnerhet omfatta tillfredsställande beskrivningar av: .1 organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, .2 de tekniker, processer och metoder för konstruktionskontroll och konstruktionsverifiering som kommer att användas vid konstruktionen av tryckkärlen, .3 relevant tryckkärlstillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, .4 kvalitetsredovisningar, som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, .5 ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.2.2.5.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .6 metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, .7 metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .8 åtgärder för kontrollera av icke överensstämmande tryckkärl, av inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och .9 utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.5.3.2 Revision av kvalitetssystemet

Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för att fastställa om det uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

Tillverkaren ska informeras om resultatet av revisionen. Informationen ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande granskningen ska ställas till tillverkarens förfogande.

6.2.2.5.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet

Tillverkaren ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1.

6.2.2.5.4 Godkännandeförfarande

Första typgodkännande

6.2.2.5.4. Första typgodkännandet ska bestå av ett godkännande av tillverkarens kvalitetssystem och ett godkännande av konstruktionen av det tryckkärl som ska tillverkas. En ansökan om ett första typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.3, 6.2.2.5.4.2–6.2.2.5.4.6 och 6.2.2.5.4.9.

6.2.2.5.4.2 En tillverkare, som avser att tillverka tryckkärl i överensstämmelse med en tryckkärlsstandard och dessa föreskrifter, ska ansöka om, erhålla och spara ett typgodkännandecertifikat, som

387

Bilaga 1

utfärdas av godkännandelandets behöriga myndighet för minst en tryckkärlstyp enligt det i 6.2.2.5.4.9 angivna förfarandet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet.

6.2.2.5.4.3 En ansökan ska göras för varje produktionsanläggning och ska omfatta följande: .1 tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 adressen till produktionsanläggningen (om den avviker från ovanstående), .3 namn och titel på den eller de som ansvarar för kvalitetssystemet, .4 tryckkärlets benämning och den tillämplig tryckkärlsstandard, .5 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, .6 namn på kontrollorganet för typgodkännandet, .7 dokumentation över produktionsanläggningen, så som beskrivs i 6.2.2.5.3.1, och .8 den för typgodkännandet nödvändiga tekniska dokumentation som ska möjliggöra verifiering av tryckkärlens överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig konstruktionsstandard för tryckkärl. Den tekniska dokumentationen ska täcka konstruktion och tillverkningsförfarande och, om det är relevant för bedömningen, åtminstone omfatta följande: .1 standard för tryckkärlskonstruktionen samt ritningar över konstruktion och tillverkning, av vilka i förekommande fall detaljer och tillverkningselement framgår, .2 nödvändiga beskrivningar och förklaringar för förståelsen av ritningarna och den avsedda användningen av tryckkärlet, .3 en förteckning över standarder som behövs för en fullständig beskrivning av tillverkningsförfarandet, .4 konstruktionsberäkningar och materialspecifikationer, och .5 provningsrapporter för typgodkännandet, i vilka resultaten av de enligt 6.2.2.5.4.9 genomförda undersökningarna och provningarna är beskrivna.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.5.4.4 En första revision enligt 6.2.2.5.3.2 ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

6.2.2.5.4.5 Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

6.2.2.5.4.6 Efter godkännandet ska ändringar av information, som meddelats avseende det första godkännandet enligt 6.2.2.5.4.3, framläggas för behörig myndighet.

Efterföljande typgodkännanden

6.2.2.5.4.7 En ansökan om ett efterföljande typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.8 och 6.2.2.5.4.9, under förutsättning att tillverkaren har ett första typgodkännande. I detta fall ska tillverkarens kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3 ha godkänts vid det första typgodkännandet och vara tillämpligt för den nya konstruktionstypen.

6.2.2.5.4.8 Ansökan ska omfatta: .1 tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, .3 bevis på att det första typgodkännandet har beviljats, och .4 den i 6.2.2.5.4.3.8 beskrivna tekniska dokumentationen.

Tillvägagångssätt för typgodkännande

6.2.2.5.4.9 Kontrollorganet ska: .1 granska den tekniska dokumentationen för att verifiera att: .1 konstruktionen överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i standarden, och

388

Bilaga 1

.2 prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionstypen, .2 verifiera att produktionskontroller enligt bestämmelserna i 6.2.2.5.5 har genomförts, .3 utifrån vad som krävs i standarden eller den tekniska normen för tryckkärl, genomföra eller övervaka de provningar på tryckkärlen som krävs för typgodkännande, .4 genomföra eller ha genomfört de i tryckkärlsstandarden angivna provningarna och kontrollerna för att fastställa om: .1 standarden har tillämpats och dess krav är uppfyllda, och .2 tillverkarens metoder uppfyller standardens krav, och .5 säkerställa att de olika typprovningarna och typkontrollerna genomförs på ett korrekt och kompetent sätt.

Efter att prototypprovning genomförts med tillfredsställande resultat och alla tillämpliga krav i 6.2.2.5.4 uppfyllts, ska ett typgodkännandecertifikat utfärdas, vilket ska innehålla tillverkarens namn och adress, resultat och slutsatser från undersökningen och nödvändiga uppgifter för identifiering av konstruktionstypen. Om det inte var möjligt att noggrant utvärdera tillverkningsmaterialens kompatibilitet med tryckkärlets innehåll när certifikatet utfärdades, ska ett utlåtande införas i typgodkännandecertifikatet som anger att bedömningen av överensstämmelse inte var fullständig.

Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag. (TSFS 2023:64)

6.2.2.5.4.10 Ändringar av godkända konstruktionstyper

Tillverkaren ska antingen: (a) underrätta den behöriga myndigheten om ändringar av den godkända konstruktionstypen, såvida dessa ändringar inte utgör någon ny konstruktion enligt definitionerna i tryckkärlsstandarden, eller (b) ansöka om ett efterföljande typgodkännande, om dessa ändringar innebär en ny konstruktion enligt den tillämpliga tryckkärlsstandarden. Detta kompletterande godkännande ska utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga typgodkännandecertifikatet.

6.2.2.5.4.11 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om typgodkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.

6.2.2.5.5 Produktionskontroll och godkännande av tryckkärl

Ett kontrollorgan eller dess representant ska utföra kontroll och utfärda intyg på varje tryckkärl. Det kontrollorgan som väljs ut av tillverkaren för kontroll och provning under produktionen får vara ett annat än det kontrollorgan som anlitats för provning för typgodkännande.

Under förutsättning att det kan visas på ett för kontrollorganet godtagbart sätt att tillverkaren förfogar över utbildade och sakkunniga kontrollanter, som är oberoende från tillverkningsprocessen, får kontrollen genomföras av dessa kontrollanter. I detta fall ska tillverkaren bevara en redovisning av kontrollanternas utbildning.

Kontrollorganet ska verifiera att tillverkarens kontroll och de provningar som utförs på tryckkärlen fullständigt uppfyller standarden och dessa föreskrifter. Skulle bristande överensstämmelse konstateras i samband med denna kontroll och provning kan tillståndet för att genomföra kontroll med tillverkarens kontrollanter dras in.

Tillverkaren ska efter kontrollorganets godkännande avge en försäkran om överensstämmelse med den godkända konstruktionstypen. Placering av godkännandemärkningen på tryckkärlet räknas som försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och kraven i detta system för bedömning av överensstämmelse och dessa föreskrifter. På varje godkänt tryckkärl ska kontrollorganet eller tillverkaren på kontrollorganets uppdrag fästa tryckkärlets godkännandemärkning och kontrollorganets registrerade symbol.

389

Bilaga 1

Innan tryckkärlen fylls ska ett av kontrollorganet och tillverkaren undertecknat intyg om överensstämmelse utfärdas.

6.2.2.5.6 Redovisning

Tillverkaren och kontrollorganet ska spara redovisning av typgodkännande och intyg om överensstämmelse i minst 20 år.

Bilaga 1

6.2.2.6.3 Kvalitetssystem och revision av organet för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.3.1 Kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som åligger organet för återkommande kontroll och provning. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Kvalitetssystemet ska omfatta: .1 en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, .2 tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, .3 kvalitetsredovisningar som besiktningsrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, .4 ledningens uppföljning till följd av revisionen enligt 6.2.2.6.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .5 en metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .6 medel för kontroll av icke överensstämmande tryckkärl, och .7 utbildningsprogramr och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

6.2.2.6.3.2 Revision. Organet för återkommande kontroll och provning och dess kvalitetssystem ska genomgå en revision för att fastställa om bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. En revision ska utföras som del av det inledande godkännandeförfarandet (se 6.2.2.6.4.3). En revision kan krävas som del i förfarandet för ändring av godkännandet (se 6.2.2.6.4.6). Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att organet för återkommande kontroll och provning fortsatt uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter. Organet för återkommande kontroll och provning ska informeras om resultatet av revisionen. Informationen ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

6.2.2.6.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet. Organet för återkommande kontroll och provning ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Det ska också upplysa behörig myndighet som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar, i enlighet med förfarandet för ändring av godkännande enligt 6.2.2.6.4.6.

6.2.2.6.4 Godkännandeförfarande för organ för återkommande kontroll och provning

Första godkännande

6.2.2.6.4.1 Ett organ som avser att utföra återkommande kontroll och provning av tryckkärl i enligt med en tryckkärlsstandard och dessa föreskrifter, ska ansöka om, erhålla och spara ett godkännandecertifikat som utfärdas av behörig myndighet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet.

6.2.2.6.4.2 En ansökan ska göras för varje organ för återkommande kontroll och provning och ska omfatta följande: .1 namn och adress till organet för återkommande kontroll och provning och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 adress till varje anläggning som utför återkommande kontroll och provning, .3 namn och titel på den eller dem som ansvarar för kvalitetssystemet, .4 tryckkärlens benämning, metoderna för återkommande kontroll och provning, samt tillämpliga tryckkärlsstandarder som kvalitetssystemet omfattar, .5 dokumentation över varje anläggning och utrustning samt det i 6.2.2.6.3.1 beskrivna kvalitetssystemet, .6 kvalificerings- och utbildningsförteckning för den personal som utför återkommande kontroll och provning, och .7 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om godkännande.

6.2.2.6.4.3 Behörig myndighet ska: .1 granska dokumentationen för att fastställa om metoderna överensstämmer med bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i dessa föreskrifter, och

391

Bilaga 1

.2 utföra en revision enligt 6.2.2.6.3.2 för att fastställa om kontroller och provningar utförs enligt bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och dessa föreskrifter på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

6.2.2.6.4.4 Efter att revisionen genomförts med tillfredsställande resultat och uppfyllande av alla bestämmelser i 6.2.2.6.4, ska ett godkännandecertifikat utfärdas. Det ska omfatta kontrollorganets namn och det registrerade märket, adress till varje anläggning och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända verksamheten (t.ex. tryckkärlens benämning, metoder för återkommande kontroll och provning samt tryckkärlsstandarder).

6.2.2.6.4.5 Om organet för återkommande kontroll och provning nekas godkännande, ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

Ändringar av godkännanden av organ för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.4.6 Efter godkännandet ska organet för återkommande kontroll och provning underrätta den behöriga myndigheten som utfärdat godkännandet om alla ändringar av den information som inlämnades enligt 6.2.2.6.4.2 inom ramen för det första godkännandet. Sådana ändringar ska bedömas för att fastställa om bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i dessa föreskrifter uppfylls. En revision enligt 6.2.2.6.3.2 kan krävas. Behörig myndighet ska skriftligen godta eller avslå dessa ändringar, och om nödvändigt ska ett ändrat godkännandecertifikat utfärdas.

6.2.2.6.4.7 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om första godkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.

6.2.2.6.5 Återkommande kontroll och provning samt intygande

Märkning för återkommande kontroll och provning som placeras på tryckkärlet räknas som en försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och dessa föreskrifter. Organet för återkommande kontroll och provning ska fästa märkningen för återkommande kontroll och provning, inklusive sitt registrerade märke på varje godkänt tryckkärl (se 6.2.2.7.7). Innan tryckkärlet fylls, ska ett dokument utfärdas av organet för återkommande kontroll och provning, i vilket intygas att tryckkärlet blivit godkänt vid den återkommande kontrollen och provningen.

6.2.2.6.6 Redovisning

Organet för återkommande kontroll och provning ska spara protokollen från återkommande kontroll och provning av tryckkärl (både godkända och underkända), inklusive platsen för kontrollanläggningen, i minst 15 år. Ägaren till ett tryckkärl ska bevara ett identiskt protokoll fram till nästa återkommande kontroll, såvida inte tryckkärlet permanent tas ur bruk.

6.2.2.7 Märkning av återfyllningsbara UN-tryckkärl

Anm. Bestämmelser om märkning av UN-metallhydridlagringssystem anges i 6.2.2.9, bestämmelser om märkning av UN-gasflaskpaket anges i 6.2.2.10 och bestämmelser om märkning av förslutningar anges i 6.2.2.11. (TSFS 2023:64)

6.2.2.7.1 Återfyllningsbara UN-tryckkärlsbehållare och slutna kryokärl ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drifts- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på tryckkärlsbehållarens bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del på tryckkärlet (t.ex. påsvetsad krage eller för ett slutet kryokärl, en korrosionsbeständig skylt påsvetsad på den yttre manteln). Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens storlek vara minst 5 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. (TSFS 2023:64)

392

Bilaga 1

6.2.2.7.2 Följande godkännandemärkning ska finnas: (a) UN-förpackningssymbolen:

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att intyga att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller relevanta bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9.

(b) Den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll (t.ex. ISO 9809-1).

Anm. För acetylenflaskor ska standarden ISO 3807 också ingå i märkningen.

(c) Bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen som används på fordon i internationell vägtrafik.

Anm. För denna märkning avser godkännandelandet det land som har godkänt den första kontrollen och provningen av det enskilda kärlet vid tillverkningstidpunkten.

(d) Kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats.

(e) Datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm. När en acetylenflaska är bedömd för överensstämmelse i enlighet med 6.2.1.4.4.2 och kontrollorganen för gasflaskbehållaren och acetylenflaskan är olika, krävs deras respektive märkning (d). Endast datumet för den första kontrollen (e) av den kompletta acetylenflaskan krävs. Om det är ett annat land som har godkänt det kontrollorgan som ansvarar för den första kontrollen och provningen, ska acetylenflaskan förses med en andra märkning (c). (TSFS 2023:64)

6.2.2.7.3 Följande driftsmärkning ska finnas: (f) Provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”. (g) Det tomma tryckkärlets vikt inklusive alla varaktigt fästa delar (t.ex. halsring, fotring, osv.) i kilogram, följd av bokstäverna ”KG”. Denna vikt får inte innefatta vikten av förslutning(ar), ventilskyddskåpa eller ventilskydd, eventuell ytbeläggning eller poröst material för acetylen. Vikten ska uttryckas med tre signifikanta siffror, avrundad uppåt. För gasflaskor med vikt under 1 kg, ska vikten uttryckas med två signifikanta siffror, avrundad uppåt. För tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, ska minst en decimal anges efter decimalkommat respektive minst två decimaler för tryckkärl med vikt under 1 kg. (h) Garanterad minsta godstjocklek hos tryckkärlet i millimeter, följd av bokstäverna ”MM”. Denna märkning behövs inte för tryckkärl med vattenvolym högst 1 liter, för flaskor av kompositmaterial eller för slutna kryokärl. (i) För tryckkärl för komprimerade gaser, UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, arbetstrycket i bar, föregånget av bokstäverna ”PW”. För slutna kryokärl högsta tillåtna arbetstryck, föregånget av bokstäverna ”MAWP”. Anm. När en gasflaskbehållare är avsedd för användning som en acetylenflaska (inklusive det porösa materialet), krävs inte märkningen för arbetstrycket förrän acetylenflaskan är komplett. (j) För tryckkärl för kondenserade, kylda kondenserade gaser och lösta gasertryckkärlets vattenvolym i liter, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

393

Bilaga 1

bokstaven ”L”. Är värdet för minsta eller nominell vattenvolym ett heltal får decimalerna försummas. (k) För gasflaskor för UN 1001 acetylen, löst:

(i) Taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustning (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning, eventuell ytbeläggning, lösningsmedlet och mättningsgasen, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt.

(ii) Identifiering av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) Totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”,

(l) För tryckkärl för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel:

(i) Taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustning (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning och eventuell ytbeläggning, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt,

(ii) Identifiering av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) Totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.7.4 Följande tillverkningsmärkning ska finnas: (m) Identifikation av flaskgängan (t.ex. 25E). Denna märkning behövs inte för slutna kryokärl. Anm. Information om märkningar som får användas för att identifiera gängor på gasflaskor anges i ISO/TR 11364, Gasflaskor – Sammanställning av nationella och internationella halsgängor till ventilanslutningar/gasflaskor och deras system av identifiering och märkning.

(n) Det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik. Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck.

Anm. För acetylenflaskor krävs endast märket för tillverkaren av den kompletta acetylenflaskan om acetylenflaskan och gasflaskbehållaren har olika tillverkare.

(o) Det av tillverkaren tilldelade serienumret. (p) För tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål som är avsedda för gaser med risk för väteförsprödning, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO-standard 11114-1:2012). (q) För gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”FINAL” följt av konstruktionslivslängden med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). (r) För gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd längre än 15 år och för gasflaskor och storflaskor med en obegränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”SERVICE” följt av datumet 15 år från datumet för

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

394

Bilaga 1

tillverkning (första kontroll) med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm. När den första konstruktionstypen har klarat provningsprogrammet för användningslivslängd enligt 6.2.2.1.1 Anm. 2 eller 6.2.2.1.2 Anm. 2, krävs inte längre denna märkning för första användningslivslängd för framtida produktion. Märkningen för första användningslivslängd ska göras oläslig på gasflaskor och storflaskor av en konstruktionstyp som har uppfyllt kraven i provningsprogrammet för användningslivslängd.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.7.5 Den ovan angivna märkningen ska vara placerad i tre grupper.

– Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.4 utom för märkningar beskrivna i 6.2.2.7.4 (q) och (r) vilka ska placeras i anslutning till märkningarna för återkommande kontroll och provning enligt 6.2.2.7.7. – Driftsmärkningen i 6.2.2.7.3 ska utgöra den mellersta gruppen och provtrycket (f) ska omedelbart föregås av arbetstrycket (i), när sådant föreskrivs. – Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.2.

6.2.2.7.2. Nedanstående är ett exempel på märkning av en gasflaska.

(m) (n) (o) (p)

25E D MF 765432 H

(i) (f) (g) (j) (h)

PW200 PH300BAR 62,1KG 50L 5,8MM

(a) (b) (c) (d) (e)

ISO 9809-1 F IB 2000/12

6.2.2.7.6 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. På slutna kryokärl får sådan märkning anges på en separat skylt som är fäst på den yttre manteln. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.7.7 Utöver den föregående märkningen ska varje återfyllningsbart tryckkärl som uppfyller bestämmelserna för återkommande kontroll i 6.2.2.4, vara försett med en märkning som i en följd innehåller följande uppgifter: (a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik. Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats, (b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning, (c) datum för återkommande kontroll och provning, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.

6.2.2.7.8 Märkningarna enligt 6.2.2.7.7 får ingraveras på en metallring som sätts fast på gasflaskan eller tryckfatet när ventilen monteras och som endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan eller tryckfatet. (TSFS 2023:64)

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

395

Bilaga 1

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

396

Bilaga 1

(d) Kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats. (e) Datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). (f) Kärlets provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”. (g) Metallhydridlagringssystemets nominella fyllningstryck i bar, föregånget av bokstäverna ”RCP” och följt av bokstäverna ”BAR”. (h) Det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik. Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck. (i) Det av tillverkaren tilldelade serienumret. (j) För tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, bokstaven ”H” som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:2012). (k) För metallhydridlagringssystem med begränsad livslängd, utgångsdatum, angivet med bokstäverna ”FINAL” följt av året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Godkännandemärkningen enligt (a) till (e) ovan ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd. Provtrycket (f) ska omedelbart föregås av det nominella fyllningstrycket (g). Tillverkningsmärkningen enligt (h) till (k) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

(TSFS 2023:64)

6.2.2.9.3 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.9.4 Utöver den föregående märkningen ska varje metallhydridlagringssystem som uppfyller bestämmelserna om återkommande kontroll och provning i 6.2.2.4, vara försett med en märkning som innehåller följande uppgifter: (a) Nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik. Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats, (b) Det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning, (c) Datum för återkommande kontroll och provning, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.

Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

6.2.2.10 Märkning av UN-gasflaskpaket

6.2.2.10.1 Enskilda gasflaskbehållare i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.7. Enskilda förslutningar i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.11. (TSFS 2023:64)

6.2.2.10.2 Återfyllningsbara UN-gasflaskpaket ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drifts- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning) på en skylt permanent fastsatt på gasflaskpaketets ram. Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens höjd vara minst 5 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska vara minst 10 mm.

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968. Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

397

Bilaga 1

6.2.2.10.3 Följande märkningar ska finnas: (a) Godkännandemärkningen som anges i 6.2.2.7.2 (a), (b), (c), (d) och (e). (b) Driftsmärkningen som anges i 6.2.2.7.3 (f), (i), (j) och totalvikten av ramen och alla permanent fästa delar (gasflaskbehållare och driftsutrustning). Paket avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel ska märkas med taran som specificeras i avsnitt B.4.2 i ISO 10961:2010. (c) Tillverkningsmärkningen som anges i 6.2.2.7.4 (n), (o) och, i tillämpliga fall, (p).

(TSFS 2023:64)

6.2.2.10.4 Märkningarna ska vara placerade i tre grupper: (a) Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (c). (b) Driftsmärkningen i 6.2.2.10.3 (b) ska utgöra den mellersta gruppen och driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (f) ska omedelbart föregås av driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (i) när sådan föreskrivs. (c) Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (a).

6.2.2.11 Märkning av förslutningar för återfyllningsbara UN-tryckkärl (TSFS 2023:64)

För förslutningar ska följande tydliga och läsbara permanenta märkningar anbringas (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning):

.1 tillverkarens identifikationsmärke, .2 konstruktionsstandard eller beteckning för konstruktionsstandard, .3 tillverkningsdatum (år och månad eller år och vecka), och .4 kontrollorganets märke som är ansvarigt för första kontroll och provning, om tillämpligt.

Ventilens provtryck ska anges när detta är lägre än provtrycket som finns angivet genom värdet för ventilens fyllningsanslutning.

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.2.3.5.1 För att tillåta säker hantering och bortskaffande av tryckkärl som transporteras i bärgningstryckkärl, får konstruktionen bestå av utrustning som normalt inte används för gasflaskor eller tryckfat, såsom luckor eller snabböppningsanordningar och öppningar i den cylindriska delen.

6.2.3.5.2 Instruktioner för säker hantering och användning av bärgningstryckkärl ska tydligt framgå av dokumentationen i ansökan till behörig myndighet i godkännandelandet och den ska vara en del av godkännandecertifikatet. I godkännandecertifikatet ska det framgå vilka tryckkärl som är tillåtna för transport i bärgningstryckkärlet. Dessutom ska en förteckning inkluderas där tillverkningsmaterialet som kan antas komma i kontakt med det farliga godset inkluderas.

6.2.3.5.3 En kopia av godkännandecertifikatet ska av tillverkaren överlämnas till ägaren av bärgningstryckkärlet.

6.2.3.5.4 Märkning av bärgningstryckkärl enligt 6.2.3 ska bestämmas av behörig myndighet i godkännandelandet med beaktande av lämpliga bestämmelser om märkning i 6.2.2.7. Märkningen ska innehålla vattenvolym och provtryck hos bärgningstryckkärlet.

Bilaga 1

Kvalitetssystemet ska omfatta: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens genomgång för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare, (g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och (h) rutiner för att kontrollera att inga skador finns på slutprodukten.

Kvalitetssystemet ska genomgå en första revision samt återkommande revisioner på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. Dessa revisioner ska säkerställa att det godkända systemet är och förblir ändamålsenligt och effektivt. Alla ändringar som föreslås för det godkända systemet ska i förväg anmälas till behörig myndighet. (TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.2 Aerosolbehållare (TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.2.1 Tryck- och täthetsprovning av aerosolbehållare före fyllning (TSFS 2023:64)

Varje tom aerosolbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld aerosolbehållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens kapacitet vid 50 °C). Detta ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för aerosolbehållaren. Om en aerosolbehållare vid provtrycket visar tecken på läckage -2 om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.

(TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.2.2 Kontroll av aerosolbehållare efter fyllning (TSFS 2023:64)

Före fyllning ska fyllaren kontrollera att krympningsutrustningen är rätt inställd och att korrekt drivgas används.

Varje fylld aerosolbehållare ska vägas och genomgå täthetsprovning. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara tillräckligt känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till -3 2,0 × 10 mbar l/s.

Varje fylld aerosolbehållare som visar tecken på läckage, deformation eller övervikt ska sorteras bort. (TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.3 Engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare (TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.3.1 Tryckprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare (TSFS 2023:64)

Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld behållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av behållarens kapacitet vid 50 °C). Detta provtryck ska vara det som anges för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren och ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren. Om någon engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare vid tryckprovning visar tecken på -2 läckage om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.

(TSFS 2023:64)

6.2.4.2.2.3.2 Täthetsprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare (TSFS 2023:64)

Före fyllning och förslutning ska fyllaren säkerställa att förslutningar (om det finns några) och tillhörande förslutningsanordningar är förslutna på lämpligt sätt och att korrekt gas används.

400

Bilaga 1

Varje fylld engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska vara kontrollerad med avseende på korrekt gasvikt och vara täthetsprovad. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara -3 tillräckligt känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till 2,0 × 10 mbar l/s. Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare som har en gasvikt som inte överensstämmer med angiven viktbegränsning eller som visar tecken på läckage eller deformation, ska sorteras bort. (TSFS 2023:64)

6.2.4.2.3 Efter godkännande av behörig myndighet får aerosolbehållare och engångsbehållare för gas undantas från bestämmelserna i 6.2.4.2.1 och 6.2.4.2.2 om det krävs att de är sterila men kan påverkas skadligt av provning i vattenbad, förutsatt att: (a) De innehåller ej brandfarlig gas och antingen (i) innehåller andra ämnen som utgör beståndsdelar i farmaceutiska produkter avsedda för medicinska, veterinärmedicinska eller liknande ändamål, (ii) innehåller andra ämnen som används i tillverkningsprocessen av farmaceutiska produkter, eller (iii) används i medicinska, veterinärmedicinska eller liknande områden, (b) En likvärdig säkerhetsnivå uppnås genom att tillverkaren tillämpar alternativa metoder för att konstatera läckage och tryckhållfasthet, såsom heliumdetektering och provning i vattenbad av ett statistiskt urval om minst 1 av 2 000 behållare ur varje tillverkningsomgång, och (c) De farmaceutiska produkterna som avses enligt (a)(i) och (iii) ovan tillverkas under tillsyn av en statlig hälsoförvaltning. Om behörig myndighet kräver det, ska principerna om god tillverkningspraxis (GMP, Good Manufacturing Practice) som tagits fram av Världshälsoorganisationen WHO följas.

(TSFS 2023:64)

Se WHO-publikation: Quality assurance of pharmaceuticals. A compendium of guidelines and related materials. Volume 2: Good manufacturing practices and inspection.

401

Bilaga 1

Kapitel 6.3

Bestämmelser för konstruktion och provning av förpackningar för smittförande ämnen av kategori A i klass 6.2 (UN 2814 och UN 2900)

Bilaga 1

6.3.4.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt dessa föreskrifter, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, så att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en kopia av denna, finnas på ovansidan eller på någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller en nettovikt på högst 30 kg där de ska vara minst 6 mm höga, och med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg där de ska vara av passande storlek. (TSFS 2023:64)

6.3.4.2 En förpackning som uppfyller bestämmelserna i detta avsnitt och i avsnitt 6.3.5 ska märkas med:

(a) FN:s förpackningssymbol:

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt bestämmelserna i 6.1.2, (c) texten ”CLASS 6.2”, (d) de två sista siffrorna i tillverkningsåret, (e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik, (f) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen, och (g) på förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 6.3.5.1.6, bokstaven ”U” direkt efter den i (b) föreskrivna märkningen.

6.3.4.3 Märkningen ska placeras i den ordning som följer av styckena (a)–(g) i 6.3.4.2. Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa punkter ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.3.4.4 för exempel.

Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera annan märkning som krävs i 6.3.4.1.

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

403

Bilaga 1

6.3.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet.

6.3.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna.

6.3.5.1.5 Behörig myndighet får medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller primärkärl av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat och lådor, där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.3.5.1.6 Primärkärl av alla slag får samlas i en sekundärförpackning och utan provning transporteras i en styv ytterförpackning under följande förutsättningar: .1 den styva ytterförpackningen ska ha klarat fallprovning enligt 6.3.5.2.2 innehållande bräckliga primärkärl (t.ex. av glas), .2 primärkärlens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga halva bruttovikten av de primärkärl som använts vid fallprovningen enligt .1 ovan, .3 tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärl och mellan primärkärl och sekundärförpackning får inte vara mindre än motsvarande i den ursprungligen provade förpackningen. Om endast ett primärkärl använts i den ursprungliga provningen, får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärlen inte vara mindre än den mellan sekundärförpackning och primärkärl vid den ursprungliga provningen. När antingen färre eller mindre primärkärl används, jämfört med betingelserna vid fallprovningen, ska ytterligare stötdämpande material användas för att fylla hålrummen, .4 den styva ytterförpackningen som är tom, ska klara staplingsprovningen enligt 6.1.5.6. Den totala vikten av likadana kollin ska motsvara den sammanlagda vikten av förpackningarna som används vid fallprovningen enligt (a), .5 primärkärl innehållande vätskor ska vara inbäddade i tillräcklig mängd absorptionsmedel för att absorbera primärkärlens hela vätskeinnehåll, .6 om den styva ytterförpackningen är avsedd att innehålla primärkärl för vätskor och själv inte är vätsketät, eller om den är avsedd att innehålla primärkärl för fasta ämnen och själv inte är dammtät, ska åtgärder vidtas, i form av en tät beklädnad, en plastsäck eller annat lika effektivt inneslutningssätt, för att vid läckage hålla inne alla flytande eller fasta ämnen, och .7 utöver märkningen enligt 6.3.4.2 (a)–(f) ska förpackningarna förses med märkning enligt 6.3.4.2(g).

6.3.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.3.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.3.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.3.5.2.1 Provföremålen ska förberedas som för transport, förutom att ett flytande eller fast smittförande ämne ska ersättas med vatten eller, när en konditionering vid -18 °C föreskrivs, med en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Varje primärkärl ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

Anm. Begreppet ”vatten” innefattar vatten-/frostskyddsmedelslösning med relativ densitet på minst 0,95 för provning vid -18 °C. (TSFS 2023:64)

404

Bilaga 1

6.3.5.2.2 Obligatoriska provningsmoment och antal provföremål

Provningsmoment som krävs för olika förpackningsslag

Förpackningsslaga Föreskrivna provningar

a ”Förpackningsslag” kategoriserar förpackningar för provningsändamål efter förpackningens utseende och dess materialegenskaper.

Anm. 1: I de fall primärkärlet är tillverkat av minst två material, avgör det material som lättast tenderar att skadas, vilken provning som ska tillämpas.

Anm. 2: Materialet i sekundärförpackningen beaktas inte vid val av provning eller konditionering för provningen.

Förklaring till tabellen: Om förpackningen som ska provas består av en ytterlåda av papp med ett primärkärl av plast, ska fem provföremål genomgå begjutningsprovning med vatten (se 6.3.5.3.5.1) före fallprovningen och ytterligare fem provföremål ska konditioneras till -18 °C (se 6.3.5.3.5.2) före fallprovningen. Om förpackningen är avsedd att innehålla torris, ska ett extra enstaka provföremål genomgå fallprovning enligt 6.3.5.3.5.3.

Förpackningar förberedda för transport ska utsättas för provningarna enligt 6.3.5.3 och 6.3.5.4. För ytterförpackningar relaterar rubrikerna i tabellen till papp eller liknande material vars funktionsförmåga kan påverkas av fukt, till plaster som kan bli spröda vid låg temperatur och till andra material, som metall, vars funktionsförmåga inte påverkas av fukt eller temperatur.

Bilaga 1

.3 platt mot den längsta sidan, .4 platt mot den kortaste sidan, och .5 mot ett hörn.

6.3.5.3.2.2 När provningsföremålet har formen av ett fat eller en dunk, ska tre provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: .1 diagonalt mot toppgavelskanten, med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten, .2 diagonalt mot bottengavelskanten/bottens kant, och .3 platt mot kärlet eller sidan.

6.3.5.3.3 Även om provföremålet ska släppas med föreskriven orientering, är det tillåtet att islaget sker med en annan riktning av aerodynamiska skäl.

6.3.5.3.4 Efter lämplig fallserie, får primärkärl, som ska förbli skyddade av stötdämpande material i sekundärförpackningen, inte läcka.

6.3.5.3.5 Särskilda förberedelser av provföremålen för fallprovning

6.3.5.3.5.1 Papp – begjutningsprovning med vatten

Ytterförpackning av papp: Provföremålet ska duschas med vatten under minst en timme, så att regnpåverkan motsvarande cirka 50 mm per timme simuleras. Det ska därpå utsättas för den beskrivna provningen i 6.3.5.3.1.

6.3.5.3.5.2 Plast – konditionering i kyla

Primärkärl eller ytterförpackning av plast: Temperaturen hos provföremålet och dess innehåll ska sänkas till -18 °C eller lägre under minst 24 timmar, och inom 15 minuter efter uttagningen ur konditioneringsmiljön ska provningsföremålet utsättas för provningen i 6.3.5.3.1. När provföremålet innehåller torris får konditioneringstiden kortas av till 4 timmar.

6.3.5.3.5.3 Kollin som är avsedda att innehålla torris – extra fallprovning

Om förpackningen är avsedd att innehålla torris ska ytterligare en fallprovning enligt 6.3.5.3.1, och i förekommande fall till 6.3.5.3.5.1 eller 6.3.5.3.5.2, utföras. Ett provföremål ska lagras till dess att all torris försvunnit och därefter utsättas för fall i någon av de beskrivna orienteringarna i 6.3.5.3.2.1 eller i 6.3.5.3.2.2, utifrån vad som är tillämpligt, som innebär störst risk att förpackningen brister.

Bilaga 1

riktad så att stången har möjlighet att penetrera primärkärlen. Vid varje försök är penetration av sekundärförpackningen tillåten, förutsatt att primärkärlen inte uppvisar något läckage.

Bilaga 1

Kapitel 6.4

Bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av kollin för radioaktiva ämnen och för godkännanden av sådana ämnen

Anm. Detta kapitel innehåller bestämmelser, vilka gäller tillverkning, provning och godkännande av vissa kollin och material endast vid transport med flyg. Även om dessa bestämmelser inte gäller kollin och material som transporteras till sjöss, återges bestämmelserna i informations- och identifikationssyfte, eftersom sådana kollin och material, konstruerade, provade och godkända för flygtransport, även kan transporteras till sjöss.

Bilaga 1

kollit är konstruerat för att innehålla, att dosraten på kollits utvändiga yta inte på något ställe överstiger de värden som anges i 2.7.2.4.1.2, 4.1.9.1.11 och 4.1.9.1.12, beroende på vad som är tillämpligt, med beaktande av 7.1.4.5.3.3 och 7.1.4.5.5.

6.4.2.13 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska konstruktionen av kollit ta hänsyn till dessa egenskaper, se 4.1.9.1.5, 2.0.3.1 och 2.0.3.2.

6.4.2.14 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

Bilaga 1

kollit.

6.4.5.4.2 UN-tankar får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, .2 de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.7 i dessa föreskrifter uppfylls och att de motstår ett provtryck på 265 kPa, och .3 de är konstruerade så att en extra skärmning, som de kan förses med, ska kunna motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhåll anden och förhindra en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på UN-tankarna.

6.4.5.4.3 Tankar, som inte är UN-tankar, får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 för transport av LSA-I och LSA-II, så som beskrivs i tabell 4.1.9.2.5, förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, .2 de är konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna i regionala eller nationella regelverk för transport av farligt gods och kan motstå ett provningstryck på 265 kPa, och .3 de är konstruerade så att varje extra skärmning som förekommer kan motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och så att en ökning med mer än 20 % av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på tanken förhindras.

6.4.5.4.4 Containrar som har egenskapen varaktig omslutning, får även användas som kollin av typ IP-2 eller typ IP-3 förutsatt att: .1 det radioaktiva innehållet begränsas till fasta ämnen, .2 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, och .3 de är konstruerade i överensstämmelse med ISO 1496-1:1990(E): ”Series 1 Freight Containers – Specifications and Testing – Part 1: General Cargo Containers” och efterföljande ändringar 1:1993, 2:1998, 3:2005, 4:2006 och 5:2006, med undantag av dimensioner och totalvikt. De ska konstrueras så, att om de utsätts för provningarna föreskrivna i standarden och de accelerationer som uppstår under rutinmässiga transportförhållanden, ska de förhindra: .1 förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och .2 en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på containrarna.

6.4.5.4.5 IBC-behållare av metall får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, och .2 de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.5 i dessa föreskrifter uppfylls och så att de, om de utsätts för de föreskrivna provningsmomenten i kapitlet men med fallprovningen utförd i den orientering som leder till största möjliga skada, förhindrar följande: .1 förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och .2 en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på IBC-behållarna.

Bilaga 1

.2 fallprovningen enligt 6.4.15.4, utan förlust eller spridning av uranhexafluorid, och .3 värmeprovningen enligt 6.4.17.3, utan brott på inneslutningssystemet förutom vad som tillåts i 6.4.6.4.

6.4.6.3 Kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, får inte vara försedda med tryckavlastningsanordningar.

6.4.6.4 Förutsatt att det finns ett multilateralt godkännande får kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid transporteras, om kollina är konstruerade: (a) enligt andra internationella eller nationella standarder än ISO 7195:2005, förutsatt att likvärdig säkerhetsnivå bibehålls, (b) att tåla ett provtryck på mindre än 2,76 MPa i enlighet med 6.4.21 utan läckage och utan otillåtna spänningar, och/eller (c) för att innehålla 9 000 kg eller mer uranhexafluorid och kollina inte uppfyller bestämmelsen i 6.4.6.2.3. I alla avseenden ska bestämmelserna i 6.4.6.1–6.4.6.3 uppfyllas.

Bilaga 1

6.4.7.13 En strålskärm som omsluter en komponent av kollit, som är specificerad som en del av inneslutningssystemet, ska vara konstruerad så att komponenten ej oavsiktligt kan frigöras från skärmen. Om strålskärmen tillsammans med en dylik komponent utgör en separat enhet, ska strålskärmen kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.

6.4.7.14 Ett kolli ska vara konstruerat så att om det utsätts för provningarna enligt 6.4.15, ska det förhindra: (a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (b) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga sidor på kollit.

6.4.7.15 Konstruktionen av ett kolli, som är avsett för radioaktiva vätskor, ska ha ett expansionsutrymme för att ta upp temperaturvariationer i innehållet, dynamiska effekter och fyllningsrörelser.

Kollin av typ A för vätskor

6.4.7.16 Ett kolli av typ A konstruerat för att innehålla radioaktiva ämnen i vätskeform ska dessutom: .1 uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.14(a) ovan, om kollit utsätts för provningen enligt 6.4.16, och .2 antingen (i) vara försett med tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera två gånger volymen av vätskeinnehållet. Sådant absorberande material ska vara placerat så att det kommer i kontakt med vätskan i händelse av läckage, eller (ii) vara försett med ett inneslutningssystem, bestående av primära inre och sekundära yttre inneslutningskomponenter, konstruerat för att inom de sekundära yttre inneslutningskomponenterna fullständigt innesluta vätskeinnehållet och säkerställa att det hålls på plats, även om de primära inre komponenterna läcker.

Kollin av typ A för gaser

6.4.7.17 Ett kolli av typ A avsett för gaser ska förhindra förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet om kollit utsätts för provning enligt 6.4.16. Ett kolli av typ A konstruerat för gasformigt tritium eller för ädelgaser är undantaget från denna bestämmelse.

Bilaga 1

i 6.4.8.5. Sköldar eller skärmar avsedda att skydda personer får tas med i beräkningen utan att dessa sköldar eller skärmar behöver utsättas för någon provning.

6.4.8.5 Omgivningstemperaturen ska antas vara 38 °C.

6.4.8.6 Solinstrålningsbetingelser ska antas vara de som anges i följande tabell.

Data för solinstrålning

Solinstrålning under Fall Form eller läge hos ytan 2

12 timmar per dag (W/m )

1 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad nedåt 0 2 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad uppåt 800 * 3 Ytor som transporteras i lodrätt läge 200 * 4 Andra nedåtriktade ytor (ej vågräta) 200 * 5 Alla andra ytor 400

* Alternativt får en sinusfunktion användas med en antagen absorptionskoefficient, varvid effekterna av eventuell reflektion från närliggande föremål försummas.

Bilaga 1

6.4.8.14 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, ska vara konstruerat så att det radioaktiva ämnets prestanda inte påverkas skadligt av tillförda anordningar som inte utgör beståndsdelar av det radioaktiva ämnet eller av invändiga komponenter i förpackningen. 6.4.8.15 Ett kolli ska konstrueras för en omgivningstemperatur från -40 °C till +38 °C.

Bilaga 1

(iv) minskning av avstånd inuti eller mellan kollin, (v) kollin som blir nedsänkta i vatten eller begravda i snö, och (vi) temperaturändringar, och (b) följande bestämmelser uppfylls: (i) bestämmelserna i 6.4.7.2 utom för oförpackade ämnen när det särskilt tillåts enligt 2.7.2.3.5.5, (ii) bestämmelser på annat ställe i dessa föreskrifter, vilka beror på ämnenas radioaktiva egenskaper, (iii) bestämmelserna i 6.4.7.3, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.7.2.3.5, (iv) bestämmelserna i 6.4.11.4–6.4.11.14, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.7.2.3.5, 6.4.11.2 eller 6.4.11.3.

6.4.11.2 Kollin som innehåller fissila ämnen som uppfyller bestämmelserna i (d) och en av bestämmelserna i (a) till (c) nedan är undantagna från bestämmelserna i 6.4.11.4 till 6.4.11.14. (a) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 ikolli (g) vikt av andra fissila nuklider* ikolli (g) CSI = 50x 5x( + ) Z 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje enskilt kolli inte överstiger 10. (b) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 30 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 till 6.4.15.6: – håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, – har bibehållna yttre dimensioner på minst 30 cm överallt på kollit, – det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 i kolli(g) vikt av andra fissila nuklider* i kolli(g) CSI = 50 x2 x( + ) Z 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2. (iv) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje enskilt kolli inte överstiger 10. (c) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 till 6.4.15.6: – håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, – har bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, – det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 ikolli (g) vikt av andra fissila nuklider* ikolli(g) CSI = 50 x2x( + )

450 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

415

Bilaga 1

(iv) Den totala vikten av fissila nuklider i varje kolli inte överstiger 15 g. (d) Den totala vikten av beryllium, vätehaltiga ämnen anrikade med deuterium, grafit och andra allotropa former av kol i ett enskilt kolli får inte vara större än vikten av fissila nuklider i detta kolli, förutom när den totala koncentrationen av dessa ämnen inte överstiger 1 g per 1000 g i någon del av ämnet. Beryllium i kopparlegeringar upp till 4 % av den totala vikten av legeringen behöver inte beaktas.

Tabell 6.4.11.2 – Värden för Z vid beräkning av kriticitetssäkerhetsindex enligt 6.4.11.2

a

Anrikning Z

a Om ett kolli innehåller uran med varierande anrikning av U-235, ska det värde som motsvarar den högsta anrikningen användas för Z.

6.4.11.3 Kollin som innehåller högst 1000 g plutonium är undantagna från tillämpningen av 6.4.11.4 till 6.4.11.14 under förutsättning att: (a) högst 20 viktprocent av plutoniumet är fissila nuklider, (b) kriticitetssäkerhetsindex för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt avplutonium (g) CSI = 50 x 2x 1000

(c) om uran finns närvarande tillsammans med plutonium får vikten av uran inte vara högre än 1 viktprocent av plutoniumet.

6.4.11.4 Där kemisk eller fysikalisk form, isotopsammansättning, vikt eller koncentration, modereringsförhållande eller densitet eller geometrisk konfiguration är okänd, ska bestämningarna i 6.4.11.8 till 6.4.11.13 utföras med antagandet att varje okänd parameter har det värde som i överensstämmelse med vid bestämningen kända förhållanden och parametrar ger maximal neutronmultiplikation.

6.4.11.5 För bestrålat kärnbränsle ska bestämningarna i 6.4.11.8 till 6.4.11.13 baseras på en isotopsammansättning som har visats ge endera: (a) maximal neutronmultiplikation under tidigare bestrålning, eller (b) en konservativ uppskattning av neutronmultiplikationen vid bedömningen av kollit. Efter bestrålning, men innan förflyttning, ska en mätning utföras för att verifiera konservatis men i isotopsammansättningen.

6.4.11.6 Kollit ska efter att ha utsatts för provningen enligt 6.4.15: (a) ha bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, och (b) förhindra inträngning av en kub med sidlängden 10 cm.

6.4.11.7 Kollit ska konstrueras för en omgivningstemperatur av -40 °C till +38 °C, såvida inte behörig myndighet anger annat i godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen.

6.4.11.8 För ett enskilt kolli ska antas att vatten kan läcka in i eller ut ur alla tomma utrymmen i kollit, inklusive sådana inne i inneslutningssystemet. Om konstruktionen emellertid innefattar särskilda anordningar för att förhindra sådant läckage av vatten in i eller ut ur bestämda tomma utrymmen, även som ett resultat av fel, får frånvaro av läckage antas med avseende på dessa utrymmen. Sådana särskilda anordningar ska omfatta någon av följande: (a) flera högeffektiva barriärer mot vatten, där minst två förblir vattentäta om kollit utsätts för provning enligt 6.4.11.13(b), väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar samt provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning, eller

416

Bilaga 1

(b) för kollin innehållande enbart uranhexafluorid med en högsta anrikning av 5 viktprocent uran-235: (i) kollin, där det efter provning enligt 6.4.11.13(b) inte finns någon fysisk kontakt mellan ventilen eller pluggen och någon annan del av förpackningen, utom vid dess ursprungliga fästpunkt, och där dessutom ventilerna eller pluggarna förblir täta efter provning enligt 6.4.17.3, och (ii) väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar, i förening med provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning.

6.4.11.9 Det ska antas att det begränsande systemet är tätt reflekterat av minst 20 cm vatten eller en större reflektion som ytterligare kan fås av förpackningsmaterialet. Emellertid, när det kan visas att det begränsande systemet stannar i förpackningen efter provning enligt 6.4.11.13(b), får en tät reflektion hos kollit av minst 20 cm vatten antas i 6.4.11.10(c).

6.4.11.10 Kollit ska vara underkritiskt under förhållandena i 6.4.11.8 och 6.4.11.9, under de betingelser hos kollit som ger maximal neutronmultiplikation, i överensstämmelse med följande punkter: (a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud), (b) provning enligt 6.4.11.12(b), (c) provning enligt 6.4.11.13(b).

6.4.11.11 För kollin som ska transporteras med flyg: (a) ska kollit vara underkritiskt under förhållanden som överensstämmer med provningen av typ C-kollin enligt 6.4.20.1, under antagande om reflektion av minst 20 cm vatten utan inläckage av vatten, och (b) vid bedömning av 6.4.11.10 ska särskilda anordningar enligt 6.4.11.8 inte till godoräknas, såvida inte vattenläckage ut ur och in i tomma utrymmen förhindras efter provningen för typ C-kollin, enligt 6.4.20.1 och därefter vattenläckageprovningen enligt 6.4.19.3.

6.4.11.12 Ett tal ”N” ska härledas, sådant att fem gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande: (a) ingenting får finnas mellan kollina, och kolliuppställningen ska reflekteras på alla sidor av minst 20 cm vatten, och (b) tillståndet hos kollina ska vara deras bedömda eller verifierade skick sedan de utsatts för provning enligt 6.4.15.

6.4.11.13 Ett tal ”N” ska härledas, sådant att två gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande: (a) moderering av vätehaltigt material mellan kollina, och kolliuppställningen reflekterad på alla sidor av minst 20 cm vatten, och (b) provning enligt 6.4.15 följd av det mest begränsande av följande: (i) provning enligt 6.4.17.2(b) och antingen 6.4.17.2(c) för kollin med en vikt av högst 500 kg och en total densitet på högst 1000 kg/m3 baserat på yttermåtten, eller 6.4.17.2(a) för alla andra kollin, följd av provning enligt 6.4.17.3 och avslutad med provning enligt 6.4.19.1–6.4.19.3, eller (ii) provning enligt 6.4.17.4, och (c) om någon del av det fissila ämnet kommer ut från inneslutningssystemet efter provning enligt 6.4.11.13(b), ska det antas att fissila ämnen kommer ut från varje kolli i uppställningen och alla fissila ämnen ska ordnas i den konfiguration och moderering som ger maximal neutronmultiplikation med tät reflektion av minst 20 cm vatten.

6.4.11.14 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollin med fissila ämnen erhålls genom att dividera talet 50 med det minsta av de båda värdena för ”N”, som härleds från 6.4.11.12 och 6.4.11.13 (dvs. CSI = 50/N). Värdet på kriticitetssäkerhetsindex kan vara noll, förutsatt att ett obegränsat antal kollin är underkritiska (dvs. N är i båda fallen i praktiken oändlig).

417

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

innehållet i kollit genererade värmeeffekten, tillräckligt länge för att säkerställa att temperaturerna i provexemplaret minskar i alla delar i provexemplaret och/eller närmar sig det ursprungliga jämviktstillståndet. Alternativt får dessa parametrar ha andra värden efter att uppvärmningen upphört, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit. Under och efter provningen får inte provexemplaret kylas ner artificiellt och all förbränning av material i provexemplaret ska tillåtas att fortsätta.

6.4.17.4 Vattennedsänkningsprovning: Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 15 meter under en tid av minst åtta timmar i den orientering som kommer att ge största möjliga skada. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 150 kPa anses uppfylla dessa villkor.

Bilaga 1

kroppen ha samma egenskaper och mått som specificerats i (a) ovan, utom att prov kroppens längd och vikt ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada på provföremålet. Träffytan som provkroppens basyta placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.

6.4.20.3 Utvidgad värmeprovning: Betingelserna för denna provning ska vara så som anges i 6.4.17.3, utom att exponeringen för värme ska ske under en tid av 60 minuter.

6.4.20.4 Stötprovning: Provföremålet ska utsättas för en stöt mot en träffyta med en hastighet på minst 90 m/s, i den orientering som orsakar störst skada. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14, med undantag av att träffytan får ha godtycklig orientering så länge ytan står vinkelrätt mot provobjektets islagsriktning.

Bilaga 1

6.4.23.2 En ansökan om förflyttningsgodkännande ska innehålla: (a) tidsperioden för förflyttningen, för vilken godkännande söks, (b) aktuellt radioaktivt innehåll, avsedda transportätt, typ av transportmedel och sannolik eller föreslagen transportsträcka, och (c) utförliga uppgifter om hur försiktighetsåtgärder och administrativ kontroll eller operativa åtgärder, angivna i godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen, om tillämpligt, utfärdade enligt 5.1.5.2.1.1.3, 5.1.5.2.1.1.6 eller 5.1.5.2.1.1.7, ska verkställas.

6.4.23.2.1 En ansökan om förflyttningsgodkännande av SCO-III ska innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl sändningen anses vara SCO-III, (b) motivering till varför SCO-III har valts som visar att: (i) ingen lämplig förpackning existerar för tillfället, (ii) varken konstruktion och/eller tillverkning av en förpackning eller segmentering av föremålet är praktiskt, tekniskt eller ekonomiskt möjlig, (iii) inga andra uppenbara alternativ existerar, (c) en detaljerad beskrivning av föreslaget radioaktivt innehåll med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av angiven strålning, (d) en detaljerad redogörelse om konstruktionen av SCO-III, inklusive fullständiga ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder, (e) all nödvändig information som visar behörig myndighet att kraven i 4.1.9.2.4.5 och i 7.1.4.5.1 är uppfyllda, om de är tillämpliga, (f) en transportplan, (g) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.3 En ansökan om förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse ska innehålla alla uppgifter som krävs för att försäkra behörig myndighet om att den totala säkerhetsnivån under transporten är åtminstone likvärdig med den som skulle råda, om alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter vore uppfyllda. Ansökan ska också innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl förflyttningen inte kan genomföras i full överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser, och (b) en redogörelse för särskilda försiktighetsåtgärder eller särskild administrativ kontroll eller operativa åtgärder som ska genomföras under transporten för att kompensera för att tillämpliga bestämmelser inte uppfylls.

6.4.23.4 En ansökan om godkännande av kollin av typ B(U) eller C ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av det föreslagna radioaktiva innehållet med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av avgiven strålning, (b) en detaljerad redogörelse för konstruktionen, inklusive fullständiga tekniska ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder, (c) en redogörelse för utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningsmetoder eller på annat sätt av att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser, (d) föreslagna drift- och underhållsinstruktioner för förpackningen, (e) om kollit är konstruerat för ett högsta normala arbetstryck över 100 kPa övertryck, uppgifter om material som används för tillverkning av inneslutningssystemet, prover som ska tas och provningar som ska genomföras, (f) om kollit ska användas för förflyttning efter lagring, en motivering av de hänsynstaganden som gjorts till åldringsfaktorer i säkerhetsanalysen och inom de föreslagna driftsoch underhållsinstruktionerna, (g) om det föreslagna radioaktiva innehållet är bestrålat kärnbränsle, redogörelse och motivering för alla antaganden som gjorts i säkerhetsanalysen avseende bränslets egenskaper, samt beskrivning av varje mätning som ska utföras före förflyttning i enlighet med 6.4.11.5(b), (h) alla särskilda stuvningsbestämmelser som är nödvändiga för att åstadkomma en säker värmeavledning från kollit, med hänsyn till de olika transportslag som ska användas och typ av transportmedel eller container, (i) en reproducerbar illustration, högst 21 cm × 30 cm, som visar kollits uppbyggnad, (j) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, och

423

Bilaga 1

(k) för kollin som ska användas för förflyttning efter lagring, ett program för gap-analys som beskriver en systematisk procedur för en återkommande utvärdering av ändringar av gällande bestämmelser, ändringar i teknisk kunskap och ändringar av kollikonstruktionens tillstånd under lagring.

6.4.23.5 En ansökan om godkännande av en kollikonstruktion av typ B(M) ska utöver uppgifterna som krävs för kollin av typ B(U) i 6.4.23.4 innehålla: (a) en förteckning över de i 6.4.7.5, 6.4.8.4 till 6.4.8.6 och 6.4.8.9 till 6.4.8.15 angivna bestämmelser, som kollit inte uppfyller, (b) varje föreslagen ytterligare åtgärd som ska vidtas under transport, och som inte är föreskriven i dessa föreskrifter, men som är nödvändig för att tillgodose kollits säkerhet eller kompensera för de brister som anges i (a) ovan, (c) uppgift om restriktioner med avseende på transportslag och särskilda lastnings-, transport-, lossnings- eller hanteringsrutiner, och (d) ett utlåtande om de olika typerna av omgivningsbetingelser (temperatur, solinstrålning) som kan förväntas under transporten och som det tagits hänsyn till vid konstruktionen.

6.4.23.6 Ansökan om godkännande av kollikonstruktioner som innehåller 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.6.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.7 En ansökan om godkännande av kolli för fissila ämnen ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.11.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.8 En ansökan om godkännande av konstruktion av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet och av radioaktivt ämne med liten spridbarhet ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av de radioaktiva ämnena eller innehållet, om det är inkapslat, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå, (b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen för kapslar som används, (c) en rapport över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningar av att det radioaktiva ämnet uppfyller funktionskraven eller verifiering på annat sätt av att det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet uppfyller tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, (d) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, och (e) alla förslag till åtgärder som ska vidtas före förflyttning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet.

6.4.23.9 En ansökan om godkännande av konstruktion av fissilt ämne undantaget från klassificeringen ”FISSILE” i enlighet med tabell 2.7.2.1.1, enligt 2.7.2.3.5.6 ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av ämnet, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå, (b) ett utlåtande över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering genom beräkningsmetoder som visar att det radioaktiva ämnet uppfyller bestämmelserna som anges i 2.7.2.3.6, (c) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, (d) ett utlåtande om särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen.

6.4.23.10 En ansökan om godkännande av alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål ska innehålla följande uppgifter: (a) identifiering och en detaljerad beskrivning av instrumentet eller föremålet, dess avsedda användningsområden och den eller de radionuklider som ingår, (b) maximal aktivitet hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet, (c) maximala yttre dosrater från instrumentet eller föremålet, (d) fysikaliskt och kemiskt tillstånd hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet,

424

Bilaga 1

(e) detaljer om tillverkning och konstruktion av instrumentet eller föremålet, speciellt avseende inneslutning och skärmning av radionukliden vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden, (f) det ledningssystem som används, inklusive kvalitetsprovningen och verifieringsrutinerna som tillämpas på de radioaktiva strålkällorna, komponenterna och slutprodukterna för att säkerställa att den angivna maximala aktiviteten för det radioaktiva ämnet eller de maximala dosraterna som angetts för instrumentet eller föremålet inte överskrids samt att instrumenten eller föremålen har tillverkats enligt konstruktionsspecifikationerna, (g) maximalt antal instrument eller föremål som förväntas bli förflyttade vid varje avsändning och årligen, (h) dosbedömningar i enlighet med de principer och metoder som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning ”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014), inklusive individdoser för transportpersonal och personer ur allmänheten samt, om tillämpligt, kollektivdoser som uppkommer vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden, baserade på representativa transportscenarier som sändningarna utsätts för.

6.4.23.11 Varje godkännandecertifikat utfärdat av behörig myndighet ska ges ett igenkänningsmärke. Märkningen ska vara av följande allmänna slag: VRI/nummer/typbeteckning (a) Såvida inget annat anges i 6.4.23.12(b) representerar ”VRI” registreringsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik för det land som utfärdat certifikatet. (b) Numret ska tilldelas av den behöriga myndigheten och vara unikt. Det får endast avse en bestämd konstruktion eller en bestämd förflyttning eller alternativt gränsvärde för aktivitet för en undantagen sändning. Igenkänningsmärket för förflyttningsgodkännandet ska vara tydligt relaterat till igenkänningsmärket för konstruktionsgodkännandet, (c) Följande typbeteckningar ska användas i nedanstående ordningsföljd för att ange slag av utfärdade godkännandecertifikat: AF Kollikonstruktion av typ A för fissila ämnen B(U) Kollikonstruktion av typ B(U) (”B(U)F” för fissila ämnen) B(M) Kollikonstruktion av typ B(M) (”B(M)F” för fissila ämnen) C Kollikonstruktion av typ C (”CF” för fissila ämnen) IF industrikollikonstruktion för fissila ämnen S radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet LD radioaktivt ämne med liten spridbarhet FE fissila ämnen som uppfyller kraven i 2.7.2.3.6 T förflyttning X särskild överenskommelse AL alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål.

För kollikonstruktioner för ej fissil eller undantagen fissil uranhexafluorid, där ingen av beteckningarna ovan är tillämplig, ska följande typbeteckningar användas: H(U) unilateralt godkännande H(M) multilateralt godkännande.

6.4.23.12 Dessa typbeteckningar ska användas som följer: (a) varje certifikat och varje kolli ska förses med tillämpligt igenkänningsmärke, som omfattar de i 6.4.23.11(a), (b) och (c) föreskrivna symbolerna ovan, med undantag av att för kollin ska endast tillämpligt igenkänningsmärke för konstruktionen visas efter det andra snedstrecket, dvs. ”T” eller ”X” ska inte förekomma i märkningen på kollit. När konstruktionsgodkännande och förflyttningsgodkännande är kombinerade, behöver inte tillämplig typbeteckning upprepas. Till exempel:

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

425

Bilaga 1

A/132/B(M)F: en kollikonstruktion av typ B(M) godkänd för fissila ämnen, som kräver multilateralt godkännande, för vilken den behöriga myndigheten i Österrike har tilldelat konstruktionsnummer 132 (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), A/132/B(M)/FT: förflyttningsgodkännande utfärdat för ett kolli med den ovan beskrivna märkningen (införs endast i certifikatet), A/137/X: ett godkännande enligt särskild överenskommelse, utfärdat av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilket nummer 137 har tilldelats (anges endast i certifikatet), A/139/IF: en industrikollikonstruktion för fissila ämnen godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 139 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), och A/145/H(U): en kollikonstruktion för undantagen fissil uranhexafluorid godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 145 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), (b) där multilateralt godkännande ges genom bekräftelse av originalcertifikatet i enlighet med 6.4.23.20, ska endast den märkning användas som tilldelats av ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Där multilateralt godkännande ges genom att länder i tur och ordning utfärdar certifikat, ska varje certifikat uppvisa tillämpligt igenkänningsmärke och kollikonstruktionen som godkänts på detta sätt ska vara försedd med alla tillämpliga igenkänningsmärken. Till exempel:

A/132/B(M)F CH/28/B(M)F

utgör igenkännings märket för ett kolli som ursprungligen godkänts av Österrike och därefter godkänts i ett separat certifikat av Schweiz. Ytterligare igenkänningsmärken torde placeras på liknande sätt på kollit, (c) revision av ett certifikat ska anges med ett uttryck inom parentes efter igenkänningsmärket på certifikatet. Till exempel skulle A/132/B(M)F (Rev.2) beteckna revision 2 av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet, eller A/132/B(M)F (Rev.0) det ursprungliga utfärdandet av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet. För ursprungliga utfärdanden är angivelsen inom parentes inte obligatorisk och andra uttryck såsom ”original issuance” får också användas i stället för ”Rev.0”. Revisionsnummer för certifikat får endast utges av det land som utfärdat det ursprungliga kollikonstruktions-certifikatet, (d) ytterligare symboler (vilka kan krävas i nationella bestämmelser) får läggas till inom parentes i slutet av igenkänningsmärket. Till exempel A/132/B(M)F (SP503), och (e) det är inte nödvändigt att ändra igenkänningsmärket på förpackningen varje gång en revision av kollikonstruktionscertifikatet har skett. Sådan ommärkning krävs endast i de fall när revisionen av kollikonstruktionscertifikatet medför en förändring av typbeteckningsbokstäverna för kollikonstruktionen efter det andra snedstrecket.

6.4.23.13 Varje godkännandecertifikat för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet är godkända. (e) Tillverkarbeteckning för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, (f) En beskrivning av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller med liten spridbarhet. (g) En beskrivning av konstruktionen för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller med liten spridbarhet, vilken kan innefatta hänvisning till ritningar. (h) En beskrivning av det radioaktiva innehållet, inkluderande aktivitet och i förekommande fall fysikaliskt och kemiskt tillstånd. (i) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (j) Hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (k) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet.

426

Bilaga 1

(l) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.14 Varje godkännandecertifikat utfärdat för ämnen undantagna från klassificeringen ”FISSILE” utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt. (e) En beskrivning av det undantagna ämnet. (f) Begränsande specifikationer för det undantagna ämnet. (g) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (h) Hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (i) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (j) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. (k) Referenser till dokumentation som visar att 2.7.2.3.6 uppfylls.

6.4.23.15 Varje godkännandecertifikat för en särskild överenskommelse utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Transportsätt. (e) Alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av transportmedel eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar. (f) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken den särskilda överenskommelsen är godkänd. (g) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (h) Hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (i) Beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende. (j) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar av det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens art. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och ett konstaterande huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaff enhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt, (k) Dessutom för kollin för fissila ämnen: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iii) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit, (iv) de särskilda anordningar som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (v) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5(b)) till förändring av neutronmultiplika tionen, som antas i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vi) det omgivningstemperaturintervall för vilket den särskilda överenskommelsen har godkänts.

427

Bilaga 1

(l) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme. (m) Skäl för transport enligt särskild överenskommelse, om det bedöms vara nödvändigt av behörig myndighet. (n) Beskrivning av de kompenserande åtgärder som ska vidtas som resultat av att förflyttningen sker enligt särskild överenskommelse. (o) Hänvisning till uppgifter som sökanden gett för användning av förpackningen eller med särskilda åtgärder att vidta före förflyttningen. (p) Beskrivning av de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15 i tillämplig omfattning. (q) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (r) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (s) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet samt transportörens identitet. (t) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.16 Varje godkännandecertifikat för en förflyttning utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken förflyttningen är godkänd. (e) Alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av transportmedel eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar. (f) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (g) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme eller uppehållande av kriticitetssäkerhet. (h) Hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (i) Hänvisning till tillämpliga kollikonstruktionscertifikat. (j) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna, om så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen den totala massan av fissila nuklider eller, i förekommande fall, massan för varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt. (k) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (l) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (m) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (n) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.17 Varje kollikonstruktionscertifikat utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Alla tillämpliga restriktioner beträffande transportsätt. (e) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken kollikonstruktionen är godkänd.

428

Bilaga 1

(f) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (g) Hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms tillämpliga av behörig myndighet. (h) Medgivande om tillåtelse för förflyttning, i de fall förflyttningsgodkännande krävs enligt 5.1.5.1.2 och om ett sådant medgivande är lämpligt. (i) Tillverkarbeteckning på förpackningen. (j) En beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende. (k) Uppgifter om konstruktion genom hänvisning till ritningar. (l) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), vikten i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt. (m) Beskrivning av inneslutningssystemet. (n) För kollikonstruktioner innehållande fissila ämnen som kräver multilateralt godkännande av kollikonstruktionen i enlighet med 6.4.22.4: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) beskrivning av det begränsande systemet, (iii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iv) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit, (v) de särskilda anordningar som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (vi) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5(b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antas i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vii) det omgivningstemperaturintervall för vilket kollikonstruktionen har godkänts. (o) För kollin av typ B(M), en förteckning över de bestämmelser i 6.4.7.5, 6.4.8.4, 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9–6.4.8.15 som kollit inte uppfyller, och all kompletterande information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter. (p) För kollikonstruktioner som omfattas av övergångsbestämmelser i 6.4.24.2, en beskrivning som specificerar de krav i gällande regler som kollit inte uppfyller. (q) För kollin som innehåller mer än 0,1 kg uranhexafluorid, i förekommande fall uppgift om vilka delar av bestämmelserna i 6.4.6.4 som är tillämpliga och all ytterligare information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter. (r) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme. (s) Hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat för användning av förpackningen eller särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (t) Uppgift om de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15, om tillämpliga. (u) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (v) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (w) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (x) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.18 Varje godkännandecertifikat för alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål utfärdat av behörig myndighet enligt 5.1.5.2.1.4 ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke.

429

Bilaga 1

(c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt. (e) Identifikation av instrumentet eller föremålet. (f) En beskrivning av instrumentet eller föremålet. (g Konstruktionsspecifikationer för instrumentet eller föremålet. (h) En beskrivning av radionukliden eller radionukliderna och de godkända alternativa gränsvärdena för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål. (i) Referenser till dokumentation som visar att 2.7.2.2.2.2 uppfylls. (j) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (k) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.19 Behörig myndighet ska informeras om serienumret på varje förpackning som tillverkats enligt en kollikonstruktionstyp som godkänts enligt 6.4.22.2, 6.4.22.3, 6.4.22.4 och 6.4.24.2.

6.4.23.20 Multilateralt godkännande kan ske genom en bekräftelse av originalcertifikatet som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Sådan bekräftelse kan ske i form av en påskrift på originalcertifikatet eller genom utfärdande av en separat bekräftelse, bilaga, tillägg eller dylikt av den behöriga myndigheten i det land genom eller in i vilket förflyttningen sker.

6.4.24 Övergångsbestämmelser för klass 7

Kollin för vilka inget konstruktionsgodkännande av behörig myndighet krävts enligt utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

(TSFS 2023:64)

6.4.24.1 Kollin för vilka det inte krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet (undantagna kollin, kollin av typ IP 1, typ IP 2, typ IP 3 och typ A) ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, förutom att: (a) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2003 och uppfyller bestämmelserna i 6.4.24.5, om tillämpligt, eller (ii) får fortsatt användas, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: – de inte har konstruerats för att innehålla uranhexafluorid, – de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och – förpackningen har inte tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2003, (b) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2025 och uppfyller bestämmelserna i 6.4.24.5, om tillämpligt, eller (ii) får fortsatt användas, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: – De tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – Aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – Bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och – Förpackningen har inte tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2025.

(TSFS 2023:64)

430

Bilaga 1

Kollikonstruktioner som godkänts enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller

2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

(TSFS 2023:64)

6.4.24.2 Kollin för vilka det krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter förutom att: (a) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: (i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande, (ii) de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iii) aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och (v) för ett kolli som innehåller fissila ämnen och transporteras med flyg att bestämmelsen 6.4.11.11 är uppfylld; (b) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: (i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande efter den 31 december 2025, (ii) de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iii) aktivitetsgränserna och materialbegränsningarna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda.

(TSFS 2023:64)

6.4.24.3 Ingen nytillverkning får påbörjas av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. (TSFS 2023:64)

6.4.24.4 Ingen nytillverkning av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december 2028. (TSFS 2023:64)

Kollin som undantas från bestämmelserna för fissila ämnen enligt reglerna som bifogas den 16:e eller 17:e reviderade utgåvan av FN:s rekommendationer om transport av farligt gods (utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive

Material) (TSFS 2023:64)

6.4.24.5 Kollin som innehåller fissila ämnen som undantas från klassificering som ”FISSILT” enligt 2.7.2.3.5.1.1(i) eller (iii) i IMDG-kodens utgåva 35-10 eller 36-12 (punkterna 417(a)(i) eller (iii) i utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”)) och som har förberetts för transport före den 31 december 2014, får fortsätta att transporteras och får fortsätta att klassificeras som ej fissilt eller undantaget fissilt förutom att de viktbegränsningar per sändning som anges i tabell 2.7.2.3.5 i dessa utgåvor ska tillämpas för transportmedlet. Sändningen ska transporteras som komplett last. (TSFS 2023:64)

Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller

2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

(TSFS 2023:64)

431

Bilaga 1

6.4.24.6 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkades med den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas om de överensstämmer med det bindande ledningssystemet i enlighet med tillämpliga bestämmelser i 1.5.3.1.

Det får inte finnas någon nytillverkning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som fick den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Ingen nytillverkning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som har fått den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” ska få påbörjas efter den 31 december 2025. (TSFS 2023:64)

432

Bilaga 1

Kapitel 6.5

Bestämmelser för tillverkning och provning av IBC-behållare

Bilaga 1

Bilaga 1

6.5.1.4.3 Följande slag och koder för IBC-behållare tilldelas:

Material Kategori Kod Delavsnitt

Metall 6.5.5.1 A Stål för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11A för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21A för vätskor 31A

B Aluminium för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11B för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21B för vätskor 31B

N Annan metall än för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11N stål eller för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21N aluminium för vätskor 31N

Flexibla 6.5.5.2 H Plastmaterial plastväv, utan ytbeläggning eller 13H1 beklädnad plastväv, ytbelagd 13H2 plastväv med beklädnad 13H3 plastväv, ytbelagd och med beklädnad 13H4 plastfolie 13H5

L Textilväv utan ytbeläggning eller 13L1 beklädnad ytbelagd 13L2 med beklädnad 13L3 ytbelagd och med beklädnad 13L4 M Papper flerskikts 13M1 6.5.5.2 flerskikts, vattenbeständigt 13M2 Styv plast 11H1 6.5.5.3

Papp

G Papp för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11G 6.5.5.5

Trämaterial 6.5.5.6 C Trä för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11C innerbeklädnad D Plywood för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11D innerbeklädnad F Träfibermaterial för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11F innerbeklädnad

* Rätt kod erhålls genom att ersätta bokstaven Z med den bokstav som enligt 6.5.1.4.1.2 ska beteckna materialet i ytterhöljet.

6.5.1.4.4 IBC-behållarkoden kan kompletteras med bokstaven ”W”. Bokstaven W visar att IBCbehållaren visserligen tillhör den med koden i fråga betecknade IBC-behållarslaget, men är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.5.3 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.5.1.1.2.

435

Bilaga 1

14

Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

436

Bilaga 1

(TSFS 2023:64)

6.5.2.1.4 När en IBC-behållare motsvarar en eller fler provade typer av IBC-behållare, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller storförpackningar, får IBC-behållaren ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en IBC-behållare, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet. (TSFS 2023:64)

6.5.2.2 Tilläggsmärkning

6.5.2.2.1 Alla IBC-behållare ska, förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen, vara försedda med följande uppgifter, vilka får sättas på en skylt av korrosionsbeständigt material, som är varaktigt fäst på ett för kontroll lättillgängligt ställe:

Anm. För IBC-behållare av metall ska skylten vara en korrosionsbeständig metallskylt.

IBC-behållarslag Tilläggsmärkning Metall Styv plast Integrerad Papp Trä

a Kapacitet i liter vid 20 °C X X X a Taravikt i kg X X X X X a Provtryck i kPa eller i bar , om tillämpligt X X Högsta tillåtna fyllnings-/tömningstryck a X X X i kPa eller i bar , om tillämpligt Använt material för behållarskalet och minsta godstjocklek i mm X Datum för senaste täthetsprovning (månad och år), X X X om tillämpligt Datum för senaste kontroll (månad och år) X X X Tillverkarens serienummer X a

Använda måttenheter ska anges.

(TSFS 2023:64)

6.5.2.2.2 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figurerna nedan. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

437

Bilaga 1

IBC-behållare som får staplas IBC-behållare som inte får staplas

Minsta dimension ska vara minst 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionerande pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.5.6.6.4) dividerad med 1,8.

Anm. Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 gäller för alla IBC-behållare som tillverkas, repareras eller renoveras från och med den 1 januari 2011. Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 i IMDG-koden (amendment 36-12) kan fortsätta att tillämpas på alla IBC-behållare som tillverkats, reparerats eller renoverats mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016.

6.5.2.2.3 Flexibla IBC-behållare får även förses med en eller flera illustrationer som visar rekommenderade lyftmetoder.

6.5.2.2.4 Innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare ska kunna identifieras med hjälp av märkningarna enligt 6.5.2.1.1.2, .3, .4 där detta datum är tillverkningsdatum för innerbehållare av plast, .5 och .6. FN:s förpackningssymbol får inte användas. Märkningarna ska placeras i den ordningsföljd som anges i 6.5.2.1.1. De ska vara varaktiga och läsbara samt placerade på en plats så att de är tydligt synliga vid kontroll när innerbehållaren har placerats i ytterhöljet. När märkningarna på innerbehållaren inte är tydligt synliga vid kontroll på grund av ytterhöljets konstruktion, ska en kopia av de märkningar som krävs på innerbehållaren vara placerad på ytterhöljet föregången av ordet ”Inner receptable”. Denna kopia ska vara varaktig, läsbar och placerad på en plats så att den är tydligt synlig vid kontroll.

Tillverkningsdatumet för innerbehållaren av plast får alternativt märkas på innerbehållaren i anslutning till övrig märkning. I detta fall får datumet utelämnas från resten av märkningarna. Exempel på lämplig märkningsmetod är:

Anm. 1: Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna, förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

Anm. 2: Tillverkningsdatumet för innerbehållaren får avvika från det datum för tillverkning (se 6.5.2.1), reparation (se 6.5.4.5.3) eller renovering (se 6.5.2.4) som den integrerade IBCbehållaren har märkts med.

438

Bilaga 1

6.5.2.2.5 Om ytterhöljet på integrerade IBC-behållare kan tas bort för transport i tömt tillstånd (t.ex. för retursändning av en IBC-behållare till avsändaren för återanvändning), ska alla avmonterbara delar i avtaget skick märkas med tillverkningsmånad och -år och tillverkarens namn eller symbol eller eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning av IBC-behållaren (se 6.5.2.1.1.6).

Bilaga 1

lätt att identifiera. På IBC-behållare för vätskor ska utloppsöppningen vara försedd med en ytterligare förslutningsanordning, t.ex. en blindfläns eller en likvärdig anordning.

Bilaga 1

6.5.4.4.3 En rapport över varje kontroll eller provning ska sparas av IBC-behållarens ägare, åtminstone fram till nästa kontroll eller provning. Rapporten ska innehålla resultaten av kontrollen eller provningen och ange den som har genomfört kontrollen eller provningen (se även märkningsbestämmelserna i 6.5.2.2.1).

6.5.4.4.4 Behörig myndighet kan när som helst kräva verifiering att IBC-behållare uppfyller bestämmelserna för typprovning genom provning enligt detta kapitel.

Bilaga 1

Provstavar för bestämning av brottförlängningen ska tas tvärs valsriktningen och vara infästa så att: Lo = 5d, eller

Lo = 5,65√A

där: Lo = provstavens mätlängd före provning, d = diameter, och A = provstavens tvärsnittsarea.

6.5.5.1.6 Minimigodstjocklek

IBC-behållare av metall med en kapacitet över 1500 l ska uppfylla följande krav på minimigodstjocklek: .1 För ett referensstål som har en produkt Rm × Ao = 10 000 ska godstjockleken vara minst:

Godstjocklek (T) mm

Behållarslag: 11A, 11B, 11N Behållarslag: 21A, 21B, 21N, 31A, 31B, 31N

Oskyddad Skyddad Oskyddad Skyddad

T = C/2 000 + 1,5 T = C/2 000 + 1,0 T = C/1 000 + 1,0 T = C/2 000 + 1,5

där:

Ao = minsta förlängning (i procent) hos det använda referensstålet vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).

.2 för andra metaller än det i (.1) nämnda referensstålet beräknas minimigodstjockleken med följande formel:

21,4×e0 e1 = Rm1 × A1

där: e1 = likvärdig godstjocklek som krävs för den använda metallen (i mm),

eo = minsta godstjocklek som krävs för referensstålet (i mm),

Rm1 = garanterad minsta brottgräns hos den använda metallen (i N/mm )

A1 = minimiförlängning (i procent) hos den använda metallen vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).

Godstjockleken får dock aldrig vara under 1,5 mm.

.3 För beräkningsändamål enligt .2 är den garanterade minsta brottgränsen för den använda metallen (Rm1) det i nationella eller internationella materialstandarder fastställda minimivärdet. För austenitiska stål får det enligt materialstandard definierade minimivärdet på Rm dock höjas med upp till 15 %, om ett högre värde framgår av materialintyget. Finns ingen standard för materialet i fråga, motsvarar värdet på Rm det i materialintyget angivna värdet.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.1.7 Bestämmelser för tryckavlastning

IBC-behållare för vätskor ska kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att undvika att behållarskalet brister under inverkan av brand. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller andra konstruktiva medel. Öppningstrycket hos dessa anordningar får uppgå till högst 65 kPa och minst det beräknade totalövertrycket i behållaren (dvs.

442

Bilaga 1

innehållets ångtryck plus partialtrycket hos luft eller andra inerta gaser vid 55 °C, minskat med 100 kPa), beräknat utgående från maximal fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4. Tryckavlastningsanordningarna ska placeras i gasfasutrymmet.

Bilaga 1

emot de tryck och stötar som kan uppträda under normala förhållanden vid transport och hantering. (TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.5.5.4.3 Ytterhöljet består i regel av styvt material utformat så att det skyddar innerbehållaren från fysiska skador under hantering och transport, men det är inte konstruerat för att ensamt kunna innesluta produkten. I förekommande fall innefattas även bottenpallen.

6.5.5.4.4 En integrerad IBC-behållare, vars ytterhölje helt omsluter innerbehållaren, ska vara utformad så att innerbehållarens felfria tillstånd lätt kan bedömas efter täthetsprovningen och vätsketryckprovningen.

6.5.5.4.5 Kapaciteten hos IBC-behållare av typ 31HZ2 ska vara begränsad till 1 250 liter.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.6 Innerbehållaren ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess kapacitet och avsedda användning. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.7 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under innerbehållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.4.8 Tillsatsmedel kan blandas i materialet till innerbehållarna för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.

6.5.5.4.9 Innerbehållare för IBC-behållare av typ 31HZ2 ska bestå av minst tre folieskikt.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.10 Materialets hållfasthet och ytterhöljets konstruktion ska vara anpassade till den integrerade IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.11 Ytterhöljet får inte ha några utstående delar som kan skada innerbehållaren. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.12 Ytterhöljen av stål eller aluminium ska tillverkas av ändamålsenligt metalliskt material med tillräcklig tjocklek. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.13 Ytterhöljen av trä ska bestå av väl lagrat, handelstorrt trä som är fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos någon enskild del av höljet förhindras. Topp- och bottendelar får bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom träfiberskivor, spånskivor eller andra ändamålsenliga sorter. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.14 Ytterhöljen av plywood ska bestå av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos höljet förhindras. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. För tillverkning av höljen får också andra lämpliga material användas tillsammans med plywood. Höljenas väggar ska vara spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller sammanfogas med andra ändamålsenliga metoder.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.15 Väggarna i ytterhöljen av träfibermaterial ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga material. Övriga delar av höljena får bestå av andra ändamålsenliga material. (TSFS 2023:64)

445

Bilaga 1

6.5.5.4.16 För ytterhöljen av papp ska kraftig solidpapp eller kraftig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet användas, vilken är anpassad till höljets kapacitet och avsedda användningsområde. Ytans vattenbeständighet ska vara sådan att viktökningen under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden blir högst 155 g/m - se ISO 535:1991. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.17 Gavlarna på ytterhöljen av papp får ha träram eller vara helt av trä. Förstärkningar av träribbor får användas. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.18 Fogarna i ytterhöljen av papp ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklamrar. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.19 Består ytterhöljena av plast gäller motsvarande bestämmelser i 6.5.5.4.6 till 6.5.5.4.8.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.20 Ytterhöljet till en IBC-behållare av typ 31HZ2 ska omsluta alla sidor av innerbehållaren.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.21 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren eller en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.

(TSFS 2023:64)

6.5.5.4.22 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad så att deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen, undviks. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.23 När en löstagbar pall används ska ytterhöljet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.24 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren. (TSFS 2023:64)

6.5.5.4.25 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt. Sådana IBC-behållare ska vara utformade så att belastningen inte upptas av innerbehållaren. (TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.5.5.5.5 Behållarskalets fogar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklamrarna ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.5.5.5.6 Innerbeklädnaden ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden. (TSFS 2023:64)

6.5.5.5.7 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBCbehållaren.

6.5.5.5.8 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.5.9 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.5.10 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.5.11 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

Bilaga 1

6.5.5.6.7 Väggskivor i IBC-behållare ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra likaså ändamålsenliga medel.

