Delgivningslag (2010:1932)

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
2010-12-16
Ändring införd
SFS 2010:1932 i lydelse enligt SFS 2022:1536
Ikraft
2011-04-01
Upphäver
Delgivningslag (1970:428)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2023-05-01

Huvudförfattare []


Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet eller när delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

[S2]Om det i lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

2 §  Delgivning innebär att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att något av de andra förfaranden som anges i denna lag används.

[S2]Den som ensam eller tillsammans med någon är behörig att ta emot delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. Bestämmelser om vilka som är delgivningsmottagare finns i 11-15 §§.

[S3]Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssätten

Prop. 2021/22:279: Den som ensam eller tillsammans med någon är behörig att ta emot delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. Bestämmelser om vilka som är delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssätten – vanlig delgivning (16–18 §§), – muntlig delgivning (19–21 §§), – förenklad delgivning (22–26 §§), – särskild delgivning med juridisk person (27–30 §§), ...

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges vad delgivning innebär, nämligen att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen. Delgivning kan också innebära att något av de andra förfaranden som anges i denna lag används.

3 §  Delgivning med en person som vistas utomlands får ske om den stat där delgivning ska ske tillåter det.

[S2]Vid delgivning enligt första stycket får lagen på den utländska orten tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

[S3]En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken, som ska delges utomlands, får inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt. Lag (2013:877).

Prop. 2012/13:182: Vid delgivning enligt första stycket får lagen på den utländska orten tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken, som ska delges utomlands, får inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (<a href="https://lagen.nu/1974:752" ...

4 §  Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

[S2]Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilket delgivningsätt som ska väljas och om att delgivning i vissa fall inte får ske på visst sätt. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

  • RH 2019:40:Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har delgett hyresgästen kallelse till sammanträde genom förenklad delgivning när det förflutit över ett år från det att hyresgästen delgavs information om förenklad delgivning. Under den tid som förflutit har hyresnämnden inte vidtagit några handläggningsåtgärder eller kommunicerat med hyresgästen. Hyresgästen uteblev från sammanträdet. Enligt hovrätten har den i målet uppkomna tidsutdräkten inneburit att det inte varit lämpligt att delge hyresgästen kallelsen genom förenklad delgivning. Eftersom hyresgästen inte varit rätteligen delgiven, har denne haft laga förfall för sin utevaro vid sammanträdet. Hyresnämndens beslut har undanröjts och målet visats åter till nämnden för fortsatt behandling.
  • NJA 2017 s. 252:Finns det särskild anledning att befara att en försändelse översänd genom förenklad delgivning inte kommer att nå fram till den sökte, ska annan delgivningsmetod användas. Bedömningen ska göras objektiverat.
  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

4 a §  Innehåller en ansökan om bistånd med delgivning i Sverige en begäran om att ett visst förfarande som avviker från denna lag ska användas, får det tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

[S2]Vid bistånd med delgivning i Sverige får delgivning av en handling som är skriven på eller översatt till ett annat språk än svenska eller ett språk som följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, endast ske med delgivningsmottagarens samtycke om det inte står klart att han eller hon förstår det andra språket. Lag (2013:877).

Prop. 2012/13:182: att ett visst förfarande som avviker från denna lag ska användas, får det tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

Vid bistånd med delgivning i Sverige får delgivning av en handling som är skriven på eller översatt till ett annat språk än svenska eller ett språk som följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, endast ske med delgivningsmottagarens samtycke om det ...

5 §  Om en handling som en myndighet ska delge en person är omfattande eller det av annan anledning är olämpligt att skicka eller lämna handlingen, får myndigheten besluta att handlingen i stället under viss tid ska hållas tillgänglig hos myndigheten eller på annan plats som myndigheten beslutar. Ett meddelande om beslutets innehåll ska delges.

[S2]Första stycket gäller inte delgivning av en handling som inleder ett förfarande vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gäller dock bilagor till en sådan handling.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller ett undantag från skyldigheten att skicka eller lämna de handlingar som delgivningen avser. Paragrafen, som motsvarar 6 § andra och tredje styckena i 1970 års delgivningslag, berörs i avsnitt 5.1.

6 §  Bestämmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillämpas även vid delgivning av annat än handling.

Vem som ska se till att delgivning sker m.m.

7 §  En myndighet som handlägger ett mål eller ärende ska se till att delgivning sker.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om myndighets ansvar för att se till att delgivning sker. Den motsvarar delvis 2 § första stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

8 §  Begär en part eller någon som har liknande ställning att själv få se till att delgivning sker och det inte är olämpligt, får myndigheten besluta om detta. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. partsdelgivning. Den motsvarar i huvudsak 2 § andra stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

9 §  En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett mål eller ärende får vända sig till en länsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till Länsstyrelsen i Stockholms län för bistånd med delgivningen.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningar för bistånd med delgivning utomlands enligt första stycket.

[S3]Länsstyrelsen ska avvisa en framställan om delgivning om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats. Lag (2013:877).

Prop. 2012/13:182: Regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningar för bistånd med delgivning utomlands enligt första stycket.

Länsstyrelsen ska avvisa en framställan om delgivning om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.2.2, rör frågan om var en enskild sökande som ska se till att delgivning sker utan samband ...

10 §  När en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § får endast vanlig delgivning och stämningsmannadelgivning användas. När länsstyrelsen bistår enskild med delgivning enligt 9 § får dock delgivning även ske genom särskild delgivning med juridisk person och kungörelse- delgivning.

Delgivningsmottagare

Delgivning med en fysisk person

11 §  Vid delgivning med en fysisk person är han eller hon delgivningsmottagare.

[S2]Har en fysisk person ställföreträdare som är behörig att företräda honom eller henne i saken, är i stället ställföreträdaren delgivningsmottagare. Om det finns skäl till det, är den fysiska personen och ställföreträdaren tillsammans delgivningsmottagare.

Prop. 2009/10:237: I första stycket finns huvudregeln, som anger att den fysiska person som ska delges också är delgivningsmottagare.

Delgivning med staten

12 §  Vid delgivning med staten är en person som är behörig att ta emot delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rätt i saken delgivningsmottagare.

[S2]Om det inte av lag eller annan författning framgår att en viss myndighet ska bevaka statens rätt i saken är justitiekanslern, eller någon annan person som är behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns räkning, delgivningsmottagare.

Delgivning med annan juridisk person än staten

13 §  Vid delgivning med annan juridisk person än staten är en person som har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera är behöriga tillsammans, är var och en av dem delgivningsmottagare. En verkställande direktör i ett aktiebolag är alltid delgivningsmottagare.

[S2]Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en behörig ställföreträdare, eller en vice verkställande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. Suppleanten eller vice verkställande direktören ska se till att handlingen så snart det kan ske lämnas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.

Prop. 2009/10:237: I första stycket föreskrivs att en person som har rätt att företräda den juridiska personen (behörig ställföreträdare) är delgivningsmottagare. Om styrelseledamöterna endast får teckna den juridiska personens firma tillsammans, är ändå var och en av dem delgivningsmottagare. Därutöver är alltid verkställande direktör i ett aktiebolag delgivningsmottagare. Det innebär att handlingen får lämnas till den verkställande direktören i ett aktiebolag även om han eller hon inte är behörig ställföreträdare. ...

Delgivning med delägare i samfällighet m.m.

14 §  Vid delgivning med delägare i en samfällighet eller med medlemmar i en sammanslutning är, om inte 13 § är tillämplig, även ledamot av styrelsen eller annan som utsetts att förvalta samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare, är någon som har rätt att sammankalla dem som ska besluta i samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter delgivningsmottagare.

[S2]Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen så snart det kan ske lämnas till någon som har rätt att företräda delägarna eller medlemmarna eller underrätta dem som avses med delgivningen.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om delgivning med delägare eller medlemmar i associationsformer som inte är juridiska personer. Bestämmelserna motsvarar 10 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Delgivning med den som har ett ombud

15 §  Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen är även ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sådant ombud och handlingen lämnas till en delgivningsmottagare enligt 11-14 §§, bör ombudet underrättas om detta.

[S2]Första stycket gäller inte om handlingen innehåller ett föreläggande för den som ska delges att fullgöra något personligen.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om delgivningsmottagare för de fall den som ska delges företräds av ombud. Paragrafen motsvarar i huvudsak 11 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

  • NJA 2016 s. 1004:Återställande av försutten tid. Ett vitesföreläggande har ansetts som ett föreläggande för en part att fullgöra något personligen. Delgivning kunde därför inte ske med ombudet, och parten hade inte anledning att förlita sig på att ombudet skulle informeras. Laga förfall att överklaga föreläggandet i rätt tid har ansetts inte föreligga.

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning går till

När vanlig delgivning får användas

17 §  Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

[S2]Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

Delgivningstidpunkten

18 §  Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

[S2]Om en postförsändelse har hämtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa när försändelsen hämtats av budet.

Delgivning via brev tar minst en dag och kan omöjligt komma fram samma dag som ett beslutet meddelas, se Migrationsöverdomstolens dom i mål nr UM 8660-11 från den 20 december 2011 i vilken tidigare avvisad överklagan pga missad överklagandefrist förskjöts med en dag och då ansågs ha inkommit i rätt tid.

  • NJA 2014 s. 996:En arvinge får del av ett testamente på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att testamentstagarens syfte är att delge testamentet. Så har inte ansetts vara fallet när (I) arvinge har fått del av ett testamente i ett ärende om förordnande av boutredningsman eller när (II) ett testamente har kvitterats med mottagningsbevis men försändelsen innehåller instruktioner som anger att arvingen ska vidta ytterligare åtgärd för att klanderfristen ska börja löpa.
  • NJA 2013 s. 364:Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att stämning i brottmål har blivit delgiven i tid för att hindra åtalspreskription.

Muntlig delgivning

Hur muntlig delgivning går till

19 §  Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren. Sådan delgivning får även avse en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått skriftlig form.

[S2]Handlingen eller beslutet, sedan det har fått skriftlig form, ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

  • RH 2014:51:Fråga om delgivning av beslut om tillträdesförbud har skett på lämpligt sätt. Också fråga om straffmätning vid överträdelse av sådant förbud.

När muntlig delgivning får användas

20 §  Muntlig delgivning får användas av en myndighet när delgivning ska ske i ett mål eller ärende.

[S2]Muntlig delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Delgivningstidpunkten

21 §  Muntlig delgivning har skett när innehållet som avses i 19 § har lästs upp.

Förenklad delgivning

Hur förenklad delgivning går till

22 §  Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

[S2]Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg.

Paragrafen anger hur förenklad delgivning går till. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Det nya andra stycket innebär att ett kontrollmeddelande om att handlingen som ska delges har skickats inte behöver skickas om handlingen skickas på elektronisk väg. ...

  • RH 2019:40:Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har delgett hyresgästen kallelse till sammanträde genom förenklad delgivning när det förflutit över ett år från det att hyresgästen delgavs information om förenklad delgivning. Under den tid som förflutit har hyresnämnden inte vidtagit några handläggningsåtgärder eller kommunicerat med hyresgästen. Hyresgästen uteblev från sammanträdet. Enligt hovrätten har den i målet uppkomna tidsutdräkten inneburit att det inte varit lämpligt att delge hyresgästen kallelsen genom förenklad delgivning. Eftersom hyresgästen inte varit rätteligen delgiven, har denne haft laga förfall för sin utevaro vid sammanträdet. Hyresnämndens beslut har undanröjts och målet visats åter till nämnden för fortsatt behandling.

23 §  Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant skickas, skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

[S2]Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket.

Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om vart handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas vid förenklad delgivning. Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om vart handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas vid förenklad delgivning. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.

