Inaktuell version

Förordning (1994:1162) om skeppsmätning

Departement
Näringsdepartementet
Utfärdad
1994-06-30
Ändring införd
SFS 1994 i lydelse enligt SFS 2001:805
Upphäver
Förordning (1982:647) om skeppsmätning
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Allmänt

1 §  Genom skeppsmätning fastställs ett fartygs bruttodräktighet och nettodräktighet. I fråga om svenska fartyg fastställs genom skeppsmätning även skrovets största längd och största bredd.

[S2]Med bruttodräktighet avses ett jämförelsetal baserat på ett fartygs totala inneslutna volym och med nettodräktighet avses ett jämförelsetal baserat bland annat på dess nyttiga volym, fastställt enligt reglerna i bilaga 1 till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. För fartyg vars längd enligt definitionen i artikel 2 i skeppsmätningskonventionen understiger 24 meter skall dock nettodräktigheten utgöra 30 procent av bruttodräktigheten.

2 §  Sjöfartsverket ansvarar för skeppsmätningsverksamheten och meddelar närmare föreskrifter om skeppsmätning.

3 §  1969 års internationella konvention om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler finns tillsammans med en svensk översättning publicerad i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1979:6).

Mätningsplikt

4 §  Ett svenskt skepp som inte har undantagits från registreringsplikt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket sjölagen (1994:1009) skall mätas.

[S2]Ett utländskt fartyg som i storleken motsvarar ett svenskt skepp och för vilket avgifter i Sverige skall betalas efter dräktigheten skall mätas med avseende på bruttodräktigheten. Detta gäller dock inte om fartyget är försett med ett mätbrev eller en motsvarande handling utfärdat efter mätning i enlighet med reglerna i bilaga 1 till 1969 års skeppsmätningskonvention. Förordning (1997:682).

5 §  Är det tveksamt om ett fartyg är ett skepp får Sjöfartsverket pröva om det skall vara mätningspliktigt. För denna prövning skall fartygets ägare eller befälhavaren lämna verket de uppgifter som behövs om fartyget.

6 §  Efter framställning av vederbörande statsmyndighet i ett annat land får Sjöfartsverket besluta om mätning här i landet av ett fartyg, som hör hemma i det främmande landet eller som vid ett svenskt varv byggs för en ägare i det främmande landet.

7 §  Om ägaren till ett fartyg eller befälhavaren vill låta mäta fartyget i något fall trots att fartyget inte är mätningspliktigt, är han berättigad till det.

8 §  Sjöfartsverket får på begäran av ägaren till ett svenskt fartyg medge att fartyget mäts i utlandet av en svensk skeppsmätare. Verket får också hos vederbörande statsmyndighet i ett annat land hemställa att ett svenskt fartyg eller ett fartyg som i det främmande landet byggs för en svensk ägare mäts genom denna myndighets försorg.

9 §  Om det är nödvändigt för beräkning av avgifter eller för något annat allmänt ändamål får Sjöfartsverket besluta om mätning även av skepp som har undantagits från registreringsplikt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket sjölagen (1994:1009). Detsamma gäller båtar vars bruttodräktighet uppgår till 20 eller mera. Förordning (1997:682).

Anmälan till mätning

10 §  Mätningen av ett mätningspliktigt fartyg som byggs vid ett svenskt eller utländskt varv skall påbörjas i så god tid som möjligt. Varvsägaren eller beställaren skall därför så snart byggnadsarbetet har påbörjats anmäla fartyget till mätning hos Sjöfartsverket.

11 §  Ett mätningspliktigt fartyg som ankommer till Sverige från utlandet skall mätas i den svenska hamn som fartyget först anlöper, om Sjöfartsverket inte för ett särskilt fall bestämmer något annat. Ägaren eller befälhavaren skall därför i god tid, dock senast vid fartygets ankomst till hamnen, anmäla fartyget till mätning hos Sjöfartsverket.

12 §  Skall ett fartyg i något annat fall än som avses i 10 och 11 §§ mätas här i landet, skall ägaren eller befälhavaren genast anmäla fartyget till mätning hos Sjöfartsverket.

13 §  Anmälan till mätning skall göras skriftligen på en blankett som fastställs av Sjöfartsverket. I samband med anmälan skall om möjligt till Sjöfartsverket ges in de ritningar och andra handlingar som verket finner nödvändiga.

Mätningsförrättning

14 §  Vid mätningsförrättningen skall fartygets ägare eller befälhavare eller, där det är fråga om ett fartyg under byggnad, varvsägaren se till att skeppsmätaren får den hjälp som behövs för att förrättningen skall kunna utföras.

