Inaktuell version

Lag (2000:344) om Schengens informationssystem

Departement
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
2000-05-25
Ändring införd
SFS 2000:344 i lydelse enligt SFS 2014:595
Ikraft
2000-12-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-13

En svensk enhet av Schengens informationssystem

1 §  Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som ska vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS). Myndigheten ska också behandla tilläggsinformation enligt 12 §.

[S2]Registret ska vara anslutet till den centrala enheten i SIS. Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag. Lag (2014:595).

Prop. 2013/14:110: Av paragrafen framgår att det får föras ett register som ska vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS) och vem som är personuppgiftsansvarig för personuppgiftsbehandlingen i registret.

Prop. 2009/10:86: Paragrafen föreskriver att Rikspolisstyrelsen ska vara det svenska Sirenekontoret och reglerar dess uppgifter och ansvar. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.9, har sin bakgrund i att det i lagen införs bestämmelser om tilläggsinformation. Paragrafen motsvaras av artikel 7.

Begreppet tilläggsinformation definieras i en ny bestämmelse i lagen (12 §). Tilläggsinformation registreras inte i SIS ...

Prop. 1999/2000:64: Bestämmelsen innebär en skyldighet för Rikspolisstyrelsen att med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som skall vara den svenska enheten i Schengens informationssystem (SIS). Rikspolisstyrelsen skall vara personuppgiftsansvarig, men kan anlita personuppgiftsbiträde enligt bestämmelserna därom i personuppgiftslagen (1998:204). Skälen finns i avsnitt ...

  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.

Ändamål

2 §  Registret ska vara ett hjälpmedel för de stater som anges i andra stycket att göra framställningar som avses i 3 §, för att främja samarbete som avser polisiära och rättsliga frågor. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), nedan benämnd SIS II-förordningen, framgår att registret också ska vara ett hjälpmedel för att göra framställningar om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna.

[S2]Det samarbete som avses i första stycket bedrivs mellan de stater (Schengenstaterna) som har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionens råd helt eller delvis tillämpar konventionens bestämmelser. Lag (2010:380).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen behandlar syftet med SIS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.3. Paragrafen motsvaras av artiklarna 1 och 2.

Ändringarna har sin grund i att förutsättningarna för att föra in framställningar i registret om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen beskrivs registrets ändamål. Schengens informationssystem i dess helhet är ett efterlysnings- och spaningsregister, och som sådant ett verktyg för Schengenstaterna i kampen mot brottslighet inom ramen för polisiära och rättsliga frågor samt i frågor om inresa och uppehållstillstånd. Schengens informationssystem beskrivs närmare i avsnitt 8.1.

  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.

Innehåll

Framställningar som får föras in i registret

3 §  Registret ska innehålla framställningar om

  1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,
  2. lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som har anmälts försvunnen,
  3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet,
  4. lämnande av uppgift om uppehållsort för
    • en person som har förelagts att inställa sig för att höras vid domstolsförhandling i brottmål,
    • en åtalad person som ska delges handlingar inom ramen för ett brottmålsförfarande,
    • en person som ska inställa sig för verkställighet av frihetsberövande påföljd, eller
    • en person som ska delges ett föreläggande av ordningsbot eller ett straffföreläggande,
  5. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder, och
  6. omhändertagande eller annan åtgärd beträffande fordon eller föremål som har efterlysts för att tas i beslag eller för att användas som bevismaterial vid en rättegång i brottmål.

[S2]I SIS II-förordningen finns bestämmelser om att registret även ska innehålla framställningar om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna. Lag (2010:380).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka typer av framställningar registret ska innehålla. Punkterna i paragrafen omfattar de olika kategorier av framställningar som i rådsbeslutet avhandlas kapitelvis. Punkterna förhåller sig till kapitlen enligt följande: punkt 1–kapitel V, punkt 2 och 3–kapitel VI, punkt 4–kapitel VII, punkt 5–kapitel VIII, och punkt 6–kapitel IX.

Ändringarna i paragrafen sammanhänger dels med att den EU-förordning som nämns i 2 § första stycket fortsättningsvis kommer ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges vilka kategorier av efterlysningar m.m. som skall finnas i registret, eller vilka åtgärder som får begäras. Dessa överensstämmer med de s.k. rapporter som skall finnas i SIS enligt Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.1 och 8.3.2. Skälen utvecklas i avsnitt ...

