Föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet samt urval
Ändrar
Bemyndigande
beslutade den 23 april 2014.
Universitets- och högskolerådet föreskriver med stöd av 7 kap. 5, 13, 18, 19 §§ och bilaga 3 högskoleförordningen (1993:100) att 2, 3, 6 och 14 §§ i rådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet samt urval och bilaga 2, 3 och 5 till föreskrifterna ska ha följande lydelse.
Svensk utbildning
Den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han eller hon har gått 1. en treårig utbildning 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan. Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 a, b eller c, Historia 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1a1. För den som har påbörjat sina studier vid folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli 2015 har fått ett intyg om behörighet för högskolestudier är kraven i stället för vad som anges i andra stycket kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i Svenska B eller Svenska som andraspråk B, Engelska A, Matematik A, Naturkunskap A, Religionskunskap A och Samhällskunskap A.
Utländsk utbildning
Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att
bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det landet. Dessutom krävs lägst betyget E i de gymnasiala kurserna Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 a, b eller c, eller motsvarande kunskaper. Grundläggande behörighet har också den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det landet och före den 1 juli 2013 inom svensk gymnasial utbildning har fått lägst betyget G i kurserna Matematik A eller motsvarande kunskaper samt Engelska A eller motsvarande kunskaper enligt äldre ämnesplaner. Den som före den 1 juli 2013 bedömts uppfylla kraven för grundläggande behörighet vid antagning till högskoleutbildning eller genom ett bedömningsutlåtande från Verket för högskoleservice eller Universitets- och högskolerådet uppfyller också kraven för grundläggande behörighet.
Värdering av studieomdömen från folkhögskolor
Ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ges följande siffervärden. Mindre god studieförmåga 1 Mindre god – God studieförmåga 1,5 God studieförmåga 2 God – Mycket god studieförmåga 2,5 Mycket god studieförmåga 3 Mycket god – Utmärkt studieförmåga 3,5 Utmärkt studieförmåga 4 Om en sökande har fler än ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ska siffervärdet utgöra medelvärdet av studieomdömena. Om den sökande har gått igenom fler än en folkhögskolekurs som ger grundläggande behörighet, ska det bästa studieomdömet användas vid meritvärderingen.
Platsfördelning på grundval av betyg från utländska utbildningar
Sökande med betyg från utländsk utbildning ska vid urval på grundval av betyg ingå i betygsgrupp I och/eller II, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), enligt vad som följer nedan i denna paragraf. Vid urval på grundval av betyg ska den sökande delta med meritvärdet enligt 12 § i betygsgrupp I. Om den sökande har kompletterat med kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska han eller hon även delta med meritvärdet efter komplettering enligt 13 § i betygsgrupp II. Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp I om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den grundläggande behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den grundläggande behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering i stället ingå i betygsgrupp II, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §.
2 3
Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp II om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den särskilda behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den särskilda behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering ingå i betygsgrupp II, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §. Meritvärdet efter komplettering enligt 13 § ska ingå i betygsgrupp II om kompletteringen avser en kurs som anges i bilaga 2, som inte krävs för att uppfylla grundläggande eller särskild behörighet, och meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 12 §.
Denna författning träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter 31 december 2014.
På Universitets- och högskolerådets vägnar
ULF MELIN
Elisabeth Svensk (Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor)
2 3
Kurser som kan höja meritvärdet vid värdering av
Bilaga 2
betyg från utländska utbildningar
I denna bilaga står de kurser som motsvarar varandra på samma rad.
Begrepp
Följande begrepp i denna bilaga har följande betydelse.
Kursplaner 2000/2001: kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 och kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001.
Ämnesplaner 2011/2012: ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 och ämnesplaner i gymnasial vuxenutbildning som gäller från och med den 1 juli 2012.
| Ämnesplaner 2011/ 2012 Affärsjuridik – | Kursplaner 2000/2001 – Affärskommunikation, engelska |
|---|---|
| – Barns lärande och växande Bild och form 1a1 | Affärskommunikation, moderna språk Utveckling, livsvillkor och socialisation Bild och form, grundkurs |
| Bild och form – specialisering Biologi 1 Biologi 2 – | Bild och form, fördjupning Biologi A Biologi B Biologi breddning |
| Bioteknik – Cad 1 | Bioteknik CAD/CAM-teknik A–C CAD-teknik A |
| Cad 2 Cad 3 – | CAD-teknik B CAD-teknik C Databashantering |
| – – Engelska 5 Engelska 6 | Datorkunskap Desktopp Engelska A Engelska B |
| Engelska 7 Entreprenörskap Entreprenörskap och företagande | Engelska C – Småföretagande B |
| Etik och människans livsvillkor Filosofi 1 Filosofi 2 – | Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi B Finansiering och kalkylering |
4 5
Ämnesplaner 2011/ 2012 Kursplaner 2000/2001
| Fysik 1a Fysik 2 – Företagsekonomi 1 | Fysik A Fysik B Fysik breddning Företagsekonomi A |
| Företagsekonomi 2 Geografi 1 Geografi 2 | Företagsekonomi B Geografi A Geografi B |
| Historia 1a1 Historia 1a2 Historia 1b | Historia inom lärlingsförsök – Historia A |
| Historia 2a Historia 2b – kultur Historia 3 Hållbart samhällsbyggande | Historia B Historia B Historia C Hållbart samhällsbyggande |
| Hälsopedagogik – Internationellt arbete | – Hälsopedagogik Människan socialt och kulturellt |
| Journalistik, reklam och information 1 Journalistik, reklam och information 2 Kemi 1 Kemi 2 | Mediekommunikation A – Kemi A Kemi B |
| – Klassisk grekiska – språk och kultur 1 Klassisk grekiska – språk och kultur 2 | Kemi breddning Grekiska A Grekiska B |
| Konstruktion 1 Konstruktion 2 Kultur- och idéhistoria | Konstruktion A Konstruktion B Kultur- och idéhistoria |
| Latin – språk och kultur 1 Latin – språk och kultur 2 Latin – språk och kultur 3 Litteratur | Latin A Latin B Latin C Litteratur och litteraturvetenskap |
| – Marknadsföring Matematik 1 a, b eller c | Litterär gestaltning Marknadsföring Matematik A |
| Matematik 2 a, b eller c Matematik 3 b eller c Matematik 4 Matematik 5 | Matematik B Matematik C Matematik D Matematik E |
| Matematik – specialisering – – | – Matematik breddning Matematik diskret |
| Miljö- och energikunskap Medicin 1 – – | Miljökunskap – Medicinsk elektronik Medicinsk grundkurs |
4 5
Ämnesplaner 2011/ 2012 Kursplaner 2000/2001
Medier, samhälle och kommunikation 1 Mediekunskap
| – – – | Mediekommunikation B Mediekommunikation C Miljö och säkerhet |
| – Moderna språk 1 Moderna språk 2 | Miljöteknik Moderna språk steg 1 Moderna språk steg 2 |
| Moderna språk 3 Moderna språk 4 Moderna språk 5 | Moderna språk steg 3 Moderna språk steg 4 Moderna språk steg 5 |
| Moderna språk 6 Moderna språk 7 Modersmål 1 Modersmål 2 | Moderna språk steg 6 Moderna språk steg 7 Modersmål A Modersmål B |
| Modersmål – aktiv tvåspråkighet Multimediasystem – | Aktiv tvåspråkighet – Människor i behov av stöd |
| Naturbruk – Naturkunskap 1a1 Naturkunskap 1a2 | – Naturbruket och miljön Naturkunskap A – |
| Naturkunskap 1b Naturkunskap 2 Nätverksteknik | – Naturkunskap B Datorkommunikation |
| – Pedagogiskt ledarskap – | Omvårdnad Pedagogiskt ledarskap Praktisk marknadsföring A |
| – Praktisk marknadsföring 2 Privatjuridik Programhantering | Praktisk marknadsföring B Praktisk marknadsföring C – – |
| – – Programmering 2 | Programmering A Programmering B Programmering C |
| – Psykiatri 1 Psykiatri 2 – | Projekt och företagande – – Psykiatri |
| Psykologi 1 Psykologi 2a Redovisning 1 | Psykologi A Psykologi B Redovisning och beskattning |
| Religionskunskap 1 Religionskunskap 2 Rätten och samhället – | Religionskunskap A Religionskunskap B – Rättskunskap |
