1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning och om hantering av sådan utrustning.

Förordningen är meddelad med stöd av 14 kap. 8 § miljöbalken i fråga om 3, 7-11, 13-33 och 35 §§ och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

2 §  För tillämpningen av denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen gäller att elektrisk och elektronisk utrustning är indelad i kategorierna

1. stora hushållsapparater,
2. små hushållsapparater,
3. it- och telekommunikationsutrustning,
4. konsumentutrustning,
5. belysningsutrustning,
6. elektriska och elektroniska verktyg,
7. leksaker, sport- och fritidsprodukter,
8. medicintekniska produkter,
9. industriella och andra övervaknings- och kontrollinstrument,
10. automater, och
11. annan elektrisk och elektronisk utrustning.

3 §  Förordningen ska inte tillämpas på

1. vapen, ammunition och krigsmateriel som är avsedda att användas för specifikt militära ändamål samt annan utrustning som är nödvändig vid skydd av väsentliga säkerhetsintressen hos en medlemsstat i Europeiska unionen,
2. utrustning som är avsedd att skickas ut i rymden,
3. utrustning som är tillverkad enbart för att ingå som en del av en annan typ av utrustning som inte omfattas av eller är undantagen från denna förordnings tillämpningsområde, om den kan fylla sin funktion endast som en del av den utrustningen och endast kan ersättas av samma slags utrustning,
4. sådana storskaliga stationära industriverktyg som
   1. utgörs av grupper av maskiner, utrustning, komponenter eller kombinationer av dessa,
   2. fungerar tillsammans för en viss tillämpning,
   3. installeras permanent och monteras ned av fackmän på en viss plats, och
   4. används och underhålls av fackmän i en industriell produktionsanläggning eller anläggning för forskning eller utveckling,
5. sådana storskaliga fasta installationer som utgörs av kombinationer av två eller flera slags apparater eller annan utrustning som sätts samman, installeras och monteras ned av fackmän och är avsedda att användas permanent på en på förhand bestämd och särskilt avsedd plats,
6. transportmedel för personer eller varor, om transportmedlen är något annat än elektriska tvåhjuliga fordon som inte är typgodkända,
7. maskiner som uteslutande tillhandahålls för yrkesmässig användning, som har en inbyggd källa för kraftgenerering och som är rörliga eller förflyttas kontinuerligt eller halvkontinuerligt mellan en följd av fasta arbetsstationer under arbetet, men som inte är avsedda att användas på väg,
8. sådana aktiva medicintekniska produkter för implantation som avses i artikel 1.2 c i rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/47/EG,
9. solcellspaneler avsedda att användas i ett system som fackmän har utformat, sammansatt och installerat och som permanent på en fastställd plats ska producera energi av solljus för offentlig, affärsmässig eller industriell användning eller användning i bostäder, och
10. produkter som utformats uteslutande för forsknings- och utvecklingssyften och som endast tillhandahålls för yrkesmässig verksamhet.

4 §  I denna förordning avses med

elektrisk och elektronisk utrustning: utrustning som behöver elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att åtminstone en av utrustningens avsedda funktioner ska fungera korrekt samt utrustning för generering, överföring och mätning av sådan ström och sådana fält, om utrustningen är avsedd att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström,

kabel: en kabel med en märkspänning under 250 volt som tjänar som anslutning eller förlängning för att förbinda elektrisk eller elektronisk utrustning till ett eluttag eller för att ansluta två eller flera sådana utrustningar till varandra, och

reservdel: en separat del som kan ersätta en del i en elektrisk eller elektronisk utrustning, om utrustningen inte kan fungera som avsett utan denna del och utrustningens funktionsduglighet kvarstår eller uppgraderas när delen ersätts av den separata delen.

5 §  I denna förordning avses med

tillhandahållande på marknaden: yrkesmässig leverans för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden,

utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången på unionsmarknaden, och

återkallelse: en åtgärd för att förhindra att utrustning tillhandahålls på marknaden eller för att dra tillbaka utrustning som redan finns hos slutanvändaren.

6 §  I denna förordning avses med

tillverkare: en fysisk eller juridisk person som tillverkar eller låter tillverka elektrisk eller elektronisk utrustning och som marknadsför den i eget namn eller under eget varumärke,

importör: en fysisk eller juridisk person i Europeiska unionen som från ett land utanför unionen tar in elektrisk eller elektronisk utrustning och släpper ut den på unionsmarknaden,

distributör: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller elektrisk eller elektronisk utrustning på marknaden utan att vara utrustningens tillverkare eller importör, och

ekonomisk aktör: en tillverkare, importör, distributör eller sådan representant som avses i 20 §.

7 §  Elektrisk och elektronisk utrustning får släppas ut på marknaden endast om den uppfyller kraven i denna förordning och de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

10 §  Förbudet i 8 § gäller inte reservdelar som har återvunnits från elektrisk eller elektronisk utrustning som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006 och återanvänds i utrustning som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2016, om återanvändningen sker i slutna kretslopp företag emellan och utrustningens konsumenter informeras om att återanvändning har skett.

11 §  Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om undantag från förbudet i 8 § och föreskrifter om verkställighet av 9 §.

12 §  I artikel 5 och i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning finns bestämmelser om att en ekonomisk aktör får ansöka om att Europeiska kommissionen ska besluta om undantag från det förbud i direktivet som genomförs med 8 § samt om förnyelse eller återkallelse av sådana undantag.

