Förordning om anslutning av larmanläggningar till polisen

I denna förordning förstås med larmanläggning och larminnehavare detsamma som i lagen (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m. m.

En larmanläggning får efter särskilt tillstånd direktanslutas till larmmottagare hos polisen, om

1. 1.anläggningen är inrättad för att vidarebefordra en manuellt utlöst signal i händelse av överfall, rånhot eller liknande angrepp (överfallslarm) och den som skyddas av anläggningen kan antas riskera att bli utsatt för sådana angrepp,
2. 2.anläggningen är inrättad för att automatiskt vidarebefordra en signal vid intrång i det utrymme som skyddas av anläggningen (inbrottslarm) och skydds- objektet är av särskild betydelse för totalförsvaret eller tillhör Posten Aktiebolag eller bankväsendet,
3. 3.det i annat fall än som angetts vid 1 eller 2 finns särskilda skäl för direktanslutning.

Rikspolisstyrelsen får som villkor för tillstånd till anslutning föreskriva att larmanläggningarna skall uppfylla särskilda krav på utförande och beskaffenhet i övrigt. Förordning (1993:1717).

Tillstånd till direktanslutning får återkallas, om

1. 1.förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger,
2. 2.larm från anläggningen vid upprepade tillfällen har föranlett obefogade utryckningar och larminnehavaren inte har efterkommit sådant föreläggande som avses i 8 § lagen (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m. m. samt hinder mot att anslutningen avbryts inte möter från säkerhetssynpunkt.

Frågor om tillstånd och återkallelse av tillstånd enligt denna förordning prövas av polismyndigheten beträffande anläggningar som avses i 2 § första stycket 1 och 2 samt av rikspolisstyrelsen i fall som avses i 2 § första stycket 3.

Polismyndighetens beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Beslut av rikspolisstyrelsen enligt denna förordning får inte överklagas.