1 §  Den statliga lantmäterimyndigheten ska föra ett särskilt register över sådana inteckningar i fast egendom eller tomträtt för vilka det inte finns utfärdat något skriftligt pantbrev (pantbrevsregister).

Av 6 kap. 1 § jordabalken följer att registrering av en inteckning i pantbrevsregistret innebär att ett datapantbrev utfärdas. Lag (2008:546).

2 §  Pantbrevsregistret skall föras med hjälp av automatiserad behandling. Lag (2003:257).

3 §  Pantbrevsregistret får användas för följande ändamål

1. för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt denna lag,
2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag, och
3. som underlag för underrättelser till registrerade pantbrevshavare och dem som enligt 4 § skall anses som pantbrevshavare om
   1. innehållet i fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel,
   2. taxeringsvärden och andra vid fastighetstaxering fastställda uppgifter,
   3. fastighetsägares och tomträttshavares postadresser. Lag (2003:257).

4 §  För att en inteckning skall få föras in i pantbrevsregistret fordras att den är införd i fastighetsregistrets inskrivningsdel och att begäran om registrering framställs enligt 5 eller 6 §.

En uppgift i pantbrevsregistret om en inteckning får förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda över registreringen (pantbrevshavare). Endast den som har fått tillstånd enligt 14 § får registreras som pantbrevshavare. Om registret inte innehåller någon uppgift om pantbrevshavare, skall den som senast har beviljats lagfart på fastigheten anses som pantbrevshavare. Gäller inteckningen i tomträtt, skall i stället den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare anses som pantbrevshavare.

Om en inteckning har varit föremål för beslut om utbyte enligt 22 kap. 8 § jordabalken, skall bestämmelserna i denna lag om inteckning i stället gälla de genom utbytet beslutade pantbreven. Lag (2003:257).

5 §  På begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till inskrivningsmyndigheten ska den statliga lantmäterimyndigheten föra in en uppgift om inteckningen, om en sådan beviljas, i pantbrevsregistret. Om sökanden begär det, ska den statliga lantmäterimyndigheten samtidigt föra in en uppgift om pantbrevshavare.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med ansökningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 22 kap.7-9 och 11 §§jordabalken. Lag (2008:546).

6 §  På begäran av en innehavare av ett skriftligt pantbrev ska den statliga lantmäterimyndigheten föra in en uppgift om den inteckning som svarar mot pantbrevet i pantbrevsregistret. Om sökanden begär det, ska myndigheten samtidigt föra in en uppgift om pantbrevshavare.

En inteckning får föras in i pantbrevsregistret enligt bestämmelserna i första stycket endast om det skriftliga pantbrevet har givits in till den statliga lantmäterimyndigheten. I samband med införandet i registret ska pantbrevet förstöras.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte pantbrev som avses i 22 kap. 5 b § andra meningen jordabalken.

I fråga om inteckningar som har beviljats före den 1 januari 1972 gäller bestämmelserna i denna paragraf om pantbrev även sådana inteckningshandlingar som avses i 24 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken. En sådan handling behöver dock inte förstöras om den förses med påskrift om att den inte längre medför någon rätt i den intecknade egendomen. Lag (2008:546).

7 §  Om pantbrevsregistret inte innehåller någon uppgift om pantbrevshavare, ska den statliga lantmäterimyndigheten på begäran av den som enligt 4 § ska anses som pantbrevshavare föra in en uppgift om pantbrevshavare i registret. Lag (2008:546).

7 a §  På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare ska den statliga lantmäterimyndigheten ta bort uppgiften om pantbrevshavare från pantbrevsregistret.

Om sökanden begär det, ska myndigheten i samband med en åtgärd enligt första stycket föra in en ny uppgift om pantbrevshavare i registret. Lag (2008:546).

8 §  På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare eller som enligt 4 § ska anses som pantbrevshavare ska den statliga lantmäterimyndigheten utfärda ett skriftligt pantbrev som svarar mot inteckningen. Den statliga lantmäterimyndigheten ska också utfärda ett skriftligt pantbrev, om Kronofogdemyndigheten har utmätt pantbrevet hos den intecknade egendomens ägare och begär att ett skriftligt pantbrev ska utfärdas. I samband med att det skriftliga pantbrevet utfärdas ska inteckningen tas bort från pantbrevsregistret. Lag (2008:546).

9 §  Om en inteckning, som är införd i pantbrevsregistret, dödas eller blir utan verkan, ska den statliga lantmäterimyndigheten ta bort inteckningen från registret. Om en inteckning blir utan verkan endast till viss del eller blir föremål för en åtgärd som avses i 22 kap.7-9 eller 11 §jordabalken, ska uppgift om detta föras in i pantbrevsregistret. Lag (2008:546).

