1 §  I allmänna flottleder har var och en rätt att flotta. För flottning i allmän flottled gäller bestämmelserna i denna lag. Lag (1983:649).

2 §  De som i annat fall än som anges i 3 § flottar i en allmän flottled, som har upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skall utgöra en flottningsförening. Bestämmelser om flottningsföreningars uppgifter och verksamhet finns i 4 kap.

I 75 § finns bestämmelser om att regeringen i vissa fall kan bestämma att den allmänna flottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening. Lag (1983:649).

3 §  Innehavare av jordbruksfastighet vare icke pliktig att för husbehovsvirke, som han framflottar från egen skog eller från skog, tillhörig den by eller det hemman, dit fastigheten hör, eller vari byn eller hemmanet har del, tillhöra flottningsförening eller erlägga avgifter för flottledens begagnande eller eljest i fråga om husbehovsflottning vara underkastad bestämmelserna i denna lag; dock må dylik flottning ej äga rum på sådant sätt, att därigenom uppstår hinder för den allmänna flottningen eller fara för husbehovsvirkets sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående flottgodset, och vare förty sådan flottande pliktig att i avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått ställa sig till efterrättelse vad länsstyrelsen därutinnan föreskriver. Lag (1977:671).

4 §  Allt flottgods som ingår i allmän flottning skall framföras gemensamt (gemensam flottning), om det inte enligt 3 § lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled eller motsvarande äldre bestämmelser för viss flottled har beslutats om flottning utan flottgodsets sammanblandande (separatflottning) eller för särskilt tillfälle flottningsstyrelsen finner att separatflottning kan medges för en viss flottande utan hinder för den gemensamma flottningen. Lag (1983:649).

5 §  Utan särskilt lov må de, som ombesörja flottningsarbetet, äga tillträde till stränderna, där sådant är av nöden för skadas avvärjande eller flottgodsets utvältande eller framförande i flottleden. Väg eller stig över annans tomt, åker, äng, plantering eller andra ägor, vilka kunna skadas därav, må dock ej tagas, om tillträde till stranden annorledes kan lämpligen beredas.

Under pågående flottning vare ock tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga led- och stoppbommar, där samfärdseln ej avsevärt hindras därav, så ock att å eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen, stöd eller dylikt eller därtill använda naturföremål.

5 a §  Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en allmän flottled skall i samband med beslut om flottledens inrättande eller utvidgning överlämnas åt den som har begärt att flottleden skall inrättas eller utvidgas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har anmält sig villig att utföra arbetena, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vill utföra arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast betala ersättning till sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.

Om det för inrättande eller utvidgning av en allmän flottled krävs att en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras, skall arbetena utföras av den som har antagits till anläggare. Om vattenanläggningen eller byggnaden skall ändras, har ägaren rätt att utföra ändringen mot ersättning för kostnaderna. Lag (1983:649).

5 b §  För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt till ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskostnader hänförs kostnaderna för utförande av arbeten som avses i 5 a § samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald skadeersättning till sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angående företaget, kostnader för handläggningen av ärendet om inrättande eller utvidgning av flottleden samt målet om utförande av flottledsanläggningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännande. Lag (1983:649).

5 c §  Byggnader och anläggningar som har utförts eller övertagits från någon annan för inrättande, utvidgning eller förbättring av en allmän flottled samt fast eller lös egendom som annars har förvärvats för flottleden med betalningsskyldighet för de flottande hör till flottleden och skall anses som allmän egendom.

Egendom som hör till en allmän flottled får inte utmätas för annan skuld än sådan för vilken den enligt lag svarar. Lag (1983:649).

6 §  För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd. Lag (1983:649).

7 §  Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligt andra stycket, skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.

Menar någon som utövat eller avser att utöva vattenverksamhet där en allmän flottled finns, att särskilda anläggningar eller åtgärder till skydd mot skada eller intrång till följd av flottningen bör bekostas av de flottande, får han väcka talan mot flottningsföreningen hos miljödomstolen rörande bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar. I fråga om en sådan talan gäller fortfarande bestämmelserna i vattenlagen (1983:291) om stämningsmål. Lag (1998:862).

8 §  De, vilka under året deltagit i allmän flottning å det ställe, där skada timat, äro en för alla och alla för en ansvariga för ersättnings gäldande till den, som lidit skadan, men för ersättning utbekommande har denne att söka flottningsföreningen, vars styrelse har att föra de flottandes talan härutinnan och ombesörja betalningen. Skulle flottningsstyrelse ej finnas hos länsstyrelsen anmäld eller utdömd betalning icke kunna utfås hos flottningsföreningen, må viss flottande sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit mera än vad på honom efter hans andel i flottgodset belöper, återkräva beloppet av de övriga flottande. Lag (1977:671).

9 §  Ersättningsanspråk mot flottningsförening skall, om och i den mån ersättningen ej blivit på förhand bestämd, anmälas hos flottningsstyrelsen eller dess i 44 § omnämnda ombud före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom, vid äventyr, om tiden försittes, att rätt till talan är förlorad, såframt ej ändå före utgången av nämnda tid skadans uppskattning blivit i laga ordning hänskjuten till skiljemän. Har flottning någonstädes pågått efter den 1 augusti må dock i fråga om skada, som vid sådan del av flottleden uppkommit, anmälan, som nu sagts, göras till utgången av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som tillställes den, hos vilken anmälan skall ske, dock, att hos flottningsstyrelsens ombud i orten anmälan må med laga verkan göras muntlignen. Skriftlig anmälan, som inneslutes i rekommenderat brev, avlämnat på posten inom ovan angivna tid och ställt till mottagarens vanliga adress, skall anses behörigen delgiven.

10 §  Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen, skall efter syn och uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje.

Flottningsförening åligger att varje år å tid, som i reglementet bestämmes, utse skiljeman och ersättare för denne. Där så i reglementet föreskrives, skola för skilda sträckor av flottleden eller för prövning av olika slag av skada utses olika personer.

För viss by eller visst annat område utmed flottleden må efter sins emellan träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å dem vidkommande flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam skiljeman och ersättare för denne samt om valet underrätta flott ningsstyrelsen.

De för flottningsförening utsedda skiljemännens och ersättarnes namn och adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid anmälas hos länsstyrelsen för införande i förteckning som i 76 a § sägs. Lag (1977:671).

11 §  Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna. Sådant påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som denne må hava utsett på förhand.

Har flottningsförening underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd, ej inom tio dagar efter skiljemannaåtgärdens påkallande tillkännagivit sitt val av skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om valet av den tredje, skall skiljeman utses av domaren i orten.

Tiden för syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i sammanhang med övriga skadors uppskattande. Har, sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten under prövning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett. Skiljedom, som meddelas senare än nu sagts, vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma att åtnöjas därmed.

12 §  Varder dömt till ersättning, skall den ersättningsskyldige ock förpliktas att efter vad skäligt prövas gälda såväl kostnaden för skiljemannaförrättningen som motpartens utgifter å saken; dock att där ersättningen ej sättes högre än den ersättningtsskyldige före förrättningen bjudit, envar skall stånda sina kostnader och vardera gälda halva förrättningskostnaden. Ogillas ersättningsyrkande, men finnes den, som framställt kravet ej hava saknat fog därför, var ock lag som sist sagts; eljest gälde han all förrättningskostnad och motpartens utgifter å saken.

Vad de flesta skiljemännen säga skall, änskönt någondera parten är missnöjd därmed, gå i verkställighet, där ej rätten eller överexekutor förordnar annorlunda; den av parterna, som ej nöjes med skiljedom, dock ej förment att draga tvisten under domstols prövning, så framt han instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljedomen tillställdes honom. Skiljedomen skall avfattas skriftligt och däri lämnas tydlig hänvisning om, vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under domstols prövning.

Rätt domstol för upptagande av tvist, som nu sagts, vare allmän underrätt i den ort, där skadan skett.

13 §  Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Bestämmelserna om betalning av ersättning samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel i 16 kap.vattenlagen (1983:291) skall fortfarande tillämpas i fråga om ersättning för flottningsskada som på förhand har bestämts att utgå på en gång. I beslutet om ersättning skall skiljemännen ange om nedsättning av ersättningsbeloppet skall ske.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan det har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten att beslutet härom har vunnit laga kraft inte hinder för miljödomstolen att i samband med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden, eller senare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål, meddela sådana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de ändrade förhållandena. Lag (1998:862).

14 §  När en allmän flottled har inrättats eller utvidgats skall länsstyrelsen upprätta förslag till bestämmelser för flottleden. Förslaget skall ange

1. vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av flottgods enligt 29 § jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,
2. inom vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 § bör återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt, sedan hänsyn tagits till den beräknade virkesåtgången inom varje flottledsdistrikt,
3. hur taxan för flottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de nämnda omständigheterna.

Kungörelse om förslaget skall införas i ortstidning och innehålla en upplysning om att den som vill yttra sig över förslaget skall framställa skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att sakägarna hörs ytterligare, skall de kallas till sammanträde inför länsstyrelsen eller, när det är fråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt, inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i ortstidning. Anläggaren av flottleden skall särskilt kallas till sammanträdet.

Länsstyrelsen skall därefter så snart som möjligt avgöra angivna frågor i enlighet med 29 och 30 §§. Lag (1983:649):

15 §  Väckes hos länsstyrelsen beträffande befintlig flottled fråga om nya eller ändrade bestämmelser i de hänseenden, som i 29 och 30 §§ sägs, gälle angående sådant ärendes handläggning i tillämpliga delar vad i 14 § stadgats, dock att sammanträde med sakägarna alltid skall hållas, där ej frågan endast rörer fastställande eller jämkning av amorteringsplan samt flottningsföreningen och förlagsgivaren annorledes blivit i saken hörda.

Av äldra beslut vara länsstyrelsen ej förhindrad att meddela ny eller ändrad bestämmelse i ämne, varom nyss förmälts; dock att fastställd amorteringsplan ej må rubbas i vidare måm än som överensstämmer med stadgandena i 31 §. Lag (1977:671).

16 §  Sedan de arbeten som har föreskrivits för den allmänna flottleden har besiktats och godkänts, skall länsstyrelsen meddela beslut om storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skall betalas av de flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat beslut enligt 14 § och fastställt reglemente för flottningsförening, skall länsstyrelsen genom särskilt beslut upplåta flottleden till allmänt begagnande.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten; dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas. Lag (1983:649).

17 §  Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare eller andra samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning ges in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningen från anläggaren av flottleden samt, om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan beröras tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen. Lag (1983:649).

