1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap.miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

2 §  Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat och Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och skogsvårdsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §.

3 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

4 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

5 §  Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken.

Länsstyrelsen får medge dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken, om det finns förutsättningar för det.

Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.

7 §  Länsstyrelsen får förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar eller naturbetesmarker som biotopskyddsområden. Länsstyrelsen får meddela sådana beslut även för naturliga bäckfåror och ras- eller bergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårdslagen (1979:429). I länsstyrelsens beslut skall gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om att sådana åtgärder skall vidtas som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.

8 §  Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.

Även om ett mark- eller vattenområde utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får de verksamheter bedrivas och åtgärder utföras som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10), om detaljplanen eller områdesbestämmelserna har antagits när biotopskyddsområdet beslutas. Motsvarande gäller för verksamheter och åtgärder i enlighet med en arbetsplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, om planen är fastställd.

Även om ett mark- eller vattenområde på ett av Försvarsmakten nyttjat övningsfält eller skjutfält utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får Försvarsmakten bedriva verksamhet där. Djur- och växtskyddsområde

9 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

11 §  Länsstyrelsen får meddela förordnanden och föreskrifter enligt 7 kap. 14 § första stycket, 15 § och 17 § andra stycketmiljöbalken.

12 §  Länsstyrelsen får förordna att en kommun i stället för länsstyrelsen skall ha den befogenhet att ge dispens som länsstyrelsen har enligt 7 kap. 18 § första stycket miljöbalken. Ett sådant förordnande får inte avse byggande av en försvarsanläggning eller allmän väg.

13 §  Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

14 §  Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen. Om det finns särskilda skäl, får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd.

Kustbevakningen får efter samråd med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd.

15 §  Naturvårdsverket skall föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen skall omfatta de områden som regeringen har

1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter2, senast ändrat genom direktiv 97/62/EG3,
3. beslutat skall föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska gemenskapernas kommission inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG,
4. beslutat skall föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen skall kungöras på det sätt som gäller för författningar som utfärdas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar skall finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket skall se till att berörda länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2001:449).

16 §  Myndigheterna skall prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden skall myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket1-3 skall myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn skall tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) eller bilaga 3 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Förordning (2001:449).

17 §  I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap.28 a-29 §§miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449).

18 §  Bestämmelserna i 12 kap.1-3 §§plan- och bygglagen (1987:10) skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2001:449).

19 §  Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449).

20 §  Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen endast beaktas sådana omständigheter som rör

1. människors hälsa,
2. den allmänna säkerheten,
3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 skall Europeiska gemenskapernas kommission beredas tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) eller bilaga 3 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2001:449).

20 a §  I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken skall tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2001:449).

21 §  Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

22 §  Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla skogsvårdsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket.

23 §  En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap.miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap.miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.

En ansökan enligt första stycket som avser en åtgärd som kan inverka negativt på ett särskilt skydds- eller bevarandeområdes bevarandestatus skall alltid vara åtföljd av en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.

Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 § miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen hålls tillgänglig.

24 §  Innan länsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket skall den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet skall delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande får länsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
4. beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde, varvid första och andra stycket skall tillämpas även på skogsvårdsstyrelsens beslut enligt 6 §,
5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för djur- och växtskyddsområde,
6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområde, om förordnandet är avsett att gälla längre tid än sex månader,
7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för miljöskyddsområde, och
8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde.

25 §  Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §  Myndigheter som enligt 7 kap.miljöbalken fattar beslut om ett sådant områdesskydd som berör fiske och vattenbruk skall samråda med Fiskeriverket innan beslutet fattas. Förordning (2001:449).

26 §  Innan länsstyrelsen i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 §miljöbalken fattar ett beslut som kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken eller annan ekonomisk förpliktelse för staten eller ett annat beslut av vikt, skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet, om myndigheten kan beröras av ekonomiska åtaganden.

I ärenden som berör skogsmark skall yttrande hämtas in från skogsvårdsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för skogsvårdsstyrelsen.

I ärenden enligt 6 § skall skogsvårdsstyrelsen hämta in yttrande från länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen.

I ärenden om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde skall yttrande hämtas in från Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

27 §  När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare skall anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap.miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,
2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
3. beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde,
4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,
5. beslut enligt 7 kap.14 eller 15 §miljöbalken att utvidga, undanta ett område från eller upphäva strandskydd, om det inte är fråga om upphävande av strandskydd inom ett område som avses att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och motsvarande uppgifter har lämnats i kungörelsen vid förfarandet enligt 5 kap.24 och 25 §§plan- och bygglagen (1987:10),
6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,
7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och
9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.

28 §  Följande beslut skall sändas till de myndigheter som anges här.

Naturvårdsverket

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut om skötselplan enligt 3 §.
3. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
4. Beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål.
5. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål.
6. Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.
7. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
8. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

Riksantikvarieämbetet

1. Beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden.
2. Beslut om skötselplan enligt 3 §.
3. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
4. Beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat.
5. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat.
6. Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör kulturreservat.

Luftfartsstyrelsen

Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, om föreskriften har betydelse för luftfarten.

Fiskeriverket och Boverket

Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

Skogsvårdsstyrelsen

1. Beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 7 § och beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken till följd av ett sådant beslut.
2. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § för ett område eller naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
3. Beslut om tillstånd eller dispens rörande områden och naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen.
4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för skogsvårdsstyrelsen.

Sveriges geologiska undersökning

Beslut om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

Lantmäterimyndigheten

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken.
3. Beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1-2.
4. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken.
5. Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
6. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
7. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.

Väghållningsmyndigheten

1. Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
2. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
3. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2004:1128).

29 §  Följande beslut skall sändas till länsstyrelsen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör biotopskyddsområde enligt 6 § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.
3. Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
4. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

30 §  Följande beslut skall sändas till kommunen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
3. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
4. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

31 §  Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331).

33 §  Länsstyrelsen skall föra ett register över beslut enligt 7 kap.miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister) i enlighet med föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket skall föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden.

34 §  I ärenden enligt 7 kap.miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har skogsvårdsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken.

35 §  Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §  Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

37 §  Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 §miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

38 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Närmare bestämmelser om mätning och kartläggning finns i mätningskungörelsen (1974:339).

39 §  Bestämmelser om tillsyn och avgifter finns i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

40 §  Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap.miljöbalken. Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

41 §  En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen. Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt 22 § får överklagas hos Skogsstyrelsen.

Bestämmelser om överklagande till miljödomstolen och Miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § och 23 kap. 1 §miljöbalken.

42 §  I 29 kap.miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.