lagen.nu
UHRFS 2013:1 · ursprunglig lydelse

Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval

Titel
Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval
Utgivare
Universitets- och högskolerådet
Normkedja
SFS 1992:1434SFS 1993:100UHRFS 2013:1
Beslutad
2013-04-17
Ikraftträdande
2013-06-01
Ändrad genom
UHRFS 2023:2
Källa
www.uhr.se
Ursprunglig lydelseGrundförfattningen som beslutad, utan senare ändringar. Visa konsoliderad version.

Bemyndigande

Svensk utbildning

1 §

Den som har gått igenom en sådan svensk utbildning som anges i bilaga 1 har grundläggande behörighet.

2 §

Den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han eller hon har gått 1. en treårig utbildning 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan. Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 a, b eller c, Historia 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1a1. För den som har påbörjat sina studier vid folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli 2015 har fått ett intyg om grundläggande behörighet är kraven i stället för vad som anges i andra stycket kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i Svenska B eller Svenska som andraspråk B, Engelska A, Matematik A, Naturkunskap A, Religionskunskap A och Samhällskunskap A.

Utländsk utbildning

3 §

Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget E i de gymnasiala kurserna Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 a, b eller c, eller motsvarande kunskaper. Grundläggande behörighet har också den som före den 1 juli 2013 har lägst betyget G i de gymnasiala kurserna Engelska A och Matematik A eller motsvarande kunskaper och som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land.

Kunskaper i svenska

4 §

Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget E i de gymnasiala kurserna Svenska eller Svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3, eller motsvarande kunskaper. Bestämmelser om den som har finska som modersmål finns i 7 kap. 6 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100). Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska och som före den 1 juli 2013 har lägst betyget G i de gymnasiala kurserna Svenska A och B eller Svenska som andraspråk A och B eller motsvarande kunskaper uppfyller kraven i svenska för grundläggande behörighet.

Urval

Värdering av betyg i kärnämnet svenska kurs B

5 §

Siffervärdena för de två betygen i kärnämnet svenska kurs B läggs samman och delas med två. Betygsvärdet för kursen är det framräknade siffervärdet multiplicerat med kursens gymnasiepoäng.

Värdering av studieomdömen från folkhögskolor

6 §

Ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ges följande siffervärden. Mindre god studieförmåga 1 God studieförmåga 2 Mycket god studieförmåga 3 Utmärkt studieförmåga 4 Om en sökande har fler än ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ska siffervärdet utgöra medelvärdet av studieomdömena. Om den sökande har gått igenom fler än en folkhögskolekurs som ger grundläggande behörighet, ska det bästa studieomdömet användas vid meritvärderingen.

2 3

Värdering av betyg från Waldorfskolor

7 §

Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som avslutas den 1 januari 2010 eller senare meritvärderas enligt punkterna 3–8 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2013. Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som har avslutats den 1 januari 2003 eller senare, men före den 1 januari 2010, meritvärderas enligt punkterna 1–5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari 2010 samt enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen. Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som har avslutats före den 1 januari 2003 meritvärderas enligt punkterna 1–5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari 2010. Avgångsbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola meritvärderas enligt punkterna 1–5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari 2010.

8 §

Med betyg från gymnasieskolan avses enligt bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i fråga om platsfördelning, även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate. Sådana betyg ska värderas på sätt som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

9 §

Vid värdering av betyg från utländska gymnasieutbildningar eller motsvarande ska ett meritvärde beräknas enligt 12 §. Om den sökande har kompletterat med kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning beräknas därefter ett meritvärde efter komplettering enligt 13 §, med beaktande av föreskrifterna i 10 §.

10 §

Vid värdering av betyg från utländska gymnasieutbildningar eller motsvarande ska betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande eller särskild behörighet räknas med. Betyg i vissa kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte avses i första stycket räknas med om betyget höjer meritvärdet. Vilka dessa kurser är framgår av bilaga 2. Om en sökande har kurser som motsvarar varandra får endast den kurs som ger det högsta meritvärdet räknas med. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning på lägre nivå än betyg i samma ämne i det utländska betyget ska inte räknas med. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som utfärdats tidigare än det utländska betyget ska inte heller räknas med, utom om de är behörighetsgivande.

2 3

11 §

Betygsvärdet för en kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är siffervärdet multiplicerat med kursens omfattning i gymnasiepoäng. Siffervärdet är 0 för F, 10 för E, 12,5 för D, 15 för C, 17,5 för B och 20 för A. För dem som fått betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 1994 och hösten 2000 eller senare men före den 1 juli 2011 och i gymnasial vuxenutbildning hösten 1994 och den 1 juli 2001 eller senare men före den 1 juli 2012 är siffervärdet 0 för IG, 10 för G, 15 för VG och 20 för MVG.

12 §

Betyg från en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande ska först överföras till skalan 10,00–20,00, vilket ger ett preliminärt meritvärde. Överföringen ska göras enligt följande formel.

Mprel = 20 – 10 (Nmax–Nd) Nmax–Nmin

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nmax = det utländska betygssystemets högsta värde. Nmin = det utländska betygssystemets lägsta värde för godkänt resultat. Nd = det utländska betygets medelvärde.

Vad som sägs i första stycket gäller inte de betyg som anges i bilaga 3, som i stället ska överföras till ett preliminärt meritvärde i enlighet med vad som anges där. Det preliminära meritvärdet anges med två decimaler. Därefter adderas, för betyg utfärdade efter den 31 december 1994, meritpoängskompensationen till det preliminära meritvärdet enligt följande tabell, varvid meritvärdet erhålls.

Mprel Mk 10,00–11,99 0,50 12,00–12,99 0,75 13,00–13,99 1,00 14,00–14,99 1,25 15,00–15,99 1,50 16,00–16,99 1,75 17,00–17,99 2,00 18,00–18,99 2,25 19,00–20,00 2,50

Mprel = det preliminära meritvärdet. Mk = meritpoängskompensation.

4 5

13 §

Vid beräkningen av meritvärde efter komplettering ska följande formel användas.

Meritvärde efter komplettering = Mprel x 2500 + 1,2B + Mk 2500 + A

Mprel = det preliminära meritvärdet som beräknats enligt 12 §. Mk = meritpoängskompensation. B = summan av betygsvärdena för de medräknade betygen enligt 10 §. A = summan av gymnasiepoäng för de kurser vars betyg har räknats med enligt 10 §.

Om värdet som beräknats enligt det första ledet i formeln i första stycket, dvs. (Mprel x 2500 + 1,2B)/(2500 + A), överstiger 20,00 ska detta värde bestämmas till 20,00.

Platsfördelning på grundval av betyg från utländska utbildningar

14 §

En sökande med betyg från utländsk utbildning ska vid urval på grundval av betyg alltid delta med meritvärdet enligt 12 § i betygsgrupp I, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Om den sökande har kompletterat med kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska han eller hon även delta med meritvärdet efter komplettering enligt 13 § i betygsgrupp II samma punkt enligt vad som anges i andra–fjärde styckena. Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp I, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den grundläggande behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den grundläggande behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering i stället ingå i betygsgrupp II samma punkt, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §. Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp II, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den särskilda behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den särskilda behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering ingå i betygsgrupp II samma punkt, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §. Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp II, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som anges i bilaga 2, som inte krävs för att uppfylla

4 5

grundläggande eller särskild behörighet, och meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §.

Fördelning av platser vid urval på betyg

15 §

Behöriga sökande med svenska betyg som inte omfattas av bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) förs till grupp I eller II eller båda enligt punkten 1 i denna bilaga.

Värdering av svenska betyg som anges i skalan 1–5

16 §

Svenska betyg som anges i skalan 1–5 ska överföras till skalan 0–20 i enlighet med bilaga 4 till dessa föreskrifter.

Meritpoäng för betyg enligt kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare men före den 1 juli 2011 och i gymnasial vuxenutbildning

den 1 juli 2001 eller senare men före den 1 juli 2012

17 §

Bestämmelser om hur betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare men före den 1 juli 2011 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare men före den 1 juli 2012 tilldelas meritpoäng, finns i punkten 5 första stycket i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelser om hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng finns i 1819 §§.

Meritpoäng för betyg enligt kursplaner i gymnasieskolan och gymnasial vuxen-

utbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994

18 §

Meritpoäng ska tillgodoräknas för betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994. Sedan jämförelsetalet har räknats ut får sökande med sådana betyg tillgodoräkna sig meritpoäng för kurser som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i 19 §. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt 19 § andra stycket. Vid tillämpningen av 19 § ska, vad gäller betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i

6 7

gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992, betyget 3 i ett ämne anses motsvara betyget 3 i den eller de kurser som ingår i ämnet.

19 §

Kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs A, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs A, C-språk, och i kurs B i ett annat C-språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B i två olika C-språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a, c) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B i två olika C-språk, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, och i kurs B, C-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt kurs B i tre olika C-språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c, e) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng, f) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet eller, om sådant krav inte har ställts, lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i Matematik B ger en halv (0,5) meritpoäng, g) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng. Utöver vad som anges i första stycket får en sökande tillgodoräknas meritpoäng för meritkurser enligt avdelning C i bilaga 1 till Universitetsoch högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:2) om områdesbehörigheter. Lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en sådan områdeskurs ger en halv (0,5) eller en fjärdedels (0,25) meritpoäng enligt vad som framgår av nämnda avdelning. En sökande får högst tillgodoräkna sig två kurser som ger 0,25 meritpoäng. En sökande som tilldelas meritpoäng enligt de bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100) som tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning

6 7

den 1 juli 2001 eller senare, får inte tillgodoräkna sig meritpoäng enligt första och andra styckena för kurser som motsvarar kurser som legat till grund för meritpoäng enligt nämnda bestämmelser. Vilka kurser som, i förekommande fall, motsvarar varandra framgår av bilaga 6.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2013. 2. Denna författning ska tillämpas första gången vid antagning till utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som börjar efter utgången av maj 2013 med undantag för vad som anges i punkt 3. 3. Bestämmelserna i bilaga 5, punkterna 1, 6 a och 11 a ska tillämpas första gången vid antagning till utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som börjar efter den 31 maj 2014.

På Universitets- och högskolerådets vägnar

ULF MELIN

Erica Finnerman (Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor)

8 9

Svenska utbildningar som ger grundläggande

Bilaga 1

behörighet

Utbildningens namn Kommentar

Studentexamen

allmänna linjens sociala gren 1954 års gymnasieordning allmänna linjens språkliga gren 1965 års läroplan latinlinjens halvklassiska gren latinlinjens helklassiska gren latinlinjens nyspråkliga gren Även enligt 1933 års stadga eller äldre latinlinjen Enligt 1933 års stadga eller äldre reallinjen, teknisk gren reallinjen, biologisk gren reallinjen, matematisk gren reallinjen, nyspråklig gren reallinjen, social gren reallinjen Enligt 1933 års stadga eller äldre

Handelsgymnasium

3–årigt

Tekniskt gymnasium

3–årigt

Försvarets läroverk

normallinje speciallinjens biologiska gren speciallinjens matematiska gren

Specialgymnasium

Bergsskolan i Filipstad, 3–årig Finskspråkig gymnasial Med erforderliga kunskaper i svenska utbildning Engelskspråkig gymnasial Med erforderliga kunskaper i svenska utbildning Hvilans specialgymnasium Lycée Francais Saint–Louis, Med avgångsbetyg från 12–årig linje Stockholm Tyska skolan, Stockholm Med avgångsbetyg från 13-årig linje

Waldorfskola

Utbildning som avslutas med Avgångsbetyg från svensk 12-årig avgångsbetyg utbildning.

8 9

Utbildning som avslutas med Slutbetyg från svensk 12–årig utbilslutbetyg ning och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. För den som är klar med sina studier vid Waldorfskola den 1 januari 2010 eller senare krävs ett fullständigt slutbetyg, lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

10 11

Kurser som kan höja meritvärdet vid värdering av

Bilaga 2

betyg från utländska utbildningar

I denna bilaga står de kurser som motsvarar varandra på samma rad.

Begrepp

Följande begrepp i denna bilaga har följande betydelse. Kursplaner 2000/2001: kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 och kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001. Ämnesplaner 2011/2012: ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 och ämnesplaner i gymnasial vuxenutbildning som gäller från och med den 1 juli 2012.

Ämnesplaner 2011/2012 Affärsjuridik – –Kursplaner 2000/2001 – Affärskommunikation, engelska Affärskommunikation, moderna språk
Barns lärande och växande Bild och form 1a1 Bild och form – specialiseringUtveckling, livsvillkor och socialisation Bild och form, grundkurs Bild och form, fördjupning
Biologi 1 Biologi 2 –Biologi A Biologi B Biologi breddning
Bioteknik – Cad 1 Cad 2Bioteknik CAD/CAM-teknik A–C CAD-teknik A CAD-teknik B
Cad 3 – –CAD-teknik C Databashantering Datorkunskap
– Engelska 5 Engelska 6 Engelska 7Desktopp Engelska A Engelska B Engelska C
Entreprenörskap Entreprenörskap och företagande Etik och människans livsvillkor– Småföretagande B Etik och livsfrågor
Filosofi 1 Filosofi 2 –Filosofi A Filosofi B Finansiering och kalkylering

10 11

Ämnesplaner 2011/2012 Kursplaner 2000/2001
Fysik 1aFysik A
Fysik 2 – Företagsekonomi 1Fysik B Fysik breddning Företagsekonomi A
Företagsekonomi 2 Geografi 1 Geografi 2 Historia 1a1Företagsekonomi B Geografi A Geografi B Historia inom lärlingsförsök
Historia 1a2 Historia 1b Historia 2a– Historia A Historia B
Historia 2b – kultur Historia 3 Hållbart samhällsbyggande HälsopedagogikHistoria B Historia C Hållbart samhällsbyggande –
– Internationellt arbete Journalistik, reklam och information 1Hälsopedagogik Människan socialt och kulturellt Mediekommunikation A
Journalistik, reklam och information 2 Kemi 1 Kemi 2 –– Kemi A Kemi B Kemi breddning
Klassisk grekiska – språk och kultur 1 Klassisk grekiska – språk och kultur 2 Konstruktion 1Grekiska A Grekiska B Konstruktion A
Konstruktion 2 Kultur- och idéhistoria Latin – språk och kultur 1Konstruktion B Kultur- och idéhistoria Latin A
Latin – språk och kultur 2 Latin – språk och kultur 3 Litteratur –Latin B Latin C Litteratur och litteraturvetenskap Litterär gestaltning
Marknadsföring Matematik 1a Matematik 1bMarknadsföring Matematik A Matematik A
Matematik 1c Matematik 2a Matematik 2b Matematik 2cMatematik A Matematik B Matematik B Matematik B
Matematik 3b Matematik 3c Matematik 4Matematik C Matematik C Matematik D
Matematik 5 Matematik – specialisering –Matematik E – Matematik breddning

12 13

Ämnesplaner 2011/2012 Kursplaner 2000/2001
Matematik diskret
Miljö- och energikunskap Medicin 1 –Miljökunskap – Medicinsk elektronik
– Medier, samhälle och kommunikation 1 Mediekunskap – –Medicinsk grundkurs Mediekommunikation B Mediekommunikation C
– – Moderna språk 1Miljö och säkerhet Miljöteknik Moderna språk steg 1
Moderna språk 2 Moderna språk 3 Moderna språk 4 Moderna språk 5Moderna språk steg 2 Moderna språk steg 3 Moderna språk steg 4 Moderna språk steg 5
Moderna språk 6 Moderna språk 7 Modersmål 1Moderna språk steg 6 Moderna språk steg 7 Modersmål A
Modersmål 2 Modersmål – aktiv tvåspråkighet Multimediasystem –Modersmål B Aktiv tvåspråkighet – Människor i behov av stöd
Naturbruk – Naturkunskap 1a1– Naturbruket och miljön Naturkunskap A
Naturkunskap 1a2 Naturkunskap 1b Naturkunskap 2– – Naturkunskap B
Nätverksteknik – Pedagogiskt ledarskap –Datorkommunikation Omvårdnad Pedagogiskt ledarskap Praktisk marknadsföring A
– Praktisk marknadsföring 2 PrivatjuridikPraktisk marknadsföring B Praktisk marknadsföring C –
Programhantering – – Programmering 2– Programmering A Programmering B Programmering C
– Psykiatri 1 Psykiatri 2Projekt och företagande – –
– Psykologi 1 Psykologi 2aPsykiatri Psykologi A Psykologi B

12 13

Ämnesplaner 2011/2012 Kursplaner 2000/2001
Redovisning 1Redovisning och beskattning
Religionskunskap 1 Religionskunskap 2 Rätten och samhälletReligionskunskap A Religionskunskap B –
– Samhällsbaserad psykiatri Samhällskunskap 1a1 Samhällskunskap 1a2Rättskunskap – Samhällskunskap inom lärlingsförsök –
Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3Samhällskunskap A Samhällskunskap B Samhällskunskap C
Skapande verksamhet – – –Skapande verksamhet Småföretagande A Social omsorg Socialpsykiatri
– – Specialpedagogik 1Socialt behandlingsarbete Specialidrott A –
Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 –Svenska A Svenska B Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation Svenska för döva A
– – Svenska som andra språk 1Svenska för döva B Svenska för döva C Svenska som andra språk A
Svenska som andra språk 2 Svenska som andra språk 3 Svenskt teckenspråk för hörande 1Svenska som andra språk B – Teckenspråk för hörande steg 1
Svenskt teckenspråk för hörande 2 Svenskt teckenspråk för hörande 3 Svenskt teckenspråk för hörande 4 Svenskt teckenspråk för hörande 5Teckenspråk för hörande steg 2 Teckenspråk för hörande steg 3 Teckenspråk för hörande steg 4 Teckenspråk för hörande steg 5
– – Teknik 1Teckenspråk A Teckenspråk B –
– – – Vård- och omsorgsarbete 1Teknik, människa, samhälle Teknikutveckling och företagande Virtuella miljöer –
Vård- och omsorgsarbete 2

14 15

Preliminärt meritvärde för vissa betyg från

Bilaga 3

utländska utbildningar

I denna bilaga anges hur det preliminära meritvärdet ska beräknas för betyg från följande länder:

Algeriet Bangladesh Bolivia Brasilien Colombia Danmark Finland Frankrike Island Lettland Libanon Luxemburg Marocko Nederländerna Norge Polen Portugal Schweiz Tunisien

14 15

Algeriet

Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.

Bangladesh

Skala: 33–100. Mprel = 20 – 10 (85–Nd) 85–33 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 85 används 85. Skala: 330–1000. Mprel = 20 – 10 (850–Nd) 850–330 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 850 används 850.

Bolivia

Skala: 3,6–7,0. Mprel = 20 – 10 (6,20–Nd) 6,20–3,60 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 6,20 används 6,20.

Brasilien

Skala: 5–10. Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–5,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00. 16 17

Skala: 50–100.

Mprel = 20 – 10 (90,00–Nd) 90,00–50,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 90,00 används 90,00.

Colombia

Skala: 6–10.

Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–6,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00.

Danmark

Skala: 6–13.

Mprel = 20 – 10 (10,30–Nd) 10,30–6,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 10,30 används 10,30.

Finland, förutom åländsk gymnasieutbildning

Skala: 5–10.

Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–5,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00.

Uträkning av betygets medelvärde (Nd)

Räkna ut ett preliminärt medelvärde på avgångsbetyget. Räkna fram ett medelvärde (Nd) genom att lägga till resultatet på samtliga obligatoriska examensämnen i studentexamen (poängsättning enligt nedan). Dividera med antalet examensämnen plus 1. Lägg till frivilliga ämnen om de höjer medelvärdet (Nd).

16 17

Approbatur Approbatur Cum Laude 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

Finland, åländsk gymnasial utbildning

Betyg från Lyceum

Skala: 5–10.

Mprel = 20 – 10 (9,50–Nd) 9,50–6,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,50 används 9,50. Om Nd understiger 6,00 används 6,00.

Betyg från yrkesutbildning

Skala: 1–5.

Mprel = 20 – 10 (4,80–Nd) 4,80–1,90

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 4,80 används 4,80. Om Nd understiger 1,90 används 1,90.

Frankrike

Det preliminära meritvärdet för betyg från Frankrike beräknas enligt följande:

Betygets Preliminärt Mention medelvärde meritvärde Très bien 16–20 20,00 Bien 14–15 19,25 Assez bien 12–13 17,00 Passable 10–11 11,50

Relevé des notes

Betygets Preliminärt medelvärde meritvärde 10,0 10,00 10,1 10,33 10,2 10,65 10,3 10,98

18 19

Relevé des notes

Betygets Preliminärt medelvärde meritvärde 10,4 11,30 10,5 11,63 10,6 11,95 10,7 12,28 10,8 12,60 10,9 12,93 11,0 13,25 11,1 13,58 11,2 13,90 11,3 14,23 11,4 14,55 11,5 14,88 11,6 15,20 11,7 15,53 11,8 15,85 11,9 16,18 12,0 16,50 12,1 16,63 12,2 16,75 12,3 16,88 12,4 17,00 12,5 17,13 12,6 17,25 12,7 17,38 12,8 17,50 12,9 17,63 13,0 17,75 13,1 17,88 13,2 18,00 13,3 18,13 13,4 18,25 13,5 18,38 13,6 18,50 13,7 18,63 13,8 18,75 13,9 18,88 14,0 19,00 14,1 19,05 14,2 19,10 14,3 19,15

18 19

Relevé des notes

Betygets Preliminärt medelvärde meritvärde 14,4 19,20 14,5 19,25 14,6 19,30 14,7 19,35 14,8 19,40 14,9 19,45 15,0 19,50 15,1 19,55 15,2 19,60 15,3 19,65 15,4 19,70 15,5 19,75 15,6 19,80 15,7 19,85 15,8 19,90 15,9 19,95 16,0–20,0 20,00

Island

Skala: 5–10.

Mprel = 20 – 10 (9,50–Nd) 9,50–5,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,50 används 9,50.

Lettland

Skala: 4–10.

Mprel = 20 – 10 (8,80–Nd) 8,80–4,00

Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 8,80 används 8,80.

20 21

Libanon

Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00. Skala: 50–100. Mprel = 20 – 10 (80,00–Nd) 80,00–50,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 80,00 används 80,00.

Luxemburg

Skala: 30–60. Mprel = 20 – 10 (51,00–Nd) 51,00–30,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 51,00 används 51,00.

Marocko

Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.

Nederländerna

Skala: 6–10. Mprel = 20 – 10 (8,50–Nd) 8,50–6,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 8,50 används 8,50. 20 21

Norge

Skala: 2–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–2,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50.

Polen

Skala: 2–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–2,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50.

Portugal

Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (19,00–Nd) 19,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 19,00 används 19,00.

Schweiz

Skala: 3–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–3,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50. Skala: 4–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–4,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50. 22 23

Tunisien

Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.

22 23

Värdering av svenska betyg som anges i skalan 1–5

Bilaga 4

Betygspoäng Jämförelsetal Betygspoäng Jämförelsetal

1,00 0,97 1,43 3,83 1,01 1,04 1,44 3,89 1,02 1,11 1,45 3,95 1,03 1,18 1,46 4,02 1,04 1,25 1,47 4,08 1,05 1,32 1,48 4,15 1,06 1,38 1,49 4,21 1,07 1,45 1,50 4,27 1,08 1,52 1,51 4,34 1,09 1,59 1,52 4,40 1,10 1,65 1,53 4,46 1,11 1,72 1,54 4,53 1,12 1,79 1,55 4,59 1,13 1,86 1,56 4,65 1,14 1,92 1,57 4,71 1,15 1,99 1,58 4,78 1,16 2,06 1,59 4,84 1,17 2,12 1,60 4,90 1,18 2,19 1,61 4,96 1,19 2,26 1,62 5,03 1,20 2,32 1,63 5,09 1,21 2,39 1,64 5,15 1,22 2,46 1,65 5,21 1,23 2,52 1,66 5,28 1,24 2,59 1,67 5,34 1,25 2,65 1,68 5,40 1,26 2,72 1,69 5,46 1,27 2,79 1,70 5,52 1,28 2,85 1,71 5,58 1,29 2,92 1,72 5,64 1,30 2,98 1,73 5,71 1,31 3,05 1,74 5,77 1,32 3,11 1,75 5,83 1,33 3,18 1,76 5,89 1,34 3,24 1,77 5,95 1,35 3,31 1,78 6,01 1,36 3,37 1,79 6,07 1,37 3,44 1,80 6,13 1,38 3,50 1,81 6,19 1,39 3,57 1,82 6,25 1,40 3,63 1,83 6,31 1,41 3,70 1,84 6,37 1,42 3,76 1,85 6,43

24 25

Betygspoäng Jämförelsetal Betygspoäng Jämförelsetal

1,86 6,49 2,31 9,08 1,87 6,55 2,32 9,14 1,88 6,61 2,33 9,19 1,89 6,67 2,34 9,25 1,90 6,73 2,35 9,30 1,91 6,79 2,36 9,36 1,92 6,85 2,37 9,41 1,93 6,91 2,38 9,47 1,94 6,97 2,39 9,52 1,95 7,03 2,40 9,58 1,96 7,09 2,41 9,63 1,97 7,14 2,42 9,69 1,98 7,20 2,43 9,74 1,99 7,26 2,44 9,79 2,00 7,32 2,45 9,85 2,01 7,38 2,46 9,90 2,02 7,44 2,47 9,95 2,03 7,49 2,48 10,01 2,04 7,55 2,49 10,06 2,05 7,61 2,50 10,12 2,06 7,67 2,51 10,17 2,07 7,73 2,52 10,22 2,08 7,78 2,53 10,28 2,09 7,84 2,54 10,33 2,10 7,90 2,55 10,38 2,11 7,96 2,56 10,43 2,12 8,01 2,57 10,49 2,13 8,07 2,58 10,54 2,14 8,13 2,59 10,59 2,15 8,18 2,60 10,64 2,16 8,24 2,61 10,70 2,17 8,30 2,62 10,75 2,18 8,36 2,63 10,80 2,19 8,41 2,64 10,85 2,20 8,47 2,65 10,91 2,21 8,52 2,66 10,96 2,22 8,58 2,67 11,01 2,23 8,64 2,68 11,06 2,24 8,69 2,69 11,11 2,25 8,75 2,70 11,16 2,26 8,80 2,71 11,21 2,27 8,86 2,72 11,27 2,28 8,92 2,73 11,32 2,29 8,97 2,74 11,37 2,30 9,03 2,75 11,42

24 25

Betygspoäng Jämförelsetal Betygspoäng Jämförelsetal

2,76 11,47 3,21 13,65 2,77 11,52 3,22 13,70 2,78 11,57 3,23 13,75 2,79 11,62 3,24 13,79 2,80 11,67 3,25 13,84 2,81 11,72 3,26 13,88 2,82 11,77 3,27 13,93 2,83 11,82 3,28 13,98 2,84 11,87 3,29 14,02 2,85 11,92 3,30 14,07 2,86 11,97 3,31 14,11 2,87 12,02 3,32 14,16 2,88 12,07 3,33 14,20 2,89 12,12 3,34 14,25 2,90 12,17 3,35 14,29 2,91 12,22 3,36 14,34 2,92 12,27 3,37 14,38 2,93 12,32 3,38 14,43 2,94 12,37 3,39 14,47 2,95 12,42 3,40 14,51 2,96 12,47 3,41 14,56 2,97 12,51 3,42 14,60 2,98 12,56 3,43 14,65 2,99 12,61 3,44 14,69 3,00 12,66 3,45 14,74 3,01 12,71 3,46 14,78 3,02 12,76 3,47 14,82 3,03 12,80 3,48 14,87 3,04 12,85 3,49 14,91 3,05 12,90 3,50 14,95 3,06 12,95 3,51 15,00 3,07 13,00 3,52 15,04 3,08 13,04 3,53 15,08 3,09 13,09 3,54 15,13 3,10 13,14 3,55 15,17 3,11 13,19 3,56 15,21 3,12 13,23 3,57 15,25 3,13 13,28 3,58 15,30 3,14 13,33 3,59 15,34 3,15 13,37 3,60 15,38 3,16 13,42 3,61 15,42 3,17 13,47 3,62 15,47 3,18 13,51 3,63 15,51 3,19 13,56 3,64 15,55 3,20 13,61 3,65 15,59

