Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Departement
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1998-09-03
Ändring införd
SFS 1998:1252 i lydelse enligt SFS 2017:974
Ikraft
1999-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.

Allmänna bestämmelser

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap.miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

[S2]I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

2 §  Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

[S2]Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2011:629).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

Biotopskyddsområde

5 §  Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

[S2]Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden.

[S3]Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Förordning (2009:1328).

  • MÖD 2006:16:Dispens från biotopskydd-----En jordbrukare ville lägga igen tre öppna diken för att skapa ett rationellare jordbruk och sökte dispens från biotopskyddet. Miljööverdomstolen fann att syftet med bestämmelsen var att för framtiden bevara växt- och djurliv i biotopen genom att förhindra igenläggning eller andra åtgärder som kunde skada denna miljö. Det var vidare uppenbart att biotopskyddet inte var till sådan nackdel att det enligt proportionalitetsprincipen skulle kunna motivera dispens med hänsyn till den rätt att få ersättning som fanns i 31 kap. miljöbalken. Enbart möjligheten till mer rationell jordbruksdrift kunde inte anses utgöra särskilda skäl för dispens.
  • MÖD 2005:49:Dispens från biotopskyddsbestämmelser-----Fråga om en stenmur omfattas av biotopskyddsbestämmelserna eller inte, främst med hänsyn till om marken den är belägen på är att anse som jordbruksmark eller som skogsmark.
  • MÖD 2005:73:Dispens från biotopskydd ----- Att alléer omfattas av ett generellt biotopskydd har inte ansetts innebära att varje specifik allé därmed har utpekats som värdefull. Det är biotoptypen som sådan som är det skyddsvärda. För att åstadkomma ökad trafiksäkerhet fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att bevilja väghållaren dispens att beskära och hugga ner ett stort antal träd i en allé. Som villkor för dispensen föreskrev länsstyrelsen bl.a. att vissa träd skulle återplanteras i avsnitt av allén som bedömts värdefulla.
  • MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.
  • RH 2003:7:I mål om ansvar för brott mot miljöbalken har den åtalade gärningen bedömts som ringa, varför åtalet har ogillats.

6 §  Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

[S2]Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 §  Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

[S2]Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 a §  En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

[S2]Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

8 §  Bestämmelserna i 57 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Förordning (2010:319).

  • MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.

8 a §  Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades. Förordning (2012:709).

8 b §  Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

Djur- och växtskyddsområde

9 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 §  Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken. Förordning (2009:622).

  • MÖD 2008:36:Strandskyddsdispens ----- En bäck i en ravin hade periodvis ett mycket litet vattenflöde och klaganden ifrågasatte att bäcken skulle omfattas av strandskydd på samma sätt som sjöar och större vattendrag. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att bäcken var vattenförande och utgjorde ett vattendrag. Bäcken omfattades därmed av det generella strandskyddet. MÖD medgav strandskyddsdispens för uppförande av ett bostadshus på åkermark intill ravinen. Husets placering och tomtplatsens avgränsning innebar inte något hinder för allmänhetens tillträde till ravinen och skulle inte påverka livsvillkoren för växter och djur. MÖD fann att de allmänna intressen som strandskyddet avser att skydda i detta fall inte alls eller endast obetydligt skulle skadas genom den åtgärd som ansökan avsåg. En inskränkning av rätten att använda marken för uppförande av ett hus skulle gå längre än vad som krävs för att skyddet skall tillgodoses. Den kommunala nämndens beslut fastställdes.
12 § Har upphävts genom förordning (2009:622).

Miljöskyddsområde

13 §  Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 §  Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen.

[S2]Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl. Förordning (2011:629).

14 a §  Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §.

[S2]Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

Särskilda skyddade områden

15 §  Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

[S2]Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har

  1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
  2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG,
  3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller
  4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

[S3]Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2011:629).

  • MÖD 2002:78:Tillstånd till minikraftverk-----Miljödomstolen lämnade tillstånd till ett minikraftverk. Domen överklagades. Under handläggningen i Miljööverdomstolen (MÖD) förtecknades ån där kraftverket skulle ligga som särskilt bevarandeområde enligt 7 kap. 27 § miljöbalken (Natura 2000). MÖD fann att miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig i två avseenden. 0-alternativet skulle beskriva rådande förhållanden vid kvarnen med allt vatten rinnande i den naturliga huvudfåran så att konsekvenserna framgick av att verksamheten inte skulle komma till stånd. Vidare saknades uppgifter för prövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, nämligen en redovisning av den livsmiljö och de vilda djur och växter som skulle skyddas i området samt konsekvenserna av verksamheten för det syfte som området avsåg. Domstolen återförvisade målet i denna del.

16 §  Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

[S2]Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

[S3]Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

  1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
  2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
  3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

[S4]Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

  1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
  2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
  3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849).

17 §  I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap.28 a-29 §§miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449).

18 §  Bestämmelserna i 11 kap.10 och 11 §§plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

19 §  Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449).

20 §  Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör

  1. människors hälsa,
  2. den allmänna säkerheten,
  3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
  4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

[S2]I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

[S3]Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189).

  • MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

20 a §  I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2010:1189).

Överlåtelse av förvaltning

21 §  Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 §  Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

[S2]Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

[S3]Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

[S4]Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 §  En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap.miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap.miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.

[S2]I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Förordning (2017:974).

Kungörelse av ansökan

23 a §  Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan. Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga. Förordning (2017:974).

Föreläggande att yttra sig

24 §  Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

[S2]Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

[S3]Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
  5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde,
  6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader,
  7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och
  8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319).

  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

Myndighetssamråd

25 §  Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §  En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap.miljöbalken samråda med

  1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen,
  2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten,
  3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och
  4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

25 b §  En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2010:319).

25 c §  Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med

  1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och
  2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen. Förordning (2010:319).

26 §  Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 §miljöbalken ska länsstyrelsen samråda med

  1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,
  2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och
  3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629).

Underrättelse om beslut

27 §  När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

[S2]Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap.miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,
  2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
  4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,
  5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd,
  6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,
  7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
  8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och
  9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter. Förordning (2010:319).

  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

28 §  Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
  5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål,
  6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,
  7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och
  8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 a §  Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
  5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål, och
  6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 b §  Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:

  1. beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden,
  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat,
  5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och
  6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör kulturreservat. Förordning (2011:629).

28 c §  Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629).

28 d §  Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

28 e §  Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
  2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,
  3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1 och 2,
  4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken,
  5. beslut att ge dispens enligt 7 kap.18 a18 e §§miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
  6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och
  7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

28 f §  Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten:

  1. beslut att ge dispens enligt 7 kap.18 a18 e §§miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
  2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och
  3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

29 §  Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.
  3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap.18 b18 e §§miljöbalken.
  4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2010:319).

30 §  Följande beslut ska sändas till kommunen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap.18 a och 18 c18 e §§miljöbalken.
  3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken.
  4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
  5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2009:622).

31 §  Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331).

Naturvårdsregister

33 §  Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap.miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629).

  • NFS 2015:1: Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken.

33 a §  Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §. Förordning (2011:629).

33 b §  Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629).

Ersättning och inlösen

34 §  I ärenden enligt 7 kap.miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

[S2]Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).

