Lag (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Departement
Finansdepartementet V
Utfärdad
2018-12-06
Ändring införd
SFS 2018:2024 i lydelse enligt SFS 2020:1159
Ikraft
2019-01-01
Upphäver
Lag (2017:1185) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-04-01

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, i denna lag kallad EU-förordningen.

[S2]Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen motsvarar 1 § i den hittillsvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.

I första stycket anges den EU-rättsakt som lagen kompletterar. I andra stycket klargörs att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i förordningen om referensvärden.

Hänvisningen till förordningen om referensvärden i denna paragraf, liksom i övrigt i lagen, är utformad på så sätt att den avser förordningen i ...

[K1]2 §  Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen motsvarar 2 § i den hittillsvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden (se prop. 2017/18:4 s. 23).

Paragrafen innebär att Finansinspektionen, för svenskt vidkommande, är den behöriga myndighet som avses i förordningen om referensvärden.

Övervägandena finns i avsnitt ...

[K1]3 §  Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

[S2]Administratörer och sådana enheter under tillsyn som av Finansinspektionen har fått ett godkännande av ett referensvärde för användning i unionen enligt artikel 33.1 i EU-förordningen, ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter för Finansinspektionens verksamhet med anledning av förordningen om referensvärden.

Enligt första stycket får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövning av sådana ansökningar, anmälningar och underrättelser som ett företag eller någon annan ska eller kan göra enligt förordningen om referensvärden. Bestämmelsen motsvarar 3 § i den hittillsvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ...

2 kap. Rapportering av överträdelser

[K2]1 §  Inom ramen för sådana rutiner som en administratör ska ha enligt artikel 14.3 i EU-förordningen får personuppgifter som avses i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) behandlas, om uppgifterna avser brott enligt lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet för en administratör att hantera vissa personuppgifter i samband med intern rapportering av överträdelser.

Enligt förordningen om referensvärden ska en administratör ha rutiner som innebär att dess chefer, anställda och alla andra fysiska personer vars tjänster ställs till dess förfogande eller under dess kontroll internt ska kunna rapportera överträdelser av förordningen (artikel 14.3), s.k. visselblåsarsystem. Denna skyldighet ...

[K2]2 §  Den som är eller har varit anställd hos en administratör får inte obehörigen röja uppgifter i en anmälan eller utsaga som har gjorts enligt sådana rutiner som en administratör ska ha enligt artikel 14.3 i EU-förordningen, om uppgiften kan avslöja anmälarens eller den utpekade personens identitet.

[S2]Den som är eller har varit anställd hos en administratör och har gjort en anmälan som avses i första stycket får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt någon tystnadsplikt, om anmälaren hade anledning att anta att en överträdelse hade skett.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser som ska gälla för anställda vid en anmälan enligt sådana rutiner som avses i artikel 14.3 i förordningen om referensvärden. Den är utformad efter förebild av 2 kap. 8 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Enligt första stycket ska tystnadsplikt gälla för anställda och före detta anställda hos en administratör. Tystnadsplikten gäller för uppgift i en anmälan eller utsaga om en misstänkt ...

[K2]3 §  Den som har lämnat en rapport till Finansinspektionen enligt artikel 14.1 eller 14.2 i EU-förordningen får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt någon tystnadsplikt.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i samband med rapportering enligt artikel 14.1 eller 14.2 i förordningen om referensvärden. Den är utformad efter förebild av 2 kap. 10 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Bestämmelsen utgör en ansvarsfrihetsregel och omfattar inte bara brott mot tystnadsplikt enligt lag utan även avtalsrättsliga åtaganden om tystnadsplikt. Innebörden av bestämmelsen är att den som har ...

3 kap. Utredningsbefogenheter och tvångsmedel

Prop. 2020/21:24: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar. Den kompletterar artikel 48d i förordningen om referensvärden. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 1 § lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, <a href="https://lagen.nu/2019:277#K2P2" ...

