Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att inleda en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare

Anmälan

I en anmälan som kom in till JO i september 2025 framförde AA klagomål mot Kronofogdemyndigheten i fråga om långsam handläggning av ett utsökningsmål och bemötande från en anställd. Av anmälan och bifogad handling framgick i huvudsak följande.

Hennes ansökan om verkställighet av ett skadestånd med anledning av brott hade handlagts av Kronofogdemyndigheten sedan år 2021. I februari 2023 fick hon beskedet att en ny tillgångsutredning avseende gäldenären skulle påbörjas senast den 7 februari 2025. Trots att datumet passerat hade ingen utredning inletts och Kronofogdemyndigheten kunde inte svara på när så skulle ske utan hänvisade till att ärendena togs i turordning. Hon hade fått kännedom om att gäldenären utvandrat i juni 2025 och befarade att tillgångar eller uppgifter om sådana hade gått förlorade. När hon sökte svar från Kronofogdemyndigheten under våren 2025 fick hon i ett telefonsamtal höra av en anställd att hon inte

behövde förvänta sig att få skadeståndet betalt eftersom gäldenären tidigare hade saknat inkomst.

Utredning

JO hämtade inledningsvis in handlingar och handläggarnoteringar i ärendet. Därefter, i oktober 2025, hämtades muntliga upplysningar in från en handläggare vid Kronofogdemyndigheten. Av de muntliga upplysningarna framkom bland annat att det ännu inte hade inletts någon ny tillgångsutredning i det aktuella målet och att bevakningstiden i det äldsta mål som låg näst på tur för en ny tillgångsutredning hade löpt ut i september 2023.

Kronofogdemyndigheten uppmanades därefter att yttra sig över anmälan och vissa, i remissvaret angivna, frågeställningar om handläggningen av nya tillgångsutredningar i utsökningsmål.

I sitt remissvar anförde myndigheten, genom biträdande rikskronofogden och tillförordnade rättschefen, i huvudsak följande (bilagor här utelämnade):

2 Ärendet

Ansökan om verkställighet inkom till Kronofogden den 16 december 2021. Målet godkändes den 17 december 2021 och tilldelades målnummer. En underrättelse skickades till gäldenären samma dag med uppgift om att skulden skulle betalas senast den 31 december 2021. Även sökanden underrättades om det registrerade målet. Den 13 januari 2022 påbörjades tillgångsutredning. Tillgångsutredningen avslutades samma dag genom att en utredningsrapport upprättades där det konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av skulden samt att gäldenären saknade känd inkomst, se bilaga 1. Sökanden och gäldenären underrättades om utredningsrapporten samma dag. Vid registerforskning den 3 maj 2022 konstaterades att gäldenären hade inkomst från Försäkringskassan. Vid en beräkning av gäldenärens förbehållsbelopp konstaterades att det saknades utrymme för löneutmätning. Den 13 januari 2023 påbörjades ny tillgångsutredning. Tillgångsutredningen avslutades den 7 februari 2023 genom att en utredningsrapport upprättades där det konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av skulden samt att utrymme för utmätning av lön saknades, se bilaga 2. Sökanden och gäldenären underrättades om utredningsrapporten samma dag. Bevakning för ny tillgångsutredning sattes till den 7 februari 2025. Det finns ingen notering i utsökningsmålet gällande det telefonsamtal under våren 2025 som sökanden hänvisar till i anmälan. I september 2025 kontaktade sökanden Kronofogden per e-post och frågade varför utredning inte hade påbörjats. Kronofogden svarade till sökanden att myndigheten arbetade med alla ärenden i turordning, se bilaga 3. Den 28 oktober 2025 påbörjades ny tillgångsutredning. Tillgångsutredningen avslutades samma dag genom att en utredningsrapport upprättades där det konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av skulden samt att gäldenären saknade känd inkomst [rätteligen känd adress, JO:s anm.], se bilaga 4. Sökanden och gäldenären underrättades om utredningsrapporten samma dag. Bevakning för ny tillgångsutredning sattes till den 28 oktober 2027.

3 Kronofogdens målinflöde

Kronofogden har haft ett historiskt högt inflöde de senaste åren och antalet skuldsatta personer har ökat kraftigt. [---]. Trots att myndigheten arbetat hårt med prioriteringar har väntetiderna hos Kronofogden ökat. Enligt Kronofogdens verksamhetsplan för år 2025 ska cirka 90 procent av de gäldenärer som ska utredas vara utredda inom nio månader. Datumet räknas från när arbetsuppgiften uppkom, exempelvis när en bevakning fallit ut i verkställighetens ärendehanteringssystem efter att utredningsrapportens bevakningstid gått ut. De gäldenärer som har sin första skuld hos Kronofogden ska hanteras inom tre månader. De borgenärer för vilkas fordringar Kronofogden tidigare har gjort en utredning och en ny utredning nu ska påbörjas, som i nu aktuellt mål, har i genomsnitt en väntetid på fyra till sex månader innan tillgångsutredning påbörjas. Kronofogdens balans av dessa äldre mål är hög. Myndigheten har som delmål år 2025 att utredning av dessa äldre mål ska hanteras och avslutas inom tolv månader. Balansen på mål över tolv månader var 18 989 den 30 september 2025. Den tidigare uppåtgående kurvan av balanser har således avstannat, i augusti 2025 var antalet mål i balans 19 820. Balansen behöver minska ytterligare för att myndighetens ska nå det satta delmålet om tolv månader. ---

4 Rättslig reglering

Av 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) följer att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB) ska Kronofogden i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Kronofogden får vidta de utredningsåtgärder som är befogade. Av Wallin m.fl., Utsökningsbalken, En kommentar, kommentar gällande 4 kap. 9 § UB, framgår följande. ”Skyldigheten att efterforska tillgångar kan i övrigt inte drivas hur långt som helst. Kronofogden behöver sålunda inte företa tids- och arbetskrävande undersökningar som med största sannolikhet inte kan väntas leda till positivt resultat. Myndighetens resurser sätter också en gräns för det arbete som kan läggas ned på varje särskilt mål. Bestämmelsen ger Kronofogden betydande utrymme att anpassa sina insatser till förhållandena i det enskilda målet. Sökanden har också möjlighet att påverka Kronofogdens insatser. […]

En särskild fråga är vilken utredningsinsats som Kronofogden bör göra i ett utmätningsmål som handläggs tills vidare. Frågan blir aktuell när det vid den tillgångsundersökning som genomförts efter målets anhängiggörande har framkommit att gäldenären saknar tillgångar. Uttagandet av en årlig avgift gör det naturligt att Kronofogden vidtar någon ytterligare åtgärd och inte nöjer sig med en mer passiv bevakning. Det är önskvärt att Kronofogden åtminstone en gång om året genomför en utredning, i vart fall en grundutredning som i huvudsak kan göras genom registerforskning. Det ansågs emellertid vid tiden för tillkomsten av den nuvarande bestämmelsen att det då saknades förutsättningar för att införa en sådan utredningsskyldighet för Kronofogden (prop. 2006/07:34 s. 14 f.). Det har då ansetts ligga nära till hands att tills vidare ansluta till den ordning för utredning som gäller för allmänna mål. I sådana mål sker en s.k. aktiv bevakning, som innebär att arbetet med gäldenärsutredningen avslutas med att Kronofogden

tar ställning till frågan vid vilken tidpunkt myndigheten avser att vidta nya utredningsåtgärder. Bedömningen vilar på förhållandena i det enskilda fallet och kan variera beroende på gäldenärens ekonomiska situation.”

Av Ett modernare utsökningsförfarande, SOU 2016:81 band 1 s. 302, framgår följande gällande Kronofogdens bevakningstid. ”Det går att ha principiella synpunkter på att bevakningstiden och sökandens skyldighet att betala årlig grundavgift inte sammanfaller. Den ovan nämnda bevakningstiden om 24 månader är inte lagreglerad utan beslutas av Kronofogden utifrån gällande arbetsläge och resurser. Liknande prioriteringar måste dock göras av andra myndigheter. Det kan inte heller anses vara ett effektivt användande av resurser att Kronofogden med alltför täta tidsperioder ska utreda gäldenärer när det tidigare har konstaterats att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar. Kronofogdens resurser bör i stället läggas på de gäldenärer som har eller kan antas ha utmätningsbara tillgångar. Skulle det under bevakningstiden komma fram indikationer på att gäldenären har fått utmätningsbara tillgångar återupptar myndigheten sin tillgångsutredning. De sökande som har valt att betala in ny grundavgift för att ha kvar sitt mål kommer då att kunna få del av utmätta belopp. Att Kronofogden beslutar om bevakningstider, som i någon mån är kopplat till myndighetens resurser, måste mot denna bakgrund anses godtagbart.”

Om gäldenären enligt tillgångsutredning saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, ska Kronofogden enligt 4 kap. 9 a § UB snarast underrätta sökanden och gäldenären om detta. Sökanden ska också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning. Detta gör Kronofogden genom att det enskilda målet delredovisas. Delredovisningen utgör alltså den underrättelse som Kronofogden skickar enligt 4 kap. 9 a § UB.

5 Kronofogdens bedömning

Av utsökningsbalken framgår att utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogden. Handläggningstiderna förändras kontinuerligt, beroende på bl.a. hur många mål som inkommer. Handläggningen av ett visst ärende kan ibland dra ut på tiden därför att andra, mer brådskande, mål måste handläggas med förtur. I förevarande utsökningsmål påbörjade Kronofogden tillgångsutredning inom en månad från skuldens sista betalningsdag. Tillgångsutredningen avslutades samma dag. Efter ett år inledde Kronofogden en ny tillgångsutredning, som avslutades inom en månad. Kronofogden bedömde sedan att en bevakningstid på två år var lämplig. När bevakningstiden inföll inledde Kronofogden en ny tillgångsutredning efter åtta månader och tre veckor. Anledningen till väntetiden var att utsökningsmål hanteras i turordning. Väntetiden ligger inom Kronofogdens målsättning för år 2025. Från att det aktuella utsökningsmålet inkom till Kronofogden i december 2021 har Kronofogden gjort tre utredningar av gäldenärens tillgångar.

Kronofogdens bemötande per telefon under våren 2025

Det finns inte någon notering i målet gällande det telefonsamtal under våren 2025 som sökanden hänvisar till. Kronofogden kan således inte bemöta det som framkommer i anmälan gällande telefonsamtalet. Vilka rutiner har myndigheten för att bestämma bevakningstid? Hur lång kan en

bevakningstid vara som längst?

Enligt Kronofogdens rutiner måste handläggaren, innan en utredning avslutas, ange när en ny utredning mot gäldenären senast ska påbörjas - ett s.k. bevakningsdatum. Bevakningsdatumet ska anpassas till förhållandena i det enskilda fallet och ligga inom den tidsram som Kronofogden bestämmer. En bevakningstid beslutas till som längst 24 månader.

Vilka rutiner har myndigheten för när en bevakningstid löpt ut? Finns det fortfarande utsökningsmål som pågår mot gäldenären när bevakningstiden löpt ut, initierar systemet den nya utredningen genom att en arbetsuppgift skapas i ärendehanteringssystemets inkorg. Om det kommer in nytt utsökningsmål mot gäldenären under bevakningstiden skickas den tidigare utredningsrapporten som underlag till den nya sökanden. Kronofogden gör alltså inte någon ny utredning enbart för att ett eller flera nya mål kommit in. Om sökanden i ett nytt mål särskilt begär att få en ny utredning ska det normalt medges. Har Kronofogden redan gjort en utredning som omfattar sökandens mål, görs inte en ny utredning under bevakningstiden med mindre att det kommit till nya uppgifter som motiverar att en ny utredning genomförs. När bevakningstiden löper ut är Kronofogdens målsättning att göra en ny tillgångsutredning inom nio månader, senast inom tolv månader. Utredning av nya gäldenärer prioriteras framför gäldenärer som Kronofogden redan har utrett. Vilken information får sökanden om vad bevakningstid är och vad som händer

när den tiden löpt ut?

Kronofogden underrättar sökanden när gäldenären enligt myndighetens utredning saknar tillgångar till att betala hela utmätningsfordran. Den s.k. delredovisning som skickas till sökanden i enskilt mål innehåller ett maskinellt försättsblad samt Kronofogdens utredningsrapport. Det maskinella försättsbladet innehåller information om partsställning, när utredningsrapporten är upprättad samt datum för när Kronofogden planerar att senast påbörja ny utredning. Det finns även en informationstext gällande att sökanden själv får bedöma, bl.a. annat utifrån rapporten, om sökanden vill att kravet ska ligga kvar hos Kronofogden eller i annat fall att sökanden kan återkalla kravet. När sökanden underrättas om vilket datum Kronofogden senast planerar att påbörja en ny tillgångsutredning är det en planerad tid för ny utredning. Bevakningstiden är ingen utfästelse till sökanden för när en ny tillgångsutredning ska påbörjas. Innebörden av bevakningstid är inte att Kronofogden är passiv under bevakningstiden. Under bevakningstiden kan Kronofogden t.ex. ha ett pågående löneutmätningsbeslut för de gäldenärer som har en utmätningsbar inkomst och Kronofogden kan utmäta eventuellt överskott på gäldenärens skattekonto. Om sökanden anvisar egendom till utmätning undersöker Kronofogden egendomen. Kronofogdens arbete pågår således löpande under bevakningstiden, men efter att bevakningstiden löpt ut gör Kronofogden en samlad utredning av gäldenärens tillgångar. Hur har väntetiden för att påbörja en ny tillgångsutredning efter att bevakningstiden löpt ut sett ut under perioden 1 november 2024 – 31 oktober 2025? Hur långa har väntetiderna faktiskt varit och hur lång har väntetiden

varit som längst under perioden?

