Bet. 1975:SkU22

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:48 med förslag till ändrade regler för beskattning av samfälligheter, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-04-24
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 22

SkU 1975: 22

Nr 22

Propositionen

I propositionen 1975: 48 har regeringen — efter föredragning av statsrådet Sträng — föreslagit riksdagen att anta de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

I propositionen föreslås nya regler för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av gemensamhetsanläggningar och andra samfälligheter. Förslaget är delvis en följd av den nya civilrättsliga lagstiftning om samfälligheter som trätt i kraft år 1974.

Skattskyldigheten vid inkomstbeskattningen föreslås åvila juridisk person, som förvaltar marksamfällighet och regleringssamfällighet som utgör taxeringsenhet. Statlig inkomstskatt skall därvid utgå såsom för ekonomiska föreningar, dvs. med 32 %. I övriga fall beskattas ägarna av delägarfastigheterna för verksamheten på samfälligheten.

Resultatet av verksamheten i samfällighet, för vilken föreligger skattskyldighet vid inkomstbeskattningen, föreslås bli beräknat enligt allmänna regler för den förvärvskälla som verksamheten hör till. Utdelning till delägare får dras av vid resultatberäkningen och skall tas upp till beskattning hos delägaren.

Föreligger inte skattskyldighet för samfälligheten, fördelas intäkterna och kostnaderna på delägarfastigheterna och beskattas i den förvärvskälla som delägarfastigheten ingår i. Skattskyldighet och uppgiftsskyldighet föreslås i dessa fall föreligga i huvudsak bara om nettot för en delägare uppgår till 100 kr. Ligger skattskyldigheten på ägare av delägarfastigheter, som är schablonbeskattade, och har värdet av samfällig 1

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU1975: 22

heten fördelats på dessa fastigheter vid fastighetstaxeringen, innebär förslaget att någon ytterligare beskattningsåtgärd inte är aktuell utöver den inverkan på schablonbeskattningen som ett eventuellt högre taxeringsvärde kan ha. I dessa fall medges avdrag för ränta och tomträttsavgäld, som hänför sig till samfälligheten.

Förmögenhetsbeskattningen av samfällighet föreslås ske hos ägarna av delägarfastighetema utom då det gäller regleringssamfälligheter samt häradsallmänningar, allmänningsskogar och liknande samfälligheter.

I propositionen föreslås även rätt till avdrag för anslutningsavgifter och anläggningsbidrag. Vidare föreslås en anpassning av den s. k. proportioneringsregeln till de regler som gäller vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

De nya reglerna om beskattning av samfälligheter föreslås gälla första gången vid 1977 års inkomst- och förmögenhetstaxeringar. Övriga regler föreslås gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Slutligen föreslås att Stiftelsen Industricentra fr. o. m. 1975 års taxering skall vara inskränkt skattskyldig vid inkomstbeskattningen.

SkU1975: 22

3 Författningsförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 47 § och 53 § 1 och 2 mom. samt punkt 8 av anvisningarna till

21 §, punkt 3 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 och 6 av anvisningarna till 24 §, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av anvisningarna till 29 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 41 a § och anvisningar till denna paragraf, varjämte till anvisningarna till 22 § skall fogas en ny punkt, 11, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 20, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 a §

Åger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 53 § 1 mom. första stycket f), hänföres den fastigheten tillkommande andelen av intäkter och kostnader i verksamheten i samfälligheten till den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

47 §*

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentarisk! förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, b) innehavare av skogsområde,

som blivit av staten upplåtet till som blivit av staten upplåtet till

kanalbolag eller till kommun eller kanalbolag eller till kommun eller annan menighet; samt annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe c) innehavare av publikt boställe

eller på lön anslagen jord. eller på lön anslagen jord; samt

1 Senaste lydelse 1973:1099.

2 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU1975: 22

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 53 §

1 mom. första stycket f) år skattskyldig för inkomst.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970: 939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

2 Senaste lydelse 1974: 724. Jfr även 1974: 769.

SkU1975: 22

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 §

2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryg -

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som

SkU1975: 22

6 Nuvarande lydelse

gande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidig:! försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

Föreslagen lydelse

avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art: för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringsmmfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

SkU1975: 22

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

2 m o m.3 Vanliga handelsbo- 2 m o m. Vanliga handelsbolag, lag, kommanditbolag, enkla bolag kommanditbolag, enkla bolag, re och

rederier taxeras icke, utan derier och juridiska personer, som

hänföres deras inkomst till de sär- enligt författning eller på därmed

skilda delägarnas inkomst med be- jämförligt sätt bildats för att förlopp, som för en var motsvarar valta annan samfällighet än sådan

hans andel av bolagets eller rede- som avses i 1 mom. första stycket

riets inkomst. Ej heller skall så f), taxeras icke, utan hänföres de kallat

gruvbolag taxeras, utan sko- ras inkomst till de särskilda della dess delägare taxeras en var för ägarnas inkomst med belopp, som

den inkomst, han åtnjutit av bola- för en var motsvarar hans andel

gets verksamhet. av bolagets, rederiets eller samfäl lighetens

inkomst. Ej heller skall så kallat gruvbolag taxeras, utan skola dess delägare taxeras en var för den inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

Anvisningar

till 21 §

8.4 Till intäkt av jordbruksfastighet räknas jämväl vad som influtit på grund av upplåten nyttjanderätt till fastigheten eller del därav, såsom arrende, avgäld för lägenhet, som är avsöndrad från fastigheten, eller för servitut, som vilar å fastigheten, m. m. dyl. Vad nu sagts gäller dock icke beträf s

Senaste lydelse 1953: 400.

‘ Senaste lydelse 1972: 741.

3 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

8. Till intäkt av jordbruksfastighet räknas jämväl vad som influtit på grund av upplåten nyttjanderätt till fastigheten eller del därav, såsom arrende, avgäld för lägenhet, som är avsöndrad från fastigheten, eller för servitut, som vilar på fastigheten, m. m. dyl. Vad nu sagts gäller dock icke beträffande en -

SkU 1975: 22

8 Nuvarande lydelse

fande engångsersättning vid upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt för obegränsad tid, t. ex. vid ianspråktagande under nyss angivna förhållanden av mark eller strömfall enligt vattenlagen eller för framdragande av ledningar eller anläggande av väg. Icke heller räknas till intäkt av jordbruksfastighet engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar. Hör till fastigheten rätt att på visst sätt utnyttja någon annan fastighet såsom till skogsfång, mulbete eller dyl., skall givetvis även vad som därigenom kommer fastighetens innehavare tillgodo räknas som intäkt av fastigheten. I fråga om för gemensamt behov avsatta s. k. besparingsskogar, häradsallmänningar och andra liknande samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, skall som samfällighetens inkomst räknas även vad som in natura utdelats till innehavarna av de fastigheter, som hava del i samfälligheten. Då inkomsten således beskattas hos samfälligheten [jfr 53 § 1 mom. f)l, följer härav, att innehavare av fastighet, som har del i samfällighet av ovannämnda art, icke är skyldig att som intäkt av sin fastighet upptaga vad han uppburit såsom utdelning från samfällighetcn, vare sig utdelningen utgått in natura eller i penningar.

