1 §  Genom lagen genomförs rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning. Lag (2004:460).

2 §  Lagen gäller personlig skyddsutrustning som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk.

Med personlig skyddsutrustning avses i lagen varor som är avsedda att ensamma eller i förening med andra varor bäras eller hållas av en person till skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.

3 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om att lagen inte skall gälla vissa slag av personlig skyddsutrustning.

4 §  En näringsidkare får tillhandahålla personlig skyddsutrustning bara om den uppfyller sådana krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och som avser

1. skydd för hälsa och säkerhet,
2. utformning,
3. märkning och annan produktinformation.

Vad som sägs om tillhandahållande av personlig skyddsutrustning gäller även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan utrustning.

5 §  Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

6 §  En näringsidkare är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten

1. lämna tillsynsmyndigheten tillträde till utrymmen där personlig skyddsutrustning förvaras,
2. lämna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen.

Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

7 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. kontroll av att en personlig skyddsutrustning uppfyller sådana krav som har föreskrivits med stöd av 4 §,
2. skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och undersökning av prover.

7 a §  Om en personlig skyddsutrustning som avses i 2 § har CE- märkts trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller för CE-märkning, får tillsynsmyndigheten, om rättelse inte vidtagits enligt 5 a § lagen (1992:1534) om CE-märkning, förelägga tillverkare, importör eller den som saluför varan att

1. upphöra med att föra ut varan på marknaden, eller
2. återkalla varan.

Föreläggandet får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får bestämma att ett sådant beslut skall gälla omedelbart.

Ett föreläggande får inte avse en varas bristande säkerhet. Lag (1998:171).

8 §  Produktsäkerhetslagen (2004:451) skall tillämpas i fråga om sådana varor som omfattas av denna lag. Lag (2004:460).

9 §  En näringsidkare skall åläggas att betala en sanktionsavgift, om näringsidkaren eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot 4 §.

I fråga om sanktionsavgift enligt första stycket tillämpas 37 § andra stycket och 38-43 §§produktsäkerhetslagen (2004:451). Lag (2004:460).

13 §  Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt 6 eller 7 a § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1998:171).