6.5.5.6.8 Innerbeklädnaden ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden. (TSFS 2023:64)

6.5.5.6.9 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall, ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBCbehållaren.

6.5.5.6.10 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.6.11 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.6.12 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.6.13 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

Bilaga 1

Metall: a e 11A, 11B, 11N – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a e 21A, 21B, 21N – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a e 31A, 31B, 31N 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – d c Flexibla – – x x – – x x x x Styv plast: a 11H1, 11H2 – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a 21H1, 21H2 – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a 31H1, 31H2 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – Integrerade: a e 11HZ1, 11HZ2 – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a e 21HZ1, 21HZ2 – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a e 31HZ1, 31HZ2 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – Papp – 1:a – 2:a – – 3:e – – – Trä – 1:a – 2:a – – 3:e – – – a

För IBC-behållare konstruerade för att hanteras på detta sätt.

b

När IBC-behållaren är konstruerad för att staplas.

c

När IBC-behållaren är konstruerad för att lyftas från toppen eller från sidan.

d

De obligatoriska provningsmomenten visas med ”x”. En IBC-behållare som genomgått ett provningsmoment får användas för andra provningsmoment i valfri ordningsföljd.

e

En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för fallprovningen.

f

En annan IBC-behållare av samma typ får användas för vibrationsprovningen.

6.5.6.4 Bottenlyftprovning

6.5.6.4.1 Tillämpningsområde

För alla IBC-behållare av papp och av trä, samt för alla typer av IBC-behållare som är försedda med någon anordning för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.

6.5.6.4.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

449

Bilaga 1

IBC-behållaren ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBCbehållaren och den pålagda lasten ska motsvara 1,25 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten.

6.5.6.4.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är fasta). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.

6.5.6.4.4 Kriterium för godkänd provning

Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

Bilaga 1

6.5.6.6.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. Om densiteten hos den produkt som används för provningen inte medger detta, ska en tilläggsbelastning läggas på, så att IBCbehållaren kan provas vid sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.5.6.6.3 Provningsmetod

.1 IBC-behållaren ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.5.6.6.4). IBC-behållarna ska utsättas för provningsbelastningen minst: – fem minuter för IBC-behållare av metall, – 28 dagar vid 40 °C, för IBC-behållare av styv plast av typ 11H2, 21H2 och 31H2, samt för integrerade IBC-behållare med ytterhöljen av plast som bär upp staplingslasten (dvs. av typ 11HH1, 11HH2, 21HH1, 21HH2, 31HH1 och 31HH2), – 24 timmar för alla andra slag av IBC-behållare. .2 Provningsbelastningen ska sättas fast enligt någon av följande metoder: – en eller flera IBC-behållare av samma typ lastade till sin högsta tillåtna bruttovikt staplas ovanpå provningsexemplaret, – lämpliga vikter placeras på en plan platta eller på en reproduktion av IBCbehållarens botten, vilken läggs ovanpå provningsexemplaret.

6.5.6.6.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning

Belastningen som placeras på IBC-behållaren ska vara minst 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana behållare som får staplas på IBC-behållaren under transport.

6.5.6.6.5 Kriterier för godkänd provning

.1 Alla IBC-behållare utom flexibla IBC-behållare: Ingen bestående deformation av IBCbehållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållarskalet som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

6.5.6.9.5 Kriterier för godkänd provning

.1 IBC-behållare av metall: inget läckage av innehållet. .2 Flexibla IBC-behållare: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att IBC-behållaren lyfts upp från golvet. .3 IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. .4 Alla IBC-behållare: ingen skada som skulle göra IBC-behållaren osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande och inget läckage av innehållet. Dessutom ska IBCbehållaren vara i stånd att lyftas med lämpliga medel, så att den befinner sig fritt över marken under fem minuter.

Anm. Kriteriet i 6.5.6.9.5.4 gäller för konstruktionstyper av IBC-behållare, som tillverkas från och med den 1 januari 2011.

6.5.6.10 Rivprovning

6.5.6.10.1 Tillämpningsområde

På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.10.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. (TSFS 2023:64)

6.5.6.10.3 Provningsmetod

När IBC-behållaren befinner sig på golvet ska bredsidan helt genomskäras med en kniv till en 100 mm lång skåra i 45° vinkel mot IBC-behållarens huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Behållaren ska sedan utsättas för en jämnt fördelad pålagd belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna bruttovikten. Belastningen ska verka under minst fem minuter. IBC-behållare konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska sedan den pålagda belastningen avlägsnats lyftas tills den blir fri från golvet och hållas i detta läge i fem minuter.

6.5.6.10.4 Kriterier för godkänd provning

Skåran får ej utbreda sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.5.6.11 Vältningsprovning

6.5.6.11.1 Tillämpningsområde

På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.11.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. (TSFS 2023:64)

6.5.6.11.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska vältas så att valfri del av dess överdel faller på en styv, icke fjädrande, jämn, plan och horisontell yta.

454

Bilaga 1

6.5.6.11.4 Vältningshöjd

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

6.5.6.11.5 Kriterium för godkänd provning

Inget läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av IBC-behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer.

6.5.6.12 Uppriktningsprovning

6.5.6.12.1 Tillämpningsområde

För alla flexibla IBC-behållare, konstruerade för att lyftas från toppen eller sidan, som typprovningsmoment.

6.5.6.12.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. (TSFS 2023:64)

6.5.6.12.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska liggande på sidan lyftas i en lyftanordning, eller i två lyftanordningar om det finns fyra, med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger i upprätt läge, fritt över golvet.

6.5.6.12.4 Kriterium för godkänd provning

Ingen skada på IBC-behållaren eller dess lyftanordningar varigenom den blir oduglig för transport eller hantering.

6.5.6.13 Vibrationsprovning

6.5.6.13.1 Tillämpningsområde

Som typprovning för alla IBC-behållare som används för vätskor. Anm. Denna provning gäller alla typer av IBC-behållare som tillverkas från och med den 1 januari 2011.

6.5.6.13.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

En IBC-behållare ska väljas ut slumpmässigt som provföremål, utrustas och förslutas som för en transport. IBC-behållaren ska fyllas med vatten till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

(TSFS 2023:64)

6.5.6.13.3 Provningsmetod och varaktighet

6.5.6.13.3.1 IBC-behållaren ska placeras i mitten av provningsmaskinens plattform, som har en vertikal, sinusformad, dubbel amplitud (förskjutning topp-till-topp) på 25 mm ± 5 %. Om det behövs ska fästanordningar finnas på plattformen för att förhindra att provföremålet rör sig horisontellt bort från plattformen utan att inskränka den vertikala rörelsen. 6.5.6.13.3.2 Provningen ska genomföras under en timme vid en frekvens som medför att en del av IBCbehållarens botten tillfälligt lyfter från vibrationsplattformen tillräckligt kraftigt för att en distansplatta av metall tidvis ska kunna skjutas in fullständigt i minst en punkt mellan IBC- 455

Bilaga 1

behållarens botten och vibrationsplattformen. Det kan bli nödvändigt att anpassa frekvensen efter ursprungsvärdet för att förhindra att resonanssvängningar uppstår i förpackningen. Inte desto mindre ska provningsfrekvensen alltjämt möjliggöra det i detta stycke beskrivna införandet av distansplattan av metall under IBC-behållaren. Den ständiga möjligheten att skjuta in distansplattan av metall är ett nödvändigt krav för att klara provningen. Den distansplatta av metall som används vid denna provning, ska ha tjockleken minst 1,6 mm, en bredd på minst 50 mm och tillräcklig längd för att den ska kunna skjutas in minst 100 mm mellan IBC-behållaren och vibrationsplattformen för provningens genomförande.

6.5.6.13.4 Kriterier för godkänd provning

Inget läckage eller bristningar får konstateras. Dessutom får ingen bristning eller kollaps av strukturella utrustningsdetaljer, såsom brott i svetsförband eller trasiga fästelement konstateras.

6.5.6.14 Provningsrapport

6.5.6.14.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder IBC-behållaren: .1 provningsorganets namn och adress, .2 uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), .3 ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, .4 datum för provningsrapporten, .5 tillverkare av IBC-behållaren, .6 beskrivning av behållartypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek), inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, .7 maximal kapcitet, .8 karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet och relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen. För IBC-behållare av styv plast eller integrerade IBC-behållare som genomgår vätsketryckprovningen i 6.5.6.8 ska temperaturen på vattnet som använts anges, .9 beskrivning av provningen och dess resultat, och .10 provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.5.6.14.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att behållaren i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

456

Bilaga 1

Kapitel 6.6

Bestämmelser för tillverkning och provning av storförpackningar

Bilaga 1

(a) FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitlen 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9. För storförpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas. (b) Koden ”50” för styva storförpackningar, eller ”51” för flexibla storförpackningar, följd av materialslag enligt 6.5.1.4.1.2. (c) En versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts: ”X” för förpackningsgrupp I, II och III ”Y” för förpackningsgrupp II och III ”Z” för endast förpackningsgrupp III. (d) Tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna). (e) Beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik (f) Namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell storförpackning, (g) Belastning vid staplingsprovningen i kg. För storförpackningar som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges. (h) Högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Denna grundläggande märkning ska placeras i ordningsföljd enligt ovan. Varje del i märkningen enligt (a) till (h) ska vara tydligt åtskilt, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att underlätta identifiering.

6.6.3.2 Exempel på märkning

50A/X/0501/N/PQRS Storförpackning av stål, tillåten för stapling, belastning vid staplingsprovning 2500 kg, högsta

2500/1000

bruttovikt 1000 kg.

50AT/Y/05/01/B/PQRS Bärgningsstorförpackning av stål, tillåten för stapling, belastning vid staplingsprovning 2500

2500/1000

kg, högsta bruttovikt 1000 kg.

50H/Y/0402/D/ABCD 987 Storförpackning av plast, som inte får staplas, högsta bruttovikt 800 kg.

0/800

51H/Z/0601/S/1999 Flexibel storförpackning, som inte får staplas, högsta bruttovikt 500 kg.

0/500

6.6.3.3 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figurerna nedan. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

458

Bilaga 1

Storförpackning som får staplas Storförpackning som inte får staplas

Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionerande pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.6.5.3.3.4) dividerad med 1,8.

Anm. Bestämmelserna i 6.6.3.3 gäller för alla storförpackningar som tillverkats, reparerats eller renoverats från och med den 1 januari 2015. Bestämmelserna i 6.6.3.3 i IMDG-koden (amendment 36-12) kan fortsätta att tillämpas på alla storförpackningar som tillverkats, reparerats eller renoverats mellan den 1 januari 2015 och 31 december 2016.

6.6.3.4 När en storförpackning motsvarar en eller fler provade typer av storförpackningar, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller IBC-behållare, får storförpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en storförpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

Bilaga 1

draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.

6.6.4.2.3 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.

6.6.4.2.4 Flexibla storförpackningar ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

6.6.4.2.5 För flexibla storförpackningar av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.6.4.2.6 Tillsatser kan blandas i materialet i storförpackningen för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.6.4.2.7 På fyllda behållare får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.

Bilaga 1

6.6.4.4.2 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.

6.6.4.4.3 Fogar i ytterförpackningen hos storförpackningar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklamrarna ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.6.4.4.4 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall, ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.

6.6.4.4.5 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.6.4.4.6 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.4.7 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.4.8 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

Bilaga 1

6.6.4.5.8 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.5.9 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.5.10 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

Bilaga 1

(c) Bärgningsstorförpackningarna ska märkas med bokstaven ”T” så som anges i 6.6.2.2.

(TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.6.5.3.2 Topplyftprovning

6.6.5.3.2.1 Tillämpningsområde För alla typer av storförpackningar, som är konstruerade för lyft ovanifrån och är försedda med lyftanordningar, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.2.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till två gånger sin högsta tillåtna bruttovikt. En flexibel storförpackning ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.6.5.3.2.3 Provningsmetod Storförpackningen ska lyftas på det sätt de konstruerats för, tills den hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position.

6.6.5.3.2.4 Kriterier för godkänd provning .1 Storförpackningar av metall och styv plast samt integrerade storförpackningar: Ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla storförpackningar: Ingen skada på storförpackningen eller dess lyftanordningar som gör storförpackningen oduglig för transport eller hantering, och inget läckage av innehåll.

6.6.5.3.3 Staplingsprovning

6.6.5.3.3.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som är konstruerade för att staplas på varandra, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.3.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.6.5.3.3.3 Provningsmetod Storförpackningen ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.6.5.3.3.4) under minst fem minuter. Storförpackningar av trä, papp och plast ska utsättas för belastningen under minst 24 timmar.

6.6.5.3.3.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på storförpackningen ska vara 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana storförpackningar som får staplas på storförpackningen under transport.

6.6.5.3.3.5 Kriterier för godkänd provning .1 Alla slags storförpackningar, utom flexibla storförpackningar: ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla storförpackningar: ingen skada på förpackningen som försämrar transportsäkerheten och inget läckage av innehåll.

6.6.5.3.4 Fallprovning

6.6.5.3.4.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som typprovningsmoment.

6.6.5.3.4.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas enligt 6.6.5.2.1.

464

Bilaga 1

6.6.5.3.4.3 Provningsmetod Storförpackningen ska släppas mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att storförpackningen slår emot på det ställe på botten som bedöms vara svagast.

6.6.5.3.4.4 Fallhöjd

Anm. Storförpackningar för ämnen och föremål i klass 1 ska provas på nivån för förpackningsgrupp II.

6.6.5.3.4.4.1 För innerförpackningar innehållande fasta eller flytande ämnen eller föremål, om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämnet eller föremålet som ska transporteras, eller med ett annat ämne eller föremål med väsentligen samma egenskaper:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m 6.6.5.3.4.4.2 För innerförpackningar innehållande flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) När ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

(b) När ämnet som ska transporteras har relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m

6.6.5.3.4.5 Kriterier för godkänd provning

6.6.5.3.4.5.1 Storförpackningen får inte uppvisa någon skada, som kan inverka på transportsäkerheten. Inget innehåll får läcka ur innerförpackningar eller föremål.

6.6.5.3.4.5.2 För storförpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar som kan möjliggöra spill av löst explosivämne eller av föremål med explosivämne från storförpackningen.

6.6.5.3.4.5.3 Om en storförpackning genomgått en fallprovning, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt, även om förslutningen inte längre är dammtät.

Bilaga 1

.8 karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. typ och beskrivning av använda innerförpackningar eller föremål, .9 beskrivning av provningen och dess resultat, .10 provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

(TSFS 2023:64)

6.6.5.4.3 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att storförpackningen i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

466

Bilaga 1

Kapitel 6.7

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar och MEG-containrar

Anm.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för tankfordon i den utsträckning som anges i kapitel 6.8. (TSFS 2023:64) Anm.2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast (FRP) i enlighet med vad som anges i kapitel 6.10. (TSFS 2023:64)

Bilaga 1

.1 högsta effektiva som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 summan av: .1 ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C (eller den högsta temperaturen under fyllning, tömning eller transport för ämnen som fylls, töms eller transporteras över 65 °C), minus 1 bar, .2 partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken), och .3 ett vätskepelartryck som bestäms baserat på de statiska krafter som anges i 6.7.2.2.12, dock minst 0,35 bar, eller .3 två tredjedelar av minimiprovtrycket som anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, uppvärmning, kylning och isolering,

Finkornstål avser ett stål som har en ferritisk kornstorlek av högst 6 vid bestämning enligt ASTM E 112-96 eller enligt definition i EN 10028-3, del 3.

Högsta tillåtna arbetstryck avser ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge: .1 högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för och som inte får vara lägre än summan av: .1 ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C (eller den högsta temperaturen under fyllning, tömning eller transport för ämnen som fylls, töms eller transporteras över 65 °C) minus 1 bar, och .2 partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken),

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport,

Konstruktionsstål avser stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.2.3.3.3,

Offshoretank avser en transporterbar tank, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshoretank konstrueras och tillverkas enligt Guidelines for the approval of offshore containers handled in open seas (MSC/ Circ.860).

Provtryck avser det högsta övertrycket överst i tankskalet under vätsketryckprovningen, minst lika med 1,5 gånger beräkningstrycket. Minimiprovtrycket för UN-tankar avsedda för vissa ämnen anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.

Referensstål avser stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %,

Smältsäkring avser en ej återstängande tryckavlastningsanordning som aktiveras termiskt,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet,

Tankskal avser den del av UN-tanken som innehåller ämnet som ska transporteras (själva tanken), inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar,

468

Bilaga 1

Täthetsprovning avser en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket,

UN-tank avser en tank för flera transportslag, vilken används för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till 9. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av farligt gods. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lastas på ett fordon eller fartyg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar (utom UN-tankar med tankskal av FRP, se kapitel 6.10), gasflaskor, storflaskor och IBC-behållare räknas inte som UN-tankar. (TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.7.2.2.9 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

6.7.2.2.9.1 För UN-tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.2.2.10 Ett tankskal, som ska utrustas med vakuumventil ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt tryck på minst 0,21 bar över det invändiga trycket. Vakuumventilen ska ställas in så att den öppnar vid ett undertryck på högst -0,21 bar, såvida inte tankskalet är konstruerat för ett högre utvändigt övertryck, varvid vakuumventilens öppningstryck inte får vara högre än det undertryck tanken är konstruerad för. Tankskal som endast används för transport av fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får med tillstånd av behörig myndighet konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck. I detta fall ska vakuumventilen ställas in så att den öppnar vid detta lägre tryck. Ett tankskal, som inte ska utrustas med vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,4 bar över det invändiga trycket.

6.7.2.2.11 Vakuumventiler, som används på UN-tankar, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet, eller så ska UN-tanken ha ett tankskal som kan motstå en invändig explosion, orsakad av att lågor trängt in i tankskalet, utan att tanken blir otät.

6.7.2.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna uppta följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.2.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.2.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.7.2.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.2.2.15 UN-tankar ska kunna jordas elektriskt, om de är avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt. Åtgärder ska vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk urladdning.

6.7.2.2.16 När det krävs för vissa ämnen i tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods, ska UN-tankar vara försedda med extra skydd, som kan bestå av

16 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

470

Bilaga 1

större godstjocklek hos tankskalet eller högre provtryck, där den större godstjockleken eller det högre provtrycket ska bestämmas mot bakgrund av den inneboende fara som följer med transport av de aktuella ämnena.

6.7.2.2.17 Värmeisolering i direkt kontakt med ett tankskal avsett för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur ska ha en antändningstemperatur som är minst 50 °C högre än den högsta temperatur tanken har konstruerats för.

Bilaga 1

med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka med undantag av att för pulverformiga eller granulära fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III får kravet på minimitjocklek minskas till minst 5 mm tjocklek i referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.2.4.3 När det finns extra skydd mot skada på tankskalet, får UN-tankar med provtryck under 2,65 bar ha minimigodstjockleken reducerad i proportion till skyddet i fråga, med godkännande av behörig myndighet. Dock ska tankar med diameter under 1,80 m vara minst 3 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 4 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.2.4.4 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 3 mm, oavsett konstruktionsmaterial.

6.7.2.4.5 Det extra skydd som anges i 6.7.2.4.3 får utformas som ett komplett utvändigt strukturellt skydd, såsom en ändamålsenlig ”sandwich”-konstruktion med den yttre manteln fastsatt vid tankskalet, en dubbelväggskonstruktion eller inneslutning av tankskalet i ett fullständigt ramverk med längs- och tvärgående balkar.

6.7.2.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.2.4.3 ska bestämmas med följande formel:

21,4e0 e1 = R m1 × A1

där:

e1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig UN-tankinstruktion, eller i en särbestämmelse för UN-tankar i kolumn 13 eller 14 i förteckningen över farligt gods,

Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.2.3.3),

A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.2.4.7 När en minsta godstjocklek på 8 mm eller 10 mm anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6 ska observeras att dessa tjocklekar är baserade på egenskaperna hos referensstålet och en tankdiameter på 1,80 m. När en annan metall än konstruktionsstål (se 6.7.2.1) används eller om tankens diameter är över 1,80 m ska godstjockleken bestämmas med följande formel:

21,4e0d1 e1 = ,18 R m1 × A1

där:

e1 = ekvivalent godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig UN-tankinstruktion, eller i en särbestämmelse för UN-tankar i kolumn 13 eller 14 i förteckningen över farligt gods,

d1 = tankskalets diameter (i m), dock minst 1,80 m,

472

Bilaga 1

Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.2.3.3), A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard. 6.7.2.4.8 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.2.4.2, 6.7.2.4.3 och 6.7.2.4.4. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.2.4.2 till 6.7.2.4.4. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg. 6.7.2.4.9 När konstruktionsstål används (se 6.7.2.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.2.4.6. 6.7.2.4.10 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

Bilaga 1

6.7.2.5.8 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.

6.7.2.5.9 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.2.5.10 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).

6.7.2.5.11 Sega metaller ska användas vid tillverkning av ventiler och tillbehör.

6.7.2.5.12 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att ett ämne inte kan nå en temperatur vid vilket trycket överstiger tankens högsta tillåtna arbetstryck eller orsakar andra faror (t.ex. farligt termiskt sönderfall).

6.7.2.5.13 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att spänningen till invändiga uppvärmningsanordningar inte är tillgänglig såvida inte uppvärmningsanordningarna är fullständigt nedsänkta. Temperaturen på ytan av uppvärmningsanordningarna för den invändiga värmeutrustningen eller temperaturen på tanksskalet för den yttre värmeutrustningen får aldrig överstiga 80 % av självantändningstemperaturen (i °C) för ämnet som transporteras.

6.7.2.5.14 Om ett elektriskt värmesystem är installerat på insidan av tanken, ska det vara utrustat med en jordfelsbrytare som löser ut vid mindre än 100 mA.

6.7.2.5.15 Elektriska kopplingsskåp monterade på tankar får inte ha direkt anslutning till tankens insida och ska ge ett skydd som åtminstone motsvarar IP56 enligt IEC 144 eller IEC 529.

Bilaga 1

ventilen, och .5 ventilen ska vara fortsatt funktionsduglig i händelse av skada på dess utvändiga manöverorgan, .2 en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och .3 en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.

(TSFS 2023:64)

6.7.2.6.4 För tank med beklädnad får den invändiga avstängningsventilen som krävs i 6.7.2.6.3.1 ersättas av en extra utvändig avstängningsventil. Tillverkaren ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

Bilaga 1

6.7.2.9.2 Tryckavlastningsanordningen som krävs ska inställas på att öppna vid ett nominellt tryck på fem sjättedelar av provtrycket för tankskal som har ett provtryck på högst 4,5 bar och 110 % av två tredjedelar av provtrycket för tankskal med ett provtryck över 4,5 bar. Efter utsläpp ska anordningen stänga vid ett tryck högst 10 % under öppningstrycket. Anordningen ska förbli stängd vid alla lägre tryck. Denna bestämmelse utesluter inte användning av vakuumventiler eller en kombination av tryckavlastnings- och vakuumventiler.

6.7.2.10 Smältsäkringar

6.7.2.10.1 Smältsäkringar ska träda i funktion vid en temperatur mellan 100 °C och 149 °C under förutsättning att trycket i tankskalet vid smälttemperaturen inte överstiger provtrycket. De ska placeras överst i tankskalet med sina inlopp i ångfasutrymmet och när de används i transportsäkerhetssyften får de inte avskärmas från utvändig värme. Smältsäkringar får inte användas på UNtankar med ett provtryck över 2,65 bar, såvida det inte anges i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2, särbestämmelse TP36. Smältsäkringar som används på UN-tankar avsedda för transport av ämnen med förhöjd temperatur ska konstrueras för att träda i funktion vid en temperatur som är högre än den högsta temperatur som uppträder under transport och ska tillfredsställa kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.11 Sprängbleck

6.7.2.11.1 Om inget annat föreskrivs i 6.7.2.8.3 ska sprängbleck ställas in för att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket genom hela beräkningstemperaturområdet. Särskild uppmärksamhet ska ges bestämmelserna i 6.7.2.5.1 och 6.7.2.8.3 om sprängbleck används.

6.7.2.11.2 Sprängbleck ska vara anpassade till det undertryck som kan uppstå i UN-tanken.

6.7.2.12 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.2.12.1 De fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar som krävs i 6.7.2.8.1 ska ha en minsta avblåsningsarea likvärdig med ett munstycke på 31,75 mm diameter. Eventuella vakuumventiler ska ha en avblåsningsarea på minst 284 mm .

6.7.2.12.2 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningssystemet (med hänsyn tagen till det minskade flödet om UN-tanken är utrustad med sprängbleck följt av fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar eller om de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna är utrustade med en anordning som hindrar inträngning av lågor), under förhållanden med UN-tanken fullständigt omvärvd av lågor, ska vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till 20 % över öppningstrycket hos tryckbegränsningsanordningen. Tryckavlastningsanordningar för nödläge får användas för att uppnå den totala föreskrivna avblåsningskapaciteten. Dessa anordningar kan vara smältsäkringar, fjäderbelastade anordningar eller sprängbleck eller en kombination av fjäderbelastad anordning och sprängbleck. Den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningarna kan bestämmas genom användning av formeln i 6.7.2.12.2.1 eller tabellen i 6.7.2.12.2.3.

6.7.2.12.2.1 För att bestämma den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:

0,82 FA ZT Q =12,4 LC M

där:

Q = minsta avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) som krävs vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K),

F = en koefficient med följande värde:

476

Bilaga 1

för oisolerade tankar: F = 1, för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25, där: -2 -1 U = värmeöverföringskoefficienten hos isoleringen i kWm K , vid 38 °C t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C); om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C: Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.12.2.4, A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter, Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingeleser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0), T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), M = molekylvikt hos den utsläppta gasen, C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:

cp k = cv

där: Cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och Cv är det specifika värmet vid konstant volym. När k > 1: k+1 k−1

 2  C = k   k +1

När k = 1 eller k är okänt: 1 C = = 0,607 e där e är den matematiska konstanten 2,7183. C kan även hämtas ur följande tabell:

k C k C k C

1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,71 477

Bilaga 1

k C k C k C

1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,0 0,77 1,22 0,652 1,48 0,698 2,2 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701

6.7.2.12.2.2 Som alternativ till formeln ovan får tankar konstruerade för transport av vätskor ha sina avlastningsventiler dimensionerade enligt tabellen i 6.7.2.12.2.3. Denna tabell förutsätter ett isoleringsvärde på F =1 och ska korrigeras i motsvarande grad när tankskalet är isolerat. Andra värden som använts för framtagning av denna tabell är:

M = 86,7 T = 394 K L = 334,94 kJ/kg C = 0,607 Z = 1

6.7.2.12.2.3 Minsta avblåsningskapacitet i nödläge, Q, i kubikmeter luft per sekund vid 1 bar och 0 °C (273 K):

A Q A Q Exponerad yta (kubikmeter luft Exponerad yta (kubikmeter luft (kvadratmeter) per sekund) (kvadratmeter) per sekund)

2 0,230 14 1,132 3 0,320 16 1,263 4 0,405 18 1,391 5 0,487 20 1,517 6 0,565 22,5 1,670 7 0,641 25 1,821 8 0,715 27,5 1,969 9 0,788 30 2,115 10 0,859 32,5 2,258 12 0,998 35 2,400 37,5 2,539 62,5 3,860 40 2,677 65 3,987 42,5 2,814 67,5 4,112 45 2,949 70 4,236 47,5 3,082 75 4,483 50 3,215 80 4,726 52,5 3,346 85 4,967 55 3,476 90 5,206 57,5 3,605 95 5,442 60 3,733 100 5,676

6.7.2.12.2.4 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål: (a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och (b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

478

Bilaga 1

6.7.2.13 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.13.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara tydligt och varaktigt märkt med följande: .1 öppningstrycket (i bar eller kPa) eller öppningstemperaturen (i °C), .2 tillåten tolerans för öppningstrycket hos fjäderbelastade anordningar, .3 referenstemperaturen som motsvarar det nominella sprängtrycket hos sprängbleck, .4 tillåten temperaturtolerans för smältsäkringar, .5 den nominella avblåsningskapaciteten hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken eller smältsäkringarna i kubikmeter luft per sekund (m /s), och .6 avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken och smältsäkringarna i mm . När det låter sig göras ska följande information också anges: .7 tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer.

6.7.2.13.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.2.14 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.2.14.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk. Det får inte finnas något hinder i en öppning som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.2.15 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.15.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ämnen ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.2.15.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.2.16 Mätarutrustning

6.7.2.16.1 Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.2.17 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.2.17.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.2.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.2.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.2.17.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av UN-tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet, men de får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

479

Bilaga 1

6.7.2.17.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.2.17.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tankskalet inklusive all armatur, är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.2.17.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.1.2, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som kan uppstå på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar vilka skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.2.18 Typgodkännande

6.7.2.18.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för ämnen i kapitel 4.2 och i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, ämnena eller ämnesgrupperna som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskal och beklädnad (om sådan finns) och ett godkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.2.18.2 Typprovningsrapporten för typgodkännandet ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning i 6.7.2.19.3, och .3 resultaten av krockprovningen i 6.7.2.19.1, där så är tillämpligt.

6.7.2.19 Kontroll och provning

6.7.2.19.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på containrar i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.2.19.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

480

Bilaga 1

(2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras inom tre månader från angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.2.19.7.

6.7.2.19.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, och en tryckprovning. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. För tankar som endast används för transport av fasta ämnen, andra än giftiga och frätande ämnen som inte övergår i vätskefas under transporten, får vätsketryckprovningen ersättas av en lämplig metod för tryckprovning vid 1,5 gånger högsta tillåtna arbetstryck, efter godkännande av behörig myndighet. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.4.1 Värmesystemet ska genomgå kontroll och provning, inklusive tryckprovning på värmebatterier eller transmissionsledningar, under den femårsvisa återkommande kontrollen.

6.7.2.19.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av ett enda ämne får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.19.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas till transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.2.19.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.

Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.2.19.4.

6.7.2.19.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5årsvisa kontrollen enligt 6.7.2.19.5.

6.7.2.19.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan

481

Bilaga 1

göra UN-tanken osäker vid transport. Godstjockleken ska kontrolleras genom lämplig mätmetod om kontrollen tyder på att godstjockleken har minskat, .2 rörsystem, ventiler, uppvärmnings-/kylsystem och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .3 anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, .4 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .5 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .6 beklädnad, om sådan finns, har kontrollerats i enlighet med kriterier som angetts av tillverkaren, .7 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .8 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.2.19.9 Kontroll och provning enligt 6.7.2.19.1, 6.7.2.19.3, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5 och 6.7.2.19.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.2.19.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.2.19.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.2.20 Märkning

6.7.2.20.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) Ägarinformation (i) Ägarens registreringsnummer, (b) Tillverkningsinformation (i) Tillverkningsland, (ii) Tillverkningsår, (iii) Tillverkarens namn eller märke, (iv) Tillverkarens serienummer, (c) Godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) Godkännandeland, (iii) Auktoriserat organ för typgodkännandet,

482

Bilaga 1

(iv) Typgodkännandenummer, (v) Bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) Tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) Tryck (i) Högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) (ii) Provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) (iii) Datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) Identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 19 18 (v) Utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) (vi) Högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmnings-/kylsystem (i bar eller kPa (övertryck)) (om tillämpligt), (e) Temperaturer (i) Beräkningstemperaturområde (i °C), (f) Material, (i) Material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) Likvärdig tjocklek i referensstål (i mm), och (iii) Material i beklädnad (om tillämpligt), (g) Volym (i) Tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter), Denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankskalet är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, (ii) Vattenvolym för varje tankfack vid 20 °C (i liter) (om tillämpligt, för fackindelade tankar). Denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankfacket är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, (h) Återkommande kontroll och provning (i) Typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) Datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) Provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) Identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste provning.

(TSFS 2023:64)

Använd enhet ska anges. Se 6.7.2.2.10.

483

Bilaga 1

Figur 6.7.2.20.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA” (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm Material i beklädnad (om tillämpligt)

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter ”S” (om tillämpligt) Vattenvolym för tackfack ⎯⎯ vid 20 °C (om tillämpligt, liter ”S” (om tillämpligt) för fackindelade tankar)

ÅTERKOMMANDE KONTROLL/PROVNING

Kontrollantens stämpel och Kontrollantens stämpel och Typ av Datum för a Typ av Datum för a provtryck provtryck provning provning provning provning (mm/åååå) bar eller kPa (mm/åååå) bar eller kPa

a

Provtryck, om tillämpligt.

484

Bilaga 1

6.7.2.20.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Brukarens namn Högsta tillåtna bruttovikt. . . . . . . . . . kg Taravikt. . . . . . . . . . kg UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.2.20.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

6.7.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UNtankar avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2

Anm. Dessa krav gäller även för UN-tankar avsedda för transport av kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505).

6.7.3.1 Definitioner

I detta avsnitt avses med:

Beräkningsreferenstemperatur avser den temperatur vid vilken innehållets ångtryck bestäms för att beräkna högsta tillåtna arbetstryck. Beräkningsreferenstemperaturen ska vara lägre än den kritiska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller den kondenserade drivgasen hos kemikalier under tryck som avses transporteras, för att säkerställa att gasen alltid är flytande. Detta värde är för varje UN-tank enligt följande: .1 tankskal med diameter högst 1,5 m: 65 °C, .2 tankskal med diameter över 1,5 m: .1 utan isolering eller solskärm: 60 °C, .2 med solskärm (se 6.7.3.2.12): 55 °C, och .3 med isolering (se 6.7.3.2.12): 50 °C,

Beräkningstemperaturområdet ska för tankskalet vara mellan -40 °C och 50 °C för ej kylda kondenserade gaser som transporteras under omgivningsbetingelser. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser,

Beräkningstryck avser trycket som används i beräkningar som krävs av en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: .1 högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 summan av: .1 högsta effektiva arbetstryck som tankskalet är konstruerat för enligt .2 i definitionen för högsta tillåtna arbetstryck (se ovan), och: .2 ett vätskepelartryck som bestäms utgående från de statiska krafter som anges i 6.7.3.2.9, dock minst 0,35 bar,

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet och isolering,

Fyllningsdensitet avser medelvikten av ej kyld kondenserad gas per liter tankkapacitet (kg/l). Fyllningsdensiteten ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6, (TSFS 2023:64)

Högsta tillåtna arbetstryck avser ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge, dock aldrig under 7 bar: .1 högsta effektiva övertryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för, vilket ska vara: .1 för en ej kyld kondenserad gas, angiven i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) som anges i UN-tankinstruktion T50 för gasen i fråga, .2 för andra ej kylda kondenserade gaser, minst lika med summan av: absoluta ångtrycket (i bar) för den ej kylda kondenserade gasen vid beräkningsreferenstemperaturen, minus 1 bar, och

485

Bilaga 1

– partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med beräkningsreferenstemperaturen och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken), .3 för kemikalier under tryck, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) angivet i UN-tankinstruktion T50 för vätskefasen av drivgasen angiven i T50 i 4.2.5.2.6,

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport,

Konstruktionsstål avser stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.3.3.3.3,

Provtryck avser det högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under vätsketryckprovning,

Referensstål avser stål med en brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet,

Tankskal avser den del av UN-tanken som innehåller den ej kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning eller utvändiga strukturdelar,

Täthetsprovning avser en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.

UN-tank avser en tank för flera transportslag med kapacitet över 450 liter, vilken används för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon eller ett fartyg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar. (TSFS 2023:64)

Bilaga 1

6.7.3.2.4 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.3.2.5 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar och tillbehör, får inte menligt påverka de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras i UN-tanken.

6.7.3.2.6 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.3.2.7 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

6.7.3.2.7.1 För UN-tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.3.2.8 Tankskal ska konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,4 bar övertryck över det invändiga trycket utan bestående deformation. När tanken kommer att utsättas för ett avsevärt vakuum innan fyllning eller under tömning ska den konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,9 bar övertryck över det invändiga trycket och ska provas vid det trycket.

6.7.3.2.9 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.3.2.10 Under var och en av krafterna i 6.7.3.2.9 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen och 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.3.2.11 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns och förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för stålet ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.3.2.12 När tankskal avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser är försedda med värmeisolering, ska värmeisoleringssystemet uppfylla följande bestämmelser: .1 Det ska bestå av en solskärm som täcker minst den övre tredjedelen, dock inte mer än övre halvan av tankskalets yta, och skiljs från tankskalet av en luftspalt på cirka 40 mm, eller .2 Det ska bestå av en fullständig beklädnad med tillräcklig tjocklek av isolerande material, skyddade så att fuktupptagning och skador förhindras under normala transportbetingelser, och så att en värmeöverföringskoefficient på högst 0,67 W/m·K erhålls, .3 När isoleringshöljet är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas som förhindrar att farligt tryck utvecklas i isoleringsskiktet i händelse av otillräcklig gastäthet hos tankskalet eller dess tillbehör, .4 Värmeisoleringen får inte förhindra åtkomst till armatur och tömningsanordningar.

20 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

487

Bilaga 1

6.7.3.2.13 UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska kunna jordas elektriskt.

Bilaga 1

21,4e0 e1 = Rm1 × A1

där: e1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för det stål som ska användas, e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.3.4.2, Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för det stål som ska användas (se 6.7.3.3.3), A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för det stål som ska användas, enligt nationell eller internationell standard. 6.7.3.4.5 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.3.4.1 till 6.7.3.4.3. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.3.4.1 till 6.7.3.4.3. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg. 6.7.3.4.6 När konstruktionsstål används (se 6.7.3.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.3.4.4. 6.7.3.4.7 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

Bilaga 1

brand. Med undantag för UN-tankar med kapacitet högst 1 000 liter ska denna anordning även kunna manövreras med fjärrkontroll. (TSFS 2023:64)

6.7.3.5.5 Förutom öppningar för fyllning, tömning och gastryckutjämning får tankskal ha öppningar i vilka mätare, termometrar och manometrar kan monteras. Anslutningar för sådana instrument ska tillverkas av lämpliga svetsade stutsar eller fickor och får inte vara iskruvade anslutningar genom tankskalet.

6.7.3.5.6 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre.

6.7.3.5.7 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.

6.7.3.5.8 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.3.5.9 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.3.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.

6.7.3.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.3.5.12 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken, eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom tryckavlastningsanordningar).

6.7.3.5.13 Sega metaller ska användas vid tillverkning av ventiler och tillbehör.

Bilaga 1

myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen ska finnas en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.3.7.4 För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska tryckavlastningsanordningen öppnas vid det tryck som anges i 6.7.3.7.1 för den gas som har det högsta värdet på högsta tillåtna arbetstryck av de gaser som får transporteras i UN-tanken.

Bilaga 1

Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser(avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0),

T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),

L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),

M = molekylvikt hos den utsläppta gasen,

C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:

cp k = cv

där:

Cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och

Cv är det specifika värmet vid konstant volym.

När k > 1:

k+1 k−1

 2  C = k   k +1

När k = 1 eller k är okänt:

1 C = = 0,607 e

där e är den matematiska konstanten 2,7183.

C kan även hämtas ur följande tabell:

k C k C k C

1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,71 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,0 0,77 1,22 0,652 1,48 0,698 2,2 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701

6.7.3.8.1.2 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål: .1 förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och

492

Bilaga 1

.2 ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

Bilaga 1

6.7.3.13.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet, men de får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.3.13.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.3.13.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.3.13.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.2.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.3.14 Typgodkännande

6.7.3.14.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för gaser som anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.3.14.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning enligt i 6.7.3.15.3, och .3 resultaten av krockprovningen enligt 6.7.3.15.1, där så är tillämpligt.

6.7.3.15 Kontroll och provning

6.7.3.15.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

494

Bilaga 1

endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.3.15.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll och provning får genomföras inom tre månader från angivet datum. En revisionskontroll och provning ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.3.15.7.

6.7.3.15.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.3.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.3.15.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.3.15.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av en enda ej kyld kondenserad gas får den 2,5årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.3.15.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.3.15.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen. Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas till transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.3.15.4.

6.7.3.15.7 Revisionskontroll och provning är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen och provningen enligt 6.7.3.15.5.

495

Bilaga 1

6.7.3.15.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport. Godstjockleken ska kontrolleras genom lämplig mätmetod om kontrollen tyder på att godstjockleken har minskat, .2 rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .3 anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, .4 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .5 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .6 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .7 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.3.15.9 Kontroll och provning enligt 6.7.3.15.1, 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.4, 6.7.3.15.5 och 6.7.3.15.7 ska utföras eller bevittnas av en expert, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.3.15.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.3.15.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tryckprovningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.3.16 Märkning

6.7.3.16.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) godkännandeland,

496

Bilaga 1

(iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 23 23 (v) utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (ii) beräkningsreferenstemperatur (i °C) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , (h) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

Använd enhet ska anges. Se 6.7.3.2.8.

497

Bilaga 1

Figur 6.7.3.16.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens stämpel:

(mm/åååå)

tryckprovning: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C Beräkningsreferenstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollantens stämpel Typ av Datum för Kontrollantens stämpel a a kontroll kontroll och provtryck kontroll kontroll och provtryck (mm/åååå) bar eller kPa (mm/åååå) bar eller kPa

a Provtryck, om tillämpligt.

