1 §  En nöjdförklaring enligt 38 kap. 1 § brottsbalken lämnas inför den domstol som har meddelat domen eller inför Kriminalvården. En förklaring får inte lämnas inför en annan domstol än den som har meddelat domen utan att domen eller ett domsbevis finns tillgängligt för den som tar emot förklaringen. Den dömde skall upplysas om innebörden av förklaringen innan den lämnas.

En anteckning om nöjdförklaringen skall göras i protokollet eller på annat sätt tas in i akten i målet. Lämnas förklaringen inför Kriminalvården skall den som tar emot förklaringen genast underrätta domstolen om förklaringen. Förordning (2005:1018).

2 §  Om domstolen meddelar en varning enligt 27 kap. 6 § första stycket 1 brottsbalken skall den dömde få skriftligt besked om detta.

3 §  Om Kriminalvården finner att domstolen bör fatta ett beslut enligt 27 kap. 6 § brottsbalken, skall myndigheten skyndsamt anmäla detta till åklagaren. Förordning (2005:1018).

1 §  I en dom på skyddstillsyn skall det anges att Kriminalvården skall ansvara för övervakningen av den dömde. Förordning (2005:1018).

2 §  När en underrättelse om en dom på skyddstillsyn kommer in till Kriminalvården, skall myndigheten genast vidta de åtgärder som behövs för att övervakningen snabbt skall bli verkningsfull. Har en övervakare inte förordnats i domen, skall myndigheten förordna en övervakare. Förordnandet skall meddelas genast, om påföljden har börjat verkställas och i annat fall så snart verkställigheten skall påbörjas. Förordning (2005:1018).

3 §  Till övervakare skall förordnas en handläggande tjänsteman vid Kriminalvården eller en annan lämplig person.

Den dömde bör få tillfälle att yttra sig om valet av övervakare. Förordning (2005:1018).

4 §  Så snart det kan ske skall Kriminalvården lämna övervakaren och den dömde meddelande om övervakningen enligt ett formulär som fastställs av myndigheten (övervakningsmeddelande). Förordning (2005:1018).

6 §  Kriminalvården får entlediga övervakaren och i stället förordna någon annan till övervakare. Förordning (2006:1308).

7 §  När en övervakningsnämnds beslut som får överklagas inte har meddelats i den dömdes närvaro, skall beslutet genast skriftligen delges den dömde.

Kriminalvården skall på lämpligt sätt underrätta den dömde och övervakaren om andra beslut av övervakningsnämnden än de som avses i första stycket. Förordning (2005:1018).

8 §  I samband med att den dömde meddelas en varning, skall den dömde få ett skriftligt besked om detta.

Om varningen skall delges den dömde av en annan myndighet än den som har beslutat om varningen, skall beslutet och de övriga handlingar som behövs sändas till myndigheten. Så snart varningen har delgetts den dömde, skall den myndighet som har beslutat varningen underrättas och handlingarna återställas.

9 §  Meddelas ett beslut om att den dömde skall omhändertas enligt 28 kap. 11 § brottsbalken genom polisens försorg, skall beslutet sändas till polismyndigheten i den ort där den dömde vistas eller senast har vistats eller har sin hemort. Beslutet bör innehålla en uppmaning till polismyndigheten att om det behövs efterlysa den dömde samt att omedelbart underrätta beslutsmyndigheten och Kriminalvården så snart den dömde har omhändertagits. I beslutet bör det även påminnas om att den dömde inte får hållas kvar längre än en vecka på grund av beslutet.

Har den dömde omhändertagits enligt 28 kap. 11 § brottsbalken, skall Kriminalvården skyndsamt göra den utredning om den dömde som behövs och ge beslutsmyndigheten förslag till lämpliga åtgärder. Förordning (2005:1018).

10 §  För varje person dömd till skyddstillsyn skall föras journal enligt föreskrifter som Kriminalvården meddelar. Förordning (2005:1018).

1 §  Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av en föreskrift om samhällstjänst. I en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst skall det anges att Kriminalvården skall anordna samhällstjänsten. Förordning (2005:1018).

2 §  Kriminalvården ansvarar för att skaffa samhällstjänstplatser inom myndighetens verksamhetsområde. Förordning (2005:1018).

3 §  En arbetsplan för samhällstjänst skall innehålla uppgifter om var arbetet skall utföras, vilka arbetstider som skall gälla, det minsta och det högsta antalet timmar som den dömde får tillgodoräkna sig per vecka eller månad samt de övriga föreskrifter som är nödvändiga för verkställigheten.

4 §  Kriminalvården skall genom besök eller på annat lämpligt sätt kontrollera att en arbetsplan för samhällstjänst följs. Myndigheten får förordna att kontrollen skall utföras av andra lämpliga personer än anställda vid myndigheten. Förordning (2005:1018).

5 §  För varje person som i dom meddelats föreskrift om samhällstjänst skall föras journal enligt föreskrifter som Kriminalvården meddelar. Förordning (2005:1018).

1 §  Beslutar Kriminalvårdsnämnden eller en övervakningsnämnd om att en villkorligt frigiven skall stå under övervakning, skall det i beslutet anges att Kriminalvården skall ansvara för övervakningen. Förordning (2005:1018).

2 §  En tjänsteman vid den Kriminalvårdsen som skall ansvara för övervakningen skall om möjligt besöka den dömde i anstalten. Om det är lämpligt, bör myndigheten även genom kontakt med den dömdes familj och andra närstående ta reda på sådant som kan vara av betydelse för övervakningen. Förordning (2005:1018).

3 §  Om den som villkorligt friges skall stå under övervakning under prövotiden, skall Kriminalvården skicka ett övervakningsmeddelande till övervakaren och den dömde. Meddelandet skall om möjligt skickas före frigivningen. Förordning (2005:1018).

4 §  Kriminalvården skall hålla övervakaren underrättad om den dömdes förhållanden under anstaltstiden. Myndigheten skall se till att övervakaren besöker den dömde i anstalten i den utsträckning det behövs samt i övrigt verka för att den dömde håller kontakt med övervakaren under anstaltstiden. Förordning (2005:1018).

5 §  Om en villkorligt frigiven person inte har ställts under övervakning vid frigivningen, är Kriminalvården behörig att med stöd av 26 kap. 11 § brottsbalken senare besluta om övervakning för tiden till dess att ett år av prövotiden har förflutit om övervakning bedöms som nödvändig. Övervakningsnämnden på den ort där den frigivne uppehåller sig får besluta om åtgärder enligt 26 kap. 18 § brottsbalken för en villkorligt frigiven som inte har ställts under övervakning. Beslutar Kriminalvården eller nämnden att den villkorligt frigivne skall ställas under övervakning, tillämpas 3 §. Förordning (2005:1018).

6 §  Förklarar en övervakningsnämnd villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall nämnden genast sända beslutet till Kriminalvården. Är den frigivne omhändertagen enligt 26 kap. 22 § brottsbalken, skall beslutet i stället sändas till den myndighet som svarar för förvaringen av den omhändertagne. Förordning (2005:1018).

6 a §  För varje person som är villkorligt frigiven skall föras journal enligt föreskrifter som Kriminalvården meddelar. Förordning (2005:1018).

7 §  Bestämmelserna i 2 kap.5-8 §§ skall tillämpas också i fråga om den som har villkorligt frigivits.

Bestämmelserna i 2 kap. 9 § gäller även när omhändertagande har beslutats enligt 26 kap. 22 § brottsbalken.

1 §  Kriminalvården skall ha tillsyn över och ansvara för övervakningsverksamheten.

Kriminalvården skall se till att varje övervakningsuppdrag blir utfört på ett tillfredsställande sätt. Myndigheten skall ge övervakarna råd och riktlinjer om hur uppdragen skall utföras och fortlöpande ge dem annan hjälp. Förordning (2005:1018).

2 §  Kriminalvården skall se till att övervakaren snarast får reda på innehållet i domen och i yttrande som lämnats enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Myndigheten skall vidare se till att övervakaren får reda på vad den dömde har att rätta sig efter under prövotiden och följderna av att den dömde begår brott eller på något annat sätt inte fullgör sina skyldigheter. Förordning (2005:1018).

3 §  I samband med att en övervakning börjar skall en tjänsteman vid Kriminalvården så snart som möjligt och senast inom en månad sammanträffa med den dömde och övervakaren. Vid mötet skall det bestämmas på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde skall hålla kontakt med övervakaren, myndigheten eller någon annan samt närmare om vad den dömde i övrigt skall rätta sig efter till följd av domen.

Vidare skall det särskilt undersökas i vilken utsträckning Kriminalvården behöver medverka för att förmedla stöd och hjälp enligt 26 kap. 14 § brottsbalken. Den övervakades behov av att delta i särskilt anordnad verksamhet som syftar till att motverka brott eller missbruk skall särskilt uppmärksammas.

Vid sammanträffandet skall det upprättas en plan för övervakningen som anger vilka åtgärder som skall vidtas. Planen skall omprövas så ofta det finns anledning till det. Förordning (2005:1018).

4 §  Har en skyddstillsyn förenats med en särskild föreskrift om behandlingsplan enligt 28 kap. 6 a § brottsbalken behöver åtgärderna enligt 3 § vidtas endast om motsvarande åtgärder inte ingår i behandlingsplanen. Kriminalvården bör dock alltid bestämma villkoren för den dömdes kontakt med övervakaren och Kriminalvården. Myndigheten skall också på lämpligt sätt kontrollera att behandlingsplanen följs. Förordning (2005:1018).

5 §  Kriminalvården skall så snart som möjligt för den dömde noggrant redovisa vad den dömde har att rätta sig efter under prövotiden och följderna av att den dömde begår brott eller på något annat sätt inte fullgör sina skyldigheter. Förordning (2005:1018).

6 §  Anhålls eller häktas den som står under övervakning och begär den övervakade personligt stöd eller annan hjälp som inte lämpligen kan lämnas av den myndighet som svarar för förvaringslokalen, skall Kriminalvården vidta de åtgärder som behövs. Förordning (2005:1018).

7 §  Finner Kriminalvården på grund av en rapport från övervakaren, en anmälan enligt 28 kap. 6 a § tredje stycket brottsbalken eller av någon annan anledning att övervakningsnämnden bör fatta beslut enligt brottsbalken i fråga som rör den dömde, skall Kriminalvården skyndsamt anmäla det till nämnden. Förordning (2005:1018).

8 §  Om övervakaren får förhinder och inte kan fullgöra sitt uppdrag, skall Kriminalvården pröva om någon annan person skall förordnas till övervakare. Förordning (2006:1308).

9 §  Kriminalvården skall efter samråd med övervakaren yttra sig om den dömdes förhållanden under övervakningstiden, när det begärs av en domstol, en nämnd som avses i 37 kap.brottsbalken, en åklagarmyndighet, en länsstyrelse eller en polisstyrelse och om yttrandet behövs som underlag för prövning av ett mål eller ett ärende som handläggs av domstolen eller myndigheten. Kriminalvården skall också på begäran yttra sig till Regeringskansliet, när det behövs för beredningen av ett nådeärende. Förordning (2005:1018).

10 §  När prövotiden är längre än ett år och den som är villkorligt frigiven inte står under övervakning efter ett års prövotid, skall Kriminalvården göra en anmälan till övervakningsnämnden, om det har förekommit omständigheter som kan föranleda att den frigivne på nytt bör ställas under övervakning. Detsamma gäller när den som genomgår skyddstillsyn inte står under övervakning efter ett års prövotid.

Vad som sägs i första stycket skall tillämpas på motsvarande sätt när det i fråga om den som genomgår skyddstillsyn före övervakningstidens utgång har förekommit omständigheter som medför att ett beslut bör fattas om övervakning för längre tid. Förordning (2005:1018).

11 §  Övervakaren skall samarbeta med Kriminalvården och hålla myndigheten underrättad om allt som är av betydelse för övervakningen. Övervakaren bör vidare samråda med den dömdes familj och andra närstående för att få deras bistånd att hjälpa och stödja den dömde.

Vid utgången av varannan månad samt annars när Kriminalvården begär det skall övervakaren avge rapport till myndigheten om den dömdes förhållanden. Övervakaren skall underrätta den dömde om innehållet i rapporten, om särskilda skäl inte talar mot det. Förordning (2005:1018).

12 §  Övervakaren skall regelbundet sammanträffa med den dömde. Övervakaren skall besöka den dömde i hemmet så ofta det behövs.

13 §  Om befogenhet för övervakaren att meddela anvisningar, medge lättnader och vidta jämkningar när det gäller föreskrifter finns bestämmelser i 26 kap. 17 § och 28 kap. 6 §brottsbalken. Innan övervakaren vidtar en sådan åtgärd bör övervakaren samråda med den dömde, om det lämpligen kan ske.

Övervakaren skall till Kriminalvården anmäla den åtgärd som övervakaren vidtagit, om den inte är av ringa betydelse. Förordning (2005:1018).

14 §  Övervakningen skall fullgöras på ett sådant sätt att den dömde och den dömdes anhöriga inte i onödan tillfogas obehag.

15 §  Om övervakaren finner att den dömde åsidosätter sina skyldigheter under övervakningstiden, att en meddelad föreskrift bör ändras, att en ny föreskrift bör meddelas eller att en föreskrift inte längre behövs, skall övervakaren skyndsamt anmäla detta till Kriminalvården. Förordning (2005:1018).

16 §  Om övervakaren på grund av flyttning eller av någon annan orsak får svårigheter att personligen utöva övervakningen, skall övervakaren genast anmäla detta till Kriminalvården. Förordning (2005:1018).

17 §  Övervakaren har rätt till ersättning enligt de normer som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om övervakaren är en tjänsteman vid Kriminalvården som fullgör uppdraget i tjänsten lämnas dock inte någon ersättning. Förordning (2005:1018).

19 §  Handräckning av en polismyndighet enligt 38 kap. 12 § brottsbalken för att den dömde skall inställas hos Kriminalvården bör begäras endast när syftet med en sådan begäran inte kan nås på något annat sätt. Förordning (2005:1018).

20 §  Vad som föreskrivs om övervakare i denna förordning gäller, med undantag av 13 § detta kapitel, också den som med stöd av 26 kap. 12 § brottsbalken har förordnats att biträda övervakningen (biträdande övervakare).

1 §  De närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning meddelas av Kriminalvården. Förordning (2005:1018).

2 §  Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2004:22).

3 §  Kriminalvården skall lämna ut sådana uppgifter som behövs i verksamhet för personskydd för riksdagens ledamöter, statschefen och övriga medlemmar av kungahuset, statsråd, statssekreterare och kabinettssekreterare, om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av Säkerhetspolisen. Förordning (2006:163).