Föreslagen lydelse

gångsersättning vid upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt för obegränsad tid, t. ex. vid ianspråktagande under nyss angivna förhållanden av mark eller strömfall enligt vattenlagen (1918:523) eller för framdragande av ledningar eller anläggande av väg. Icke heller räknas till intäkt av jordbruksfastighet engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar. Hör till fastigheten rätt att på visst sätt utnyttja någon annan fastighet såsom till skogsfång, mulbete eller dyl., skall givetvis även vad som därigenom kommer fastighetens innehavare tillgodo räknas som intäkt av fastigheten.

till 22 §

3.' Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten och som är avsedd att användas för driften i förvärvskällan, därunder inbegripet behövlig bostadsbyggnad, drages av genom årliga värdeminskningsavdrag. För tillfällig byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är

5 Senaste lydelse 1973: 1099.

SkU 1975: 22

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden ej representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana delar och tillbehör som äro särskilt avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften. I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskostnad för ekonomibyggnad kostnad för sådan tillgång som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som är nödvändig för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.

I fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i stället föreskrifterna enligt punkt 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner och inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som höra till marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskostnad beräknas enligt följande.

Har byggnad uppförts under tid Har byggnad uppförts under tid varunder ägaren innehaft fastighe- varunder ägaren innehaft fastigheten, är byggnadens anskaffnings- ten, är byggnadens anskaffningskostnad ägarens kostnader för upp- kostnad ägarens kostnader för uppförande av byggnaden. Till an- förande av byggnaden. Till anskaffningskostnaden hänföres även skaffningskostnaden hänföres även

kostnad för till- eller ombyggnad kostnad för till- eller ombyggnad

samt värde av byggnad som enligt samt värde av byggnad som enligt

punkt 4 andra stycket av anvis- punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av ningarna till 21 § utgör intäkt av

jordbruksfastighet för jordägaren, jordbruksfastighet för jordägaren.

Har bebyggd fastighet förvärvats Har bebyggd fastighet förvärvats

genom köp, byte eller därmed järn- genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall på byggnaderna förligt fång, skall på särskilda

anses belöpa så stor del av fastig- byggnader eller byggnadsbestånd

hetens anskaffningskostnad som anses belöpa så stor del av fastig det

vid fastighetstaxeringen fast- hetens anskaffningskostnad som

ställda byggnadsvärdet minskat det vid fastighetstaxeringen fast med

värde av överbyggnad utgör ställda eller med tillämpning härav

av fastighetens hela taxeringsvär- beräknade värdet av skilda byggde. Vad som enligt denna beräk- nader eller byggnadsbestånd bönning anses belöpa på byggnaderna sett från värde av överbyggnad utav fastighetens anskaffningskost- gör av fastighetens hela taxerings -

SkU1975: 22

10 Föreslagen lydelse

värde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader av fastighetens anskaffningskostnad innefattar även sådan tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av nu avsett slag skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlag för byggnader erliålles. Det sammanlagda avskrivningsunderlaget för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens anskaffningskostnad som inte anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna tillgångar visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. Har bebyggd fastighet förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkt

3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § i tillämpliga delar.

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som att byggnads användningstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare och är jordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningsplanen — utöver årliga värdeminskningsavdrag

— med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-, tilleller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och ett av de första fem beskattningsåren räknat från och med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodogöra sig de avdrag som återstodo för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningskostnaden, i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmateriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

Nuvarande lydelse

nåd innefattar även sådan tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av nu avsett slag skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlaget för byggnaderna erhålles. Detta avskrivningsunderlag får jämkas om den del av fastighetens anskaffningskostnad som inte anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna tillgångar visas mera avsevärt övereller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. Har bebyggd fastighet förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § i tillämpliga delar.

11. Har skattskyldig erlagt anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastig -

SkU 1975: 22

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het, som han äger, och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkt 5.

till 24 §

3.® Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensamhetsanläggning i byggnad som äges av föreningen eller bolaget.

3. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som äges av föreningen eller bolaget.

6.7 De i 24 § 2 mom. första och andra styckena meddelade bestämmelserna om upptagande av intäkt efter särskild grund äro tillämpliga även om fastigheten eller fastighetsdelen, utöver utrymmen för bostad åt en eller två familjer, innehåller något enstaka rum för uthyrning eller i ringa omfattning kan användas för annat ändamål än såsom bostad.

Till fastighet, som i 24 § 2 mom. avses, är att hänföra även fastighet som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarvilla, sportstuga eller jaktstuga, eller som utan att användas står till ägarens förfogande.

Från tillämpningen av bestämmelserna i 24 § 2 mom. första och andra styckena bliva genom regeln i 2 mom. sista stycket första punkten, under där angivna förutsättningar, undantagna exempelvis fastigheter som under somrarna bruka uthyras till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet uthyras under somrarna, fastigheter vilka till viss del upplåtas för upplagsplats, för rörelse el. dyl. samt

" Senaste lydelse 1966: 696.

7 Senaste lydelse 1974: 769.

SkU 1975: 22

12 Nuvarande lydelse

fastigheter vilka utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i allenast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade årliga bruttointäkten uppgår till högst 2 400 kronor eller överstiger nämnda belopp men icke 2 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Föreslagen lydelse

Fråga huruvida fastighet skall anses inrättad till bostad åt en eller två familjer skall bedömas med hänsyn till de förhållanden, som rått vid beskattningsårets utgång.

till 25 §

2.a.8 Avdrag enligt 25 § 1 mom. medgives för sådan värdeminskning, som byggnad även med normalt underhåll och aktsam vård är underkastad. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde. Angående minskning av avskrivningsunderlag för byggnad när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor och annan maskinell utrustning, se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden för dess anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad, som förvärvats tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet (minskat med särskilt maskinvärde som kan ingå däri) utgör av fastighetens hela taxeringsvärde (minskat med särskilt maskinvärde). Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall sorn anskaffningsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende

8 Senaste lydelse 1969: 363.

Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden för dess anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad, som förvärvats tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall som anskaffningsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår oavskrivet för överlåtaren, om ej särskilda omständigheter föranleda annat.

SkU1975: 22

13 Nuvarande lydelse

kvarstår oavskrivet för överlåtaren, om ej särskilda omständigheter föranleda annat. Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden. I anskaffningsvärdet för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1,5 procent för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och efter 1,75 procent för byggnad av trä. Avdraget får dock beräknas efter högre procenttal, om särskilda omständigheter föranleda därtill.

b. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för årlig värdeminskning av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning, vars värde ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medgives enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget beräknas på utrustningens anskaffningsvärde. Angående beräkningen av detta värde gäller i tillämpliga delar vad som sägs i andra stycket under a ovan. Vidare medges avdrag enligt särskild avskrivningsningsplan för anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, som fastighetens ägare erlagt, om nyttigheten är knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen.

Avskrives maskinell utrustning enligt särskild plan, skall underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnaden minskas i motsvarande mån. Om tillgång som ingår i sådan utrustning på grund av förslitning eller teknikens utveckling blivit oanvändbar innan fastigheten avyttrats, medgives avdrag för den del av tillgångens värde som kvarstår oavskriven enligt planen.

b.9 Avdrag enligt 25 § 1 mom. för årlig värdeminskning av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning, vars värde ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medgives enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget beräknas på utrustningens anskaffningsvärde. Angående beräkningen av detta värde gäller i tillämpliga delar vad som sägs i andra stycket under a ovan.

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning.

"Senaste lydelse 1969: 363.

SkU 1975:22

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för årlig värdeminskning enligt särskild avskrivningsplan medgives även beträffande lösa inventarier. Utrangeras sådant inventarium, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet.

till 29 §

7.10 Kostnaden för anskaffande av byggnad, vilken är avsedd för användning i ägarens rörelse, avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag enligt föreskrifterna i denna punkt. Är fråga om rent tillfälliga byggnader, avsedda att användas endast ett fåtal år, får dock byggnadskostnaden i sin helhet avdragas för det år då anskaffningen ägt rum.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas ej värdet av sådana delar och tillbehör, som äro avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål, även om deras värde ingår i det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet.