6.7.3.16.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Brukarens namn Benämning på ej kylda kondenserade gaser godkända för transport Högsta tillåtna lastvikt för varje tillåten ej kyld kondenserad gas. ……………….kg Högsta tillåtna bruttovikt……………….kg Taravikt.……………….kg UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.3.16.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

498

Bilaga 1

Bilaga 1

metalliska material som är lätt formbara. Ytterskal ska tillverkas av stål. Ickemetalliska material får användas för infästning och stöd mellan tankskal och ytterskal, förutsatt att deras materialegenskaper vid lägsta beräkningstemperatur har visats vara tillräckliga. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal och ytterskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i värmepåverkade zoner. Vid val av material ska hänsyn tas till lägsta beräkningstemperatur med avseende på risken för sprödbrott, väteförsprödning och spänningskorrosion samt materialets slagseghet. När finkornstål använts ska det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen ska vara högst 725 N/mm enligt materialspecifikationen. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.4.2.2 Alla delar av en UN-tank, inklusive armatur, packningar och rörsystem, vilka normalt kan förväntas komma i kontakt med den kylda kondenserade gas som transporteras, ska vara kompatibla med denna.

6.7.4.2.3 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.4.2.4 Värmeisoleringssystemet ska omfatta en fullständig övertäckning av tankskalet med effektivt isoleringsmaterial. Utvändig isolering ska skyddas av ett ytterskal för att förhindra inträngning av fukt eller annan skada under normala transportförhållanden.

6.7.4.2.5 När ett ytterskal är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas för att förhindra att farligt tryck utvecklas i isoleringsutrymmet.

6.7.4.2.6 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser med en kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte innehålla material som kan reagera farligt med syre eller syreberikad atmosfär, när de befinner sig i värmeisoleringen och det finns risk för kontakt med syre eller syreberikad vätska.

6.7.4.2.7 Isoleringsmaterialets kvalitet får inte försämras onormalt under drift.

6.7.4.2.8 En referenshålltid ska bestämmas för varje kyld kondenserad gas avsedd för transport i en UNtank.

6.7.4.2.8.1 Referenshålltiden ska bestämmas med en av behörig myndighet godtagen metod, utgående från följande faktorer: .1 effektiviteten hos isoleringssystemet, bestämd enligt 6.7.4.2.8.2, .2 lägsta öppningstryck hos tryckavlastningsanordningar, .3 ursprungliga fyllningsbetingelser, .4 en antagen omgivningstemperatur på 30 °C, .5 de fysikaliska egenskaperna hos de enskilda kylda kondenserade gaser som avses transporteras.

6.7.4.2.8.2 Effektiviteten hos värmeisoleringssystemet (värmeinflöde i watt) ska bestämmas genom typprovning av UN-tanken enligt en av behörig myndighet godtagen metod. Denna provning ska bestå av antingen: .1 en provning med konstant tryck (till exempel vid atmosfärstryck), då förlusten av kyld kondenserad gas mäts under ett visst tidsintervall, eller .2 en provning med slutet system, då tryckstegringen i tankskalet mäts under ett visst tidsintervall.

När en provning med konstant tryck utförs ska hänsyn tas till variationer i atmosfärstrycket. För båda provningarna ska korrektion göras för eventuella variationer av omgivningstemperaturen från det antagna referensvärdet på 30 °C.

Anm. Beträffande bestämning av faktisk hålltid före varje transport hänvisas till 4.2.3.7.

500

Bilaga 1

6.7.4.2.9 Ytterskalet hos en vakuumisolerad dubbelväggig tank ska ha antingen ett utvändigt beräkningstryck på minst 100 kPa (1 bar), beräknat enligt en vedertagen teknisk norm, eller ett beräknat kritiskt kollapstryck på minst 200 kPa (2 bar). In- och utvändiga förstärkningar får tas med vid beräkning av ytterskalets förmåga att motstå utvändigt tryck.

6.7.4.2.10 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.4.2.11 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

6.7.4.2.11.1 För tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.4.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.4.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.4.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för material med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för material utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen eller 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.4.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga, eller om ickemetalliska material används, ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.4.2.1 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

Bilaga 1

Re = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns, Rm = minsta brottgräns i N/mm .

6.7.4.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re och Rm ökas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på Re och Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.4.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.4.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6Rm, dock med ett absolut minimum på 12 %.

6.7.4.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

Bilaga 1

A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.4.4.7 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.4.4.1 till 6.7.4.4.5. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.4.4.1 till 6.7.4.4.6. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.4.4.8 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

Bilaga 1

rörskarvar användas mellan ytterskalet och anslutningen till den första förslutningen på utloppen. Sättet att montera förslutningen på denna anslutning ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ. På andra ställen ska rörskarvar vara svetsade då så krävs.

6.7.4.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.4.5.12 Konstruktionsmaterialen till ventiler och tillbehör ska ha tillfredsställande egenskaper vid UNtankens lägsta drifttemperatur.

6.7.4.5.13 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom tryckavlastningsanordningar).

Se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”.

504

Bilaga 1

.2 tillåten tolerans för tömningstrycket hos fjäderbelastade anordningar, .3 referenstemperaturen som motsvarar nominella sprängtrycket hos sprängbleck, .4 den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund (m /s), och .5 avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm².

När det låter sig göras ska följande information också anges: .6 tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer.

6.7.4.8.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

Bilaga 1

6.7.4.12.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.4.12.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tanken inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.4.12.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.3.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995, .5 skydd av UN-tanken mot stöt eller vältning genom ytterskalet till vakuumisoleringen.

6.7.4.13 Typgodkännande

6.7.4.13.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska visa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de kylda kondenserade gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ytterskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.4.13.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning enligt 6.7.4.14.3, och .3 resultaten av krockprovningen enligt 6.7.4.14.1, där så är tillämpligt.

6.7.4.14 Kontroll och provning

6.7.4.14.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.4.14.2 Tanken och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

506

Bilaga 1

kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll och provning får genomföras inom tre månader från angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.4.14.7.

6.7.4.14.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.4.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.4.14.4 Femårsvis och 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning, en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning och en vakuumavläsning där så är tillämpligt. För icke vakuumisolerade tankar ska ytterskal och isolering avlägsnas under den 2,5-årsvis och femårsvis återkommande kontrollen och provningen, men endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig bedömning.

6.7.4.14.5 [Tills vidare blank]

6.7.4.14.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvis eller 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.4.14.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska anges i godsdeklarationen.

Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.7 Revisionskontroll och provning är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UNtankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen och provningen enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.8 Den invändiga kontrollen i samband med första kontroll och provning ska säkerställa att tankskalet har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport.

6.7.4.14.9 Utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 rörsystem, ventiler, system för trycksättning/kylning där så är tillämpligt, och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .2 inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar,

507

Bilaga 1

.3 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .4 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .5 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .6 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.4.14.10 Kontroll och provning enligt 6.7.4.14.1, 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.4 och 6.7.4.14.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.4.14.11 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.4.14.12 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.4.15 Märkning

6.7.4.15.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning,

Använd enhet ska anges.

508

Bilaga 1

(e) temperaturer (i) minsta beräkningstemperatur , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , (h) isolering (i) antingen ”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad”, enligt vad som är tillämpligt, (ii) isoleringssystemets effektivitet (värmeinflöde) (i watt) , (i) Hålltider – för varje kyld kondenserad gas som är tillåten för transport i UN-tanken (i) fullständig benämning på den kylda kondenserade gasen, (ii) referenshålltid (i dagar eller timmar) , (iii) begynnelsetryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iv) fyllnadsgrad (i kg) , (j) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

Använd enhet ska anges.

509

Bilaga 1

Figur 6.7.4.15.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens stämpel:

(mm/åååå)

tryckprovning:

TEMPERATURER

Minsta beräkningstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ISOLERING

”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad” (enligt vad som är tillämpligt) Värmeinflöde watt

HÅLLTIDER

Tillåtna kylda Referenshålltid Begynnelsetryck Fyllnadsgrad kondenserade gaser dagar eller timmar bar eller kPa kg

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Datum för Kontrollantens Datum för Kontrollantens Typ av kontroll Typ av kontroll kontroll stämpel kontroll stämpel

(mm/åååå) (mm/åååå)

510

Bilaga 1

6.7.4.15.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Ägarens och brukarens namn Benämning på den kylda kondenserade gas som transporteras (och minsta medeltemperatur hos bulken) Högsta tillåtna bruttovikt……………………..kg Taravikt. ……………………..kg Faktisk hålltid för gasen som transporteras. ……………………..dagar (eller timmar) UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.4.15.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

Bilaga 1

.2 effektivt passiviserade eller neutraliserade genom kemisk reaktion.

6.7.5.2.5 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.5.2.6 Materialen i MEG-containern, inklusive alla anordningar, tätningar och tillbehör, får inte påverka de gaser som MEG-containern är avsedd att transportera.

6.7.5.2.7 MEG-containrar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar som uppstår under normala hanterings- och transportförhållanden. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under MEG-containerns förväntade livslängd.

6.7.5.2.8 MEG-containrar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.5.2.9 Under inverkan av de definierade krafterna ovan får spänningen i elementens mest utsatta punkt inte överstiga värdena som är angivna antingen i tillämplig standard i 6.2.2.1 eller, om elementen inte är konstruerade, tillverkade och provade enligt dessa standarder, i det tekniska regelverket eller den norm som är vedertagen eller godkänd av behörig myndighet i användningslandet (se 6.2.3.1).

6.7.5.2.10 Under inverkan av var och en av de i 6.7.5.2.8 nämnda krafterna ska följande säkerhetsfaktor för ramverk och fastsättning beaktas: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen och 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.5.2.11 MEG-containrar avsedda för transport av brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.5.2.12 Elementen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras.

Bilaga 1

6.7.5.3.2 Varje element som är avsett för transport av gaser i delklass 2.3 ska vara utrustat med en ventil. Rörledningarna för kondenserade gaser i delklass 2.3 ska vara konstruerade så att varje element kan fyllas separat och hållas åtskilt genom en tättslutande ventil. Vid transport av gaser i delklass 2.1 ska elementen vara indelade i grupper om högst 3 000 liter, varje isolerad med en ventil.

6.7.5.3.3 Vid öppningarna för fyllning och tömning av MEG-containern ska två avstängningsanordningar vara monterade i serie på en åtkomlig plats på varje utlopps- eller fyllningsstuts. En av dessa får vara en backslagsventil. Fyllnings- och tömningsanordningarna får vara monterade på ett samlingsrör. För rörledningspartier som kan förslutas i båda ändar och i vilka vätska kan stängas in, ska en tryckavlastningsanordning finnas, för att förhindra för stor tryckuppbyggnad. Huvudskiljeventilerna i en MEG-container ska vara tydligt märkta med uppgift om vridriktningen för stängning. Varje avstängningsanordning eller annan förslutningsanordning ska konstrueras och tillverkas så att de håller för ett tryck som är minst 1,5 gånger MEG-containerns provtryck. Alla avstängningsanordningar med gängspindel ska stängas genom att vrida kranen medurs. För övriga avstängningsanordningar ska inställningen (öppen och stängd) och vridriktningen för stängning anges entydigt. Alla avstängningsanordningar ska konstrueras och monteras så att oavsiktlig öppning förebyggs. Ventiler och tillbehör ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara.

6.7.5.3.4 Rörledningarna ska konstrueras, tillverkas och monteras så att skada på grund av utvidgning, krympning, mekanisk skakning och vibration undviks. Rörledningarnas skarvar ska vara hårdlödda eller tillverkade av annan metallisk fog med samma hållfasthet. Smältpunkten hos hårdlödda material får inte understiga 525 °C. Nominella trycket hos driftsutrustningen och samlingsröret får inte understiga två tredjedelar av elementens provtryck.

Bilaga 1

lig för att trycket (inklusive tryckackumulering) i elementen ska uppgå till högst 120 % av öppningstrycket hos tryckavlastningsanordningen. För bestämning av den minsta totala genomflödesmängden hos systemet av tryckavlastningsanordningar ska den i CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” angivna formeln användas. För bestämning av avblåsningsmängden hos enskilda element får CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” användas. För under lågt tryck kondenserade gaser får fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För MEG-containrar som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i MEG-containern.

6.7.5.5.2 Vid bestämning av den totala avblåsningskapaciteten hos de tryckavlastningsanordningar som är monterade på elementen för transport av kondenserade gaser ska hänsyn tas till gasens termodynamiska egenskaper (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” för under lågt tryck kondenserade gaser och CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” för under högt tryck kondenserade gaser).

Bilaga 1

6.7.5.8.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att MEG-containern välter.

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

515

Bilaga 1

6.7.5.12 Kontroll och provning

6.7.5.12.1 MEG-containrar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast MEG-containrar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.5.12.2 Element och tillbehör på varje MEG-container ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning). En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll då det visar sig nödvändigt enligt 6.7.5.12.5.

6.7.5.12.3 Första kontroll och provning av en MEG-container ska innefatta tillverkningskontroll, utvändig kontroll av MEG-containern och dess tillbehör med hänsyn tagen till gaserna som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av provtryck enligt förpackningsinstruktion P200. Tryckprovningen av samlingsröret får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan MEG-containern tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av konstruktionen, elementen och driftsutrustningen enligt 6.7.5.12.6. Element och rörledningar ska kontrolleras inom de i förpackningsinstruktion P200 angivna intervallen och i överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.1.6. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.5 Revisionskontroll och provning är nödvändig när MEG-containern uppvisar tecken på skador, korrosion, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka MEG-containerns hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller MEG-containerns grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den i 6.7.5.12.6 föreskrivna kontrollen.

6.7.5.12.6 Undersökningarna ska säkerställa att: .1 elementens yttre har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra MEG-containern osäker vid transport, .2 rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korrosion, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra MEG-containern osäker vid fyllning, tömning eller transport, .3 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .4 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .5 märkningar som krävs på MEG-containern är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .6 ram, underrede och anordningar för lyft av MEG-containern är i tillfredsställande skick.

6.7.5.12.7 Kontroll och provning enligt 6.7.5.12.1, 6.7.5.12.3, 6.7.5.12.4 och 6.7.5.12.5 ska utföras eller bevittnas av ett av behörig myndighet utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på MEG-containern. MEG-containern ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i elementen, rörsystemet eller utrustningen.

6.7.5.12.8 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får MEG-containern inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tillämplig kontroll har gjorts om med godkänt resultat.

516

Bilaga 1

6.7.5.13 Märkning

6.7.5.13.1 Varje MEG-container ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. Metallskylten får inte vara fastsatt på elementen. Elementen ska vara märkta enligt kapitel 6.2. Åtminstone följande information ska anges på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (d) tryck (i) provtryck (i bar (övertryck)) , (ii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iii) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (f) element/volym (i) antal element, (ii) total vattenvolym (i liter) , (g) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

Använd enhet ska anges.

517

Bilaga 1

Figur 6.7.5.13.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt)

TRYCK

Provtryck bar Datum för första tryckprovning: (mm/åååå) Kontrollantens stämpel:

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

ELEMENT/ VOLYM

Antal element Total vattenvolym liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollantens Typ av Datum för Kontrollantens kontroll kontroll stämpel kontroll kontroll stämpel

(mm/åååå) (mm/åååå)

6.7.5.13.2 Följande uppgifter ska märkas varaktigt på en metallskylt som är fast förbunden med MEGcontainern: Brukarens namn Högsta tillåtna fyllningsvikt…………………..kg Arbetstryck vid 15 °C: …………………..bar (övertryck) Högsta tillåtna bruttovikt. …………………..kg Taravikt. …………………..kg

518

Bilaga 1

Kapitel 6.8

Bestämmelser för tankfordon och gastankfordon

Se även IMO:s generalförsamlings resolution A.581(14) av den 20 november 1985, ”Guidelines for securing arrangements for the transport of road vehicles on ro-ro ships” med ändringar i MSC/Circ.812 och MSC.1/Circ.1355.

519

Bilaga 1

.1 högst 2 mm tunnare än den tjocklek som anges i tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet, .2 ha en absolut minsta godstjocklek på 4 mm i referensstål, och .3 för andra material, ha en absolut minsta godstjocklek på 3 mm. .3 6.7.2.2.13, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .4 6.7.2.2.1 till 6.7.2.2.7, dock ska konstruktionsmaterialen uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .5 6.7.2.5.1, dock ska skyddet för ventiler och tillbehör uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .6 6.7.2.5.3, dock ska IMO-tankar av typ 4 vara försedda med manhål eller andra öppningar i tanken, vilka uppfyller behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .7 6.7.2.5.2 och 6.7.2.5.4, dock ska tankmunstycken och utvändig armatur uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .8 6.7.2.6, dock får IMO-tankar av typ 4 med bottenöppningar inte användas för ämnen för vilka bottenöppningar inte är tillåtna i tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet. Dessutom ska befintliga öppningar och handhål vara förslutna, antingen med bultade flänsar, monterade både utvändigt och invändigt och försedda med packningar som är tåliga mot produkten, eller med svetsning enligt 6.7.2.6.1. Förslutningen av öppningar och handhål ska vara godkänd av behörig myndighet för sjötransport, .9 6.7.2.7 till 6.7.2.15, dock ska IMO-tankar typ 4 vara utrustade med tryckavlastningsanordningar av den typ som krävs enligt tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet. Anordningarna ska vara godtagbara för behörig myndighet för vägtransport för de ämnen som ska transporteras. Öppningstrycket hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna får aldrig vara lägre än högsta tillåtna arbetstryck, inte heller högre än 25 % över detta tryck, och .10 6.7.2.17, dock ska tankunderreden på permanent fästa IMO-tankar av typ 4 uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.1.2.2 För IMO-tankar av typ 4 får det högsta effektiva övertryck som utvecklas av de ämnen som ska transporteras inte överstiga tankens högsta tillåtna arbetstryck.

6.8.3.1.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.1.3.1 IMO-tankar av typ 4 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.1.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 4 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta avsnitt, samt med tillämpliga särbestämmelser för vissa ämnen.

6.8.3.1.3.3 IMO-tankar av typ 4 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.1.3.4 En IMO-tank av typ 4 ska märkas i enlighet med 6.7.2.20. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.2.20, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 4 får påskriften ”IMO 4”.

6.8.3.1.3.5 IMO-tankar av typ 4 som inte är permanent fastsatta på chassit ska märkas ”IMO type 4” med minst 32 mm höga bokstäver.

Bilaga 1

6.8.3.2.2 Konstruktion och tillverkning

6.8.3.2.2.1 En IMO-tank av typ 6 ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.3, med undantag av: .1 säkerhetsfaktorn 1,5 i 6.7.3.2.10, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .2 6.7.3.5.7, .3 6.7.3.6.1, om bottenöppningar är godkända av behörig myndighet för sjötransport, .4 6.7.3.7.1, dock ska anordningarna öppnas vid ett tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck som inte överstiger tankens provtryck, .5 6.7.3.8, om avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna godkänts av behöriga myndigheter för sjö- och vägtransport, .6 placeringen av tryckavlastningsanordningens inlopp i 6.7.3.11.1, som inte behöver vara i tankskalets längsgående centrumaxel, .7 bestämmelserna för gaffeltunnlar, och .8 6.7.3.13.5.

6.8.3.2.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 6 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till de belastningar som anges i 6.7.3.2.9 för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.2.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på tankunderredet och dragfordonet till en IMO-tank av typ 6. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.2.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.2.3.1 IMO-tankar av typ 6 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.2.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 6 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta kapitel, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.2.3.3 IMO-tankar av typ 6 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport,

6.8.3.2.3.4 En IMO-tank av typ 6 ska märkas enligt 6.7.3.16. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.3.16.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 6 får påskriften ”IMO 6”.

Bilaga 1

.2 att IMO-tankar av typ 8 får ha en godstjocklek under 3 mm, förutsatt godkännande av behörig myndighet för sjötransport, .3 att för IMO-tankar av typ 8 som används för ej brandfarliga kylda gaser, får en ventil ersättas med ett sprängbleck. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket, .4 bestämmelserna i 6.7.4.7.3 för den sammanlagda kapaciteten hos alla tryckavlastningsanordningar under fullständig brandomvälvning, .5 säkerhetsfaktorn 1,5 i 6.7.4.2.13, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .6 6.7.4.8, och .7 bestämmelserna för gaffeltunnlar.

6.8.3.3.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 8 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till vedertagna belastningar, som i 6.7.4.2.12, för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.3.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på tankunderredet och dragfordonet till en IMO-tank av typ 8. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.3.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.3.3.1 IMO-tankar av typ 8 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.3.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 8 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta avsnitt, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.3.3.3 IMO-tankar av typ 8 ska genomgå återkommande kontroll enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.3.3.4 En IMO-tank av typ 8 ska märkas enligt 6.7.4.15. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.4.15.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 8 får påskriften ”IMO type 8” och referens till hålltid kan då utelämnas.

Bilaga 1

6.8.3.4.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 9 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till de belastningar som anges i 6.7.5.2.8 för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet eller elementen på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.4.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på gastankfordonets stödunderrede och dragfordonet till en IMO-tank av typ 9. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.4.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.4.3.1 IMO-tankar av typ 9 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.4.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 9 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta kapitel, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.4.3.3 IMO-tankar av typ 9 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport där gastankfordonet är godkänt.

6.8.3.4.3.4 En IMO-tank av typ 9 ska märkas i enlighet med 6.7.5.13, om tillämpligt. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.5.13.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 9 får påskriften ”IMO 9”.

523

Bilaga 1

Kapitel 6.9

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av bulkcontainrar

Anm. Presenningsförsedda bulkcontainrar (BK1) får inte användas för sjötransport, förutom det som anges i 4.3.3.

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

6.9.5.3.6.3 Flexibla bulkcontainrar ska lyftas på det sätt de konstruerats för och tills de hänger fritt över golvet. De ska sedan hållas fem minuter i denna position.

6.9.5.3.6.4 Kriterier för godkänd provning: det får inte förekomma skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den osäker för transport eller hantering och det får inte förekomma läckage av innehåll.

6.9.5.3.7 Vältningsprovning

6.9.5.3.7.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.7.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.7.3 En flexibel bulkcontainer ska vältas så att den faller mot en robust och horisontell anslagsyta, och landar på valfri del av dess överdel. Anslagsplattan ska vara: (a) integrerad och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas, (b) plan med en yta som ska vara fri från lokala defekter som kan påverka provningsresultaten, (c) tillräckligt styv för att inte deformeras under provningsförhållandena och så att den inte kan skadas under provningen, och (d) vara tillräckligt stor för att säkerställa att den flexibla bulkcontainern som ska provas faller helt och hållet på ytan.

6.9.5.3.7.4 För alla flexibla bulkcontainrar anges vältningshöjden enligt följande: Förpackningsgrupp III: 0,8 m

6.9.5.3.7.5 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll, t.ex. från någon förslutning eller söm, vid islaget räknas inte som underkännande av den flexibla bulkcontainern under förutsättning att det inte fortsätter läcka.

6.9.5.3.8 Uppriktningsprovning

6.9.5.3.8.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar konstruerade för att lyftas från dess topp eller sida, som typprovningsmoment.

6.9.5.3.8.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt. (TSFS 2023:64)

6.9.5.3.8.3 Den flexibla bulkcontainern ska, liggandes på sidan, lyftas av högst hälften av lyftanordningarna med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger fritt över golvet i upprätt läge.

6.9.5.3.8.4 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma några skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den osäker för transport eller hantering.

6.9.5.3.9 Rivprovning

6.9.5.3.9.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.9.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.9.3 Med den flexibla bulkcontainern liggande på golvet ska alla lager av en bredsida helt genomskäras av en 300 mm lång skåra. Skåran ska läggas i 45° vinkel mot containerns huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Den flexibla bulkcontainern ska sedan utsättas för en jämnt fördelad belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna

528

Bilaga 1

bruttovikten. Belastningen ska kvarstå under minst femton minuter. Flexibla bulkcontainrar konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska, efter att belastningen avlägsnats, lyftas tills de hänger fritt över golvet och hållas i detta läge i femton minuter. 6.9.5.3.9.4 Kriterium för godkänd provning: skåran får inte breda ut sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.9.5.3.10 Staplingsprovning

6.9.5.3.10.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment. 6.9.5.3.10.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. 6.9.5.3.10.3 Den flexibla bulkcontainern ska under 24 timmar utsättas för en kraft som verkar på dess ovansida, som motsvarar fyra gånger den beräknade lastbärande kapaciteten. 6.9.5.3.10.4 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma något läckage av innehåll under provningen eller efter att belastningen avlägsnats.

Bilaga 1

(c) en versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka behållartypen provats och godkänts: Z endast för förpackningsgrupp III, (d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna), (e) beteckningen för det land där märkningen utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell vägtrafik, (f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell flexibel bulkcontainer, (g) belastning vid staplingsprovningen i kg, (h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Märkningen ska placeras i den ordning som följer av (a) till (h). Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa stycken ska vara tydligt åtskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, så att det säkerställs att alla delar av märkningen är lätta att identifiera.

6.9.5.5.2 Exempel på märkning

BK3/Z/11 09 RUS/NTT/MK-14-10 56000/14000

Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

530

Bilaga 1

Kapitel 6.10

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar med tankskal av fiberarmerade plastmaterial (FRP)

(TSFS 2023:64)

6.10.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

(TSFS 2023:64)

6.10.1.1 Bestämmelserna i avsnitt 6.10.2 gäller UN-tankar med tankskal av FRP avsedda för transport av farligt gods i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga krav i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), 1972, i gällande version, uppfyllas av alla UN-tankar med tankskal av FRP som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen. (TSFS 2023:64)

6.10.1.2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för UN-tankar till sjöss (offshore).

(TSFS 2023:64)

6.10.1.3 UN-tankar med tankskal av FRP omfattas av bestämmelserna i kapitel 4.2 och avsnitt 6.7.2, med undantag för de bestämmelser som avser användning av metallmaterial för tillverkningen av ett UN-tankskal och tilläggsbestämmelser som anges i detta kapitel.

(TSFS 2023:64)

6.10.1.4 För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang (”alternative arrangements”, AA). Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-FRP-tanken att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UN-FRP-tanken som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter. (TSFS 2023:64)

6.10.2 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-FRP-tankar

(TSFS 2023:64)

6.10.2.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller definitionerna i 6.7.2.1 förutom definitionerna kopplade till metallmaterial (”Finkornstål”, ”Konstruktionsstål” och ” Referensstål”) för tillverkningen av tankskalet till en UN-tank.

Dessutom gäller följande definitioner för UN-tankar med tankskal av FRP:

Bärande skikt: Det skikt av fiberarmerad plast (FRP) som krävs för att motstå påkänningarna på konstruktionen.

Fiberarmerad plast (FRP): se 1.2.1.

Fiberlindning: en process för att tillverka strukturer av FRP där kontinuerliga förstärkningar (tråd, band eller annat), antingen tidigare impregnerade med ett

531

Bilaga 1

matrismaterial eller impregnerade under lindning, placerats över en roterande dorn. Formen är normalt en rotationsyta och kan inkludera gavlar.

FRP-tank: en UN-tank tillverkad av ett tankskal av FRP och gavlar, driftsutrustning, säkerhetsanordningar och annan installerad utrustning.

Glasövergångstemperatur (Tg): ett karakteristiskt värde för det temperaturområde inom vilket glasövergången äger rum.

Handuppläggning: en process för formning av armerad plast där armering och harts placeras på en form.

Hartsinfusion: en tillverkningsmetod för FRP genom vilken torr armering placerats i en anpassad form, enkelsidig form med vacuumpåse eller på annat sätt, och flytande harts tillförs delen genom externt applicerat tryck vid inloppet och/eller genom fullt eller partiellt applicerat vakuumtryck vid ventilen.

Liner (skikt): ett lager på den invändiga ytan av ett FRP-tankskal som förhindrar kontakt med det farliga gods som transporteras.

Matta: en fiberförstärkning gjord av slumpmässigt hackade eller tvinnade fibrer sammanbundna till ark av varierande längd och tjocklek.

Parallellt tankskalsprovstycke: ett FRP-prov, vilket måste vara representativt för tankskalet, tillverkat parallellt med tankskalskonstruktionen om det inte är möjligt att använda provstycken utskurna från själva tankskalet. Det parallella tankskalsprovstycket kan vara platt eller böjt.

Representativt provstycke: ett provstycke utskuret från tankskalet.

Tankskal av FRP: en sluten cylinderformad del med en inre volym avsedd för transport av kemiska ämnen.

Ytmatta: en tunn matta med hög absorptionsförmåga som används i produktskikt av FRP där överskottsfraktioner av polymermatris krävs (ytjämnhet, kemikaliebeständighet, läckagesäker, etc.).

Ytterskikt: den del av tankskalet som har direkt kontakt med omgivningen.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.1 Bestämmelserna i 6.7.1 och 6.7.2.2 gäller för UN-FRP-tankar. För de delar av tankskalet som är tillverkade av FRP, är följande bestämmelser undantagna: 6.7.2.2.1, 6.7.2.2.9.1, 6.7.2.2.13 och 6.7.2.2.14. Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod, tillämplig för FRPmaterial, som godkänts av behörig myndighet.

Dessutom gäller följande bestämmelser.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.2 Tillverkarens kvalitetssystem

(TSFS 2023:64)

532

Bilaga 1

6.10.2.2.2.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.2.2 Innehållet ska särskilt omfatta tillräckliga beskrivningar av .1 organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, .2 de tekniker, processer och metoder för konstruktionskontroll och konstruktionsverifiering som kommer att användas när UN-tankarna konstrueras, .3 de relevanta instruktioner för tillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och arbetsrutiner som kommer att användas, .4 kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, .5 ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.10.2.2.2.4 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .6 metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, .7 metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .8 sätt för att kontrollera icke överensstämmande UN-tankar, inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och .9 utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.2.3 Enligt kvalitetssystemet ska följande minimikrav uppfyllas för varje UN-FRP-tank som tillverkats: .1 användning av en plan för kontroll och provning (ITP), .2 visuell kontroll, .3 verifiering av fiberriktningen och masshalt genom en dokumenterad kontrollprocess, .4 verifiering av fiber- och hartskvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, .5 verifiering av linerns kvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, .6 verifiering av egenskaper hos den formade termoplasten eller av härdningsgrad hos härdplasten, beroende på vilket som är tillämpligt, genom direkt eller indirekt mätmetod (t.ex. Barcol-provning eller differentiell svepkalorimetri (DSC)), som ska bestämmas i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (h), eller genom krypprovning av ett representativt provstycke eller parallellt tankskalsprovstycke i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (e) under en period på 100 timmar, .7 dokumentation av termoplastiska hartsbildande processer eller härdplasthartshärdnings- och efterhärdningsprocesser, beroende på vilket som är tillämpligt, och .8 bevarande och arkivering i fem år av tankskalsprovstycken för framtida kontroller och tankskalsverifieringar (t.ex. från utskurna manluckor).

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.2.4 Revision av kvalitetssystemet Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för fastställande av huruvida det uppfyller kraven i 6.10.2.2.2.1 – 6.10.2.2.2.3 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

Tillverkaren ska underrättas om resultatet av revisionen. Underrättelsen ska innefatta slutsatserna av revisionen och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder.

533

Bilaga 1

Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande revisionen ska tillhandahållas tillverkaren.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.2.5 Upprätthållande av kvalitetssystemet Tillverkaren ska upprätthålla det godkända kvalitetssystemet så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.10.2.2.2.1 – 6.10.2.2.2.3.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3 Tankskal av FRP

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.1 Tankskal av FRP ska sitta fast i UN-tankens ramkonstruktion. Tankskalets stöd och fästen i ramen får inte orsaka några lokala spänningskoncentrationer som överstiger tankskalskonstruktionens konstruktionsgränser i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel för alla drifts- och provningsförhållanden. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.2 Tankskalen ska vara tillverkade av lämpliga material, som ska kunna användas åtminstone inom temperaturintervallet -40 °C till +50 °C, såvida inte den behöriga myndigheten i det land där transporten genomförs särskilt anger temperaturintervall för specifika svårare klimat- eller driftsförhållanden (t.ex. uppvärmningsanordningar).

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.3 Om ett värmesystem är installerat, ska det uppfylla 6.7.2.5.12 – 6.7.2.5.15 och följande krav: .1 Den högsta driftstemperaturen för de uppvärmningsanordningar som är integrerade eller anslutna till tankskalet får inte överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för. .2 Uppvärmningsanordningarna ska konstrueras, kontrolleras och användas så att temperaturen hos det transporterade ämnet inte kan överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för eller ett värde vid vilket det inre trycket överstiger maximalt arbetstryck (MAWP). .3 Tankens struktur och dess uppvärmningsanordningar ska möjliggöra undersökning av tankskalet med avseende på eventuella effekter av överhettning.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.4 Tankskalen ska bestå av följande tre delar: – liner, – bärande skikt, – yttre skikt.

Anm. Delarna får kombineras om alla tillämpliga funktionskriterier är uppfyllda.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.5 Linern utgör tankskalets inre del och är konstruerad som en första barriär för att säkerställa långsiktig kemisk beständighet gentemot de ämnen som ska transporteras. Syftet är att förhindra farliga reaktioner med innehållet eller uppkomst av farliga föreningar och väsentlig försvagning av det bärande skiktet på grund av diffusion av ämnen genom den invändiga linern. Kemisk kompatibilitet ska verifieras i enlighet med 6.10.2.7.1.3.

534

Bilaga 1

Linern kan vara av fiberarmerad plast (FRP) eller av termoplast. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.6 FRP-liner ska bestå av följande två komponenter: (a) Ytskikt (”gelcoat”): ett hartsrikt ytskikt, armerat med en ytmatta, som är kompatibel med hartset och innehållet. Detta skikt ska ha en högsta viktsandel fibrer på 30 % och tjockleken ska vara minst 0,25 mm och högst 0,60 mm. (b) Förstärkningslager: ett eller flera lager med en minimitjocklek av 2 mm, som innehåller en glasmatta eller sprutad fiber om minst 900 g/m2 och har en glashalt på minst 30 viktsprocent, såvida inte likvärdig säkerhet kan påvisas för en lägre glashalt. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.7 Om linern består av plattor av termoplast, ska de svetsas ihop till den form som krävs. Svetsningen ska utföras enligt en kvalificerad svetsprocedur och av kvalificerad personal. Svetsade liners ska ha ett skikt av elektriskt ledande media placerat mot svetsfogarnas icke-våta kontaktyta för att underlätta gnistprovning. Ett hållbart förband mellan liner och bärande skikt ska åstadkommas genom användning av lämpliga lim. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.8 Det bärande skiktet ska vara konstruerat så att det motstår påkänningarna på konstruktionen enligt 6.7.2.2.12, 610.2.2.3.1, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 and 6.10.2.3.6.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.9 Ytterskiktet av harts eller färg ska ge det bärande skiktet hos tanken tillräckligt skydd mot miljö- och driftspåverkan inklusive ultraviolett strålning och saltdimma och mot tillfälligt stänk på lasten. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.10 Hartser Bearbetningen av hartsblandningen ska ske helt enligt leverantörens rekommendationer. Hartserna kan vara – omättat polyesterharts, – vinylesterharts, – epoxiharts, – fenolharts, – termoplast.

Hartsformbeständighetstemperaturen (HDT) bestämd enligt 6.10.2.7.1.1 ska ligga minst 20 °C över den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för och får i inget fall vara lägre än 70 °C. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.11 Armeringsfibrer Armeringsmaterialet i de bärande skikten ska väljas så att de uppfyller bestämmelserna för bärande skikt. För linern ska glasfiber av åtminstone typ C eller ECR enligt ISO 2078:1993 + Amd 1:2015 användas. Termoplast får endast användas till linern om dess kompatibilitet med det avsedda innehållet verifierats.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.12 Tillsatser Tillsatser som är nödvändiga för bearbetning av hartset, t.ex. katalysatorer, acceleratorer, härdare och tixotroperingsämnen, samt ämnen som används för att förbättra tankens egenskaper, såsom fyllmedel, färgämnen, pigment etc. får inte leda till försvagning av materialet med hänsyn till konstruktionslivslängd och -temperatur.

(TSFS 2023:64)

535

Bilaga 1

6.10.2.2.3.13 Tankskal av FRP, deras fästelement samt deras driftsutrustning och strukturdelar, ska vara konstruerade så att de, under sin konstruktionslivslängd, tål belastningarna som anges i 6.7.2.2.12, 6.10.2.2.3, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6 utan förlust av innehåll (så när som på gasmängder som kommer ut er eventuella avluftningsanordningar). (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen med flampunkt högst 60 °C.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14.1 FRP-tankar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt på högst 60 °C ska tillverkas så att farlig elektrostatisk uppladdning av de olika beståndsdelarna förhindras. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14.2 Det på tankskalets inner- och yttersida uppmätta värdet på elektriskt ytmotstånd får inte överstiga 10 Ω. Detta kan uppnås genom användning av tillsatser i hartset eller genom interlaminära ledande skikt som metall- eller kolfibernät. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14.3 Det uppmätta elektriska jordningsmotståndet får inte överstiga 10 Ω. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14.4 Alla komponenter hos tankskalet ska förbindas elektriskt med varandra och med metalldelar i tankens driftsutrustning och strukturdelar samt med fordonet. Det elektriska motståndet mellan delar i kontakt med varandra får inte överstiga 10 Ω.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.14.5 Det elektriska yt- och jordningsmotståndet ska först uppmätas med en av behörig myndighet godkänd metod på varje tillverkad tank eller på en uttagen del av tankskalet. I händelse av en skada på tankskalet som kräver reparation, ska det elektriska motståndet mätas på nytt. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.15 Tanken ska konstrueras så att den, utan väsentligt läckage, klarar effekterna av 30 minuters totalt omgivande brand, enligt vad som närmare anges i provningsbestämmelserna i 6.10.2.7.1.5. Om tillräcklig data från provning av jämförbara tanktyper finns, kan provningen utelämnas efter medgivande av behörig myndighet. (TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.16 Tillverkningsprocess för tankskal av FRP

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.16.1 Fiberlindning, handuppläggning, hartsinfusion eller en annan tillämplig kompositproduktionsprocess ska användas för tillverkning av tankskal av FRP.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.16.2 Fiberarmeringens vikt ska överensstämma med den som anges i metodbeskrivningen med en tolerans på +10 % och -0 %. En eller flera av de fibertyper som anges i 6.10.2.2.3.11 och i metodbeskrivningen ska användas för armering av tankskalen.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.2.3.16.3 Hartssystemet ska vara ett av de hartssystem som specificerats i 6.10.2.2.3.10. Inga fyllmedel, pigment eller färgtillsatser får användas som kan påverka hartsens naturliga färg förutom vad som tillåts enligt metodbeskrivningen. (TSFS 2023:64)

6.10.2.3 Konstruktionskriterier

(TSFS 2023:64)

536

Bilaga 1

6.10.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet. (TSFS 2023:64)

6.10.2.3.2 Tankskal av FRP ska konstrueras och tillverkas så att de motstår provtrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), och beskriven i 4.2.5, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (11), och beskriven i 4.2.5.3. FRP-tankskalets minsta godstjocklek får inte vara mindre än den som anges i 6.10.2.4. (TSFS 2023:64)

6.10.2.3.3 Vid det specificerade provtrycket får den maximala töjningen mätt i mm/mm i tankskalet inte resultera i bildning av mikrosprickor och får därför inte vara större än den första uppmätta punkten för töjningsbaserat brott eller skada på hartset, uppmätt under draghållfasthetsprovningar föreskrivna i 6.10.2.7.1.2 (c). (TSFS 2023:64)

6.10.2.3.4 För invändigt provtryck, utvändigt beräkningstryck angivet i 6.7.2.2.10, statisk belastning angiven i 6.7.2.2.12 och statisk egenbelastning som uppkommer på grund av innehållet med för tanktypen fastställd högsta densitet och högsta fyllnadsgrad, får brottkriterier (FC (failure criteria)) i längsgående riktning, i tvärriktningen och i alla andra riktningar i planet för kompositupplägget inte överstiga följande värde:

1 𝐹𝐹𝐹𝐹 ≤ 𝐾𝐾

där:

𝐾𝐾 = 𝐾𝐾0 × 𝐾𝐾1 × 𝐾𝐾2 × 𝐾𝐾3 × 𝐾𝐾4 × 𝐾𝐾5

där K inte får understiga 4.

K0 = hållfasthetfaktor. För allmän konstruktion uppgår minimivärdet för K0 till 1,5. Värdet på K0 ska fördubblas, såvida inte tankskalet är utrustat med ett extra skydd i form av en metallram som fullständigt omsluter tanken och har längsgående och överliggande balkar.

K1 = faktor som har samband med försämringen av materialegenskaper på grund av krypning och åldring. Den ska beräknas enligt formeln:

1

𝐾𝐾1 =

𝛼𝛼𝛼𝛼

där α är krypfaktorn och β åldringsfaktorn, bestämda i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (e) respektive (f). När de används i beräkningar, ska faktorerna α och β ska ha ett värde mellan 0 och 1.

Alternativt får ett konservativt värde på K1 = 2 användas i syfte att genomföra den numeriska valideringsberäkningen i 6.10.2.3.4 (fortfarande behöver provning genomföras för att fastställa α och β).

K2 = faktor som har samband med drifttemperaturen och hartsets termiska egenskaper och som bestäms med följande ekvation med ett minimivärde på 1:

K2=1,25 – 0,0125 (HDT - 70)

537

Bilaga 1

där HDT är hartsets formbeständighetstemperatur i °C.