13 §  Innan elektrisk eller elektronisk utrustning släpps ut på marknaden ska tillverkaren se till att det görs en bedömning av om utrustningen överensstämmer med de krav som följer av 8– 10 §§ och föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §. Tillverkaren ska ta fram teknisk dokumentation som ligger till grund för bedömningen av överensstämmelse.

14 §  Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

15 §  Om bedömningen av överensstämmelse enligt 13 § visar att utrustningen uppfyller kraven, ska tillverkaren ta ansvar för detta genom att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse.

16 §  Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om EU-försäkran enligt 15 §.

17 §  Om bedömningen av överensstämmelse enligt 13 § visar att utrustningen uppfyller kraven, ska tillverkaren förse den färdiga utrustningen med CE-märkning innan den släpps ut på marknaden.

Bestämmelser om CE-märkning finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll samt i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

19 §  Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om märkning av elektrisk och elektronisk utrustning.

20 §  En tillverkare får genom skriftlig fullmakt utse en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom Europeiska unionen som sin representant att fullgöra tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning. Detta gäller dock inte i fråga om skyldigheten att uppfylla de krav som följer av 8–10 §§ och föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 § samt skyldigheten enligt 13 § att ta fram teknisk dokumentation.

21 §  Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om vad en fullmakt enligt 20 § ska innehålla.

22 §  Det som sägs i denna förordning om tillverkaren ska även tillämpas på en importör eller distributör som

1. släpper ut eller tillhandahåller elektrisk eller elektronisk utrustning på marknaden i eget namn eller under eget varumärke, eller
2. ändrar elektrisk eller elektronisk utrustning som redan har släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med tillämpliga krav påverkas.

24 §  Importörer och distributörer ska se till att elektrisk och elektronisk utrustning som de släpper ut eller tillhandahåller på marknaden

1. har försetts med CE-märkning, identifieringsmärkning och annan märkning som krävs enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen, och
2. åtföljs av de dokument som krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

25 §  En tillverkare ska bevara sin EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentation som ligger till grund för bedömningen av överensstämmelse i tio år från det att den elektriska eller elektroniska utrustningen släpptes ut på marknaden.

26 §  En importör ska under tio år från det att den elektriska eller elektroniska utrustningen släpptes ut på marknaden kunna uppvisa tillverkarens EU-försäkran om överensstämmelse för en tillsynsmyndighet och på myndighetens begäran ge den tillgång till den tekniska dokumentation som ligger till grund för bedömningen av överensstämmelse.

27 §  Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om att dokumentation ska finnas tillgänglig på visst språk.

28 §  I fråga om elektrisk och elektronisk utrustning som en ekonomisk aktör hanterar ska aktören under tio år från det att utrustningen släpptes ut på marknaden på begäran av en tillsynsmyndighet redovisa

1. från vilken ekonomisk aktör som utrustningen har tagits emot, och
2. till vilken ekonomisk aktör som utrustningen har levererats.

29 §  Elektrisk och elektronisk utrustning ska förutsättas uppfylla de krav på utrustningens innehåll som följer av 8–10 §§ och föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §, om

1. utrustningen är CE-märkt enligt 17 §,
2. tester och mätningar visar att utrustningen uppfyller kraven, eller
3. utrustningen har bedömts enligt en harmoniserad standard för sådan utrustning och Europeiska kommissionen har hänvisat till standarden i Europeiska unionens officiella tidning.

30 §  Det som sägs om elektrisk och elektronisk utrustning i 29 §2 och 3 ska tillämpas också på material och komponenter till sådan utrustning.

31 §  En importör eller distributör som trots 29 och 30 §§ har anledning att anta att en elektrisk eller elektronisk utrustning inte överensstämmer med de krav som följer av 8–10 §§ och föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §, ska

1. se till att utrustningen överensstämmer med kraven innan den släpps ut eller tillhandahålls på marknaden, och
2. underrätta tillverkaren och tillsynsmyndigheten om avvikelserna.

En distributör får fullgöra skyldigheten enligt första stycket 2 genom att underrätta importören i stället för tillverkaren.

32 §  En tillverkare, importör eller distributör som trots 29 och 30 §§ har anledning att anta att en elektrisk eller elektronisk utrustning som aktören har släppt ut eller tillhandahållit på marknaden inte uppfyller de krav som avses i 7 § ska omedelbart

1. vidta åtgärder för att få utrustningen att överensstämma med kraven eller återkalla utrustningen, och
2. underrätta tillsynsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i de EU-medlemsstater där aktören har släppt ut eller tillhandahållit utrustningen samt upplysa myndigheterna om felaktigheten och vilka åtgärder som vidtagits.

33 §  Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om

1. uppgifter som ska lämnas i en underrättelse enligt 32 §, och
2. skyldighet för ekonomiska aktörer att upprätta register över utrustning som inte överensstämmer med de krav som avses i 7 §.

34 §  Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap.miljöbalken, miljötillsynsförordningen (2011:13) och artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008.

Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap.4, 21, 22 och 31–34 §§miljötillsynsförordningen.

35 §  En ekonomisk aktör ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för att undersöka om elektrisk eller elektronisk utrustning uppfyller de krav som avses i 7 § och medverka till att åtgärder vidtas för att se till att utrustningen uppfyller kraven.

36 §  Bestämmelser om straff finns i 29 kap.miljöbalken och i 17 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.

Bestämmelser om miljösanktionsavgifter finns i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter.