lagen.nu
SFS 1962:390/konsolidering/1993:1666 · äldre lydelse

Gränssjukvårdsförordning

Titel
Gränssjukvårdsförordning (1962:390)
Ändring införd t.o.m.
SFS 1993:1666
Jämför lydelser 4
Äldre lydelseFörfattningen i dess lydelse t.o.m. ändringar genom SFS 1993:1666. Visa gällande lydelse.
1 §

Har någon som är sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och bosatt i riket, blivit i behov av läkarvård eller sjukgymnastisk behandling under vistelse inom svensk kommun vid riksgränsen mot Finland eller Norge och har han därvid erhållit läkarvård eller sjukgymnastisk behandling i det angränsande landet, skall ersättning för den försäkrades utgift för vården eller behandlingen utges från den allmänna försäkringen enligt 2 och 3 §§. Förordning (1986:435).

2 §

Ersättning för utgift för läkarvård lämnas högst med ett belopp som motsvarar det arvode som en privatpraktiserande läkare med ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning skulle ha fått tillgodoräkna sig för vården. Utgift för sjukgymnastik ersätts högst med ett belopp som motsvarar det arvode som en privat- praktiserande sjukgymnast med ersättning enligt lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik skulle ha fått tillgodoräkna sig för behandlingen.

Från ersättning för utgift för vård eller behandling görs avdrag med ett belopp som motsvarar den patientavgift som gäller för vården eller behandlingen i patientens hemlandsting. Förordning (1993:1666).

3 §

För resekostnad i samband med vården eller behandlingen utges ersättning enligt föreskrifterna i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Förordning (1991:1646).