K3 = faktor som har samband med utmattning i materialet. Värdet K3 = 1,75 ska användas om inget annat värde medges av behörig myndighet. För konstruktion mot dynamiska laster enligt 6.7.2.2.12 ska värdet K3 = 1,1 användas.

K4 = faktor som har samband med härdningstekniken och har följande värden:

1,0 när härdning sker enligt en dokumenterad och godkänd metod, och kvalitetssystemet beskrivet i 6.10.2.2.2 även inkluderar en verifiering av härdningsgrad för varje UN-FRP-tank med hjälp av en direkt mätmetod, såsom differentiell svepkalorimetri (DSC) bestämd genom ISO 11357- 2:2016, enligt 6.10.2.7.1.2 (h),

1,1 där formning av termoplastisk harts eller härdning av härdplastharts sker i enlighet med en godkänd och dokumenterad process, och kvalitetssystemet som beskrivs i 6.10.2.2.2 inkluderar verifiering av egenskaper hos den formade termoplasten eller härdningsgrad hos härdplasthartsen, beroende på vilket som är tillämpligt, för varje UN- FRP-tank där indirekt mätmetod används enligt 6.10.2.7.1.2 (h), såsom Barcol-provning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016, HDT genom ISО 75-1:2013, termomekanisk analys (TMA) genom ISO 11359-1:2014, eller dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019,

1,5 i övriga fall.

K5 = faktor kopplad till UN-tankinstruktionen i 4.2.5.2.6:

1,0 för T1-T19,

1,33 för T20,

1,67 för T21-T22.

En konstruktionsvalidering med hjälp av numerisk analys och ett lämpligt sammansatt brottkriterium ska utföras för att verifiera att spänningarna i skikten i tankskalet ligger under de tillåtna värdena. Lämpliga sammansatta brottkriterier inkluderar, men är inte begränsade till, Tsai-Wu, Tsai-Hill, Hashin, Yamada-Sun, Strain Invariant Failure Theory, Maximum Strain, eller Maximum Stress. Andra relationer för hållfasthetskriterierna är tillåtna efter överenskommelse med behörig myndighet. Metoden och resultaten från denna konstruktionsvalidering ska lämnas till den behöriga myndigheten.

Tillåtna värden ska bestämmas med hjälp av experiment för att få fram parametrar som krävs genom de valda brottskriterierna i kombination med en säkerhetsfaktor K, hållfasthetsvärden uppmätta enligt 6.10.2.7.1.2 (c) och de maximala töjningskriterierna som anges i 6.10.2.3.5. Analysen av förband ska vara utförd i enlighet med de tillåtna gränsvärdena som fastställts i 6.10.2.3.7 och hållfasthetsvärdena mätta enligt 6.10.2.7.1.2 (g). Buckling ska beaktas i enlighet med 6.10.2.3.6. Konstruktionen av öppningar och metalliska kopplingar ska beaktas i enlighet med 6.10.2.3.8.

(TSFS 2023:64)

538

Bilaga 1

6.10.2.3.5 Inte vid någon av de definierade spänningarna i 6.7.2.2.12 och 6.10.2.3.4 får den resulterande förlängningen i varje riktning överstiga värdet som anges i följande tabell eller 1/10 av hartsets brottförlängning bestämd genom ISO 527-2:2012, beroende på vilket som är det lägsta.

Exempel på kända gränsvärden anges i nedanstående tabell.

Maximal förlängning Typ av harts vid spänning (%)

(TSFS 2023:64)

6.10.2.3.6 För det utvändiga beräkningstrycket ska den minsta säkerhetsfaktorn för linjär bucklingsanalys av tankskalet överensstämma med definitionen i den tillämpliga tryckkärlskoden, men får inte vara mindre än tre. (TSFS 2023:64)

6.10.2.3.7 De limmade fogarna och/eller laminatbeläggningen som används i förbanden, inklusive förbanden mellan gavlar, i koppling mellan utrustning och tankskal samt i skvalpskottens och tankfackens förband med tankskalet, ska vara i stånd att ta upp belastningarna som anges i 6.7.2.2.1.2, 6.10.2.2.3.1, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6. För att undvika spänningskoncentrationer i laminatbeläggningen ska böjningar med ett stigningsförhållande högst 1:6 användas. Skjuvhållfastheten mellan laminatbeläggningen och de med denna förbundna tankdelarna får inte vara mindre än

𝑄𝑄 𝜏𝜏𝑅𝑅 𝜏𝜏 = γ 𝑙𝑙 ≤ 𝐾𝐾

där:

τR är den interlaminära skjuvhållfastheten enligt ISO 14130:1997 +Cor 1:2003,

Q är belastningen per breddenhet på sammankopplingen,

K är säkerhetsfaktorn beräknad enligt 6.10.2.3.4,

l är längden på laminatbeläggningen,

γ är formfaktorn som är kopplad till genomsnittlig fogspänning för maximal fogspänning vid brottpunkten.

Andra beräkningsmetoder för fogarna är tillåtna efter godkännande av behörig myndighet. (TSFS 2023:64)

6.10.2.3.8 Metalliska flänsar och deras förslutningar får användas i FRP-tankskal enligt konstruktionskraven i 6.7.2. Öppningar i FRP-tankskal ska vara förstärkta, för att ge minst samma säkerhetsfaktorer mot de statiska och dynamiska belastningarna angivna i 6.7.2.2.12, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6, som själva tankskalet ger. Antalet

539

Bilaga 1

öppningar ska minimeras. Vid ovala öppningar får förhållandet mellan de båda axlarna inte överstiga 2.

Om metalliska flänsar eller komponenter är integrerade i FRP-tankskalet genom limning, ska karakteriseringsmetoden angiven i 6.10.2.3.7 gälla för skarven mellan metallen och den fiberarmerade plasten. Om de metalliska flänsarna eller komponenterna är fixerade på annat sätt, t.ex. med gängade fästdonsanslutningar, gäller de tillämpliga bestämmelserna i den relevanta tryckkärlsstandarden.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.3.9 Kontrollberäkningar av tankskalets hållfasthet ska genomföras med FEM-metoden (Finita Elementmetoden, Finite Element Method) vilken ska simulera tankskalsupplag, förband inom FRP-tankskalet, fogar mellan FRP-tankskalet och containerramen samt öppningar. Behandling av enstaka delar ska utföras med en lämplig metod enligt tillämplig tryckkärlskod. (TSFS 2023:64)

6.10.2.4 Tankskalets minsta godstjocklek

(TSFS 2023:64)

6.10.2.4.1 FRP-tankskalets minsta godstjocklek ska bekräftas genom kontrollberäkningar av tankskalets hållfasthet med beaktande av hållfasthetskraven som anges i 6.10.2.3.4.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.4.2 Minsta tjocklek på FRP-tankskalets bärande skikt ska bestämmas i enlighet med 6.10.2.3.4. Dock ska det bärande skiktets minsta tjocklek alltid vara minst 3 mm.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.5 Utrustningskomponenter för UN-tankar med tankskal av FRP

Driftsutrustning, bottenöppningar, tryckavlastningsanordningar, mätarutrustning, stativ, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.5- 6.7.2.17. Om några andra metallanordningar måste integreras i FRP-tankskal, gäller bestämmelserna i 6.10.2.3.8. (TSFS 2023:64)

6.10.2.6 Typgodkännande

6.10.2.6.1 Typgodkännandet för UN-FRP-tankar ska uppfylla kraven i 6.7.2.18. Följande tilläggsbestämmelser gäller för UN-FRP-tankar. (TSFS 2023:64)

6.10.2.6.2 Rapport gällande prototypprovning för typgodkännande ska dessutom innefatta följande: (a) Resultat från materialprovningarna som använts för tillverkning av FRP-tankskal i enlighet med kraven i 6.10.2.7.1, (b) Resultat från stötprovet med fallande kula i enlighet med bestämmelserna i 6.10.2.7.1.4, (c) Resultat från brandhärdighetsprovningen i enlighet med bestämmelserna i 6.10.2.7.1.5.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.6.3 Som en del av driftmanualen ska ett kontrollprogram för användningslivslängden upprättas för att övervaka tankens status vid återkommande kontroller. Kontrollprogrammet ska fokusera på de kritiska spänningsområdena som identifierats i konstruktionsanalysen utförd enligt 6.10.2.3.4. Kontrollmetoden ska ta hänsyn till det potentiella skadeläget vid det kritiska spänningsområdet (t.ex. dragspänning eller interlaminatspänning). Kontrollen ska vara en kombination av visuell och oförstörande

540

Bilaga 1

provning (t.ex. akustiska emissioner, ultraljudsutvärdering, termografi). När det gäller uppvärmningsanordningar ska kontrollprogrammet för användningslivslängd tillåta en undersökning av tankskalet eller dess representativa platser för att ta hänsyn till effekterna av överhettning. (TSFS 2023:64)

6.10.2.6.4 En representativ prototyp ska genomgå nedan beskrivna provningar. Om så krävs får driftsutrustning ersättas av andra detaljer för detta ändamål. (TSFS 2023:64)

6.10.2.6.4.1 Prototypen ska kontrolleras med avseende på överensstämmelse med typspecifikationen. Detta innefattar en invändig och utvändig kontroll och måttkontroll av väsentliga dimensioner. (TSFS 2023:64)

6.10.2.6.4.2 Prototypen, utrustad med töjningsgivare på alla ställen med stark töjning, utifrån vad som identifierats genom valideringsberäkningen för konstruktionen enligt 6.10.2.3.4, ska utsättas för följande belastningar, varvid töjningarna ska noteras: .1 Fyllning med vatten till högsta tillåtna fyllnadsgrad. Mätresultaten ska användas för kontroll av konstruktionsberäkningen enligt 6.10.2.3.4. .2 Fyllning med vatten till maximal fyllnadsgrad och statiska belastningar i alla tre riktningar; belastningarna ska monteras vid hörnfästena utan att extra belastning appliceras utvändigt på tankskalet. För jämförelse med den beräknade konstruktionen enligt 6.10.2.3.4 ska de noterade töjningarna extrapoleras som förhållande mellan kvoten av de accelerationer som krävs i 6.7.2.2.12 och de uppmätta accelerationsvärdena. .3 Fyllning med vatten och belastning med fastställt provtryck. Under denna belastning får tanken inte uppvisa synliga skador eller läckage. Spänningen som motsvarar den uppmätta töjningsnivån får inte överstiga den lägsta säkerhetsfaktorn som räknats fram i 6.10.2.3.4 under något av dessa belastningsförhållanden.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.7 Ytterligare bestämmelser som gäller för UN-FRP-tankar

6.10.2.7.1 Materialprovning (TSFS 2023:64)

6.10.2.7.1.1 Hartser Hartsets brottförlängning ska bestämmas i enlighet med ISO 527-2:2012. Formbeständighetstemperaturen (HDT) för hartset ska bestämmas i enlighet med EN ISO 75-1:2013. (TSFS 2023:64)

6.10.2.7.1.2 Tankskal Före provningen ska alla beläggningar tas bort från provstyckena. Om det inte är möjligt att skära ut ett tankskalsprovstycke får ett parallellt tankskalsprovstycke användas. Provningarna ska omfatta följande: .1 Tjocklek hos laminatskikten i tankmantel och tankgavlar. .2 Vikthalt och sammansättning på armeringskompositen genom ISO 1172:1996 eller ISO 14127:2008 samt orientering och uppbyggnad av armeringslagren. .3 Brottgräns, brottförlängning och elasticitetsmodul enligt ISO 527-4:1997 eller ISO 527-5:2009 i de i tvärgående och längsgående riktningarna på tankskalet. På delar av FRP-tankskalet ska provning genomföras på representativa laminat i enlighet med ISO 527-4:1997 eller ISO 527-5:2009, för att möjliggöra utvärdering av lämpligheten av säkerhetsfaktor (K). Minst sex prover per brottgränsmätning ska användas, och brottgränsen ska bestämmas från medelvärdet minus två standardavvikelser.

541

Bilaga 1

.4 Böjhållfasthet ska fastställas genom provning av trepunkts- eller fyrpunktsböjning enligt ISO 14125:1998 +Amd 1:2011 med hjälp av ett provstycke med en minimibredd av 50 mm och ett stödpunktsavstånd på minst tjugo gånger godstjockleken. Minst fem prover ska användas. .5 Krypfaktorn ska bestämmas utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen beskriven i (d), utsatta för krypning i trepunkts- eller fyrpunktsböjning, vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.10.2.2.3.2, i 1 000 timmar. Följande provning ska utföras för varje prov: .1 Placera provet i böjningsapparaten, obelastad, i ugn inställd på maximal konstruktionstemperatur och låt acklimatisera sig i minst 60 minuter. .2 Belasta provböjning i enlighet med EN ISO 14125:1998 + Amd 1:2011 vid böjspänning motsvarande hållfastheten som fastställts i (d) dividerat med fyra. Bibehåll mekanisk belastning vid maximal konstruktionstemperatur utan avbrott i minst 1 000 timmar. .3 Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning i (e) (ii). Provet ska förbli belastat i provriggen. .4 Mät den slutliga deformationen 1 000 timmar efter full belastning i (e) (ii). .5 Beräkna krypfaktorn α genom att dividera den initiala deformationen från (e) (iii) med den slutliga deformationen från (e) (iv). .6 Åldringsfaktor β bestämd utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen som beskrivs i (d), utsatt för belastning i statisk trepunktseller fyrapunktsböjning, i samband med nedsänkning i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.10.2.2.3.2, i 1 000 timmar. Följande test ska utföras för varje prov: .1 Före provning eller konditionering ska proverna torkas i en ugn vid 80 °C i 24 timmar. .2 Provet ska belastas i trepunkts- eller fyrpunktsböjning vid rumstemperatur, i enlighet med ISO 14125:1998 + Amd 1:2011, vid böjspänningsnivån motsvarande hållfastheten som fastställts i (d) dividerat med fyra. Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen. .3 Sänk ned det obelastade provet i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen i minst 1 000 timmar utan avbrott i vattenkonditioneringsperioden. När konditioneringsperioden har löpt ut, ta bort proverna, håll dem fuktiga vid rumstemperatur och slutför (f) (iv) inom tre dagar. 4. Provet ska utsättas för den andra omgången av statisk belastning, på ett sätt som är identiskt med (f) (ii). Mät den slutliga deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen. 5. Beräkna åldringsfaktorn β genom att dela den initiala deformationen från (f) (ii) med den slutliga deformationen från (f) (iv). .7 Förbandens interlaminära skjuvhållfasthet ska mätas genom provning av representativa provstycken i enlighet med ISO 14130:1997. .8 Effektiviteten av termoplastiska hartsbildande egenskaper eller härdplasthartshärdnings- och efterhärdningsprocesser för laminat, beroende på vilket som är tillämpligt, ska bestämmas med en eller flera av följande metoder: .1 Direkt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad: glasövergångstemperatur (Tg) eller smälttemperatur (Tm) bestämd med hjälp av differentiell svepkalorimetri (DSC) via ISO 11357-2:2016; eller .2 Indirekt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad: – HDT genom ISО 75-1:2013,

542

Bilaga 1

– Tg eller Tm med termomekanisk analys (TMA) genom ISO 11359- 1:2014, – Dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019, – Barcol-provning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.7.1.3 Den kemiska kompatibiliteten mellan linern och de ämnen som ska transporteras samt mellan driftsutrustningens kemiska kontaktytor och de ämnen som ska transporteras, ska visas med en av följande metoder. I samband med detta ska man redogöra för alla aspekter av kompatibiliteten hos materialen i tankskalet och dess utrustning med de ämnen som ska transporteras, inklusive kemiska angrepp på tankskalet, initiering av kritiska reaktioner i innehållet och farliga reaktioner mellan dessa båda. .1 För att påvisa angrepp på tankskalet ska representativa provstycken uttagna från tankskalet, inklusive eventuella invändiga liners med svetsfogar, genomgå kemisk beständighetsprovning enligt EN 977:1997 i 1000 timmar vid 50 °C eller vid den högsta temperatur för vilken ett specifikt ämne är godkänt för transport. I jämförelse med ett oanvänt provstycke, får nedgången i hållfasthet och elasticitetsmodul som uppmätts i böjprovningen enligt EN 978:1997, inte överstiga 25 %. Sprickor, blåsor, punktformiga skador, separation av lager och liner samt kornighet är inte tillåtna. .2 Intygade och dokumenterade uppgifter om positiva erfarenheter med avseende på de aktuella fyllnadsmaterialens kompatibilitet med material i tankskalet som de kommer i kontakt med vid givna temperaturer, tider och andra relevanta driftförhållanden. .3 I facklitteratur, standarder eller andra källor publicerade tekniska data, vilka godtas av behörig myndighet. .4 Efter överenskommelse med behörig myndighet får andra metoder för att verifiera kemisk kompatibilitet användas.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.7.1.4 Stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997 Prototypen ska genomgå stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997 nr 6.6. Då får ingen synlig inre eller yttre skada uppträda. (TSFS 2023:64)

6.10.2.7.1.5 Brandhärdighetsprovning

6.10.2.7.1.5.1 En representativ prototyptank tillsammans med driftsutrustning och strukturdelar fylld till 80 % av sin maximala vattenkapacitet, ska utsättas för 30 minutersomvälvande brandbelastning genom en oljekarsbrand (bonfire) eller annat slags brand med samma verkan. Branden ska motsvara en teoretisk brand med flamtemperatur på 800 °C, emmissionstal på 0,9 och för tanken en värmeöverföringskoefficient på 10 W/(m²K) och en absorbans för ytan av 0,8. Ett minsta nettovärmeflöde på 75 kW/m² ska kalibreras enligt ISO 21843:2018. Karets dimensioner ska vara minst 50 cm större än tanken åt alla håll och avståndet mellan bränslenivån och tanken- ska vara mellan 50 och 80 cm. Under vätskenivån i tanken ska alla delar av tanken, inklusive öppningar och förslutningar, förbli täta, så när som på droppläckage.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.8 Kontroll och provning

6.10.2.8.1 Kontroll och provning av UN-FRP-tankar ska genomföras enligt 6.7.2.19. Dessutom ska svetsade termoplastiska liners gnistprovas enligt en lämplig standard efter den tryckprovning som utförts i enlighet med den återkommande kontrollen angiven i 6.7.2.19.4. (TSFS 2023:64)

543

Bilaga 1

6.10.2.8.2 Dessutom ska den första och de återkommande kontrollerna följa kontrollprogrammet för användningslivslängd och eventuella tillhörande kontrollmetoder enligt 6.10.2.6.3.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.8.3 Vid den första kontrollen och provningen ska det verifieras att tillverkningen av tanken är genomförd i enlighet med kvalitetssystemet som krävs i 6.10.2.2.2.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.8.4 Vid kontroll av tankskalet ska dessutom de områden som värms av uppvärmningsanordningar pekas ut eller markeras, finnas angivna i konstruktionsritningar eller göras synliga med en lämplig teknik (t.ex. infrarött ljus). Undersökningen av tankskalet ska beakta effekterna av överhettning, korrosion, erodering, övertryck och mekanisk överbelastning. (TSFS 2023:64)

6.10.2.9 Bevarande av tankskalsprovstycken

Tankskalsprovstycken (t.ex. från platser där manluckor har skurits ut) från varje tillverkad tank ska bevaras för framtida kontroller och tankskalsverifieringar i fem år från datumet för den första kontrollen och provningen och tills den föreskrivna femåriga återkommande kontrollen har genomförts med lyckat resultat.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.10 Märkning

6.10.2.10.1 Kraven i 6.7.2.20.1, förutom (f) och (ii), gäller för UN-tankar med FRP-tankskal.

(TSFS 2023:64)

6.10.2.10.2 Den information som krävs i 6.7.2.20.1 (f) (i) ska vara ”Konstruktionsmaterial i mantlar/gavlar: Fiberarmerad plast”, armeringsfibern t.ex. ”Förstärkning: E-glas”, och harts t.ex. ”Harts: Vinylester”. (TSFS 2023:64)

6.10.2.10.3 Kraven i 6.7.2.20.2 gäller för UN-tankar med FRP-tankskal.

(TSFS 2023:64)

544

Del 7

BESTÄMMELSER OM TRANSPORTFÖRFARANDEN

Bilaga 1

Kapitel 7.1

Allmänna stuvningsbestämmelser

7.1.1 Inledning

Detta kapitel innehåller allmänna bestämmelser för stuvning av farligt gods på alla typer av fartyg. Särskilda bestämmelser som gäller containerfartyg, ro-ro-fartyg, torrlastfartyg och pråmbärande fartyg anges i kapitel 7.4 till 7.7.

7.1.2 Definitioner

Anm. 1: Termen ”magasin” används inte längre i dessa föreskrifter. Ett magasin som inte är en fast del av fartyget ska uppfylla bestämmelserna för en sluten lastbärare i klass 1 (se 7.1.2). Ett magasin som är en fast del av fartyget, såsom en avdelning, ett område under däck eller ett lastrum, ska uppfylla bestämmelserna i 7.6.2.4.

Anm. 2: Lastrum får inte anses vara slutna lastbärare.

Fritt från bostadsutrymmen avser att kollin eller lastbärare ska stuvas minst 3 meter från bostäder, luftintag, maskineriutrymmen och andra slutna arbetsutrymmen.

Sluten lastbärare för klass 1 avser en lastbärare som helt innesluter innehållet med permanenta strukturer, kan säkras vid fartygskonstruktionen och, med undantag för riskgrupp 1.4, är strukturellt funktionsduglig enligt definitionen i detta avsnitt. Lastbärare med sidor eller överdel av väv räknas inte som slutna lastbärare. En sluten lastbärare ska antingen ha ett tätt golv av trä eller medge att godset stuvas på trall, pallar eller mellanlägg av trä.

Brännbart material avser material som kan men inte behöver vara farligt gods, men som är lättantändligt och gynnar förbränning. Exempel på brännbara material är trä, papper, halm, vegetabiliska fibrer liksom produkter tillverkade av sådana material, samt kol, smörjmedel och oljor. Denna definition avser inte förpackningsmaterial och utfyllnadsmaterial.

Potentiella antändningskällor avser, men är inte begränsade till, öppen eld; maskiners avgassystem; ventilationsutsläpp från kök; eluttag och elektrisk utrustning inklusive sådana som sitter på kylda eller uppvärmda lastbärare, såvida eluttagen och den elektriska utrustningen inte är av certifierad säker typ.

Skyddad från värmekällor avser att kollin och lastbärare ska stuvas minst 2,4 meter från uppvärmda fartygskonstruktioner, där yttemperaturen kan komma att överstiga 55 °C. Exempel på uppvärmda konstruktioner är ångrör, värmespiraler, överdelar eller sidoväggar på uppvärmda bränsle- och lasttankar, samt skott i maskineriutrymmen. Dessutom ska kollin som inte lastats i en lastbärare och som stuvas på däck skyddas mot direkt solljus. Ytan på en lastbärare kan bli varm snabbt i direkt solljus under nästan vindlösa förhållanden, och lasten kan också bli uppvärmd. Beroende på vilket slags gods som finns i lastbäraren och på den planerade resan, ska försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att exponeringen för direkt solljus minskas.

Stuvning avser korrekt placering av farligt gods ombord på ett fartyg för att säkerställa säkerhet och miljöskydd under transport.

Stuvning på däck avser stuvning på väderdäcket. För öppna ro-ro-lastutrymmen, se 7.5.2.6.

För lastutrymmen, se SOLAS II 2/19.3.2 och för kylda eller uppvärmda lastbärare, se de rekommendationer som publicerats av Internationella elektrotekniska kommissionen, särskilt IEC 60079.

547

Bilaga 1

Stuvning under däck avser all stuvning som inte görs på väderdäcket. För containerfartyg utan lastrumsluckor, se 7.4.2.1.

Strukturellt funktionsduglig för klass 1 avser att lastbäraren inte får ha några allvarliga defekter i sina konstruktionsdetaljer, t.ex. övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel och dörrbalk, tvärgående golvbalkar samt hörnstolpar och hörnbeslag i en container. Som allvarliga defekter räknas 1. bucklor eller utbuktningar på konstruktionselement, djupare än 19 mm, oavsett längd, 2. sprickor eller brott på konstruktionselement, 3. mer än en skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar, 4. mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, eller varje skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe, 5. gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, trasiga, saknas eller på annat sätt är ur funktion, och 6. otäta förslutningar eller tätningar, eller 7. för containrar, all slags åverkan på konstruktionen som är kraftig nog att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning, placering och säkring på chassin eller fordon eller placering i fartygets lastrum.

Bilaga 1

Bilaga 1

2

Se den enhetliga tolkningen i 7.1.4.4.2 i dessa föreskrifter angående ”livräddningsutrustning” (MSC.1/Circ.1626).

550

Bilaga 1

.1 gods i samhanteringsgrupperna C, D och E och föremål i samhanteringsgrupp G, förutsatt att den totala nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 10 kg per fartyg och att de transporteras i slutna lastbärare på däck eller under däck. .2 föremål i samhanteringsgrupp B, om den totala nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 10 kg per fartyg och om de endast transporteras på däck i slutna lastbärare.

7.1.4.4.7 Andra arrangemang än de som föreskrivs i kapitel 7.1 för klass 1 får godkännas av administrationen.

Bilaga 1

Begränsning av den totala summan av Typ av container eller transportmedel transportindex i en container eller ombord på ett transportmedel

2 Totalt för fartyg Kollin, overpacks, småcontainrar 200 Storcontainrar (slutna containrar) Ingen gräns

a Kollin eller overpacks som transporteras i eller på ett fordon enligt bestämmelserna i 7.1.4.5.5 får transporteras med fartyg under förutsättning att de inte avlägsnas från fordonet ombord på fartyget.

.2 Om en sändning transporteras som komplett last får det inte finnas någon gräns för summan av transportindex ombord på ett enskilt transportmedel. .3 Dosraten under rutinmässiga transportförhållanden får inte överstiga 2 mSv/h någonstans på fordonets eller containerns utsida, och 0,1 mSv/h 2 meter från fordonets eller containerns utsida, med undantag för sändningar som transporteras som komplett last på väg eller järnväg där dosratsgränserna runt fordonet anges i 7.1.4.5.5.2 och 7.1.4.5.5.3. .4 Den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i en container och ombord på ett transportmedel får inte överstiga värdena i tabellen här nedan.

CSI-gränser i containrar och transportmedel som innehåller fissila ämnen

Gräns för den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i en container eller Typ av container eller transportmedel ombord på ett transportmedel

Ej komplett last Komplett last

Container Småcontainer 50 N/A Storcontainer 50 100 Fordon 50 100 Fartyg för inre vattenvägar (pråm) 50 100 a Sjögående fartyg 1 Lastrum, avdelning eller definierat däckområde Kollin, overpacks, småcontainrar 50 100 Storcontainrar (slutna containrar) 50 100 2 Totalt för fartyg b c Kollin, overpacks, småcontainrar 200 200 b c Storcontainrar (slutna containrar) Ingen gräns Ingen gräns a Kollin eller overpacks som transporteras i eller på ett fordon enligt bestämmelserna i 7.1.4.5.5 får transporteras med fartyg under förutsättning att de inte avlägsnas från fordonet ombord på fartyget. I dessa fall gäller villkoren under rubriken ”Komplett last”. b Sändningen ska hanteras och stuvas så att den totala summan av CSI inte överstiger 50 i någon grupp, och så att varje grupp hanteras och stuvas med ett bibehållet avstånd på minst 6 meter från andra grupper. c Sändningen ska hanteras och stuvas så att den totala summan av CSI inte överstiger 100 i någon grupp, och så att varje grupp hanteras och stuvas med ett bibehållet avstånd på minst 6 meter från andra grupper. Mellanliggande utrymme mellan grupperna kan upptas av annan last.

7.1.4.5.4 Varje kolli eller overpack med transportindex över 10 och varje sändning med kriticitetssäkerhetsindex över 50 får endast transporteras som komplett last.

7.1.4.5.5 För sändningar som transporteras som komplett last får dosraten inte överstiga: .1 10 mSv/h på någon punkt på den utvändiga ytan av ett kolli eller en overpack, och får endast överstiga 2 mSv/h under förutsättning att .1 fordonet är utrustat med en avgränsning som under rutinmässiga transportförhållanden förhindrar att obehöriga får tillträde till utrymmet innanför avgränsningen, och .2 åtgärder har vidtagits för att lastsäkra kollit eller overpacken så att dess läge inom av gränsningen i fordonet förblir oförändrat under rutinmässig transport, och .3 ingen lastning eller lossning sker under förflyttningen, .2 2 mSv/h på någon punkt på fordonets utvändiga yta, inklusive tak- och bottenytor, eller, i fråga om öppna fordon, på någon punkt på de lodräta plan som sticker ut från fordonets ytterkanter, lastens övre yta och fordonets nedre ytteryta, och

552

Bilaga 1

.3 0,1 mSv/h på någon punkt på 2 meters avstånd från de lodräta plan som bildas av fordonets utvändiga ytor, eller, om lasten transporteras i ett öppet fordon, på någon punkt på 2 meters avstånd från de lodräta plan som sticker ut från fordonets ytterkanter.

7.1.4.5.6 När det gäller vägfordon är inga andra personer än förare och medhjälpare tillåtna i fordon som transporterar kollin, overpacks eller containrar med etiketter för kategori II-GUL eller III-GUL.

7.1.4.5.7 Kollin eller overpacks med en dosrat på ytan som är större än 2 mSv/h, såvida de inte transporteras i eller på ett fordon som komplett last i enlighet med tabellen under 7.1.4.5.3, fotnot (a), får inte transporteras med fartyg förutom enligt särskild överenskommelse.

7.1.4.5.8 Transport av sändningar med hjälp av ett specialfartyg vilket genom sin konstruktion eller på grund av att det är befraktat, är avsett för transport av radioaktiva ämnen, ska undantas från bestämmelserna i 7.1.4.5.3 förutsatt att följande villkor är uppfyllda: .1 Ett strålskyddsprogram för förflyttningen ska godkännas av administrationen och, på begäran, av behörig myndighet vid varje anlöpshamn. .2 Stuvningsarrangemang ska vara fastställda i förväg för hela resan, inklusive för eventuella sändningar som ska lastas i anlöpshamnar under resans gång. .3 Lastning, transport och lossning av sändningarna ska övervakas av personer som är kvalificerad inom transport av radioaktiva ämnen.

7.1.4.5.9 Alla transportmedel och all utrustning som används regelbundet vid transport av radioaktiva ämnen ska regelbundet kontrolleras för att fastställa kontaminationsnivån. Frekvensen för sådana kontroller ska stå i relation till sannolikheten för kontaminering och den utsträckning i vilken radioaktiva ämnen transporteras.

7.1.4.5.10 Med undantag för vad som anges i 7.1.4.5.11 ska alla transportmedel, all utrustning eller delar av dessa som under transporten av radioaktiva ämnen har kontaminerats så att de gränser som anges i 4.1.9.1.2 överskrids, eller som uppvisar en dosrat över 5 µSv/h på ytan, dekontamineras så snart som möjligt av en kvalificerad person och får inte återanvändas om inte följande villkor är uppfyllda: .1 Den löst vidhäftande kontaminationen får inte överskrida gränserna som anges i 4.1.9.1.2. .2 Dosraten som härrör från den fasta kontamineringen får inte överstiga 5 µSv/h på ytan.

7.1.4.5.11 En container eller ett transportmedel som är avsett för transport av oförpackade radioaktiva ämnen som komplett last, ska undantas från bestämmelserna i 4.1.9.1.4 och 7.1.4.5.10 enbart med avseende på inre ytor, och endast så länge som containern eller transportmedlet används för just denna kompletta last.

7.1.4.5.12 Vid obeställbarhet hos sändningen ska den placeras på en säker plats, behörig myndighet ska snarast möjligt underrättas och en begäran om anvisningar för det fortsatta agerandet göras.

7.1.4.5.13 Radioaktiva ämnen ska placeras på tillräckligt stort avstånd från besättning och passagerare. Dosvärdena i .1-.2 ska användas vid beräkning av separationsavstånd eller dosrater: .1 För besättning i arbetsutrymmen där besättning vistas regelbundet: en dos på 5 mSv per år. .2 För passagerare i områden dit passagerare har åtkomst regelbundet: en dos på 1 mSv per år, med hänsyn tagen till de exponeringar som förväntas från alla andra kontrollerade relevanta källor och åtgärder.

7.1.4.5.14 Kollin eller overpacks i kategori II-GUL eller III-GUL får ej transporteras i utrymmen där passagerare vistas, med undantag för utrymmen som är reserverade för personer med tillstånd att medfölja sådana kollin eller overpacks.

7.1.4.5.15 Varje grupp kollin, overpacks och containrar som innehåller fissila ämnen och under mellanlagring placeras i en enda lagringszon, ska begränsas på så sätt att den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i gruppen inte överstiger 50. Varje grupp ska lagras på ett minimiavstånd av 6 meter från andra sådana grupper.

7.1.4.5.16 Om den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex ombord på ett transportmedel eller i en container överstiger 50 där så är tillåtet enligt tabellen i 7.1.4.5.3.4, ska lagringen medge ett

553

Bilaga 1

minimiavstånd om 6 meter till andra grupper av kollin, overpacks eller containrar som innehåller fissila ämnen, eller till andra transportmedel som medför radioaktiva ämnen.

7.1.4.5.17 Alla avvikelser från bestämmelserna i 7.1.4.5.15 och 7.1.4.5.16 ska vara godkända av administrationen och, där så efterfrågas, av den behöriga myndigheten i varje anlöpshamn.

7.1.4.5.18 Separationskraven som anges i 7.1.4.5.13 kan fastslås på ett av följande två sätt: – Genom att följa separationstabellerna för personer (tabell 7.1.4.5.18) med avseende på bostadsutrymmen eller utrymmen där personer regelbundet vistas. – Genom att visa att för följande angivna exponeringstider är direkt mätning av dosraten i utrymmen och bostadsutrymmen där personer regelbundet vistas, mindre än:

för besättningen: 0,0070 mSv/h upp till 700 timmar på ett år, eller 0,0018 mSv/h upp till 2 750 timmar på ett år, och

för passagerare: 0,0018 mSv/h upp till 550 timmar på ett år, med hänsyn tagen till eventuell omflyttning av last under resan. I samtliga fall ska mätningarna av dosraten utföras och dokumenteras av en person med lämplig kompetens.

Bilaga 1

1 Last-, breakbulk eller ro-ro-containerfartyg med minsta längd 150 m. 2 Färja eller kortsträcke-, kust- eller ötransportfartyg med minsta längd 100 m. 3 Offshoresupportfartyg med minsta längd 50 m (i detta fall är den praktiska summan av transporterade TI 20). 4 TEU betyder ”20-fotsekvivalent” (som är ekvivalent med en standardcontainer med 6 m längd).

7.1.5 Stuvningskoder

Stuvningskoderna i kolumn 16a i förteckningen över farligt gods specificeras nedan:

Stuvning Beskrivning skod

SW1 Skyddad från värmekällor. SW2 Fritt från bostadsutrymmen. SW3 Ska transporteras under temperaturkontroll. SW4 Ytventilation krävs för att avlägsna eventuell kvarvarande ånga från lösningsmedel. SW5 Vid förvaring under däck ska ett mekaniskt ventilerat utrymme användas. SW6 Vid förvaring under däck ska den mekaniska ventilationen vara i enlighet med Solas regel II-2/19 (II-2/54) för brandfarliga vätskor med en flampunkt under 23 °C c.c. SW7 Efter godkännande av behöriga myndigheter i de länder som är inblandade i förflyttningen. SW8 Ventilation kan krävas. Före lastning ska man överväga det eventuella behovet av att kunna öppna luckor i händelse av brand för att ge maximal ventilation och för att tillföra vatten i en nödsituation samt den därmed förbundna risken för fartygets stabilitet till följd av flödning av lastutrymmen. SW9 Ha god genomluftning för last i säckar. Stuvning i dubbla rader rekommenderas. Illustrationen i 7.6.2.7.2.3 visar hur detta kan uppnås. Under resan ska regelbundna temperaturavläsningar göras på varierande djup i lastrummet och registreras. Om lastens temperatur överstiger omgivningstemperaturen och fortsätter att öka, ska ventilationen stängas av. SW10 Såvida de inte transporteras i slutna lastbärare, ska balar täckas ordentligt med presenningar eller liknande. Lastutrymmen ska vara rena, torra och fria från olja eller fett. Ventilkåpor som leder in i lastutrymmet ska ha gnistskyddande skärmar. Alla andra öppningar, ingångar och luckor som leder till lastutrymmet ska vara ordentligt stängda. Vid tillfälliga avbrott i lastningen när luckan inte är täckt, ska det finnas en brandvakt. Under lastning eller lossning ska rökning i närheten vara förbjuden och brandsläckningsanordningar ska finnas redo för omedelbar användning. SW11 Lastbärare ska skyddas mot direkt solljus. Kollin i lastbärare ska stuvas så att tillräcklig luftcirkulation medges i hela lasten. SW12 Hänsyn ska tas till eventuella tilläggsbestämmelser i godsdeklarationen. SW13 Hänsyn ska tas till eventuella tilläggsbestämmelser som anges i behörig myndighets godkännandecertifikat. SW14 Kategori A endast om de särskilda stuvningsbestämmelserna i 7.4.1.4 och 7.6.2.8.4 är uppfyllda. SW15 För fat av metall, stuvningskategori B. SW16 För enhetslaster i öppna lastbärare, stuvningskategori B. SW17 Kategori E, endast för sluten lastbärare och pallboxar. Ventilation kan krävas. Före lastning ska man överväga det eventuella behovet av att kunna öppna luckor i händelse av brand för att ge maximal ventilation och för att tillföra vatten i en nödsituation samt den därmed förbundna risken för fartygets stabilitet till följd av flödning av lastutrymmen. SW18 Kategori A, vid transport enligt P650. SW19 För batterier som transporteras i enlighet med de särskilda bestämmelserna 376 eller 377, kategori C, såvida de inte transporteras på en kort internationell resa. SW20 Vid stuvning av lösningar med uranylnitrathexahydrat gäller kategori D. SW21 Vid stuvning av pyrofor uranmetall och pyrofor toriummetall gäller kategori D. SW22 För AEROSOLER med en maximal volym på 1 liter: kategori A. För AEROSOLER med en volym över 1 liter: kategori B. För FÖRBRUKADE AEROSOLBEHÅLLARE eller FÖRBRUKADE ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS: kategori C, fritt från bostadsutrymmen. SW23 Vid transport i BK3-bulkcontainer, se 7.6.2.12 och 7.7.3.9.

555

Bilaga 1

Stuvning Beskrivning skod

SW24 För särskilda stuvningsbestämmelser, se 7.4.1.3 och 7.6.2.7.2. SW25 För särskilda stuvningsbestämmelser, se 7.6.2.7.3. SW26 För särskilda stuvningsbestämmelser, se 7.4.1.4 och 7.6.2.11.1.1. SW27 För särskilda stuvningsbestämmelser, se 7.6.2.7.2.1. SW28 Efter godkännande av behörig myndighet i ursprungslandet. SW29 För motorer eller maskiner som innehåller bränsle med en flampunkt som är lika med eller över 23 °C, stuvning kategori A. SW30 För särskilda stuvningsbestämmelser, se 7.1.4.4.5.

7.1.6 Hanteringskoder

Hanteringskoderna i kolumn 16a i förteckningen över farligt gods specificeras nedan:

Hanterings- Beskrivning kod

H1 Förvara så torrt som möjligt. H2 Förvara så kallt som möjligt. H3 Under transport ska det vara stuvat (eller förvaras) på en sval, ventilerad plats. H4 Om rengöring av lastutrymmen måste utföras till sjöss, ska säkerhetsförfarandena och standardutrustningen som används vara minst lika effektiva som de som används enligt bästa branschpraxis i hamn. Innan sådan rengöring har utförts, ska de lastutrymmen där asbesten har transporterats vara stängda och tillgång till dessa utrymmen ska vara förbjuden. H5 Undvik att hantera förpackningen eller storförpackningen, eller se till att minimera hanteringen. Informera lämplig folkhälsomyndighet eller veterinärmyndighet om personer eller djur kan ha exponerats.

556

Bilaga 1

Kapitel 7.2

Allmänna separationsbestämmelser

Bilaga 1

(inklusive självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen och polymeriserande ämnen)

Siffror och symboler i tabellen har följande betydelse: 1 – ”på avstånd från” 2 – ”separerad från” 3 – ”separerad genom ett helt utrymme eller lastrum från” 4 – ”separerad i längdled genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” X – kontrollera i förteckningen över farligt gods om det finns specifika separationsbestämmelser * – se 7.2.7.1 i detta kapitel om separationsbestämmelser för ämnen eller föremål i klass 1

558

Bilaga 1

Bilaga 1

.2 utveckling av brandfarliga, giftiga eller kvävande gaser, .3 uppkomst av frätande ämnen, eller .4 uppkomst av instabila ämnen.

7.2.6.2 Där förteckningen över farligt gods anger att ”separation som för klass . . .” gäller, ska separationsbestämmelserna gällande den klassen i 7.2.4 tillämpas. Men vid tolkning av 7.2.6.1, som tillåter att ämnen i samma klass samlastas under förutsättning att ämnena inte reagerar på ett farligt sätt med varandra, ska separationsbestämmelserna gällande den klass som representeras av klassen för primärfaran i förteckningen över farligt gods tillämpas.