26 27

Betygspoäng Jämförelsetal Betygspoäng Jämförelsetal

3,66 15,63 4,11 17,41 3,67 15,68 4,12 17,45 3,68 15,72 4,13 17,48 3,69 15,76 4,14 17,52 3,70 15,80 4,15 17,56 3,71 15,84 4,16 17,59 3,72 15,88 4,17 17,63 3,73 15,92 4,18 17,67 3,74 15,96 4,19 17,70 3,75 16,01 4,20 17,74 3,76 16,05 4,21 17,78 3,77 16,09 4,22 17,81 3,78 16,13 4,23 17,85 3,79 16,17 4,24 17,89 3,80 16,21 4,25 17,92 3,81 16,25 4,26 17,96 3,82 16,29 4,27 17,99 3,83 16,33 4,28 18,03 3,84 16,37 4,29 18,06 3,85 16,41 4,30 18,10 3,86 16,45 4,31 18,13 3,87 16,49 4,32 18,17 3,88 16,53 4,33 18,20 3,89 16,57 4,34 18,24 3,90 16,61 4,35 18,27 3,91 16,65 4,36 18,31 3,92 16,68 4,37 18,34 3,93 16,72 4,38 18,38 3,94 16,76 4,39 18,41 3,95 16,80 4,40 18,45 3,96 16,84 4,41 18,48 3,97 16,88 4,42 18,52 3,98 16,92 4,43 18,55 3,99 16,96 4,44 18,58 4,00 16,99 4,45 18,62 4,01 17,03 4,46 18,65 4,02 17,07 4,47 18,68 4,03 17,11 4,48 18,72 4,04 17,15 4,49 18,75 4,05 17,18 4,50 18,78 4,06 17,22 4,51 18,82 4,07 17,26 4,52 18,85 4,08 17,30 4,53 18,88 4,09 17,34 4,54 18,92 4,10 17,37 4,55 18,95

26 27

Betygspoäng Jämförelsetal Betygspoäng Jämförelsetal

4,56 18,98 4,79 19,71 4,57 19,02 4,80 19,74 4,58 19,05 4,81 19,77 4,59 19,08 4,82 19,80 4,60 19,11 4,83 19,83 4,61 19,14 4,84 19,86 4,62 19,18 4,85 19,89 4,63 19,21 4,86 19,92 4,64 19,24 4,87 19,95 4,65 19,27 4,88 19,98 4,66 19,30 4,89 20,00 4,67 19,34 4,90 20,00 4,68 19,37 4,91 20,00 4,69 19,40 4,92 20,00 4,70 19,43 4,93 20,00 4,71 19,46 4,94 20,00 4,72 19,49 4,95 20,00 4,73 19,52 4,96 20,00 4,74 19,55 4,97 20,00 4,75 19,59 4,98 20,00 4,76 19,62 4,99 20,00 4,77 19,65 5,00 20,00 4,78 19,68

28 29

Värdering av vissa betyg som jämställs med betyg

Bilaga 5

från gymnasieskolan

Betyg från Europaskolan (European baccalaureate)

Värderingen ska ske i tre steg. Först förs betygen över till siffervärden som motsvarar de siffervärden som gäller för sökande med slutbetyg från ett fullständigt program från gymnasieskolan och ett preliminärt meritvärde bestäms. Sedan meritvärderas de betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar och ett jämförelsetal bestäms. Därefter läggs poäng för meritkurser till.

Överföring till svenska betygsbeteckningar 1. Betygen i alla ämnen i slutbetyget förs över till svenska betygsbeteckningar på följande sätt:

Ämnen inom Icke Godkänt Väl godkänt Mycket väl Europaskolan godkänt godkänt

Modersmål i 0–5,99 6,00–6,40 6,41–7,94 7,95–10,00 examen Språk 2 0–5,99 6,00–6,92 6,93–8,29 8,30–10,00 Språk 2 0–5,99 6,00–7,41 7,42–8,61 8,62–10,00 fördjupning Historia 0–5,99 6,00–6,69 6,70–7,93 7,94–10,00 Sociologi eller 0–5,99 6,00–6,74 6,75–7,93 7,94–10,00 ekonomi Matematik 3 0–5,99 6,00–6,65 6,66–8,02 8,03–10,00 veckotimmar Matematik 5 0–5,99 6,00–7,01 7,02–8,47 8,48–10,00 veckotimmar Biologi 2 0–5,99 6,00–6,12 6,13–7,65 7,66–10,00 veckotimmar Biologi 4 0–5,99 6,00–6,15 6,16–7,74 7,75–10,00 veckotimmar Kemi 0–5,99 6,00–6,52 6,53–8,30 8,31–10,00 Fysik 0–5,99 6,00–7,03 7,04–8,49 8,50–10,00 Övriga ämnen 0–5,99 6,00–7,30 7,31–8,37 8,38–10,00

Siffervärde 2. Betygen ges därefter följande siffervärden: Icke godkänt (IG) 0 Godkänt (G) 10 Väl godkänt (VG) 15 Mycket väl godkänt (MVG) 20

28 29

Preliminärt meritvärde

3. Siffervärdena läggs samman och divideras med antalet ämnen, varvid det preliminära meritvärdet erhålls. Det preliminära meritvärdet ska anges med två decimaler.

Betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande

åberopar

4. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande och särskild behörighet ska alltid räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet. Betyg i vissa kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte avses i föregående stycke, räknas med om betyget höjer jämförelsetalet. Vilka dessa kurser är framgår av bilaga 2. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning på lägre nivå än betyg i samma ämne från Europaskolan ska inte räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som utfärdats tidigare än betyget från Europaskolan ska inte heller räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet, utom om de är behörighetsgivande.

Jämförelsetal

5. Jämförelsetalet beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Jämförelsetalet får dock inte överstiga 20,00. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.

J = PM x 2500 + 1,20BV 2500 + GP

J = Jämförelsetal. PM = Det preliminära meritvärdet. BV = Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP = Summan av gymnasiepoäng för de kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet eller för att höja jämförelsetalet.

Poäng för meritkurser för sökande med betyg från Europaskolan utfärdade före

den 1 januari 2014

6. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 1994 men före den 1 januari 2014, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad

30 31

som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–i i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i dess lydelse före den 1 januari 2013, tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 1994, men före den 1 januari 2014, ska tilldelas en halv (0,5) meritpoäng som ett schabloniserat tillägg, utom i de fall då endast grundläggande behörighet krävs för den sökta utbildningen. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet. Godkänt betyg i ämnen som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) språk 1 (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) språk 2 (inte svenska eller engelska) ger en (1,0) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) språk 3 (inte svenska eller engelska) ger en halv (0,5) meritpoäng om språket inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) språk 3 (inte svenska eller engelska) ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a men har fått meritpoäng enligt b, e) engelska, språk 1, ger en (1,0) meritpoäng utom när Engelska B krävs för särskild behörighet, då en halv (0,5) meritpoäng ges, f) engelska, språk 2, ger en halv (0,5) meritpoäng utom när Engelska B krävs för särskild behörighet, då ingen meritpoäng ges, g) engelska, språk 2, ger en (1,0) meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, h) matematik, en kursnivå över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng, i) matematik, två kursnivåer över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng. Ämnet matematik i Europaskolan ska vid tillämpningen av h och i i föregående stycke anses motsvara följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:

Nivå i Europaskolan Kursnivå i svensk gymnasial utbildning

– Matematik B – Matematik C 3 veckotimmar Matematik D 5 veckotimmar Matematik E

30 31

Poäng för meritkurser för sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter

den 31 december 2013

6 a. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 2013 kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–j i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Godkänt betyg i ämnen som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) språk (inte svenska eller engelska) LI, LII eller LIII ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) språk (inte svenska eller engelska) LIV ger en halv (0,5) meritpoäng om språket inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte fått meritpoäng enligt a, c) engelska, språk LI eller LII, ger en (1,0) meritpoäng, d) matematik ger meritpoäng enligt följande tabell:

Krav på särskild Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 behörighet

Nivå i Europaskolan Matematik 3 1,5 1,0 0,5 veckotimmar Matematik 5 1,5 1,5 1,5 1,0 veckotimmar Advanced 1,5 1,5 1,5 1,5 mathematics

Ämnet matematik i Europaskolan motsvarar vid tillämpningen av d i föregående stycke följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:

Nivå i Europaskolan Kursnivå i svensk gymnasial utbildning

– Matematik 2 – Matematik 3 3 veckotimmar Matematik 4 5 veckotimmar Matematik 5 Advanced mathematics Matematik specialisering

32 33

Baccalaureate

7. Värderingen ska ske i tre steg. Först förs den sammanlagda betygspoängen från utbildningen över till ett preliminärt meritvärde. Sedan meritvärderas de betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar och ett jämförelsetal bestäms. Därefter läggs poäng för meritkurser till.

Preliminärt meritvärde

8. Om en sökande åberopar ett nytt betyg efter prövning (“retake”) ska betyget ersätta det ursprungliga betyget i underlaget för den sammanlagda betygspoängen. Om en sökande ska delta i urvalet på det sätt som anges i punkten 12 andra stycket ska dock den sammanlagda betygspoängen även beräknas utan att det nya betyget beaktas. Det preliminära meritvärdet ska bestämmas på följande sätt.

Sammanlagd Preliminärt betygspoäng meritvärde

24 13,50 25 13,95 26 14,50 27 15,03 28 15,31 29 15,70 30 16,04 31 16,60 32 17,18 33 17,50 34 18,11 35 18,49 36 18,95 37 19,31 38 19,55 39 19,83 40–45 20,00

Betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande

åberopar för behörighet

9. Endast betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande och särskild behörighet ska räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet.

Jämförelsetal

10. Jämförelsetalet beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller

32 33

gymnasial vuxenutbildning för behörighet är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.

J = PM x 2500 + BV 2500 + GP

J = Jämförelsetal. PM = Det preliminära meritvärdet. BV = Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP = Summan av gymnasiepoäng för de kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet.

Poäng för meritkurser för sökande med betyg som leder fram till en Internatio-

nal Baccalaureate utfärdade före den 1 januari 2014

11. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 1994 men före den 1 januari 2014, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–i, i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i dess lydelse före den 1 januari 2013, tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 1994, men före den 1 januari 2014, ska tilldelas en halv (0,5) meritpoäng som ett schabloniserat tillägg, utom i de fall då endast grundläggande behörighet krävs för den sökta utbildningen. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet. Godkänt betyg i kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) Language B Higher Level (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) Language B Standard Level (inte svenska eller engelska) ger en (1,0) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) Language ab initio eller ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng om steg 3 inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), lägst steg 2, ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a men har fått meritpoäng enligt b, dock inte om språket är detsamma som i b,

34 35

e) engelska, A, A1, A2 eller B Higher Level ger en (1,0) meritpoäng, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, B Standard Level ger en (1,0) meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, f) engelska, B Standard Level ger en halv (0,5) meritpoäng om engelska inte är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då ingen meritpoäng ges, g) matematik, en kursnivå över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng, h) matematik, två kursnivåer över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en (1,0) meritpoäng. Ämnet matematik i en utbildning som leder fram till International Baccalaureate ska vid tillämpningen av g och h i föregående stycke anses motsvara följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:

Nivå i International Kursnivå i svensk gymnasial utbildning Baccalaureate

– Matematik B Mathematical studies Matematik C – Matematik D Mathematics Higher Level, Matematik E Mathematical methods Standard Level (före 2006) och Mathematics Standard Level (fr.o.m. 2006)

Poäng för meritkurser för sökande med betyg som leder fram till International

Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 2013

11 a. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 2013, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–j, i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Godkänt betyg i kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande:

34 35

a) Language B Higher Level eller Language B Standard Level (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) Language ab initio eller ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng om steg 3 inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) English A Higher Level, English A Standard Level eller English B Higher Level ger en (1,0) meritpoäng, English B Standard Level ger 1,0 meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, d) matematik ger poäng enligt följande tabell.

Krav på särskild Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 behörighet

Nivå i International Baccalaureate Mathematical 1,0 0,5 - - Studies Mathematics 1,5 1,5 1,5 1,0 Standard Level Mathematics Higher 1,5 1,5 1,5 1,0 Level Further Mathematics 1,5 1,5 1,5 1,5 Higher Level

Ämnet matematik i en utbildning som leder fram till International Baccalaureate motsvarar vid tillämpningen av d i föregående stycke följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:

Nivå i International Kursnivå i svensk gymnasial utbildning Baccalaureate

– Matematik 2 Mathematical studies Matematik 3 – Matematik 4 Mathematics Standard Matematik 5 Level och Mathematics Higher Level Further Mathematics Matematik specialisering Higher Level

Grupp för platsfördelning efter prövning (”retake”)

12. Av bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som åberopar ett betyg från en utbildning som leder fram till International Baccalaureate, deltar i urvalet i grupp I vid platsfördelningen. Om den sökande åberopar ett nytt betyg efter prövning (“retake”)

36 37

och ämnet krävs som särskild behörighet för den sökta utbildningen, ska den sökande i stället delta i urvalet i grupp II. Om den sökande var behörig för den sökta utbildningen redan genom det ursprungliga betyget och det åberopade betyget efter prövning är högre än det betyg det ersätter, ska dock den sökande delta i urvalet dels i grupp II med ett jämförelsetal som inkluderar det nya betyget, dels i grupp I med ett jämförelsetal som inkluderar det ursprungliga betyget men inte det nya betyget. Om det åberopade betyget efter prövning är högre än det betyg det ersätter och ämnet inte krävs som särskild behörighet för den sökta utbildningen, ska den sökande delta i urvalet dels i grupp II med ett jämförelsetal som inkluderar det nya betyget, dels i grupp I med ett jämförelsetal som inkluderar det ursprungliga betyget men inte det nya betyget.

36 37

Kurser som motsvarar varandra

Bilaga 6

Begrepp

Följande begrepp i denna bilaga har följande betydelse.

Kursplaner 1992/1994: kursplaner i gymnasieskolan och kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994.

Kursplaner 2000/2001: kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten

2000 och kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001.

Kursplaner 2011/2012: ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 och ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012.

Meritkurser

Kurser i moderna språk, B-språk och C-språk

Kursplaner Kursplaner Kursplaner Kursplaner 2011/2012 2000/2001 1992/1994 1992/1994 (B-språk) (C-pråk)

Moderna språk, 3 Moderna språk, B-språk, kurs A C-språk, kurs A steg 3 i ett språk och C-språk, kurs B i ett annat språk Moderna språk, 4 Moderna språk, B-språk, kurs B Kurs B i två olika steg 4 C-språk Moderna språk, 5 Moderna språk, B-språk, kurs B Kurs B i tre olika steg 5 och lägst C-språk C-språk kurs B. Moderna språk 4 Moderna språk Ingen motsvarighet Ingen motsvarighet och moderna språk steg 4 och 2 i två olika språk moderna språk, steg 2 i två olika språk

Kurser i engelska

Kursplaner 2011/2012 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994

Ingen motsvarighet Engelska B Engelska B Engelska 7 Engelska C Ingen motsvarighet

38 39

Kursplaner 2011/2012 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994

Matematik 2a, alternativt Matematik B Matematik B matematik 2b alternativt matematik 2c Matematik 3b alternativt Matematik C Matematik C matematik 3c Matematik 4 Matematik D Matematik D Matematik 5 Matematik E Matematik E Matematik specialisering Ingen motsvarighet Ingen motsvarighet

Områdeskurser

Områdesbehörighet 1 – 17 enligt bilaga 1, avdelning C, i Universitetsoch högskolerådets föreskrifter (2013:2) om områdesbehörigheter

Områdesbehörighet 1

Kursplaner 2000/2001 Etik och livsfrågor Filosofi A Historia B Historia CKursplaner 1992/1994 Etik och livsfrågor Filosofi Historia B Ingen motsvarighet
Kultur och idéhistoria Latin A Pedagogiskt ledarskapKultur och idéhistoria Latin med allm. språkkunskap Pedagogiskt ledarskap
Psykologi A Religionskunskap B RättskunskapPsykologi Religionskunskap B Rättskunskap
Samhällskunskap B Svenska CSamhällskunskap B Svenska C

Områdesbehörighet 2

Kursplaner 2000/2001 Affärskommunikation engelska Affärskommunikation moderna språkKursplaner 1992/1994 Affärskommunikation engelska Affärskommunikation fr/sp/ty
Grekiska A Latin A Litteratur och litteraturvetenskapGrekiska Latin med allmän språkkunskap Ingen motsvarighet
Modersmål B (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) Svenska C Teckenspråk för hörande, steg 1Språk – kultur – samhälle Svenska C Teckenspråk A

38 39

Områdesbehörighet 3

Kursplaner 2000/2001 Bild och form fördjupningKursplaner 1992/1994 Bild och form B
Biologi B Fysik B Företagsekonomi B Geografi BBiologi B Fysik B Företagsekonomi B Geografi B
Hållbart samhällsbyggande Kemi B Konstruktion AIngen motsvarighet Kemi B Teknologi B
Miljökunskap Naturbruket och miljön Samhällskunskap B Småföretagande AMiljökunskap Miljö- och naturvård Samhällskunskap B Småföretagande
Svenska CSvenska C

Områdesbehörighet 4

Kursplaner 2000/2001 Företagsekonomi B MarknadsföringKursplaner 1992/1994 Företagsekonomi B Marknadsföring
Mediekommunikation C Praktisk marknadsföring B Redovisning och beskattningMediekommunikation B Handel och administration Redovisning och beskattning
Rättskunskap Samhällskunskap B Småföretagande A Svenska CRättskunskap Samhällskunskap B Småföretagande Svenska C
Teknikutveckling och företagandeTeknologi A

Områdesbehörighet 5

Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994

Biologi A Biologi A Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Människor i behov av stöd Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd Naturkunskap B Naturkunskap B Omvårdnad Omvårdnad B Psykiatri Omvårdnad – psykiatri Psykologi A Psykologi Psykologi B Ingen motsvarighet Samhällskunskap B Samhällskunskap B Svenska C Svenska C Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation

40 41

Områdesbehörighet 6

Kursplaner 2000/2001 Etik och livsfrågorKursplaner 1992/1994 Etik och livsfrågor
Filosofi A Kultur och idéhistoria Mediekommunikation A Människan, socialt och kulturelltFilosofi Kultur och idéhistoria Mediekommunikation Människan, socialt och kulturellt
Pedagogiskt ledarskap Psykologi A Samhällskunskap BPedagogiskt ledarskap Psykologi Samhällskunskap B
Skapande verksamhet Svenska C Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöerBild och form A Svenska C Programmering C/C++

Områdesbehörighet 6 a

Kursplaner 2000/2001 Etik och livsfrågor Filosofi A Kultur och idéhistoriaKursplaner 1992/1994 Etik och livsfrågor Filosofi Kultur och idéhistoria
Mediekommunikation A Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskapMediekommunikation Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap
Psykologi A Samhällskunskap B Skapande verksamhet Svenska CPsykologi Samhällskunskap B Bild och form A Svenska C

Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer Programmering C/C++

Områdesbehörighet 6 b

Kursplaner 2000/2001 Etik och livsfrågorKursplaner 1992/1994 Etik och livsfrågor
Filosofi A Kultur och idéhistoria Mediekommunikation A Människan socialt och kulturelltFilosofi Kultur och idéhistoria Mediekommunikation Människan socialt och kulturellt
Pedagogiskt ledarskap Psykologi A Samhällskunskap BPedagogiskt ledarskap Psykologi Samhällskunskap B
Skapande verksamhet Svenska C Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisationBild och form A Svenska C
Virtuella miljöerProgrammering C/C++

