Förvaltningslag (2017:900)

(FL)

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
2017-09-28
Ändring införd
SFS 2017:900 i lydelse enligt SFS 2019:981
Ikraft
2018-07-01
Upphäver
Förvaltningslag (1986:223)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-01-04

Lagens tillämpningsområde

Lagen gäller i förvaltningsverksamhet

1 §  Denna lag gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna.

[S2]Bestämmelserna i 58 §§ om grunderna för god förvaltning gäller även i annan förvaltningsverksamhet hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

Undantag för kommunala ärenden där besluten kan laglighetsprövas

2 §  Vid handläggning av sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och regioner där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap.kommunallagen (2017:725) tillämpas inte 9 § andra stycket, 10-12, 16-20 och 23-49 §§. Lag (2019:981).

Undantag för brottsbekämpande verksamhet

3 §  I brottsbekämpande verksamhet hos Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket eller en åklagarmyndighet tillämpas inte 9 § andra stycket och 1049 §§.

Avvikande bestämmelser i andra lagar eller i förordningar

4 §  Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.

Grunderna för god förvaltning

Legalitet, objektivitet och proportionalitet

5 §  En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.

[S2]I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.

[S3]Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

  • HFD 2021:22:Fråga om vilket underlag en kommun har rätt att kräva in från den som ansöker om tillstånd att bedriva handel med tobaksvaror för att kommunen ska kunna pröva sökandens lämplighet att utöva verksamheten.
  • RK 2022:1:Prövning av villkor som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
  • RK 2022:2:Föreläggande vid vite om att inkomma med uppgifter om internetabonnemang via fiber är både förenligt med lag och proportionerligt.

Service

6 §  En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

[S2]Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Tillgänglighet

7 §  En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.

[S2]Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap.tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Samverkan

8 §  En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter.

[S2]En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter.

Allmänna krav på handläggningen av ärenden

Utgångspunkter för handläggningen

9 §  Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

[S2]Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.

  • MIG 2019:21:En ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning kan avslås på grund av att försörjningskravet inte är uppfyllt, trots att en identitets- och anknytningsutredning inte har gjorts. Detta förutsätter att det är möjligt att ta ställning till om ett avslagsbeslut skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.

Partsinsyn

Åtgärder om handläggningen försenas

11 §  Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen.

12 §  Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.

[S2]Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet.

[S3]Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

  • RH 2019:36:Hyresnämndsmål. Hyresvärden yrkade att en hyresnämnd skulle föreläggas att handlägga ett ärende gällande godkännande av förbättringsarbeten med förtur och avgöra ärendet inom den tid som hovrätten fann skälig. Hovrätten konstaterade att hyresnämnderna är myndigheter med domstolsliknande funktioner, vilket innebär att förvaltningslagen (2017:900) gäller vid handläggningen av ärenden i nämnderna i tillämpliga delar. Hovrätten konstaterade vidare att nämndernas domstolsliknande funktion innebär att nämnderna i praktiken saknar möjlighet att uppfylla kravet i 12 § förvaltningslagen om att ett ärende ska avgöras inom fyra veckor. Hovrätten fann emellertid att förutsättningarna i ärendet var sådana att handläggningen borde prioriteras och förelade hyresnämnden att snarast möjligt avgöra ärendet.
  • MIG 2019:20:Åtgärder som ett offentligt biträde vidtar för att överklaga Migrationsverkets avslagsbeslut i ett ärende om snabb handläggning enligt 12 § förvaltningslagen har ett sådant samband med den rättsliga angelägenheten i vilken biträdet är förordnad att de ingår i uppdraget.
  • MÖD 2020:30:Begäran enligt 12 § förvaltningslagen att ett ärende ska avgöras ----- Ett beslut att avslå en begäran enligt 12 § förvaltningslagen om att ett ärende ska avgöras får överklagas endast till en instans, se 49 § andra stycket förvaltningslagen. Sedan en kommunal nämnd hade avvisat en sådan begäran avslog länsstyrelsen överklagandet. MÖD har konstaterat att överklagandeförbudet gäller och därför undanröjt mark- och miljödomstolens dom och avvisat överklagandet av länsstyrelsens beslut.

Tolkning och översättning

13 §  En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.

[S2]En myndighet ska under samma förutsättningar använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

Ombud och biträde

14 §  Den som är part i ett ärende får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget. Den som anlitar ombud ska dock medverka personligen om myndigheten begär det.

[S2]Om ett ombud eller biträde bedöms vara olämplig för sitt uppdrag får myndigheten besluta att han eller hon inte längre får medverka i ärendet.

15 §  En myndighet får begära att ett ombud ska styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt. En sådan fullmakt ska innehålla uppgift om ombudets namn och uppdragets omfattning. Om ombudet får sätta någon annan i sitt ställe, ska även detta framgå av fullmakten.

[S2]Om ett ombud inte följer en begäran om att styrka sin behörighet genom en fullmakt, får myndigheten besluta ett föreläggande om samma sak. Ett sådant föreläggande får riktas till ombudet eller parten.

[S3]Om en handling som inleder ett ärende har skrivits under av ett ombud, ska det i föreläggandet anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning.

Jäv

16 §  Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om

  1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
  2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
  3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
  4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

[S2]Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv.

17 §  Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Han eller hon får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.

18 §  Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten.

[S2]En myndighet ska pröva en jävsfråga så snart som möjligt.

[S3]Den som jävet gäller får ta del i prövningen av jävsfrågan endast om det krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen försenas avsevärt.

Hur ärenden inleds och åtgärder när handlingar ges in

Framställningar från enskilda

19 §  En enskild kan inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning. Framställningen ska innehålla uppgifter om den enskildes identitet och den information som behövs för att myndigheten ska kunna komma i kontakt med honom eller henne.

[S2]Det ska framgå av framställningen vad ärendet gäller och vad den enskilde vill att myndigheten ska göra. Det ska också framgå vilka omständigheter som ligger till grund för den enskildes begäran, om det inte är uppenbart obehövligt.

Åtgärder för att rätta till brister i en framställning

20 §  Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 § andra stycket.

[S2]En myndighet får besluta att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för en prövning i sak. I föreläggandet ska det anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning.

  • RH 2021:26:En i skuldsaneringsärendet känd borgenär fick underrättelse enligt 21 § skuldsaneringslagen men underlät att anmäla sin fordran. Kronofogdemyndighetens beslut om skuldsanering upptog inte någon fordran för borgenären. Borgenärens överklagande av beslutet avslogs utan hinder av att han i samband med överklagandet anmälde sin fordran.

Bekräftelse av handlingar

21 §  En handling ska bekräftas av avsändaren om myndigheten anser att det behövs.

Hur ankomstdagen för handlingar bestäms

22 §  En handling har kommit in till en myndighet den dag som handlingen når myndigheten eller en behörig befattningshavare.

[S2]Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått en myndighet eller behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för myndigheten på ett postkontor.

[S3]En handling som finns i en myndighets postlåda när myndigheten tömmer den första gången en viss dag ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag.

Beredning av ärenden

Utredningsansvaret

23 §  En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.

[S2]En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning.

[S3]Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.

  • HFD 2019:66:En anmälan från en läkare där det endast anges att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för ett beslut att omhänderta patientens skjutvapen.
  • MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
  • HFD 2021:22:Fråga om vilket underlag en kommun har rätt att kräva in från den som ansöker om tillstånd att bedriva handel med tobaksvaror för att kommunen ska kunna pröva sökandens lämplighet att utöva verksamheten.
  • HFD 2022:8:Fråga om förutsättningarna för en församling att ändra ett beslut enligt begravningslagen om vem som ska antecknas som gravrättsinnehavare samt om vilka krav som ställs på handläggningen av ärenden om övergång av gravrätt respektive upplåtelse av en ny gravrätt i samband med gravsättning (I och II).
  • RK 2022:1:Prövning av villkor som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
  • MÖD 2023:2:Tillämpligheten av de nationella förbuden mot förvaring m.m. av fångenskapsuppfödda fåglar med hänsyn till de EU-rättsliga reglerna om fri rörlighet för varor ----- Fångenskapsuppfödda fåglar som innehas för hobby. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att 23 § artskyddsförordningen (2007:845), på motsvarande sätt som 25 §, inte ska tillämpas på det aktuella innehavet av arterna rödhöna och klipphöna med hänsyn till artikel 6.2 i fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG) och dess bilaga III A. För övriga arter har Mark- och miljööverdomstolen konstaterat att för att artskyddsförordningens förbud ska kunna upprätthållas med hänsyn till den fria rörligheten för varor, måste bedömningen göras art för art med beaktande av samtliga faktiska omständigheter. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat ärendena till Jordbruksverket respektive Naturvårdsverket för en sådan bedömning. (mål nr M 10703-21 och M 10705-21)

När får man lämna uppgifter muntligt?

24 §  Om en enskild part vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende ska myndigheten ge parten tillfälle till det, om det inte framstår som obehövligt. Myndigheten bestämmer hur detta ska ske.

Kommunikation

25 §  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om

  1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
  2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
  3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

[S2]Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

[S3]Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

  • MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.
  • RK 2022:1:Prövning av villkor som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
  • MÖD 2022:26:Klagorätt ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ägarna till en enbostadsfastighet för vilken en kommun fått dispens att fånga mindre vattensalamandrar på borde ha behandlats som parter vid länsstyrelsens handläggning av ärendet. Målet har därför återförvisats till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Remiss

26 §  En myndighet kan inom ramen för sitt utredningsansvar enligt 23 § begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild (remiss).

[S2]Om en myndighet behöver inhämta yttranden från flera ska det göras samtidigt, om inte ett annat tillvägagångssätt framstår som lämpligare.

[S3]Det ska framgå av remissen vad yttrandet ska avse och när det senast ska ha kommit in till myndigheten.

  • RH 2021:26:En i skuldsaneringsärendet känd borgenär fick underrättelse enligt 21 § skuldsaneringslagen men underlät att anmäla sin fordran. Kronofogdemyndighetens beslut om skuldsanering upptog inte någon fordran för borgenären. Borgenärens överklagande av beslutet avslogs utan hinder av att han i samband med överklagandet anmälde sin fordran.

Dokumentation av uppgifter

27 §  En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

  • RH 2018:8:Fråga om bestämmelsen om omprövning i förvaltningslagen gäller i ett skuldsaneringsärende hos Kronofogdemyndigheten.
  • HFD 2022:8:Fråga om förutsättningarna för en församling att ändra ett beslut enligt begravningslagen om vem som ska antecknas som gravrättsinnehavare samt om vilka krav som ställs på handläggningen av ärenden om övergång av gravrätt respektive upplåtelse av en ny gravrätt i samband med gravsättning (I och II).

Myndighetens beslut

Hur beslut fattas

28 §  Ett beslut kan fattas av en befattningshavare ensam eller av flera gemensamt eller automatiserat. Vid den slutliga handläggningen kan föredragande och andra befattningshavare medverka utan att delta i avgörandet.

[S2]När flera ska fatta beslut gemensamt och de inte kan enas, ska ordföranden presentera de olika förslag till beslut som har förts fram. Varje förslag ska presenteras så att det kan besvaras med antingen ja eller nej.

[S3]När de som deltar i avgörandet har fått ta ställning till förslagen, meddelar ordföranden vad som enligt hans eller hennes uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omröstning begärs.

Omröstning

29 §  En omröstning ska genomföras öppet. Om det vid omröstningen finns fler än två förslag, ska man först avgöra vilket förslag som ska ställas mot det som ordföranden anser har beslutats.

[S2]Omröstningen avgörs genom enkel majoritet. Om det blir lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

[S3]Varje ledamot som deltar i den slutliga handläggningen ska delta även i avgörandet. Ordföranden ska alltid rösta om det behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Andra ledamöter behöver dock inte rösta för mer än ett förslag.

Reservation och avvikande mening

30 §  När ett beslut fattas av flera gemensamt har den som deltar i avgörandet rätt att reservera sig mot beslutet genom att få en avvikande mening antecknad. Den som inte gör det ska anses ha ställt sig bakom beslutet.

[S2]Den som medverkar vid den slutliga handläggningen av ett ärende utan att delta i avgörandet har alltid rätt att få en avvikande mening antecknad.

[S3]En avvikande mening ska anmälas innan myndigheten expedierar beslutet eller på annat sätt gör det tillgängligt för utomstående. Om beslutet inte ska göras tillgängligt för utomstående, ska anmälan göras senast när beslutet får sin slutliga form.

Dokumentation av beslut

31 §  För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar

  1. dagen för beslutet,
  2. vad beslutet innehåller,
  3. vem eller vilka som har fattat beslutet,
  4. vem eller vilka som har varit föredragande, och
  5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Motivering av beslut

32 §  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

[S2]En motivering får helt eller delvis utelämnas, om

  1. beslutet gäller anställning av någon,
  2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
  3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
  4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap.regeringsformen.

[S3]Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till

33 §  En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

[S2]Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.

[S3]Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.

  • MÖD 2020:13:Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har – med avvikelse från tidigare praxis – bedömt att kravet på delgivning i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten inte ska tillämpas för överinstansens avgörande rörande ett av adressaten överklagat vitesföreläggande som inte är mer ingripande för denne än det ursprungliga föreläggandet. (Se även M 751-19, M 2947-19 och P 11198-18.)

När beslut får verkställas

35 §  Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.

[S2]Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om

  1. beslutet gäller anställning av någon,
  2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
  3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.

[S3]En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av

  1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
  2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
  3. någon annan omständighet.

  • HFD 2021:41:Fråga om förutsättningar för en länsstyrelse att med stöd av 35 § tredje stycket förvaltningslagen förordna att ett beslut om omhändertagande av djur ska verkställas omedelbart.

Rättelse och ändring av beslut

Rättelse av skrivfel och liknande

36 §  Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.

  • MÖD 2020:18:Rättelse av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att kommunfullmäktige kan tillämpa 36 § förvaltningslagen analogt för att rätta ett beslut att anta en detaljplan. Eftersom det inte rörde sig om en uppenbar felaktighet kunde beslutet inte rättas i detta fall.

När en myndighet får ändra ett beslut

37 §  En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.

[S2]Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om

  1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
  2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
  3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.

  • HFD 2019:63:Fråga om socialnämnden får avbryta en insats i form av vård i familjehem på den grunden att nämnden anser att det inte längre finns något behov av sådan vård.
  • RH 2020:38:Kronofogdemyndigheten har, efter invändning från utmätningsgäldenären, beslutat att det förelegat hinder mot verkställighet av en exekutionstitel på grund av preskription. Då borgenären inkommit med en ny ansökan om verkställighet och åberopat nya omständigheter har frågan om preskription inte ansetts rättskraftigt avgjord genom Kronofogdemyndighetens tidigare beslut.
  • MÖD 2021:7:Villkorat förordnande om byggnadsförbud ----- Länsstyrelsen har förordnat om byggnadsförbud enligt 168 § byggnadslagen avseende en äldre avstyckningsplan. Förordnandet innebar att nybyggnad inte fick ske inom området utan tillstånd av länsstyrelsen innan vattenförsörjning och avlopp för området anordnats i erforderlig mån. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att förordnandet har upphört automatiskt i samband med att villkoret om vattenförsörjning och avlopp uppfyllts. Något särskilt beslut om upphävande av förordnandet har inte behövts. Den tidigare avstyckningsplanen är därmed att betrakta som detaljplan och ansökan om bygglov ska prövas mot den.
  • HFD 2022:8:Fråga om förutsättningarna för en församling att ändra ett beslut enligt begravningslagen om vem som ska antecknas som gravrättsinnehavare samt om vilka krav som ställs på handläggningen av ärenden om övergång av gravrätt respektive upplåtelse av en ny gravrätt i samband med gravsättning (I och II).
  • HFD 2021:12:Fråga om tillämplig lagstiftning när regelverket har ändrats under en pågående överprövning.
  • HFD 2023:3:Fråga om en myndighet har haft rätt att ändra ett för den enskilde gynnande beslut till den enskildes nackdel.

När en myndighet ska ändra ett beslut

38 §  En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om

  1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
  2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

  • PMÖD 2019:3:Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.

När en myndighet får ändra ett beslut som har överklagats

39 §  Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

  • RK 2019:1:PTS skyldighetsbeslut har förenats med en förpliktelse beträffande vilka högsta priser för kostnaderna för samtrafiken i det fasta allmänna kommunikationsnätet som den förpliktade operatören får ta ut. De beslutade priserna uppfyller kravet på att vara kostnadsorienterade och de invändningar som en annan, icke-förpliktigad operatör, har haft på priserna har inte ansetts tillräckliga för att visa att PTS har använt felaktiga antaganden.
  • PMÖD 2019:3:Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Överklagande

Till vilken myndighet överklagas beslut?

40 §  Beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

  • MIG 2020:25:Beslut om avslag på begäran att återfå ett pass som omhändertagits av Migrationsverket överklagas till allmän förvaltningsdomstol och inte till migrationsdomstol.

Vilka beslut får överklagas?

41 §  Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

  • HFD 2018:71:Ett beslut av Konkurrensverket i dess egenskap av tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen har ansetts överklagbart. Beslutet har undanröjts eftersom verket agerat utanför sin kompetetens.
  • MÖD 2020:14:Avvisat överklagande av bevarandeplan ----- Fråga om bevarandeplan för Natura 2000-område kan överklagas. Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ett bolags överklagande av mark- och miljödomstolens beslut att avvisa bolagets överklagande av länsstyrelsens beslut att fastställa s.k. bevarandeplaner för Natura 2000-område.
  • RK 2020:2:PTS beslut om bl.a. villkoren för tillstånd i ett auktionsförfarande om frekvenser är ett överklagbart beslut och ett bolag som inte är part i ärendet men vars produkter påverkas av beslutet har talerätt. Det har däremot inte kommit fram skäl för att beslutet tills vidare inte ska gälla.
  • MÖD 2021:8:Enskilds klagorätt ----- Enskild sakägare har inte rätt att överklaga miljöprövningsdelegations beslut att inte återkalla tillstånd eller ompröva villkor för en verksamhet som bedrivs enligt ett lagakraftvunnet tillstånd, när ärendet inte har initierats hos miljöprövningsdelegationen av tillsynsmyndigheten med anledning av enskilds klagomål.
  • HFD 2022:31:En förutsättning för att en allmän förvaltningsdomstol ska kunna pröva om en myndighet har haft stöd i rättsordningen för en vidtagen åtgärd är att den utgör ett förvaltningsbeslut som är överklagbart. Så har inte ansetts vara fallet med Arbetsförmedlingens beslut om att avregistrera en person som arbetssökande.
  • HFD 2023:36:En länsstyrelses beslut att inte vidta skyddsåtgärder vid övergivna gruvhål är inte överklagbart.

Vem får överklaga ett beslut?

42 §  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

  • MÖD 2019:19:Klagorätt i mål om detaljplan ----- Bolag som har nyttjanderättsavtal avseende kajplats inom detaljplaneområde har ansetts ha rätt att överklaga.
  • NJA 2020 s. 190:Reglerna om klagorätt har med hänvisning till Århuskonventionen tolkats så att en miljöorganisation har haft rätt att överklaga ett bygglovsbeslut. Även fråga om en kommunal nämnds rätt att överklaga ett beslut att tillerkänna miljöorganisationen klagorätt.
  • MÖD 2020:46:Klagorätt för en organisation som har till ändamål att tillvarata kulturmiljöintressen ----- MÖD har bedömt att en kulturmiljöorganisation har rätt att klaga på beslut om bygglov inom detaljplanelagt område under samma förutsättningar som en sådan organisation kan överklaga beslut om detaljplaner. Klagorätt i det konkreta fallet saknades dock enligt 13 kap. 2 § 8 PBL eftersom bygglovsbeslutet inte aktualiserade någon fråga relaterad till kulturmiljön som inte redan hade avgjorts i detaljplanen.
  • MÖD 2020:51:Beslut att godkänna reviderade ritningar under byggprocessen ----- En kommunal nämnd har efter att bygglov och startbesked meddelats godkänt reviderade bygglovsritningar. Detta beslut har ansetts vara ett överklagbart beslut. Ändringarna har varit för omfattande för att kunna rymmas inom tidigare meddelat bygglov, varför Mark- och miljööverdomstolen har fastställt underinstansernas beslut att upphäva beslutet.
  • NJA 2020 s. 641:En organisation med huvudsakligt ändamål att tillvarata kulturmiljöintressen har ansetts berörd av ett detaljplanebeslut på ett sådant sätt att organisationen har haft rätt att överklaga beslutet.
  • NJA 2022 s. 895:En fastighet består av flera friliggande områden. Ett beslut om bygglov berör enbart ett av dessa områden. Ägaren och nyttja-ren av en grannfastighet som har gemensam gräns med bygglovsfastigheten men inte med det område som bygglovet avser har inte ansetts ha rätt att överklaga beslutet.

Hur överklagar man ett beslut?

43 §  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

[S2]I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

[S3]I 3 och 4 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

Överklagandetiden

44 §  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

  • NJA 2021 s. 65:När en statlig myndighet överklagar med stöd av 13 kap. 10 § plan- och bygglagen sker det alltid som företrädare för staten som enskild part. Även fråga om vid vilken tidpunkt ett beslut ska anses ha meddelats enligt förvaltningslagen.

Beslutsmyndighetens åtgärder

45 §  Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning).

[S2]Ett överklagande ska dock inte avvisas om

  1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
  2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

46 §  Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

[S2]Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Överinstansens åtgärder

Föreläggande när handläggningen har försenats

49 §  Om en domstol eller en förvaltningsmyndighet bifaller ett överklagande av ett sådant avslagsbeslut som avses i 12 § andra stycket, ska den besluta att förelägga den myndighet som har meddelat avslagsbeslutet att snarast eller inom den tid som överinstansen bestämmer avgöra det ärende som överklagandet avser.

[S2]Överinstansens beslut får inte överklagas.

  • MÖD 2020:30:Begäran enligt 12 § förvaltningslagen att ett ärende ska avgöras ----- Ett beslut att avslå en begäran enligt 12 § förvaltningslagen om att ett ärende ska avgöras får överklagas endast till en instans, se 49 § andra stycket förvaltningslagen. Sedan en kommunal nämnd hade avvisat en sådan begäran avslog länsstyrelsen överklagandet. MÖD har konstaterat att överklagandeförbudet gäller och därför undanröjt mark- och miljödomstolens dom och avvisat överklagandet av länsstyrelsens beslut.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förvaltningslag (2017:900)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  2. Genom lagen upphävs förvaltningslagen (1986:223).
  3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i den utsträckning som det i en annan lag eller förordning finns bestämmelser som innehåller hänvisningar till den lagen.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:2, Prop. 2016/17:180, Bet. 2017/18:KU2
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2019:981) om ändring i förvaltningslagen (2017:900)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2020-01-01