Till exempel:

UN 2965 – BORTRIFLUORIDDIMETYLETERAT, klass 4.3

I förteckningen över farligt gods anges ”SG5 (”separation som för klass 3)”, ”SG8 (stuva ”på avstånd från” klass 4.1)”,”SG13 (stuva ”på avstånd från” klass 8)”, ”SG25 (stuva ”separerad från” delklass 2.1 och klass 3)” och ”SG26 (Dessutom när gods i delklass 2.1 och klass 3 lagras på däck på ett containerfartyg ska ett minimiavstånd på två containerutrymmen tvärskepps bibehållas, när det lagras på ro-ro-fartyg ska ett avstånd på 6 meter bibehållas)”.

För att fastställa separationsbestämmelserna som är tillämpliga i 7.2.4 ska kolumnen för klass 3 avläsas.

Detta ämne får samlastas med andra ämnen i klass 4.3 om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra, se 7.2.6.1.

7.2.6.3 Ingen separation behöver tillämpas: .1 mellan olika klasser av farligt gods, där godstyperna innehåller samma ämne men skiljer sig åt endast med avseende på vatteninnehåll, såsom natriumsulfid i klass 4.2 och 8, eller för klass 7 om skillnaden endast beror på mängd, .2 mellan olika typer av farligt gods som tillhör en grupp ämnen i olika klasser, men där vetenskapliga belägg finns för att detta farliga gods inte reagerar på ett farligt sätt i kontakt med varandra; ämnen i samma tabell 7.2.6.3.1, 7.2.6.3.2 eller 7.2.6.3.3 är kompatibla med varandra, och .3 för ämnen i tabell 7.2.6.3.4, förutom att vederbörlig hänsyn fortsatt ska tas till de farliga reaktioner som anges i bestämmelserna i 7.2.6.1.1 till 7.2.6.1.4.

Tabell 7.2.6.3.1

Sekundär- Förpacknings- UN Officiell transportbenämning (proper shipping name) Klass fara grupp

2014 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING 5.1 8 II med minst 20 % men högst 60 % väteperoxid (stabiliserad om så behövs) 2984 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING 5.1 III med minst 8 % men mindre än 20 % väteperoxid (stabiliserad om så behövs) 3105 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE 5.2 8 (peroxiättiksyra, typ D, stabiliserad)

3107 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 5.2 8 (peroxiättiksyra, typ E, stabiliserad)

3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE 5.2 8 (peroxiättiksyra, typ F, stabiliserad)

3149 VÄTEPEROXID OCH PEROXIÄTTIKSYRA, 5.1 8 II BLANDNING med syra(or), vatten och högst 5 % peroxiättiksyra, STABILISERAD

560

Bilaga 1

Tabell 7.2.6.3.2

Sekundär- Förpacknings- UN Officiell transportbenämning (proper shipping name) Klass fara grupp

1295 TRIKLORSILAN 4.3 3/8 I 1818 KISELTETRAKLORID 8 – II 2189 DIKLORSILAN 2.3 2.1/8 –

Tabell 7.2.6.3.3

Sekundär- Förpacknings- UN Officiell transportbenämning (proper shipping name) Klass fara grupp

3391 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 4.2 I 3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.2 I FLYTANDE 3393 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.2 4.3 I FAST, VATTENREAKTIVT 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.2 4.3 I FLYTANDE, VATTENREAKTIVT 3395 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT 4.3 I, II, III ÄMNE, FAST 3396 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.3 4.1 I, II, III FAST, BRANDFARLIGT 3397 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.3 4.2 I, II, III FAST, SJÄLVUPPHETTANDE 3398 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.3 I, II, III FLYTANDE 3399 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, 4.3 3 I, II, III FLYTANDE, BRANDFARLIGT 3400 SJÄLVUPPHETTANDE 4.2 II, III METALLORGANISKT ÄMNE, FAST

Tabell 7.2.6.3.4

Sekundär- Förpacknings- UN* Officiell transportbenämning (proper shipping name) Klass fara grupp

1325 BRANDFARLIGT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. med 4.1 Ingen II, III ett tekniskt namn enligt 2.5.3.2.4 under ”undantagen” 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 5.2 1 och/eller 8 – 3102 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 5.2 1 och/eller 8 – 3103 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 5.2 Ingen eller 8 – 3104 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST 5.2 Ingen eller 8 – 3105 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE 5.2 Ingen eller 8 – 3106 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST 5.2 Ingen eller 8 – 3107 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 5.2 Ingen eller 8 – 3108 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST 5.2 Ingen eller 8 – 3109 ORGANISK PEROXID, TYP F, FLYTANDE 5.2 Ingen eller 8 – 3110 ORGANISK PEROXID, TYP F, FAST 5.2 Ingen eller 8 – 3111 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, 5.2 1 och/eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, 5.2 1 och/eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, 5.2 Ingen eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, 5.2 Ingen eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD

561

Bilaga 1

Sekundär- Förpacknings- UN* Officiell transportbenämning (proper shipping name) Klass fara grupp

3115 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, 5.2 Ingen eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, 5.2 Ingen eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, 5.2 Ingen eller 8 – TEMPERATURKONTROLLERAD * Förutom ämnen med det tekniska namnet PEROXIÄTTIKSYRA

7.2.6.4 Trots det som anges i tabell 7.2.6.3.4 ska vederbörlig hänsyn tas till de farliga reaktioner som anges i bestämmelserna i 7.2.6.1.1 till 7.2.6.1.4.

Bilaga 1

Samhanterings- A B C D E F G H J K L N S grupp

4 4 4 3 5 N X X X X X S X X X X X X X X X X X ”X” visar att gods i korresponderande samhanteringsgrupper får stuvas i samma avdelning, lastrum eller slutna lastbärare.

Anm.

Explosiva föremål i samhanteringsgrupp G (utom fyrverkerier) får stuvas tillsammans med explosiva föremål i samhanteringsgrupp C, D och E, förutsatt att inga explosivämnen transporteras i samma avdelning, lastrum eller slutna lastbärare. En sändning av en viss typ i samhanteringsgrupp L får endast stuvas tillsammans med en sändning av samma typ i samhanteringsgrupp L. Olika typer av föremål i riskgrupp 1.6, samhanteringsgrupp N, får endast transporteras tillsammans när det visats att det inte finns någon ökad risk för sympatetisk detonation mellan föremålen. Annars ska de behandlas som riskgrupp 1.1. När föremål i samhanteringsgrupp N transporteras tillsammans med föremål eller ämnen i samhanteringsgrupp C, D eller E, ska godset i samhanteringsgrupp N behandlas som samhanteringsgrupp D. När föremål i samhanteringsgrupp N transporteras tillsammans med föremål eller ämnen i samhanteringsgrupp S, ska hela lasten behandlas som samhanteringsgrupp N. Alla kombinationer av föremål i samhanteringsgrupp C, D och E ska behandlas som samhanteringsgrupp E. Alla kombinationer av ämnen i samhanteringsgrupp C och D ska behandlas som den mest lämpliga samhanteringsgruppen enligt tabellen i 2.1.2.3, med hänsyn tagen till den sammansatta lastens mest framträdande egenskaper. Denna övergripande klassificeringskod ska anges på varje etikett eller storetikett som är placerad på en enhetslast eller sluten lastbärare enligt vad som föreskrivs i 5.2.2.2.2.

(TSFS 2023:64)

7.2.7.1.5 Slutna lastbärare som transporterar olika godstyper i klass 1 behöver inte separeras från varandra, förutsatt att 7.2.7.1.4 tillåter att godstyperna transporteras tillsammans. Om detta inte är tillåtet ska slutna lastbärare vara ”separerade från” varandra.

Bilaga 1

Separationskod Beskrivning

SG9 Stuva ”på avstånd från” klass 4.3. SG10 Stuva ”på avstånd från” klass 5.1. SG11 Stuva ”på avstånd från” klass 6.2. SG12 Stuva ”på avstånd från” klass 7. SG13 Stuva ”på avstånd från” klass 8. SG14 Stuva ”separerad från” klass 1, förutom riskgrupp 1.4S. SG15 Stuva ”separerad från” klass 3. SG16 Stuva ”separerad från” klass 4.1. SG17 Stuva ”separerad från” klass 5.1. SG18 Stuva ”separerad från” klass 6.2. SG19 Stuva ”separerad från” klass 7. SG20 Stuva ”på avstånd från” SGG1 – syror. SG21 Stuva ”på avstånd från” SGG18 – alkaliska ämnen. SG22 Stuva ”på avstånd från” ammoniumsalter. SG23 Stuva ”på avstånd från” animaliska eller vegetabiliska oljor. SG24 Stuva ”på avstånd från” SGG17 – azider. SG25 Stuva ”separerad från” gods i delklass 2.1 och klass 3. SG26 Dessutom när gods i klasserna 2.1 och 3 lagras på däck på ett containerfartyg ska ett minimiavstånd på två containerutrymmen tvärskepps bibehållas, när det lagras på ro-rofartyg ska ett avstånd på 6 meter bibehållas. SG27 Stuva ”separerad från” explosiva ämnen som innehåller klorater eller perklorater. SG28 Stuva ”separerad från” SGG2 – ammoniumföreningar och explosiva ämnen som innehåller ammoniumföreningar eller salter. SG29 Separation från livsmedel som i 7.3.4.2.2, 7.6.3.1.2 eller 7.7.3.7. SG30 Stuva ”på avstånd från” SGG7 – tungmetaller och deras salter. SG31 Stuva ”på avstånd från” SGG9 – bly och dess föreningar. SG32 Stuva ”på avstånd från” SGG10 – flytande halogenerade kolväten. SG33 Stuva ”på avstånd från” SGG15 – metallpulver. SG34 När de innehåller ammoniumföreningar, ”separerade från” SGG4 - klorater eller SGG13 – perklorater och explosiva ämnen som innehåller klorater eller perklorater. SG35 Stuva ”separerad från” SGG1 – syror. SG36 Stuva ”separerad från” SGG18 – alkaliska ämnen. SG37 Stuva ”separerad från” ammoniak. SG38 Stuva ”separerad från” SGG2 – ammoniumföreningar. SG39 Stuva ”separerad från” SGG2 – andra ammoniumföreningar än AMMONIUMPERSULFAT (UN 1444). SG40 Stuva ”separerad från” SGG2 – andra ammoniumföreningar än blandningar av ammoniumpersulfat och/eller kaliumpersulfat och/eller natriumpersulfat. SG41 Stuva ”separerad från” animalisk eller vegetabilisk olja. SG42 Stuva ”separerad från” SGG3 – bromater. SG43 Stuva ”separerad från” brom. SG44 Stuva ”separerad från” KOLTETRAKLORID (UN 1846). SG45 Stuva ”separerad från” SGG4 – klorater. SG46 Stuva ”separerad från” klor. SG47 Stuva ”separerad från” SGG5 – kloriter. SG48 Stuva ”separerad från” brännbart material (särskilt vätskor). SG49 Stuva ”separerad från” SGG6 – cyanider. SG50 Separation från livsmedel enligt 7.3.4.2.1, 7.6.3.1.2 eller 7.7.3.6. SG51 Stuva ”separerad från” SGG8 – hypokloriter. SG52 Stuva ”separerad från” järnoxid. SG53 Får inte stuvas tillsammans med brännbart material i samma lastbärare. SG54 Stuva ”separerad från” SGG11 – kvicksilver och kvicksilverföreningar. SG55 Stuva ”separerad från” kvicksilversalter. SG56 Stuva ”separerad från” SGG12 – nitriter. SG57 Stuva ”separerad från” luktabsorberande last. SG58 Stuva ”separerad från” SGG13 – perklorater. SG59 Stuva ”separerad från” SGG14 – permanganater. SG60 Stuva ”separerad från” SGG16 – peroxider. SG61 Stuva ”separerad från” SGG15 – metallpulver. SG62 Stuva ”separerad från” svavel.

564

Bilaga 1

Separationskod Beskrivning

SG63 Stuva ”separerad i längdled genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” klass 1. SG64 [Tills vidare blank] SG65 Stuva ”separerad genom ett helt utrymme eller lastrum från” klass 1, förutom riskgrupp 1.4. SG66 [Tills vidare blank] SG67 Stuva ”separerad från” riskgrupp 1.4 och ”separerad i längdled genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6, förutom explosiva ämnen i samhanteringsgrupp J. SG68 Om flampunkten är 60 °C c.c. eller under, sker separation som för klass 3 men ”på avstånd från” klass 4.1. SG69 För AEROSOLER med en maximal volym på 1 liter: separation som för klass 9. Stuva ”separerad från” klass 1, förutom riskgrupp 1.4. För AEROSOLER med en volym över 1 liter: separation som för lämplig underavdelning i klass 2. För FÖRBRUKADE AEROSOLBEHÅLLARE: separation som för lämplig underavdelning i klass 2. SG70 För arseniksulfider, ”separerad från” SGG1 – syror. SG71 Om det farliga godset är en integrerad del av den kompletta livräddningsutrustningen, finns det inget behov av att tillämpa bestämmelserna om separation av ämnen i kapitel 7.2. SG72 Se tabellerna i 7.2.6.3. SG73 [Tills vidare blank] SG74 Separation som i 1.4G. SG75 [Tills vidare blank] SG76 Separation som i klass 7. SG77 Separation som i klass 8. I förhållande till klass 7 behöver dock ingen separation tillämpas. SG78 Stuva ”separerad i längdled genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.5.

(TSFS 2023:64)

565

Bilaga 1

7.2.8 Bilaga Flödesdiagram för separation

Diagrammet måste inte användas, utan tillhandahålls endast i informationssyfte.

566

Bilaga 1

Exempel

Följande exempel illustrerar bara separationsprocessen. Efterföljande tilläggsbestämmelser i dessa föreskrifter kan gälla (t.ex. 7.3.4). 1 Separation av 300 kg celluloidfilm, rester (UN 2002) i ett fat och 200 liter epibromhydrin (UN 2558) i ett fat. .1 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 2002 klass 4.2, PG III och UN 2558 är klass 6.1, PG I med en sekundärfara i klass 3. .2 Ingen är undantagen i 3.4, 3.5, 7.2.6.3 eller 7.2.6.5. .3 Det finns inga specifika separationskrav för dessa ämnen i kolumn 16b i förteckningen över farligt gods. .4 Enligt separationstabellen i 7.2.4 för klasserna 4.2 och 6.1 visar skärningsrutan nummer 1, medan för klasserna 4.2 och 3 visas skärningsrutan nummer 2. Värdet 2 är striktare, därför måste ämnena vara ”skilt från” varandra. 2 Separation av 50 kg kaliumperklorat (UN 1489) i ett fat och 50 kg nickelcyanid (UN 1653) i ett fat. .1 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 1489 klass 5.1, PG II och UN 1653 är klass 6.1, PG II. .2 Ingen är undantagen i 3.4, 3.5, 7.2.6.3 eller 7.2.6.5. .3 För UN 1489 anges i kolumn 16b i förteckningen över farligt gods ”SG38” (”skilt från” andra ammoniumföreningar än AMMONIUMPERSULFAT (UN 1444)) och ”SG49” (”skilt från” cyanider). .4 För UN 1653 anges i kolumn 16b i förteckningen över farligt gods ”SG35” (”skilt från” syror). .5 Enligt separationstabellen i 7.2.4 för klass 5.1 och 6.1 visar skärningsrutan ”1”. .6 Enligt separationsgrupperna i avsnitt 3.1.4 finns UN 1653 i grupp 6 (cyanider). .7 Därför måste ämnena vara ”skilt från” varandra. 3 Separation av 10 kg aceton (UN 1090) i en låda och 20 kg etyldiklorsilan (UN 1183) i en annan låda. .1 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 1090 klass 3, PG II. .2 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 1183 klass 4.3, PG I med sekundärfaror i klass 3 och 8. .3 Ingen är undantagen i 3.4, 3.5, 7.2.6.3 eller 7.2.6.5. .4 UN 1090 har inga specifika separationskrav i kolumn 16b. .5 För UN 1183 anges i kolumn 16b i förteckningen över farligt gods ”SG5” (separation som för klass 3), ”SG8” (”skilt från” klass 4.1), ”SG13” (”skilt från” klass 8), ”SG25” (”skilt från” gods i delklass 2.1 och klass 3) och ”SG26” (dessutom när gods i delklass 2.1 och klass 3 stuvas på däck i ett containerfartyg, ska ett minsta avstånd på två containerutrymmen tvärskepps upprätthållas. Vid stuvning på rorofartyg ska ett avstånd på 6 meter tvärskepps bibehållas). .6 Enligt separationstabellen i 7.2.4 visar skärningsrutan ett ”X” för klass 3 och 3, men eftersom UN 1183 måste vara ”skilt från” klass 3, måste ämnena vara ”skilt från” varandra. När dessa ämnen stuvas på däck på ett containerfartyg ska dessutom ett minimiavstånd på två containerutrymmen tvärskepps bibehållas, och när de stuvas på rorofartyg ska ett avstånd på 6 meter tvärskepps bibehållas. 4 Separation av 10 kg lim (UN 1133, PG III) i begränsade mängder och 40 kg berylliumnitrat (UN 2464) i samma fraktcontainer. .1 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 1133 klass 3, PG III. .2 Enligt förteckningen över farligt gods är UN 2464 klass 5.1, PG II med en sekundärfara i klass 6.1. .3 Enligt avsnitt 3.4 är UN 1133 i begränsade mängder undantagen från separationsbestämmelserna i del 7. .4 Därför ska inga separationsbestämmelser tillämpas.

567

Bilaga 1

Kapitel 7.3

Sändningsförfaranden rörande lastning och användning av lastbärare samt relaterade bestämmelser

Se CTU-koden. För säkerhetskyltar samt underhåll och kontroll av containrar, se International Convention for Safe Containers, 1972 (CSCkonventionen), med ändringar, bilaga I, regler 1 och 2 (se 1.1.2.3).

568

Bilaga 1

7.3.3.5 Lastbärare ska lastas i enlighet med 7.3.4, så att oförenliga typer av farligt gods eller annat gods separeras. Specifika lastningsinstruktioner som t.ex. orienteringspilar, ”ska inte staplas dubbelt”, ”ska hållas torra” och krav på temperaturkontroll ska uppfyllas. Flytande farligt gods ska lastas under torrt farligt gods när det är möjligt.

Bilaga 1

7.3.3.15 Om gods i klass 1 lastas i lastbäraren, ska den överensstämma med definitionen av sluten lastbärare för klass 1 i 7.1.2. 7.3.3.16 Om gods i klass 7 lastas ska transportindex och, i förekommande fall, kriticitetssäkerhetsindex, begränsas i enlighet 7.1.4.5.3. 7.3.3.17 De som ansvarar för att lasta farligt gods i en lastbärare ska tillhandahålla ett ”stuvningsintyg för containrar/fordon” (se 5.4.2). Detta dokument krävs inte för tankar. 7.3.3.18 Flexibla bulkcontainrar får inte transporteras i lastbärare (se 4.3.4).

5

Se rekommendationerna från Internationella elektrotekniska kommissionen, särskilt publikationen IEC 60079.

570

Bilaga 1

Bilaga 1

7.3.7.2.6 Fastställande av kontroll- och nödtemperaturer

a

Typ av behållare SADTa /SAPT Kontrolltemperatur Nödtemperatur

Enkelförpackningar och 20 °C eller lägre 20 °C under SADT/SAPT 10 °C under SADT/SAPT IBC-behållare över 20 °C till 35 °C 15 °C under SADT/SAPT 10 °C under SADT/SAPT över 35 °C 10 °C under SADT/SAPT 5 °C under SADT/SAPT UN-tankar ≤ 45 °C 10 °C under SADT/SAPT 5 °C under SADT/SAPT a Dvs. SADT/SAPT hos ämnet när det förpackats för transport.

7.3.7.2.7 Kontroll- och nödtemperaturerna fastställs med hjälp av tabellen i 7.3.7.2.6 utifrån SADT eller SAPT, definierade som den lägsta temperatur vid vilken självaccelererande sönderfall (SADT) eller självaccelererande polymerisering (SAPT) kan förekomma hos ett ämne i förpackningen, IBC-behållaren eller UN-tanken som används för transport. SADT eller SAPT ska bestämmas för att det ska gå att avgöra om ett ämne ska temperaturkontrolleras under transport. Bestämmelser för fastställande av SADT och SAPT för självreaktiva ämnen finns i 2.4.2.3.4, för organiska peroxider i 2.5.3.4.2, och för polymeriserande ämnen och blandningar i 2.4.2.5.2.

7.3.7.2.8 Kontroll- och nödtemperaturer, där så är lämpligt, anges för befintliga klassificerade självreaktiva ämnen i 2.4.2.3.2.3 och för befintliga klassificerade beredningar med organiska peroxider i 2.5.3.2.4.

7.3.7.2.9 Den faktiska transporttemperaturen får vara lägre än kontrolltemperaturen, men ska väljas så att farlig fasseparation undviks.

Bilaga 1

ska säkras för att förhindra att kollin faller ner när dörren eller dörrarna öppnas. Kollina ska vara säkert stuvade, så att det finns utrymme för tillräcklig luftcirkulation i hela lasten.

7.3.7.3.4 Befälhavaren ska förses med bruksanvisningen för kylsystemet, förfaranden som ska följas vid kontrollförlust, och anvisningar för regelbunden övervakning av driftstemperaturerna. Reservdelar till de system som beskrivs i 7.3.7.4.2.3, 7.3.7.4.2.4 och 7.3.7.4.2.5 ska medföras, så att de är tillgängliga vid nödsituationer om kylsystemet slutar fungera under transport.

7.3.7.3.5 I de fall det kanske inte är möjligt att transportera specifika ämnen enligt de allmänna bestämmelserna, ska fullständiga uppgifter om den föreslagna transportmetoden lämnas till den berörda behöriga myndigheten för godkännande.

Bilaga 1

7.3.7.4.4 Vid transport av ämnen med en kontrolltemperatur som är lägre än +25 °C, ska lastbäraren vara utrustad med ett ljus- och ljudlarm som är inställt på högst kontrolltemperaturen. Larmen ska fungera oberoende av kylsystemets strömförsörjning.

7.3.7.4.5 Om en elförsörjning är nödvändig för att lastbäraren ska kunna driva kyl- eller värmeutrustningen, ska det säkerställas att rätt anslutningskontakter är monterade. För förvaring under däck ska pluggarna minst ha en IP 55-kapsling i enlighet med IEC-publikation 60529, med specifikationen för elektrisk utrustning av temperaturklass T4 och explosionsgrupp IIB. Vid stuvning på däck ska dock dessa pluggar ha en IP 56-kapsling i enlighet med IEC-publikation 60529.

Bilaga 1

7.3.7.8 Godkännande

Den behöriga myndigheten får godkänna att mindre stränga metoder för temperaturkontroll kan användas eller att konstgjord kylning inte nödvändigtvis används under transportförhållanden som t.ex. korta internationella resor eller vid låga omgivningstemperaturer.

7.3.8 Lastning av lastbärare ombord på fartyg

Före lastning ska lastbärare som används för transport av farligt gods undersökas för att yttre tecken på skada, läckage eller innehåll som sipprar ut ska upptäckas. En lastbärare som visar sig vara skadad, läcker eller vars innehåll sipprar ut, får inte lastas på ett fartyg förrän reparationer har genomförts eller skadade kollin har tagits bort.

575

Bilaga 1

Kapitel 7.4

Stuvning och separation på containerfartyg

Anm. För att underlätta kännedomen om dessa bestämmelser och som stöd till utbildning av relevant personal, finns illustrationer för separationsbestämmelserna på containerfartyg i MSC.1/Circ.1440.

6

För definitioner och information, se MSC/Circ.1087 i tillägget till IMDG-koden.

576

Bilaga 1

anges i II-2/1.2.1, i tillämpliga fall. Dessutom får containrar som innehåller oförenligt farligt gods inte stuvas inom relevanta känsliga vertikala linjer under däck.

7.4.2.2.2 Bestämmelser för delvis vattentäta lastluckor utan effektiva rännor

7.4.2.2.2.1 Om lastluckorna inte är försedda med effektiva rännor får containrar som innehåller farligt gods inte stuvas under sådana luckor, såvida inte lastrummet uppfyller relevanta bestämmelser för klassificering och flampunkt för farligt gods i regel II-2/19 i SOLAS 74, med ändringar, eller regel II-2/54 i SOLAS, med ändringar enligt de resolutioner som anges i II-2/1.2.1, i tillämpliga fall.

7.4.2.2.2.2 Om lastluckor inte är försedda med effektiva rännor gäller följande när stuvning ”inte i samma vertikala linje” krävs i 7.4.3.3.

7.4.2.2.2.3 När containrar som innehåller farligt gods stuvas på däck, får containrar som innehåller ofören-

8 8

ligt farliga gods inte stuvas inom relevanta känsliga vertikala linjer i något fritt mellanrum på någon sida av lastluckan under däck.

7.4.2.2.2.4 När containrar som innehåller farligt gods stuvas under däck inom relevanta känsliga vertikala linjer i ett fritt mellanrum, får containrar med oförenligt farligt gods inte stuvas under luckorna ovanför lastrummet.

7

För definitioner och information, se MSC/Circ.1087 i tillägget till dessa föreskrifter.

577

Bilaga 1

Bilaga 1

7.4.3.2 Tabell över separation av containrar ombord på containerfartyg med slutna lastrum

Vertikal Horisontell Separations- Sluten mot Sluten mot Öppen mot Sluten mot sluten Sluten mot öppen Öppen mot öppen bestämmelse sluten öppen öppen På däck Under däck På däck Under däck På däck Under däck

Öppen Ett container- Ingen Ingen Ingen Ingen Ett containerovanpå Långskepps utrymme eller ett begränsning begränsning begränsning begränsning utrymme stängd är skott ”På avstånd En ovanpå en tillåtet från” annan är tillåtet .1 Ingen Ingen Ingen Ingen Ett container- Ett container- Tvärskepps Annars som för begränsning begränsning begränsning begränsning utrymme utrymme

”öppen mot

” Inte i samma

vertikala linje, Ett container- Ett container- ”Separerad Ett container- Ett container- Ett containersåvida det inte Långskepps utrymme eller ett utrymme eller ett Ett skott från” är separerat utrymme utrymme utrymme skott skott .2 Inte i samma med ett

vertikala linje, Som för däck såvida det ”öppen mot Ett container- Ett container- Ett container- Två container- Två container- Tvärskepps Ett skott inte är öppen” utrymme utrymme utrymme utrymmen utrymmen

separerat

”Separerad med ett däck Ett container- Ett container- Två containergenom ett helt Långskepps Ett skott Ett skott Två skott utrymme utrymme utrymmen utrymme eller

lastrum från”

.3 Två container- Två container- Tre container- Tvärskepps Ett skott Ett skott Två skott utrymmen utrymmen utrymmen

”Separerad i Ett skott och Minsta Minsta Minsta längdled genom minsta horisontella horisontella horisontella ett mellan- Långskepps horisontella Två skott Två skott avstånd på avstånd på avstånd på liggande helt Förbjudet avstånd på 24 m 24 m 24 m utrymme eller 24 m*

lastrum från”

.4*

Tvärskepps Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet

*

Containrar minst 6 m från mellanliggande skott.

Anm. Alla skott och däck ska vara motståndskraftiga mot eld och vätska.

579

Bilaga 1

7.4.3.3 Tabell över separation av containrar ombord på containerfartyg utan lastrumsluckor

Vertikal Horisontell Separations- Sluten mot Sluten mot Öppen mot Sluten mot sluten Sluten mot öppen Öppen mot öppen bestämmelse sluten öppen öppen På däck Under däck På däck Under däck På däck Under däck

Öppen ovanpå Ett container- Ingen Ingen Ingen Ingen Ett containerstängd är tillåtet, Långskepps utrymme eller ett En ovanpå begränsning begränsning begränsning begränsning utrymme ”På avstånd annars som för skott en annan är från” ”öppen mot tillåtet Ingen Ingen Ingen Ingen .1 öppen” Tvärskepps Ett container- Ett containerbegränsning begränsning begränsning begränsning utrymme utrymme

Ett container- Ett container- Ett Ett container- Ett container- utrymme och inte Långskepps utrymme eller ett containerutrymme Ett skott utrymme utrymme i eller över ”Separerad skott eller ett skott från” samma lastrum .2 Inte i samma vertikala linje Två container- Ett container- Ett container- Två container- Två container- utrymmen och Tvärskepps Ett skott utrymme utrymme utrymmen utrymmen inte i eller över Inte i samma Som för ”öppen samma lastrum vertikala linje mot öppen” Ett container- Ett Två containerutrymme och inte containerutrymme utrymmen och ”Separerad Långskepps Ett skott Ett skott Två skott i eller över och inte i eller inte i eller över genom ett helt samma lastrum över samma samma lastrum utrymme eller lastrum från” Två container- Två container- Tre container- .3 Tvärskepps utrymmen och Ett skott utrymmen och Ett skott utrymmen och Två skott inte i eller över inte i eller över inte i eller över samma lastrum samma lastrum samma lastrum

”Separerad i Minsta Ett skott och Minsta Minsta längdled horisontella minsta horisontella horisontella genom ett avstånd på horisontella avstånd på avstånd på Långskepps Två skott Två skott mellanliggande 24 m och inte i avstånd på 24 m och inte i 24 m och inte i Förbjudet helt utrymme eller över samma 24 m* eller över samma eller över samma eller lastrum lastrum lastrum lastrum från” .4

Tvärskepps Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet

* Containrar minst 6 m från mellanliggande skott.

Anm. Alla skott och däck ska vara motståndskraftiga mot eld och vätska.

580

Bilaga 1

Kapitel 7.5

Stuvning och separation på ro-ro-fartyg

Anm. För att underlätta kännedomen om dessa bestämmelser och som stöd till utbildning av relevant personal, finns illustrationer för separationsbestämmelserna på ro-ro-fartyg i MSC.1/Circ.1440.

Bilaga 1

Annars är stuvningen begränsad till endast på däck.

Separations- Sluten mot sluten Sluten mot öppen Öppen mot öppen bestämmelse På däck Under däck På däck Under däck På däck Under däck

Ingen Ingen Ingen Ingen Långskepps Minst 3 m Minst 3 m ”På avstånd begränsning begränsning begränsning begränsning

från”

.1 Ingen Ingen Ingen Ingen Tvärskepps Minst 3 m Minst 3 m begränsning begränsning begränsning begränsning

582

Bilaga 1

Horisontell Separations- Sluten mot sluten Sluten mot öppen Öppen mot öppen bestämmelse På däck Under däck På däck Under däck På däck Under däck

Minst 6 m eller Minst 6 m eller Minst 12 m eller Långskepps Minst 6 m Minst 6 m Minst 6 m ”Separerad ett skott ett skott ett skott från” .2 Minst 3 m eller Minst 6 m eller Minst 12 m eller Tvärskepps Minst 3 m Minst 3 m Minst 6 m ett skott ett skott ett skott

”Separerad Minst 24 m Minst 24 m Två däck eller Långskepps Minst 12 m Minst 24 m Minst 36 m genom ett helt + däck + däck två skott utrymme eller lastrum från” Tvärskepps Minst 12 m Minst 24 m Minst 24 m Minst 24 m Förbjudet Förbjudet .3 + däck + däck

”Separerad i Två skott eller Minst 48 m längdled Långskepps Minst 36 m minst 36 m Minst 36 m inklusive Minst 48 m Förbjudet genom ett + två däck två skott mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” Tvärskepps Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet .4

Anm. Alla skott och däck ska vara motståndskraftiga mot eld och vätska.

583

Bilaga 1

Kapitel 7.6

Stuvning och separation på torrlastfartyg

8

Se regel VII/5 i SOLAS, med ändringar.

584

Bilaga 1

Bilaga 1

.2 Gods i riskgrupp 1.4 i samhanteringsgrupp B får stuvas i samma lastrum som ämnen i samhanteringsgrupp D, förutsatt att de är skilda åt av antingen ett avstånd på minst 6 meter eller en skiljevägg av stål.

7.6.2.4.5 I händelse av att ett kolli som innehåller gods i klass 1 har gått sönder eller läcker, bör expertråd inhämtas för säker hantering och bortskaffande.

Bilaga 1

7.6.2.7.2.3

7.6.2.7.3 Stuvningsbestämmelser för FRÖKAKOR (UN 1386)

7.6.2.7.3.1 Stuvningsbestämmelser för FRÖKAKOR, innehållande vegetabilisk olja, (a) mekaniskt utvunna frön, innehållande över 10 % olja eller över 20 % olja och fukt sammanlagt: .1 yt- och genomgående ventilation krävs, .2 om sjöresan överstiger 5 dagar ska fartyget vara försett med utrustning för att leda in koldioxid eller inert gas i lastrummen, .3 säckar ska alltid stuvas i dubbla rader, enligt 7.6.2.7.2.3 i dessa föreskrifter för fiskmjöl (fiskrester), ej stabiliserad, och .4 regelbunden temperaturavläsning ska göras på varierande djup i lastutrymmet och registreras. Om temperaturen i lasten överstiger 55 °C och fortsätter att stiga, ska ventilationen till lastrummet begränsas. Om självvärmningen fortsätter ska koldioxid eller inert gas tillsättas.

587

Bilaga 1

7.6.2.7.3.2 Stuvningsbestämmelser för FRÖKAKOR, innehållande vegetabilisk olja, (b) lösningsmedelsextraherade och utvunna frön, innehållande högst 10 % olja och, om fukthalten överstiger 10 %, högst 20 % olja och fukt sammanlagt: .1 ytventilation krävs för att bidra till att avlägsna eventuella lösningsmedelsångor, .2 om säckar stuvas utan ombesörjande av att ventilation passerar genom lasten och sjöresan överstiger 5 dagar, ska regelbunden temperaturavläsning göras på varierande djup i lastutrymmet och registreras, och .3 om sjöresan överstiger 5 dagar ska fartyget vara försett med utrustning för att leda in koldioxid eller inert gas i lastrummen.

Bilaga 1

uppstår vid sönderfall. Före lastning ska hänsyn tas till eventuellt behov av att öppna lastluckor i händelse av brand för att ombesörja största möjliga ventilation och att använda vatten i en nödsituation och den därav följande faran för fartygets stabilitet genom flödning av lastutrymmet.

7.6.2.11.1.2 Om det visar sig omöjligt att stoppa sönderfallet (exempelvis vid hårt väder), behöver detta inte innebära omedelbar fara för fartygsstrukturen. Emellertid kan det hända att resterna som är kvar efter sönderfallet bara har hälften av den ursprungliga lastens vikt. Denna viktförlust kan även påverka fartygets stabilitet och ska beaktas före lastning.

7.6.2.11.1.3 AMMONIUMNITRATHALTIGT GÖDSELMEDEL/AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL, UN 2071, ska stuvas undan från direkt kontakt med maskinrumsskott av metall. I fråga om ämnen i säckar kan detta ske exempelvis genom att använda träplankor för att åstadkomma en luftspalt mellan skottet och lasten. Detta krav behöver inte uppfyllas för korta internationella resor.

7.6.2.11.1.4 Då det gäller fartyg som inte är försedda med rökdetektorer eller andra lämpliga anordningar, ska rutiner införas under resan för att kontrollera lastutrymmen innehållande dessa gödselmedel med högst 4 timmars mellanrum (t.ex. genom att sniffa vid fläktarna som betjänar dem) för att säkerställa tidig upptäckt av sönderfall om det skulle inträffa.

7.6.2.11.2 Stuvningsbestämmelser för FISKMJÖL (FISKRESTER), STABILISERAD (UN 2216, klass 9)

7.6.2.11.2.1 Beträffande stuvningsbestämmelser för FISKMJÖL (FISKRESTER), STABILISERAD (UN 2216, klass 9), se 7.6.2.7.2.

7.6.2.12 Stuvning av farligt gods i flexibla bulkcontainrar

7.6.2.12.1 Stuvning av farligt gods i flexibla bulkcontainrar är inte tillåten på däck.

7.6.2.12.2 Flexibla bulkcontainrar ska stuvas på ett sådant sätt att det inte finns några tomrum mellan de flexibla bulkcontainrarna i lastrummet. Om de flexibla bulkcontainrarna inte fyller lastrummet helt, ska lämpliga åtgärder vidtas för att undvika att lasten förflyttas.

7.6.2.12.3 Den högsta tillåtna staplingshöjden för flexibla bulkcontainrar får aldrig överstiga tre på höjden.

7.6.2.12.4 När flexibla bulkcontainrar är utrustade med ventilationsanordningar får stuvningen av dem inte hindra deras funktion.

Bilaga 1

7.6.3.1.3 Farligt gods i klass 6.2 som stuvats på ett konventionellt sätt ska vara ”separerat genom ett helt utrymme eller lastrum från” livsmedel som stuvats på ett konventionellt sätt. Om antingen farligt gods eller livsmedel finns i en sluten lastbärare ska det farliga godset stuvas ”separerat från” livsmedel.

590

Bilaga 1

7.6.3.2 Separation av kollin som innehåller farligt gods och stuvas på konventionellt sätt

Definitioner av separationstermerna

På avstånd från: Effektivt separerat så att inkompatibla ämnen inte kan växelverka på ett farligt sätt i händelse av olycka, men får transporteras i samma utrymme eller lastrum eller på däck, förutsatt att ett minsta horisontellt avstånd på 3 meter, vertikalt projicerat, erhålles.

Separerad från: I olika utrymmen eller lastrum vid stuvning under däck. Förutsatt att mellanliggande däck är motståndskraftigt mot eld och vätska, kan en vertikal separation, dvs. i skilda utrymmen, godtas som likvärdig med denna separation. För stuvning på däck betyder denna separation ett åtskiljande avstånd på minst 6 meter horisontellt.

Separerad genom ett helt utrymme eller lastrum från: Antingen horisontell eller vertikal separation. Om mellanliggande däck inte är motståndskraftigt mot eld och vätska, är endast en längsgående separation, dvs. genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum, godtagbar. För stuvning på däck betyder denna separation ett åtskiljande avstånd på minst 12 meter horisontellt. Samma avstånd ska tillämpas om ett kolli stuvas på däck och ett annat i ett övre utrymme.

Separerad i längdled genom ett mellanliggande helt

utrymme eller lastrum från: Endast vertikal separation räcker inte för att uppfylla detta krav. Mellan ett kolli under däck och ett på däck ska ett minsta avstånd på 24 meter, innefattande ett helt utrymme, upprätthållas i längdled. För stuvning på däck betyder denna separation ett åtskiljande avstånd på minst 24 meter i längdled.

Teckenförklaring

Referenskolli. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kolli som innehåller inkompatibelt gods. . . . . . . . . . . .

Däck som är motståndskraftigt mot eld och vätska. . . . . . . . .

Anm. Lodräta linjer representerar tvärsgående vattentäta skott mellan lastutrymmen.

591

Bilaga 1

Bilaga 1

2 – ”separerad från” 3 – ”separerad genom ett helt utrymme eller lastrum från” 4 – ”separerad i längdled genom ett mellanliggande helt utrymme eller lastrum från” X – eventuell separation framgår av förteckningen över farligt gods i dessa föreskrifter eller enskilda uppgifter i IMSBC-koden.

7.6.3.5.3 Definitioner av separationstermerna

På avstånd från: Effektivt separerat så att inkompatibla ämnen inte kan växelverka på ett farligt sätt i händelse av olycka, men får transporteras i samma utrymme eller lastrum eller på däck, förutsatt att ett minsta horisontellt avstånd på 3 meter, vertikalt projicerat, tillhandahålls.

Separerad från: I olika lastrum vid stuvning under däck. Förutsatt att mellanliggande däck är motståndskraftigt mot eld och vätska, kan en vertikal separation, dvs. i skilda utrymmen, godtas som likvärdig med denna separation.

Separerad genom ett helt utrymme eller lastrum från: Antingen horisontell eller vertikal separation. Om däcken inte är motståndskraftiga mot eld och vätska är endast en längsgående separation, dvs. genom ett mellanliggande helt utrymme, godtagbar.

Separerad i längdled genom ett mellanliggande helt

utrymme eller lastrum från: Endast vertikal separation räcker inte för att uppfylla detta krav.

Teckenförklaring Referensbulkmaterial. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kolli som innehåller inkompatibelt gods. . . . . . . . . . . .

Däck som är motståndskraftigt mot eld och vätska. . . . . . . . .

Anm. Lodräta linjer representerar tvärsgående vattentäta skott mellan lastutrymmen.

593

Bilaga 1

Kapitel 7.7

Fartygsburna pråmar på pråmbärande fartyg

Bilaga 1

SG29 eller SG50 anges i kolumn 16b i förteckningen över farligt gods får inte transporteras tillsammans med livsmedel (se 1.2.1) i samma pråm.

Bilaga 1

Bilaga 1

Kapitel 7.8

Särskilda bestämmelser vid tillbud samt brandförebyggande åtgärder vid hantering av farligt gods

Anm. Bestämmelserna i detta kapitel är inte bindande.

Bilaga 1

.1 undvika hantering av kollit eller hålla hanteringen på ett minimum, .2 besiktiga intilliggande kollin med avseende på kontamination och ställa sådana åt sidan som har blivit kontaminerade, .3 informera lämplig folkhälsomyndighet eller veterinärmyndighet och informera om andra transitländer där personer kan ha utsatts för fara, och .4 meddela avsändaren och/eller mottagaren.

Bilaga 1

myndighets råd inhämtas. Rutiner har framtagits i många länder för att inkalla radiologisk assistans vid sådana nödsituationer.

Hänvisning görs till kapitel 7.9 och IAEA:s förteckning över nationella behöriga myndigheter, ansvariga för godkännanden och tillstånd med avseende på transport av radioaktiva ämnen. Förteckningen uppdateras årligen.

599

Bilaga 1

7.8.7.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra läckande gaser från att tränga in i någon annan del av fartyget.

Bilaga 1

Kapitel 7.9

Undantag, godkännanden samt intyg och certifikat

Bilaga 1

7.9.3 Kontaktinformation till viktiga utsedda nationella behöriga myndigheter

Kontaktinformation till de viktigaste utsedda nationella behöriga myndigheterna inom området återges i detta avsnitt och hämtas i GISIS-modulen ”Contact Points” .

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Medlemsländer uppmanas att få tillgång till GISIS för att uppdatera sin kontaktinformation gällande viktiga utsedda nationella behöriga myndigheter via sina medlemskonton. Allmän tillgång till GISISmodulen “Contact Points”, för att elektroniskt ta del av den mest uppdaterade kontaktinformationen, tillhandahålls via länken: https://gisis.imo.org/Public

602

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Associate Member The Director of Marine HONG KONG, KINA Marine Department GPO Box 4155 HONG KONG, KINA Telefon: +852 2852 3085 Fax: +852 2815 8596 E-post: pfdg@mardep.gov.hk

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

BELGIEN Antwerp office Federale Overheidsdienst Mobiliteit en Vervoer Directoraat-generaal Maritiem Vervoer Scheepvaartcontrole Posthoflei 3 B-2000 Antwerpen (Berchem) BELGIEN Telefon: +32 3 229 0030 Fax: +32 3 229 0031 E-post: HAZMAT.MAR@mobilit.fgov.be

Ostend office Federale Overheidsdienst Mobiliteit en Vervoer Directoraat-generaal Maritiem Vervoer Scheepvaartcontrole Natiënkaai 5 B-8400 Oostende BELGIEN Telefon: +32 59 56 1450 Fax: +32 59 56 1474 E-post: HAZMAT.MAR@mobilit.fgov.be

BELIZE Ports Commissioner/Harbour Master 120 Corner North Front and Pickstock Street Belize City BELIZE Telefon: +501 223 0752 +501 223 0762 +501 223 0743 Fax: +501 223 0433 Webbplats: www.portauthority.bz Diretoria de Portos e Costas (DPC-20)

BRASILIEN

Rua Teófilo Otoni No. 04 Centro Rio de Janeiro CEP 20090-070 BRASILIEN Telefon: +55 21 2104 5203 Fax: +55 21 2104 5202 E-post: secom@dpc.mar.mil.br

604

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

ECUADOR Dirección General de la Marina Mercante y del Litoral P.O. Box 7412 Guayaquil Ecuador Telefon: +593 4 526 760 Fax: +593 4 324 246 Telex: 04 3325 DIGMER ED Subsecretaria de puertos y transporte maritimo y fluvial Ing. Ivan Solorzano Villacis Experto en infraestructura portuaria Cdla. Los Ceibos - Av. del Bombero y Leopoldo Carrera - Edif. EP-Petroecuador - 1er piso Guayaquil Guayas ECUADOR Telefon: +59342592080 E-post: isolorzano@mtop.gob.ec Webbplats: http://www.obraspublicas.gob.ec Subsecretaria de puertos y transporte maritimo y fluvial (SPTMF) Ing. Richard Villacís Jefe de Contaminación Av. del Bombero y Leopoldo Carrera - Cdla. Ceibos. Edif. EP-Petroecuador. 1er piso Guayaquil Guayas ECUADOR Telefon: +59362723008 E-post: rvillacis@mtop.gob.ec Webbplats: https://www.obraspublicas.gob.ec

Superintendencia del Terminal Petrolero de ”El Salitral” (SUINSA) CPNV(SP) Raúl Aguirre Baldeón Superintendente Terminal Petrolero de el Salitral Guayaquil ECUADOR Telefon: +59345504901 Fax: +59342504901 Ext. 102/109 E-post: suinsa_operaciones@mtop.gob.ec suinsa_radio@mtop.gob.ec raguirreb2000@hotmail.com

Superintendencia del Terminal Petrolero de la Libertad (SUINLI) CPNV(SP) Roberto Ruiz Johns Superintendente Terminal Petrolero de la Libertad La Libertad Ecuador Telefon: +59342785785 Fax: +59342785781 E-post: suinli_operaciones@mtop.gob.ec suinli_radio@mtop.gob.ec rruiz@mtop.gob.ec

EKVATORIALGUINEA The Director General (Maritime Affairs) Ministerio de Transportes, Tecnología, Correos y Telecomunicaciones Malabo REPUBLIKEN EKVATORIALGUINEA Telefon: +240 275 406 Fax: +240 092 618

607

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

E-post: kirjaamo@tukes.fi

FRANKRIKE Ministère de la transition écologique Adjoint au Chef de la mission transport de matières dangereuses MTE – DGPR – Mission Transport de matières dangereuses (MTMD) 92055 Paris La Défense Cedex FRANKRIKE Telefon: +33 1 40 81 14 96 Fax: +33 1 40 81 86 41 E-post: pierre.dufour@developpement-durable.gouv.fr

Organisationer som är godkända för förpackningar, storförpackningar och IBC-behållare* 1 Association des contrôleurs indépendants (ACI) 22, rue de l’Est 92100 Boulogne-Billancourt FRANKRIKE 2 APAVE 191, rue de Vaugirard 75738 Paris Cedex 15 FRANKRIKE 3 Association pour la sécurité des appareils à pression (ASAP) Continental Square – BP 16757 95727 Roissy-Charles de Gaulle Cedex FRANKRIKE 4 Bureau de vérifications techniques (BVT) ZAC de la Cerisaie – 31, rue de Montjean 94266 Fresnes Cedex FRANKRIKE 5 Bureau Veritas 67-71, rue du Château 92200 Neuilly-sur-Seine FRANKRIKE 6 Centre français de l’emballage agréé (CeFEA) 5, rue Janssen 75019 Paris FRANKRIKE 7 Laboratoire d’études et de recherches des emballages Métalliques (LEREM) Marches de l’Oise – 100, rue Louis-Blanc 60160 Montataire FRANKRIKE 8 Laboratoire national de métrologie et d’essais (LNE) 1, rue Gaston-Boissier 75724 Paris Cedex 15 FRANKRIKE Organisationer som är godkända för tryckkärl* 1 Association des contrôleurs indépendants (ACI) (För kontaktuppgifter, se nedan) 2 APAVE (För kontaktuppgifter, se nedan) 3 Association pour la sécurité des appareils à pression (ASAP) (För kontaktuppgifter, se nedan) 4 Bureau Veritas (För kontaktuppgifter, se nedan) Organisationer som är godkända för tankar och MEG-containrar * 1 Association des contrôleurs indépendants (ACI) (För kontaktuppgifter, se nedan) 2 APAVE (För kontaktuppgifter, se nedan) 3 Bureau Veritas (För kontaktuppgifter, se nedan)

609

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Behörig myndighet för att utfärda avtal för kollin i klass 7 som innehåller radioaktiva ämnen: FRANKRIKE, forts Autorité de Sûreté Nucléaire (ASN) 15, rue Louis Lejeune CS 70013 F-92541 Montrouge Cedex FRANKRIKE Telefon: +33 1 46 16 41 09 E-post: dts-transport@asn.fr

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

GUINEA BISSAU The Minister Ministry of Transport & Communication Av. 3 de Agosto, Bissau GUINEA BISSAU Telefon: +245 212 583 +245 211 308

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

JAPAN Inspection and Measurement Division Maritime Bureau Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism 2-1-3 Kasumigaseki, Chiyoda-ku Tokyo JAPAN Telefon: +81 3 5253 8639 Telefax: +81 3 5253 1644 E-post: hqt-mrb_ksk@gxb.mlit.go.jp Packaging, Testing and Certification Institute Nippon Hakuyohin Kentei Kyokai (HK) (The Ship Equipment Inspection Society of Japan) 3-32, Kioi-Cho, Chiyoda-ku Tokyo JAPAN Telefon: +81 3 3261 6611 Fax: +81 3 3261 6979 Förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som uppfyller IMDG-koden märks med ”J”, ”J/JG” eller ”J/HK”

The Chairman

KANADA

Marine Technical Review Board Contact: Director, Operations and Environmental Programs Marine Safety, Transport Canada Tower C, Place de Ville 330 Sparks Street, 10th Floor Ottawa, Ontario K1A 0N5 KANADA Telefon: +1 613 991 3132 +1 613 991 3143 +1 613 991 3139 +1 613 991 3140 Fax: +1 613 993 8196 Packaging approvals Director, Regulatory Affairs Transport Dangerous Goods Directorate Tower C, Place de Ville 330 Sparks Street, 9th Floor Ottawa, Ontario K1A 0N5 KANADA Telefon: +1 613 998 0519 +1 613 990 1163 +1 613 993 5266 Fax: +1 613 993 5925

KAP VERDE The Director General Ministry of Infrastructure and Transport St. Vincente KAP VERDE Telefon: +238 2 328 199 +238 2 585 4643 E-post: dgmp@cvtelecom.cv

613

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

KROATIEN Ministry of Maritime Affairs, Transport and Infrastructure Marine Safety Directorate MRCC Rijeka Senjsko pristanište 3 51000 Rijeka KROATIEN Telefon: +385 51 195 +385 51 312 301 Fax: +385 51 312 254 E-post: mrcc@pomorstvo.hr Testing and certification of packagings Cargo Superintendence and Testing Services Adriainspekt Ciottina 17/b 51000 Rijeka REPUBLIKEN KROATIEN Telefon: +385 51 356 080 Fax: +385 51 356 090 E-post: ai@adriainspekt.hr Webbplats: www.adriainspekt.hr Classification society for CSC containers (including IMO tanks) Croatian Register of Shipping Marasovićeva 67 21000 Split REPUBLIKEN KROATIEN Telefon: +385 21 408 180 Fax: +385 51 356 159 E-post: constr@crs.hr Ministerio del Transporte

KUBA

Dirección de Seguridad e Inspección Marítima Boyeros y Tulipán Plaza Ciudad de la Habana KUBA Telefon: +537 881 6607 +537 881 9498 Fax: +537 881 1514 E-post: dsim@mitrans.transnet.cu

LETTLAND Maritime Administration of Latvia Maritime Safety Department Trijādības iela, 5 LV-1048 Riga LETTLAND Telefon: +371 670 62 177 +371 670 62 142 Fax: +371 678 60 083 E-post: zane.paulovska@lja.lv lja@lja.lv Webbplats: www.lja.lv Classification Societies American Bureau of Shipping Bureau Veritas Det Norske Veritas Lloyd's Register of Shipping Russian Maritime Register of Shipping

615

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

E-post: marinedepartment@malawi.net marinesafety@africa-online.net

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

MEXIKO Stowage, segregation, labelling and documentation of goods Coordinación General de Puertos y Marina Mercante Secretaría de Comunicación y Transportes Boulevard Adolfo López Mateos No. 1990 Col. Los Alpes Tlacopac, Del. Álvaro Obregón, C.P. 01010 México, Distrito Federal MEXIKO Telefon: +52 55 57239300 E-post: coordgral.cgpmm@sct.gob.mx Coordinador General: Ruiz de Teresa Guillermo Raúl

Mottagande och bearbetning av aviseringar om ett kolli faller överbord Secretaría de Marina Eje 2 Oriente, Tramo Heroica Escuela Naval Militar No. 861 Colonia Los Cipreses, C.P. 04830 México, Distrito Federal MEXIKO Telefon: +52 55 56246500 (anknytning: 6388) E-post: ayjemg@semar.gob.mx Jefe del Estado Mayor General de la Armada de México: Vicealmirante C.G. DEM Joaquín Zetina Angulo

Laboratorieprovning av förpackningar som innehåller farligt gods Entidad Mexicana de Acreditación, A.C. Mariano Escobedo, No. 564, Col. Nueva Anzures, Delegación Miguel Hidalgo C.P. 11590, Ciudad de México MEXIKO Telefon: +52 55 91484300 E-post: Maribel.lopez@ema.org.mx Directora Ejecutiva: Mtra.: María Isabel López Martínez MOÇAMBIQUE General Director National Maritime Authority (INAMAR) Av. Marquês do Pombal No. 297 P.O. Box 4317 Maputo MOÇAMBIQUE Telefon: +258 21 320 552 Fax: +258 21 324 007 Mobiltelefon: +258 82 153 0280 E-post: inamar@tvcabo.co.mz Provning och typgodkännande av förpackningar, IBCbehållare och storförpackningar Instituto Nacional de Normalização e Qualidade (INNOQ) Av. 25 de Setembro No. 1179, 2 andar Maputo MOÇAMBIQUE Telefon: +258 21 303 822 +258 21 303 823 Fax: +258 21 304 206 Mobiltelefon: +258 823 228 840 E-post: innoq@emilmoz.com

618

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

NIGERIA Nigerian Maritime Administration and Safety Agency (NIMASA) Marine House 4 Burma Road, Apapa PMB 12861, GPO Marina Lagos NIGERIA Telefon: +234 587 2214 +234 580 4800 +234 580 4809 Fax: +234 587 1329 Telex: 23891 NAMARING Webbplats: www.nimasa.gov.ng Maritime Administration of the Democratic People’s Republic of Korea

NORDKOREA

Ryonhwa-2 Dong Central District P.O. Box 416 Pyongyang NORDKOREA Telefon: +850 2 18111 ankn. 8059 Fax: +850 3 381 4410 E-post: mab@silibank.com

NORGE Norwegian Maritime Authority Smedasundet 50A N-5528 Haugesund NORGE Telefon: +47 5274 5000 Fax: +47 5274 5001 E-post: postmottak@sjofartsdir.no Typgodkännande av förpackningar och IBC-behållare DNV GL A/S Veritasveien 1 N-1322 Høvik NORGE Telefon: +47 67 57 99 00 E-post: moano378@dnvgl.com

NET Emballasje-org Produkttesting AS Blekebakkvegen 45 N-3950 Brevik Norway Telefon: +47 951 98 187 E-post: info@net17025.com Typgodkännande av CSC-containrar DNG GL A/S Veritasveien 1 N-1322 Høvik NORGE Telefon: +47 67 57 99 00 E-post: moano374@dnvgl.com Lloyd’s Register EMEA P.O. Box 1562 Vika N-0253 Oslo NORGE Telefon: +47 2323 9270 Fax: +47 2323 9271 E-post: oslo@lr.org Typgodkännande av IMO-tankar DNV GL A/S Veritasveien 1

620

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

N-1322 Høvik NORGE NORGE, forts. Telefon: +47 67 57 99 00 E-post: moano374@gnvgl.com

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

E-post: jefemercanciaspeligrosas@dicapi.mil.pe

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

RYSSLAND Department of State Policy for Maritime and River Transport (RYSKA Ministry of Transport of the Russian Federation Rozhdestvenka FEDERATIONEN) Street, 1, bldg. 1 Moscow 109012 RYSSLAND (RYSKA FEDERATIONEN) Telefon: +7 499 495 05 50 Fax: +7 499 495 00 00 (ankn. 0559) E-post: rusma@mintrans.ru Organisationer som är godkända för godkännande, acceptans och alla relaterade åtgärder avseende tankar av IMO-typ, CSC-containrar, IBCbehållare och förpackningar: Russian Maritime Register of Shipping 8, Dvortsovaya Naberezhnaya, 8 Saint-Petersburg 191186 RYSSLAND (RYSKA FEDERATIONEN) Telefon: +7 812 380 20 72 Fax: +7 812 314 10 87 E-post: pobox@rs-class.org Central Marine Research and Design Institute (CNIIMF) 6, Kavalergardskaya Street, Saint Petersburg, 191015 RYSSLAND (RYSKA FEDERATIONEN) Telefon: +7 812 275 89 45 E-post: cniimf@cniimf.ru

SAINT KITTS

Department of Maritime Affairs

OCH NEVIS

Director of Maritime Affairs Ministry of Transport P.O. Box 186 Needsmust ST. KITTS, W.I. Telefon: +869 466 7032 +869 466 4846 Fax: +869 465 0604 +869 465 9475 E-post: Maritimeaffairs@yahoo.com St. Kitts and Nevis International Registrar of Shipping and Seamen West Wing, York House 48-50 Western Road Romford RM1 3LP STORBRITANNIEN Telefon: +44 1708 380 400 Fax: +44 1708 380 401 E-post: mail@stkittsregistry.net SAO TOME AND The Minister PRINCIPE Ministry of Public Works, Infrastructure & Land Planning C.P. 171 SAO TOME AND PRINCIPE Telefon: +239 223 203 +239 226 368 Fax: +239 222 824 SAUDIARABIEN Port Authority Saudi Arabia Civil Defence Riyadh SAUDIARABIEN Telefon: +966 1 464 9477

623

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

SVERIGE Swedish Transport Agency Civil Aviation and Maritime Department Box 653 SE-601 78 Norrköping SVERIGE Telefon: +46 771 503 503 Fax: +46 11 239 934 E-post: sjofart@transportstyrelsen.se Webbplats: www.transportstyrelsen.se RISE Research Institutes of Sweden Box 857 SE-501 15 Borås SVERIGE Telefon: +46 10 516 5000 E-post: info@ri.se Webbplats: www.ri.se

SYDAFRIKA South African Maritime Safety Authority P.O. Box 13186 Hatfield 0028 Pretoria SYDAFRIKA Telefon: +27 12 342 3049 Fax: +27 12 342 3160 South African Maritime Safety Authority Hatfield Gardens, Block E (Ground Floor) Corner Arcadia and Grosvenor Street Hatfield 0083 Pretoria SYDAFRIKA Head Office Administration Chief Director Chief Directorate – Shipping Department of Transport Private Bag X193 0001 Pretoria SYDAFRIKA Telefon: +27 12 290 2904 Fax: +27 12 323 7009 Durban, East London, Port Elizabeth and Richards Bay Chief Ship Surveyor Eastern Zone Department of Transport Marine Division Private Bag X54309 Durban SYDAFRIKA Telefon: +27 12 3071501 Fax: +27 23 3064983 Cape Town, Saldanha Bay and Mossel Bay Chief Ship Surveyor Western Zone Department of Transport Marine Division Private Bag X7025 8012 Roggebaai SYDAFRIKA Telefon: +2721 216 170 Fax: +2721 419 0730

626

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

TJECKIEN Implementation Ministry of Transport of the Czechia Navigation Department Nábr. L. Svobody 12 110 15 Praha 1 TJECKIEN Telefon: +420 225 131 151 Fax: +420 225 131 110 E-post: sekretariat.230@mdcr.cz Český úřad pro zkoušení zbraní a střeliva (Czech office for weapon and ammunition testing) Jilmova 759/12 130 00 Praha 3 TJECKIEN Telefon: +420 284 081 831 E-post: info@cuzzs.cz rockai@cuzzs.cz

Kontroll, provning och bedömning av funktionell hållbarhet i kollin eller material som används vid förpackningen av farligt gods IMET, s. r. o. Kamýcká 234 160 00 Praha 6 - Sedlec TJECKIEN Telefon: +420 220 922 085 +420 603 552 565 Fax: +420 220 921 676 E-post: imet@imet.cz

Klassificering av farligt gods i klass 1 (explosiva ämnen) (interimstillstånd upphörde den 20 november 2010) Ceskoslovensky Lloyd, spol .s. r.o. (Czechoslovak 184) Vinohradska 184 130 00 Praha 3 Vinohrady TJECKIEN Telefon: +420 777 767 +420 777 706 E-post: info@cslloyd.cz TUNISIEN Ministère du Transport Direction générale de la Marine Marchande Avenue 7 novembre (près de l’aéroport) 2035 Tunis B.P. 179 Tunis Cedex TUNISIEN Telefon: +216 71 806 362 Fax: +216 71 806 413

628

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

TURKIET Ministry of Transport, Maritime Affairs and Communications Directorate General for Regulation of Dangerous Goods and Combined Transport GMK Bulvari No: 128A/7 Maltepe/Ankara 06570 TURKIET Telefon: +90 312 232 38 50 +90 312 232 12 49 Fax: +90 312 231 51 89 E-post: dangerousgoods@udhb.gov.tr Packing, Testing and Certification Turkish Standards Institution (TSE) 100. Yıl Bulvarı No:99 Kat:2 Ostim/Ankara TURKIET Telefon: +90 312 592 50 00-5039 Fax: +90 312 592 50 05 E-post: oalper@tse.org.tr Türk Loydu Vakfı İktisadi İşletmesi Tersaneler Caddesi 26, 34944 TURKIET Telefon: +90 216 581 37 00 Telefax: +90 216 581 38 00 E-post: info@turkloydu.org TYSKLAND Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure Division G 16 – Transport of Dangerous Goods Robert-Schuman-Platz 1 53175 Bonn TYSKLAND Telefon: +49 228 300-0 eller 300-anknytning +49 228 300 2471 Fax: +49 228 300 807 2471 E-post: ref-g16@bmvi.bund.de Packing, Testing and Certification Institute: Federal Institute for Materials Research and Testing (Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung (BAM)) Unter den Eichen 87 D-12205 Berlin TYSKLAND Telefon: +49 30 8104 0 eller anknytning +49 30 8104 1310 E-post: seeverkehr@bam.de

Förpackningar, IBC-behållare och multimodala tankcontainrar som uppfyller IMDG-koden märks enligt avsnitt 6 i bilaga I till koden (referenser avser ändring 29). Märkningar i enlighet med 6.2(f) är ”D/BAM”.

629

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

Bilaga 1

Kontaktinformation till viktiga utsedda Land nationella behöriga myndigheter

ÖSTERRIKE Federal Ministry for Transport, Innovation and Technology Transport of Dangerous Goods and Safe Containers Radetzkystraße 2 A-1030 Wien ÖSTERRIKE Telefon: +43 1 71162 65 5771 Fax: +43 1 71162 65 5725 E-post: st6@bmvit.gv.at Webbplats: www.bmvit.gv.at

(TSFS 2023:64)

632

Bilaga 2

Transportstyrelsens författningssamling

Konsoliderad elektronisk utgåva

SJÖFART

Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden); (konsoliderad elektronisk utgåva)

beslutade den 1 juni 2022. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2023:64. Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla fel. Observera därför att det alltid är den tryckta utgåvan som gäller.

Band2

DEL 6 TILLVERKNING OCH PROVNING AV FÖRPACKNINGAR, IBC-BEHÅLLARE, STORFÖRPACKNINGAR, UN-TANKAR, MEG-CONTAINRAR OCH TANKFORDON

Se band 1

DEL 7 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTFÖRFARANDEN

Se band 1

Bilaga 2 – Förteckning över läkemedel och medicinsk utrustning

Se band 1

TILLÄGG A FÖRTECKNING ÖVER SAMLINGSBENÄMNINGAR

DEL 3

FÖRTECKNING ÖVER FARLIGT GODS, SÄRBESTÄMMELSER OCH UNDANTAG

Bilaga 1

Kapitel 3.1

Allmänt

Bilaga 1

Bilaga 1

separata UN-nummer, som inte nödvändigtvis kommer efter varandra. Detaljer framgår av den alfabetiska förteckningen, t.ex. NITROXYLENES, LIQUID – 6.1 1665 NITROXYLENES, SOLID – 6.1 3447.

Bilaga 1

UN 2902 PESTICIDE, LIQUID, TOXIC, N.O.S. (drazoxolon) UN 3394 ORGANOMETALLIC SUBSTANCE, LIQUID, PYROPHORIC, WATER- REACTIVE (trimethylgallium). UN 3540 ARTICLES CONTAINING FLAMMABLE LIQUID, N.O.S. (pyrrolidin)

Bilaga 1

Bilaga 1

1751 Klorättiksyra, fast 1752 Kloracetylklorid 1753 Klorfenyltriklorsilan 1754 Klorsulfonsyra (med eller utan svaveltrioxid) 1755 Kromsyralösning 1756 Kromfluorid, fast 1757 Kromfluoridlösning 1758 Kromoxiklorid 1762 Cyklohexenyltriklorsilan 1763 Cyklohexyltriklorsilan 1764 Diklorättiksyra 1765 Dikloracetylklorid 1766 Diklorfenyltriklorsilan 1767 Dietyldiklorsilan 1768 Difluorfosforsyra, vattenfri 1769 Difenyldiklorsilan 1770 Difenylmetylbromid 1771 Dodecyltriklorsilan 1773 Järnklorid, vattenfri 1775 Fluorborsyra 1776 Fluorfosforsyra, vattenfri 1777 Fluorsulfonsyra 1778 Fluorkiselsyra 1779 Myrsyra med mer än 85 vikt-% syra 1780 Fumarylklorid 1781 Hexadecyltriklorsilan 1782 Hexafluorfosforsyra 1784 Hexyltriklorsilan 1786 Fluorvätesyra och svavelsyrablandning 1787 Jodvätesyra 1788 Bromvätesyra 1789 Klorvätesyra 1790 Fluorvätesyra 1792 Jodmonoklorid, fast 1793 Isopropylsyrafosfat 1794 Blysulfat med mer än 3 % fri syra 1796 Nitrersyrablandning 1798 Nitrohydroklorsyra 1799 Nonyltriklorsilan 1800 Oktadecyltriklorsilan 1801 Oktyltriklorsilan 1802 Perklorsyra med högst 50 vikt-% syra 1803 Fenolsulfonsyra, flytande 1804 Fenyltriklorsilan 1805 Fosforsyralösning 1806 Fosforpentaklorid 1807 Fosforpentoxid 1808 Fosfortribromid 1809 Fosfortriklorid 1810 Fosforoxiklorid 1811 Kaliumvätedifluorid, fast 1815 Propionylklorid 1816 Propyltriklorsilan 1817 Pyrosulfurylklorid 1818 Kiseltetraklorid 1826 Nitrestsyrablandning, använd 1827 Tenntetraklorid, vattenfri 1828 Svavelklorider 1829 Svaveltrioxid, stabiliserad 1830 Svavelsyra, med över 51 % syra

7

Bilaga 1

1831 Svavelsyra, rykande 1832 Svavelsyra, använd 1833 Svavelsyrlighet 1834 Sulfurylklorid 1836 Tionylklorid 1837 Tiofosforylklorid 1838 Titantetraklorid 1839 Triklorättiksyra 1840 Zinkkloridlösning 1848 Propionsyra med minst 10 vikt-% och mindre än 90 vikt-% syra 1873 Perklorsyra, med över 50 vikt-% men högst 72 vikt-% syra 1898 Acetyljodid 1902 Diisooktylsyrafosfat 1905 Selensyra 1906 Restsyra 1938 Bromättiksyra, lösning 1939 Fosforoxibromid 1940 Tioglykolsyra 2031 Salpetersyra, annan än röd rykande 2032 Salpetersyra, röd rykande 2214 Ftalsyraanhydrid, med mer än 0,05 % maleinsyraanhydrid 2215 Maleinsyraanhydrid, smält 2218 Akrylsyra, stabiliserad 2225 Bensensulfonylklorid 2226 Bensotriklorid 2240 Kromsvavelsyra 2262 Dimetylkarbamoylklorid 2267 Dimetyltiofosforylklorid 2305 Nitrobensensulfonsyra 2308 Nitrosylsvavelsyra, flytande 2331 Zinkklorid, vattenfri 2353 Butyrylklorid 2395 Isobutyrylklorid 2407 Isopropylklorformiat 2434 Dibensyldiklorsilan 2435 Etylfenyldiklorsilan 2437 Metylfenyldiklorsilan 2438 Trimetylacetylklorid 2439 Natriumvätedifluorid 2440 Tenntetrakloridpentahydrat 2442 Trikloracetylklorid 2443 Vanadinoxitriklorid 2444 Vanadintetraklorid 2475 Vanadintriklorid 2495 Jodpentafluorid 2496 Propionsyraanhydrid 2502 Valerylklorid 2503 Zirkoniumtetraklorid 2506 Ammoniumvätesulfat (ammoniumbisulfat) 2507 Klorplatinsyra, fast 2508 Molybdenpentaklorid 2509 Kaliumvätesulfat 2511 2-Klorpropionsyra 2513 Bromacetylbromid 2531 Metakrylsyra, stabiliserad 2564 Triklorättiksyra, lösning 2571 Alkylsvavelsyror 2576 Fosforoxibromid, smält 2577 Fenylacetylklorid 2578 Fosfortrioxid

8

Bilaga 1

2580 Aluminiumbromidlösning 2581 Aluminiumkloridlösning 2582 Järntriklorid (Järn(III)klorid), lösning 2583 Alkylsulfonsyror, fasta eller arylsulfonsyror, fasta, med mer än 5 % fri svavelsyra 2584 Alkylsulfonsyror, flytande eller arylsulfonsyror, flytande med mer än 5 % fri svavelsyra 2585 Alkylsulfonsyror, fasta eller arylsulfonsyror, fasta, med högst 5 % fri svavelsyra 2586 Alkylsulfonsyror, flytande eller arylsulfonsyror, flytande med högst 5 % fri svavelsyra 2604 Bortrifluoriddietyleterat 2626 Klorsyra, vattenlösning, med högst 10 % klorsyra 2642 Fluorättiksyra 2670 Cyanurklorid 2691 Fosforpentabromid 2692 Bortribromid 2698 Tetrahydroftalsyraanhydrider, med mer än 0,05 % maleinsyraanhydrid 2699 Trifluorättiksyra 2739 Butyrsyraanhydrid 2740 n-Propylklorformiat 2742 Klorformiater, giftiga, frätande, brandfarliga, n.o.s 2743 N-butylklorformiat 2744 Cyklobutylklorformiat 2745 Klormetylklorformiat 2746 Fenylklorformiat 2748 2-Etylhexylklorformiat 2751 Dietyltiofosforylklorid 2789 Isättika eller ättiksyralösning med mer än 80 vikt-% syra 2790 Ättiksyralösning med mer än 10 vikt-% men högst 80 vikt-% syra 2794 Batterier, våta, fyllda med syra, för lagring av elektricitet 2796 Svavelsyra, med högst 51 % syra eller batterisyra, flytande 2798 Fenylfosfordiklorid 2799 Fenylfosfortiodiklorid 2802 Kopparklorid 2817 Ammoniumvätedifluoridlösning 2819 Amylsyrafosfat 2820 Butyrsyra 2823 Krotonsyra, fast 2826 Etylklortioformiat 2829 Kapronsyra 2834 Fosforsyrlighet 2851 Bortrifluoriddihydrat 2865 Hydroxylaminsulfat 2869 Titantrikloridblandning 2879 Selenoxiklorid 2967 Sulfaminsyra 2985 Klorsilaner, brandfarliga, frätande, n.o.s. 2986 Klorsilaner, frätande, brandfarliga, n.o.s. 2987 Klorsilaner, frätande, n.o.s. 2988 Klorsilaner, vattenreaktiva, brandfarliga, frätande, n.o.s. 3246 Metansulfonylklorid 3250 Klorättiksyra, smält 3260 Frätande surt oorganiskt fast ämne, n.o.s. 3261 Frätande surt organiskt fast ämne, n.o.s. 3264 Frätande sur oorganisk vätska, n.o.s. 3265 Frätande sur organisk vätska, n.o.s. 3277 Klorformiater, giftiga, frätande, n.o.s. 3361 Klorsilaner, giftiga, frätande, n.o.s. 3362 Klorsilaner, giftiga, frätande, brandfarliga, n.o.s. 3412 Myrsyra med minst 5 viktprocent och högst 85 vikt-% syra 3419 Bortrifluorid-ättiksyrakomplex, fast 3420 Bortrifluorid-propionsyrakomplex, fast 3421 Kaliumvätedifluoridlösning

9

Bilaga 1

3425 Bromättiksyra, fast 3453 Fosforsyra, fast 3456 Nitrosylsvavelsyra, fast 3463 Propionsyra med minst 90 vikt-% syra 3472 Krotonsyra, flytande 3498 Jodmonoklorid, flytande

2 Ammoniumföreningar (SGG2)

0004 Ammoniumpikrat, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten 0222 Ammoniumnitrat 0402 Ammoniumperklorat 1310 Ammoniumpikrat, fuktad, med minst 10 vikt-% vatten 1439 Ammoniumdikromat 1442 Ammoniumperklorat 1444 Ammoniumpersulfat 1546 Ammoniumarsenat 1630 Kvicksilver(II)ammoniumklorid 1727 Ammoniumvätedifluorid, fast 1835 Tetrametylammoniumhydroxidlösning 1843 Ammoniumdinitro-o-kresolat, fast 1942 Ammoniumnitrat med högst 0,2 % brännbara ämnen 2067 Ammoniumnitrathaltigt gödselmedel eller ammoniumnitratbaserade gödselmedel 2071 Ammoniumnitrathaltigt gödselmedel eller ammoniumnitratbaserade gödselmedel 2073 Ammoniaklösning i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15 °C, med över 35 % men högst 50 % ammoniak 2426 Ammoniumnitrat, flytande (het koncentrerad lösning) 2505 Ammoniumfluorid 2506 Ammoniumvätesulfat (ammoniumbisulfat) 2683 Ammoniumsulfidlösning 2687 Dicyklohexylammoniumnitrit 2817 Ammoniumvätedifluoridlösning 2818 Ammoniumpolysulfidlösning 2854 Ammoniumkiselfluorid 2859 Ammoniummetavanadat 2861 Ammoniumpolyvanadat 2863 Natriumammoniumvanadat 3375 Ammoniumnitrat, emulsion eller suspension eller gel, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen 3423 Tetrametylammoniumhydroxid, fast 3424 Ammoniumdinitro-o-kresolatlösning

3 Bromater (SGG3)

1450 Bromater, oorganiska, n.o.s. 1473 Magnesiumbromat 1484 Kaliumbromat 1494 Natriumbromat 2469 Zinkbromat 2719 Bariumbromat 3213 Bromater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

4 Klorater (SGG4)

1445 Bariumklorat, fast 1452 Kalciumklorat 1458 Klorat och boratblandning 1459 Klorat och magnesiumklorid i blandning, fast 1461 Klorater, oorganiska, n.o.s. 1485 Kaliumklorat 1495 Natriumklorat

10

Bilaga 1

1506 Strontiumklorat 1513 Zinkklorat 2427 Kaliumklorat, vattenlösning 2428 Natriumklorat, vattenlösning 2429 Kalciumklorat, vattenlösning 2573 Talliumklorat 2721 Kopparklorat 2723 Magnesiumklorat 3405 Bariumkloratlösning 3407 Klorat och magnesiumklorid i blandning, lösning

5 Kloriter (SGG5)

1453 Kalciumklorit 1462 Kloriter, oorganiska, n.o.s. 1496 Natriumklorit 1908 Kloritlösning

6 Cyanider (SGG6)

1541 Acetoncyanhydrin, stabiliserad 1565 Bariumcyanid 1575 Kalciumcyanid 1587 Kopparcyanid 1588 Cyanider, oorganiska, fasta, n.o.s. 1620 Blycyanid 1626 Kvicksilver (II)kaliumcyanid 1636 Kvicksilvercyanid 1642 Kvicksilveroxicyanid, okänsliggjord 1653 Nickelcyanid 1679 Kaliumkopparcyanid 1680 Kaliumcyanid, fast 1684 Silvercyanid 1689 Natriumcyanid, fast 1694 Brombensylcyanider, flytande 1713 Zinkcyanid 1889 Cyanbromid 1935 Cyanidlösning, n.o.s. 2205 Adiponitril 2316 Natriumkopparcyanid (Natriumkoppar(I)cyanid), fast 2317 Natriumkopparcyanid (Natriumkoppar(I)cyanid), lösning 3413 Kaliumcyanidlösning 3414 Natriumcyanidlösning 3449 Brombensylcyanider, fasta

7 Tungmetaller och deras salter (inklusive deras metallorganiska föreningar) (SGG7)

0129 Blyazid, fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 0130 Blystyfnat (blytrinitroresorcinat), fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 0135 Kvicksilverfulminat, fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 1347 Silverpikrat, fuktad med minst 30 vikt-% vatten 1389 Alkalimetallamalgam, flytande 1392 Amalgam av alkaliska jordartsmetaller, flytande 1435 Zinkaska 1436 Zinkpulver eller zinkdamm 1469 Blynitrat 1470 Blyperklorat, fast 1493 Silvernitrat 1513 Zinkklorat 1514 Zinknitrat

11

Bilaga 1

1515 Zinkpermanganat 1516 Zinkperoxid 1587 Kopparcyanid 1616 Blyacetat 1617 Blyarsenater 1618 Blyarseniter 1620 Blycyanid 1623 Kvicksilver(II)arsenat 1624 Kvicksilver(II)klorid 1625 Kvicksilver(II)nitrat 1626 Kvicksilver(II)kaliumcyanid 1627 Kvicksilver(I)nitrat 1629 Kvcksilver(II)acetat (Kvicksilveracetat) 1630 Kvicksilver(II)ammoniumklorid 1631 Kvicksilver(II)bensoat 1634 Kvicksilverbromider 1636 Kvicksilvercyanid 1637 Kvicksilverglukonat 1638 Kvicksilverjodid 1639 Kvicksilvernukleat 1640 Kvicksilveroleat 1641 Kvicksilveroxid 1642 Kvicksilveroxicyanid, okänsliggjord 1643 Kvicksilver(II)kaliumjodid (Kaliumkvicksilver(II)jodid) 1644 Kvicksilversalicylat 1645 Kvicksilver(II)sulfat 1646 Kvicksilvertiocyanat 1649 Antiknackningsmedel för motorbränsle 1653 Nickelcyanid 1674 Fenylkvicksilveracetat 1683 Silverarsenit 1684 Silvercyanid 1712 Zinkarsenat eller zinkarsenit eller zinkarsenat och zinkarsenit, blandning 1713 Zinkcyanid 1714 Zinkfosfid 1794 Blysulfat med mer än 3 % fri syra 1838 Titantetraklorid 1840 Zinkkloridlösning 1872 Blydioxid 1894 Fenylkvicksilver(II)hydroxid 1895 Fenylkvicksilver(II)nitrat 1931 Zinkditionit (Zinkhydrosulfit) 2024 Kvicksilverförening, flytande, n.o.s. 2025 Kvicksilverförening, fast, n.o.s. 2026 Fenylkvicksilverförening, n.o.s. 2291 Blyförening, löslig, n.o.s. 2331 Zinkklorid, vattenfri 2441 Titantriklorid, pyrofor eller titantrikloridblandning, pyrofor 2469 Zinkbromat 2546 Titanpulver, torrt 2714 Zinkresinat 2777 Kvicksilverhaltig pesticid, fast, giftig 2778 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, brandfarlig, giftig 2809 Kvicksilver 2855 Zinkkiselfluorid 2869 Titantrikloridblandning 2878 Titansvampgranulat eller titansvamppulver 2881 Metallkatalysator, torr 2989 Blyfosfit, dibasisk 3011 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, giftig, brandfarlig

12

Bilaga 1

3012 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, giftig 3089 Metallpulver, brandfarligt, n.o.s. 3174 Titandisulfid 3181 Metallsalter av organiska föreningar, brandfarliga, n.o.s. 3189 Metallpulver, självupphettande, n.o.s. 3401 Alkalimetallamalgam, fast 3402 Amalgam av alkaliska jordartsmetaller, fast 3408 Blyperkloratlösning 3483 Antiknackningsmedel för motorbränsle, brandfarligt

8 Hypokloriter (SGG8)

1471 Litiumhypoklorit, torr eller litiumhypoklorit, blandning 1748 Kalciumhypoklorit, torr eller kalciumhypoklorit, blandning, torr med över 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt syre) 1791 Hypokloritlösning 2208 Kalciumhypoklorit, blandning, torr med över 10 % men högst 39 % aktivt klor 2741 Bariumhypoklorit med mer än 22 % aktivt klor 2880 Kalciumhypoklorit, hydratiserad eller kalciumhypoklorit, hydratiserad blandning med minst 5,5 % men högst 16 % vatten 3212 Hypokloriter, oorganiska, n.o.s. 3255 tert-Butylhypoklorit 3485 Kalciumhypoklorit, torr, frätande eller kalciumhypoklorit, blandning, torr, frätande med över 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt syre) 3486 Kalciumhypoklorit, blandning, torr, frätande med över 10 % men högst 39 % aktivt klor 3487 Kalciumhypoklorit, hydratiserad, frätande eller kalciumhypoklorit, hydratiserad blandning, frätande med minst 5,5 % men högst 16 % vatten

9 Bly och blyföreningar (SGG9)

0129 Blyazid, fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 0130 Blystyfnat (blytrinitroresorcinat), fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 1469 Blynitrat 1470 Blyperklorat, fast 1616 Blyacetat 1617 Blyarsenater 1618 Blyarseniter 1620 Blycyanid 1649 Antiknackningsmedel för motorbränsle 1794 Blysulfat med mer än 3 % fri syra 1872 Blydioxid 2291 Blyförening, löslig, n.o.s. 2989 Blyfosfit, dibasisk 3408 Blyperkloratlösning 3483 Antiknackningsmedel för motorbränsle, brandfarligt

10 Flytande halogenerade kolväten (SGG10)

1099 Allylbromid 1100 Allylklorid 1107 Amylklorider 1126 1-Brombutan 1127 Klorbutaner 1134 Klorbensen 1150 1,2-Dikloreten 1152 Diklorpentaner 1184 Etylendiklorid 1278 1-Klorpropan 1279 1,2-Diklorpropan 1303 Vinylidenklorid, stabiliserad

13

Bilaga 1

1591 o-Diklorbensen 1593 Diklormetan 1605 Etylendibromid 1647 Metylbromid och etylendibromid, blandning, flytande 1669 Pentakloretan 1701 Xylylbromid, flytande 1702 1,1,2,2-Tetrakloretan 1710 Trikloretylen 1723 Allyljodid 1737 Bensylbromid 1738 Bensylklorid 1846 Koltetraklorid 1887 Bromklormetan 1888 Kloroform 1891 Etylbromid 1897 Tetrakloretylen (perkloretylen) 1991 Kloropren, stabiliserad 2234 Klorbensotrifluorider 2238 Klortoluener 2279 Hexaklorbutadien 2321 Triklorbensener, flytande 2322 Triklorbuten 2339 2-Brombutan 2341 1-Brom-3-metylbutan 2342 Brommetylpropaner 2343 2-Brompentan 2344 Brompropaner 2356 2-Klorpropan 2362 1,1-Dikloretan 2387 Fluorbensen 2388 Fluortoluener 2390 2-Jodbutan 2391 Jodmetylpropaner 2392 Jodpropaner 2456 2-Klorpropen 2504 Tetrabrometan 2515 Bromoform 2554 Metylallylklorid 2644 Metyljodid 2646 Hexaklorcyklopentadien 2664 Dibrommetan 2688 1-Brom-3-klorpropan 2831 1,1,1-Trikloretan 2872 Dibromklorpropaner

11 Kvicksilver och kvicksilverföreningar (SGG11)

0135 Kvicksilverfulminat, fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 1389 Alkalimetallamalgam, flytande 1392 Amalgam av alkaliska jordartsmetaller, flytande 1623 Kvicksilver(II)arsenat 1624 Kvicksilver(II)klorid 1625 Kvicksilver(II)nitrat 1626 Kvicksilver(II)kaliumcyanid 1627 Kvicksilver(I)nitrat 1629 Kvicksilver(II)acetat (Kvicksilveracetat) 1630 Kvicksilver(II)ammoniumklorid 1631 Kvicksilver(II)bensoat 1634 Kvicksilverbromider

14

Bilaga 1

1636 Kvicksilvercyanid 1637 Kvicksilverglukonat 1638 Kvicksilverjodid 1639 Kvicksilvernukleat 1640 Kvicksilveroleat 1641 Kvicksilveroxid 1642 Kvicksilveroxicyanid, okänsliggjord 1643 Kvicksilver(II)kaliumjodid 1644 Kvicksilversalicylat 1645 Kvicksilver(II)sulfat 1646 Kvicksilvertiocyanat 1894 Fenylkvicksilver(II)hydroxid 1895 Fenylkvicksilver(II)nitrat 2024 Kvicksilverförening, flytande, n.o.s. 2025 Kvicksilverförening, fast, n.o.s. 2026 Fenylkvicksilverförening, n.o.s. 2777 Kvicksilverhaltig pesticid, fast, giftig 2778 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, brandfarlig, giftig 2809 Kvicksilver 3011 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, giftig, brandfarlig 3012 Kvicksilverhaltig pesticid, flytande, giftig 3401 Alkalimetallamalgam, fast 3402 Amalgam av alkaliska jordartsmetaller, fast

12 Nitriter och nitritblandningar (SGG12)

1487 Kaliumnitrat och natriumnitrit, blandning 1488 Kaliumnitrit 1500 Natriumnitrit 2627 Nitriter, oorganiska, n.o.s. 2726 Nickelnitrit 3219 Nitriter, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

13 Perklorater (SGG13)

1442 Ammoniumperklorat 1447 Bariumperklorat, fast 1455 Kalciumperklorat 1470 Blyperklorat, fast 1475 Magnesiumperklorat 1481 Perklorater, oorganiska, n.o.s. 1489 Kaliumperklorat 1502 Natriumperklorat 1508 Strontiumperklorat 3211 Perklorater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s. 3406 Bariumperkloratlösning 3408 Blyperkloratlösning

14 Permanganater (SGG14)

1448 Bariumpermanganat 1456 Kalciumpermanganat 1482 Permanganater, oorganiska, n.o.s. 1490 Kaliumpermanganat 1503 Natriumpermanganat 1515 Zinkpermanganat 3214 Permanganater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

15 Metallpulver (SGG15)

1309 Aluminiumpulver, ytbelagt 1326 Hafniumpulver, fuktat med minst 25 % vatten 1352 Titanpulver, fuktat med minst 25 % vatten

15

Bilaga 1

1358 Zirkoniumpulver, fuktat med minst 25 % vatten 1383 Pyrofor metall, n.o.s. eller pyrofor legering, n.o.s. 1396 Aluminiumpulver, ej ytbelagt 1398 Aluminiumkiselpulver, ej ytbelagt 1418 Magnesiumpulver eller pulver av magnesiumlegeringar 1435 Zinkaska 1436 Zinkpulver eller zinkdamm 1854 Bariumlegeringar, pyrofora 2008 Zirkoniumpulver, torrt 2009 Zirkonium, torr, plåtar, band eller lindad tråd 2545 Hafniumpulver, torrt 2546 Titanpulver, torrt 2878 Titansvampgranulat eller titansvamppulver 2881 Metallkatalysator, torr 2950 Magnesiumgranulat, ytbelagt, kornstorlek minst 149 mikrometer 3078 Cerium, spånor eller pulver (kornigt) 3089 Metallpulver, brandfarligt, n.o.s. 3170 Biprodukter från aluminiumsmältning eller biprodukter från aluminiumåtersmältning 3189 Metallpulver, självupphettande, n.o.s.

16 Peroxider (SGG16)

1449 Bariumperoxid 1457 Kalciumperoxid 1472 Litiumperoxid 1476 Magnesiumperoxid 1483 Peroxider, oorganiska, n.o.s. 1491 Kaliumperoxid 1504 Natriumperoxid 1509 Strontiumperoxid 1516 Zinkperoxid 2014 Väteperoxid, vattenlösning, med minst 20 % men högst 60 % väteperoxid 2015 Väteperoxid, vattenlösning, stabiliserad, med över 70 % väteperoxid 2466 Kaliumsuperoxid 2547 Natriumsuperoxid 3149 Väteperoxid och peroxiättiksyra i blandning, stabiliserad 3377 Natriumperboratmonohydrat 3378 Natriumkarbonatperoxihydrat

17 Azider (SGG17)

0129 Blyazid, fuktad, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol 0224 Bariumazid, torr eller fuktad med mindre än 50 vikt-% vatten 1571 Bariumazid, fuktad med minst 50 vikt-% vatten 1687 Natriumazid

18 Alkalier (SGG18)

1005 Ammoniak, vattenfri 1160 Dimetylamin, vattenlösning 1163 Dimetylhydrazin, osymmetrisk 1235 Metylamin, vattenlösning 1244 Metylhydrazin 1289 Natriummetylat, lösning i alkohol 1382 Kaliumsulfid, vattenfri eller kaliumsulfid med mindre än 30 % kristallvatten 1385 Natriumsulfid, vattenfri eller natriumsulfid med mindre än 30 % kristallvatten 1431 Natriummetylat 1604 Etylendiamin 1719 Frätande alkalisk vätska, n.o.s. 1813 Kaliumhydroxid, fast 1814 Kaliumhydroxidlösning (kalilut)

16

Bilaga 1

1819 Natriumaluminatlösning 1823 Natriumhydroxid, fast (kaustiksoda) 1824 Natriumhydroxidlösning (natronlut) 1825 Natriummonoxid 1835 Tetrametylammoniumhydroxidlösning 1847 Kaliumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten 1849 Natriumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten 1907 Natronkalk med mer än 4 % natriumhydroxid 1922 Pyrrolidin 2029 Hydrazin, vattenfri 2030 Hydrazin, vattenlösning, med över 37 vikt-% hydrazin 2033 Kaliummonoxid 2073 Ammoniaklösning i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15 °C, med över 35 % men högst 50 % ammoniak 2079 Dietylentriamin 2259 Trietylentetramin 2270 Etylamin, vattenlösning, med minst 50 vikt-% och högst 70 vikt-% etylamin 2318 Natriumvätesulfid, med mindre än 25 % kristallvatten 2320 Tetraetylenpentamin 2379 1,3-Dimetylbutylamin 2382 Dimetylhydrazin, symmetrisk 2386 1-Etylpiperidin 2399 1-Metylpiperidin 2401 Piperidin 2491 Etanolamin eller etanolaminlösning 2579 Piperazin 2671 Aminopyridiner (o-, m-, p-) 2672 Ammoniaklösning i vatten, relativ densitet mellan 0,880 och 0,957 vid 15 °C, med över 10 % men högst 35 % ammoniak 2677 Rubidiumhydroxidlösning 2678 Rubidiumhydroxid 2679 Litiumhydroxidlösning 2680 Litiumhydroxid 2681 Cesiumhydroxidlösning 2682 Cesiumhydroxid 2683 Ammoniumsulfidlösning 2733 Aminer, brandfarliga, frätande, n.o.s. eller polyaminer, brandfarliga, frätande, n.o.s. 2734 Aminer, flytande, frätande, brandfarliga, n.o.s. eller polyaminer, flytande, frätande, brandfarliga, n.o.s. 2735 Aminer, flytande, frätande, n.o.s. eller polyaminer, flytande, frätande, n.o.s. 2795 Batterier, våta, fyllda med alkalisk lösning för lagring av elektricitet 2797 Batterivätska, alkalisk 2818 Ammoniumpolysulfidlösning 2949 Natriumvätesulfid, hydratiserad, med minst 25 % kristallvatten 3028 Batterier, torra, innehållande kaliumhydroxid i fast form, för lagring av elektricitet 3073 Vinylpyridiner, stabiliserade 3206 Alkoholater av alkalimetaller, självupphettande, frätande, n.o.s. 3253 Dinatriumtrioxosilikat (dinatriummetasilikat) 3259 Aminer, fasta, frätande, n.o.s. eller polyaminer, fasta, frätande, n.o.s. 3262 Frätande basiskt oorganiskt fast ämne, n.o.s. 3263 Frätande basiskt organiskt fast ämne, n.o.s. 3266 Frätande basisk oorganisk vätska, n.o.s. 3267 Frätande basisk organisk vätska, n.o.s. 3274 Alkoholater, lösning i alkohol, n.o.s. 3293 Hydrazin, vattenlösning, med högst 37 vikt-% hydrazin 3318 Ammoniaklösning i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15 °C, med över 50 % ammoniak 3320 Natriumborhydrid och natriumhydroxid, lösning, med högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% natriumhydroxid 3423 Tetrametylammoniumhydroxid, fast

17

Bilaga 1

3484 Hydrazinvattenlösning, brandfarlig, med över 37 vikt-% hydrazin

(TSFS 2023:64)

18

Bilaga 1

Kapitel 3.2

Förteckning över farligt gods

Bilaga 1

En kod som innehåller bokstaven ”P” hänvisar till förpackningsinstruktioner för användning av förpackningar beskrivna i kapitel 6.1, 6.2 eller 6.3.

En kod som innehåller bokstäverna ”LP” avser förpackningsinstruktioner för användningen av storförpackningar enligt beskrivning i kapitel 6.6.

När det inte finns någon kod med bokstäverna ”P” eller ”LP” betyder det att ämnet inte är tillåtet i den förpackningstypen.

Kolumn 9 Särbestämmelser för förpackningen – denna kolumn innehåller alfanumeriska koder som hänvisar till tillämpliga särbestämmelser för förpackningen, angivna i 4.1.4. Särbestämmelser för förpackningen anger förpackningarna (inklusive storförpackningar).

En särbestämmelse för förpackningen som innehåller bokstäverna ”PP” hänvisar till en särbestämmelse för förpackningen som gäller användning av en förpackningsinstruktion som har koden ”P” i kapitel 4.1.4.1.

En särbestämmelse för förpackningen som innehåller bokstaven ”L” hänvisar till en särbestämmelse för förpackningen som gäller användning av en förpackningsinstruktion som har koden ”LP” i kapitel 4.1.4.3.

Kolumn 10 Förpackningsinstruktioner för IBC-behållare – denna kolumn innehåller alfanumeriska koder som hänvisar till tillämplig förpackningsinstruktion för IBC-behållare, vilken anger det slag av IBC-behållare som ska användas för transport av ämnet i fråga. En kod som innehåller bokstäverna ”IBC” hänvisar till förpackningsinstruktioner för användning av IBC-behållare beskrivna i kapitel 6.5. Då en kod inte anges betyder det att ämnet inte är tillåtet i IBC-behållare.

Kolumn 11 Särbestämmelser för IBC-behållare – denna kolumn innehåller alfanumerisk kod, innehållande bokstaven ”B”, som hänvisar till särskilda förpackningsbestämmelser som gäller användning av förpackningsinstruktioner som har koden ”IBC” i 4.1.4.2.

Kolumn 12 [Tills vidare blank]

Kolumn 13 Tank- och bulkcontainerinstruktioner – denna kolumn innehåller T-koder (se 4.2.5.2.6) som gäller transport av farligt gods i UN-tankar och tankfordon.

Om ingen T-kod anges i denna kolumn betyder det att det farliga godset inte är tillåtet för transport i tankar, om detta inte uttryckligen godkänts av behörig myndighet.

Koden ”BK2” avser den typ av bulkcontainrar som används för transport av gods i bulk beskrivna i kapitel 4.3 och 6.9.

Gaser som är tillåtna för transport i MEG-containrar anges i kolumnen ”MEG-container” i tabell 1 och 2 i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1.

Kolumn 14 Särbestämmelser för tankar – denna kolumn innehåller TP-noteringar (se 4.2.5.3) som gäller transport av farligt gods i UN-tankar och tankfordon. TP-noteringarna som anges i denna kolumn gäller UN-tankar angivna i kolumn 13.

Kolumn 15 EmS-koder – denna kolumn hänvisar till tillämpliga nödscheman för BRAND och LÄCKAGE i ”Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods” (EmS-guiden).

Den första EmS-koden hänvisar till tillämpligt brandschema (t.ex. brandschema Alfa ”F-A” General Fire Schedule).

Den andra EmS-koden hänvisar till tillämpligt läckageschema (t.ex. läckageschema Alfa ”S-A” Toxic Substances).

Understrukna EmS-koder (i särskilda fall) anger ett ämne, material eller föremål för vilka ytterligare råd ges i nödinsatsrutinerna.

20

Bilaga 1

För farligt gods som överlämnas för transport under n.o.s.- benämningar eller andra gruppbenämningar, kan mest lämpad nödinsatsrutin variera med de farliga beståndsdelarnas egenskaper. Som följd därav kan avsändare behöva uppge andra EmS-koder än de som anges, om de har kännedom om att sådana koder är lämpligare.

Bestämmelserna i denna kolumn är inte bindande.

Kolumn 16a Stuvning och hantering – denna kolumn innehåller stuvnings- och hanteringskoder som föreskrivs i 7.1.5 och 7.1.6.

Kolumn 16b Separering – kolumnen innehåller separationsgruppkoder som anges i 7.2.5.2 och separationskoder som anges i 7.2.8.

Kolumn 17 Egenskaper och anmärkningar – denna kolumn innehåller egenskaper hos och anmärkningar rörande det förtecknade farliga godset. Bestämmelserna i denna kolumn är inte bindande.

Egenskaper hos de flesta gaser innefattar en angivelse om deras densitet i förhållande till luft. Siffrorna inom parentes ger densiteten i förhållande till luft. .1 ”lättare än luft”: ångans densitet är ner till halva luftdensiteten .2 ”mycket lättare än luft”: ångans densitet är mindre än halva luftdensiteten .3 ”tyngre än luft”: ångans densitet är upp till dubbla luftdensiteten .4 ”mycket tyngre än luft”: ångans densitet är mer än dubbla luftdensiteten.

Då explosionsgränser ges avser dessa gränser volymprocenthalten av ämnets ånga då den blandas med luft.

Hur lätt och i vilken utsträckning olika vätskor blandas med vatten varierar stort, och för de flesta ämnen anges blandbarhet. I dessa fall betyder ”blandbar med vatten” normalt att ämnet kan blandas med vatten i alla proportioner och då bildar en fullständigt homogen vätska.

Kolumn 18 UN-nummer – se kolumn 1.

3.2.2 Förkortningar och symboler

Följande förkortningar och symboler används i förteckningen över farligt gods och har den betydelse som visas nedan:

Förkortning/symbol Kolumn Betydelse

N.O.S. 2 Ej angivet på annat sätt P 4 Vattenförorenande ämne (Marine pollutant)

21

FÖRTECKNING ÖVER FARLIGT GODS

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0004 AMMONIUM PICRATE 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), PP26 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SGG2 Ämne. 0004 (AMMONIUMPIKRAT, torr eller (b) eller (c) SW1 SG27 fuktad med mindre än 10 vikt- SG31

% vatten)

0005 CARTRIDGES FOR WEAPONS 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0005 (PATRONER FÖR VAPEN, med LP101 SW1

sprängladdning)

0006 CARTRIDGES FOR WEAPONS 1.1E – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0006 (PATRONER FÖR VAPEN, med LP101 L1 SW1

sprängladdning)

0007 CARTRIDGES FOR WEAPONS 1.2F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0007 (PATRONER FÖR VAPEN, med LP101 SW1

sprängladdning)

0009 AMMUNITION, INCENDIARY 1.2G – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0009 (BRANDAMMUNITION, med LP101 L1 SW1

eller utan central-, separeringseller drivladdning)

0010 AMMUNITION, INCENDIARY 1.3G – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0010 (BRANDAMMUNITION, med LP101 L1 SW1

eller utan central-, separeringseller drivladdning)

0012 CARTRIDGES FOR WEAPONS, 1.4S – – 364 5 kg E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0012 INERT PROJECTILE or LP101 SW1

CARTRIDGES, SMALL ARMS (PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL eller PATRONER, HANDELDVAPEN)

0014 CARTRIDGES FOR WEAPONS, 1.4S – – 364 5 kg E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0014 BLANK or CARTRIDGES, LP101 SW1

SMALL ARMS, BLANK or CARTRIDGES FOR TOOLS, BLANK (PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION eller PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION eller PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION)

0015 AMMUNITION, SMOKE 1.2G Se – 204 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0015 (RÖKAMMUNITION, med eller SP LP101 L1 SW1 utan central-, separerings- eller 204

drivladdning)

0016 AMMUNITION, SMOKE 1.3G Se – 204 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0016 (RÖKAMMUNITION, med eller SP LP101 L1 SW1 utan central-, separerings- eller 204

drivladdning)

25

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0018 AMMUNITION, TEARPRODUCING 1.2G 6.1/8 – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-Z Kategori 03 SG2 Se ordlistan i tillägg B. 0018 (TÅRGASAMMUNITION, med LP101 L1 SW1

central-, separerings- eller drivladdning)

0019 AMMUNITION, TEAR- 1.3G 6.1/8 – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-Z Kategori 03 SG3 Se ordlistan i tillägg B. 0019 PRODUCING LP101 L1 SW1

(TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning)

0020 AMMUNITION, TOXIC 1.2K 6.1 – 274 0 E0 P101 – – – – – – F-B, S-Z Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0020 (AMMUNITION, GIFTIG, med SW1

central-, separerings- eller drivladdning)

0021 AMMUNITION, TOXIC 1.3K 6.1 – 274 0 E0 P101 – – – – – – F-B, S-Z Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0021 (AMMUNITION, GIFTIG, med SW1

central-, separerings- eller drivladdning)

0027 BLACK POWDER 1.1D – – – 0 E0 P113 PP50 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Se ordlistan i tillägg B. 0027 (GUNPOWDER) SW1

(SVARTKRUT (VAPENKRUT), som korn eller pulver)

0028 BLACK POWDER 1.1D – – – 0 E0 P113 PP51 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Se ordlistan i tillägg B. 0028 (GUNPOWDER), COMPRESSED SW1

or BLACK POWDER (GUNPOWDER), IN PELLETS (SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SVARTKRUT (VAPENKRUT), SOM TABLETTER)

0029 DETONATORS, NON-ELECTRIC 1.1B – – – 0 E0 P131 PP68 – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0029 (SPRÄNGKAPSLAR, ICKE SW1

ELEKTRISKA)

0030 DETONATORS, ELECTRIC 1.1B – – 399 0 E0 P131 – – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0030 (SPRÄNGKAPSLAR, SW1

ELEKTRISKA)

0033 BOMBS 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0033 (BOMBER, med sprängladdning) LP101 SW1 0034 BOMBS 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0034 (BOMBER, med sprängladdning) LP101 L1 SW1 0035 BOMBS 1.2D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0035 (BOMBER, med sprängladdning) LP101 L1 SW1 0037 BOMBS, PHOTO-FLASH 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0037 (FOTOBOMBER) LP101 SW1 0038 BOMBS, PHOTO-FLASH 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0038 (FOTOBOMBER) LP101 L1 SW1

26

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0039 BOMBS, PHOTO-FLASH 1.2G – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0039 (FOTOBOMBER) LP101 L1 SW1 0042 BOOSTERS 1.1D – – – 0 E0 P132 (a) – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0042 (FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, eller (b) SW1

utan sprängkapsel)

0043 BURSTERS 1.1D – – – 0 E0 P133 PP69 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0043 (CENTRALLADDNINGAR) SW1 0044 PRIMERS, CAP TYPE 1.4S – – – 0 E0 P133 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0044 (TÄNDHATTAR) SW1 0048 CHARGES, DEMOLITION 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0048 (FÖRSTÖRELSELADDNINGAR) LP101 L1 SW1 0049 CARTRIDGES, FLASH 1.1G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0049 (BLIXTLJUSPATRONER) SW1 0050 CARTRIDGES, FLASH 1.3G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0050 (BLIXTLJUSPATRONER) SW1 0054 CARTRIDGES, SIGNAL 1.3G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0054 (SIGNALPATRONER) SW1 0055 CASES, CARTRIDGE, EMPTY, 1.4S – – 364 5 kg E0 P136 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0055 WITH PRIMER SW1

(PATRONER, TOMMA, MED TÄNDHATT)

0056 CHARGES, DEPTH 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0056 (SJUNKBOMBER) LP101 L1 SW1 0059 CHARGES, SHAPED 1.1D – – – 0 E0 P137 PP70 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0059 (RSV-LADDNINGAR, utan SW1

sprängkapsel)

0060 CHARGES, SUPPLEMENTARY, 1.1D – – – 0 E0 P132 (a) – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0060 EXPLOSIVE eller (b) SW1

(ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR)

0065 CORD, DETONATING 1.1D – – – 0 E0 P139 PP71 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0065 (DETONERANDE STUBIN, PP72 SW1

flexibel)

0066 CORD, IGNITER 1.4G – – – 0 E0 P140 – – – – – – F-B, S-X Kategori 02 – Se ordlistan i tillägg B. 0066 (ANTÄNDNINGSTRÅD) SW1 0070 CUTTERS, CABLE, EXPLOSIVE 1.4S – – – 0 E0 P134 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0070 (LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA) LP102 SW1 0072 CLOTRIMETHYLENETRINITRA 1.1D – – 266 0 E0 P112 (a) PP45 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Massdetonerande explosivämne som 0072 MINE (CYCLONITE; SW1 blir mer känsligt om det förlorar sitt HEXOGEN; RDX), WETTED fuktande medel. Detta ämne får inte (CYKLOTRIMETYLENTRINITRA transporteras utan särskilt godkännande MIN, (CYKLONIT), (HEXOGEN), av behörig myndighet om det innehåller (RDX), FUKTAD med minst mindre alkohol, vatten eller flegmatiser- 15 vikt-% vatten) ingsmedel än angivet.

27

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0073 DETONATORS FOR 1.1B – – – 0 E0 P133 – – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0073 AMMUNITION SW1

(SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION)

0074 DIAZODINITROPHENOL, 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 – Känsliga ämnen använda i spräng- 0074 WETTED eller (b) SW1 kapslar, som blir extremt känsliga om de (DIAZODINITROFENOL, förlorar sitt vätande medel. Detta ämne FUKTAD, med minst 40 vikt-% får inte transporteras utan särskilt godvatten eller blandning av vatten kännande av behörig myndighet om det och alkohol) innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet. 0075 DIETHYLENEGLYCOL 1.1D – – 266 0 E0 P115 PP53 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Detta ämne får inte transporteras utan 0075 DINITRATE, DESENSITIZED PP54 SW1 särskilt godkännande av behörig mynd- (DIETYLENGLYKOLDINITRAT, PP57 ighet om det innehåller mindre alkohol, OKÄNSLIGGJORD, med minst PP58 vatten eller flegmatiseringsmedel än 25 vikt-% icke-flyktigt, vatten- angivet.

olösligt flegmatiseringsmedel)

0076 DINITROPHENOL 1.1D 6.1 – – 0 E0 P112 (a), PP26 – – – – – F-B, S-Z Kategori 04 SG31 Ämne. 0076 (DINITROFENOL, torr eller (b) eller (c) SW1

fuktad med mindre än 15 vikt-% P vatten)

0077 DINITROPHENOLATES 1.3C 6.1 – – 0 E0 P114 (a) PP26 – – – – – F-B, S-Z Kategori 04 SG31 Ämne. 0077 (DINITROFENOLATER av alkali- eller (b) SW1

metaller, torra eller fuktade med P mindre än 15 vikt-% vatten)

0078 DINITRORESORCINOL 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), PP26 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG31 Ämne. 0078 (DINITRORESORCIN, torr eller (b) eller (c) SW1

fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten)

0079 HEXANITRODIPHENYLAMINE 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0079 (DIPICRYLAMINE; HEXYL) eller (c) SW1

(HEXANITRODIFENYLAMIN (DIPIKRYLAMIN), (HEXYL))

0081 EXPLOSIVE, BLASTING, TYPE A 1.1D – – – 0 E0 P116 PP63 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG34 Ämne. Se ordlistan i tillägg B. 0081 (BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A) PP66 SW1 0082 EXPLOSIVE, BLASTING, TYPE B 1.1D – – – 0 E0 P116 PP61 IBC100 B9 – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG34 Ämne. Se ordlistan i tillägg B. 0082 (BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B) PP62 SW1 0083 EXPLOSIVE, BLASTING, TYPE C 1.1D – – 267 0 E0 P116 – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG28 Ämne. Se ordlistan i tillägg B. 0083 (BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP C) SW1 0084 EXPLOSIVE, BLASTING, TYPE D 1.1D – – – 0 E0 P116 – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Se ordlistan i tillägg B. 0084 (BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP D) SW1 0092 FLARES, SURFACE 1.3G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0092 (BLOSS, YTTÄCKANDE) SW1 0093 FLARES, AERIAL 1.3G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0093 (LUFTBLOSS) SW1

28

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0094 FLASH POWDER 1.1G – – – 0 E0 P113 PP49 – – – – – F-B, S-Y Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0094 (BLIXTLJUSPULVER) SW1 0099 FRACTURING DEVICES, 1.1D – – – 0 E0 P134 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0099 EXPLOSIVE LP102 SW1

(BERGSPRÄCKNINGSANORD- NINGAR, EXPLOSIVA, utan sprängkapsel, för oljeborrhål)

0101 FUSE, NON-DETONATING 1.3G – – – 0 E0 P140 PP74 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0101 (FYRVERKARSTUBIN, EJ PP75 SW1

DETONERANDE)

0102 CORD (FUSE), DETONATING 1.2D – – – 0 E0 P139 PP71 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0102 (DETONERANDE STUBIN, SW1

rörstubin)

0103 FUSE, IGNITER 1.4G – – – 0 E0 P140 – – – – – – F-B, S-X Kategori 02 – Se ordlistan i tillägg B. 0103 (ANTÄNDNINGSRÖR) SW1 0104 CORD (FUSE), DETONATING, 1.4D – – – 0 E0 P139 PP71 – – – – – F-B, S-X Kategori 02 – Se ordlistan i tillägg B. 0104 MILD EFFECT SW1

(DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin)

0105 FUSE, SAFETY 1.4S – – – 0 E0 P140 PP73 – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0105 (KRUTSTUBIN, SW1

NORMALBRINNANDE)

0106 FUZES, DETONATING 1.1B – – – 0 E0 P141 – – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0106 (TÄNDRÖR) SW1 0107 FUZES, DETONATING 1.2B – – – 0 E0 P141 – – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Se ordlistan i tillägg B. 0107 (TÄNDRÖR) SW1 0110 GRENADES, PRACTICE 1.4S – – – 0 E0 P141 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0110 (ÖVNINGSGRANATER, hand SW1

eller gevär)

0113 GUANYL NITROSAMINO- 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 – Känsliga ämnen använda i spräng- 0113 GUANYLIDEN HYDRAZINE, eller (b) SW1 kapslar, som blir extremt känsliga om de WETTED förlorar sitt vätande medel. Detta ämne (GUANYLNITROSAMINO- får inte transporteras utan särskilt god- GUANYLIDENHYDRAZIN, kännande av behörig myndighet om det FUKTAD med minst 30 vikt-% innehåller mindre alkohol, vatten eller vatten) flegmatiseringsmedel än angivet. 0114 GUANYL NITROSAMINO- 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 – Känsliga ämnen använda i spräng- 0114 GUANYLTETRAZENE eller (b) SW1 kapslar, som blir extremt känsliga om de (TETRAZENE), WETTED förlorar sitt vätande medel. Detta ämne (GUANYLNITROSAMINO- får inte transporteras utan särskilt GUANYLTETRAZEN godkännande av behörig myndighet om (TETRACEN), FUKTAD, med det innehåller mindre alkohol, vatten minst 30 vikt-% vatten eller eller flegmatiseringsmedel än angivet.

blandning av vatten och alkohol)

29

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0118 HEXOLITE (HEXOTOL) 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Blandningar av 0118 (HEXOTOL, torr eller fuktad (b) eller (c) SW1 massdetonerande explosivämnen.

med mindre än 15 vikt-% vatten)

0121 IGNITERS 1.1G – – – 0 E0 P142 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0121 (ÖVERFÖRINGSTÄNDARE) SW1 0124 JET PERFORATING GUNS, 1.1D – – – 0 E0 P101 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0124 CHARGED SW1 (PERFORERINGSANORDNINGAR, SW30

MED RSV-LADDNING, för oljeborrhål, utan sprängkapsel)

0129 LEAD AZIDE, WETTED 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 SGG7 Känsliga ämnen använda i spräng- 0129 (BLYAZID, FUKTAD, med minst eller (b) SW1 SGG9 kapslar, som blir extremt känsliga om de 20 vikt-% vatten eller blandning SGG17 förlorar sitt vätande medel. Detta ämne av vatten och alkohol) får inte transporteras utan särskilt godkännande av behörig myndighet om det innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet. 0130 LEAD STYPHNATE (LEAD 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 SGG7 Känsliga ämnen använda i spräng- 0130 TRINITRORESORCINATE), eller (b) SW1 SGG9 kapslar, som blir extremt känsliga om de WETTED förlorar sitt vätande medel. Detta ämne (BLYSTYFNAT (BLYTRINITRO- får inte transporteras utan särskilt RESORCINAT), FUKTAD, med godkännande av behörig myndighet om minst 20 vikt-% vatten eller det innehåller mindre alkohol, vatten blandning av vatten och alkohol) eller flegmatiseringsmedel än angivet. 0131 LIGHTERS, FUSE 1.4S – – – 0 E0 P142 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0131 (STUBINTÄNDARE) SW1 0132 DEFLAGRATING METAL SALTS 1.3C – – – 0 E0 P114 (b) PP26 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG31 Ämne. 0132 OF AROMATIC NITRO- SW1

DERIVATIVES, N.O.S. (DEFLAGRERANDE METALL- SALTER AV AROMATISKA NITROFÖRENINGAR, N.O.S.)

0133 MANNITOL HEXANITRATE 1.1D – – 266 0 E0 P112 (a) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Detta ämne får inte transporteras utan 0133 (NITROMANNITE), WETTED SW1 särskilt godkännande av behörig mynd- (MANNITOLHEXANITRAT, ighet om det innehåller mindre alkohol, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller flegmatiseringsmedel än vatten, eller en blandning av angivet.

vatten och alkohol)

0135 MERCURY FULMINATE, 1.1A – – 266 0 E0 P110 (a) PP42 – – – – – F-B, S-Y Kategori 05 SGG7 Känsliga ämnen använda i spräng- 0135 WETTED eller (b) SW1 SGG11 kapslar som blir extremt känsliga om de (KVICKSILVERFULMINAT, förlorar sitt vätande eller okänslig- FUKTAD, med minst 20 vikt-% görande medel. Detta ämne får inte vatten eller en blandning av transporteras utan särskilt godkännande vatten och alkohol) av behörig myndighet om det innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet.

30

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0136 MINES 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0136 (MINOR, med sprängladdning) LP101 SW1 0137 MINES 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0137 (MINOR, med sprängladdning) LP101 L1 SW1 0138 MINES 1.2D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0138 (MINOR, med sprängladdning) LP101 L1 SW1 0143 NITROGLYCERIN, 1.1D Se – 266 0 E0 P115 PP53 – – – – – F-B, S-Z Kategori 04 – Ämne. Detta ämne får inte transport- 0143 DESENSITIZED SP 271 PP54 SW1 eras utan särskilt godkännande av (NITROGLYCERIN, 271 272 PP57 behörig myndighet om det innehåller OKÄNSLIGGJORD, med minst PP58 mindre alkohol, vatten eller flegmatiser- 40 vikt-% icke-flyktigt, ingsmedel än angivet.

vattenlösligt flegmatiseringsmedel)

0144 NITROGLYCERIN SOLUTION IN 1.1D – – 358 0 E0 P115 PP45 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0144 ALCOHOL PP55 SW1 (NITROGLYCERIN, LÖSNING I PP56 ALKOHOL, med mer än 1 % PP59 men högst 10 % nitroglycerin) PP60 0146 NITROSTARCH 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0146 (NITROSTÄRKELSE, torr eller (b) eller (c) SW1

fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten)

0147 NITRO UREA 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0147 (NITROURINÄMNE SW1

(NITROUREA))

0150 PENTAERYTHRITE 1.1D – – 266 0 E0 P112 (a) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Massdetonerande explosiv- 0150 TETRANITRATE eller (b) SW1 ämnen som blir extremt känsliga om de (PENTAERYTHRITOL förlorar sitt vätande eller okänslig- TETRANITRATE; PETN), görande medel. Detta ämne får inte WETTED or PENTAERYTHRITE transporteras utan särskilt godkännande TETRANITRATE av behörig myndighet om det innehåller (PENTAERYTHRITOL mindre alkohol, vatten eller flegmatiser- TETRANITRATE; PETN), ingsmedel än angivet.

DESENSITIZED (PENTAERYTRITTETRANITRAT (PENTAERYTRITOLTETRA- NITRAT, PETN), FUKTAT, med minst 25 vikt-% vatten, eller PENTAERYTRITTETRANITRAT (PENTAERYTRITOLTETRA- NITRAT, PETN) OKÄNSLIGGJORD med minst

15 vikt-% desensibiliseringsmedel)

0151 PENTOLITE 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Blandningar av massdetoner- 0151 (PENTYTOL, torr eller fuktad (b) eller (c) SW1 ande explosiva ämnen.

med mindre än 15 vikt-% vatten)

31

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0153 TRINITROANILINE (PICRAMIDE) 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0153 (TRINITROANILIN (PIKRAMID)) eller (c) SW1 0154 TRINITROPHENOL (PICRIC ACID) 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), PP26 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 SG31 Ämne. 0154 (TRINITROFENOL (PIKRINSYRA), (b) eller (c) SW1

torr eller fuktad med mindre än

30 vikt-% vatten)

0155 TRINITROCHLOROBENZENE 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0155 (PICRYL CHLORIDE) eller (c) SW1

(TRINITROKLORBENSEN (PIKRYLKLORID))

0159 POWDER CAKE 1.3C – – 266 0 E0 P111 PP43 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne bestående av nitrocellulosa 0159 (POWDER PASTE), WETTED SW1 impregnerad med högst 60 % nitro- (KRUTMASSA (KRUTPASTA), glycerin eller annan vätska med FUKTAD, med minst 25 vikt-% organiska nitrater eller en blandning av vatten) dessa. Detta ämne får inte transporteras utan särskilt godkännande av behörig myndighet om det innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet. 0160 POWDER, SMOKELESS 1.1C – – – 0 E0 P114 (b) PP50 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämnen baserade på nitrocellulosa, 0160 (KRUT, RÖKSVAGT) PP52 SW1 använda som drivmedel. Känsliga för gnistor, friktion, tryck och elektrostatiska urladdningar. 0161 POWDER, SMOKELESS 1.3C – – – 0 E0 P114 (b) PP50 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämnen baserade på nitrocellulosa, 0161 (KRUT, RÖKSVAGT) PP52 SW1 använda som drivmedel. Känsliga för gnistor, friktion, tryck och elektrostatiska urladdningar. 0167 PROJECTILES 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0167 (PROJEKTILER, med sprängladd- LP101 SW1

ning)

0168 PROJECTILES 1.1D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0168 (PROJEKTILER, med LP101 L1 SW1

sprängladdning)

0169 PROJECTILES 1.2D – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0169 (PROJEKTILER, med sprängladd- LP101 L1 SW1

ning)

0171 AMMUNITION, ILLUMINATING 1.2G – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0171 (LYSAMMUNITION, med eller LP101 L1 SW1

utan central-, separerings- eller drivladdning)

0173 RELEASE DEVICES, 1.4S – – – 0 E0 P134 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0173 EXPLOSIVE LP102 SW1

(UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA)

0174 RIVETS, EXPLOSIVE 1.4S – – – 0 E0 P134 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0174 (EXPLOSIVA NITAR) LP102 SW1

32

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0180 ROCKETS 1.1F – – – 0 E0 P130 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0180 (RAKETER, med LP101 SW1

sprängladdning)

0181 ROCKETS 1.1E – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0181 (RAKETER, med LP101 L1 SW1

sprängladdning)

0182 ROCKETS 1.2E – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0182 (RAKETER, med LP101 L1 SW1

sprängladdning)

0183 ROCKETS 1.3C – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0183 (RAKETER, med inert stridsdel) LP101 L1 SW1 0186 ROCKET MOTORS 1.3C – – – 0 E0 P130 PP67 – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0186 (RAKETMOTORER) LP101 L1 SW1 0190 SAMPLES, EXPLOSIVE 1 – – 16 0 E0 P101 – – – – – – F-B, S-X Kategori 05 – Ämne eller föremål. Riskgrupp och sam- 0190 (PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat 274 SW1 hanteringsgrupp enligt klassificering av än tändämne) behörig myndighet. 0191 SIGNAL DEVICES, HAND 1.4G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 02 – Se ordlistan i tillägg B. 0191 (SIGNALBLOSS, HAND) SW1 0192 SIGNAL DEVICES, HAND 1.1G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0192 (KNALLSIGNALER FÖR SW1

JÄRNVÄG)

0193 SIGNALS, RAILWAY TRACK, 1.4S – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 01 – Se ordlistan i tillägg B. 0193 EXPLOSIVE SW1

(KNALLSIGNALER FÖR JÄRN- VÄG)

0194 SIGNALS, DISTRESS 1.1G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0194 (NÖDSIGNALER, för fartyg) SW1 0195 SIGNALS, DISTRESS 1.3G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0195 (NÖDSIGNALER, för fartyg) SW1 0196 SIGNALS, SMOKE 1.1G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0196 (RÖKSIGNALER) SW1 0197 SIGNALS, SMOKE 1.4G – – – 0 E0 P135 – – – – – – F-B, S-X Kategori 02 – Se ordlistan i tillägg B. 0197 (RÖKSIGNALER) SW1 0204 SOUNDING DEVICES, 1.2F – – – 0 E0 P134 – – – – – – F-B, S-X Kategori 03 – Se ordlistan i tillägg B. 0204 EXPLOSIVE LP102 SW1

(KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA)

0207 TETRANITROANILINE 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. 0207 (TETRANITROANILIN) eller (c) SW1 0208 RINITROPHENYLMETHYL- 1.1D – – – 0 E0 P112 (b) – – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Massdetonerande explosiv- 0208 NITRAMINE (TETRYL eller (c) SW1 ämne.

(TRINITROFENYLMETYL- NITRAMIN (TETRYL))

33

Bilaga 1

UN- Officiell transportbenämning Klass Sekun- Förpack- Särbestäm- Bestämmelser om Förpackning IBC-behållare UN-tankar och bulkcontainrar EmS Stuvning Separa- Egenskaper och observationer UNnr (PSN) eller därfara nings- melser begränsade och och tion nr riskgrupp grupp reducerade mängder hantering

Begränsade Redu- Instruk- Sär- Instruk- Sär- Tank- Särmängder cerade tioner bestäm- tioner bestäm- instruktioner bestämmängder melser melser melser (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7a) (7b) (8) för för- (10) för för- (12) (13) för UN- (15) (16a) (16b) (17) (18)

3.1.2 2.0 2.0 2.0.1.3 3.3 3.4 3.5 4.1.4 pack- 4.1.4 pack- 4.2.5 tankar 5.4.3.4 7.1 7.2– ningen ningen 4.3 7.8 7.3–7.7 7.7 (14) (9) (11) 4.2.5

4.1.4 4.1.4

0209 TRINITROTOLUENE (TNT) 1.1D – – – 0 E0 P112 (a), PP46 – – – – – F-B, S-Y Kategori 04 – Ämne. Tritonal är ett ämne bestående 0209 (TRINITROTOLUEN, (TNT), torr (b) eller (c) SW1 av trinitrotoluen (TNT) blandat med eller fuktad med mindre än 30 aluminium.

vikt-% vatten)