1 §  ALMI Företagspartner AB (moderbolaget) och dess dotterbolag (dotterbolagen) får, i enlighet med lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag, inom sina verksamhetsområden på företagsekonomiska grunder besluta om finansiering enligt denna förordning för att främja etablering och utveckling av små och medelstora företag.

För sådant stöd som Verket för näringslivsutveckling beviljat enligt förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet, men där lånefordran överförts till moderbolaget eller något av dotterbolagen, skall denna förordning gälla i tillämpliga delar. Förordning (2005:667).

2 §  Finansieringen skall bedrivas inom de ramar som anges av moderbolaget och med medel som ägs av detta bolag. Förordning (2005:667).

4 §  Med små och medelstora företag avses i denna förordning fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag

1. har färre än 250 anställda, och
2. antingen har en årsomsättning som motsvarar högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning som motsvarar högst 43 miljoner euro per år. Förordning (2004:1234).

4 a §  Med partnerföretag avses företag som är förbundna med varandra genom att ett företag ensamt eller tillsammans med ett eller flera anknutna företag innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i ett annat företag.

Under förutsättning att investerarna inte enskilt eller tillsammans är anknutna företag till det berörda företaget gäller detta dock inte sådana företag som ägs av

1. offentliga investeringsbolag eller riskkapitalbolag,
2. fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar och som investerar kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att deras sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger ett belopp som motsvarar 1 250 000 euro,
3. universitet och forskningscenter utan vinstsyfte, eller
4. institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder. Förordning (2004:1234).

4 b §  Med anknutna företag avses företag där

1. ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag,
2. ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan,
3. ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar, eller
4. ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt förfogar över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Detsamma gäller företag som upprätthåller de förbindelser som avses i första stycket 1-4 med ett annat företag genom

1. ett eller flera andra företag,
2. de investerare som avses i 4 a § andra stycket, eller
3. en fysisk person eller en grupp av fysiska personer i samverkan, om företagen helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader. Förordning (2004:1234).

4 c §  Företag vars kapital eller röstandel till minst 25 procent direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt, anses som små och medelstora företag enligt 4 § endast om de kontrolleras av offentliga organ som anges i 4 a § andra stycket 1, 3 eller 4. Förordning (2004:1234).

5 §  De regionala utvecklingsbolagen skall i sin finansieringsverksamhet söka samverkan med andra organ på kreditmarknaden för att uppnå effektiva finansieringslösningar och begränsa den egna insatsen och risknivån.

6 §  Finansieringsformer är

1. lån,
2. garanti för lån eller räkningskredit (kreditgaranti),
3. garanti för bankgaranti,
4. utvecklingskapital,
5. nyföretagarlån,
6. företagarlån,
7. designbidrag.

Finansieringsformerna 1-4 och 7 skall användas främst för att främja utvecklingen av befintliga företag. Finansieringsformen 5 skall användas för att främja etableringen av nya företag. Finansieringsformen 6 kan användas för att främja såväl etableringen av nya företag som för att främja utvecklingen av befintliga företag. Förordning (2005:667).

7 §  Finansieringsformerna under 6 § första stycket1-4, 6 och 7 får kombineras inbördes och samtliga finansieringsformer får kombineras med andra former av statlig finansiering, dock med de begränsningar som anges nedan i 9, 9 a, 25, 27, 31 b och 31 f §§. När stödnivån skall bestämmas skall hänsyn även tas till annat finansieringsstöd som lämnats för samma ändamål. Det sammanlagda stödet får inte överstiga den nedan angivna stödnivån.

Den som ansöker om finansiering skall i samband med ansökningen upplysa om annat finansieringsstöd som har sökts eller erhållits för samma ändamål. Förordning (2003:4).

8 §  Finansiering skall avse företag som har eller bedöms kunna få tillfredsställande lönsamhet.

De regionala utvecklingsbolagen får inte medverka i finansiering som kan ske på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor. Förordning (2003:4).

9 §  Finansieringsformerna under 6 § första stycket1-3 och 5-7 lämnas som stöd inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag.

Stödnivån för finansieringen enligt första stycket får inte överstiga 15 procent av de kostnader som avser investeringar i mark, byggnader, maskiner och utrustning eller om det är fråga om immateriella investeringar 15 procent av kostnaderna för förvärv av teknologi. Om stödet lämnas till ett företag med 50 eller fler anställda och som antingen har en årlig omsättning som överstiger 7 miljoner euro, eller en balansomslutning som överstiger 5 miljoner euro, får stödnivån uppgå till högst 7,5 procent av den stödberättigande kostnaden.

Om de totala stödberättigande kostnaderna för ett enskilt projekt är minst 25 miljoner euro eller om det totala stödbeloppet brutto är minst 15 miljoner euro får inte lånet beviljas utan att Europeiska gemenskapernas kommission först godkänt stödet. Förordning (2003:4).

9 a §  Finansieringsformerna under 6 § första stycket1-3 och 5-7 får, om det bedöms lämpligt, lämnas som ett stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse och får endast lämnas med de begränsningar som följer av 18-20 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.

Vid bedömningen av om stöd kan lämnas, skall hänsyn tas till andra former av stöd av mindre betydelse som kan ha lämnats. Det sammanlagda stöd som lämnas till ett företag under en följd av tre år och som inte omfattas av en stödordning som godkänts av Europeiska gemenskapernas kommission får inte överskrida 100 000 euro.

När ett stöd av mindre betydelse lämnas skall stödmottagaren även upplysas om hur stor del av beviljat belopp som utgör ett faktiskt stöd. Förordning (2003:4).

9 b §  Finansiering enligt 6 § första stycket1-3 och 5-6 får i stället för att lämnas enligt 9 § första stycket eller 9 a § lämnas på marknadsmässiga villkor, om

1. finansieringen avser verksamheter i samband med produktion, bearbetning eller marknadsföring av de produkter som förtecknas i bilaga 1 till EG-fördraget, eller
2. omständigheterna i det enskilda fallet gör att det är mer lämpligt.

För att bedömas som marknadsmässig finansiering skall utlåningsräntan alltid ligga minst 400 räntepunkter över den av kommissionen fastställda referensräntan. Förordning (2003:4).

9 c §  Finansiering i form av utvecklingskapital får lämnas som stöd antingen enligt 9 § eller som stöd inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning. Det gäller dock inte åtgärder enligt 23 § första stycket 1.Förordning (2003:4).

10 §  För finansieringen gäller de särskilda villkor som anges för varje finansieringsform. Beslut om finansiering skall dessutom förenas med de ytterligare villkor om användning av medlen, insyn och annat som utvecklingsbolaget behöver för att delta i finansieringen.

11 §  På lån skall företaget betala ränta efter en räntesats som bestäms med beaktande av det allmänna ränteläget, risknivån och övriga förutsättningar i varje särskilt fall.

Om det bedöms lämpligt med hänsyn till företagets förutsättningar får räntesatsen bestämmas till olika nivåer under skilda delar av lånets löptid eller räntans storlek göras beroende av företagets vinst.

12 §  Lån skall betalas tillbaka inom en tid som inte får vara längre än som behövs med hänsyn till syftet med lånet.

13 §  För lån skall det ställas den säkerhet som kan fordras med hänsyn till låntagarens ekonomiska ställning, behov av rimlig ekonomisk rörelsefrihet och andra omständigheter.

Om det finns särskilda skäl får lån lämnas utan säkerhet eller ges sämre förmånsrätt än andra borgenärers fordringar.

14 §  Kreditgaranti får lämnas för lån eller räkningskredit i svensk eller utländsk valuta i kreditinrättning som godtas av det bolag som beslutar om finansieringen. Förordning (2005:667).

15 §  För varje kreditgaranti skall långivaren betala en årlig avgift till moderbolaget. Avgiften fastställs av dotterbolaget i samband med beslutet om kreditgaranti. Den skall uppgå till minst en procent av utestående belopp. Förordning (2005:667).

16 §  Kreditgaranti får lämnas endast om det för lånet eller räkningskrediten ställs säkerhet i samma omfattning som krävs för lån enligt 13 §. Säkerheten för lånet eller räkningskrediten skall gälla även garantin. Förordning (2005:667).

17 §  Kreditgaranti får lämnas endast om förbindelsen för lånet eller räkningskrediten innehåller villkor att den kan sägas upp till omedelbar återbetalning, om sådan omständighet finns beträffande garantin som utgör grund för omedelbar uppsägning av lån enligt 32 §. Förordning (2005:667).

