1 §  I lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m. finns föreskrifter om att en kommun eller landstingskommun, som är huvudman för gymnasieskola, får bedriva uppdragsutbildning i anslutning till sin gymnasieskola. Enligt nämnda lag skall uppdragsutbildningen i fråga om art och nivå ha anknytning till verksamheten i huvudmannens gymnasieskola men får inte motsvara någon linje.

Denna förordning innehåller provisoriska ytterligare föreskrifter om sådan uppdragsutbildning med deltagare som bildar egna undervisningsgrupper.

2 §  I denna förordning avses med reguljär utbildning utbildning i gymnasieskolan för studerande som har tagits in i gymnasieskolan enligt gällande föreskrifter om behörighet och urval.

Uppdragsutbildning innebär att huvudmannen mot särskild ersättning från en uppdragsgivare för dennes räkning i anslutning till sin gymnasieskola anordnar utbildning för personer (uppdragselever) som uppdragsgivaren utser. Statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter kan vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning och utbildning som betingas av arbetsmarknadsskäl. Enskilda företag och organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning.

3 §  Uppdragsutbildning får inte försämra förutsättningarna för den reguljära utbildningen eller ungdomarnas möjligheter att få sådan utbildning.

4 §  Uppdragsutbildning inverkar inte vare sig på den organisation av gymnasieskolan som huvudmannen får enligt gällande bestämmelser om elevplatser, klasser och grupper eller i övrigt på timunderlaget för den reguljära utbildningen.

5 §  Undervisning av uppdragselever får inte ingå i det ursprungliga underlaget för en statligt reglerad tjänst.

Om underlaget för statligt reglerade tjänster delvis faller bort, får undervisning av uppdragselever tillföras såsom fyllnadstjänstgöring. Beslut fattas av styrelsen för gymnasieskolan och förutsätter innehavarens medgivande.

6 §  Om det på grund av uppdragsutbildning behövs större skolledarorganisation, får utökningen inte göras genom statligt reglerade tjänster.

Motsvarande gäller i fråga om personal för studie- och yrkesorientering.

7 §  Staten skall inte ha några bidrags- eller pensionskostnader för uppdragsutbildning. Huvudmannen skall anpassa sina rekvisitioner av statsbidrag för gymnasieskolan med hänsyn till detta.

8 §  För varje undervisningstimme som fullgörs genom fyllnadstjänstgöring enligt 5 § skall huvudmannen till staten betala ersättning för statliga kostnader för pension m. m. Ersättningen skall motsvara tolv procent av lönekostnaden för timmen. Den skall betalas till skolöverstyrelsen vid tidpunkt som överstyrelsen föreskriver.

Av beloppet skall elva tolftedelar föras till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto och en tolftedel till anslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

9 §  Skolöverstyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om den ekonomiska regleringen mellan staten och huvudmannen.

10 §  Uppdragselever får ges betyg enligt bestämmelserna för gymnasieskolan, om

1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt bestämmelserna för påbyggnadsutbildningar eller andra specialkurser i gymnasieskolan,
2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom jämförbar utbildning i gymnasieskolan och
3. uppdragseleverna uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för intagning till motsvarande utbildning i gymnasieskolan.