  • HFD 2011 not 100:Ansökan av U.P. om rättsprövning av beslut ang. utvidgning av naturreservat. - Länsstyrelsen i Örebro län beslutade i december 2006 om inrättande av ett naturreservat benämnt Dunderklintarna i Lekebergs och Örebro kommuner. Frågan om inrättandet hade då varit aktuell under ett antal år och länsstyrelsens beslut avsåg endast en del av de fastigheter som var aktuella för reservatsbildningen. Arbetet med en utvidgning av naturreservatet upptogs därför omgående efter reservatsbildningen och omfattade del av fastigheten Arbohyttan 3:2 i Örebro kommun. Under beredningen av ärendet fattade länsstyrelsen beslut om förbud mot vissa åtgärder enligt 7 kap. 24 § miljöbalken, bl.a. för att förhindra avverkning av barrskog med höga naturvärden i det område som var aktuellt för den utvidgade reservatsbildningen. Beslut om utvidgning av naturreservatet fattades av länsstyrelsen den 26 oktober 2009 med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 4 § miljöbalken. Som skäl för beslutet anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Länsstyrelsen bedömer att den del av Arbohyttan 3:2 som genom detta beslut blir naturreservat utgör en central del av naturreservatet Dunderklintarna och är omistlig inom det skyddade området för friluftslivet, för naturupplevelsen och för naturvärdenas bevarande i hela reservatet. Avverkning av denna del av Arbohyttan 3:2 skulle allvarligt försämra förutsättningarna för att uppnå syftet med reservatsbildningen som helhet och även påverka Natura 2000-området negativt. Länsstyrelsen har därför ansett det nödvändigt att utan avtal med ägaren fatta beslut om naturreservat för att slå vakt om de höga naturvärdena

35 §  Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §  Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 §  Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 §miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 §  Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Förordning (2010:171).

Tillsyn och avgifter

39 §  Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap.miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap.4 och 710 §§miljötillsynsförordningen.

[S2]Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Förordning (2011:29).

Överklagande

40 §  Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap.miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap.18 och 18 a §§miljöbalken.

[S2]Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2011:629).

  • HFD 2012:70:En kommuns insatser och kostnader för att ställa i ordning och underhålla skidspår har ansetts vara av sådan omfattning att avgiftsbeläggning av spåren inte står i strid med allemansrätten. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

41 §  En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 1013, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

[S2]Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960).

Straff och förverkande

42 §  I 29 kap.miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §
  1. Allé
Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
  1. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.
  1. Odlingsröse i jordbruksmark
På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften.
  1. Pilevall
Hamlade pilar i en rad som består av antingen
  1. minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller
  2. minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred.
Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.
  1. Småvatten och våtmark i jordbruksmark
Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.
  1. Stenmur i jordbruksmark
En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.
  1. Åkerholme
En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förodrning (2007:849).

Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§

Brandfält

Lövbrännor

Äldre naturskogsartade skogar

Örtrika allundar

Ravinskogar

Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark

Örtrika sumpskogar

Äldre sandskogar

Äldre betespräglade skogar

Kalkmarksskogar

Rik- och kalkkärr

Alkärr

Hassellundar och hasselrika skogar

Källor med omgivande våtmarker

Myrholmar

Ras- eller bergbranter

Mark med mycket gamla träd

Strand- eller svämskogar
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark

Ängar

Naturbetesmarker

Naturliga vattendrag

Ras- eller bergbranter

Naturliga vattenfall med omgivande mark

Naturliga forsar med omgivande mark

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Mynningsområden vid havskust