I enlighet härmed inräknas ej i värdet av industribyggnad värdet av tillgångar avsedda för den industriella driften såsom maskiner, anordningar för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d. samt ej heller värdet av anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundament. I byggnadens värde inräknas vidare ej värdet av ledningar för vatten, avlopp m. m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, eller värdet av speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar eller särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. I värdet av byggnad som är avsedd för affärsändamål inräknas exempelvis ej värdet av hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänstgör konstruktion, för vilken byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses värdet av sådan konstruktion ej ingå i byggnadens värde.

I fråga om tillgångar, vilkas värde enligt andra och tredje styckena ej inräknas i byggnadens värde, tillämpas i stället de föreskrifter som enligt punkterna 3 och 4 gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag m. m. för maskiner och andra inventarier i rörelse.

Av punkt 16 fjärde stycket framgår, att värdet av vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för byggnad, även om de icke ingå i byggnadsvärdet.

Värdeminskningsavdrag för bygg- Värdeminskningsavdrag för byggnad beräknas på ett anskaffnings- nåd beräknas på ett anskaffningsvärde, bestämt enligt de grunder värde, bestämt enligt de grunder

som angivas i punkt 3 b sista styc- som angivas i punkt 3 b sista stycket. Har byggnad förvärvats till- ket. Har byggnad förvärvats tillsammans med den mark, på vilken sammans med den mark, på vilken

den är belägen, anses så stor del av den är belägen, anses så stor del

fastighetens anskaffningskostnad av fastighetens anskaffningskost belöpa

på byggnaden, som det nåd belöpa på byggnaden, som det

vid fastighetstaxeringen fastställda vid fastighetstaxeringen fastställda

byggnadsvärdet (minskat med sär- byggnadsvärdet utgör av fastighe skilt

maskinvärde) utgör av fastig- tens hela taxeringsvärde. Om den

hetens hela taxeringsvärde (mins- återstående delen av anskaffnings -

10 Senaste lydelse 1969: 363.

SkU1975: 22

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kat med särskilt maskinvärde). Om kostnaden för fastigheten visas

den återstående delen av anskaff- mera avsevärt över- eller under ningskostnaden

för fastigheten vi- stiga ett skäligt markvärde, får

sas mera avsevärt över- eller un- dock det för byggnaden beräknade

derstiga ett skäligt markvärde, får värdet jämkas. Till anskaffnings dock

det för byggnaden beräknade värdet räknas även de kostnader

värdet jämkas. Till anskaffnings- för till- eller ombyggnad som ned värdet

räknas även de kostnader lagts efter förvärvet av byggnaden,

för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för värdeminskningsavdraget bestämmes efter den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Vid denna bedömning skola beaktas jämväl sådana omständigheter som att byggnadens ekonomiska varaktighetstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, förändringar med hänsyn till teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tagas även härtill. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då byggnad, som är belägen på annans grund och som användes i rörelse, vid nyttjanderättens upphörande icke skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om byggnad, som är avsedd att användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen — utom för årliga värdeminskningsavdrag — med 10 procent av den på planen upptagna kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och ett av de fem första beskattningsåren räknat från och med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodoräkna sig de avdrag som återstå för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives i rörelse använd byggnad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, i den mån detta belopp överstiger vad som influtit vid avyttring av byggnadsmaterialier

o. dyl. i samband med utrangeringen eller rivningen.

20. Punkt 11 av anvisningarna till 22 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

till 41 a §

1. Bestämmelsen i 41 a § innebär bl. a. att för fastighet, som avses i 24 § 2 eller 3 morn., fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för intäktsberäkningen i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 8 §.

4 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU 1975: 22

16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfällighet som avses i 41 a § och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som äro på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fastigheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk person, skola kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöpa på fastigheten tagas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 §

2 eller 3 morn., skola dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastighets andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

3. Vid tillämpning av bestämmelser om beräkning av avdrag för årlig värdeminskning av byggnad får för fastighet, som äger del i samfällighet som avses i 41 a §, i det fall samfälligheten utgör särskild taxeringsenhet, hänsyn tagas till fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde.

4. Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses i 53 § 1 mom. första stycket f) får avdrag göras för utdelning till delägare, oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Utdelningen skall av delägare upptagas till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24 § 2 eller 3 morn., som intäkt av kapital.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas såvitt avser 53 § 1 mom. första stycket d) första gången vid 1975

SkU 1975:22

års taxering och i fråga om punkterna 3 och 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkterna 7 och 20 av anvisningarna till 29 § vid 1976 års taxering och i övrigt vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller såvitt avser punkterna 3 och 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkterna 7 och 20 av anvisningarna till 29 § vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år och i övrigt — utom såvitt avser skattefrihet för Stiftelsen Industricentra — vid taxering år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för år 1976 eller tidigare år. Bestämmelserna i punkt 11 av anvisningarna till 22 § och punkt 20 av anvisningarna till 29 § äger icke tillämpning på avgift eller bidrag som erlagts under beskattningsår för vilket taxering i första instans skett år 1975 eller tidigare år. Motsvarande gäller i fråga om sådan anläggningskostnad eller sådant anläggningsbidrag som angives i punkt 2 av anvisningarna till 25 §.

Övergår till följd av de nya bestämmelserna skattskyldighet för samfällighet på ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, skall för det beskattningsår som går till ända närmast efter utgången av februari månad 1976 följande gälla i fråga om fastigheten.

1. I avskrivningsunderlaget för byggnad får inräknas fastighetens andel av anskaffningskostnaden för byggnadsbeståndet i samfälligheten, vilken andel av byggnadsbeståndet skall anses avskriven med belopp motsvarande den på andelen belöpande summan av de värdeminskningsavdrag som samfälligheten fått åtnjuta. Redovisas fastigheten i förvärvskälla vari inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, gäller motsvarande i fråga om markanläggningar i samfälligheten.

2. Redovisas fastigheten i inkomstslaget annan fastighet får vidare anskaffningskostnad för sådan tillgång som avses i punkt 2 a tredje stycket av anvisningarna till 25 § inräknas i byggnadens anskaffningsvärde och skall härvid tillgången anses avskriven med belopp som motsvarar de värdeminskningsavdrag samfälligheten fått åtnjuta. Vidare får

— med beaktande av de regler som eljest gäller beträffande avdrag för värdeminskning av inventarier som ingår i den förvärvskälla vari fastigheten redovisas — som ingångsvärde för inventarier upptagas den på fastigheten belöpande andelen av det värde av samfällighetens inventarier som kvarstår oavskrivet i beskattningshänseende enligt balansräkning för det beskattningsår som gått till ända närmast före ingången av mars månad 1976.

3. Redovisas fastigheten i förvärvskälla vari inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, skall fastighetens andel av övriga poster i nyss avsedda balansräkning upptagas som ingående poster i räkenskaperna för förvärvskällan. Beräknas inkomsten ej enligt bokföringsmässiga grunder, och är ej heller fråga om fastighet, som avses i 24 § 2 eller

3 mom., skall endast sådana poster beaktas som kan godtagas vid beskattningen av den förvärvskälla vari fastigheten ingår. Vid taxeringen skall dock såsom intäkt upptagas belopp motsvarande fastighetens andel

i sådan ogulden skuld för vilken samfälligheten fått åtnjuta avdrag och som avser kostnad för vilken avdrag kan medges i den förvärvskälla vari fastigheten ingår. Har samfälligheten såsom intäkt upptagit fordran på sådant belopp som när den betalas kommer att föranleda beskattning i den förvärvskälla vari fastigheten ingår, får ett belopp motsvarande fastighetens andel av denna fordran, i förekommande fall andelen av det belopp vartill fordran nedskrivits, upptagas såsom avdragsgill kostnad.