18 §  Den kreditinrättning som har lämnat lånet eller räkningskrediten skall beakta det garantigivande bolagets intresse och utan dröjsmål underrätta detta om varje förhållande som kan utgöra anledning till uppsägning av lånet eller räkningskrediten, eller annars medföra risk för att garantin måste infrias. Förordning (2005:667).

19 §  Om kreditinrättningen inte efter uppmaning från det garantigivande bolaget genast säger upp lånet, upphör lånegarantin att gälla tre månader efter det att kreditinrättningen tog emot uppmaningen. Garantin upphör att gälla efter samma tid om kreditinrättningen efter uppmaning inte vidtar begärda åtgärder för att driva in lånet eller räkningskrediten. Förordning (2005:667).

20 §  Ett beslut om kreditgaranti upphör att gälla, om ingen låneförbindelse eller räkningskredit har tecknats inom tre månader från dagen för beslutet. Det garantigivande bolaget kan medge att denna tid förlängs. Förordning (2005:667).

21 §  Garanti får lämnas för bankgaranti för en ekonomisk förpliktelse hos ett företag. Bankgarantin skall vara begränsad till ett visst belopp. Förordning (2003:4).

22 §  För garanti för bankgaranti tillämpas i övrigt vad som gäller för lånegaranti enligt 15-20 §§.

Därvid skall vad som sägs om lånegaranti avse garanti för bankgaranti, lån avse bankgaranti och långivare avse den kreditinrättning som lämnat bankgarantin.

23 §  Utvecklingskapital lämnas som villkorligt lån eller medelstillskott. Finansiering med utvecklingskapital får ske för

1. utvecklande av ny eller förbättrad teknik samt nya och förbättrade produkter och tjänster, eller
2. utbildning av företagets ledning och övrig personal i sådant som ekonomi, ny teknologi, miljö och skydd av immateriella rättigheter.

Utveckling enligt första stycket 1 skall för att berättiga till finansiering vara utveckling före det konkurrensutsatta stadiet och avse överföring av industriella forskningsresultat till en metod, ett utkast eller en skiss till nya, ändrade eller förbättrade varor, processer eller tjänster fram till skapandet av första prototypen som dock inte skall kunna användas i kommersiella syften.

Utbildningen under första stycket 2 skall för att berättiga till finansiering ge färdigheter som i stor utsträckning går att överföra till andra företag eller andra arbetsområden. Förordning (2003:4).

23 a §  Utvecklingskapital enligt 23 § 1 får endast bekosta

1. personalkostnader, beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att genomföra projektet,
2. övriga driftkostnader såsom materialkostnader och lager, beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att genomföra projektet,
3. instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som tillgångarna utnyttjas uteslutande för projektet,
4. kostnader för konsulter och liknande tjänster såsom inköpta forskningstjänster, teknisk kunskap och patent, samt
5. övriga omkostnader som uppstår till följd av projektet. Förordning (2003:4).

23 b §  Utvecklingskapital enligt 23 § 2 får endast avse

1. lönekostnader för lärare,
2. resekostnader för lärare och deltagare,
3. andra löpande kostnader, såsom för material och utrustning,
4. kostnader för rådgivning och vägledning som har samband med utbildningen,
5. avskrivningar för instrument och utrustning i förhållande till deras användning i utbildningsprojektet,
6. lönekostnader för deltagarna i utbildningsprojektet, dock
   • högst det sammanlagda beloppet av de kostnader som avses under 1-4, och
   • endast för de timmar då deltagarna deltar i utbildning som är skild från arbetsgivarens ordinarie verksamhet. Förordning (2003:4).

24 §  Ett villkorligt lån skall betalas tillbaka inom en tid som inte får vara längre än som behövs med hänsyn till syftet med lånet.

Återbetalningsskyldigheten för ett villkorligt lån kan efterskänkas helt eller delvis om låntagaren visar att förutsättningar uppenbarligen saknas för att utnyttja projektets resultat lönsamt.

Medelstillskott ges med förbehåll att mottagaren förbinder sig att betala ersättning till moderbolaget som engångsbelopp eller som royalty eller annan löpande avgift. Ersättningen skall sammanlagt uppgå till lägst det erhållna medelstillskottet jämte marknadsmässig ränta. De närmare villkoren bestäms med beaktande av riskerna med projektet och det beräknade ekonomiska utfallet. Förordning (1995:759).

25 §  Finansiering med utvecklingskapital får ske med högst 50 procent av den beräknade kostnaden för projektet.

Säkerhet behöver normalt inte ställas. Förordning (2003:4).

26 §  Nyföretagarlån får lämnas endast i samband med att en företagare påbörjar sin verksamhet.

27 §  Lån får lämnas med högst en miljon kronor. Lånet får täcka högst 30 procent av det beräknade finansieringsbehovet och lämnas under förutsättning dels att nyföretagaren själv svarar för minst 10 procent med egna medel, dels att annan finansiär som utvecklingsbolaget godkänner svarar för den resterande finansieringen.

Om det finns synnerliga skäl får lån lämnas för att täcka mer än 30 procent av det beräknade finansieringsbehovet.

28 §  Om det finns särskilda skäl får en låntagare, som har behov av ytterligare finansiering, beviljas ytterligare ett nyföretagarlån (kompletteringslån), om ansökan kommer in inom tre år efter det att det första lånet beviljades. För ett sådant lån gäller samma förutsättningar som för det ursprungliga lånet.

29 §  Om det inte finns särskilda skäl skall lånet vara amorteringsfritt under den första tredjedelen av lånets löptid. Förordning (1995:759).

30 §  Under de första två åren kan lånet löpa utan ränta.

Som villkor för lånet skall gälla att en låntagare som betalar tillbaka lånet i snabbare takt än som överenskommits skall betala ersättning för de uteblivna ränteintäkterna. Förordning (2003:4).

31 §  Endast om det finns särskilda skäl behöver säkerhet ställas.

31 a §  Företagarlån får lämnas till den som startar eller driver mindre företag.

Vid handläggningen av lånen skall särskild prioritet ges till kvinnor och ungdomar. Förordning (2003:4).

31 b §  Företagarlån får lämnas med högst 250 000 kr.

Om lånet överstiger 50 000 kr får det täcka högst 50 procent av det beräknade finansieringsbehovet och lämnas under förutsättning att sökanden styrker att den resterande finansieringen är tryggad. Förordning (2003:4).

31 c §  Företagarlån får ha en löptid på högst tio år.

Lånet får vara amorteringsfritt under en tid som motsvarar högst en tredjedel av den totala lånetiden. Förordning (2003:4).

31 d §  Under högst två år kan företagarlånet löpa utan ränta. Förordning (2003:4).

31 f §  Designbidrag kan lämnas för att finansiera en konsultinsats som görs för att förbättra produkternas utformning i ett företag eller en annan insats på designområdet. Bidrag får lämnas med högst 25 000 kr per projekt och endast till företag som inte tidigare anlitat designkonsult. Bidraget får täcka högst hälften av kostnaden för åtgärden. Förordning (2003:4).

32 §  Lån, villkorliga lån, nyföretagarlån och företagarlån får sägas upp till omedelbar betalning, om

1. finansieringen har beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av sökanden,
2. mottagaren på ett allvarligt sätt bryter mot villkor som gäller för finansieringen, eller
3. annat sådant förhållande inträffar som innebär att mottagaren med hänsyn till syftet med finansieringen inte längre bör få ha kvar denna. Förordning (2003:4).

33 §  Vid förhållande som avses i 32 §1 eller 2 får medelstillskott eller avskrivet lånebelopp krävas tillbaka inom tio år från det medelstillskottet eller lånebeloppet betalades ut.

34 §  I fråga om stödåtgärder som strider mot artikel 87 i Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen finns bestämmelser om upphävande och ändring av en sådan stödåtgärd samt om återkrav av stöd i 21 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Förordning (2003:4).

35 §  Vad som sägs om upplysningsskyldighet för statliga myndigheter i 22 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet skall också gälla för regionala utvecklingsbolag. Föreskrifter av Verket för näringslivsutveckling enligt 23 § samma förordning om sådan upplysningsskyldighet får även omfatta regionala utvecklingsbolag. Förordning (2000:1182).

36 §  I ärenden enligt denna förordning tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

• 11 och 12 §§ om jäv,
• 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, och
• 21 § om underrättelse av beslut. Förordning (2005:667).

37 §  Beslut i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2005:667).