När förenklad delgivning får användas

24 §  Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

[S2]Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att förenklad delgivning ska få användas. Hänvisningen till part eller den som har liknande ställning i mål eller ärende är avsedd att täcka in alla som har partsliknande ställning i ett mål eller ärende, dvs. även dem som uppträder i mål och ärenden som har initierats av den handläggande myndigheten. Vidare uppställs ett krav på att delgivningsmottagaren har fått information om att förenklad delgivning kan komma att ...

  • RH 2011:47:Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit emot handlingen som ska delges, inte varit olämpligt att lämna handlingen i en personbil.
  • HFD 2012 not 15:Överklagande ansågs ha kommit in i rätt tid då det inte framgick att klaganden blivit delgiven det överklagade beslutet genom förenklad delgivning
  • NJA 2022 s. 741:Förenklad delgivning med e-post?
  • RH 2019:40:Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har delgett hyresgästen kallelse till sammanträde genom förenklad delgivning när det förflutit över ett år från det att hyresgästen delgavs information om förenklad delgivning. Under den tid som förflutit har hyresnämnden inte vidtagit några handläggningsåtgärder eller kommunicerat med hyresgästen. Hyresgästen uteblev från sammanträdet. Enligt hovrätten har den i målet uppkomna tidsutdräkten inneburit att det inte varit lämpligt att delge hyresgästen kallelsen genom förenklad delgivning. Eftersom hyresgästen inte varit rätteligen delgiven, har denne haft laga förfall för sin utevaro vid sammanträdet. Hyresnämndens beslut har undanröjts och målet visats åter till nämnden för fortsatt behandling.

25 §  Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

[S2]Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges att informationen ska delges. I stycket anges också vilka delgivningssätt som får användas för detta ändamål, nämligen vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person och vissa former av stämningsmannadelgivning (personlig delgivning och spikning). Motsatsvis följer att övriga former av stämningsmannadelgivning, surrogatdelgivning (34–37 §§) och delgivning av ett skriftlig meddelande när handlingen inte finns tillgänglig (33 §) samt kungörelsedelgivning ...

  • RH 2019:40:Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har delgett hyresgästen kallelse till sammanträde genom förenklad delgivning när det förflutit över ett år från det att hyresgästen delgavs information om förenklad delgivning. Under den tid som förflutit har hyresnämnden inte vidtagit några handläggningsåtgärder eller kommunicerat med hyresgästen. Hyresgästen uteblev från sammanträdet. Enligt hovrätten har den i målet uppkomna tidsutdräkten inneburit att det inte varit lämpligt att delge hyresgästen kallelsen genom förenklad delgivning. Eftersom hyresgästen inte varit rätteligen delgiven, har denne haft laga förfall för sin utevaro vid sammanträdet. Hyresnämndens beslut har undanröjts och målet visats åter till nämnden för fortsatt behandling.

Delgivningstidpunkten

26 §  Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet, när ett sådant skickas, har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: Paragrafen anger när förenklad delgivning har skett. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Ändringen i paragrafen är en följd av ändringen i 22 § som innebär att ett kontrollmeddelande inte behöver skickas om handlingen skickas på elektronisk väg.

  • HFD 2012 not 15:Överklagande ansågs ha kommit in i rätt tid då det inte framgick att klaganden blivit delgiven det överklagade beslutet genom förenklad delgivning

Särskild delgivning med juridisk person

Hur särskild delgivning med juridisk person går till

27 §  Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

28 §  Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 §.

När särskild delgivning med juridisk person får användas

29 §  Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

  1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,
  2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret,
  3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,
  4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret,
  5. försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som är registrerade i försäkringsregistret,
  6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och
  7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret. Lag (2020:399).

Prop. 2019/20:138: 2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret,

3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,

  • MÖD 2015:37:Utdömande av vite ----- En miljönämnd har yrkat att vite ska dömas ut mot ett bolag som inte följt ett föreläggande. Föreläggandet har delgetts med metoden särskild delgivning med juridisk person (29 § delgivningslagen) och har vunnit laga kraft. Bolaget har invänt mot yrkandet att föreläggandet inte nått bolagets ledning pga ägarbyte alternativt att personal på plats inte förstått ärendet. MÖD fann att det inte fanns hinder mot att delge föreläggande med särskild delgivning med juridisk person. Vidare gäller att, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, kravet på faktisk kännedom om vitesföreläggande inte för delgivning med aktiebolag.

Delgivningstidpunkten

30 §  Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Stämningsmannadelgivning

Hur stämningsmannadelgivning går till

31 §  Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38 §§ och dokumenterar åtgärden.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en övergripande bestämmelse om hur stämningsmannadelgivning går till. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Stämningsmannadelgivning när delgivningsmottagaren påträffas

32 §  Vid stämningsmannadelgivning ska handlingen lämnas till delgivningsmottagaren om han eller hon påträffas.

[S2]Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

33 §  Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgivningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

[S2]Handlingen ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges att ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen får överlämnas i stället för handlingen om denna inte finns tillgänglig vid delgivningstillfället. Meddelandet måste innehålla samtliga uppgifter av betydelse för delgivningen.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till en annan person än delgivningsmottagaren

34 §  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

[S2]En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges att delgivning i vissa fall kan ske genom att handlingen lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Liksom enligt 1970 års delgivningslag kan surrogatdelgivning endast tillämpas när en person frivilligt tar emot handlingen. Det framgår uttryckligen av andra meningen. Handlingen får inte lämnas till en person som är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges. Bestämmelsen hindrar inte att en person som inte är behörig att utföra stämningsmannadelgivning ...

35 §  Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om surrogatdelgivning när den person som är delgivningsmottagare inte påträffas i bostaden. Den har utan ändring i sak överförts från 12 § första meningen i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.8. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

36 §  Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om surrogatdelgivning när den person som är delgivningsmottagare inte påträffas på sin arbetsplats. Den har utan ändring i sak överförts från 12 § andra stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.9.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

38 §  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om

  1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
  2. handlingen inte kan lämnas enligt 34-36 §§,
  3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
  4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om stämningsmannadelgivning genom s.k. spikning. Den har till stora delar sin motsvarighet i 15 § andra stycket och 18 a § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.11.

  • RH 2018:27:Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vidare konstaterar hovrätten att förutsättningar för kungörelsedelgivning inte förelegat och att målet därför ska återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling. Slutligen finner hovrätten att i ett mål om domvilla fördelningen av rättegångskostnader ska ske enligt huvudregeln i 12 kap. 73 § jordabalken, dvs. att parterna själva ska svara för sina egna kostnader.
  • MÖD 2020:24:Utdömande av vite ----- Utdömande av vite med anledning av föreläggande om städning av fastighet. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till, på grund av målets straffrättsliga karaktär, att det inte är möjligt att delge adressaten en ansökan om utdömande av vite genom s.k. spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det har därför inte funnits förutsättningar för att bifalla nämndens ansökan. Mark- och miljödomstolens dom har undanröjts och målet har återförvisats till den domstolen för fortsatt handläggning.
  • NJA 2021 s. 490:En ansökan om utdömande av vite har ansetts inte kunna delges genom s.k. spikning.

Delgivningstidpunkten

39 §  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

[S2]Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

Vem som får utföra stämningsmannadelgivning

40 §  Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är anställd vid

  • Polismyndigheten,
  • Säkerhetspolisen,
  • åklagarmyndighet,
  • allmän domstol,
  • allmän förvaltningsdomstol,
  • Kronofogdemyndigheten,
  • Skatteverket,
  • svensk utlandsmyndighet, och
  • auktoriserat delgivningsföretag.

