lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Markavvattning

Beskrivning saknas!

Rättsfall6

MÖD 2014:5: Tillsyn över vattenverksamhet ----- Bortledande av dagvatten som uppstår på ett antal fastigheter utanför detaljplanelagt område har inte ansetts utgöra avledande av avloppsvatten och inte heller markavvattning i den mening som avses i 11 kap. miljöbalken. De åtgärder i form av uppförande av enstaka bostadshus som vidtagits på fastigheterna har inte heller i övrigt ansetts ha en sådan inverkan på mark- och vattenförhållandena på en intilliggande fastighet att tillsynsmyndigheten borde ha vidtagit tillsynsåtgärder. Det har således inte funnits anledning för länsstyrelsen att ingripa.
MÖD 2012:7: Uppläggning av fyllnadsmassor i ett vattenområde ansågs inte vara markavvattning ----- En tomtägarförening lade fyllnadsmassor i ett område som delvis utgjorde ett vattenområde utan att först inhämta tillstånd till åtgärden. Länsstyrelsen ansåg att åtgärden var att betrakta som markavvattning och förelade föreningen att vidta rättelse genom att ta bort massorna. Mark- och miljööverdomstolen fann att utfyllnaden inte utförts för att sänka vattennivån i området eller för att förbättra avvattningen av marken och att syftet inte heller varit invallning till skydd mot vatten. Ett väsentligt syfte med utfyllnaden får istället anses vara att tillskapa en markyta som man med större lätthet kunde vistas på. Mark- och miljööverdomstolen instämde därvid i mark- och miljödomstolens bedömning att den utfyllnad som föreningen vidtagit inte var att betrakta som markavvattning enligt definitionen i 11 kap. 2 § 4 miljöbalken och att utfyllnaden inte på den grunden kunde anses vara tillståndspliktig markavvattning.
MÖD 2013:49: Fråga om avledande av avloppsvatten eller markavvattning ----- Lantmäteriet har genom omprövning med stöd av anläggningslagen kompletterat en gemensamhetsanläggning för väg genom att tillföra den vissa anläggningar för dagvattenhantering. Mark- och miljödomstolen har därefter avvisat den ansökta åtgärden då det ansågs vara fråga om markavvattningsverksamhet som inte kan prövas i en anläggningsförrättning. Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte enbart var fråga om avledande av vatten för viss eller vissa fastigheters räkning utan även att avleda vatten från en delsträcka av vägen, och att det därför var fråga om avloppsvatten och inte markavvattning. Vid den bedömningen är anläggningslagen tillämplig och Lantmäteriet behörig myndighet. Det överklagade avgörandet har därför undanröjts och målet visats åter till mark- och miljödomstolen för prövning av ansökan enligt anläggningslagen.
MÖD 2007:32: Anmälan av ett sänkningsföretag om rensning ----- Ett sänkningsföretag anmälde till länsstyrelsen att det ville utföra underhållsrensning av en å. Länsstyrelsen bedömde att ett nytt naturtillstånd hade etablerats och att sänkningsföretaget var övergivet, eftersom det inte hade skett några årensningar under 80 år. Länsstyrelsen ansåg att sänkningsföretagets tillstånd hade förfallit och förbjöd rensningen. Miljödomstolen delade, mot bakgrund av att inga rensningsarbeten utförts under de senaste 80 åren, länsstyrelsens bedömning att ett nytt naturtillstånd inträtt och att tillstånd därför krävdes för att utföra rensningen. Miljööverdomstolen uttalade, att den omständigheten att lång tid förflutit utan att rensningsarbeten förekommit inte ensamt är avgörande för frågan om företaget ska anses övergivet. Även behovet av rensning måste vägas in liksom hur lång tid som förflutit sedan sådant behov uppstått. Då miljödomstolen inte prövat frågan om sänkningsföretaget skulle betraktas som övergivet visades målet åter till miljödomstolen för fortsatt behandling.
MÖD 2016:30: Omprövning av en markavvattningssamfällighet ----- Huvudmannen för avloppsinstresset ansökte om omprövning av kostnadsfördelningslängden i ett s.k. dikningsföretag som ska tillgodose både ett markavvattningsintresse och ett avloppsintresse. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fördelningen av underhållskostnaden ska beräknas utifrån den vattenmängd per år som tillförs ledningen. Även kortvariga flödestoppar från ett samhälle, vattnets beskaffenhet och intressenternas nytta av anläggningen ska beaktas.
MÖD 2008:26: Föreläggande att återställa ett vattenavledningsföretag av år 1926 i ursprungligt skick ----- Rensningar utfördes i företaget dels under 1970-talet dels år 1999. Då rensningarna under 1970-talet inte stod i strid med den äldre vattenlagen var åtgärderna inte prövningspliktiga. Härigenom tillskapades däremot en ny och laglig vattenanläggning vars djupnivåer, och inte 1926 års djupnivåer, skulle vara utgångspunkt för bedömningen av om 1999 års rensningar förändrat vattnets djup så att tillståndsplikt förelegat. Miljööverdomstolen fann att så inte var fallet. Föreläggande om återställningsåtgärder kunde därmed inte lagligen riktas mot företaget. Föreläggandet undanröjdes.

Legaldefinitioner6

11 kap. 2 § 3 st Miljöbalk (1998:808)
1 kap. 4 § 1 st 4 p Vattenlag (1983:291)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator