Med anledning av propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan jämte motion
NU 1979/80:26
Näringsutskottets betänkande 1979/80:26
med anledning av propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan jämte motion
Ärendet
I propositionen 1979/80:75 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen
dels att
1. antaga ett i propositionen framlagt förslag till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan,
dels att
2. godkänna att det i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna val får användas för att bestrida kostnader för folkomröstningen i kärnkraftsfrågan i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,
3. till Kampanj kostnader m. m. för folkomröstning i kärnkraftsfrågan på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 36 500 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas i det följande (s. 4).
Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1979/80:1 y) i ärendet (bilaga, s. 10).
Propositionen
Enligt förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall folkomröstningen äga rum den 23 mars 1980. Lagförslaget behandlar i övrigt frågeställningen vid folkomröstningen och vissa valtekniska frågor i samband med denna.
Förslagen rörande anslag i samband med folkomröstningen avser dels kampanjkostnader m. m., beräknade till 36,5 milj. kr., dels kostnader för särskild information till invandrare och för själva omröstningen, beräknade till ca 36,7 milj. kr.
Lagförslaget har följande lydelse:
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Hr 26
NU 1979/80:26
2 Förslag till
Lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den 23 mars 1980 skall folkomröstning i hela riket äga rum om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.
De förslag folkomröstningen gäller är följande.
Förslag nr 1
Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.
Förslag nr 2
Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.
Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl. a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse.
Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning.
Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.
Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.
Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.
Förslag nr 3
NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften.
Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av
- fortsatt och intensifierad energibesparing
- kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor.
NU 1979/80:26
3 Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift.
Uranbrytning tillåts inte i vårt land.
Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske.
Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.
Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad förädling av råvaror.
2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369) med de avvikelser som anges i 3 och 4 §§ samt med de ytterligare föreskrifter som finns i 5-7 §§.
3 § Rösträtt vid folkomröstningen tillkommer också den som inte är svensk medborgare, om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket den 1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars 1980 har uppnått aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad av domstol har dock inte rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt föreligger enligt första stycket avgörs på grundval av den allmänna röstlängd som upprättades år 1979.
4 § Röstning på fartyg får börja tidigast den 22 februari 1980.
5 § Röstsedlarna skall vara försedda med rubriken ”Folkomröstning i kärnkraftsfrågan”.
På varje röstsedel som innehåller en meningsyttring skall efter rubriken återges följande text:
”1 Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.
Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.”
Härefter skall anges vilket förslag röstsedeln avser och vad förslaget innebär enligt 1 §.
På de blanka röstsedlarna skall förutom rubriken finnas orden ”Den som inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”.
6 § En röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller skall sändas till varje röstberättigad.
Efter beställning av sådan kommitté som har bildats för att verka för något av de i 1 § angivna förslagen och som erhåller statsbidrag för sin verksamhet tillhandahåller riksskatteverket röstsedlar för det förslag och till det antal kommittén önskar. Staten svarar därvid för kostnaderna till ett antal som motsvarar högst fyra gånger antalet röstberättigade i riket. Varje sådan kommitté får dessutom på begäran kostnadsfritt inner- och ytterkuvert för röstsedelsförsändelse i den utsträckning som riksskatteverket anser behövlig De
lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser bör medföra röstsedlar för de tre förslagen och blanka röstsedlar.
NU 1979/80:26
7 § Riksskatteverket bestämmer den sista dag då beställning av röstsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 30 dagar före dagen för omröstningen. I övrigt tillämpas 6 kap. 8 8 vallagen (1972:620).
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Motionen
Yrkande
I motionen 1979/80:138 av Börje Hörnlund (c) hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan beslutar att offentliga förhör med ansvariga för energiförsörjningen i stort, ansvariga för kärnkraftsutbyggnaden, representanter för såväl de i motionen berörda utredningarna som andra aktuella utredningar samt svenska och utländska vetenskapsmän inom energiområdet skall anordnas i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.