6 7
Ämnesplaner 2011/ 2012 Kursplaner 2000/2001
| Samhällsbaserad psykiatri Samhällskunskap 1a1 Samhällskunskap 1a2 Samhällskunskap 1b | – Samhällskunskap inom lärlingsförsök – Samhällskunskap A |
| Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3 Skapande verksamhet | Samhällskunskap B Samhällskunskap C Skapande verksamhet |
| – – – | Småföretagande A Social omsorg Socialpsykiatri |
| – – Specialpedagogik 1 Svenska 1 | Socialt behandlingsarbete Specialidrott A – Svenska A |
| Svenska 2 Svenska 3 – | Svenska B Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation Svenska för döva A |
| – – Svenska som andra språk 1 Svenska som andra språk 2 | Svenska för döva B Svenska för döva C Svenska som andra språk A Svenska som andra språk B |
| Svenska som andra språk 3 Svenskt teckenspråk för hörande 1 Svenskt teckenspråk för hörande 2 | – Teckenspråk för hörande steg 1 Teckenspråk för hörande steg 2 |
| Svenskt teckenspråk för hörande 3 Svenskt teckenspråk för hörande 4 Svenskt teckenspråk för hörande 5 | Teckenspråk för hörande steg 3 Teckenspråk för hörande steg 4 Teckenspråk för hörande steg 5 |
| – – Teknik 1 – | Teckenspråk A Teckenspråk B – Teknik, människa, samhälle |
| – – Vård- och omsorgsarbete 1 | Teknikutveckling och företagande Virtuella miljöer – |
| Vård- och omsorgsarbete 2 | – |
6 7
Preliminärt meritvärde för vissa betyg från
Bilaga 3
utländska utbildningar
I denna bilaga anges hur det preliminära meritvärdet ska beräknas för betyg från följande länder:
Algeriet Bangladesh Bolivia Brasilien Colombia Danmark Finland Frankrike Island Lettland Libanon Luxemburg Marocko Nederländerna Norge Polen Portugal Schweiz Tunisien
8 9
Algeriet
Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.
Bangladesh
Skala: 33–100. Mprel = 20 – 10 (85–Nd) 85–33 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 85 används 85. Skala: 330–1000. Mprel = 20 – 10 (850–Nd) 850–330 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 850 används 850.
Bolivia
Skala: 3,6–7,0. Mprel = 20 – 10 (6,20–Nd) 6,20–3,60 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 6,20 används 6,20.
Brasilien
Skala: 5–10. Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–5,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00. 8 9
Skala: 50–100. Mprel = 20 – 10 (90,00–Nd) 90,00–50,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 90,00 används 90,00.
Colombia
Skala: 6–10. Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–6,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00.
Danmark
Skala: 2–12. Mprel = 20 – 10 (11,20–Nd) 11,20–2,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 11,20 används 11,20. Skala: 6–13. Mprel = 20 – 10 (10,30–Nd) 10,30–6,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 10,30 används 10,30.
finland, förutom åländsk gymnasieutbildning
Skala: 5–10. Mprel = 20 – 10 (9,00–Nd) 9,00–5,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,00 används 9,00.
10 11
Uträkning av betygets medelvärde (Nd)
Räkna ut ett preliminärt medelvärde på avgångsbetyget. Räkna fram ett medelvärde (Nd) genom att lägga till resultatet på samtliga obligatoriska examensämnen i studentexamen (poängsättning enligt nedan). Dividera med antalet examensämnen plus 1. Lägg till frivilliga ämnen om de höjer medelvärdet (Nd).
Approbatur Lubenter Cum Laude Magna Eximia Laudatur Approbatur Approbatur Cum Laude 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0
finland, åländsk gymnasial utbildning
Betyg från Lyceum
Skala: 5–10.
Mprel = 20 – 10 (9,50–Nd) 9,50–6,00
Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,50 används 9,50. Om Nd understiger 6,00 används 6,00.
Betyg från yrkesutbildning
Skala: 1–5.