SkU 1975: 22

4. Har samfälligheten redovisat sådant underskott, för vilket avdrag enligt förordningen (1960: 63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst föreligger, och är icke fråga om fastighet, som avses i 24 §

2 eller 3 morn., får fastighetsägaren vid 1977 års taxering eller senare åtnjuta avdrag för fastighetens andel av underskottet som om han själv redovisat underskottet vid den taxering underskottet uppkom.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) dels att i 2 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 9 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Skattskyldig, som vid övergången redan beräknar avdrag för värdeminskning av byggnad på grundval av anskaffningskostnad enligt upprättad avskrivningsplan, skall även efter övergången beräkna avdrag enligt denna plan.

Annan skattskyldig än som avses i första stycket skall som ingångsvärde för byggnad upptaga den verkliga anskaffningskostnaden med tillägg för kostnad för ny-, till- eller ombyggnad som skett senare. Ingångsvärdet får dock i stället beräknas till två tredjedelar av summan av vid övergången gällande taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda tillgångar, minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet inräknas dock med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar och särskilda förmåner anses som mera betydande, om deras värde överstiger en tiondel av ovannämnda summa. I ingångsvärde som beräknas på nu angivet sätt får inräknas kostnad för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten, om ny-, till- eller ombyggnaden skett efter utgången av år

Annan skattskyldig än som avses

i första stycket skall som ingångsvärde för byggnad upptaga den verkliga anskaffningskostnaden med tillägg för kostnad för ny-, till- eller ombyggnad som skett senare. Ingångsvärdet får dock i stället beräknas till två tredjedelar av summan av vid övergången gällande taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark, byggnadsvärde, minskat med värde av överbyggnad, och värde av särskilda tillgångar, minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet inräknas dock med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar och särskilda förmåner anses som mera betydande, om deras värde överstiger en tiondel av ovannämnda summa. I ingångsvärde som beräknas på nu angivet sätt får inräknas kostnad för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten, om ny-, till -

SkU 1975: 22

19 Nuvarande lydelse

1969, under förutsättning att kostnaden icke beaktats vid den fastighetstaxering då det vid övergången gällande taxeringsvärdet fastställts. Skattskyldig, som förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång efter utgången av år 1969, får härutöver beräkna ingångsvärdet enligt punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928: 370) i dess nya lydelse. Kostnad för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten får inräknas i ingångsvärdet, om ny-, till- eller ombyggnaden skett efter förvärvet.

Har ingångsvärde beräknats enligt andra stycket till två tredjedelar av summan av taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda tillgångar minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner får avdrag enligt punkt 3 tionde stycket av anvisningarna till

22 § kommunalskattelagen (1928: 370) i dess nya lydelse ej åtnjutas.

Föreslagen lydelse

eller ombyggnaden skett efter utgången av år 1969, under förutsättning att kostnaden icke beaktats vid den fastighetstaxering då det vid övergången gällande taxeringsvärdet fastställts. Skattskyldig, som förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång efter utgången av år 1969, får härutöver beräkna ingångsvärdet enligt punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928: 370) i dess nya lydelse. Kostnad för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten får inräknas i ingångsvärdet, om ny-, till- eller ombyggnaden skett efter förvärvet.

Har ingångsvärde beräknats enligt andra stycket till två tredjedelar av summan av taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark, byggnadsvärde, minskat med värde av överbyggnad, och värde av särskilda tillgångar, minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner får avdrag enligt punkt 3 tionde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928: 370) i dess nya lydelse ej åtnjutas.

Har kostnad för ny-, till- eller ombyggnad bestritts genom ianspråktagande av medel, som avsatts till investeringsfond eller liknande anordning för uppskov med inkomstbeskattning, skall ingångsvärde för byggnad minskas med vad som sålunda tagits i anspråk.

Har den skattskyldige förvärvat fastigheten på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång före den 1 januari 1973, får han som ingångsvärde för byggnadsbeståndet upptaga samma värde som överlåtaren vid övergång fått upptaga enligt denna paragraf.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas i fråga om 9 § första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser i 9 § tillämpas dock vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

SkU1975: 22

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 6 § 1 mom. och 10 § 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som angives i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen samt, såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och såda- b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild för- na bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin fattning äro skyldiga att avstå sin

vinst, ekonomiska föreningar, sam- vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar fund, stiftelser, verk, inrättningar

och andra inländska juridiska per- och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna ägare söner, dock såvitt gäller sådana

av för gemensamt behov avsatta så juridiska personer som enligt förkallade besparingsskogar, härads- fattning eller på därmed jämförligt

allmänningar samt andra likartade sätt bildats för att förvalta sam samfälligheter,

som förvaltas själv- fällighet endast om samfälligheten

ständigt för delägarnas gemensam- taxerats såsom särskild taxerings ma

räkning: enhet och avser marksamfällighet

eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats; c)

utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

10 §

2 m o m.3 Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska aktie 1

Senaste lydelse av rubriken 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1973: 1101.

* Senaste lydelse 1974: 995.

SkU 1975: 22

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fonder, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 morn.: fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingå i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och hypoteksföreningar:

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingå

i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar samt sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skola erlägga skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),

b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för år 1976 eller tidigare år.

Övergår till följd av de nya bestämmelserna skattskyldighet för samfällighet på ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, utgör fastighetens andel av restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt 2 § första stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för samfälligheten, skattepliktig intäkt för ägare av fastigheten. Övergår skattskyldigheten på annan juridisk person än dödsbo eller familjestiftelse såsom ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, får den juridiska personen vid 1978 års taxering tillgodoföra sig avdrag för sin andel av den kommunalskatt, som under år 1977 påförts samfälligheten.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1

dels att 6 § 1 morn., punkt 1 av anvisningarna till 3 och 4 §§ och anvisningarna till 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 12 § 3 morn., av nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

SkU1975: 22

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vil- b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av kas medlemmar icke på grund av

medlemskapet äga del i förening- medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ens eller samfundets förmögenhet,

ägare av för gemensamt behov av- sådan juridisk person som förval satta

iå kallade besparingsskogar, tar regleringssamfällighet eller för häradsallmänningar

samt andra valtar samfällighet enligt lagen

likartade samfälligheter, som för- (1952:166) om häradsallmänning valtas

självständigt för delägarnas ar eller lagen (1952:167) om all gemensamma

räkning, ävensom männingsskogar i Norrland och

andra stiftelser än familjestiftelser, Dalarna eller förvaltar sockenall samtliga

dock endast om och i den manning, sockensamfälld mark elman de äro skyldiga erlägga skatt ler mark som av ålder är samfälld

för inkomst: o. dyl. enligt lagen (1973:1150)

om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här

i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

2 Senaste lydelse 1974: 998.

SkU1975: 22

23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

3 mom. Ingår i skattepliktig förmögenhet fastighet, som äger del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1 mom. första stycket b), behöver vid redovisningen av förmögenheten i den del den utgöres av fastighetens andel i samfällighet en ej upptagas belopp som understiger 2 000 kronor.

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1. Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskatt -

ningsåret icke lämnat avkastning, andra värdehandlingar skola alltså därav ej influtit under året.

Oanvända tomter samt aktier och medtagas, även om någon inkomst

Äger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 §

1 mom. första stycket b), upptages egendom som ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfälligheten. Värde av gemensamhetsanläggning, vari de delägande fastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande utgöras av sådana endler tvåfamiljsfastigheter för vilka intäkt beräknas enligt 24 §

2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370), ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärden. I de fall när särskilt taxeringsvärde åsatts samfälligheten liksom i det fall där fast eller lös egendom eljest ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person som nyss angivits, skall taxeringsvärdet och värdet av sådan fast eller lös egendom fördelas på de delägande fastigheterna efter deras andelstal i samfälligheten.

SkU 1975: 22

24 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 5 §3

Avdrag för återbetalningspliktiga studiemedel får ske med summan, omräknad i kronor, av de basbelopp som återstå att betala med tilllämpning av 5 kap. 23 § studiestödslagen (1973: 349). Vid beräkning av avdraget tillämpas basbeloppet vid ingången av året före taxeringsåret. Avdraget får ej överstiga det belopp som återstår att erlägga med hänsyn till 5 kap. 24 § första stycket lagen.

Utöver avdrag enligt första stycket får avdrag göras för påförda, ej erlagda avgifter enligt 5 kap. studiestödslagen i den mån debiteringen ej förfallit enligt 5 kap. 30 § samma lag.

Skulder, som hänföra sig till samfälligheter av annat slag än som anges i 6 § 1 mom. första stycket b), fördelas efter de delägande fastigheternas andelstal.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt upp gift

på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller

vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för

år 1976 eller tidigare år.

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto1 dels att i 6, 10 och 11 §§ ordet ”Konungen” och orden "Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1, 4, 10 och 11 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag” i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen samt 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Skogskontolag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

'Senaste lydelse 1973: 1115.

1 Senaste lydelse av 1 § 1969:199

6 § 1969:714

s Senaste lydelse 1972: 747.

SkU 1975: 22

25 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.

Har såsom intäkt upptagits likvid, som avses i punkt 11 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen, må uppskov jämväl erhållas för sådan intäkt i dess helhet.

Skattskyldig, som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny mark och efter tillträdet uttagit skog för att erhålla medel till framtida betalning av sådan likvid som anges i andra stycket, må för beskattningsår, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla uppskov med högst ett belopp, motsvarande köpeskillingen för skog som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt eller sjuttio procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter.

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, sorn avses i 53 § 1 mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928: 370), får uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfällighet en antingen under det beskattningsår då utdelningen upptages till beskattning eller under beskattningsåret dessförinnan på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om 2 § första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § gäller vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för år 1976 eller tidigare år. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall hänvisningen

i stället avse skogskontolagen.

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956: 623)1 dels att 120 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 42 a §, av nedan angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

SkU1975: 22

26 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

42 a §

1 mom. Det åligger juridisk person, som förvaltar samfällighet, att till ledning vid inkomst- och förmögenhetstaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligt följande. Sådan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928: 370) skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § femte stycket skogskontolagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 6 § 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 2 000 kronor.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till delägare översändas ett exemplar av uppgiften

SkU 1975: 22

27 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.

2 mom. Juridisk person, som förvaltar samfällighet och som icke är skattskyldig för förmögenhet, är pliktig att efter anmaning till ledning för värdesättningen av delarna i samfälligheten avlämna uppgift om samfällighetens tillgångar och skulder jämte andra omständigheter av betydelse för värdesättningen.

120 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet enligt 37 eller 38 § dömes till böter.

Till böter, högst femhundra kronor, dömes

1) den som ej fullgör skyldighet enligt 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom. att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter,

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift, som avses i 33 §, rörande inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning,

3) den som ej fullgör vad honom åligger på grund av förordnande, som i 40 § sägs,

4) den som ej fullgör i 42 § före- 4) den som ej fullgör i 42 § elskriven skyldighet att utan anma- ler 42 a § 1 mom. föreskriven skylning avlämna särskilda uppgifter dighet att utan anmaning avlämna från bostadsförening eller bostads- särskilda uppgifter från bostadsföraktiebolag, ening eller bostadsaktiebolag eller

sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5) den som ej fullgör i 43 § 1 morn., 2 mom. andra och tredje styckena samt 3 mom. föreskriven skyldighet att avlämna uppgifter om utdelningar och räntor, samt

6) den som ej fullgör skyldighet enligt 44 § att lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i skattebrottslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift och annan uppgift till ledning vid 1977 års taxering.

SkU 1975: 22

28 Motionerna

Med anledning av propositionen har till utskottet hänvisats följande motioner, nämligen

1975: 2019 av herr Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att beskattningsreglerna för marksamfälligheter och regleringssamfälligheter skall träda i kraft den 1 januari 1980 och att de ifrågavarande samfälligheterna ges möjlighet till skattefri fondavsättning; 1975:

2020 av herr Turesson m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att avslå propositionen i vad gäller förslagen till ändrade regler för inkomsttaxeringen av marksamfälligheter och regleringssamfälligheter; 1975:

2021 av herr af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om ett tillägg till anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928: 370) av följande lydelse:

Har den skattskyldige mottagit anslutningsavgift eller anläggningsbidrag enligt punkt 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 b av anvisningarna till 25 § eller punkt 20 av anvisningarna till 29 § utgör avgiften eller bidraget skattepliktig intäkt. I den mån avgiften eller bidraget används för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, äger den skattskyldige i stället rätt att vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad upptaga endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår, då avgiften eller bidraget eljest skolat redovisas som intäkt;

1975: 2022 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1975:48 i vad gäller beskattningen av marksamfälligheter och regleringssamfälligheter.

I detta sammanhang behandlar utskottet också följande vid riksmötets början väckta motioner, nämligen

1975:436 av herr Nisser m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts angående beskattningen av fiskevårdsföreningar och med sådana föreningar likställda samfälligheter;

1975: 1081 av herr Ringaby (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till sådan lagändring, att samfälligheter medges rätt till skattefri avsättning till underhålls- och reparationsfonder i enlighet med vad i motionen anförts;

SkU1975: 22

1975: 1096 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts angående beskattningen av fiskevårdsföreningar och med sådana föreningar likställda samfälligheter.

Utskottet

Beskattningen av samfälligheter

Med samfällighet avses egendom eller rättigheter av vitt skilda slag som tillhör flera fastigheter gemensamt. Samfälligheterna kan delas upp på tre olika huvudtyper, nämligen marksamfälligheter, gemensamma anläggningar och övriga samfälligheter avseende exempelvis fiske, servitut och andra rättigheter. Bland marksamfälligheterna märks häradsallmänningar och liknande som finns av ålder och ett stort antal andra samfälligheter som avsatts för gemensamt ändamål vid lantmäteriförrättning för t. ex. väg, dike eller grustag eller såsom gemensamhetsskog. Till gruppen gemensamma anläggningar räknas bl. a. vägsamfälligheter och vägföreningar som bildats enligt lagen om enskilda vägar samt regleringssamfälligheter, avloppsföretag och torrläggningsföretag enligt vattenlagen. Vidare har ny civilrättslig lagstiftning 1966 och 1973 medfört att gemensamhetsanläggningar med vitt skilda ändamål kunnat bildas, t. ex. för vatten och avlopp, uppvärmning, belysning, parkering, motionsanläggningar etc.

Gällande beskattningsregler i fråga om samfälligheter är knapphändiga och föråldrade. De avser egentligen endast häradsallmänningar och andra samfälligheter av äldre typ men har i praktiken tillämpats även på samfälligheter av annan karaktär som tillkommit på senare tid. Om samfälligheten förvaltas av delägarna beskattas var och en av dem för sin andel av samfällighetens inkomst och förmögenhet. Förvaltas däremot samfälligheten av juridisk person är principen att den juridiska personen beskattas för samfällighetens inkomst och förmögenhet. Avdrag medges inte för utdelning till delägarna, som inte heller skall ta upp utdelningen till beskattning.

Mot bakgrund av den utveckling som ägt rum på detta område och den civilrättsliga lagstiftning som genomförts på senare tid föreslås i propositionen en fullständig reglering av beskattningen av samtliga samfälligheter. Förslaget innebär att samfälligheternas inkomster och utgifter i allmänhet skall delas upp mellan delägarna i förhållande till vars och ens andel i samfälligheten enligt motsvarande regler som gäller exempelvis vid beskattningen av partrederier, med viss modifikation för gemensamhetsanläggning för schablonbeskattade fastigheter. Beträffande markanläggning eller regleringssamfällighet, som förvaltas av juridisk person och som utgör särskild taxeringsenhet, anser emellertid departementschefen att denna metod av flera skäl är olämplig och före -

SkU 1975: 22

slår att samfälligheten i dessa fall liksom hittills skall beskattas för avkastningen men — i motsats till vad som gäller enligt nuvarande system — med avdragsrätt för utdelning till delägarna. Förslaget innebär i denna del att delägarna — med bibehållande av enkelbeskattningen av avkastningen — i fortsättningen skall redovisa den inkomst de uppburit från samfälligheten.

Beträffande skattesatsen för statlig inkomstskatt vid beskattningen av marksamfälligheter eller regleringssamfälligheter för den del av avkastningen som inte delats ut föreslås att den höjs från nuvarande 15 till 32 %. Med anledning av vissa önskemål om möjligheter till resultatutjämning för häradsallmänningar, gemensamhetsskogar o. dyl. samfälligheter anser departementschefen, att delägare bör få möjlighet att sätta in utdelning från samfälligheten på skogskonto på samma sätt som om han själv uppburit skogsintäkten. När det gäller förmögenhetsbeskattningen föreslås att häradsallmänningar och sockenallmänningar liksom hittills beskattas för samfällighetens förmögenhet men att förmögenheten i övriga fall fördelas på delägarna.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 2020 och 2022 yrkas avslag på propositionen i vad avser marksamfälligheter och regleringssamfälligheter, medan motionären i motionen 2019 anser att ikraftträdandet i denna del bör uppskjutas från den 1 januari 1976 till den 1 januari 1980 och att möjligheter till skattefri fondavsättning bör öppnas för dessa fastigheter. Motionärerna i de förstnämnda motionerna befarar att förslaget i propositionen skulle försvåra för allmänningsskogar och andra att driva sin för samhällsekonomin betydelsefulla verksamhet på lämpligt sätt. De anser att den föreslagna skärpningen av beskattningen är olämplig med hänsyn till önskemålet att underlätta tillskapandet av gemensamhetsskogar och åberopar också administrativa svårigheter och praktiska olägenheter mot en ändring av den innebörd som föreslås i propositionen. I motionen 2020 påtalas även vissa dubbelbeskattningseffekter som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. Motionären i motionen 2019 instämmer i dessa uppfattningar och anser att ikraftträdandet i vart fall bör uppskjutas för att bereda samfälligheterna skäligt rådrum att anpassa sig till de nya bestämmelserna. Yrkandet att samfälligheterna får möjlighet att göra någon form av skattefri avsättning motiveras av att skogsintäkterna växlar avsevärt från år till år och inte sammanfaller i tiden med kostnaderna för skogsvårdande åtgärder.

Utskottet vill framhålla att grundtankarna bakom propositionen varit att söka åstadkomma en i möjligaste mån likformig behandling vid beskattningen av alla slags samfälligheter och samtidigt eftersträva skatteregler som är mer neutrala i förhållande till olika förvaltningsalternativ och former av samverkan. Utskottet instämmer i dessa syften och

SkU1975: 22

finner att de föreslagna reglerna är väl ägnade att tillgodose dessa önskemål. Sorn anförs i propositionen innebär de föreslagna ändringarna också att skatteförmågeprincipen kommer att beaktas på ett bättre sätt än hittills och att fördelningspolitiska synpunkter på beskattningen blir tillgodosedda. Utskottet är dock medvetet om att för vissa speciella samfälligheter (t. ex. besparingsskogar), som bedriver en för samhällets ekonomi betydelsefull verksamhet, kan uppstå vissa besvärligheter vid övergången till de nya bestämmelserna. Utskottet förutsätter med hänsyn härtill en viss generositet vid tillämpningen av de nya reglerna.

Som anförs i motionen 2020 kan en viss dubbelbeskattningseffekt uppkomma i samband med övergången till det nya systemet därigenom att vinst som beskattats hos marksamfällighet före ikraftträdandet kommer att beskattas hos delägarna om den delas ut efter ikraftträdandet. Samfälligheten blir då berättigad till avdrag för utdelningen, men det är givetvis osäkert i vad mån samfälligheten kan utnyttja denna avdragsrätt under beskattningsåret eller genom förlustavdrag senare år. Utskottet instämmer i uppfattningen att ej avsedda dubbelbeskattningseffekter så långt som möjligt bör undvikas men vill samtidigt framhålla att betydelsen av det i motionen påpekade förhållandet inte bör överdrivas eftersom samfälligheterna har möjlighet att intill ikraftträdandet dela ut ifrågavarande vinster utan beskattningskonsekvenser för delägarna. Dubbelbeskattningseffekter torde emellertid kunna uppkomma även efter ikraftträdandet. I syfte att i möjligaste mån undvika ej avsedda konsekvenser i detta hänseende förordar utskottet den ändringen av de i propositionen föreslagna reglerna om avdrag för utdelning att samfälligheten — på samma sätt som en aktiefond — blir berättigad till avdrag i detta hänseende redan för det år då utdelningen beslutats. Utskottets förslag i denna del möjliggör också en förenkling i fråga om reglerna för insättning på skogskonto. I sammanhanget kan nämnas att avdragsrätten för utdelning i vissa lägen kan påverka garantibeskattningen i ofördelaktig riktning med i viss mån likartade konsekvenser som följd. Även här finns tekniska lösningar, men dessa är så komplicerade att erfarenhet av de nya bestämmelserna först bör avvaktas innan ställning tas till frågan om särskilda regler verkligen erfordras. Utskottet utgår från att regeringen — om olägenheter i ovannämnda eller andra hänseenden uppkommer vid den praktiska tilllämpningen av det nya systemet — lägger fram de förslag som förhållandena kan föranleda.

Av det anförda framgår att utskottet — med angivna ändringar — tillstyrker bifall till propositionen i ovan berörda delar och avstyrker motionerna 2020 och 2022.

Beträffande de i motionen 2019 framställda yrkandena i fråga om uppskov med ikraftträdandet och om fonder för resultatutjämning vill

SkU 1975: 22

utskottet framhålla följande. De regler som föreslås i propositionen beträffande samfälligheter innebär endast en anpassning till den beskattning som träffar andra skattskyldiga. Den promemoria som ligger till grund för propositionen lades fram i juli förra året, och under tiden fram till kommande årsskifte har samfälligheterna enligt utskottets uppfattning haft vissa möjligheter att anpassa sig till de nya reglerna. Utskottet avstyrker motionen 2019 i vad avser ikraftträdandet och tillstyrker propositionen även i denna del. Beträffande yrkandet om vidgade möjligheter till resultatutjämning kan utskottet konstatera att det i propositionen framlagda förslaget innebär vissa förbättringar i detta hänseende för samfälligheterna. Utskottet, som tidigare i år avstyrkt ett flertal motioner angående resultatutjämning vid beskattningen med hänvisning till företagsskatteberedningens pågående arbete, förutsätter att beredningen även kommer att uppmärksamma de problem som berörs i den nu ifrågavarande motionen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 2019 även i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet även de vid riksmötets början väckta motionerna 436, 1096 och 1081. I de förstnämnda motionerna behandlar motionärerna vissa frågor angående fiskevårdsföreningars och med sådana föreningar likställda samfälligheters beskattning, medan motionären i motionen 1081 begär vissa ändringar i nuvarande beskattning av gemensamhetsanläggningar. Eftersom samfälligheter av ifrågavarande slag inte längre kommer att beskattas, och frågan om den skattemässiga behandlingen av jaktvårdsområdesförening och andra intresseföreningar, som omhänderhar samfällighetsförvaltning och som enligt praxis beskattas som ideella föreningar, enligt vad som framgår av propositionen kommer att övervägas inom föreningsskatteutredningen (Fi 1971: 06), påkallas ingen åtgärd med anledning av dessa motioner. Utskottet avstyrker således motionerna 436, 1081 och 1096.

