1 §  Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser till lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Bestämmelserna gäller vid utstationering av förare till Sverige för att utföra transporter åt ett transportföretag som är etablerat i ett annat land.

Underrättelseskyldigheten i 8 § gäller vid utstationering av förare till Sverige för att utföra transporter åt ett transportföretag som är etablerat i Sverige och vid utstationering av arbetstagare som utför transporter som inte är yrkesmässiga.

2 §  Denna förordning är meddelad med stöd av

• 45 i § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i fråga om 4 §,
• 45 i § andra stycket lagen om utstationering av arbetstagare i fråga om 9-18 §§,
• 45 i § tredje stycket lagen om utstationering av arbetstagare i fråga om 5 § och 7 § andra meningen,
• 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

3 §  Med utstationering och förare avses i denna förordning detsamma som i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

4 §  En utstationeringsdeklaration enligt 45 b § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om

1. transportföretagets identitet, i form av gemenskapstillståndets nummer om detta nummer är tillgängligt,
2. arbetsgivarens namn, organisationsnummer eller motsvarande, postadress och hemvist, om transportföretaget inte är förarens arbetsgivare,
3. namn, telefonnummer och e-postadress till den trafikansvarige eller någon annan kontaktperson i etableringsmedlemsstaten,
4. förarens identitet, bostadsadress och körkortsnummer,
5. startdatum för förarens anställningsavtal och om vilken lag som är tillämplig på detta,
6. utstationeringens planerade startdatum och slutdatum,
7. motorfordonens registreringsnummer, och
8. huruvida de utförda transporttjänsterna utgör godstransporter, persontransporter, internationella transporter eller cabotagetransporter.

5 §  Inlämning av en utstationeringsdeklaration och anmälan om ändrade uppgifter enligt 45 b § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare samt inlämning av sådan dokumentation som avses i 45 c § i samma lag ska göras genom det offentliga gränssnitt som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI).

Arbetsmiljöverket får meddela föreskrifter om att inlämning och anmälan om ändrade uppgifter får göras på något annat sätt.

6 §  Polismyndigheten och Tullverket ska utföra kontroller på väg av att skyldigheten i 45 d och 45 e §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare att visa upp dokumentation följs.

7 §  Kontrolltjänsteman enligt 45 d och 45 e §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman. De bevis som anges i dessa paragrafer ska avse alla transporter som har betydelse för bedömningen av om en förare ska anses vara utstationerad eller inte.

8 §  En polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman ska vid en vägkontroll göra en bedömning av om en utstationeringssituation föreligger. Om det vid kontrollen framkommer omständigheter som ger skäl att anta att en förare som utför en transport åt ett transportföretag som är etablerat i Sverige är utstationerad här i landet, ska Polismyndigheten eller Tullverket anmäla det till Arbetsmiljöverket, om det inte är uppenbart att utstationeringen har anmälts enligt 29 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Detsamma gäller i fråga om en arbetstagare som utför en transport som inte är yrkesmässig.

9 §  Sanktionsavgift enligt 45 f § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska påföras med ett belopp om 60 000 kronor.

10 §  Frågor om påförande av sanktionsavgift enligt 45 f § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare prövas av Transportstyrelsen. Arbetsmiljöverket ska bistå Transportstyrelsen vid prövningen.

Innan sanktionsavgift påförs ska transportföretaget ges tillfälle att yttra sig.

11 §  Om sanktionsavgift enligt 45 f § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska påföras och det är fråga om en situation som avses i 5 b § i samma lag, ska en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman besluta om förskott för sanktionsavgiften. En polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman får avstå från att fatta ett sådant beslut, om det finns särskilda skäl.

Ett förskott som har beslutats av en polisman eller bilinspektör ska betalas till Polismyndigheten. Ett förskott som har beslutats av en tulltjänsteman ska betalas till Tullverket.

12 §  Om det förskott som anges i 11 § inte betalas omedelbart i samband med kontrollen, ska polismannen, bilinspektören eller tulltjänstemannen besluta att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden. En polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman får avstå från att fatta ett sådant beslut, om det finns synnerliga skäl.

Ett beslut enligt första stycket gäller tills förskottet betalats eller, om sanktionsavgift slutligt påförts utan att förskottet har betalats, denna avgift har betalats.

13 §  Ett beslut om förskott för sanktionsavgift eller om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden ska skyndsamt underställas Transportstyrelsens prövning. Transportstyrelsen ska omedelbart pröva om beslutet ska bestå.

Om ett beslut om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden gäller enligt 12 §, ska ärendet om sanktionsavgift handläggas utan dröjsmål. Transportstyrelsen får i avvaktan på den slutliga prövningen av ärendet om sanktionsavgift

1. helt eller delvis sätta ned ett förskott som har bestämts för avgiften, eller
2. upphäva det beslut som gäller enligt 12 §, om det finns synnerliga skäl.

Andra stycket 2 gäller även när Transportstyrelsen slutligt prövar påförandet av sanktionsavgift.

14 §  Om en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman enligt 11 § första stycket avstår från att fatta beslut om förskott, ska Polismyndigheten eller Tullverket underrätta Transportstyrelsen om det och samtidigt lämna sådan information om överträdelsen som inhämtats vid vägkontrollen och som är av betydelse för frågan om huruvida en sanktionsavgift ska påföras. Detsamma gäller om en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman bedömer att en sanktionsavgift enligt 45 f § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare bör påföras utan att förskott enligt 11 § ska beslutas.

15 §  Om det inte påförs någon sanktionsavgift, eller om avgiften sätts ned helt eller delvis, ska det överskjutande beloppet av betalat förskott enligt 11 § betalas tillbaka.

16 §  En sanktionsavgift ska betalas inom trettio dagar efter det att beslutet har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Sanktionsavgiften ska betalas till Transportstyrelsen.

17 §  En sanktionsavgift får påföras bara om den som anspråket riktas mot har getts tillfälle att yttra sig inom två år från det att förutsättningarna att besluta om avgift har uppfyllts.

18 §  En sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet har fått laga kraft.

19 §  I 3-6 §§ förordningen (2017:319) om utstationering av arbetstagare finns bestämmelser om information och samarbete mellan myndigheter.

20 §  Om Arbetsmiljöverket begär eller lämnar bistånd enligt 27 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i fråga om sådan dokumentation som avses i 45 c § i samma lag, ska det göras via IMI.

21 §  Arbetsmiljöverket ska skicka en sådan begäran som avses i 45 c § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare om Transportstyrelsen eller en svensk arbetstagarorganisation begär att få ta del av sådan dokumentation som avses i den bestämmelsen.

22 §  Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Tullverket är behöriga myndigheter i fråga om IMI vid tillämpningen av denna förordning.

23 §  Transportstyrelsen ska utarbeta en tillsynsstrategi i fråga om kontroller av utstationering av förare som utför transporter åt ett transportföretag etablerat i ett annat land. Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Tullverket och arbetsmarknadens parter ska ges tillfälle att yttra sig när strategin utarbetas.

24 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Följande beslut får inte överklagas:

1. en polismans, bilinspektörs eller tulltjänstemans beslut enligt 11 eller 12 §, och
2. Transportstyrelsens beslut enligt 13 §.

25 §  Polismyndigheten och Tullverket får, efter att ha gett Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning när det gäller förskott för sanktionsavgifter som beslutas av en polisman eller en bilinspektör respektive en tulltjänsteman.

Polismyndigheten och Tullverket får, efter att ha gett den andra myndigheten tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning när det gäller hindrande av fortsatt färd som beslutas av en polisman respektive en tulltjänsteman.

26 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning när det gäller betalning av sanktionsavgifter.