[S2]Om det bedöms nödvändigt att fastställa fartygets skrovform genom utvändig mätning, får Sjöfartsverket besluta att fartyget skall torrsättas för detta ändamål.

Utfärdande av mätbrev

15 §  Efter slutförd mätning utfärdar Sjöfartsverket mätbrev för fartyget. Om registrering i fartygsregistrets skeppsdel krävs för att säkerställa korrekta uppgifter om namn, hemort och registerbeteckning i mätbrevet, får brevet inte utfärdas förrän skeppet har registrerats.

[S2]Är fartyget utländskt och mätt i enlighet med 4 § andra stycket utfärdar Sjöfartsverket ett intyg om bruttodräktighet. Förordning (2001:805).

Fartygsbevis

16 §  När mätningen av ett svenskt fartyg är avslutad skall Sjöfartsverket utfärda ett fartygsbevis. Vid ommätning eller någon annan ändring av uppgifter som har lämnats i ett tidigare fartygsbevis behöver ett nytt fartygsbevis bara innehålla de ändrade uppgifterna. Förordning (2001:805).

Utlämnande av mätbrev

17 §  Sedan mätbrevet har utfärdats skall det snarast sändas till fartygets ägare eller dennes ombud.

18 §  Har ett mätbrev utfärdats för ett utländskt fartyg på framställning av en statsmyndighet i utlandet, skall Sjöfartsverket genast till myndigheten sända en bevittnad kopia av mätbrevet och de handlingar som utgör underlag för mätbrevet.

Mätbrevets utformning

19 §  Mätbrevet skall innehålla de uppgifter som Sjöfartsverket bestämmer och utfärdas på en blankett som fastställs av verket. Det skall skrivas på svenska och förses med översättning till engelska i den utsträckning Sjöfartsverket anser det nödvändigt. Fartyg vars längd enligt definitionen i artikel 2 i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention är minst 24 meter, och som går på internationell resa, skall vara försett med ett internationellt mätbrev vars utformning skall stämma överens med annex II till nämnda konvention.

20 §  På mätbrevet får någon anteckning inte göras av fartygets ägare eller befälhavare eller av någon annan enskild person.

Lastrum

21 §  Slutna rum avsedda för last som skall lossas från fartyget skall vara varaktigt märkta med bokstäverna CC på väl synlig plats, om fartygets längd enligt definitionen i artikel 2 i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention är minst 24 meter och fartyget går på internationell resa. Bokstäverna skall ha en höjd av minst 100 millimeter.

22 §  På begäran av ägaren till ett tankfartyg får uppgifter om den sammanlagda dräktigheten av fartygets tankar föras in i mätbrevet, om fartyget har tankar avsedda enbart för segregerad barlast och tankarna uppfyller kraven i regel 13 i annex I till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, ändrad genom 1978 års protokoll till konventionen, (MARPOL 73/78).

Ommätning

23 §  Det mätbrev eller intyg om bruttodräktighet som har utfärdats för ett fartyg skall upphöra att gälla, om fartyget har ändrats beträffande arrangemang, konstruktion, kapacitet, användning av utrymmen, totala antalet passagerare som fartyget får medföra enligt passagerarfartygscertifikat, fastställt fribord eller tillåtet djupgående, så att ändringen kan medföra en ökning av brutto- eller nettodräktigheten. Detsamma gäller när ett svenskt fartyg har ändrats beträffande skrovets största längd eller största bredd. Ägaren till fartyget eller befälhavaren skall omedelbart anmäla fartyget till ommätning hos Sjöfartsverket. Om en sådan anmälan gäller 13 §.

24 §  Om ett utländskt fartyg har övergått till en svensk ägare, skall det, i den utsträckning som Sjöfartsverket finner nödvändigt, mätas och förses med ett nytt mätbrev inom en tid av tre månader från den dag då fartyget registrerades i Sverige. Ägaren eller befälhavaren skall genast anmäla fartyget till mätning hos Sjöfartsverket. Om en sådan anmälan gäller 13 §.

25 §  Ett fartygs ägare eller befälhavare har rätt att när som helst efter ansökan och anmälan till mätning enligt 13 § få fartyget ommätt, dock med iakttagande av vad som sägs i 26 §.

[S2]När det gäller sådana fartyg som avses i 23 § får Sjöfartsverket när som helst bestämma att de skall mätas om.

26 §  Om ett fartyg har ändrats beträffande kapaciteter, tillåtet antal passagerare eller största tillåtna djupgående så att ändringen minskat fartygets nettodräktighet, får ett nytt internationellt mätbrev inte utfärdas för fartyget förrän tolv månader efter den dag då gällande mätbrev utfärdats. Detta gäller dock inte, om fartyget gått över från en utländsk till en svensk ägare eller om fartyget väsentligt har byggts om. Det tidigare utfärdade mätbrevet skall fortsätta att gälla tills ett nytt utfärdats.

27 §  När ett fartyg mäts om, skall 15--19 §§ gälla.

[S2]Ägaren till fartyget eller befälhavaren skall genast återställa det äldre mätbrevet eller intyget om bruttodräktighet till Sjöfartsverket.

Anteckning i mätbrev

28 §  Om ett svenskt fartyg har ändrats i något annat hänseende än som sägs i 23 - 26 §§ och avser ändringen något förhållande som mätbrevet innehåller en uppgift om, skall ägaren eller befälhavaren genast anmäla ändringen till Sjöfartsverket, ett tullkontor eller en svensk utlandsmyndighet. Mätbrevet skall då visas upp för anteckning om ändringen.

[S2]Om anteckningen verkställs av en svensk utlandsmyndighet eller ett tullkontor skall Sjöfartsverket genast underrättas.

[S3]Om ägaren begär det får Sjöfartsverket i stället för att göra en anteckning enligt första stycket utfärda ett nytt mätbrev med de ändrade uppgifterna införda. Det äldre mätbrevet skall sändas till Sjöfartsverket innan det nya mätbrevet lämnas ut, om inte Sjöfartsverket har medgivit något annat. Förordning (2001:805).

Mätbrev som kommit bort

29 §  Om det kan antas att ett mätbrev som har utfärdats av en svensk myndighet har förstörts eller kommit bort, skall ägaren eller befälhavaren anmäla förhållandet till Sjöfartsverket. Finner verket att sannolika skäl talar för att mätbrevet inte längre finns, skall verket utfärda ett nytt mätbrev, om det inte i övrigt finns några hinder mot det. Sjöfartsverket får förelägga fartygets ägare eller befälhavare att lägga fram den utredning som behövs i saken.

Skadat mätbrev

30 §  Om ett mätbrev som har utfärdats av en svensk myndighet har skadats eller förslitits så att handlingen inte längre är lämplig att använda, får Sjöfartsverket utfärda ett nytt mätbrev. Innan det nya mätbrevet lämnas ut skall det äldre mätbrevet lämnas till Sjöfartsverket, om inte verket har medgivit något annat.

Avregistrering

31 §  Övergår ett svenskt fartyg till en utländsk ägare, upphör fartygets mätbrev att gälla tre månader efter den dag då fartyget avregistrerats i Sverige, om fartyget registreras i en stat vars regering anslutit sig till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. I annat fall upphör mätbrevet att gälla omedelbart vid avregistreringen. Dock gäller mätbrevet för fartygets första avgång från svensk hamn, om fartyget finns här i landet vid nationalitetsändringen. Mätbrevet skall så snart det upphört att gälla sändas till Sjöfartsverket. Detsamma gäller om fartyget förstörs.

[S2]Registreras fartyget i en stat vars regering anslutit sig till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention skall Sjöfartsverket på begäran av skeppsmätningsmyndigheten i vederbörande stat sända en kopia av det mätbrev som gällde för fartyget vid tidpunkten för nationalitetsändringen och en kopia av de beräkningar som legat till grund för detta mätbrev.

Avgifter

32 §  Sjöfartsverket fastställer avgifter för mätning och andra förrättningar enligt denna förordning.

33 §  Avgiften för mätning av ett fartyg skall med det undantag som anges i tredje stycket betalas av fartygets ägare eller den som anmält fartyget till mätning.

[S2]Har en skeppsmätare i enlighet med 8 § första meningen företagit en resa för att mäta ett svenskt fartyg utomlands, skall fartygets ägare eller den som anmält fartyget till mätning på begäran av Sjöfartsverket betala den resekostnads- och traktamentsersättning som skeppsmätaren är berättigad till.

[S3]För ommätning som Sjöfartsverket har beslutat får avgift tas ut endast om det vid mätningen har kommit fram att fartyget har ändrats på ett sätt som borde föranleda ommätning.

Kontroll av mätbrev ombord

34 §  En tjänsteman vid Kustbevakningen, Sjöfartsverket eller Tullverket får när som helst ta del av ett fartygs mätbrev. Om mätbrevet gäller här i landet och om det kan ske utan väsentligt hinder för fartyget får tjänstemannen ombord även undersöka

  1. om fartygets karakteristiska kännemärken svarar mot uppgifterna i mätbrevet, eller
  2. om fartyget har ändrats på ett sätt som påverkar brutto- eller nettodräktigheten.