Motivering
Konsekvensutredningen och reaktorsäkerhetsutredningen (vilkas betänkanden finns sammanfattade i propositionen) var avsedda att ge allsidigt underlagsmaterial för folkomröstningsdebatten, säger motionären. Han hävdar att utredningarnas sammansättning inte har speglat den spännvidd i olika uppfattningar i kärnkraftsfrågan som finns bland tekniker och vetenskapsmän och hos allmänheten. Allmänheten har, fortsätter motionären, rätt att kräva att stora ansträngningar vidtas för att åstadkomma en basinformation om kärnkraften som klart skiljer på vad som är fakta, åsikter och ren propaganda. För att en plattform av basfakta i energifrågorna skall skapas borde under ledning av kvalificerade jurister anordnas offentliga förhör med bl. a. personer som ansvarar för kärnkraftsutbyggnaden eller energiförsörjningen i stort och med vetenskapsmän inom energiområdet. Sedan företrädare för de olika åsiktsriktningarna med inkallande av vittnen fått ge uttryck för sin syn skulle följa s. k. vetenskaplig medling. Därvid skulle de båda sidornas expertis under opartisk ledning sammanställa vad de olika sidorna är eniga om resp. vad som skiljer i fråga om fakta, åsikter och värderingar. Man kan, menar motionären, anta att sådana förhör skulle ges stort utrymme i massmedia.
Utskottet
De fem riksdagspartierna enades våren 1979 om att en rådgivande folkomröstning skall äga rum om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Denna överenskommelse redovisade och kommenterade
NU 1979/80:26
näringsutskottet i sitt betänkande NU 1978/79:60 om riktlinjer för energipolitiken. Överläggningarna mellan partierna har fortsatt hösten 1979. Man kom därvid först överens om att dagen för folkomröstningen borde vara den 23 mars 1980. Därefter diskuterades närmare vilka förslag som folkomröstningen skulle gälla. Den slutliga uppgörelsen mellan partierna träffades den 17 december 1979. Propositionen 1979/80:75 är dagtecknad samma dag och avlämnades till riksdagen den 19 december. Den innehåller dels förslag till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, dels förslag rörande anslag i samband med folkomröstningen.
Lagförslaget
Sedan 1980 års början gäller folkomröstningslagen (1979:369), som innehåller generella bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning. I denna lag sägs avslutningsvis att inför rådgivande folkomröstning skall i särskild lag anges den fråga som skall ställas till folket samt tidpunkten för omröstningen. Så sker i det nu föreliggande lagförslaget. 1 detta finns också vissa kompletterande bestämmelser av valteknisk natur, bl. a. om rösträtt för invandrare.
De röstberättigade får enligt den nu föreslagna lagen välja mellan tre förslag, av vilka två med olika motivering anger tolv kärnkraftsreaktorer som maximum för kärnkraftsutbyggnaden i Sverige, medan det tredje sätter maximum vid de sex reaktorer som nu är i drift och kräver avveckling av dessa inom en bestämd tidrymd, nämligen högst tio år. Det ingår i uppgörelsen mellan partierna att varje meningsriktning har fått utforma sitt förslag. Till skillnad från vad som var fallet vid folkomröstningen år 1957 i tjänstepensionsfrågan har regeringen alltså inte svarat för formuleringen av de olika förslagen. De texter som har kommit fram vid partiöverläggningarna har i oförändrad form tagits in i lagförslaget.
De nu redovisade omständigheterna har medfört att de tre förslag som anges i 1 8 inte har underkastats samma formella bearbetning som författningstexter i allmänhet. En granskning av förslagen ger vid handen att vissa språkliga justeringar och andra redaktionella ingrepp i och för sig skulle ha varit motiverade. Med hänsyn till att texterna i den form de har fått utgör led i en förhandlingsuppgörelse har utskottet emellertid funnit det lämpligt att inte föreslå några ändringar i dem. En redaktionell översyn skulle lätt ha kunnat medföra att det blivit nödvändigt med förnyade partiöverläggningar beträffande förslagens utformning.