Mprel = 20 – 10 (4,80–Nd) 4,80–1,90
Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 4,80 används 4,80. Om Nd understiger 1,90 används 1,90.
frankrike
Det preliminära meritvärdet för betyg från Frankrike beräknas enligt följande:
Betygets Preliminärt Mention medelvärde meritvärde Très bien 16–20 20,00 Bien 14–15 19,25 Assez bien 12–13 17,00 Passable 10–11 11,50
10 11
Relevé des notes
Betygets Preliminärt medelvärde meritvärde 10,0 10,00 10,1 10,33 10,2 10,65 10,3 10,98 10,4 11,30 10,5 11,63 10,6 11,95 10,7 12,28 10,8 12,60 10,9 12,93 11,0 13,25 11,1 13,58 11,2 13,90 11,3 14,23 11,4 14,55 11,5 14,88 11,6 15,20 11,7 15,53 11,8 15,85 11,9 16,18 12,0 16,50 12,1 16,63 12,2 16,75 12,3 16,88 12,4 17,00 12,5 17,13 12,6 17,25 12,7 17,38 12,8 17,50 12,9 17,63 13,0 17,75 13,1 17,88 13,2 18,00 13,3 18,13 13,4 18,25 13,5 18,38 13,6 18,50 13,7 18,63 13,8 18,75 13,9 18,88
12 13
Relevé des notes
Betygets Preliminärt medelvärde meritvärde 14,0 19,00 14,1 19,05 14,2 19,10 14,3 19,15 14,4 19,20 14,5 19,25 14,6 19,30 14,7 19,35 14,8 19,40 14,9 19,45 15,0 19,50 15,1 19,55 15,2 19,60 15,3 19,65 15,4 19,70 15,5 19,75 15,6 19,80 15,7 19,85 15,8 19,90 15,9 19,95 16,0–20,0 20,00
Island
Skala: 5–10.
Mprel = 20 – 10 (9,50–Nd) 9,50–5,00
Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 9,50 används 9,50.
Lettland
Skala: 4–10.
Mprel = 20 – 10 (8,80–Nd) 8,80–4,00
Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 8,80 används 8,80.
12 13
Libanon
Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00. Skala: 50–100. Mprel = 20 – 10 (80,00–Nd) 80,00–50,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 80,00 används 80,00.
Luxemburg
Skala: 30–60. Mprel = 20 – 10 (51,00–Nd) 51,00–30,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 51,00 används 51,00.
Marocko
Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.
Nederländerna
Skala: 6–10. Mprel = 20 – 10 (8,50–Nd) 8,50–6,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 8,50 används 8,50. 14 15
Norge
Skala: 2–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–2,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50.
Polen
Skala: 2–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–2,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50.
Portugal
Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (19,00–Nd) 19,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 19,00 används 19,00.
schweiz
Skala: 3–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–3,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50. Skala: 4–6. Mprel = 20 – 10 (5,50–Nd) 5,50–4,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 5,50 används 5,50. 14 15
Tunisien
Skala: 10–20. Mprel = 20 – 10 (16,00–Nd) 16,00–10,00 Mprel = det preliminära meritvärdet. Nd = betygets medelvärde. Om Nd överstiger 16,00 används 16,00.
16 17
Värdering av vissa betyg som jämställs med betyg
Bilaga 5
från gymnasieskolan
Betyg från Europaskolan (European baccalaureate)
Värderingen ska ske i tre steg. Först förs betygen över till siffervärden som motsvarar de siffervärden som gäller för sökande med slutbetyg från ett fullständigt program från gymnasieskolan och ett preliminärt meritvärde bestäms. Sedan meritvärderas de betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar och ett jämförelsetal bestäms. Därefter läggs poäng för meritkurser till. För sökande med betyg utfärdade efter den 31 december 2013 ska dessutom betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet.
Överföring till svenska betygsbeteckningar 1. Betygen i alla ämnen i slutbetyget förs över till svenska betygsbeteckningar på följande sätt:
Ämnen inom Icke Godkänt Väl godkänt Mycket väl Europaskolan godkänt godkänt
Modersmål i 0–5,99 6,00–6,40 6,41–7,94 7,95–10,00 examen Språk 2 0–5,99 6,00–6,92 6,93–8,29 8,30–10,00 Språk 2 0–5,99 6,00–7,41 7,42–8,61 8,62–10,00 fördjupning Historia 0–5,99 6,00–6,69 6,70–7,93 7,94–10,00 Sociologi eller 0–5,99 6,00–6,74 6,75–7,93 7,94–10,00 ekonomi Matematik 3 0–5,99 6,00–6,65 6,66–8,02 8,03–10,00 veckotimmar Matematik 5 0–5,99 6,00–7,01 7,02–8,47 8,48–10,00 veckotimmar Biologi 2 0–5,99 6,00–6,12 6,13–7,65 7,66–10,00 veckotimmar Biologi 4 0–5,99 6,00–6,15 6,16–7,74 7,75–10,00 veckotimmar Kemi 0–5,99 6,00–6,52 6,53–8,30 8,31–10,00 Fysik 0–5,99 6,00–7,03 7,04–8,49 8,50–10,00 Övriga ämnen 0–5,99 6,00–7,30 7,31–8,37 8,38–10,00
16 17
Siffervärde
2. Betygen ges därefter följande siffervärden: Icke godkänt (IG) 0 Godkänt (G) 10 Väl godkänt (VG) 15 Mycket väl godkänt (MVG) 20
Preliminärt meritvärde
3. Siffervärdena läggs samman och divideras med antalet ämnen, varvid det preliminära meritvärdet erhålls. Det preliminära meritvärdet ska anges med två decimaler.
Betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande
åberopar
4. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande och särskild behörighet ska alltid räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet. Betyg i vissa kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte avses i föregående stycke, räknas med om betyget höjer jämförelsetalet. Vilka dessa kurser är framgår av bilaga 2. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning på lägre nivå än betyg i samma ämne från Europaskolan ska inte räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som utfärdats tidigare än betyget från Europaskolan ska inte heller räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet, utom om de är behörighetsgivande. För sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter 31 december 2013 ska dessutom betyg i meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som ger meritpoäng enligt punkten 8 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) alltid medräknas vid beräkningen av jämförelsetalet.
Jämförelsetal för betyg från Europaskolan utfärdade före 1 januari 2014 5. Jämförelsetalet för sökande med betyg utfärdade före den 1 januari 2014 beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Jämförelsetalet får dock inte överstiga 20,00. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.
J = PM x 2500 + 1,20BV 2500 + GP
J = Jämförelsetal.
18 19
PM = Det preliminära meritvärdet. BV= Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet eller för att höja jämförelsetalet, beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP=Summan av gymnasiepoängen för de kurser i gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet eller för att höja jämförelsetalet.
Jämförelsetal för betyg från Europaskolan utfärdade efter 31 december 2013 5 a. Jämförelsetalet för sökande med betyg utfärdade efter 31 december 2013 beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Jämförelsetalet får dock inte överstiga 20,00. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.
J = PM x 2400 + 1,20BV 2400 + GP
J= Jämförelsetal. PM= Det preliminära meritvärdet. BV= Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet, för att höja jämförelsetalet eller för meritpoäng, beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP=Summan av gymnasiepoängen för de kurser i gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet, för att höja jämförelsetalet eller för meritpoäng.
Poäng för meritkurser för sökande med betyg från Europaskolan utfärdade före
den 1 januari 2014
6. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 1994 men före den 1 januari 2014, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–i i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i dess lydelse före den 1 januari 2013, tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 1994, men före den 1 januari 2014, ska tilldelas en halv (0,5) meritpoäng som ett schabloniserat tillägg, utom i de fall då endast grundläggande behörighet krävs för den sökta utbildningen. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet.
18 19
Godkänt betyg i ämnen som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) språk 1 (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) språk 2 (inte svenska eller engelska) ger en (1,0) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) språk 3 (inte svenska eller engelska) ger en halv (0,5) meritpoäng om språket inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) språk 3 (inte svenska eller engelska) ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a men har fått meritpoäng enligt b, e) engelska, språk 1, ger en (1,0) meritpoäng utom när Engelska B krävs för särskild behörighet, då en halv (0,5) meritpoäng ges, f) engelska, språk 2, ger en halv (0,5) meritpoäng utom när Engelska B krävs för särskild behörighet, då ingen meritpoäng ges, g) engelska, språk 2, ger en (1,0) meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, h) matematik, en kursnivå över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng, i) matematik, två kursnivåer över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng. Ämnet matematik i Europaskolan ska vid tillämpningen av h och i i föregående stycke anses motsvara följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:
Nivå i Europaskolan Kursnivå i svensk gymnasial utbildning
– Matematik B – Matematik C 3 veckotimmar Matematik D 5 veckotimmar Matematik E
Poäng för meritkurser för sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter
den 31 december 2013
6 a. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från Europaskolan utfärdade efter den 31 december 2013 kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–j i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse
20 21
moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Godkänt betyg i ämnen som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) språk (inte svenska eller engelska) LI, LII eller LIII ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) språk (inte svenska eller engelska) LIV ger en halv (0,5) meritpoäng om språket inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte fått meritpoäng enligt a, c) engelska, språk LI eller LII, ger en (1,0) meritpoäng, d) matematik ger meritpoäng enligt följande tabell:
Krav på särskild Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 behörighet
Nivå i Europaskolan Matematik 3 1,5 1,0 0,5 veckotimmar Matematik 5 1,5 1,5 1,5 1,0 veckotimmar Advanced 1,5 1,5 1,5 1,5 mathematics
Ämnet matematik i Europaskolan motsvarar vid tillämpningen av d i föregående stycke följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:
Nivå i Europaskolan Kursnivå i svensk gymnasial utbildning
– Matematik 2 – Matematik 3 3 veckotimmar Matematik 4 5 veckotimmar Matematik 5 Advanced mathematics Matematik specialisering
Betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate
7. Värderingen ska ske i tre steg. Först förs den sammanlagda betygspoängen från utbildningen över till ett preliminärt meritvärde. Sedan meritvärderas de betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar och ett jämförelsetal bestäms. Därefter läggs poäng för meritkurser till.
