1 §  Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får på uppdrag av Statens skolverk anordna uppdragsutbildning för sådan fortbildning av såväl lärare som fritidspedagoger och motsvarande som berättigar till statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.

Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor. Förordning (2014:161).

3 §  En högskola som anordnar sådan uppdragsutbildning som avses i 1 § får ta ut en avgift. Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.

Högskolorna får meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Förordning (2009:281).

4 §  Samma kvalitetskrav ska ställas på uppdragsutbildning som på högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå.

De som deltar i uppdragsutbildning för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. I 6 kap.6–8 §§högskoleförordningen (1993:100) finns det bestämmelser om att en student har rätt att tillgodoräkna sig tidigare utbildning samt motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

För fritidspedagoger och motsvarande som har fullföljt sådan uppdragsutbildning som avses i 1 § första stycket gäller inte kravet på ett självständigt arbete (examensarbete) enligt bilaga 2 till högskoleförordningen eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen. Förordning (2014:161).

5 §  Den som har gått igenom sådan uppdragsutbildning som avses i 4 § har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Förordning (2009:281).

6 §  Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2012:720).