Övriga frågor

Bland de övriga frågor som behandlas i propositionen ingår frågan om avdrag för avgifter för anslutning av fastighet till eldistributionsnät eller till VA- eller fjärrvärmeanläggning samt för bidrag för uppförande av sådan anläggning. I propositionen föreslås att avdragsregler för sådana avgifter och bidrag införs efter förebild från gemensamhetsanläggningarna men med något avvikande innehåll. Förslaget innebär att avgifterna får skrivas av enligt samma metod som för byggnadsinventarier. Utskottet har inte något att erinra häremot och tillstyrker således — med hänsyn till de skäl som ligger till grund för förslaget — propositionen i denna del.

I motionen 2021 framför motionären vissa önskemål om att mottagare av anslutningsavgifter eller liknande skall beskattas för detta bidrag

SkU1975: 22

endast på så sätt att avskrivningsunderlaget på anläggning eller annan tillgång minskas med mottaget bidrag, vilket skulle innebära ett system utformat efter samma modell som numera gäller för mottagna statsbidrag. Eftersom avgifterna i fråga utgör skattepliktig intäkt för mottagaren kan — anför motionärerna — sådana effekter uppkomma att avgifterna måste överstiga dubbla investeringskostnaden.

Utskottet vill inte bestrida, att vissa begränsade effekter av det slag som påtalas i motionen kan uppkomma, men mottagaren torde utan svårigheter kunna undvika nämnvärda olägenheter härav. De regler som nu föreslås i propositionen torde f. ö. endast innebära förbättringar i detta hänseende. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att det inte är motiverat att i förevarande fall tillämpa det system som gäller för statsbidrag. Utskottet hänvisar i stället till att även denna fråga torde komma att uppmärksammas i företagsskatteberedningens pågående utredningsarbete beträffande olika former av resultatutjämning vid beskattningen. Utskottet avstyrker således motionen 2021.

Mot de delar i propositionen som inte berörts i det föregående har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

A. beträffande principerna för beskattning av samfällighet er

att riksdagen med avslag på motionerna 1975: 2020 och 1975: 2022 antar propositionen 1975: 48 i denna del med den ändring som utskottet ovan förordat;

B. beträffande beskattningen av fiskevårdsföreningar m. m. att riksdagen avslår

1. motionen 1975: 436,

2. motionen 1975: 1096;

C. beträffande rätt för samfällighet till skattefria fondavsättningar att

riksdagen avslår

1. motionen 1975: 1081,

2. motionen 1975: 2019 i denna del;

D. beträffande ikraftträdandet av reglerna för beskattning av samfälligheter

att riksdagen med avslag på motionen 1975: 2019 i denna del antar propositionen 1975: 48 i denna del;

E. beträffande anslutningsavgifter och anläggningsbidrag att riksdagen

1. avslår motionen 1975: 2021,

2. antar propositionen 1975: 48 i denna del;

F. beträffande övriga frågor

att riksdagen antar propositionen 1975: 48 i dessa delar;

SkU1975:22

34 G. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar vid propositionen 1975: 48 fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den ändringen att punkt 4 av anvisningarna till 41 a § och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Anvisningar till 41 a §

1 den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24 §

2 eller 3 morn., som intäkt av kapital.

4. Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses i 53 § 1 mom. första stycket f) får avdrag göras för utdelning till delägare, oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Avdraget skall anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till delägarna först under det därpå följande beskattningsåret. Utdelningen skall av delägare upptagas till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24 § 2 eller 3 morn., som intäkt av kapital.

Övergångsbestämmelserna

Denna lag till 25 §.

Samfällighet som avses i 53 § 1 mom. första stycket f) är för det beskattningsår som går till ända närmast efter utgången av februari månad 1976 berättigad till avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna till 41 a § såväl för utdelning som belöper på beskattningsåret som för utdelning som belöper på tid dessförinnan men utbetalats under beskattningsåret.

Övergår till om fastigheten.

1. I avskrivningsunderlaget i samfälligheten.

2. Redovisas fastigheten månad 1976.

3. Redovisas fastigheten avdragsgill kostnad.

4. Har samfälligheten underskottet uppkom.

SkU1975: 22

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

Beträffande viss egen rörelse.

Har såsom dess helhet.

Skattskyldig, som avyttrade skogsprodukter.

Uppskov må skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses i 53 § 1 mom. första styc- avses i 53 § 1 mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928: ket f) kommunalskattelagen (1928:

370), får uppskov åtnjutas till den 370), får uppskov åtnjutas till den

del utdelningen härrör från intäkt del utdelningen härrör från intäkt

av skogsbruk i samfälligheten ari- av skogsbruk i samfälligheten un tingen

under det beskattningsår då der det beskattningsår vartill ut utdelningen

upptages till beskatt- delningen hänför sig på samma

ning eller under beskattningsåret sätt som om denna del utgjort

dessförinnan på samma sätt som intäkt av skogsbruk, som den

om denna del utgjort intäkt av skattskyldige drivit själv,

skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

Stockholm den 24 april 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s,) Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), Lundgren (s), Boström (s), fru Troedsson (m) och herr Johansson i Malmö (s).

SkU1975: 22

36 Reservationer

beträffande principerna för beskattning av samfälligheter

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vilka

dels anfört följande:

Den ifrågavarande lagstiftningen har närmast aktualiserats av att behov uppkommit om skatteregler för gemensamhetsanläggningar. Vi har inget att erinra mot innehållet i propositionen när det gäller sådana anläggningar. När det gäller marksamfälligheterna däremot finns redan skatteregler. Enligt vår mening fungerar dessa regler i stort sett tillfredsställande varför det krävs starka skäl för att ändra reglerna.

Av skäl som anförts i motionerna 2020 och 2022 är det enligt vår uppfattning motiverat med liberala skatteregler för olika typer av marksamfälligheter. De nya beskattningsregler som föreslås i propositionen uppfyller inte denna målsättning och kommer dessutom att vålla svårigheter vid den praktiska tillämpningen. Reglerna innebär en försämring i förhållande till nu gällande regler. Då frågan dessutom torde sakna betydelse från statsfinansiell synpunkt är det enligt vår uppfattning angeläget att bibehålla nuvarande metod att helt beskatta samfälligheterna.

Någon egentlig analys till grund för den föreslagna statsskattesatsen har inte gjorts. Enligt uppgifter i propositionen hade år 1972 50 å 60 % av delägarna i gemensamhetsskogarna inkomster understigande 20 000 kr. Med ledning av dessa uppgifter och mot bakgrund av den i proposition 1975: 92 föreslagna nya statsskatteskalan för 1976 kan man förmoda att den genomsnittliga statsskatten, om samfällighetsinkomsten beskattades hos delägarna, inte skulle uppgå till 32 %. Sannolikt skulle skattesatsen relativt väl överensstämma med den nuvarande skattesatsen 15 %. På grund härav och med hänsyn till vår allmänna uppfattning rörande liberala skatteregler bör statsskattesatsen bibehållas oförändrad.