[S2]Stämningsmannadelgivning får utföras av personal vid respektive inrättning om delgivningsmottagaren är intagen i

Prop. 2009/10:237: I första stycket räknas de personkategorier upp som har full stämningsmannabehörighet, dvs. som kan utföra all slags stämningsmannadelgivning. Till skillnad från 1970 års delgivningslag är samtliga anställda vid polismyndighet, åklagarmyndighet, allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket behöriga att utföra stämningsmannadelgivning. Även anställda vid auktoriserade delgivningsföretag är behöriga att utföra sådan delgivning. Auktorisation av delgivningsföretag ...

Förordnande av stämningsmän

41 §  Polismyndigheten förordnar stämningsmän. Lag (2014:647).

Polismyndighetens rätt att öppna postförsändelse

42 §  Polismyndigheten får öppna en försändelse som har lämnats till myndigheten för stämningsmannadelgivning, om det behövs för att innehållet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten för delgivning. Detta gäller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försändelsen inte får öppnas. Lag (2014:647).

Prop. 2013/14:110: Av paragrafen framgår att en försändelse som har lämnats för stämningsmannadelgivning under vissa förutsättningar får öppnas. Paragrafen har anpassats till den nya polisorganisationen på så sätt att Polismyndigheten anges och att möjligheten att överlämna uppgifter till en annan polismyndighet har tagits bort. Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om polismyndighetens rätt att i vissa fall öppna den försändelse som ska delges genom stämningsmannadelgivning. Den motsvarar delvis 29 a § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.12.

Upplysningsskyldighet

43 §  En fastighetsägare, tomträttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet ska på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om bl.a. fastighetsägares skyldighet att lämna upplysningar till den som utför stämningsmannadelgivning. Bestämmelsen har utan ändring i sak överförts från 26 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.

44 §  En arbetsgivare är skyldig att på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är anställd hos honom eller henne och, om så är fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och som kan underlätta delgivningen.

45 §  Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gäller inte den som står i sådant förhållande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från upplysningsskyldigheten i 43 och 44 §§. Bestämmelsen motsvarar 28 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.

Tillträde till enskilt område som inte utgör bostad

46 §  Stämningsman och den som är anställd vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämningsmannadelgivning.

[S2]En polisman som vägras sådant tillträde får, efter beslut av Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen, själv bereda sig tillträde. Om någon annan person som anges i första stycket vägras tillträde, ska Polismyndigheten lämna biträde om personen begär det. Lag (2014:647).

Prop. 2013/14:110: Av paragrafen framgår att stämningsmän och anställda vid vissa myndigheter har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämningsmannadelgivning.

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning går till

47 §  Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48-50 §§.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en övergripande bestämmelse om hur kungörelsedelgivning går till. Den motsvarar delvis 17 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitten 13.1 och 13.3.1–13.3.3.

  • RH 2018:27:Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vidare konstaterar hovrätten att förutsättningar för kungörelsedelgivning inte förelegat och att målet därför ska återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling. Slutligen finner hovrätten att i ett mål om domvilla fördelningen av rättegångskostnader ska ske enligt huvudregeln i 12 kap. 73 § jordabalken, dvs. att parterna själva ska svara för sina egna kostnader.
  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

Kungörelsedelgivning när delgivningsmottagaren saknar känt hemvist eller undandrar sig delgivning

48 §  Kungörelsedelgivning får ske

  1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,
  2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller
  3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

[S2]Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörelsedelgivning när delgivningsmottagaren saknar känt hemvist eller undandrar sig delgivning. Den motsvarar delvis 15 § och 17 § första stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitten 13.2.1–13.2.3 och 13.3.1–13.3.2.

  • NJA 2021 s. 960:Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende våldtäkt. Den tilltalade delgavs kallelse till huvudförhandling i hovrätten genom kungörelsedelgivning. Han inställde sig inte personligen. Med hänsyn bl.a. till att den tilltalade har känt till målet i hovrätten men hållit sig undan har det ansetts inte finnas hinder för hovrätten att pröva målet och att döma den tilltalade till ett fängelsestraff.
  • NJA 2022 s. 173:Efter kallelse till konkursförhandling genom kungörelsedelgivning uteblev gäldenären och försattes i konkurs. I hovrätten pre-senterade gäldenären utredning, däribland gåvor som gäldenären erhållit efter konkursbeslutet, som motbevisade insolvens-presumtionen. Gäldenären har vid fördelning av rättegångskostnaderna ansetts orsaka en onödig rättegång i hovrätten ( jfr 18 kap. 3 § RB).
  • RH 2018:27:Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vidare konstaterar hovrätten att förutsättningar för kungörelsedelgivning inte förelegat och att målet därför ska återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling. Slutligen finner hovrätten att i ett mål om domvilla fördelningen av rättegångskostnader ska ske enligt huvudregeln i 12 kap. 73 § jordabalken, dvs. att parterna själva ska svara för sina egna kostnader.

Kungörelsedelgivning när en obestämd krets eller ett stort antal personer ska delges

49 §  Kungörelsedelgivning får ske

  1. om en obestämd krets ska delges,
  2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller
  3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

[S2]Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

[S3]Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörelsedelgivning när en obestämd krets eller ett stort antal personer ska delges. Den motsvarar i huvudsak 16 § första stycket och andra stycket 1 och 2 samt 17 § första och andra styckena i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitten 13.2.4, 13.3.1 och 13.3.3.

  • MÖD 2014:11:Ledningsrätt för kraftledning (Sydvästlänken )---- Vid en ledningsrättsförrättning bör det normalt sett framgå för lantmätaren vilka upplåtna ledningsrätter och officialservitut som redan belastar fastigheten där den nya ledningsrätten avses att upplåtas. Om den nya ledningsrätten kommer att korsa eller dras nära intill befintliga ledningsrätter eller servitut, är innehavare av de befintliga rättigheterna också berörda. Det innebär att innehavare av sådana rättigheter är att anse som kända sakägare vid ledningsrättsförrättningen och att kallelse av dessa ska ske genom ordinär delgivning.
  • MÖD 2019:21:Intrångsersättning enligt miljöbalken med anledning av utvidgning och ändring av naturreservat ----- Angående preklusion och preskription beträffande anspråk på ersättning vid utvidgning och ändring av naturreservat. Enligt 31 kap. 13 § miljöbalken ska den som vill ha ersättning väcka talan inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft. Frågan i målet är om det beslut som ett anspråk grundas på kan anses ha fått laga kraft i förhållande till den som begär ersättning men som inte överklagat beslutet redan när överklagandetiden löpt ut, även om beslutet överklagats av någon annan. MÖD ansåg att det beslut som ett anspråk grundas på får laga kraft i förhållande till alla sakägare först när beslutet om inrättande av reservatet slutligt prövats - oavsett om de överklagat beslutet om inrättande av reservat eller inte.
  • HFD 2017:48:I mål om rättsprövning av ett beslut om utvidgat strandskydd har det ansetts att föreskrifterna om kungörelsedelgivning av en obestämd krets personer har iakttagits trots att flera sakägare i denna krets varit kända för myndigheten (I). Kravet att ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla som avses med delgivningen, är inte uppfyllt om meddelandet skickas endast till en myndighet eller kommun (II).
  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

Kungörelsedelgivning när en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt

50 §  Kungörelsedelgivning får ske

  1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller
  2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

[S2]Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

[S3]Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörelsedelgivning när en juridisk person har underlåtit att fullgöra sin registreringsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.5.

Delgivningstidpunkten

51 §  Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.

  • NJA 2022 s. 173:Efter kallelse till konkursförhandling genom kungörelsedelgivning uteblev gäldenären och försattes i konkurs. I hovrätten pre-senterade gäldenären utredning, däribland gåvor som gäldenären erhållit efter konkursbeslutet, som motbevisade insolvens-presumtionen. Gäldenären har vid fördelning av rättegångskostnaderna ansetts orsaka en onödig rättegång i hovrätten ( jfr 18 kap. 3 § RB).