[S2]Om det vid undersökningen kommer fram att uppgifterna i mätbrevet inte stämmer överens med de verkliga förhållandena, skall detta anmälas till Sjöfartsverket.

35 §  När Sjöfartsverket har fått en sådan anmälan som anges i 34 § skall verket genast

  1. besluta att fartyget skall mätas om, om fartyget är svenskt eller hör hemma i ett land vars regering inte anslutit sig till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention och det av anmälan framgår att fartyget har förändrats så att brutto- eller nettodräktigheten borde vara större än vad som framgår av mätbrevet, eller
  2. underrätta regeringen i fartygets hemland, om fartyget hör hemma i ett land vars regering anslutit sig till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention.

36 §  Sjöfartsverket skall genast på lämpligt sätt vidta rättelse, om verket från vederbörande statsmyndighet i ett annat land får underrättelse om att ett svenskt fartyg vid undersökning i det främmande landet har varit försett med ett mätbrev vars uppgifter inte stämmer överens med de verkliga förhållandena. Så snart rättelsen har gjorts, skall besked om det lämnas till den statsmyndigheten.

Ansvarsbestämmelser

37 §  Den som låter bli att göra anmälan enligt 10--12, 23 eller 24 § skall dömas till böter.

38 §  Den som underlåter att fullgöra en skyldighet enligt 14 § eller att fullgöra en anmälningsskyldighet enligt 28 § första stycket skall dömas till penningböter. Till samma straff skall den dömas som bryter mot föreskriften i 20 § eller som i ett sådant fall som avses i 34 § vägrar att visa upp fartygets mätbrev.

39 §  Mål om ansvar för brott mot denna förordning tas upp av en tingsrätt som är behörig enligt 19 kap.rättegångsbalken eller 21 kap.1 och 5 §§sjölagen (1994:1009).

Överklagande

40 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Sjöfartsverkets beslut enligt denna förordning i ärenden om meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap.regeringsformen får överklagas hos regeringen. Förordning (1998:1079).

Mätning enligt andra regler

41 §  Om mätning av svenska fartyg för fart genom Suezkanalen eller Panamakanalen finns särskilda bestämmelser.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1994:1162) om skeppsmätning

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4 § första stycket, 9 och 39 §§ den dag som regeringen bestämmer, och i övrigt den 18 juli 1994. (I kraft den 1 oktober 1994, 1994:1278).
    2. Genom förordningen upphävs förordningen (1982:647) om skeppsmätning. Förordning (1994:1278).
    3. Om det i en förordning eller annan författning som har beslutats av regeringen förekommer dräktighetstal beräknade enligt äldre föreskrifter skall dessa tal anses motsvara dräktighetstal beräknade enligt den nya förordningen.
    4. Om ett svenskt fartyg, försett med ett mätbrev enligt de bestämmelser som gällde före den 18 juli 1982, är oförändrat med avseende på sådant som kan påverka dess bruttodräktighet vid tidpunkten för en mätning enligt den nya förordningen, får i fartygets mätbrev under anmärkningar göras en anteckning om den äldre bruttodräktigheten.
    Motsvarande gäller för fartyg kölsträckta den 18 juli 1982 eller senare, men före den 18 juli 1994, för vilka bruttodräktigheten beräknats även enligt de regler som gällde före den 18 juli 1982.
    1. Beslut enligt 40 § första meningen som meddelats före den 1 oktober 1994 överklagas hos kammarrätten.
    Ikraftträder
    1994-07-18

Förordning (1994:1278) om dels ikraftträdande av förordningen (1994:1162) om skeppsmätning, dels ändring i samma förordning

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:393, Prop. 1993/94:195, Bet. 1993/94:LU31
    Omfattning
    ikrafttr. av 4 § första stycket, 9, 39 §§: ändr. 2 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1994-10-01

Förordning (1997:682) om ändring i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning

    Omfattning
    ändr. 4, 9 §§
    Ikraftträder
    1997-11-01

Förordning (1998:1079) om ändring i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning

Omfattning
ändr. 40 §
Ikraftträder
1998-10-01

Förordning (2001:805) om ändring i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning

Omfattning
ändr. 15, 16, 28 §§
Ikraftträder
2001-12-01

Förordning (2008:1162) om ändring i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning

Omfattning
ändr. 2, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 23, 24, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 40 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2017:1332) om ändring i förordning (1994:1162) om skeppsmätning

Omfattning
ändr. 4, 5, 9 §§
Ikraftträder
2018-02-01

Förordning (2018:962) om ändring i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning

Omfattning
ändr. 40 §
Ikraftträder
2018-07-01