20 21
För sökande med betyg utfärdade efter den 31 december 2013 ska dessutom betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet.
Preliminärt meritvärde
8. Om en sökande åberopar ett nytt betyg efter prövning (”retake”) ska betyget ersätta det ursprungliga betyget i underlaget för den sammanlagda betygspoängen. Om en sökande ska delta i urvalet på det sätt som anges i punkten 12 tredje och fjärde stycket ska dock den sammanlagda betygspoängen även beräknas utan att det nya betyget kan beaktas. Det preliminära meritvärdet ska bestämmas på följande sätt.
sammanlagd Preliminärt betygspoäng meritvärde
24 13,50 25 13,95 26 14,50 27 15,03 28 15,31 29 15,70 30 16,04 31 16,60 32 17,18 33 17,50 34 18,11 35 18,49 36 18,95 37 19,31 38 19,55 39 19,83 40–45 20,00
Betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande
åberopar för behörighet
9. Endast betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande och särskild behörighet ska räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet. För sökande med betyg från utbildning utfärdade efter 31 december 2013 ska dessutom betyg i meritkurser som ger meritpoäng enligt punkten 8 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) räknas med vid beräkningen av jämförelsetalet.
22 23
Jämförelsetal för betyg från utbildning som leder fram till international Bac-
calaureate utfärdade före 1 januari 2014
10. Jämförelsetalet för sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade före 1 januari 2014 beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.
J = PM x 2500 + BV 2500 + GP
J = Jämförelsetal. PM = Det preliminära meritvärdet. BV = Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP = Summan av gymnasiepoäng för de kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet.
Jämförelsetal för betyg från utbildning som leder fram till International Bac-
calaureate utfärdade efter 31 december 2013
10 a. Jämförelsetalet för sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter 31 december 2013 beräknas enligt följande formel och anges med två decimaler. Om den sökande inte åberopar betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är jämförelsetalet det preliminära meritvärdet.
J = PM x 2400 + BV 2400 + GP
J= Jämförelsetal. PM= Det preliminära meritvärdet. BV= Betygsvärdet för betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som den sökande åberopar för behörighet eller för meritpoäng, beräknat enligt punkt 4 och punkt 5 första stycket i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). GP=Summan av gymnasiepoängen för de kurser i gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning vars betyg har åberopats för behörighet eller för meritpoäng.
Poäng för meritkurser för sökande med betyg som leder fram till en Internatio-
nal Baccalaureate utfärdade före den 1 januari 2014
11. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder
22 23
fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 1994 men före den 1 januari 2014, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–i, i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i dess lydelse före den 1 januari 2013, tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 1994, men före den 1 januari 2014, ska tilldelas en halv (0,5) meritpoäng som ett schabloniserat tillägg, utom i de fall då endast grundläggande behörighet krävs för den sökta utbildningen. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet. Godkänt betyg i kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) Language B Higher Level (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) Language B Standard Level (inte svenska eller engelska) ger en (1,0) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) Language ab initio eller ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng om steg 3 inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), lägst steg 2, ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a men har fått meritpoäng enligt b, dock inte om språket är detsamma som i b, e) English A, A1, A2 eller B Higher Level ger en (1,0) meritpoäng utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, English B Standard Level ger en (1,0) meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då en halv (0,5) meritpoäng ges, f) English B Standard Level ger en (0,5) meritpoäng, om engelska inte är undervisningsspråk, utom när Engelska B krävs för särskild behörighet då ingen meritpoäng ges, g) matematik, en kursnivå över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en halv (0,5) meritpoäng, h) matematik, två kursnivåer över den kursnivå (se tabell i nästa stycke) som krävs för särskild behörighet, ger en (1,0) meritpoäng. Ämnet matematik i en utbildning som leder fram till International Baccalaureate ska vid tillämpningen av g och h i föregående stycke anses motsvara följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:
24 25
Nivå i International Kursnivå i svensk gymnasial utbildning Baccalaureate
– Matematik B Mathematical studies Matematik C – Matematik D Mathematics Higher Level, Matematik E Mathematical methods Standard Level (före 2006) och Mathematics Standard Level (fr.o.m. 2006)
Poäng för meritkurser för sökande med betyg som leder fram till International
Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 2013
11 a. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska poäng för meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Sökande med betyg från utbildning som leder fram till International Baccalaureate utfärdade efter den 31 december 2013, kan tillgodoräkna sig meritpoäng för ämnen som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i nästa stycke. Om sådana sökande åberopar meritkurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska bestämmelserna i punkten 8 a–j, i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), tillämpas. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får dock adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Godkänt betyg i kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) Language B Higher Level eller Language B Standard Level (inte svenska eller engelska) ger en och en halv (1,5) meritpoäng, b) Language ab initio eller ett modernt språk under det förberedande året (”pre-IB”), steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng om steg 3 inte krävs för särskild behörighet och om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a, c) English A Higher Level, English A Standard Level eller English B Higher Level ger en (1,0) meritpoäng, English B Standard Level ger 1,0 meritpoäng om engelska är undervisningsspråk, d) matematik ger poäng enligt följande tabell.
24 25
Krav på särskild Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 behörighet
Nivå i International Baccalaureate Mathematical 1,0 0,5 - - Studies Mathematics 1,5 1,5 1,5 1,0 Standard Level Mathematics Higher 1,5 1,5 1,5 1,0 Level Further Mathematics 1,5 1,5 1,5 1,5 Higher Level
Ämnet matematik i en utbildning som leder fram till International Baccalaureate motsvarar vid tillämpningen av d i föregående stycke följande kursnivåer i den svenska gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen:
Nivå i International Kursnivå i svensk gymnasial utbildning Baccalaureate
– Matematik 2 Mathematical studies Matematik 3 – Matematik 4 Mathematics Standard Matematik 5 Level och Mathematics Higher Level Further Mathematics Matematik specialisering Higher Level
Grupp för platsfördelning efter prövning (”retake”)
12. Av bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som åberopar ett betyg från en utbildning som leder fram till International Baccalaureate, deltar i urvalet i grupp I vid platsfördelningen. Om den sökande åberopar ett nytt betyg efter prövning (“retake”) och ämnet krävs för särskild behörighet till den sökta utbildningen, ska den sökande i stället delta i urvalet i grupp II. Om den sökande är behörig till den sökta utbildningen redan genom det ursprungliga betyget och det åberopade betyget efter prövning (”retake”) är högre än det betyg det ersätter, ska den sökande delta i urvalet dels i grupp I med ett jämförelsetal enbart baserat på det ursprungliga betyget, dels i grupp II med ett jämförelsetal som inkluderar det nya betyget. Om det åberopade betyget efter prövning (”retake”) är högre än det betyg det ersätter och ämnet inte krävs för särskild behörighet till den sökta utbildningen, ska den sökande delta i urvalet dels i grupp I med ett jämfö-
26 27
relsetal enbart baserat på det ursprungliga betyget, dels i grupp II med ett jämförelsetal som inkluderar det nya betyget. 26 27
Ansvarig utgivare: Drazenko Jozic, Redaktionens adress: Universitets- och högskolerådet, Box 45093, 104 30 Stockholm Telefon: 010-470 03 00, Telefax: 010-470 03 01, Prenumeration och separata exemplar: www.uhr.se, Tryck: Elanders Sverige AB 2014