Inaktuell version
Lag (2000:344) om Schengens informationssystem
- Departement
- Justitiedepartementet L4
- Utfärdad
- 2000-05-25
- Ändring införd
- SFS 2000 i lydelse enligt SFS 2010:380
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2019-06-13
En svensk enhet av Schengens informationssystem
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
1 § Rikspolisstyrelsen skall med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som skall vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS). Registret skall vara anslutet till den centrala enheten i SIS. Rikspolisstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifterna i registret.
Prop. 2013/14:110: Av paragrafen framgår att det får föras ett register som ska vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS) och vem som är personuppgiftsansvarig för personuppgiftsbehandlingen i registret.
Prop. 2009/10:86: Paragrafen föreskriver att Rikspolisstyrelsen ska vara det svenska Sirenekontoret och reglerar dess uppgifter och ansvar. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.9, har sin bakgrund i att det i lagen införs bestämmelser om tilläggsinformation. Paragrafen motsvaras av artikel 7.
Begreppet tilläggsinformation definieras i en ny bestämmelse i lagen (12 §). Tilläggsinformation registreras inte i SIS ...
Prop. 1999/2000:64: Bestämmelsen innebär en skyldighet för Rikspolisstyrelsen att med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som skall vara den svenska enheten i Schengens informationssystem (SIS). Rikspolisstyrelsen skall vara personuppgiftsansvarig, men kan anlita personuppgiftsbiträde enligt bestämmelserna därom i personuppgiftslagen (1998:204). Skälen finns i avsnitt ...
- MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
- MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.
Ändamål
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
2 § Registret skall vara ett hjälpmedel för de stater som sägs i andra stycket att göra de framställningar som avses i 3 §, för att främja samarbete som avser polisiära och rättsliga frågor samt frågor om inresa och uppehållstillstånd.
![[S2]](../../../rsrc/img/S2.png)
Det samarbete som avses i första stycket bedrivs mellan de stater (Schengenstaterna) som har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionens råd helt eller delvis tillämpar konventionens bestämmelser.
Prop. 2009/10:86: Paragrafen behandlar syftet med SIS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.3. Paragrafen motsvaras av artiklarna 1 och 2.
Ändringarna har sin grund i att förutsättningarna för att föra in framställningar i registret om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd ...
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen beskrivs registrets ändamål. Schengens informationssystem i dess helhet är ett efterlysnings- och spaningsregister, och som sådant ett verktyg för Schengenstaterna i kampen mot brottslighet inom ramen för polisiära och rättsliga frågor samt i frågor om inresa och uppehållstillstånd. Schengens informationssystem beskrivs närmare i avsnitt 8.1.
- MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
- MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.
Innehåll
Framställningar som får föras in i registret
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
3 § Registret skall innehålla framställningar om
- omhändertagande av en person som efterlysts för överlämnande eller utlämning,
- att en person skall nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),
- lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som har anmälts försvunnen,
- tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet,
- lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som har förelagts att inställa sig för att höras vid domstolsförhandling i brottmål, eller som skall dömas till påföljd för brott eller som skall inställa sig för verkställighet av frihetsberövande,
- dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder, och
- omhändertagande eller annan åtgärd beträffande fordon eller föremål som har efterlysts för att tas i beslag eller för att användas som bevismaterial vid en rättegång i brottmål. Lag (2003:1170).
Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka typer av framställningar registret ska innehålla. Punkterna i paragrafen omfattar de olika kategorier av framställningar som i rådsbeslutet avhandlas kapitelvis. Punkterna förhåller sig till kapitlen enligt följande: punkt 1–kapitel V, punkt 2 och 3–kapitel VI, punkt 4–kapitel VII, punkt 5–kapitel VIII, och punkt 6–kapitel IX.
Ändringarna i paragrafen sammanhänger dels med att den EU-förordning som nämns i 2 § första stycket fortsättningsvis kommer ...
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges vilka kategorier av efterlysningar m.m. som skall finnas i registret, eller vilka åtgärder som får begäras. Dessa överensstämmer med de s.k. rapporter som skall finnas i SIS enligt Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.1 och 8.3.2. Skälen utvecklas i avsnitt ...
- MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
- MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
3 a § Kan en person, om vilken uppgifter har registrerats enligt 3 §, förväxlas med en person vars identitet har missbrukats, ska registreringen kompletteras med uppgifter om den andra personen.
Registrering av kompletterande uppgifter enligt första stycket får ske endast om den som uppgifterna avser har lämnat sitt samtycke. Lag (2010:380).
Prop. 2009/10:86: Paragrafen, som har behandlats i 5.3.4, är ny. I paragrafen genomförs artikel 51.1. Andra stycket har språkligt utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Bestämmelsen gör det möjligt att i syfte att undvika personförväxlingar lägga in uppgifter i SIS om andra personer än den person som är föremål för en framställning. En förutsättning för att uppgifter om sådana personer ska få registreras är att deras identitet har missbrukats. Vilka uppgifter ...
/Rubriken upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Personuppgifter som får föras in i registret
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
4 § I registret får endast förekomma följande personuppgifter:
- efternamn och tilltalsnamn samt separat registrering av annat namn som personen använder,
- särskilda bestående fysiska kännetecken,
- andra förnamns initialbokstav,
- födelsedatum och födelseort,
- kön,
- medborgarskap,
- om personen är beväpnad,
- om personen kan tillgripa våld,
- syftet med framställningen, samt
- begärd åtgärd.
Därutöver får det i registret förekomma uppgifter om verkställighetsförbud i Sverige med anledning av framställningar från andra Schengenstater.
Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar uttömmande vilka uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer. Förutom punkterna 11 och 15, motsvaras samtliga punkter av artikel 20. De förstnämnda punkterna återfinns i artikel 32 respektive 27. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär bl.a. att fler typer av personuppgifter får registreras i SIS.
Ändringarna och tilläggen i första ...
Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att endast vissa angivna personuppgifter m.m. får registreras i SIS. Dessa överensstämmer med Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.3.2. En närmare beskrivning av skälen finns i avsnitt 8.3.3.
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Krav för att en framställning ska få registreras
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
4 a § En person får bli föremål för registrering endast om uppgifter om efternamn, förnamn, kön, begärd åtgärd och, i förekommande fall, en hänvisning till det beslut som har föranlett registreringen, kan registreras om honom eller henne. Övriga uppgifter enligt 4 § första stycket ska registreras om de finns tillgängliga. Lag (2010:380).
Prop. 2009/10:86: Paragrafen som är ny reglerar vilka typer av uppgifter som måste vara med för att en framställning som rör en person ska få registreras. Den har behandlats i avsnitt 5.3.3. Den innebär att en registrering av en framställning i SIS endast får göras om vissa grundläggande uppgifter finns som anges i paragrafen. Bestämmelsen innebär därutöver att om det finns fler uppgifter som får registreras, så ska även dessa registreras. ...
Tillåten behandling
/Träder i kraft I: 2012-03-01/
5 § Registret ska endast innehålla uppgifter som har behandlats av behöriga myndigheter i Schengenstaterna, i enlighet med respektive stats nationella lagstiftning.
Rikspolisstyrelsen får föra in uppgifter i registret endast om behandling av motsvarande slag av uppgifter är tillåten enligt personuppgiftslagen (1998:204), polisdatalagen (2010:361) eller annan svensk författning. Lag (2010:366).
Prop. 2009/10:85: I första stycket har endast en språklig ändring gjorts.
Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att en registrering i SIS måste vara laglig i den Schengenstat där registreringen sker. Uppgifter som en Schengenstat har registrerat är Rikspolisstyrelsen skyldig att tillåta i det svenska SISregistret, förutsatt att registreringen där är laglig.
Andra stycket är ett förtydligande av första stycket. Enligt bestämmelsen får Rikspolisstyrelsen endast registrera uppgifter om motsvarande slag av uppgifter får behandlas enligt ...
6 § Rikspolisstyrelsen får registrera uppgifter endast om det är nödvändigt för att vidta de åtgärder som anges i 3 § och endast i ärenden som är av sådan vikt att registreringen framstår som berättigad.
Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller ytterligare begränsningar av Rikspolisstyrelsens rätt att registrera uppgifter i SIS. Endast sådana uppgifter får registreras som är nödvändiga för att en enligt 3 § tillåten åtgärd som begärs skall kunna vidtas, och endast i ärenden som är av sådan vikt att behandlingen framstår som berättigad. Detta överensstämmer med Schengenkonventionen, vilket framgår i avsnitt 8.3.3....
Förbud mot registrering av känsliga uppgifter
7 § Rikspolisstyrelsen får inte registrera uppgifter i SIS som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns ett absolut förbud mot registrering av vissa känsliga uppgifter i SIS.
Schengenkonventionens förbud mot behandling av känsliga uppgifter utgår från Europarådets konvention av den 28 januari 1982 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen). Personuppgiftslagens förbud grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober ...
Sekretess
8 § Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:486).
Prop. 1999/2000:64: Paragrafen upplyser om att sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser som kan vara tillämpliga på uppgifter i SIS. De regler i sekretesslagen som i första hand kan komma att bli aktuella att tillämpa för uppgifter i SIS, är reglerna om utrikessekretess i 2 kap. 1 §, förundersökningssekretess i 5 kap. 1 §, samt utlänningssekretess i 7 kap. 14 §. Vidare kan det ...
Rätt att få uppgifter ur registret
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
9 § Uppgifter ur registret skall lämnas ut om det begärs av
- polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket när de utför gränskontroller eller bistår i sådan verksamhet,
- åklagarmyndigheter, polismyndigheter, Tullverket och Kustbevakningen när de utför undersökningar och andra kontroller än gränskontroller i sin verksamhet för att förebygga och utreda brott, samt
- polismyndigheter i deras verksamhet för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Regeringen får meddela föreskrifter om att myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd skall ha tillgång till uppgifter enligt 3 § 2 (spärrlista) och att den myndighet som ansvarar för utfärdande av registreringsbevis för fordon skall ha tillgång till uppgifter enligt 3 § 7. Regeringen får också meddela föreskrifter om att myndigheter får ha direktåtkomst till registret. Lag (2006:345).
Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka myndigheter som ska ha rätt att få tillgång till uppgifter i registret. Ramarna för detta ställs upp i artikel 40. Såvitt gäller uppgifter som har registrerats för att undvika personförväxling, se artikel 51.6.
Ändringarna i första, andra, fjärde och femte styckena har behandlats i avsnitt 6.2 och 6.3. ...
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen behandlas vilka svenska myndigheter som skall ha tillgång till uppgifter i SIS. Gränskontrollerande och brottsbekämpande myndigheter skall, enligt första stycket, ha tillgång till alla slags s.k. rapporter (dvs. efterlysningar m.m.) i SIS, i enlighet med Schengenkonventionen.
Vidare skall de myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ha tillgång till den s.k. spärrlistan, som innehåller framställningar om att personer inte skall ...
Användning av uppgifter i registret
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
10 § En svensk myndighet får inte utnyttja en uppgift i registret för något annat syfte än det som den registrerande staten har angett vid registreringen. Om den registrerande staten har lämnat sitt samtycke, får dock en svensk myndighet använda uppgiften för något annat ändamål som avses i 3 §.
Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar användningsbegränsningar när det gäller uppgifter i registret. I första stycket genomförs artikel 54. Andra stycket motsvaras av bestämmelserna i artikel 46. I tredje stycket genomförs artikel 51.2 och i fjärde stycket artikel 22.b. Paragrafen har språkligt utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.
I förhållande till gällande rätt har ytterligare begränsningar införts. Det har också införts specifika begränsningar när det gäller ...
Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller en bestämmelse som begränsar möjligheten att använda uppgifter i SIS för andra ändamål än det som har begärts i det enskilda fallet. Denna regel innebär en dubbel reglering i de situationer som även omfattas av den föreslagna generella regeln i 3 § lagen om internationellt polisiärt samarbete (se avsnitt 9.2.4). Alternativet att låta bestämmelsen i lagen om Schengens informationssystem avse endast ...
Gallring
/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/
11 § Gallring i registret skall ske av uppgifter som har registrerats av Rikspolisstyrelsen, om de
- avser en personefterlysning enligt 3 § 6, senast ett år efter registreringen,
- avser en personefterlysning i annat fall än som avses i 1, senast tre år efter registreringen,
- avser motorfordon, släpvagnar eller husvagnar, senast tre år efter registreringen,
- avser utfärdade legitimationshandlingar eller registrerade sedlar, senast fem år efter registreringen, samt
- är av annat slag än de som sägs i 1-4, senast tio år efter registreringen.
Rikspolisstyrelsen får dock beträffande uppgifter enligt första stycket 1 och 2, innan den tid som sägs i första stycket har löpt ut, besluta att efterlysningen skall stå kvar i registret om det är nödvändigt för syftet med registreringen.
Prop. 2013/14:110: I första stycket har ett namnbyte gjorts. Reglerna om bevarande och gallring gäller alla uppgifter som finns i registret. Enligt 2 § lagen (2014:000) med vissa bestämmelser med anledning av en ny organisation för polisen ska en åtgärd som har vidtagits av Rikspolisstyrelsen anses ha vidtagits av Polismyndigheten. Det innebär att Polismyndigheten även kan besluta ...
Prop. 2009/10:86: I paragrafen regleras när uppgifter som Rikspolisstyrelsen har fört in i registret ska gallras. Bestämmelserna om gallring återfinns i artiklarna 44 och 45. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.7. Paragrafen har utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.
Första meningen i första stycket är ny. Den har införts för att även uppgifter som inte utgör personuppgifter ska ...
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet för Rikspolisstyrelsen att gallra uppgifter som styrelsen har registrerat i SIS. Att uppgifterna skall gallras senast vid en viss tid innebär att om det dessförinnan står klart att uppgiften inte längre behövs i registret för ändamålet med registreringen, skall gallring ske vid den tidigare tidpunkten enligt den allmänna bestämmelsen i 9 § första stycket i) i personuppgiftslagen (1998:204)....
/Rubriken upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Rättelse
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Tilläggsinformation
12 § /Ny beteckning 15 § U:den dag regeringen bestämmer/ Rikspolisstyrelsen är skyldig att på begäran av den registrerade, eller om det annars finns anledning till det, snarast rätta, blockera eller utplåna en personuppgift som styrelsen har registrerat, om uppgiften är rättsligt eller sakligt felaktig.
Prop. 1999/2000:64: Paragrafen behandlar Rikspolisstyrelsens skyldighet att vidta rättelser m.m. avseende uppgifter som styrelsen har registrerat. Begreppet blockera uppgifter har samma innebörd som i personuppgiftslagen (1998:204), dvs. en åtgärd som vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än ...
/Rubriken upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Skadestånd
13 § /Ny beteckning 16 § U:den dag regeringen bestämmer/ Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller i fråga om skadestånd 48 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204).
Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges att personuppgiftslagens huvudregel, i 48 § första stycket, om skadeståndsskyldighet vid behandling av personuppgifter i strid med lagen gäller även beträffande denna lag. Av skäl som framgår i avsnitt 8.7.3 gäller alltså inte undantagsregeln i personuppgiftslagen om möjlighet ...
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
14 § Om tilläggsinformationen utgörs av personuppgifter som Rikspolisstyrelsen har tagit emot från en annan stat, får den bevaras endast under så lång tid som behövs för att uppnå det syfte för vilket den har mottagits. Den får aldrig bevaras längre än ett år efter det att de uppgifter i SIS som den avser har gallrats. Lag (2010:380).
Prop. 2009/10:86: Paragraferna är nya och innehåller bestämmelser om tilläggsinformation. I paragraferna genomförs artiklarna 3.b., 8.2 och 53.2. Motiven till bestämmelserna har redovisats i avsnitt 5.9. Paragraferna har språkligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I 12 ...
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Rättelse
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
15 § Rikspolisstyrelsen är skyldig att på begäran av den registrerade, eller om det annars finns anledning till det, snarast rätta, blockera eller utplåna en personuppgift som styrelsen har registrerat, om uppgiften är rättsligt eller sakligt felaktig. Lag (2010:380).
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Skadestånd
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
16 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller i fråga om skadestånd 48 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2010:380).
/Rubriken träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Överklagande
/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/
17 § Rikspolisstyrelsens beslut som meddelas enligt 15 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:380).
Prop. 2009/10:86: Paragrafen är ny. I paragrafen genomförs artikel 59. Frågan har behandlats i avsnitt 5.8.2.
Bestämmelsen innebär att det uttryckligen framgår av lagen att Rikspolisstyrelsens beslut att inte rätta, blockera eller utplåna en personuppgift i SIS får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta har tidigare ansetts följa av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Det bör i sammanhanget påpekas ...
Prop. 2018/19:65: I första stycket anges att en sanktionsavgift får tas ut av den personuppgiftsansvarige vid överträdelse av lagens bestämmelser om gallring och bevarande av personuppgifter. Tillsynsmyndigheten avgör i det enskilda fallet om det är påkallat att ta ut sanktionsavgift, vilket framgår av formuleringen att avgift får tas ut. Brottsdatalagens förfaranderegler när det gäller sanktionsavgifter tillämpas även vid överträdelser enligt ...
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:215, Prop. 1999/2000:64, Bet. 1999/2000:JuU17
- Ikraftträder
- 2000-12-01
Förordning (2000:835) om ikraftträdande av lagen (2000:344) om Schengens informationssystem och viss följdlagstiftning
- Omfattning
- ikrafttr.
Lag (2003:1170) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informartionssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
- Omfattning
- ändr. 3 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2006:345) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:244, Prop. 2005/06:118, Bet. 2005/06:JuU28
- Omfattning
- ändr. 9 §
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2009:486) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
- Omfattning
- ändr. 8 §
- Ikraftträder
- 2009-06-30
Lag (2010:366) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:255, Prop. 2009/10:85, Bet. 2009/10:JuU19
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 2012-03-01
Lag (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
- Äldre bestämmelser får fortsätta att tillämpas på uppgifter som redan finns i registret, dock längst tre år efter ikraftträdandet. Om en uppgift ändras eller nya uppgifter förs in i registret efter ikraftträdandet ska dock de nya bestämmelserna tillämpas på den framställning som uppgifterna hör till. De nya bestämmelserna ska också tillämpas om det blir träff i registret på en framställning som fanns i registret när denna lag trädde i kraft.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:233, Prop. 2009/10:86
- Omfattning
- nuvarande 12, 13 §§ betecknas 15, 16 §§; ändr. 1, 2, 3, 4, 9, 10, 11 §§, rubr. närmast före 4 §, rubr. närmast före nuvarande 12, 13 §§ sätts närmast före den nya 15 resp. 16 §§; nya 3 a, 4 a, 12, 13, 14, 17 §§, rubr. närmast före 4 a, 12, 17 §§
- CELEX-nr
- 32006R1987
- Ikraftträder
- 2013-04-09
Lag (2011:1175) om ändring i lagen (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:21, Prop. 2010/11:158, Bet. 2011/12:JuU5
- Omfattning
- ändr. 4 §
Förordning (2013:162) om ikraftträdande av lagen (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Omfattning
- ikrafttr. av 2010:380
Lag (2013:335) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:206, Prop. 2012/13:73, Bet. 2012/13:JuU19
- Omfattning
- ändr 4 §
- Ikraftträder
- 2013-07-01
Lag (2014:595) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
- Omfattning
- ändr. 1, 5, 6, 7, 9, 11, 14, 15, 17 §§
- Ikraftträder
- 2015-01-01
Lag (2018:1704) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem utfärdad den 15 november 2018
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:10, Prop. 2017/18:269, Bet. 2018/19:JuU3
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2019:433) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:238, Prop. 2018/19:65, Bet. 2018/19:JuU26
- Omfattning
- upph. 15 §, rubr. närmast före 15 §; ändr. 16, 17 §§ , rubr. närmast före 7, 16, 17 §§; nya 1 a, 1 b §§, rubr. närmast före 1 a §
- Ikraftträder
- 2019-06-30