  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:25:Innan ett uppehållstillstånd beviljas måste en kontroll av om utlänningen finns registrerad på spärrlista i Schengens informationssystem, SIS, göras.

3 a §  Kan en person, om vilken uppgifter har registrerats enligt 3 §, förväxlas med en person vars identitet har missbrukats, ska registreringen kompletteras med uppgifter om den andra personen.

[S2]Registrering av kompletterande uppgifter enligt första stycket får ske endast om den som uppgifterna avser har lämnat sitt samtycke. Lag (2010:380).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen, som har behandlats i 5.3.4, är ny. I paragrafen genomförs artikel 51.1. Andra stycket har språkligt utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

Bestämmelsen gör det möjligt att i syfte att undvika personförväxlingar lägga in uppgifter i SIS om andra personer än den person som är föremål för en framställning. En förutsättning för att uppgifter om sådana personer ska få registreras är att deras identitet har missbrukats. Vilka uppgifter ...

Uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer

4 §  När det gäller framställningar som rör personer får endast följande uppgifter registreras:

  1. efternamn, förnamn, tidigare använda namn, namn vid födseln och annat namn som personen använder,
  2. särskilda bestående fysiska kännetecken,
  3. fotografier och fingeravtryck,
  4. födelsedatum och födelseort,
  5. kön,
  6. medborgarskap,
  7. om personen kan vara beväpnad eller kan tillgripa våld,
  8. om personen har avvikit från en inrättning där han eller hon med stöd av lag har varit berövad friheten,
  9. syftet med framställningen,
  10. begärd åtgärd,
  11. om en försvunnen person behöver omhändertas eller inte,
  12. den myndighet som har lagt in registreringen,
  13. en hänvisning till det beslut som har föranlett registreringen,
  14. typ av brott som avses i framställningen, samt
  15. övriga uppgifter som ska anges i en europeisk eller nordisk arresteringsorder.

[S2]Därutöver får det, om det behövs, förekomma länkar till andra registreringar i registret, och uppgifter om verkställighetsförbud i Sverige med anledning av framställningar från andra Schengenstater.

[S3]Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast avse sådana uppgifter om personen som anges i första stycket 1–6 samt uppgifter om nummer och datum för personens identitetshandlingar. Lag (2013:335).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar uttömmande vilka uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer. Förutom punkterna 11 och 15, motsvaras samtliga punkter av artikel 20. De förstnämnda punkterna återfinns i artikel 32 respektive 27. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär bl.a. att fler typer av personuppgifter får registreras i SIS.

Ändringarna och tilläggen i första ...

Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att endast vissa angivna personuppgifter m.m. får registreras i SIS. Dessa överensstämmer med Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.3.2. En närmare beskrivning av skälen finns i avsnitt 8.3.3.

Krav för att en framställning ska få registreras

4 a §  En person får bli föremål för registrering endast om uppgifter om efternamn, förnamn, kön, begärd åtgärd och, i förekommande fall, en hänvisning till det beslut som har föranlett registreringen, kan registreras om honom eller henne. Övriga uppgifter enligt 4 § första stycket ska registreras om de finns tillgängliga. Lag (2010:380).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen som är ny reglerar vilka typer av uppgifter som måste vara med för att en framställning som rör en person ska få registreras. Den har behandlats i avsnitt 5.3.3. Den innebär att en registrering av en framställning i SIS endast får göras om vissa grundläggande uppgifter finns som anges i paragrafen. Bestämmelsen innebär därutöver att om det finns fler uppgifter som får registreras, så ska även dessa registreras. ...

Tillåten behandling

5 §  Registret ska endast innehålla uppgifter som har behandlats av behöriga myndigheter i Schengenstaterna, i enlighet med respektive stats nationella lagstiftning.

[S2]Polismyndigheten får föra in uppgifter i registret endast om behandling av motsvarande slag av uppgifter är tillåten enligt personuppgiftslagen (1998:204), polisdatalagen (2010:361) eller annan svensk författning. Lag (2014:595).

Prop. 2009/10:85: I första stycket har endast en språklig ändring gjorts.

Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att en registrering i SIS måste vara laglig i den Schengenstat där registreringen sker. Uppgifter som en Schengenstat har registrerat är Rikspolisstyrelsen skyldig att tillåta i det svenska SISregistret, förutsatt att registreringen där är laglig.

Andra stycket är ett förtydligande av första stycket. Enligt bestämmelsen får Rikspolisstyrelsen endast registrera uppgifter om motsvarande slag av uppgifter får behandlas enligt ...

6 §  Polismyndigheten får registrera uppgifter endast om det är nödvändigt för att vidta de åtgärder som anges i 3 § och endast i ärenden som är av sådan vikt att registreringen framstår som berättigad. Lag (2014:595).

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller ytterligare begränsningar av Rikspolisstyrelsens rätt att registrera uppgifter i SIS. Endast sådana uppgifter får registreras som är nödvändiga för att en enligt 3 § tillåten åtgärd som begärs skall kunna vidtas, och endast i ärenden som är av sådan vikt att behandlingen framstår som berättigad. Detta överensstämmer med Schengenkonventionen, vilket framgår i avsnitt 8.3.3....

Förbud mot registrering av känsliga uppgifter

7 §  Polismyndigheten får inte registrera uppgifter i SIS som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Lag (2014:595).

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns ett absolut förbud mot registrering av vissa känsliga uppgifter i SIS.

Schengenkonventionens förbud mot behandling av känsliga uppgifter utgår från Europarådets konvention av den 28 januari 1982 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen). Personuppgiftslagens förbud grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober ...

Sekretess

8 §  Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:486).

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen upplyser om att sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser som kan vara tillämpliga på uppgifter i SIS. De regler i sekretesslagen som i första hand kan komma att bli aktuella att tillämpa för uppgifter i SIS, är reglerna om utrikessekretess i 2 kap. 1 §, förundersökningssekretess i 5 kap. 1 §, samt utlänningssekretess i 7 kap. 14 §. Vidare kan det ...

Rätt att få uppgifter ur registret

9 §  Uppgifter som finns i registret ska lämnas ut om det begärs av Säkerhetspolisen, åklagarmyndigheter, Tullverket eller Kustbevakningen när dessa utför undersökningar och andra kontroller än gränskontroller i sin verksamhet för att förebygga och utreda brott.

[S2]I SIS II-förordningen finns särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur registret till myndigheter som ansvarar för identifiering av tredjelandsmedborgare i samband med gränskontroller och andra kontroller. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon, finns bestämmelser som innebär att en sådan enhet ska ha direktåtkomst till registret.

[S3]Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast lämnas ut till en myndighet

  1. som har rätt att få ut uppgifter om den registrering enligt 3 § som de kompletterande uppgifterna avser, och
  2. som behöver uppgifterna för att undvika en felaktig identifiering.

[S4]Regeringen meddelar föreskrifter om att myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ska ha tillgång till uppgifter som avses i 3 § andra stycket.

[S5]Regeringen meddelar också föreskrifter om att de myndigheter som nämns i första och fjärde styckena får ha direktåtkomst till registret. Lag (2014:595).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka myndigheter som ska ha rätt att få tillgång till uppgifter i registret. Ramarna för detta ställs upp i artikel 40. Såvitt gäller uppgifter som har registrerats för att undvika personförväxling, se artikel 51.6.

Ändringarna i första, andra, fjärde och femte styckena har behandlats i avsnitt 6.2 och 6.3. ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen behandlas vilka svenska myndigheter som skall ha tillgång till uppgifter i SIS. Gränskontrollerande och brottsbekämpande myndigheter skall, enligt första stycket, ha tillgång till alla slags s.k. rapporter (dvs. efterlysningar m.m.) i SIS, i enlighet med Schengenkonventionen.

Vidare skall de myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ha tillgång till den s.k. spärrlistan, som innehåller framställningar om att personer inte skall ...

Användning av uppgifter i registret

10 §  En uppgift, som behandlas i registret, får inte överföras eller göras tillgänglig för ett tredjeland eller en internationell organisation.

[S2]En uppgift i registret får inte heller i övrigt användas i något annat syfte än det som den registrerande staten har angett vid registreringen, om inte staten har lämnat sitt samtycke.

[S3]Sådana uppgifter om en person, som har registrerats med stöd av 3 a §, får endast användas i syfte att skilja personen från en person som har registrerats med stöd av 3 § eller för att den person vars identitet har missbrukats ska kunna styrka sin identitet.

[S4]Fotografier och fingeravtryck får endast användas för att fastställa någons identitet vid en träff i registret efter en sökning med hjälp av bokstäver, siffror, särskilda tecken eller skiljetecken. Lag (2010:380).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar användningsbegränsningar när det gäller uppgifter i registret. I första stycket genomförs artikel 54. Andra stycket motsvaras av bestämmelserna i artikel 46. I tredje stycket genomförs artikel 51.2 och i fjärde stycket artikel 22.b. Paragrafen har språkligt utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.

I förhållande till gällande rätt har ytterligare begränsningar införts. Det har också införts specifika begränsningar när det gäller ...

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller en bestämmelse som begränsar möjligheten att använda uppgifter i SIS för andra ändamål än det som har begärts i det enskilda fallet. Denna regel innebär en dubbel reglering i de situationer som även omfattas av den föreslagna generella regeln i 3 § lagen om internationellt polisiärt samarbete (se avsnitt 9.2.4). Alternativet att låta bestämmelsen i lagen om Schengens informationssystem avse endast ...

Gallring

11 §  Uppgifter som Polismyndigheten har fört in i registret får inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med registreringen. Sådana uppgifter ska gallras om de avser en

  1. framställning som rör en person enligt 3 § första stycket 5, senast ett år efter registreringen,
  2. framställning som rör en person i annat fall än som avses i 1, senast tre år efter registreringen,
  3. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första stycket 5, senast fem år efter registreringen, och
  4. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första stycket 6, senast tio år efter registreringen.

[S2]Polismyndigheten får dock, innan den tid som anges i första stycket har löpt ut, besluta att en uppgift ska stå kvar i registret om det är nödvändigt för att uppnå syftet med registreringen. Ett sådant beslut ska framgå av registret. Om uppgifter står kvar med stöd av ett sådant beslut, ska de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av de tidsfrister som anges i första stycket. I sådana fall ska tidsfristen anses löpa från dagen för beslutet.

[S3]Uppgifter som har registrerats med stöd av 3 a § ska gallras samtidigt som uppgifterna i den registrering enligt 3 § som de hänför sig till. Uppgifterna ska gallras tidigare om den person som de avser begär det. Lag (2014:595).

Prop. 2013/14:110: I första stycket har ett namnbyte gjorts. Reglerna om bevarande och gallring gäller alla uppgifter som finns i registret. Enligt 2 § lagen (2014:000) med vissa bestämmelser med anledning av en ny organisation för polisen ska en åtgärd som har vidtagits av Rikspolisstyrelsen anses ha vidtagits av Polismyndigheten. Det innebär att Polismyndigheten även kan besluta ...

Prop. 2009/10:86: I paragrafen regleras när uppgifter som Rikspolisstyrelsen har fört in i registret ska gallras. Bestämmelserna om gallring återfinns i artiklarna 44 och 45. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.7. Paragrafen har utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.

Första meningen i första stycket är ny. Den har införts för att även uppgifter som inte utgör personuppgifter ska ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet för Rikspolisstyrelsen att gallra uppgifter som styrelsen har registrerat i SIS. Att uppgifterna skall gallras senast vid en viss tid innebär att om det dessförinnan står klart att uppgiften inte längre behövs i registret för ändamålet med registreringen, skall gallring ske vid den tidigare tidpunkten enligt den allmänna bestämmelsen i 9 § första stycket i) i personuppgiftslagen (1998:204)....

Tilläggsinformation

12 §  Tilläggsinformation är information som inte ska registreras i SIS men som hänför sig till registreringar i SIS och som med hjälp av automatiserad behandling utbyts mellan Schengenstaterna

  • i samband med att de lägger in en registrering,
  • efter en träff,
  • när en åtgärd inte kan vidtas, eller
  • när kontroller ska utföras. Lag (2010:380).

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen behandlar Rikspolisstyrelsens skyldighet att vidta rättelser m.m. avseende uppgifter som styrelsen har registrerat. Begreppet blockera uppgifter har samma innebörd som i personuppgiftslagen (1998:204), dvs. en åtgärd som vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än ...

13 §  Tilläggsinformation får endast användas för att uppnå det syfte för vilket den har överlämnats. Lag (2010:380).

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges att personuppgiftslagens huvudregel, i 48 § första stycket, om skadeståndsskyldighet vid behandling av personuppgifter i strid med lagen gäller även beträffande denna lag. Av skäl som framgår i avsnitt 8.7.3 gäller alltså inte undantagsregeln i personuppgiftslagen om möjlighet ...

14 §  Om tilläggsinformationen utgörs av personuppgifter som har tagits emot från en annan stat, får den bevaras endast under så lång tid som behövs för att uppnå det syfte för vilket den har mottagits. Den får aldrig bevaras längre än ett år efter det att de uppgifter i SIS som den avser har gallrats. Lag (2014:595).