Föreläggande om att lämna uppgifter

[K3]1 §  För tillsynen över att bestämmelserna i EU-förordningen följs får Finansinspektionen besluta att förelägga

  1. en fysisk eller juridisk person att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, och
  2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

[S2]Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 a, b och f i förordningen om referensvärden. Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens befogenhet att begära uppgifter och kalla till förhör. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Enligt första stycket får Finansinspektionen besluta att förelägga någon att lämna uppgifter eller inställa sig till förhör. Med handling avses framställning ...

[K3]2 §  För tillsynen över att bestämmelserna i EU-förordningen följs får Finansinspektionen besluta att förelägga marknadsaktörer på marknadsplatser där de underliggande tillgångarna till råvaruderivat handlas (spotmarknaden) att lämna transaktionsrapporter eller annan information. Marknadsaktörer på spotmarknaden är skyldiga att på begäran av Finansinspektionen ge inspektionen åtkomst till handlarnas system.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 c i förordningen om referensvärden. Den innehåller bestämmelser om Finansinspektionens befogenhet att förelägga marknadsaktörer att lämna information om transaktioner på

spotmarknaden. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. ...

Föreläggande om att tillfälligt upphöra med ett visst förfarande

[K3]3 §  Om det är sannolikt att en fysisk eller juridisk person har överträtt EU-förordningen, får Finansinspektionen besluta att förelägga den personen att upphöra med ett visst förfarande eller en viss verksamhet.

[S2]Beslutet om föreläggande gäller till dess att Finansinspektionen har prövat om förfarandet strider mot EU-förordningen. Beslutet får dock gälla i högst sex månader. Korrigering av felaktig eller vilseledande information

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 h i förordningen om referensvärden. Den innehåller bestämmelser om interimistiska förelägganden. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Ett föreläggande enligt första stycket kan t.ex. avse att någon ska sluta rapportera dataunderlag som inte är tillförlitligt. Ett föreläggande får beslutas om det är sannolikt att personen i fråga har överträtt ...

[K3]4 §  Om det förekommit felaktiga eller vilseledande uppgifter i samband med tillhandahållandet av ett referensvärde, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter. Finansinspektionen får även besluta att förelägga administratören eller den som har offentliggjort eller spridit referensvärdet att korrigera referensvärdet eller informationen.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 j i förordningen om referensvärden. Den innehåller bestämmelser om korrigering av felaktig eller vilseledande information som förekommit i samband med tillhandahållandet av ett referensvärde (jfr 3 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning).

Paragrafen är tillämplig om det förekommit felaktiga eller vilseledande uppgifter i samband med tillhandahållandet av ett referensvärde. Så kan t.ex. ...

Platsundersökning

[K3]5 §  Om det är nödvändigt för tillsynen över att en fysisk eller juridisk person följer bestämmelserna i EU-förordningen, får Finansinspektionen genomföra en undersökning i personens verksamhetslokaler.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 d och e i förordningen om referensvärden och reglerar platsundersökningar. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Finansinspektionen får genomföra en undersökning i fysiska och juridiska personers verksamhetslokaler. Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt ...

/Träder i kraft I: 2022-01-01/

Handräckning

/Träder i kraft I: 2022-01-01/

5 a §  Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats enligt artikel 48d i EU-förordningen ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos. Lag (2020:1159).

Vite

[K3]6 §  Ett beslut om föreläggande enligt någon av 14 §§ får förenas med vite.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller en bestämmelse om viten. Enligt bestämmelsen får ett beslut om föreläggande enligt 1, 2, 3 eller 4 § förenas med vite. Finansinspektionen har inte rätt att döma ut ett förelagt vite, utan får enligt allmänna bestämmelser ansöka hos förvaltningsrätt om att vitet ska dömas ut. Allmänna bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten.

Övervägandena finns i avsnitten 6.2, 6.3, 6.6 och 6.7. ...

Betalningssäkring

[K3]7 §  För att säkerställa betalning av en sanktionsavgift eller återföring enligt 4 kap. när en fysisk eller juridisk person har åsidosatt sin skyldighet på ett sätt som anges i 1 § i det kapitlet, får egendom som tillhör den som är betalningsskyldig tas i anspråk (betalningssäkring).