Rev av ögonkorall

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Grunda havsvikar

Ålgräsängar

Biogena rev
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 4

Förteckning över livsmiljötyper
Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.
Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.
Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.
Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.
1.KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER
11.Öppet hav och tidvattenområden
S-1110Sublittorala sandbankar
-P1120 oceanicae)Posidonia-bankar (Posidonion
S-1130Estuarier
S-1140 blottas vid lågvattenLer- och sandbottnar som
SP1150Laguner
S-1160Stora grunda vikar och sund
S-1170Rev
--1180 undervattensstrukturer bildade av gasläckageSubmarina
12. steniga stränderHavsklippor och klapperstensstränder eller
S-1210Annuell vegetation på driftvallar
S-1220 grusvallarPerenn vegetation på sten och
S-1230Vegetationsklädda havsklippor
--1240 vid medelhavskust med endemisk Limonium spp.Vegetationsklädda havsklippor
--1250 med endemiska växter vid makaronesisk kustVegetationsklädda havsklippor
13. våtmarker och ängarAtlantiska och kontinentala salta
S-1310 andra annuellerLer- och sandsediment med glasört och
--1320Spartina-mattor (Spartinion maritimi)
S-1330Salta strandängar
-P1340Salta ängar i inlandet
14. våtmarker och strandängarMediterrana och thermo-atlantiska salta
--1410 (Juncetalia maritimae)Mediterrana salta strandängar
--1420 buskmarker (Sarcocornetea fruticosi)Mediterrana och thermo-atlantiska salta
--1430 (Pegano-Salsoletea)Salta och kväverika buskmarker
15.Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp
-P1510Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)
-P1520Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)
-P1530 våtmarkerPannoniska saltstäpper och salta
16. längs boreal ÖstersjökustSkärgårdar, kust och landhöjningsområden
S-1610 littoral och sublittoral vegetationRullstensåsöar i Östersjön med
S-1620Skär och små öar i Östersjön
SP1630Havsstrandängar av Östersjötyp
S-1640 vegetation i ÖstersjönSandstränder med perenn
S-1650Smala vikar i Östersjön
2.KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER
21. och ÖstersjönKustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön
S-2110 sanddynerKustnära embryonala vandrande
S-2120 med sandrör (vita dyner)Kustnära vandrande sanddyner
SP2130 med örtvegetation (grå dyner)Kustnära permanenta sanddyner
SP2140 sanddyner med kråkbärKustnära urkalkade permanenta
-P2150 sanddyner (Calluno-Ulicetea)Atlantiska urkalkade permanenta
--2160 rhamnoidesSanddyner med Hippophaë
S-2170Kustnära sanddyner med sandvide
S-2180Kustnära trädklädda sanddyner
S-2190Kustnära dynvåtmarker
--21A0Machairs
-P21A0Machairs i Irland
22.Kustnära sanddyner längs medelhavskusten
--2210 typen Crucianellion maritimaePermanenta strandsanddyner av
--2220Sanddyner med Euphorbia terracina
--2230Malcolmietalia sanddyngräsmarker
--2240 annuellerBrachypodietalia sanddyngräsmarker med
-P2250Kustnära sanddyner med Juniperus spp.
--2260 (Cisto-Lavenduletalia)Sklerofyllbuskklädda sanddyner
-P2270 pinea och/eller Pinus pinasterTrädklädda sanddyner med Pinus
23.Gamla, urkalkade inlandssanddyner
--2310 (Calluna) och ginst (Genista)Torra hedsanddyner med ljung
S-2320 kråkbär i inlandetTorra sandhedar med ljung och
S-2330 gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräsInlandssanddyner med öppna
-P2340Pannoniska inlandssanddyner
3.SÖTVATTENMILJÖER
31.Stillastående vatten
S-3110 i slättområdenOligotrofa mineralfattiga sjöar
--3120 vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp.Oligotrofa mineralfattiga
S-3130 strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränderOligotrofa-mesotrofa sjöar med
S-3140 med bentiska kransalgerKalkrika oligo-mesotrofa vatten
S-3150 nate- eller dybladsvegetationNaturligt eutrofa sjöar med
S-3160Dystrofa sjöar och småvatten
-P3170Mediterrana temporära småvatten
-P3180Turloughs
--3190Sjöar av gipskarst
-P31A0 varma källorTranssylvanska lotusbäddar i
32. naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämratsVattendrag - vattendragssträckor med
S-3210 fennoskandisk typNaturliga större vattendrag av
S-3220 strandvegetationAlpina vattendrag med örtrik
--3230 vegetation medAlpina vattendrag och deras vedartade Myricaria germanica
--3240 vegetation med Salix elaeagnosAlpina vattendrag och deras vedartade
--3250 vattendrag med Glaucium flavumStändigt vattenförande mediterrana
S-3260 akvatiska mossorVattendrag med flytbladsvegetation eller
--3270 vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p.Vattendrag med dyiga stränder med
--3280 vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus albaStändigt vattenförande mediterrana stora
--3290 vattenföring och med arter av Paspalo-AgrostidionMediterrana vattendrag med periodisk
4.TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER
S-4010Fukthed med klockljung
-P4020 fukthedar med Erica ciliaris och Erica tetralixTempererade atlantiska
S-4030Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen
-P4040Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans
-P4050Endemiska makaronesiska hedar
S-4060Rishedar ovanför trädgränsen
-P4070 Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendrum hirsuti)Buskmarker med Pinus mugo och
S-4080Videbuskmarker ovanför trädgränsen
--4090 ärttörneEndemiska mediterrana bergshedar med
-P40A0 buskmarkerSubkontinentala peripannoniska
--40B0Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen
-P40C0Ponto-sarmatiska lövsnår
5.SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)
51.Submediterrana och tempererade buskmarker
--5110 sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)Stabila xerotermofila Buxus
--5120Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden
S-5130Enbuskmarker nedanför trädgränsen
-P5140 marina fukthedarCistus palphinae-buskmarker på
52.Mediterrana trädbevuxna matorral
--5210Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.
-P5220Trädbevuxna matorral med Zyziphus
-P5230Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis
53. förstäppbuskmarkerTermo-mediterrana buskmarker och
--5310Laurus nobilis-snår
--5320 nära klipporMarker med lågvuxen Euphorbia
--5330 förstäppbuskmarkerTermomediterrana buskmarker och
54.Phrygana
--5410 (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptopparVästlig mediterran frygana
--5420Sarcopoterium spinosum-frygana
--5430Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion
6.NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER
61.Naturliga gräsmarker
SP6110Basiska berghällar
SP6120Sandstäpp
--6130 Violetalia calaminariaeGalmejagräsmarker med
--6140 med Festuca eskiaPyreneiska silikatgräsmarker
S-6150Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen
--6160 Festuca indigestaIberiska bergsgräsmarker med
S-6170Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen
--6180Makaronesiska mesofila gräsmarker
--6190 Festucetalia pallentis)Pannoniska gräsmarker (Stipo-
62. buskformationerDelvis naturliga torra gräsmarker och
S-6210Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
SP6210 (viktiga orkidélokaler)Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
-P6220 annueller av typen Thero-BrachypodieteaStäppartade marker med gräs och
SP6230 nedanför trädgränsenArtrika stagg-gräsmarker
-P6240Subpannoniska stäppartade gräsmarker
-P6250Pannoniska löss-stäppmarker
-P6260Pannoniska sandstäpper
SP6270 nedanför trädgränsenArtrika silikatgräsmarker
SP6280Kalkhällmarker
--62A0 gräsmarker (Scorzoneratalia villosae)Östliga submedditerrana torra
-P62B0 CypernGräsmarker med serpentinvegetation på
-P62C0Ponto-sarmatiska stäpper
--62D0Oro-moesiska acidofila gräsmarker
63.Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)
--6310Dehesas med vintergröna Quercus spp.
64.Delvis naturliga fuktängar av högörttyp
S-6410Fuktängar med blåtåtel eller starr
--6420 sävängar av typen Molinio-HoloschoenionMediterrana fuktiga högörts- och
S-6430Högörtssamhällen
--6440 som översvämmasCnidion dubii-ängar i floddalar
S-6450Nordliga översvämningsängar
--6460Torvgräsmarker på Troodos
65.Mesofila gräsmarker
S-6510Slåtterängar i låglandet
S-6520Höglänta slåtterängar
SP6530Lövängar
7.MYRAR
71.Mossar och vissa kärr
SP7110Högmossar
S-7120Degenererade högmossar
--7130Terrängtäckande mossar
SP7130Terrängtäckande mossar (endast aktiva)
S-7140 fattiga och intermediära kärr och gungflynÖppna svagt välvda mossar,
--7150Rhynchosporion-depressioner i torv
S-7160 av fennoskandisk typMineralrika källor och källkärr
72.Kalkkärr och rikkärr
SP7210Kalkkärr med ag
SP7220Källor med kalktuffbildning
S-7230Rikkärr
SP7240 med brokstarr eller svedstarrArtrika alpina rikkärrsamhällen
73.Boreala myrar
SP7310Aapamyrar
SP7320Palsmyrar
8.GEOTYPER
81.Rasbranter i bergsområden
S-8110Silikatrasmarker
S-8120Kalkrasmarker
--8130 termofila rasbranterVästliga mediterrana och
--8140Östliga mediterrana rasbranter
--8150 rasbranter av silikattypMellaneuropeiska höglands-
-P8160 kalktyp i bergsområdenMellaneuropeiska rasbranter av
82.Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar
S-8210 bergssluttningarKlippvegetation på kalkrika
S-8220 bergssluttningarKlippvegetation på silikatrika
S-8230 silikatrika bergsytorPionjärvegetation på
SP8240Karsthällmarker
83.Andra bergsmiljöer
S-8310Grottor
--8320Lavafält och naturliga kratrar
--8330 under vattenHavsgrottor, helt eller delvis
S-8340Permanenta glaciärer
9.SKOGAR
90.Boreala Europas skogar
SP9010Västlig taiga
SP9020Boreonemoral ädellövskog
SP9030Skogar på landhöjningskust
S-9040Fjällbjörkskog
S-9050Näringsrik granskog
S-9060Åsbarrskog
S-9070Trädklädd betesmark
SP9080Lövsumpskog
91.Tempererade Europas skogar
S-9110Näringsfattig bokskog
--9120 och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion)Atlantisk sur bokskog med Ilex
S-9130Näringsrik bokskog
--9140 med Acer och Rumex arifoliusMellaneuropeiska subalpina bokskogar
--9150 med Cephalanthero-FagionMellaneuropeiska kalkbokskogar
S-9160 avenbokskogNäringsrik ekskog eller ek-
S-9170Ek-avenbokskog av måratyp
SP9180Ädellövskog i branter
S-9190Näringsfattig ekskog
--91A0 Blechnum på brittiska öarnaGammal ekskog med Ilex och
--91B0 angustifolia-skogarTermofila Fraxinus
-P91C0Kaledoniska skogar
SP91D0Skogbevuxen myr
SP91E0Svämlövskog
S-91F0Svämädellövskog
-P91G0 petraea och Carpinus betulusPannoniska skogar med Quercus
-P91H0 pubescensPannoniska skogar med Quercus
-P91I0 Quercus spp.Euro-sibiriska stäppskogar med
--91J0 brittiska öarnaTaxus baccata-skogar på
--91K0 skogar (Aremonio-Fagion)Illyriska Fagus sylvatica-
--91L0 (Erythronio-Carpinion)Illyriska ek-avenbokskogar
--91M0 turkisk ek-dvärgekPannoniska-balkanska skogar med
-P91N0 inlandssanddyner (JuniperoPopuletum albae)Pannoniska snår på
--91P0Abietetum polonicum-skogar
--91Q0 på kalkhaltig markVästkarpatiska Pinus sylvestris-skogar
--91R0 med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum)Dinariska-dolomitiska skogar
-P91S0Västpontiska bokskogar
--91T0 och lavarCentraleuropeiska skogar med skotsk tall
--91U0Sarmatiska stäpptallskogar
--91V0Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)
--91W0Moesiska bokskogar
-P91X0Bokskogar i Dobrogea
--91Y0Dakiska ek- och avenbokskogar
--91Z0Moesiska silverlindskogar
-P91AAÖstliga vitekskogar
--91BAMoesiska silvergranskogar
--91CA BalkanbergenSkogar med skotsk tall i Rodopi- och
92.Mediterrana lövskogar
-P9210 och IlexApenninska bokskogar med Taxus
-P9220 alba och bokskogar med Abies nebrodensisApenninska bokskogar med Abies
--9230 Quercus robur och Quercus pyrenaicaGalicisk-portugisisk ekskog med
--9240 Quercus canariensis-skogIberisk Quercus faginea- och
--9250Quercus trojana-skog
--9260Castanea sativa-skog
--9270 borisii-regisGrekisk bokskog med Abies
--9280Quercus frainetto-skog
--9290 Cupression)Cupressus-skog (Acero-
--92A0 Populus albaGalleriskog med Salix alba och
--92B0 Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendragStrandskog med Rhododendron ponticum,
--92C0 Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis)Platanus orientalis och
--92D0 tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae)Sydliga galleristrandskogar och
93.Mediterrana sklerofyllskogar
--9310Aegisk Quercus brachyphylla-skog
--9320Olea och Ceratonia-skog
--9330Quercus suber-skog
--9340 rotundifolia-skogQuercus ilex och Quercus
--9350Quercus macrolepis-skog
-P9360 Ocotea)Makaronesisk lagerskog (Laurus,
-P9370Dadelpalmlund av Phoenix-typ
--9380Ilex aquifolium-skog
-P9390 skogsvegetation med Quercus alnifoliaBuskmark och låg
--93A0 infectoria (Anagyro foetidaeQuercetum infectoriae)Skogsmark med Quercus
94.Tempererade barrskogar i bergsområden
--9410 bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea)Picea-skog på sura marker i
--9420 och/eller Pinus cembraAlpin skog med Larix decidua
--9430 områden och i bergsområdenPinus uncinata-skog i subalpina
-P9430 områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat)Pinus uncinata-skog i subalpina
95.Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar
-P9510Syd-appenninsk Abies alba-skog
--9520Abies pinsapo-skog
-P9530 endemisk Pinus nigra(Sub)mediterransk tallskog med
--9540 endemisk mesogeisk tallMediterransk tallskog med
--9550Endemisk tallskog på Kanarieöarna
-P9560Endemisk skog med Jupinerus spp.
-P9570Tetraclinis articulata-skog
-P9580Mediterrana Taxus baccata-skog
-P9590 (Cedrosetum brevifoliae)Cedrus brevifolia-skog
- Förordning (2010:1189).-95A0Högt belägna oro-mediterrana tallskogar