18 §  Tillstånd till interimsflottning får av länsstyrelsen meddelas i den omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder. Länsstyrelsen skall föreskriva de villkor för flottningen som behövs för varje fall med iakttagande av dels att de allmänna bestämmelser som har meddelats för flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga delar för interimsflottningen, dels att de interimsflottande förpliktas att för sitt flottgods erlägga flottledsavgifter till samma belopp, som beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt 10--12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för flottledsbyggnaders underhåll.

Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att interimsflottande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan. Lag (1983:649).

19 §  Beslut, varigenom tillstånd till interimsflottning meddelas, må, ändå att ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet varde på sökandens bekostnad kungörelse genast införd i ortstidning.

Utan hinder därav att beslutet vunnit laga kraft eller gått i verkställighet, må länsstyrelsen när anledning därtill förekommer, efter interimsflottandes hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller erforderliga inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade tillståndet. Lag (1977:671).

20 §  Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet, som i 33 § 1 mom.andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som uppbärs av sysslomannen, skall göras räntebärande genom att insättas på bank. Det åligger sysslomannen att, sedan flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en flottningsförening har bildats, till flottningsstyrelsen redovisa vad han har uppburit jämte upplupen ränta. Om frågan om allmän flottled förfaller, skall redovisning lämnas till länsstyrelsen som förfar med medlen på sätt stadgas i 82 § första stycket. Dock har ägare av enskilda flottledsbyggnader rätt att av influtna avgifter erhålla vad som belöper på nämnda byggnader samt, om han inte är anläggare, vad han därutöver själv kan ha erlagt i avgifter. Lag (1983:649).

21 §  I fråga om vatten där allmän flottled inte finns, men flottning ändå har bedrivits i flera år, skall följande gälla om förhållandena ändras så att rätten till flottningen inte längre kan utövas utan oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av allmän flottled i vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte meddelats, får länsstyrelsen medge sökanden rätt till interimsflottning, om flottningens avstannande skulle medföra synnerligen betydande förluster för honom. I sådana ärenden gäller 17--20 §§. I fall som nu har nämnts får dock tillstånd till interimsflottning endast meddelas om sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt 18 §, dels med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbetet utförs på ett riktigt sätt, om sökanden antas till anläggare. Lag (1983:649).

22 §  Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits, att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Om arbeten av större omfattning skall utföras för att utvidga eller förbättra en allmän flottled och det är nödvändigt att flottningen härunder begränsas eller inställs, får länsstyrelsen på begäran meddela bestämmelser om detta för tiden till dess arbetena har fullbordats och godkänts. Lag (1983:649).

23 §  I flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den allmänna flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande stadgade flottledsavgifter.

Ej må flottningsförening utöva verksamhet som är främmande för det ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.

24 §  Flottningsförening må ej förvärva fast egendom annorledes än för flottledens räkning eller i andra fall än:

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottleden eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;
2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av skadeersättning;
3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings- och annan personal.

Prövningen, huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses tillåtet, ankomme på länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden framgår. Lag (1977:;671).

25 §  Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld pantsättas; dock att länsstyrelsen äger, där sådant prövas ändamålsenligt, för visst fall medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld belasta fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Fast egendom må ej utan länsstyrelsens tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader och anläggningar må ej avhändas flottleden.

Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större fastighetsområde än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke vara för flottleden eller flottningen behövlig, åligger det föreningen att, så snart det kan ske utan förlust, avyttra vad lämpligen kan undvaras.

Behållningen av medel som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må ej förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas såsom kapitaltillskott till fond, varom i 32 § andra stycket förmäles, eller avsättas till en särskild fond för sådana återställningsåtgärder som angivas i 82 §. När särskilda skäl föreligga, äger länsstyrelsen förordna att behållningen må användas såsom kapitaltillskott till fond, som angives i 32 § första stycket, eller eljest till framtida båtnad för flottleden. Lag (1977:671).

26 §  Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty i 30 § stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt viss amorteringsplan, må föreningen där ej kostnader förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare träffa avtal om konstnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt för förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av flottningsstämma, äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov upptaga tillfälligt lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de, som flotta det år, för vars utgifters täckande skulden göres.

27 §  Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda i reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande beslut fattas eller avtal träffas om flottningschefs, annan tjänstemans ävensom arbetares anställande för flera år, om deras avlöningsförmåner samt om pensioner, olycksfall- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt dem eller deras anhöriga. Vill någon vinna visshet, att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna klandras av skäl, som i 62 § sägs, söke länsstyrelsens stadfästelse därå. Å sålunda stadfast beslut eller avtal äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.

Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med strandägare och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden, om flottningsarbetets utförande på ackord och annat dylikt. Lag (1977:671).

28 §  I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;
2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;
3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;
4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet;
5. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för utflottningen;
6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;
7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning, flottläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skall räkenskaperna över de nämnda utgifterna föras särskilt för varje distrikt. Detsamma gäller utflottningsutgifter, om flottleden har indelats i utflottningsdistrikt. Om en flottledsanläggning inom ett visst distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen eller, där anläggningen utförts utan tillstånd, flottningsstämma besluta att anläggningskostnaden skall fördelas på dessa distrikt alltefter den nytta de har av anläggningen. Lag (1983:649).