Prop. 2009/10:86: Paragraferna är nya och innehåller bestämmelser om tilläggsinformation. I paragraferna genomförs artiklarna 3.b., 8.2 och 53.2. Motiven till bestämmelserna har redovisats i avsnitt 5.9. Paragraferna har språkligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I 12 ...

Rättelse

15 §  Polismyndigheten är skyldig att på begäran av den registrerade, eller om det annars finns anledning till det, snarast rätta, blockera eller utplåna en personuppgift som myndigheten har registrerat, om uppgiften är rättsligt eller sakligt felaktig. Lag (2014:595).

Skadestånd

Överklagande

17 §  Polismyndighetens beslut enligt 15 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2014:595).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen är ny. I paragrafen genomförs artikel 59. Frågan har behandlats i avsnitt 5.8.2.

Bestämmelsen innebär att det uttryckligen framgår av lagen att Rikspolisstyrelsens beslut att inte rätta, blockera eller utplåna en personuppgift i SIS får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta har tidigare ansetts följa av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Det bör i sammanhanget påpekas ...

Prop. 2018/19:65: I första stycket anges att en sanktionsavgift får tas ut av den personuppgiftsansvarige vid överträdelse av lagens bestämmelser om gallring och bevarande av personuppgifter. Tillsynsmyndigheten avgör i det enskilda fallet om det är påkallat att ta ut sanktionsavgift, vilket framgår av formuleringen att avgift får tas ut. Brottsdatalagens förfaranderegler när det gäller sanktionsavgifter tillämpas även vid överträdelser enligt ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:215, Prop. 1999/2000:64, Bet. 1999/2000:JuU17
Ikraftträder
2000-12-01

Förordning (2000:835) om ikraftträdande av lagen (2000:344) om Schengens informationssystem och viss följdlagstiftning

Omfattning
ikrafttr.

Lag (2003:1170) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informartionssystem

Förarbeten
Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2006:345) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2005/06:244, Prop. 2005/06:118, Bet. 2005/06:JuU28
Omfattning
ändr. 9 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2009:486) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2010:366) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2009/10:255, Prop. 2009/10:85, Bet. 2009/10:JuU19
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2012-03-01

Lag (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
  2. Äldre bestämmelser får fortsätta att tillämpas på uppgifter som redan finns i registret, dock längst tre år efter ikraftträdandet. Om en uppgift ändras eller nya uppgifter förs in i registret efter ikraftträdandet ska dock de nya bestämmelserna tillämpas på den framställning som uppgifterna hör till. De nya bestämmelserna ska också tillämpas om det blir träff i registret på en framställning som fanns i registret när denna lag trädde i kraft.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:233, Prop. 2009/10:86
Omfattning
nuvarande 12, 13 §§ betecknas 15, 16 §§; ändr. 1, 2, 3, 4, 9, 10, 11 §§, rubr. närmast före 4 §, rubr. närmast före nuvarande 12, 13 §§ sätts närmast före den nya 15 resp. 16 §§; nya 3 a, 4 a, 12, 13, 14, 17 §§, rubr. närmast före 4 a, 12, 17 §§
CELEX-nr
32006R1987
Ikraftträder
2013-04-09

Lag (2011:1175) om ändring i lagen (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2011/12:21, Prop. 2010/11:158, Bet. 2011/12:JuU5
Omfattning
ändr. 4 §

Förordning (2013:162) om ikraftträdande av lagen (2010:380) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Omfattning
ikrafttr. av 2010:380

Lag (2013:335) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2012/13:206, Prop. 2012/13:73, Bet. 2012/13:JuU19
Omfattning
ändr 4 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:595) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 1, 5, 6, 7, 9, 11, 14, 15, 17 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2018:1704) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem utfärdad den 15 november 2018

Förarbeten
Rskr. 2018/19:10, Prop. 2017/18:269, Bet. 2018/19:JuU3
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:433) om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

Förarbeten
Rskr. 2018/19:238, Prop. 2018/19:65, Bet. 2018/19:JuU26
Omfattning
upph. 15 §, rubr. närmast före 15 §; ändr. 16, 17 §§ , rubr. närmast före 7, 16, 17 §§; nya 1 a, 1 b §§, rubr. närmast före 1 a §
Ikraftträder
2019-06-30