Under perioden november 2024 till oktober 2025 har 88–94 procent av alla gäldenärer med aktiva utsökningsmål varit utredda inom nio månader. Inom åtta månader har 87–93 procent varit utredda och 84–91 procent har varit utredda inom sju månader. För att korta väntetiderna har Kronofogden arbetat med prioriteringar, effektiviseringar samt anställt mer personal. Kronofogden har ingen statistik tillgänglig gällande hur lång väntetiden har varit som längst under perioden november 2024 till oktober 2025. Kronofogden gör cirka 100 000 tillgångsutredningar per år. För att få fram statistiken behöver Kronofogden titta på varje enskild utredning under tidsperioden, vilket skulle ta uppemot en månad att genomföra. Kronofogden kan dock se att de längsta väntetiderna på årsbasis har ökat från 8–11 månader år 2021–2023 till 22–30 månader år 2024–2025. Vilka åtgärder har Kronofogden vidtagit för att korta väntetiden från det att bevakningstiden löper ut innan en ny utredning påbörjas och vilket resultat har

de haft? Finns det planer på ytterligare åtgärder? När förväntar sig

Kronofogden att åtgärderna kommer att få önskad effekt?

För att hantera det kraftigt ökade inflöde som Kronofogden har haft de senaste åren har myndigheten anpassat verksamhetsstyrningen för att hantera det ökade målinflödet med bibehållen kvalitet. Med anledning av det kraftigt ökade målinflödet har regeringen tillskjutit mer resurser till Kronofogden. Med resurserna har myndigheten kunnat göra nyanställningar. Dock tar det tid innan åtgärden ger resultat då Kronofogdens behörighetsutbildningar tar 6–12 månader att genomföra. Förutom att anställa fler medarbetare satsar Kronofogden omfattade resurser på teknisk utveckling för att kunna hantera större volymer maskinellt med bibehållen kvalitet. Ett resultat som Kronofogden kan se av de åtgärder som myndigheten vidtagit är att ökningstakten av balansen av de utsökningsmål där det sedan tidigare finns en tillgångsutredning och det ska göras en ny utredning har avstannat. Kronofogden kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringar och teknisk utveckling, bl.a. maskinell registerforskning. AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning

Kronofogdemyndigheten har redogjort för den rättsliga regleringen. Jag hänvisar till den redogörelsen med följande tillägg.

Utsökningsmål handläggs tills vidare, utan tidsbegränsning, så länge som sökanden väljer att låta målet ligga kvar eller annars får sin fordran betald. Kronofogdemyndigheten har en skyldighet att undersöka en gäldenärs inkomster och tillgångar för att säkra betalning åt sökanden, men har i 4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB) även givits betydande utrymme att anpassa sina insatser till förhållandena i det enskilda målet. I UB finns ett allmänt skyndsamhetskrav i fråga om utmätning (4 kap. 10 §). Av det följer bl.a. att den tillgångsutredning som ska genomföras när ett mål inleds hos Kronofogdemyndigheten ska påbörjas utan dröjsmål (jfr JO:s beslut den 17 juni 2025, dnr 505–2025).

När det gäller nya tillgångsutredningar i mål som handläggs tills vidare är det svårare att göra generella uttalanden om kraven på när och hur sådana ska genomföras. Såväl handläggningstiden som omfattningen av en sådan tillgångsutredning påverkas av Kronofogdemyndighetens bedömning av sannolikheten att säkra betalning. Att denna bedömning inverkar på handläggningen av nya tillgångsutredningar får anses rimligt. Samtidigt måste sökandens intressen av att kunna påverka handläggningen och bedöma om det finns skäl att låta målet ligga kvar beaktas. Som Kronofogdemyndigheten har redogjort för i sitt remissvar uttalades i förarbetena att det, med hänsyn till den årliga avgift som sökanden betalar i många mål, på sikt var önskvärt att myndigheten i mål som handläggs tills vidare åtminstone en gång om året genomför i vart fall en registerforskning.

För att säkerställa sökandens möjlighet att påverka förfarandet har det i regleringen av Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet föreskrivits att

myndigheten ska beakta tillkommande uppgifter, vilka ska kunna föranleda en särskild utredningsinsats (se 4 kap. 9 § UB och prop. 2006/07:34, s. 14–16). JO har tidigare riktat kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att hantera ett tips om utmätningsbara tillgångar och underströk vikten av att nya uppgifter som kan ha stor betydelse i ett utsökningsmål, såsom indikationer på att en gäldenär arbetar, följs upp på ett adekvat sätt och utan dröjsmål (JO:s beslut den 17 september 2025, dnr 9917-2024). Att information om en förändrad tillgångssituation för en gäldenär följs upp blir av särskild vikt när – och kan i viss mån väga upp att – det går lång tid innan myndigheten genomför en förnyad samlad utredning av en gäldenärs tillgångar.

En bevakningstid om två år är, även i mål där gäldenären tidigare bedömts sakna utmätningsbara tillgångar, relativt lång. Det finns under den tiden stort utrymme för förändringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden även om omständigheterna i det enskilda fallet såklart kan variera. Jag finner inte skäl att ifrågasätta att det i en del mål kan vara befogat att bestämma en bevakningstid upp till två år.

Det måste däremot finnas en reell möjlighet för sökanden att bedöma om det är motiverat att låta ansökan ligga kvar. Myndighetens rutiner idag är att sökanden informeras om när Kronofogdemyndigheten planerar att senast påbörja en ny utredning i samband med underrättelse om en avslutad tillgångsutredning i en så kallad delredovisning. Underrättelsen grundas på preliminära bedömningar men ska tjäna som underlag för sökanden att bedöma om det finns skäl att återkalla målet eller att låta det ligga kvar (se Walin m.fl., Utsökningsbalken, En kommentar [2023, Version 6, JUNO], kommentaren till 4 kap. 9 a §). Därför bör en ny tillgångsutredning inte väsentligen fördröjas efter det datum som Kronofogdemyndigheten angett i delredovisningen till sökanden. JO har tidigare uttalat att en enskild inte ska behöva tåla att det drar ut på tiden innan bl.a. en ny tillgångsutredning påbörjas och att myndigheters ärendebalanser inte utgör en godtagbar ursäkt för långsam handläggning (se JO:s beslut den 17 september 2025, dnr 9917-2024). I det ärendet hade det gått tio veckor före en aktiv åtgärd vidtogs efter att en bevakning löpt ut men väntetiden avseende ny tillgångsutredning föranledde i det fallet inte kritik.

Trots Kronofogdemyndighetens utrymme att besluta utredningsåtgärder och att bevakningsdatumet är preliminärt och inte utgör en utfästelse till sökanden måste det alltså finnas en gräns för hur lång tillkommande tid som en sökande ska behöva vänta på en ny tillgångsutredning efter att bevakningstiden löpt ut. Det följer av myndighetens serviceskyldighet och allmänna förvaltningsrättsliga krav på att myndigheten aktivt driver ärenden framåt (6 och 9 §§ förvaltningslagen [2017:900]).

Förnyade tillgångsutredningar i mål som det nu aktuella är inte av komplicerad art. I detta fall kunde utredningen avslutas samma dag som den inleddes och bestod enbart av maskinell registerforskning. Att inga åtgärder vidtogs på över

åtta månader från det att bevakningstiden om två år hade löpt ut kan vid dessa förhållanden inte undgå kritik.

Det är bekymmersamt att Kronofogdemyndighetens målsättning för handläggningstiden i liknande mål för år 2025 uppgick till så mycket som tolv månader från bevakningstidens utgång. Så även i mål där utredningen kan göras med maskinella slagningar. Uppgifterna om att de längsta väntetiderna från bevakningstidens utgång har gått från 8–11 månader år 2021-2023 till 22–30 månader för år 2024–2025 är oroväckande. Det är positivt att den tidigare uppåtgående kurvan för balanser av mål över tolv månader har avstannat. Problemen med långa handläggningstider för nya tillgångsutredningar har dock förelegat under lång tid. Det är av vikt att Kronofogdemyndigheten hittar verkningsfulla åtgärder för att korta handläggningstiderna.

När det gäller klagomålet om bristfälligt bemötande i ett telefonsamtal har Kronofogdemyndigheten uppgett att det inte finns någon anteckning om samtalet och att myndigheten därför inte kan yttra sig över påståendet. Jag får konstatera att ord står mot ord och bedömer att ytterligare utredningsåtgärder inte skulle ge något annat resultat. Det som framförs i klagomålet i denna del kan därmed inte ligga till grund för kritik.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av stf JO Stefan Holgersson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Fanny Svensén har föredragit ärendet och avdelningschefen Jessica Starhill Sjöstrand har deltagit i beredningen.