Tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 om typgodkännande av vätgasdrivna fordon

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG, särskilt artikel 12, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) nr 519/2013 · förordning (EU) 2019/2144.

(1) Förordning (EG) 79/2009 är en särförordning inom gemenskapens typgodkännandeförfarande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv).

(2) I förordning (EG) nr 79/2009 fastställs grundläggande bestämmelser om krav för typgodkännande av motorfordon med avseende på vätgasdrift, för typgodkännande av vätgaskomponenter och vätgassystem och för installation av sådana komponenter och system.

(3) Från och med den här förordningens ikraftträdande bör tillverkare frivilligt kunna ansöka om EG-typgodkännande av fordon i sin helhet för vätgasdrivna fordon. Vissa av de särdirektiv som gäller förfarandet för EG:s typgodkännande enligt direktiv 2007/46/EG eller vissa av kraven i dessa direktiv ska dock inte gälla vätgasdrivna fordon eftersom de tekniska egenskaperna hos vätgasdrivna fordon skiljer sig markant från dem hos konventionella fordon, för vilka dessa typgodkännandedirektiv i huvudsak är utformade. I väntan på att dessa direktiv ändras så att specifika bestämmelser och testförfaranden för vätgasdrivna fordon införs måste övergångsbestämmelser införas för att vätgasdrivna fordon ska kunna undantas från dessa direktiv eller från vissa av kraven i dessa direktiv.

(4) Harmoniserade regler för vätetankmottagare, inbegripet tankmottagare avsedda för flytande väte, måste antas för att garantera att vätgasdrivna fordon kan tankas i gemenskapen på ett säkert och tillförlitligt sätt.

(5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. vätgasgivare: en givare för detektion av vätgas i luft.

2. klass 0-komponent: vätgaskomponenter för höga tryck som inkluderar bränsleledningar och tillbehör som innehåller vätgas vid ett nominellt arbetstryck på mer än 3,0 MPa.

3. klass 1-komponent: vätgaskomponenter för medelhöga tryck som inkluderar bränsleledningar och tillbehör som innehåller vätgas vid ett nominellt arbetstryck över 0,45 MPa och upp till 3,0 MPa.

4. klass 2-komponent: vätgaskomponenter för låga tryck som inkluderar bränsleledningar och tillbehör som innehåller vätgas vid ett nominellt arbetstryck på upp till 0,45 MPa.

5. hel inlindning: överklädnad med fibrer lindade runt stommen, både runt behållarens omkrets och i dess längdriktning.

6. omlindning: överklädnad med fibrer lindade huvudsakligen runt omkretsen av stommens cylindriska del så att fibrerna inte bär någon signifikant belastning i behållarens längdriktning.

7. Nm3 eller Ncm3: en volym torr gas som upptar en volym av 1 m3 eller 1 cm3 vid temperaturen 273,15 K (0 °C) och det absoluta trycket 101,325 kPa (1 atm).

8. livslängd: den livslängd i år under vilken behållarna kan användas säkert i enlighet med driftsvillkoren.

9. typ av vätgassystem: en grupp vätgassystem som inte skiljer sig åt vare sig med avseende på deras tillverkares varumärke eller märke eller med avseende på deras ingående vätgaskomponenter.

10. fordonstyp med avseende på vätgasdrift: en grupp fordon som inte skiljer sig åt när det gäller tillståndet för det väte som används eller när det gäller egenskaperna hos deras vätgassystem.

11. typ av vätgaskomponent: en grupp vätgaskomponenter som inte skiljer sig åt när det gäller

a) tillverkarens varumärke eller märke,

b) klassificeringen, eller

c) huvudfunktionen.

12. elektroniskt kontrollsystem: en kombination av enheter avsedda att samverka vid alstringen av den angivna fordonskontrollfunktionen genom elektronisk databehandling.

13. komplexa elektroniska fordonskontrollsystem: elektroniska kontrollsystem med en kontrollhierarki där en kontrollerad funktion kan avbrytas av en elektronisk kontroll eller en funktion på högre nivå. En avbruten funktion blir en del av det komplexa systemet.