10 §  På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare eller som enligt 4 § ska anses som pantbrevshavare ska den statliga lantmäterimyndigheten besluta att inteckningen inte får tas bort från pantbrevsregistret enligt 8 §.

Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndigheten har avslutat ett ärende enligt 22 kap.7-11 §§jordabalken. Om pantbrevshavaren begär det, får den statliga lantmäterimyndigheten häva beslutet även dessförinnan. Lag (2008:546).

11 §  På begäran av Kronofogdemyndigheten ska den statliga lantmäterimyndigheten besluta att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ inte får vidtas. Ett sådant beslut gäller till dess att något annat har förordnats. Lag (2008:546).

11 a §  Om en ansökan om lagfart eller en ansökan om inskrivning av förvärv av tomträtt har förklarats vilande, får en begäran enligt 7, 8 eller 10 § från den som enligt 4 § skall anses som pantbrevshavare beviljas endast om sökanden i inskrivningsärendet har samtyckt till åtgärden. Lag (2003:257).

12 §  En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. Lag (2008:546).

13 §  Uppgifter som har tagits bort från pantbrevsregistret enligt 7--9 §§ skall bevaras i minst tio år.

14 §  Tillstånd att bli registrerad som pantbrevshavare meddelas av den statliga lantmäterimyndigheten.

Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta

1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets funktion,
2. att det finns tillfredsställande former för betalning av stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter, och
3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till pantbrevssystemets uppbyggnad och funktion. Lag (2008:546).

15 §  Tillstånd som avses i 14 § får återkallas om tillståndshavaren inte längre uppfyller de krav som anges i 14 § andra stycket.

När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga kraft, ska den statliga lantmäterimyndigheten självmant vidta de åtgärder som anges i 8 §, såvida det inte finns något hinder mot detta enligt 10 eller 11 §. Lag (2008:546).

16 §  Den som är registrerad som pantbrevshavare eller som enligt 4 § skall anses som pantbrevshavare har de rättigheter och skyldigheter som följer med innehavet av ett skriftligt pantbrev. Lag (2003:257).

17 §  Ansökningar om åtgärder som avses i 6-8 och 10 §§, medgivanden som avses i 11 a § och framställningar om utlämnande av uppgifter i pantbrevsregistret får av den som har fått tillstånd enligt 14 § ges in till den statliga lantmäterimyndigheten genom ett elektroniskt dokument eller på något annat sätt med hjälp av automatiserad behandling.

Ansökningar om åtgärder som avses i 8 och 11 §§ får av Kronofogdemyndigheten ges in med hjälp av automatiserad behandling.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den statliga lantmäterimyndigheten får meddela föreskrifter om att andra än de som har fått tillstånd enligt 14 § får ge in ansökningar, medgivanden och framställningar som avses i första stycket genom ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den statliga lantmäterimyndigheten får meddela föreskrifter för det tekniska förfarandet. Lag (2008:546).

18 §  I samband med registreringsåtgärder enligt 5-10 §§ får den statliga lantmäterimyndigheten hämta uppgifter om inteckningen samt om lagfart och inskrivning av förvärv av tomträtt från fastighetsregistrets inskrivningsdel med hjälp av automatiserad behandling. Lag (2008:546).

19 §  Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret. Sådan direktåtkomst får avse endast uppgifter om inteckningar för vilka tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Direktåtkomsten får dock avse även uppgifter om andra inteckningar om den berörda pantbrevshavaren har medgivit det.

Även inskrivningsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och lantmäterimyndigheter får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret. Sådan direktåtkomst får dock avse endast uppgifter som enligt pantbrevshavarens medgivande får lämnas ut till myndigheten. Lag (2008:163).

19 a §  Den som senast har beviljats lagfart på en fastighet får ha direktåtkomst till sådana uppgifter i pantbrevsregistret som avser inteckningar i fastigheten. Om fastigheten är upplåten med tomträtt, får i stället den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare ha sådan direktåtkomst. Lag (2006:143).

20 §  Den statliga lantmäterimyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten. Lag (2008:546).

20 a §  I ärenden enligt denna lag behöver ombud inte visa upp skriftlig fullmakt annat än om den statliga lantmäterimyndigheten anser att det behövs. Lag (2008:546).

21 §  Den som tillfogas skada genom oriktig eller missvisande uppgift i pantbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande av registret har rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför den statliga lantmäterimyndighetens kontroll vars följder myndigheten inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Ersättningen enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Lag (2008:546).