29 §  För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter skall i den ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, länsstyrelsen fastställa allmänna grunder, varefter skolda slag av flottgods böra vid kostnaders fördelning jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds och underhållsutgifter bestämmas med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre svårighet, de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen; dock att jämkning i tillämpningen av denna fördelningsgrund beträffande smärre virkesdimensioner eller beträffande virke, som flottas lång väg, må äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar ökning av kostnaden för annat virke.

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst flottleds, eller utflottningsdistrikt fördelas allenast å flottgods, som å sådant distrikt framflottats;

samt att i sorteringsutgifter skola deltaga beträffande varje skiljeställe, efter vad skäligt prövas, ej mindre de flottande, vilkas flottgods där avskiljes, än även ägare av det flottgods, som vidare framflottas; skolande vid sådan prövning särskild hänsyn tagas å ena sidan till skiljeställets betydelse för orten och dess skogshushållning ävensom till den båtnad genom minskning i slutliga sorteringskostnaden, som till följd av det utsorterade virkets avskiljande ur flottleden beredes dem, vilkas virke vidare framflottas, samt å andra sidan därtill, att särskilt höga kostnader må vara förenade med skiljeställes hållande därstädes vållas flottande, som nyss sagts; där på grund av lokala förhållanden skiljningen å viss plats verkställes vid skilda sorteringsverk, som stå i beroende av varandra, må dessa i nu nämnt avseende anses som ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast de flottande, vilkas flottgods föranlett kostnaderna i fråga; separatflottande vare fri från deltagande i arbetskostnaden för den gemensamma flottningen. Där all flottning bedrives separat, må kostnaden för virkets framskaffande fördelas å samtliga flottande. Lag (1977:671).

30 §  Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande, att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betingas, förordne länsstyrelsen i den ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst tjugu år, medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter), så avvägda, att beloppet jämte ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas bliva därmed under den beräknade tiden till fullo guldet; och varde räntan därvid så bestämd, att den motsvarar den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må antagas kunna upplånas, med tillägg, där så finnes nödigt, av en riskpremie intill två procent.

Vad nu stadgats beträffande flottledsutgifter gälle ock med avseende å kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller förvaltningsutgifter av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års flottande därav hämta väsentlig fördel.

Under ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan inhämtande av länsstyrelsens besked besluta amortering under högst tre flottningsår av kostnader, som ovan sagts.

Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det belopp, varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet. Lag (1977:671).

31 §  Visar sig, sedan plan för amortering blivit av länsstyrelsen fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning i villkoren erfordras, må, såvitt förlagsgivares rätt ej därigenom försämras, länsstyrelsen på ansökan efter dennes hörande förordna om sådan jämkning.

Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit till fullo gulden, må länsstyrelsen på ansökan bevilja utsträckt tid för dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning som med amorteringen avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp av den ursprungliga kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av anläggningen. För utrönande av detta värde må länsstyrelsen förordna om nödig utredning. Lag (1977:671).

32 §  På ansökan av flottningsförening eller med dess begivande äge länsstyrelsen för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till utjämnande av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis utgå för varje flottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett år icke åtgå till gäldande av samma års underhållsutgifter, skola de ingå till en fond, benämnd underhållsfond.

I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika års utgifter för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt flottningschef, annan tjänsteman eller arbetare ävensom deras anhöriga.

För återställningsåtgärder kan bildas särskild fond enligt 25 § tredje stycket.

För förvaltningen av fond, som sagts i första eller andra stycket, skall länsstyrelsen fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande förutom annat, under vilka förhållanden och till vilket beloopp fondens medel må tagas i anspråk till gäldande av kostnader av angivet slag.

Fonds medel skola hållas avskilda från övriga av föreningen omhänderhavda tillgångar och må icke användas eller tagas i mät för annat ändamål än sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats. Lag (1977:671).

33 §  1 mom. Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i den allmänna flottningen, pliktig att årligen å tider, som angivas i reglementet, tillskjuta nödigt förlag, samt, om förlaget ej förslår till täckande av de utgifter, som skola läggas å årets flottning, fylla bristen.

Längd för uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen årligen uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter. Försummar flottande att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till säkerhet därför hålla hans flottgods kvar och efter tillsägelse till den flottande låta å offentlig auktion sälja så mycket därav, att beloppet täckes.

Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår överskott, skall det återbäras.

34 §  För flottningsförening skall finnas reglemente, som länsstyrelsen efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.

Flottningsförenings reglemente skall angiva:

1. föreningens benämning;
2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet avses;
3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där flottningsstyrelsen skall hava sitt säte;
4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer, sammansättas;
5. antalet revisorer, som av föreningen skola utses;
6. tiden för räkenskapsavslutning;
7. antalet ordinarie flottningsstämmor årligen samt tiden för desammas hållande;
8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
9. den begränsning av flottandes rösträtt, som skall äga rum;
10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall utse skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand utsedda skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn och adresser skola anmälas hos länsstyrelsen;
11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;
12. närmare föreskrifter om vad den, som ämnar deltaga i allmän flottning, har att iakttaga jämlikt 66 §;
13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått;
14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats utan användning, skall vara förlorad.

Ej må i reglemente intagas bestämmelser, som finnes stridande mot denna eller annan lags föreskrifter. Lag (1977:671).

35 §  Om uppgörande av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna begagna flottleden; och låte länsstyrelsen däröver höra skogsägare och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som länsstyrelsen kungör i ortstidning och låter hålla.

Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången fastställes för flottningsförening, må reglementet tillämpas, intill dess i anledning av besvären annorlunda må förordnas. Lag (1977:671).