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.
  2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.
  3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).
  4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.
  5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.
  6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.
CELEX-nr
397L0062
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1999:1202) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 6 §, bil. 2
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (2000:331) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 32 §
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2001:449) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. rubr. närmast före 16 §; nuvarande bil. 3 betecknas bil.4; ändr. 15, 16, 17, 18, 19, 20 §§, rubr. närmast före 15 §, nya bil. 4; nya 20 a, 25 a §§, bil. 3
CELEX-nr
31997L0062
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:712) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. bil. 1
Ikraftträder
2001-11-01

Förordning (2002:28) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. bil. 4
Ikraftträder
2002-03-01

Förordning (2004:1128) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2005:1159) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006. Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen.
Omfattning
ändr. 2, 6, 15, 22, 24, 26, 28, 34, 41 §§
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:1018) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 15 §, bil. 3
CELEX-nr
32003R1882
Ikraftträder
2006-09-01

Förordning (2007:849) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
nuvarande bil. 3 betecknas bil. 4; ändring 7, 15, 16, 20 §§, bil. 1, 2, 4; ny bil. 3
CELEX-nr
32006L0105
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:1196) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:622) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.
  2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 juli 2009.
Omfattning
upph. 12 §; ändr. 11, 24, 27, 28, 29, 30, 40 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Förordning (2009:1044) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1328) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 5, 6, 7 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2010:171) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
2010-07-01

Förordning (2010:319) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 8, 24, 25 a, 26, 27, 28, 29 §§, bil. 2, 3; nya 7 a, 8 a, 8 b, 25 b, 25 c §§
Ikraftträder
2010-06-08

Förordning (2010:960) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 41 §
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2010:1189) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 15, 20, 20 a §§, bil. 4
Ikraftträder
2010-12-21

Förordning (2011:29) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 39 §
Ikraftträder
2011-03-01

Förordning (2011:371) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 8 a, 18 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2011:629) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 2, 14, 15, 25 a, 26, 28, 33, 40 §§; nya 14 a, 28 a, 28 b, 28 c, 28 d, 28 e, 28 f, 33 a, 33 b §§
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2012:709) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013.
Omfattning
ändr. 8 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2017:974) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
Omfattning
ändr. 23 §; ny 23 a §, rubr. närmast före 23 a §
Ikraftträder
2018-01-01