Vad vi anfört ovan gäller i samma utsträckning beträffande regleringssamfälligheter.

Vi tillstyrker således motionerna 2020 och 2022 och avstyrker propositionen i vad avser markanläggningar och regleringssamfälligheter.

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa

A. att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 2020 och 1975: 2022 avslår propositionen 1975: 48 i vad avser ändrade regler för beskattning av marksamfällighet och regleringssamfällighet.

beträffande ikraftträdandet av reglerna för beskattning av samfällighet

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka

dels anfört följande:

De regler, som föreslås i propositionen beträffande samfälligheter, innebär endast begränsade faktiska möjligheter till resultatutjämning för

SkU1975: 22

samfällighetema. Ett starkt behov av förbättrade regler i detta hänseende föreligger redan i dag och förstärks ytterligare om beskattningen skärps så som nu föreslås i propositionen. Skälet härtill är bl. a. att skogsindustrins inkomster kraftigt växlar från år till år och att kostnaderna för skogsvårdande åtgärder inte alltid sammanfaller i tiden med samfälligheternas intäkter. Detta negativa förhållande förstärks ytterligare av att samfällighetema i allmänhet saknar avskrivningsbara tillgångar och varulager. Den föreslagna möjligheten till skogskontoinsättning kan inte anses till fyllest. För att den skall få någon effekt krävs bl. a. att skogskontobeloppet överstiger 2 000 kr. Skogskontoinsättningen hos delägarna komplicerar dessutom det administrativa förfarandet. Vi förutsätter att dessa problem med uppmärksamhet beaktas i företagsbeskattningsberedningens pågående arbete.

Enligt vår uppfattning bör samfällighetema få erforderligt rådrum i syfte att möjliggöra nödvändiga anpassningsåtgärder till de nya reglerna. Genom ett uppskov med ikraftträdandet blir det också möjligt för företagsbeskattningsberedningen att komma med förslag rörande dessa frågor i sådan tid att nya regler om resultatutjämning kan genomföras före ikraftträdandet. Med hänsyn härtill tillstyrker vi motionen 2019 i vad avser beskattningsreglernas ikraftträdande den 1 januari 1980.

dels ansett att utskottet under punkten D bort hemställa

D. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 2019 i vad avser uppskov med ikraftträdandet av reglerna för beskattning av samfällighet och med avslag på propositionen 1975: 48 i denna del beslutar att ifrågavarande regler skall träda i kraft den 1 januari 1980.

beträffande anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka

dels anfört följande:

I motionen 2021 påtalas att anslutningsavgifter och anläggningsbidrag beskattas hos mottagaren och att avgifterna därför många gånger måste överstiga dubbla investeringskostnaden.

Det kan inte förnekas att effekter av det slag som påtalats i motionen kan uppkomma. Några regler som möjliggör fördelningen på flera beskattningsår av mottagna bidrag eller avgifter för finansiering av tillgångar, för vilkas anskaffning avdrag inte får göras på en gång såsom omkostnad, saknas emellertid för närvarande. Ett undantag gäller beträffande statsbidrag, för vilka beskattningen numera reglerats i anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen. Dessa regler innebär att en omedelbar beskattning undviks genom att anläggningskostnaderna får skrivas av med belopp som motsvarar bidraget. Motsvarande möjligheter finns även genom vissa fondavsättningar, t. ex. investeringsfond

SkU 1975: 22

för konjunkturutjämning, men dessa möjligheter kan inte utnyttjas i nu ifrågavarande fall.

De regler som nu föreslås i propositionen innebär endast vissa begränsade förbättringar i detta hänseende varför det enligt vår mening är motiverat att i förevarande fall tillämpa det system som gäller för statsbidrag. Nu gällande regler bör kunna bli föremål för ändring utan avvaktan på pågående utredningsarbete inom företagsskatteberedningen.

Vi tillstyrker således det i motionen 2021 föreslagna tillägget till anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen.

dels ansett att utskottet under punkten E 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 2021 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives att i anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall införas en ny punkt 15 av nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 21 §

15. Har den skattskyldige mottagit anslutningsavgift eller anläggningsbidrag enligt punkt 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 b av anvisningarna till 25 § eller punkt 20 av anvisningarna till 29 § utgör avgiften eller bidraget skattepliktig intäkt. I den mån avgiften eller bidraget används för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, äger den skattskyldige i stället rätt att vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad upptaga endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår, då avgiften eller bidraget eljest skolat redovisas som intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 1975 års taxering och eftertaxering för år 1975 och tidigare år.

beträffande författningsförslagen

4. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka — under förutsättning av bifall till reservationen nr 1 — ansett att utskottet under punkten G bort hemställa

G. att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 2020 och 1975: 2022 i vad avser författningsförslagen

dels antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den ändringen att punkt 4 av anvisningarna till 41 a § utgår,

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

SkU 1975: 22

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 10 § 2 mom. utgår ur förslaget, till följd varav ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrives att 6 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt med den ändringen att 6 § 1 mom. erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

6 §

1 mom. Skyldighet att utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vil- b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av kas medlemmar icke på grund av

medlemskapet äga del i förening- medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ens eller samfundets förmögenhet,

sådan juridisk person som förval- sådan juridisk person som enligt

tar regleringssamfällighet eller för- författning eller på därmed jäm valtar

samfällighet enligt lagen förligt sätt bildats för att förvalta

(1952:166) om häradsallmänning- marksamfullighet eller reglerings ar

eller lagen (1952:167) om all- samfällighet, ävensom andra stif männingsskogar

i Norrland och telser än familjestiftelser, samtliga

Dalarna eller förvaltar sockenall- dock endast om och i den mån de

männing, sockensamfälld mark el- äro skyldiga erlägga skatt för in ler

mark som av ålder är samfälld komst:

o. dyl. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer i riket.

För skattskyldiga, meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter — bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden för förmögenhet.

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) med den ändringen att 42 a § 1 mom. erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

42 a §

1 mom. Det åligger juridisk 1 mom. Det åligger juridisk

person, som förvaltar samfällighet, person, som förvaltar samfällighet,

att till ledning vid inkomst- och att till ledning vid inkomst- och

förmögenhetstaxering varje år utan förmögenhetstaxering varje år utan

anmaning lämna uppgift enligt föl- anmaning lämna uppgift om del -

SkU1975: 22

40 Utskottets förslag

jande. Sådan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928: 370) skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § femte stycket skogskontolagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 6 § 1 mom. första stycket b) lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 2 000 kronor.

Reservanternas förslag

ägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 6 § 1 mom. första stycket b) lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 2 000 kronor.

Uppgift skall i uppgiften.

dels avslår vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vilka — under förutsättning av bifall till reservationen nr 2 — ansett att utskottet under punkten G bort hemställa

G. att riksdagen i vad avser övergångsbestämmelserna till de i propositionen 1975: 48 fogade författningsförslagen med bifall till motionen 1975: 2019 antar de vid propositionen under

SkU1975: 22

punkterna 1, 3, 4, 5 och 6 fogade förslagen med den ändringen av årtalen i övergångsbestämmelserna som föranleds av att de nya reglerna i fråga om beskattning av samfälligheter och utdelning från samfälligheter träder i kraft den 1 januari 1980 i stället för den 1 januari 1976.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 197S 750046