10 §  Som elevens val kan förekomma samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetslivsorientering. Föreskrifterna i 7 och 8 §§ skall tillämpas. Det som där sägs om ämnen gäller i stället ämnesområden.

11 §  Den fördelningsbara tiden i timplanen skall fördelas dels på timplanens ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering.

Tiden kan även användas för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk.

Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden skall användas. Förordning (1997:601).

12 §  För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.

1 §  Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

2 §  För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.

3 §  I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå

1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.

Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

4 §  Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.

5 §  I varje klass eller undervisningsgrupp där det men hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:601).

1 §  Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

Styrelsen bestämmer

• när höst- och vårterminerna börjar respektive slutar, och
• hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta.

2 §  Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

3 §  Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

4 §  Rektorn får efter att ha hört elevvårdskonferensen och efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta om andra lärotider för eleven än de som anges i 1--3 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

5 §  För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen.

Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna får såväl en väl avvägd total skoltid som väl avvägda läsår och skoldagar.

6 §  Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn, om inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av styrelsen. Förordning (1996:1075).

1 §  Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 8 §.

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Förordning (2000:1109).

2 §  En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:601).

3 §  Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör eller i en specialklass.

Rektorn skall besluta om särskilt stöd för en elev efter samråd med eleven, om det kan ske, och elevens vårdnadshavare.

Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan utbildning.

4 §  I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning.

Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller också för sådana huvudmän och för institutionens ledning.

5 §  Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.

6 §  Särskild undervisning skall inte ges en elev, om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning.

7 §  Särskild undervisning får anordnas i elevens hem, om elevens vårdnadshavare medger det.

8 §  Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Då får avvikelser göras från timplanen.

Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan.

I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall då ha handledare samt stöd av skolans personal.

1 §  Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn.

En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan eller sameskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Särskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan eller sameskolan. Förordning (1996:606).

2 §  Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 3 §.

3 §  Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att leeven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.

4 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

5 §  Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.

Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja sådan ledighet för sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår.

Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

6 §  Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare.

7 §  Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.

Om detta inte hjälper, skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

8 §  Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i särskolan som barn bosatta i Sverige, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i särskolan i den kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1996:606).

8 a §  I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i särskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:979).

1 §  Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Informationen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen.

På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Förordning (2003:126).

2 §  Eleverna skall efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleverna gått igenom.

Om en elevs vårdnadshavare begär det, skall intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet skall avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Studieomdömet skall undertecknas av rektorn eller den rektorn bestämmer.

3 §  Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det, skall betyg sättas

1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och
2. när ett ämne har avslutats. Förordning (1999:685).

4 §  Betyg skall sättas i grundsärskolans ämnen.

Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:685).

5 §  Som betyg skall användas någon av följande beteckningar:

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG). Förordning (1996:606).

6 §  När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven skaffat sig i ämnet fram till och med den aktuella terminen.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, skall elevens kunskaper bedömas i relation till den kravnivå som anges i kursplanen.

Om en elev i ett ämne inte når upp till kraven för betyget Godkänd, skall betyg inte sättas i ämnet. Förordning (1999:685).

7 §  Föreskrifterna i 7 kap.11-15, 18 och 19 §§grundskoleförordningen (1994:1194) om betygskatalog och utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg skall tillämpas. Förordning (1999:685).

1 §  Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.

2 §  Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas.