1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar delgivningslagen (2010:1932). Begrepp och uttryck i förordningen har samma innebörd som i lagen.

2 §  Om en myndighet ska se till att delgivning sker, beslutar myndigheten om sättet för delgivning. Kostnaden för sådan delgivning ska myndigheten svara för.

3 §  Delgivning ska genomföras på ett sådant sätt att de åtgärder som vidtas inte vållar delgivningsmottagaren eller annan enskild onödig uppmärksamhet eller olägenhet.

4 §  En myndighet som handlägger ett mål eller ärende ska göra en anteckning om delgivning i en dagbok, ett diarium eller en motsvarande förteckning som förs i målet eller ärendet. I annat fall ska en anteckning om delgivning göras i en särskild delgivningsförteckning. Delgivningarna ska numreras löpande i respektive förteckning.

Myndigheten ska anteckna datum för översändande eller överlämnande av

1. den handling som ska delges,
2. kontrollmeddelande eller annat meddelande,
3. underrättelse, och
4. information om förenklad delgivning.

Myndigheten ska vidare, om det inte är obehövligt, anteckna de åtgärder som har vidtagits för att genomföra delgivning med en delgivningsmottagare samt förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

Delgivningsnummer och i förekommande fall målets eller ärendets beteckning ska anges på den handling som ska delges.

5 §  Om en handling skickas med brev, på elektronisk väg eller överlämnas till delgivningsmottagaren personligen ska, om det inte är obehövligt, till handlingen fogas information om delgivningsbekräftelse. Informationen ska innehålla myndighetens namn och adress, handlingens delgivningsnummer samt lämpliga sätt att bekräfta mottagandet av handlingen. Om det är lämpligt ska informationen även innehålla kortfattad uppgift om handlingen och när delgivningsbekräftelsen senast bör göras samt till handlingen fogas ett kuvert i vilket bekräftelsen kan skickas tillbaka.

Om handlingen skickas i en rekommenderad postförsändelse, ska handlingens delgivningsnummer anges på mottagningsbeviset. I förekommande fall ska på mottagningsbeviset även anges att det begärs en förkortad liggetid vid postkontoret respektive att postförsändelsen endast får kvitteras ut av delgivningsmottagaren personligen.

6 §  Vid vanlig delgivning ska delgivningsmottagaren bekräfta att han eller hon har mottagit den handling som delges. Om delgivningsmottagaren inte har bekräftat delgivning inom utsatt eller beräknad tid, bör han eller hon påminnas på lämpligt sätt.

7 §  På begäran av den myndighet som ska se till att delgivning sker ska annan myndighet, om arbetets behöriga gång tillåter det och det inte bedöms olämpligt, medverka till att den handling som ska delges genom vanlig delgivning lämnas till delgivningsmottagaren personligen.

8 §  Vid muntlig delgivning ska myndigheten på lämpligt sätt förvissa sig om att den med vilken telefonsamtal, sammanträde eller ett annat sammanträffande äger rum, är identisk med delgivningsmottagaren. När innehållet i handlingen eller beslutet har lästs upp ska delgivningsmottagaren informeras om att delgivning har skett.

Myndigheten ska fråga delgivningsmottagaren till vilken adress handlingen eller beslutet i enlighet med 19 § andra stycket delgivningslagen (2010:1932) ska skickas.

9 §  Vid stämningsmannadelgivning ska den som anlitas för delgivning uppträda hänsynsfullt och även i övrigt på ett sätt som inger förtroende när han eller hon utför sitt uppdrag.

10 §  När en myndighet som anges i 40 § första stycket delgivningslagen (2010:1932) har beslutat om stämningsmannadelgivning, ska den i första hand överväga om delgivning kan utföras av någon vid den egna myndigheten.

Stämningsmannadelgivning med den som är intagen på en sådan inrättning som avses i 40 § andra stycket delgivningslagen ska i första hand ske genom personal vid inrättningen.

Stämningsmannadelgivning med den som är intagen på vårdinrättning bör ske först efter samråd med verksamhetschefen eller motsvarande befattningshavare vid inrättningen.

11 §  Vid stämningsmannadelgivning ska den uppdragsgivande myndigheten lägga den handling som ska delges i ett kuvert som därefter försluts, om det inte finns skäl mot det. Information om delgivningsbekräftelse ska följa med försändelsen. Informationen ska innehålla myndighetens namn och adress och handlingens delgivningsnummer.

Försändelsen och informationen ska skickas eller lämnas till Polismyndigheten, det auktoriserade delgivningsföretag som har anlitats eller någon annan som ska utföra delgivningen. I det sammanhanget ska det anges vilken dag delgivningen senast ska vara verkställd och redovisad och, i förekommande fall, vilka villkor som ska gälla för delgivningen. Förordning (2014:1185).

12 §  Om den uppdragsgivande myndigheten har vidtagit egna delgivningsåtgärder, ska dessa redovisas till den som anlitas för stämningsmannadelgivning. Myndigheten ska även lämna upplysningar om de efterforskningar som har gjorts, delgivningsmottagarens fullständiga namn, personnummer, postadress och andra tillgängliga adressuppgifter samt förhållanden i övrigt av betydelse i delgivningsärendet.

13 §  När Polismyndigheten anlitas för stämningsmannadelgivning ska delgivning utföras av en stämningsman som är förordnad av myndigheten eller utföras av en annan anställd vid myndigheten. Förordning (2014:1185).

14 §  Vid delgivning enligt 33 § delgivningslagen (2010:1932) ska uppgifterna i den handling som ska delges förmedlas genom telefon, e-post eller på annat sätt till den som ska utföra delgivning. Om uppgifterna förmedlas genom telefon, ska meddelandet antecknas.

Den som utför delgivningen ska fråga delgivningsmottagaren till vilken adress handlingen i enlighet med 33 § andra stycket delgivningslagen ska skickas.

15 §  Vid delgivning enligt 35 eller 36 § delgivningslagen (2010:1932) ska den som utför stämningsmannadelgivning skicka underrättelse enligt 34 § andra stycket delgivningslagen till delgivningsmottagarens senast kända adress.

16 §  När den som har anlitats för stämningsmannadelgivning redovisar sitt uppdrag till den uppdragsgivande myndigheten, ska delgivningsbekräftelse eller intyg om att det finns hinder mot delgivning samt en redogörelse för samtliga vidtagna delgivningsåtgärder skickas eller lämnas till myndigheten.

Redogörelsen ska innehålla uppgifter om vidtagna delgivningsåtgärder och kontroller, antalet utförda delgivningsförsök, de omständigheter som har legat till grund för bedömningar i delgivningsärendet samt förhållanden i övrigt av betydelse för kommande delgivning med delgivningsmottagaren.

Om delgivning har skett enligt 33 § delgivningslagen (2010:1932) ska redogörelsen innehålla sådana uppgifter som anges i 14 § andra stycket.

17 §  Framkommer det vid stämningsmannadelgivning att delgivningsmottagaren är bosatt på annan adress än den där han eller hon är folkbokförd, ska den myndighet som har begärt delgivning underrätta Skatteverket om förhållandet. Detta gäller dock inte om folkbokföringen ändå kan antas vara riktig.

18 §  En domstol eller annan myndighet som ofta anlitar Polismyndigheten eller ett auktoriserat delgivningsföretag för stämningsmannadelgivning, ska med lämpliga mellanrum samråda med Polismyndigheten respektive delgivningsföretaget om delgivningsarbetet. Förordning (2014:1185).

19 §  Vid kungörelsedelgivning ska den myndighet som har beslutat om delgivning anteckna dagen för beslutet i den förteckning som anges i 4 §.

Myndigheten ska kontrollera att annonsering skett i de tidningar som har anlitats för kungörelsedelgivning. Myndigheten ska anteckna dagen för annonseringen på den handling som hålls tillgänglig enligt 47 § delgivningslagen (2010:1932).

20 §  Vid kungörelsedelgivning ska i fall som avses i 49 § andra stycket andra meningen delgivningslagen (2010:1932) meddelandet anslås på en anslagstavla som är avsedd för meddelanden till dem som hyr eller annars innehar en lägenhet inom fastigheten. Saknas anslagstavla, ska meddelandet anslås väl synligt i husets huvudingång. Finns det flera huvudingångar till huset eller flera hus på samma fastighet, ska meddelandet anslås i samtliga huvudingångar.

Den myndighet som har beslutat om kungörelsedelgivning ska överväga om någon som är anställd vid den egna myndigheten kan anslå meddelandet.

Den som har anslagit meddelandet ska upprätta ett intyg om vid vilken tidpunkt och på vilket sätt meddelandet har anslagits.

21 §  När Polismyndigheten anlitas för stämningsmannadelgivning ska den ta ut en avgift på 1 000 kr. Avgiften ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader. För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11-14 §§avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (2019:779).

22 §  När en länsstyrelse bistår en enskild med delgivning, ska den ta ut en avgift på 500 kr. När länsstyrelsens bistånd innefattar stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning ska en extra avgift motsvarande kostnaden för sådan delgivning tas ut. För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11–14 §§avgiftsförordningen (1992:191).

23 §  Denna förordning gäller i tillämpliga delar även när en enskild på grund av föreskrift i en författning ska se till att delgivning sker utan samband med ett mål eller ärende. Detsamma gäller när en myndighet enligt 8 § delgivningslagen (2010:1932) har beslutat att en part eller någon som har liknande ställning själv får se till att delgivning sker.

Om en myndighet har beslutat att en part eller någon som har en liknande ställning ska se till att delgivning sker, ska information om delgivningsbekräftelse och myndighetens föreläggande om delgivning lämnas eller skickas till parten eller dennes ombud.

24 §  Information om delgivningsbekräftelse, meddelande enligt 5 § första stycket och 22 och 27 §§delgivningslagen (2010:1932) samt underrättelse enligt 34 § andra stycket delgivningslagen fastställs av Domstolsverket efter att Polismyndigheten har hörts. Förordning (2014:1185).

25 §  Föreskrifter om vad information om förenklad delgivning ska innehålla får meddelas av

1. Domstolsverket, när det gäller information enligt 24 § första stycket delgivningslagen (2010:1932), och
2. Polismyndigheten, efter att Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och övervakningsnämnderna har hörts, när det gäller information enligt 33 kap. 6 § andra stycket och 6 a §rättegångsbalken. Förordning (2019:268).