[S2]Betalningssäkring får beslutas bara om

  1. det finns en påtaglig risk för att den fysiska eller juridiska personen genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala avgiften eller det belopp som ska återföras, och
  2. betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp.

[S3]Om sanktionsavgift eller återföring inte har beslutats, får betalningssäkring beslutas bara om det är sannolikt att så kommer att ske. En betalningssäkring får inte avse ett högre belopp än det belopp sanktionsavgiften eller återföringen sannolikt kommer att fastställas till.

[S4]Ett beslut om betalningssäkring får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 41.1 g i förordningen om referensvärden. Bestämmelsen innebär en möjlighet för Finansinspektionen att ansöka om betalningssäkring avseende en sanktionsavgift eller återföring på grund av ett åsidosättande av skyldigheter som följer av förordningen om referensvärden. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 8 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Första stycket innebär att betalningssäkring ...

[K3]8 §  Beslut om betalningssäkring enligt 7 § fattas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut. Ett sådant beslut fattas efter ansökan av Finansinspektionen.

[S2]I fråga om en sådan ansökan ska 46 kap.913 §§, 14 § första stycket 1 och andra stycket första meningen samt 2022 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas. Vid tillämpningen ska det som anges där om Skatteverket gälla för Finansinspektionen.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur ett ärende om betalningssäkring ska handläggas. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 9 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Enligt första stycket ska beslut om betalningssäkring fattas på ansökan av Finansinspektionen av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens slutliga beslut, dvs. Förvaltningsrätten i Stockholm.

I andra ...

[K3]9 §  Vid prövning av verkställighet av ett beslut om betalningssäkring ska 69 kap.1318 §§ och 71 kap. 1 § första stycketskatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas. Vid tillämpningen ska det som anges där om Skatteverket gälla för Finansinspektionen.

/Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/ Verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten enligt EU-förordningen

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av ett beslut om betalningssäkring. Den är utformad efter förebild av 3 kap. 10 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

I paragrafen anges de bestämmelser i skatteförfarandelagen som ska tillämpas vid verkställighet av ett beslut om betalningssäkring. Enligt dessa bestämmelser gäller att Kronofogdemyndigheten är den som ...

/Träder i kraft I: 2022-01-01/

10 §  Beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt EU- förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. Lag (2020:1159).

Överträdelser

[K4]1 §  Finansinspektionen ska ingripa mot

  1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt
    1. någon av artiklarna 4-15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller
    2. en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,
  2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,
  3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde
    1. utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller
    2. i strid med artikel 29.1,
  4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen,
  5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,
  6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap.1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och
  7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen. Lag (2020:1159).

Prop. 2020/21:24: Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot överträdelser av förordningen om referensvärden. Den kompletterar artikel 42.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.3.

I punkt 1 a anges de överträdelser som en auktoriserad eller registrerad administratör kan göra sig skyldig till som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten införs hänvisningar till artiklarna 19a ...

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 42.1 i förordningen om referensvärden och innehåller bestämmelser om ingripande mot överträdelser av förordningen.

De skyldigheter som föreskrivs i förordningen riktar sig till olika kategorier av personer beroende på vilken verksamhet det handlar om. I vissa fall anges skyldigheterna tydligt i förordningen och i vissa fall framgår de ...

Olika former av ingripande

[K4]2 §  Ett ingripande enligt 1 § sker genom beslut om

  1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,
  2. återkallelse av auktorisation eller registrering enligt artikel 35 i EU-förordningen,
  3. anmärkning,
  4. förbud enligt 3 §,
  5. återföring enligt 4 §, eller
  6. sanktionsavgift enligt 5 eller 6 §.

[S2]Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

[S3]Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 42.2 i förordningen om referensvärden och innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripande för överträdelser som anges i 1 §.

Första stycket innehåller en uppräkning över de åtgärder och sanktioner som Finansinspektionen kan besluta om vid ett ingripande enligt 1 §.

Sanktionerna är inte alternativa utan en kombination av dem kan komma i fråga beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Finansinspektionen ...

