Upphävd författning

Kungörelse (1916:149) angående vad militär personal i vissa fall har att iakttaga vid upprätthållande av allmän ordning m.m.;

Departement
Försvarsdepartementet
Utfärdad
1916-05-09
Ändring införd
SFS 1916:149
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
§ 1 Förmärker post (skiltvakt) eller vakt, patrull eller annan för bevakning särskilt utställd eller utsänd avdelning av krigsmakten, att genom oljud eller oväsende eller på annat sätt allmänna ordningen störes, eller att eldfara eller annan dylik fara är å färde, skall underrättelse om vad som förekommit ofördröjligen lämnas civil polismyndighet och, då fråga är om eldfara, även brandkår.
Stör någon, på sätt i första stycket sägs, allmänna ordningen i närheten av post- eller vaktställe eller marinen tillhörande fartyg, skall vaktens eller fartygets befälhavare, därest det finnes nödigt för ordningens upprätthållande och civil polismyndighet ej finnes tillstädes, taga den felande i förvar samt göra sig underrättad om närvarande vittnens namn och hemvist.
§ 2 Anträffas någon, som begått brott, å bar gärning eller flyende fot i närheten av post (skiltvakt) eller vakt, eller påträffas han av patrull eller annan för bevakning särskilt utställd eller utsänd avdelning av krigsmakten eller av person tillhörande krigsmaktens polisväsende, då denne är stadd i tjänsteutövning, och äro omständig heterna sådana, att den brottslige, jämlikt 19 § 10 punkten i förord ningen den 16 februari 1864 om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall, må av en var gripas, åligger det posten eller vederbörande befälhavare för vakten eller patrullen eller annan avdelning av krigsmakten eller den militäre polismannen att, därest civil polismyndighet ej finnes tillstädes, taga den brottslige i förvar samt göra sig underrättad om närvarande vittnens namn och hem vist.
§ 3 Varder post (skiltvakt) eller vakt, patrull eller annan avdelning av krigsmakten eller någon, som tillhör sådan avdelning, under tjänsteutövning utsatt för våld eller förolämpning, äger posten eller vederbörande befälhavare att, därest civil polismyndighet ej finnes tillstädes, taga i förvar den, som gjort sig skyldig till våldet eller förolämpningen.
§ 4 Har någon enligt §§ 1, 2 eller 3 tagits i förvar, och är ej omständigheterna sådana, att häktning kan äga rum, må han ej kvarhållas längre än till dess han uppgivit namn och hemvist. Undandrager han sig lämna sådan uppgift, eller förekommer skälig anledning, att uppgift, som han lämnat, är oriktig, må han dock hållas i förvar, till dess tillförlitlig upplysning i nämnda hänseende vunnits.
Där civil person tagits i förvar och icke lösgives enligt vad i första stycket sägs skall vederbörande befälhavare ofördröjligen hos civil polismyndighet göra framställning om hans avhämtande eller ock själv låta överlämna honom till sådan myndighet.
§ 5 Angående den rätt till nödvärn, som tillkommer post (skiltvakt) eller vakt, patrull eller annan för bevakning eller ordningens upp rätthållande särskilt utställd eller utsänd avdelning av krigsmakten eller till krigsmaktens polisväsende hörande person, som är stadd i tjänsteutövning, är stadgat i 5 kap.7, 8 och 10 §§ allmänna straff lagen samt 45 § strafflagen för krigsmakten.
Kan i fall, då rätt till nödvärn äger rum den fara, som hotar, ej avvärjas, utan att den anfallne gör bruk av sitt vapen, bör han, såvida förhållandena det medgiva, först genom anrop varna den angripande och därigenom giva tillkänna, att denne utsätter sig för fara till liv och lem, därest han fullföljer sitt uppsåt. I övrigt bör den anfallne lämpa sina åtgärder efter farans beskaffenhet och ej i annat fall än då faran är synnerligen allvarlig skrida till yttersta våld. Vid användande av sitt vapen bör han, där ej annat är av omständigheterna påkallat, rikta detsamma mot nedre delen av den angripandes kropp samt i allmänhet inskränka sig till att söka sätta denne ur stånd att fullfölja sitt uppsåt.
De närmare föreskrifter, som med hänsyn till omständigheterna må anses erforderliga för tillämpningen av de i denna § givna bestämmelser, utfärdas av vederbörande befälhavare.

Ändringar

Kungörelse (1916:149) angående vad militär personal i vissa fall har att iakttaga vid upprätthållande av allmän ordning m.m.

Ändring, SFS 1992:99

    Omfattning
    upph.