36 §  Av flottningsförening beslutad ändring i reglementet vare ej gällande, med mindre den varder av länsstyrelsen fastställd.

Över inkommet ändringsförslag låte länsstyrelsen, innan fastställelse meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning, som i 35 § första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts av annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å flottningsstämma yttra sig däröver. Lag (1977:671).

37 §  Fastställt reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda. Lag (1983:649).

Om flottningsstyrelse och flottningschef

38 § för flottningsförening skall finnas en styrelse (flottningsstyrelse).

Styrelse äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta föreningens angelägenheten.

39 §  Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§ följer dock att styrelseledamot kan utses på annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.

Ledamot av styrelsen skall vara bosatt här i landet, där ej för särskilt fall regeringen medgiver undantag.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot. Lag (2002:335).

40 §  Länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden framgår, äge, där det för tillgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver det i flottningsförenings reglemente angivna antal styrelse ledamöter vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet som dessa att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter och med samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot skall utses någon med skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogen person som ej själv deltagaer i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda tjänst; och njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av länsstyrelsen Lag (1977:671).

40 a §  I fråga om flottningsförening skall lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda gälla i tillämpliga delar. Bestämmelserna i 17 § samma lag skall även tillämpas, om olägenhet som där sägs skulle uppkomma genom att styrelserepresentation för de anställda införs i flottningsförening där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot enligt 40 §.

I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 41 § skall anges om arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och adress skall införas i förteckning som anges i 76 a §. Lag (1987:1259).

41 §  När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras hos länsstyrelsen i varje län, där flottleden framgår, för införande av den valdes namn och adress i förteckning som i 76 a § sägs. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker valet.

Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av länsstyrelsen utsedd, skall ock anteckning på sätt nu sagts göras.

Saknar flottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge länsstyrelsen i det län, där styrelsen skall hava sitt säte, på yrkande av rättsägare förordna syssloman att med samma befogenhet, som tillkommer flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i det ärende, varom fråga kan vara. Förordnande av syssloman skall antecknas i förteckning som i första stycket sägs. Lag (1977:671).

42 §  Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och andra myndigheter företräda föreningen; dock att där mot föreningen föres talan, som rör något föregående års flottande, dessa äro berättigade att själva eller genom ombud, utsett å flottningsstämma med samma års flottande, bevaka sin talan i målet.

I brottmål, som angår flottgodset äge styrelsen föra målsägandetalan för sådan flottande, som ej själv för talan i målet.

Insskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindrte han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

43 §  Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden till de särskilda flottande ävensom flottledens skötsel åligger styrelsen och under dess inseende en av flottningsstämman utsedd flottningschef; dem åligger tillse att det allmännas intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse i reglementet givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av flottningsstämma eller, såvitt rör flottningschef, av styrelsem meddelas, där de ej äro stridande mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente.

44 §  Styrelsen åligger att för varje domsaga, där flottleden framgår, utse minst ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig med anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid som bestämmes i reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för införande i förteckning som i 76 a § sägs. Lag (1977:671).

45 §  Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen beslutför, då mer än halva antalet ledamöter är närvarande och gälle såsom styrelsens beslut den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas. Flottningschefen varde alltid kallad till sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till protokollet få sin mening antecknad.

Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandlling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.

46 §  Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande till flottningsstämma för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman. Lag (1970:441).

47 §  Över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall styrelsen med iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga räkenskaper, som för varje räkenskapsår avslutas och vari föreningens utgifter fördelas mellan de flottande enligt de av länsstyrelsen fastställda grunder.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet, före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas, avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var flottande bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med föreningen vid räkenskapsårets slut. Lag (1977:671).

48 §  Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda flottleden förlust eller flottningsföreningens skada, svare därför en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för den skada som genom överträdelse av denna lag eller föreningens reglemente tillskyndas tredje man.

49 §  Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande tillämpning å ersättare för sådan ledamot.

Har ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot envar, som ej visas hava ägt kännedom därom.

50 §  Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av två eller flera revisorer, av vilka en utses av länsstyrelsen i det län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma, där styrelsen väljes.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots tjänst.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsetts honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av länsstyrelsen utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet.

Av länsstyrelsen utsedd revisor njute ersättning av föreningen med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen. Lag (1977:671).

51 §  Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera alla de penningsmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för flottledens eller de flottandes räkning omhänderhar, samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning angående förvaltningen ej av styrelsen eller flottningschefen förvägras.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse, som efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av densamma, framlägges å flottningsstämma jämte styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra flottningsstämma stadgas i 58 §.

52 §  Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvarig för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

53 §  Flottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings angelägenheter utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält virke till flottning under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad såluinda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilkan han är ansvarigt, eller i val av revisor.

54 §  Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma själv ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje röstande en röst.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den rösträtt, som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman, dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två särskilda röstlängder, en för det gångna flottningsåret och en för det nya.

Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman närvarande röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall protokollet vara tillgängligt för de flottande.

55 §  Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å flottningsstämma gälle:

att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i flottningen;

att med de begränsningar, som äro bestämda i reglementet, rösträtt tillkommer varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag, han enligt upprättad uttaxeringslängd tillskjutit eller har att tillskjuta till bestridande av föreningens gemensamma utgifter;

att flottande, som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning tidigare än fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt, intill dess inbetalningen fullgöres;

att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;

att såsom föreningens beslust gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas;

att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

56 §  Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller för visst fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom flottledsområdet, som av styrelsen bestämmes.

Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande till flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits.

Under minst en vecka närmast före flottningsstämma skall förteckning över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för de flottande ävensom ofördröjligen översändas till flottande, som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till avgörande, där ej enligt lag eller reglementet skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Flottande vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast fyra veckor före stämman.

57 §  Å första ordinarie flottningsstämma varje år, vilken skall hållas innan flottningen börjas, skola framläggas avgående styrelsens och revisorernas berättelser över föregående räkenskapsårs räkenskaper och förvaltning samt företagas till avgörande av det gångna årets flottande frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid, revisionsberättelsen omfattar.

Härefter skola det nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte revisorer.

58 §  Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmäles, äge, när sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra flottningsstämma. Förekommer ärende, som endast rör visst förflutet års flottande, bör med dem hållas särskild stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra flottningsstämma att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa flottningsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening, som biträdes av den av länsstyrelsen tillsatta revisorn.

Extra flottningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt röstetal, utgörande minst en tiondel av samtliga flottandes sammanlagda röstetal eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet. Lag (1977:671).

59 §  Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande till ordinarie flottningsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst flottningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, har länsstyrelsen att på anmälan av flottande ofördröjligen utlysa stämma.

Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda styrelsen att utlysa extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämman. Lag (1977:671).

60 §  Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berättelse omfattar ej anställd inom ett hundra åttiodagar från det berättelsen framlades å flottningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling.

Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så är, att talan grundas därpå att brottslig handling blivit gången.

61 §  Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större kostnader än med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge han genom stämning å föreningen inom sextio dagar efter den flottningsstämma, då styrelsens berättelse över räkenskapsårets räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller flottande, att beslut, som å flottningsstämma fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente eller eljest fastställda föreskrifter, äge därå talan genom stämning å föreningen inom sextio dagar från beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas.

Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för dem, som ej instämt klandertalan. Lag (1946:855).

62 §  Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders uttaxering flottningen oskäligt betungas eller att något för föreningen fattat beslut eller träffat avtal om arvode åt styrelseledamot eller revisor eller om flottningschefs, annan tjänstemans eller arbetares anställande eller om sålunda anställd persons avlöningsförmåner eller om pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstöd eller dylikt åt homom eller hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller länder till uppenbart men för de flottande, äge att därutinnan söka rättelse hos länsstyrelsen.

Förmenar flottande, att genom något under tidigare år fattat beslut eller träffat avtal å flottningen under det år, han däri deltager, lagts kostnad, som ej bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart oskäligt, äge likaledes söka rättelse hos länsstyrelsen, som när skäl därtill finnes, äger bestämma, att kostnaden skall helt eller delvis bestridas av de flottande under det år, varunder beslutet fattats eller avtalet träffats.

Huruledes i visst fall beslut eller avtal kan på förhand vinna länsstyrelsens stadfästelse, därom skils i 27 §. Lag (1977:671).

63 §  Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt reglementet har sitt säte.

64 §  Om det inom samma vattensystem finns flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flottningschefen för en nedströms belägen led, med iakttagande av de regler som i samband med flottledens inrättande eller senare har fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en uppströms belägen led.

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flottgods må hava vidare framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §. Lag (1983:649).

65 §  Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick. Lag (1983:649).

66 §  Envar, som vill deltaga i allmän flottning, åligger att viss tid före den i 57 § omnämnda flottningsstämma hos flottningsstyrelsen anmäla myckenheten och beskaffenheten av det flottgods, han ämnar under året införa i flottleden, samt därefter avlämna flottgodset å eller invid flott vatten inom uppgivet distrikt av flottleden, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter reglementet därom innehåller.

Han vare ock pliktig att över det virke, han tillför flottleden föra och vid anfordran till styrelsen avlämna fullständiga virkesjournaler och tumningslistor, utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt det tillförda vikets mängd och dimensioner.

67 §  Allt flottgods som i allmän flottled framflottas skall vara försett med tydliga märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända av flottningsstyrelsen.

Över anmäla och godkända märken skall av styrelsen föras register, och må i reglementet stadgas rätt för flottningsförening att vid märkes godkännande upptaga viss lämplig avgift. Antalet märken, som av varje flottande må användas, varde med iakttagande av vad i reglementet därom må stadgas bestämt av flottningsstyrelsen.

Rätt till märke, som ej använts under viss i reglementet angiven tid, vare förlorad; och må förty sådant märke av annan flottande upptagas och anmälas till godkännande.

68 §  Å flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt eller ej godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till flottning, skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till säkerhet för dem kvarhålla flottgodset och, där ägaren är känd, efter tillsägelse till honom å offentlig auktion sälja så mycket därav att beloppet därigenom täckes. Är ägaren okänd, give länsstyrelsen i ortstidning föreläggande för honom att inom nittio dagar anmäla sig hos länsstyrelsen; sker ej anmälan, må flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen av de vid försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.

Ej må i andra fall, än i 73 och 74 §§ omförmälas, utan flottningsstyrelsens begivande omärkt eller otydligt märkt flottgods upptagas ur allmän flottled. Lag (1977:671).