14. behållare: varje system som används för lagring av flytande väte vid låg (kryogen) temperatur eller komprimerat gasformigt väte, utom övriga vätgaskomponenter som kan vara fästa vid eller inmonterade i behållaren.

15. behållarmontering: två eller flera behållare med integrerade, sammankopplade bränsleledningar som är inneslutna i ett skyddande skal eller en skyddande ram.

16. arbetscykel: en cykel med start och nedstängning av systemet eller systemen för vätgasomvandling.

17. tankningscykel: en tryckökning på över 25 procent av behållarens arbetstryck orsakad av en yttre vätgaskälla.

18. tryckregulator: en anordning som används för att reglera leveranstrycket av gasformigt bränsle till omvandlingssystemet för vätgas.

19. första tryckregulator: den tryckregulator som har behållartrycket som inströmningstryck.

20. backventil: en ventil som gör att vätgasen bara kan flöda i en riktning.

21. tryck: det manometertryck som mäts i MPa mot atmosfärstrycket, om inget annat anges.

22. don: en kopplingsdetalj som används i ett system av rörlednings- eller slangsystem.

23. böjlig bränsleledning: en böjlig rörledning eller slang genom vilken vätgas flödar.

24. värmeväxlare: en anordning för uppvärmning av vätgasen.

25. vätgasfilter: ett filter som används för att separera olja, vatten och smuts från vätgasen.

26. automatisk ventil: en ventil som inte manövreras manuellt utan av via ett manövreringsorgan, med undantag av de backventiler som definieras i punkt 20.

27. tryckutjämningsanordning: en icke återslutande anordning som när den aktiveras under specifika betingelser används för att tappa fluider från ett trycksatt vätgassystem.

28. övertrycksventil: en icke återslutande, tryckaktiverad anordning som när den aktiveras under specifika betingelser används för att tappa fluider från ett trycksatt vätgassystem.

29. tankanslutning eller tankmottagare: en anordning som används för att fylla behållaren på tankstationen.

30. avtagbart vätgaslagringssystem: ett avtagbart system i ett fordon i vilket en eller flera behållare eller en behållarmontering hyses eller skyddas.

31. avtagbar kopplingsdetalj för lagringssystem: kopplingsdetaljen för vätgas mellan ett avtagbart lagringssystem och den del av vätgassystemet som är permanent installerad i fordonet.

32. automatisk förspänning (auto-frettage): ett tryckappliceringsförfarande som används vid tillverkning av kompositbehållare med metallstomme, som tänjer stommen bortom dess sträckgräns, tillräckligt för att orsaka kvarstående plastiska deformationer, vilket ger stommen tryckpåkänningar och gör att fibrerna får dragspänningar vid ett inre nolltryck.

33. stomme: en del av en behållare som används som ett gastätt innerskal, på vilket armeringsfibrer lindas för att tillräcklig styrka ska uppnås.

34. omgivningstemperatur: en temperatur i intervallet 20 °C ± 10 °C.

35. enheter: den minsta uppdelningen av systemkomponenter enligt bilaga VI, eftersom dessa kombinationer av komponenter behandlas som enskilda entiteter för identifierings-, analys- eller bytesändamål.

36. fordonets frigångshöjd: avståndet mellan markplanet och fordonets undersida.

37. säkerhetsanordning: anordning som garanterar en säker drift i systemets normala driftsområde eller tillåtna felområde.

38. omvandlingssystem för vätgas: varje system som är utformat för omvandling av vätgas till elektrisk eller mekanisk energi eller till värmeenergi. Detta inkluderar exempelvis framdrivningssystem och reservkraftssystem.

39. otillåtet felområde: för en processvariabel det område inom vilket en oönskad händelse kan förväntas.

40. läckageprovsgas: vätgas, helium eller en inert gasblandning som innehåller en påvisat detekterbar mängd helium eller vätgas.

41. normalt driftsområde: för en processvariabel det för processvärdena planerade området.

42. yttre tryck: det tryck som verkar på den konvexa sidan av en innertank eller en yttre mantel.

43. yttre mantel: den del av behållaren som hyser innertanken eller de innertankarna och tillhörande isoleringssystem.