40 41

Områdesbehörighet 6 c

Kursplaner 2000/2001 Etik och livsfrågorKursplaner 1992/1994 Etik och livsfrågor
Filosofi A Kultur och idéhistoria Mediekommunikation A Människan socialt och kulturelltFilosofi Kultur och idéhistoria Mediekommunikation Människan socialt och kulturellt
Pedagogiskt ledarskap Psykologi A Samhällskunskap BPedagogiskt ledarskap Psykologi Samhällskunskap B
Skapande verksamhet Svenska C Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöerBild och form A Svenska C Programmering C/C++

Områdesbehörighet 7

Kursplaner 2000/2001 Fartygsbefäl Fysik B Kemi AKursplaner 1992/1994 Fartyg – drift Fysik B Kemi A
Maskinbefäl Miljö och säkerhet Naturkunskap BFartyg – underhåll Fartyg – säkerhet Naturkunskap B
Svenska CSvenska C

Områdesbehörighet 8

Kursplaner 2000/2001Kursplaner 1992/1994
Biologi A Biologi breddning CAD-teknik ABiologi A Biologi B CAD/CAM-teknik
Datorkommunikation Fordonsvård och service Fysik breddningDatakommunikation Fordonsteknik-grundkurs Teknologi C
Hus och anläggningsbyggnad Kemi B Kemi breddning Konstruktion AByggkunskap Kemi B Ingen motsvarighet Teknologi B
Kvalitetsteknik Medicinsk elektronik Programmering BTeknologi – industri Medicinsk elektronik Programmering Basic/Pascal
Svenska C Teknikutveckling och företagande Virtuella miljöerSvenska C Teknologi A Programmering C/C++

42 43

Områdesbehörighet 9

Kursplaner 2000/2001 Biologi AKursplaner 1992/1994 Biologi A
Biologi breddning CAD-teknik A Datorkommunikation Fordonsvård och serviceBiologi B CAD/CAM-teknik Datakommunikation Fordonsteknik-grundkurs
Fysik breddning Hus och anläggningsbyggnad Kemi BTeknologi C Byggkunskap Kemi B
Kemi breddning Konstruktion A Kvalitetsteknik Medicinsk elektronikIngen motsvarighet Teknologi B Teknologi – industri Medicinsk elektronik
Programmering B Svenska C Teknikutveckling och företagandeProgrammering Basic/Pascal Svenska C Teknologi A
Virtuella miljöerProgrammering C/C++

Områdesbehörighet 10

Kursplaner 2000/2001 Biologi B Biologi breddningKursplaner 1992/1994 Biologi B Ingen motsvarighet
CAD-teknik A Datorkommunikation Fordonsvård och service Fysik breddningCAD/CAM-teknik Datakommunikation Fordonsteknik-grundkurs Teknologi C
Hus och anläggningsbyggnad Kemi breddning Konstruktion AByggkunskap Ingen motsvarighet Teknologi B
Kvalitetsteknik Medicinsk elektronik Programmering B Svenska CTeknologi – industri Medicinsk elektronik Programmering Basic/Pascal Svenska C
Teknikutveckling och företagande Virtuella miljöerTeknologi A Programmering C/C++

Områdesbehörighet 11

Kursplaner 2000/2001 Biologi breddningKursplaner 1992/1994 Ingen motsvarighet
Etik och livsfrågor Fysik B Fysik breddningEtik och livsfrågor Fysik B Teknologi C
Kemi breddning Omvårdnad Psykologi A Svenska CIngen motsvarighet Omvårdnad B Psykologi Svenska C

42 43

Områdesbehörighet 12

Kursplan 2000/2001 Biologi breddningKursplaner 1992/1994 Ingen motsvarighet
Etik och livsfrågor Fysik B Fysik breddning Kemi breddningEtik och livsfrågor Fysik B Teknologi C Ingen motsvarighet
Omvårdnad Psykologi A Svenska COmvårdnad B Psykologi Svenska C

Områdesbehörighet 13

Kursplaner 2000/2001 Biologi breddning Djursjukvård Etik och livsfrågor Fysik breddningKursplaner 1992/1994 Ingen motsvarighet Djursjukvård Etik och livsfrågor Teknologi C
Hälsopedagogik Kemi breddning OmvårdnadHälsopedagogik Ingen motsvarighet Omvårdnad B
Psykologi A Svenska CPsykologi Svenska C

Områdesbehörighet 14

Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994

Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkesmiljöer Biologi breddning Ingen motsvarighet Fysik B Fysik B Kemi breddning Ingen motsvarighet Miljökunskap Miljökunskap Miljöteknik Miljökunskap energi Naturbruket och miljön Miljö och naturvård Svenska C Svenska C

Områdesbehörighet 15

Kursplaner 2000/2001 Arbetsliv naturbruk Arbetsmiljö och säkerhet Basmaskin körningKursplaner 1992/1994 Naturbrukets yrkesmiljöer Arbetsmiljö – yrkesliv Handredskap och verktyg
Biologi B Biologi breddning DjurkunskapBiologi B Ingen motsvarighet Djurkunskap
Djursjukvård Fysik B Fysik breddning Kemi BDjursjukvård Fysik B Teknologi C Kemi B

44 45

Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994

Kemi breddning Ingen motsvarighet Naturbruket och miljön Miljö och naturvård Projekt och företagande Företagsekonomi A Svenska C Svenska C

Områdesbehörighet 16

Kursplaner 2000/2001 Bild och form, fördjupning Biologi B Biologi breddning Etik och livsfrågorKursplaner 1992/1994 Bild och form B Biologi B Ingen motsvarighet Etik och livsfrågor
Fysik B Fysik breddning HälsopedagogikFysik B Teknologi C Hälsopedagogik
Kemi B Kemi breddning Pedagogiskt ledarskap Psykologi AKemi B Ingen motsvarighet Pedagogiskt ledarskap Psykologi
Samhällskunskap B Social omsorg Svenska CSamhällskunskap B Social omsorg Svenska C
Utveckling livsvillkor och socialisationUtveckling, livsvillkor och socialisation

Områdesbehörighet 17

Kursplaner 2000/2001 Biologi B Biologi breddningKursplaner 1992/1994 Biologi B Ingen motsvarighet
Etik och livsfrågor Fysik B Fysik breddning HälsopedagogikEtik och livfrågor Fysik B Teknologi C Hälsopedagogik
Idrott och hälsa BIdrott och hälsa B
Kemi B Kemi breddningKemi B Ingen motsvarighet
Pedagogiskt ledarskap Psykologi A Samhällskunskap B Specialidrott APedagogiskt ledarskap Psykologi Samhällskunskap B Specialidrott A
Svenska C Utveckling livsvillkor och socialisationSvenska C Utveckling, livsvillkor och socialisation

44 45

Ansvarig utgivare: Drazenko Jozic, Redaktionens adress: Universitets- och högskolerådet, Box 45093, 104 30 Stockholm Telefon: 010-470 03 00, Telefax: 010-470 03 01, Prenumeration och separata exemplar: www.uhr.se, Tryck: Elanders Sverige AB 2013

Ändringsförfattningar

  • UHRFS 2023:2