69 §  Virke, som tillförs en allmän flottled på en plats, varifrån dess utflottning beräknas kunna medhinnas under första flottningsåret, får flottas obarkat, så framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kan inverka på frågan, länsstyrelsen finner skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst slags virke skall, innan det utläggs i flottleden, ha undergått avbarkning.

Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret, skall, innan det utlägges i flottleden, ha medelst avbarkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

Utan tillstånd av länsstyrelsen får avbarkning inte verkställas på isen eller på stranden så nära vattnet, att barken kan sköljas ned däri. Vid meddelande av tillstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor som i varje särskilt fall behövs för att förebygga skada eller olägenhet. Lag (1983:649).

70 §  Länsstyrelsen utövar tillsyn över allmänna flottleders skötsel och underhåll samt över flottningsföreningars verksamhet.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen är skyldiga att på begäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

71 §  Har under någon tid flottning ej bedrivits i allmän flottled eller visst flottledsdistrikt och varder till föjd därav underhållet försummat, äge den, som för anläggnings utförande må vara berättigad till ersättning, vidtaga åtgärder för dess nödtorftiga underhåll; finnas medel tillgängliga i underhållsfond, som i 32 § sägs, må länsstyrelsen föranstalta, att nödiga underhållsarbeten varda därmed vidtagna. Lag (1977:671).

72 §  Vidmakthålles ej de till farleds betryggande eller i övrigt till skydd emot skada föreskrivna flottledsbyggnader, tillhålle länsstyrelsen flottningsstyrelsen att sådant fullgöra eller låte, om så erfordras, genast avhjälpa bristen på föreningens bekostnad.

Uppstår genom försummelse i underhållet av skyddsbyggnader omedelbar fara för vattenverk eller annan egendom, och bättras ej skyndsamt bristen, sedan flottningsstyrelsen flottningschef eller ombud, som i 44 § sägs, eller ock den, som inom distriktet förestår flottningen, blivit tillsagd därom, vare ock den, som kan lida men av försummelsen, berättigad att på föreningens bekostnad själv verkställa arbetet, efter det bristen blivit av kronobetjänt i orten vid undersökning på stället vitsordad. Lag (1977:671).

73 §  Har i allmän flottled virke sjunkit på sådant ställe att det kan orsaka uppgrundning eller annan olägenhet, har länsstyrelsen samma skyldighet som den har beträffande underhåll av flottledsbyggnad enligt 72 § första stycket. Strandägare eller annan som kan lida men av att virket lämnas kvar får själv ta upp virket på föreningens bekostnad, om inte virket skyndsamt tas bort efter tillsägelse till flottningsstyrelsen, flottningschef, ombud enligt 44 § eller den som inom distriktet förestår flottningen. Virket får dock inte tas upp innan två ojäviga personer har gjort en undersökning på platsen och intygat att det finns ett behov av att virket tas upp. Flottningsstyrelsen skall genast underrättas om att virket har tagits upp. Styrelsen avgör, om det upptagna virket skall tas om hand av föreningen eller om det skall överlåtas till den som har tagit upp det.

Om allmän flottled har blivit avlyst, får var och en ta upp sjunket virke med rätt att fritt förfoga över det. Virkets ägare, om han är känd, eller förvaltare som har utsetts med anledning av avlysningen skall dock först tillsägas och få skälig tid på sig att avlägsna virket. Sedan tre år har förflutit efter avlysningen, får virket tas upp utan att tillsägelse behöver ske.

Vad som har sagts nu om sjunket virke gäller också sådant virke som i sjunkande tillstånd står upprätt i flottleden. Lag (1984:986).

74 §  Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lämnas å ställe, där det kan vålla skada, kvarliggande längre än med avseende på flottningens lämpliga anordning och andra förhållanden kan anses behövligt, äge länsstyrelsen tillhålla flottningsstyrelsen att återföra virket till flottleden vid äventyr att sådant eljest må på föreningens bekostnad verkställas.

Beträffande virke, som i flottleden lagt sig i brötar eller magasinerats å otillåten plats eller i strid mot meddelade bestämmelser, skall vad nu stadgats äga motsvarande tillämpning.

Har allmän flottled blivit avlyst, äger 73 § andra stycket motsvarande tillämpning beträffande virke som flutit i land. Lag (1977:671).

75 §  Visar sig, att underhållet av allmän flottled försummas, att fastställda amorteringsavgifter eller bestämda skadeersättningar ej behörigen gäldas eller att flottningen ej ordentligt besörjes, eller förkommer eljest anmärkning mot flottningsförenings verksamhet, och vinnes ej rättelse efter det flottningsstyrelsen blivit i saken hörd, sammankalle länsstyrelsen de flottande; och ankomme då på länsstyrelsens prövning, under vilka villkor flottning vidare må tillåtas i flottleden.

På framställning av länsstyrelsen eller när eljest anledning därtill förekommer må regeringen i fall, som nu sagts, förordna om flottledens förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i denna lag stadgas. Lag (1977:671).

76 §  För varje år å tid, som bestämts i reglementet eller föreskrives av länsstyrelsen, skall flottningsstyrelsen till länsstyrelsen insända:

förteckning över årets samtliga flottande jämte uppgift å dem tillkommande rösträtt inom föreningen samt grunderna för deras deltagande i årets utgifter;

uppgift å den mängd flottgods, som inom varje flottledsdistrikt framflottats under året;

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande vad under året guldits och vad vid årets slut återstår oguldet av kostnad, som skall gäldas enligt fastställda eller av föreningen antagna amorteringsplaner, ävensom befintliga fonders ställning;

styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av protokoll, upptagande de å flottningsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

finner länsstyrelsen nödigt att infordra ytterligare upplysningar eller att taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar, vare styrelsen och flottningschefen skyldiga tillhandagå härmed.