44. styv bränsleledning: rörledning som inte är utformad för att vara böjlig under normal drift och genom vilken vätgas flödar.

45. system för avkokningshantering: ett system som gör avkokande gas oskadlig under normala betingelser.

46. säkerhetsinstrumenterat system: ett processkontrollsystem som genom ett automatiskt ingripande i processen förhindrar att ett otillåtet felområde nås.

47. parti: en kvantitet framgångsrikt tillverkade färdiga behållare med samma nominella mått, utformning, angivna tillverkningsmaterial, tillverkningsprocess, tillverkningsutrustning och, i tillämpliga fall, betingelser avseende tid, temperatur och atmosfär under värmebehandling.

48. behållarutrustning: alla anordningar som är inmonterade direkt i behållarens innertank eller yttre mantel.

49. färdig behållare: en behållare som är typisk för normal tillverkning, komplett med ytbeläggning, inklusive den av tillverkaren angivna integrerade isoleringen, men fri från icke-integrerad isolering eller icke-integrerat skydd.

50. sprängningstryck: det tryck vid vilket behållaren brister.

51. tillåtet felområde: för en processvariabel, området mellan det normala driftsområdet och det otillåtna felområdet.

52. avkokningssystem: ett system som under normala betingelser ventilerar avkokningsgas innan behållarens eller behållarnas tryckutjämningsanordning öppnas.

53. manuell ventil: en ventil som manövreras manuellt.

54. säkerhetskoncept: åtgärder avsedda att säkerställa en säker drift, även i händelse av ett brott eller slumpmässiga fel.

55. övervaknings- och kontrollsystem för användning: ett system som räknar tankningscyklerna och förhindrar vidare användning av fordonet när ett förutbestämt antal tankningscykler har överskridits.

56. ledning för bränsletillförsel: en ledning som försörjer omvandlingssystemet eller omvandlingssystemen för vätgas.

57. kompositbehållare: en behållare konstruerad av fler än ett material.

58. överklädning: hartsimpregnerade sammanhängande fibrer som används som armering runt en stomme.

59. automatiskt förspänningstryck: tryck inuti den överklädda behållaren vid vilket den önskade spänningsfördelningen mellan stommen och överklädnaden skapas.

60. gränser för funktionell drift: de yttre fysikaliska gränser inom vilka systemet kan upprätthålla kontrollen.

61. kontrollområde: det område för en utsignalsvariabel över vilket systemet sannolikt kan utöva kontroll.

62. transmissionslänkar: anordningar som används för att koppla samman utspridda enheter i syfte att överföra signaler, driftsdata eller energi.

63. kontroll på högre nivå: system eller funktioner som använder ytterligare databehandling eller givarsignaler för att ändra fordonets uppträdande genom att beordra ändringar av fordonskontrollsystemets normala funktion(er).

Artikel2¶Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av fordon med avseende på vätgasdrift

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

1. Tillverkaren eller dennes representant ska till typgodkännandemyndigheten lämna in ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på vätgasdrift.

2. Ansökan ska utformas i enlighet med mallen för informationsdokument i del 1 i bilaga I.

Tillverkaren ska lämna de upplysningar som anges i del 3 i bilaga I för periodisk besiktning under fordonets livslängd.

3. Om de relevanta kraven enligt del 1 i bilaga III eller del 1 i bilaga IV, bilaga V och bilaga VI uppfylls ska godkännandemyndigheten bevilja ett EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer enligt det numreringssystem som beskrivs i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

En medlemsstat får inte tilldela samma nummer till en annan fordonstyp.

4. Vid tillämpning av punkt 3 ska typgodkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg enligt mallen i del 2 i bilaga I.

Artikel3¶Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av komponenter avseende vätgaskomponenter och vätgassystem

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

1. Tillverkaren eller dennes representant ska till typgodkännandemyndigheten lämna in ansökan om EG-typgodkännande av komponenter för en typ av vätgaskomponent eller vätgassystem.

Ansökan ska utformas i enlighet med mallen för informationsdokument i del 1 i bilaga II.

2. Om de relevanta kraven enligt bilaga III eller bilaga IV uppfylls ska godkännandemyndigheten bevilja ett EG-typgodkännande av komponenter och utfärda ett typgodkännandenummer enligt det numreringssystem som beskrivs i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

En medlemsstat får inte tilldela samma nummer till en annan typ av vätgaskomponent eller vätgassystem.

3. Vid tillämpning av punkt 2 ska typgodkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg enligt mallen i del 2 i bilaga II.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

Vid EG-typgodkännandet av hela fordon avseende vätgasdrivna fordon enligt artiklarna 6 och 9 i direktiv 2007/46/EG ska följande inte gälla:

1. Rådets direktiv 80/1268/EEG.

2. Rådets direktiv 80/1269/EEG, när det gäller vätgasdrivna fordon som drivs med förbränningsmotor.

3. Bilaga I till rådets direktiv 70/221/EEG.

4. Avsnitt 3.3.5 i bilaga II och avsnitt 4.3.2 i tillägg 1 till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 96/27/EG.

5. Avsnitt 3.2.6 i bilaga II och avsnitt 1.4.2.2 i tillägg 1 till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 96/79/EG.

Artikel5¶EG-typgodkännandemärke för komponenter

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

Varje vätgaskomponent eller vätgassystem som överensstämmer med en typ för vilken ett EG-typgodkännande för komponenter har beviljats enligt denna förordning ska bära ett EG-godkännandemärke för komponenter enligt del 3 i bilaga II.

Artikel6¶Ikraftträdande

Ändrad genom förordning (EU) 2019/2144.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

1 EGT L 375, 31.12.1980, s. 36.

2 EGT L 375, 31.12.1980, s. 46.

3 EGT L 76, 6.4.1970, s. 23.

4 EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.

5 EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.

6 Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämpbar).

7 Ange toleransen.

8 Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för att beskriva fordonet, komponenten eller separata tekniska enhetstyper som täcks av detta informationsdokument ska sådana tecken i dokumentationen representeras med symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).

9 Klassificering enligt definitionerna i del A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

109 Kan ersättas med andra mått som definierar behållarens form.

110 Stryk det som inte gäller.

115 Stryk det som inte är tillämpligt.

121 Om sättet att identifiera typen innehåller tecken som inte är relevanta för att beskriva fordonet, komponenten eller separata tekniska enhetstyper som täcks av detta informationsdokument ska sådana tecken i dokumentationen representeras med symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).

122 Enligt definitionen i bilaga II del A i direktiv 2007/46/EG.

123 Stryk det som inte är tillämpligt.

124 Stryk det som inte är tillämpligt.

125 EGT L 24, 30.1.1976, s. 1.

126 Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämpbar).

127 Ange toleransen.

232 Kan ersättas med andra mått som definierar behållarens form.

233 Stryk det som inte gäller.

238 Stryk det som inte är tillämpligt.

243 Om sättet att identifiera typen innehåller tecken som inte är relevanta för att beskriva fordonet, komponenten eller separata tekniska enhetstyper som täcks av detta informationsdokument ska sådana tecken i dokumentationen representeras med symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).

244 Stryk det som inte är tillämpligt.

245 EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.

246 EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.

247 För behållarkonstruktioner med hybridarmering, dvs. två eller fler olika strukturfibertyper, ska belastningsfördelningen mellan de olika fibrerna övervägas utifrån deras olika elasticitetsmoduler. De beräknade påkänningskvoterna för varje enskild strukturfibertyp ska följa angivna värden. Verifiering av påkänningskvoterna kan även göras med töjningsmätare. Den lägsta sprängningstryckskvoten ska väljas så att den beräknade påkänningen i strukturfibrerna vid den lägsta sprängningstryckskvoten gånger det nominella arbetstrycket dividerat med den beräknade påkänningen i strukturfibern vid nominellt arbetstryck uppfyller kraven för påkänningskvot för de fibrer som används.

249 a) För stålbehållare eller stålstommar, se avsnitt 10.2 i ISO 9809-1 eller avsnitt 10.2 i ISO 9809-2, efter vad som är tillämpligt. b) För behållare eller stommar av rostfritt stål, se avsnitt 7.1.2.1 i EN 1964-3. c) För behållare och stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.4 i EN 13322-2. d) För behållare eller stommar av aluminiumlegering, se avsnitt 10.2 i ISO 7866. e) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se avsnitten 7.2.3 och 7.2.4 i EN 12862. f) För icke-metalliska stommar, se avsnitt 4.1.1.

250 a) För stålbehållare eller stålstommar, se avsnitt 10.4 i ISO 9809-1 eller avsnitt 10.4 i ISO 9809-2, efter vad som är tillämpligt. b) För behållare eller stommar av rostfritt stål, se avsnitt 7.1.2.4 i EN 1964-3. c) För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.6 i EN 13322-2.

251 a) För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.5 i EN 13322-2. b) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se avsnitten 7.2.5, 7.2.6 och 7.2.7 i EN 12862.

252 För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.7 i EN 13322-2.

253 Provning av material i stommar.

254 Följande provningssekvens ska användas för typ 4-behållare: vridprovning för anslutningsklack (avsnitt 4.2.13), följt av tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur (avsnitt 4.2.2), följt av ett läckagetest (avsnitt 4.2.11).

255 En läckageprovning ska utföras på alla svetsade metallstommar.

272 Provning av metallstomme.

273 Alla svetsade metallstommar ska läckageprovas.

279 Endast om tjockleksförändringen är proportionell mot diameter- eller tryckförändringen.

280 Inget vätgascykeltest krävs om påkänningarna i halsen motsvarar de ursprungliga eller minskas av konstruktionsförändringen (t.ex. en minskning av de inre gängornas diameter eller en förändring av anslutningsklackens längd), om förbindelsen mellan stomme och anslutningsklack inte påverkas och om ursprungsmaterialen används för anslutningsklack, stomme och tätningar.

281 Varje avvikelse från parametrarna i tillägget till det informationsdokument som visas i del 1 i bilaga II betraktas som en ändring i tillverkningsprocessen.

286 Endast för behållare med svetsade stommar.

287 a) För stålbehållare eller stålstommar, se avsnitt 10.2 i ISO 9809-1 eller avsnitt 10.2 i ISO 9809-2, efter vad som är tillämpligt. b) För behållare eller stommar av rostfritt stål, se avsnitt 7.1.2.1 i EN 1964-3. c) För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.4 i EN 13322-2. d) För behållare eller stommar av aluminiumlegering, se avsnitt 10.2 i ISO 7866. e) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se avsnitten 7.2.3 och 7.2.4 i EN 12862. f) För icke-metalliska stommar, se punkt 4.1.1 i del 2 i bilaga IV.

288 a) För stålbehållare eller stålstommar, se avsnitt 10.4 i ISO 9809-1 eller avsnitt 10.4 i ISO 9809-2, efter vad som är tillämpligt. b) För behållare eller stommar av rostfritt stål, se avsnitt 7.1.2.4 i EN 1964-3. c) För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.6 i EN 13322-2.

289 a) För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.5 i EN 13322-2. b) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se avsnitten 7.2.5, 7.2.6 och 7.2.7 i EN 12862.

290 För stommar av svetsat rostfritt stål, se avsnitt 8.7 i EN 13322-2.

291 a) För behållare eller stommar av aluminiumlegering, se bilaga A i ISO 7866. b) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se bilaga A till EN 12862.

292 a) För behållare eller stommar av aluminiumlegering, se bilaga B till ISO 7866, förutom andra stycket i bestämmelse B.2. b) För stommar av svetsad aluminiumlegering, se bilaga B till EN 12862, förutom punkt B.2.2.

293 a) Detta prov krävs inte för i) stål som följer punkterna 6.3 och 7.2.2 i ISO 9809-1, ii) aluminiumlegeringar som följer punkt 6.1 i ISO 7866. b) För övriga metallbehållare eller metallstommar ska materialets förenlighet med vätgas, inklusive svetsfogarna, visas i enlighet med ISO 11114-1 och ISO 11114-4 eller avsnitt 4.1.7, efter vad som är tillämpligt. c) För icke-metalliska material ska förenligheten med vätgas visas.

304 Gäller typ 4-behållare samt typ-3 behållare med stommar av svetsad metall.