Förbud

[K4]3 §  Den som har överträtt EU-förordningen i fall som anges i 1 § får för en viss tid, lägst tre och högst tio år, förbjudas att vara

  1. administratör, eller
  2. styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i en administratör eller rapportör under tillsyn.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 42.2 första stycket e i förordningen om referensvärden och innehåller bestämmelser om ingripande genom förbud att vara administratör eller inneha vissa befattningar i en administratör eller en rapportör under tillsyn. Bestämmelsen går dock längre än vad som krävs enligt förordningen eftersom den nu aktuella artikeln inte omfattar förbud mot att vara administratör.

Ett förbud enligt punkt 1 bör kunna bli aktuellt om den som har varit ...

Återföring

[K4]4 §  Den som har överträtt EU-förordningen i fall som anges i 1 § och därigenom gjort en vinst, ska betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas (återföring).

[S2]En sådan betalningsskyldighet ska inte åläggas om det är uppenbart oskäligt.

[S3]Beloppet tillfaller staten.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 42.2 första stycket b i förordningen om referensvärden. Den innehåller bestämmelser om s.k. återföring. Sanktionen kan liknas vid ett förverkande enligt bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken. Syftet med bestämmelsen är att eliminera vinster av det otillåtna agerandet eller underlåtenheten att iaktta en föreskriven skyldighet (jfr 5 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s ...

Sanktionsavgift

[K4]5 §  Sanktionsavgiften för en överträdelse av artikel 11.1 d eller 11.4 i EU-förordningen ska fastställas till högst det högsta av

  1. för en juridisk person:
    1. ett belopp som per den 30 juni 2016 i svenska kronor motsvarade 250 000 euro,
    2. två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
    3. tre gånger den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
  2. för en fysisk person:
    1. ett belopp som per den 30 juni 2016 i svenska kronor motsvarade 100 000 euro, eller
    2. tre gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

[S2]Om den juridiska personen är en förening, avses med omsättning i första stycket 1 b 10 procent av medlemmarnas sammanlagda omsättning. Detta gäller även om föreningen ingår i en koncern.

[S3]Avgiften tillfaller staten.

[K4]6 §  I andra fall än de som avses i 5 § ska sanktionsavgiften för en överträdelse som anges i 1 § fastställas till högst det högsta av

  1. för en juridisk person:
    1. ett belopp som per den 30 juni 2016 i svenska kronor motsvarade 1 miljon euro,
    2. 10 procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
    3. tre gånger den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
  2. för en fysisk person:
    1. ett belopp som per den 30 juni 2016 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro, eller
    2. tre gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

[S2]Om den juridiska personen är en förening, avses med omsättning i första stycket 1 b 10 procent av medlemmarnas sammanlagda omsättning. Detta gäller även om föreningen ingår i en koncern.

[S3]Avgiften tillfaller staten.

Prop. 2018/19:4: Paragraferna införs till följd av artikel 42.2 första stycket f–h och andra stycket i förordningen om referensvärden. Paragraferna anger hur sanktionsavgifter ska beräknas (jfr 5 kap. 6–8 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och 25 kap. 9 och 9 a §§ lagen om värdepappersmarknaden).

Sanktionsavgiften ska beräknas utifrån kursvärdet vid dagen för ikraftträdandet av förordningen. I fråga om vilken valutakurs som bör tillämpas vid omräkning ...

[K4]7 §  Om en överträdelse har skett under den juridiska personens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 5 eller 6 §.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 42.2 första stycket h och andra stycket i förordningen om referensvärden. Bestämmelsen är tillämplig om Finansinspektionen ska använda sig av den beräkningsmodell avseende sanktionsavgift som utgår ifrån en juridisk persons (eller koncernens i tillämpliga fall) omsättning och sådana uppgifter saknas (jfr 5 kap. 9 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning).

Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2018/19:4#S7-5-6" ...

Val av ingripande

[K4]8 §  Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet eller den reala ekonomin, skador som uppstått och graden av ansvar.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 43.1 a–c i förordningen om referensvärden och innehåller bestämmelser om val av ingripande. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 5 kap. 15 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

I paragrafen anges vilka omständigheter hänförliga till överträdelsen som ska beaktas vid valet mellan olika sanktioner, dvs. ingripandeåtgärder, vid tillämpningen av detta kapitel. Även om paragrafen enligt dess ...

[K4]9 §  Utöver det som anges i 8 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

[S2]I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

  1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och
  2. har vidtagit åtgärder efter överträdelsen för att undvika att den upprepas.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 43.1 f–h i förordningen om referensvärden. I paragrafen anges hur ett antal olika faktorer som inte är hänförliga till själva överträdelsen, utan till personen som har begått överträdelsen, ska inverka på valet av ingripande. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 15 kap. 1 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. ...

[K4]10 §  När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 8 och 9 §§ samt till den berörda personens finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som personen gjort till följd av regelöverträdelsen.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen införs till följd av artikel 43.1 d och e i förordningen om referensvärden. I paragrafen anges vilka hänsyn som ska tas när sanktionsavgiftens storlek bestäms. Paragrafen är delvis utformad efter förebild av 9 kap. 26 § lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Bestämmelsen innebär att storleken på en sanktionsavgift ska regleras i höjande riktning för att exempelvis ta hänsyn till om en överträdelse inneburit en vinst för personen ...

[K4]11 §  Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

  1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,
  2. personen i fråga gör rättelse,
  3. något annat organ har vidtagit åtgärder mot personen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller
  4. det annars finns särskilda skäl.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet att avstå från ingripande. Paragrafen är utformad efter förebild av 5 kap. 17 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Enligt punkt 1 får Finansinspektionen avstå från ingripande om överträdelsen är ringa. Med ringa överträdelse bör förstås överträdelser som framstår som bagatellartade. Ingripande behöver inte heller ske om överträdelsen är ursäktlig. Så skulle t.ex. kunna vara fallet ...

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och återföring

[K4]12 §  En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut om den har fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

[K4]13 §  Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 12 §.

[K4]14 §  Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tid som anges i 12 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[K4]15 §  En sanktionsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

[K4]16 §  Det som anges om sanktionsavgift i 1215 §§ gäller även för återföring enligt 4 §.

Prop. 2018/19:4: Paragraferna innehåller bestämmelser om verkställighet av ett beslut om sanktionsavgift och återföring. Paragraferna är utformade efter förebild av 9 kap. 29–32 §§ lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

I 12 § finns en bestämmelse som anger att sanktionsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar, eller den längre tid som anges i beslutet, efter det att beslutet om den fått laga kraft.

Med formuleringen ...

5 kap. Överklagande m.m.

[K5]1 §  Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Finansinspektionens beslut och motsvarar delvis 4 § i den hittillsvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. Till skillnad från i den hittillsvarande lagen anges det inte att bestämmelsen även omfattar beslut enligt förordningen om referensvärden. Rätten att överklaga beslut enligt EU-förordningar följer i stället av 41 § förvaltningslagen. ...

[K5]2 §  Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande, förbud eller återkallelse enligt EU-förordningen eller enligt denna lag ska gälla omedelbart.

Prop. 2018/19:4: Paragrafen reglerar möjligheterna för Finansinspektionen att bestämma att vissa beslut enligt förordningen om referensvärden ska gälla omedelbart.

Paragrafen motsvarar delvis 5 § i den hittillsvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. Ändringen i förhållande till den paragrafen innebär att möjligheten att bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart kan utnyttjas när det gäller samtliga beslut om föreläggande, förbud eller återkallelse ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Genom lagen upphävs lagen (2017:1185) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
  3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2018/19:53, Prop. 2018/19:4, Bet. 2018/19:FiU18
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2020:1159) om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 4 kap. 1 § och i övrigt den 1 januari 2022.
  2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:75, Prop. 2020/21:24, Bet. 2020/21:FiU14
Omfattning
ändr. 4 kap. 1 §; nya 3 kap. 5 a, 10 §§, rubr. närmast före 3 kap. 5 a, 10 §§
Ikraftträder
2021-01-01