Handlingar, som nu nämnts, skola hos länsstyrelsen hållas för envar tillgängliga. Lag (1977:671).

76 a §  Länsstyrelsen skall föra förteckning över allmänna flottleder som framgår inom länet. Förteckningen skall innehålla sådana uppgifter som enligt denna lag skola anmälas för införande i förteckningen eller eljest antecknas däri. Lag (1977:671).

77 §  Idkas utan behörigt tillstånd flottning i allmän flottled, innan densamma blivit till allmänt begagnande upplåten, eller eljest å tid, då flottning ej är medgiven, eller utlägges i allmän flottled obarkat virke, där sådant icke är tillåtet, vare bot från och med fem till och med femtio öre för varje stycke flottgods, dock lägst tio kronor; och skall, där olovlig flottning ägt rum innan flottleden upplåtits till allmänt begagnande, den skyldige tillika förpliktas utgiva flottledsavgifter, varom i 18 § förmäles.

Underlåter någon att vid flottning ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som till skydd för allmän farled, väg, bro eller färja blivit meddelade; eller

underlåter flottande vad honom åligger enligt 66 § andra stycket med avseende å virkesjournaler och tumningslistor; eller

bryter någon mot det i 68 § andra stycket stadgade förbud att ur allmän flottled upptaga omärkt eller otydligt märkt virke; eller

bryter någon i fråga om avbarkning mot vad som stadgas i 69 § tredje stycket eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av samma stycke,

döms till böter. Lag (1991:245).

78 §  Till böter döms:

1. 1) ledamot av flottningsstyrelse eller flottningschef, där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å flottningsstämma eller ingives till länsstyrelsen, rörande flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter meddelar oriktig uppgift;
2. 2) styrelseledamot eller flottningschef, där han uppsåtligen i strid med bestämmelserna i 25, 32 eller 33 § använder någon flottledens eller de flottandes tillhörighet för ett annat ändamål än det, för vilket samma tillhörighet må användas;
3. 3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av honom granskats. Lag (1991:245).

79 §  Åsidosätts föreskrift, som i 37 §, 41 § första stycket, 44 §, 47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot att på sätt i 56 § tredje stycket föreskrivs hålla den där nämnda förteckningen tillgänglig och översända den till flottande eller att, då flottande enligt sjätte stycket i nämnda § påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning på flottningsstämma, låta upptaga ärendet på förteckningen, döms den försumlige till böter.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 § omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma §, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte. Lag (1991:245).

80 §  Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om för gärningen är stadgat strängare straff i brottsbalken. Lag (1964:183).

81 §  Planeras övergång från flottning till annat transportsätt, skola de flottande underrätta länsstyrelsen härom. Lag (1977:671).

82 §  Om en allmän flottled avlyses och dess tillgångar överstiger skulderna, skall behållningen användas för att bortskaffa sådana flottledsanordningar som kan orsaka skada eller olägenhet och för att iordningställa vattendraget och intilliggande område i ett från företrädesvis fiske- och naturvårdssynpunkt lämpligt skick (återställningsåtgärder).

Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd. Lag (1983:649).

82 a §  Efter avlysning av allmän flottled eller del därav skall länsstyrelsen utse särskild förvaltare att övertaga den avlysta flottledens tillhörigheter och vidtaga erforderliga åtgärder därmed samt att inom ramen för behållningen och de medel som eljest kunna ställas till förvaltarens förfogande besluta om och låta utföra behövliga återställningsåtgärder. Förvaltaren skall i fråga om sådana åtgärder samråda med berörda myndigheter, kommuner och andra intressenter.

Förvaltarens beslut i fråga om återställningsåtgärder skall meddelas skriftligt, om det begäres eller sakens beskaffenhet påkallar det. Talan mot beslutet föres hos länsstyrelsen genom besvär.

Om ersättning till förvaltaren för dennes arbete beträffande återställningsåtgärder, beslutar länsstyrelsen. I den mån medel som stå till förvaltarens förfogande icke räcka till för ersättningen, må beslutas att ersättningen skall betalas av statsverket.

Länsstyrelsen må entlediga förvaltaren innan uppdraget slutförts.

Med länsstyrelsen avses i denna paragraf länsstyrelsen i det län, där flottningsstyrelsen har eller haft sitt säte.

Närmare bestämmelser om förvaltares verksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1977:671).

83 §  Vill utländsk man idka flottning i allmän flottled inom svenskt område, skall han, jämte iakttagande av vad i denna lag är föreskrivet, hos länsstyrelsen i orten nedsätta en av två vederhäftiga inländska män utfärdad löftesskrift, däruti de, en för bägge och bägge för en, borga såsom för egen skuld för fullgörande av vad honom såsom flottande åligger. Lag (1977:671).

84 a §  Beslut av länsstyrelsen om utseende eller entledigande av styrelseledamot eller revisor i flottningsförening, om föranstaltande om åtgärd på sådan förenings bekostnad, om utseende av förvaltare som avses i 82 a § eller med anledning av sådan förvaltares beslut i fråga om återställningsåtgärder får överklagas hos regeringen.

Beslut av länsstyrelsen enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1682).