Tillgänglighetsdelgivning

Hur tillgänglighetsdelgivning går till

52 §  Tillgänglighetsdelgivning sker genom att handlingen som ska delges hålls tillgänglig hos en myndighet antingen omedelbart eller från och med en i förväg bestämd tidpunkt. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: tillgänglig hos en myndighet antingen omedelbart eller från och med en i förväg bestämd tidpunkt.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur tillgänglighetsdelgivning går till. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

Tillgänglighetdelgivning sker genom att handlingen som ska delges hålls tillgänglig hos en myndighet. Begreppet myndighet innefattar både ...

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av länsstyrelses beslut i vissa delgivningsärenden. Den motsvarar delvis 22 § andra och tredje styckena i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

När tillgänglighetsdelgivning får användas

53 §  Tillgänglighetsdelgivning får användas av en myndighet i de fall som särskilt anges i lag, om delgivningsmottagaren vid ett personligt sammanträffande eller genom ljud- och bildöverföring har delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas samt information om från vilken tidpunkt och på vilken plats handlingen kommer att hållas tillgänglig. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: särskilt anges i lag, om delgivningsmottagaren vid ett personligt sammanträffande eller genom ljud- och bildöverföring har delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas samt information om från vilken tidpunkt och på vilken plats handlingen kommer att hållas tillgänglig.

Paragrafen, som är ny, anger när tillgänglighetsdelgivning får användas. Övervägandena finns i avsnitt ...

Delgivningstidpunkten

54 §  Tillgänglighetsdelgivning har skett när handlingen har gjorts tillgänglig vid den tidpunkt och på den plats som delgivningsmottagaren har delgetts information om. Om handlingen hålls tillgänglig omedelbart har tillgänglighetsdelgivning skett den tredje arbetsdagen efter det att delgivningsmottagaren har delgetts information om att tillgänglighetsdelgivning kan komma att användas. Lag (2022:1536).

Prop. 2021/22:279: den tidpunkt och på den plats som delgivningsmottagaren har delgetts information om. Om handlingen hålls tillgänglig omedelbart har tillgänglighetsdelgivning skett den tredje arbetsdagen efter det att delgivningsmottagaren har delgetts information om att tillgänglighetsdelgivning kan komma att användas.

Paragrafen, som är ny, anger när tillgänglighetsdelgivning har skett. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2021/22:279#S7-2-3" ...

Överklagande

55 §  Länsstyrelsens beslut i delgivningsfrågor enligt 9 och 10 §§ och om avvisning enligt 9 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Lag (2022:1536).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Delgivningslag (2010:1932)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011, då delgivningslagen (1970:428) upphör att gälla.
  2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15-17 §§delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2013:877) om ändring i delgivningslagen (2010:1932)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:37, Prop. 2012/13:182, Bet. 2013/14:JuU5
Omfattning
ändr. 3, 9 §§; ny 4 a §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:647) om ändring i delgivningslagen (2010:1932)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 40, 41, 42, 46 §§, rubr. närmast före 42 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2019:765) om ändring i delgivningslagen (2010:1932)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:27, Prop. 2018/19:158, Bet. 2019/20:FiU12
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2019-12-15

Lag (2020:399) om ändring i delgivningslagen (2010:1932)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:248, Prop. 2019/20:138, Bet. 2019/20:FiU40
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2020-07-01

Lag (2022:1536) om ändring i delgivningslagen (2010:1932)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för delgivningsmottagare som har delgetts information om förenklad delgivning före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för delgivningsmottagare som har delgetts information om tillgänglighetsdelgivning före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2022/23:16, Prop. 2021/22:279, Bet. 2022/23:JuU2
Omfattning
nuvarande 52 § betecknas 55 §; ändr. 2, 22, 23, 26 §§, rubr. närmast före 52 § sätts närmast före 55 §; nya 52, 53, 54 §§, rubr. närmast efter 51 §, rubr. närmast före 52, 53, 54 §§
Ikraftträder
2023-01-01