Utskottet tillstyrker sålunda lagförslaget i vad avser dess viktigaste del, 1 §.
Enligt folkomröstningslagen tillkommer rösträtt vid folkomröstning den som är röstberättigad vid val till riksdagen. I propositionen föreslås, som nyss har antytts, att kåren av röstberättigade skall utvidgas i det nu aktuella fallet.
NU 1979/80:26
6 Rösträtt skall enligt 3 § lagförslaget tillkomma också andra än svenska medborgare enligt grunder motsvarande dem som gäller vid kommunala val. Detta innebär att invandrare som har varit kyrkobokförda i Sverige sedan den 1 november 1976 får rösträtt vid folkomröstningen. Av en kommuniké från partiöverläggningarna (bilaga 5 till propositionen) framgår att fyra av de deltagande partierna har uttalat sig för en sådan utvidgning av rösträtten, men att det femte, moderata samlingspartiet, har haft avvikande mening och ansett att invandrare av principiella skäl inte bör ha rösträtt.
Konstitutionsutskottet konstaterar i yttrande till näringsutskottet att det inte föreligger något konstitutionellt eller formellt hinder mot att rösträtten vid den rådgivande folkomröstningen utsträcks på det sätt som föreslås i propositionen. Näringsutskottet tillstyrker att så sker.
I folkomröstningslagen anges särskilt att den som inte önskar rösta för något av de förslag som är föremål för folkomröstning får avlämna blank röstsedel. De olika bestämmelser om blanka röstsedlar som finns i folkomröstningslagen och i det nu aktuella lagförslaget refereras i konstitutionsutskottets yttrande (s.ll). Bl. a. bör observeras att blank röstsedel liksom röstsedel för något av de tre förslagen måste vara sådan som har tillhandahållits av centrala valmyndigheten, dvs. riksskatteverket.
Enligt 5 § lagförslaget skulle på de blanka röstsedlarna finnas - förutom den för alla röstsedlar gemensamma rubriken ”Folkomröstningen i kärnkraftsfrågan” - orden ”Den som inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”. Det är enligt näringsutskottets mening mindre lämpligt att denna anvisning lämnas på själva röstsedeln. Det bör vara till fyllest att den finns i den broschyr med upplysningar om folkomröstningen som riksskatteverket sänder ut till hushållen. Konstitutionsutskottet förklarar att det från formell och lagteknisk synpunkt inte har någon erinran mot att 5 § ändras i överensstämmelse med näringsutskottets uppfattning. Därvid förordar konstitutionsutskottet att orden ”Blank röstsedel” trycks på röstsedlarna i stället för den citerade anvisningen. Näringsutskottet föreslår att 5 § utformas i enlighet med vad nu sagts. Att röstsedlar förses med påtrycket ”Blank röstsedel” kan visserligen te sig motsägelsefullt men är välbefogat med hänsyn till att det kan förebygga missförstånd hos de röstande om dessa röstsedlars funktion.
Enligt 6 § första stycket lagförslaget skall en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller sändas till varje röstberättigad. Detta är en ny service från statens sida som går utöver vad som krävs enligt folkomröstningslagen. Blank röstsedel skall enligt lagförslaget inte sändas ut på detta sätt.
Näringsutskottet har uppmärksammat frågan huruvida den sistnämnda inskränkningen skulle kunna anses olämplig med hänsyn till att en väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder röstar genom ombud - enligt 11 kap. 3 § vallagen (1972:620) - inte utan särskild hjälp får tillgång till en blank röstsedel och därför kan få svårt att vidmakthålla valhemlighe -
NU 1979/80:26
ten. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i denna fråga. Dess slutsats är att det inte finns anledning att med hänsyn till valhemligheten föreskriva att också blank röstsedel skall tillställas varje röstberättigad. Näringsutskottet hänvisar till detta ställningstagande.
I övrigt föranleder lagförslaget ingen erinran från näringsutskottets sida.
Anslagsfrågor
Folkomröstningen medför kostnader dels för genomförandet av själva omröstningen, dels för den upplysnings- och kampanjverksamhet som skall föregå denna. Partierna har enats om att kampanjmedlen bör uppgå till 36 milj. kr. Denna summa jämte ett belopp för vissa ytterligare kostnader föreslås i propositionen skola anvisas i form av ett förslagsanslag under fjortonde huvudtiteln (industridepartementet), benämnt Kampanjkostnader m. m. för folkomröstning i kärnkraftsfrågan och beräknat till 36,5 milj. kr. Kostnaderna för själva omröstningen har uppskattats till 35 730 000 kr. Statens invandrarverk har avsetts få disponera 1,0 milj. kr. för valteknisk och röstmotiverande information till invandrare. De båda sistnämnda utgiftsbehoven skall enligt propositionen få tillgodoses genom merbelastning av förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna val, vilket är uppfört under andra huvudtiteln (justitiedepartementet) med ett belopp för innevarande budgetår - då ju allmänna val har hållits - av ca 61,9 milj. kr.
Utskottet finner det lämpligt att riksdagen särskilt anvisar medel även för de kostnader som avser själva omröstningen. En ändamålsenlig lösning synes då vara att såväl kampanjkostnader som övriga kostnader bestrids från samma anslag. Detta bör enligt utskottets mening benämnas Kostnader för folkomröstning i kärnkraftsfrågan och anvisas under fjortonde huvudtiteln med ett belopp av 73 milj. kr.
Förslag om offentliga förhör
I den motion som har föranletts av propositionen föreslås att riksdagen skall besluta om att offentliga förhör skall anordnas med personer som är ansvariga för energiförsörjningen i stort eller för kärnkraftsutbyggnaden, med representanter för aktuella utredningar på energiområdet och med svenska och utländska vetenskapsmän på detta område. Förhören skulle följas av s. k. vetenskaplig medling, varigenom skulle klargöras vad de olika åsiktsriktningarnas företrädare är eniga om resp. vad som skiljer dem i fråga om fakta, åsikter och värderingar.
Utskottet vill hänvisa till föredragande statsrådets uttalande i propositionen att informationsåtgärder av detta slag får ankomma på de olika
NU 1979/80:26
kampanjkommittéerna. Dessutom vill utskottet nämna att forskningsrådsnämnden förbereder utgivning under februari och mars månader av en serie småskrifter i energifrågor, byggd på samma idé som de i motionen föreslagna offentliga förhören, nämligen att företrädare för olika meningsriktningar presenterar sin uppfattning och att deras framställningar kompletteras med vetenskaplig medling. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:75 momentet 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, dock med ändrad lydelse av 5 § enligt utskottets förslag i det följande:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
Röstsedlarna skall enligt 1 §.
På de blanka röstsedlarna skall På de blanka röstsedlarna skall
förutom rubriken finnas orden "Den förutom rubriken finnas orden
som inte önskar rösta för något av ”Blank röstsedel”,
förslagen får avlämna denna röstsedel 2.
beträffande anslag
att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:75 momenten 2 och 3 till Kostnader för folkomröstning i kärnkraftsfrågan på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 73 000 000 kr.,
3. beträffande offentliga förhör
att riksdagen avslår motionen 1979/80:138.
Stockholm den 10 januari 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg(s), Margaretha af Ugglas (m), Ingvar Carlsson (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Christer Eirefelt (fp) och Lennart Blom (m).
NU 1979/80:26
9 Reservation
Offentliga förhör Johan Olsson, Birgitta Hambraeus och Bengt Sjönell (alla c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner motionärens förslag välmotiverat och anser det angeläget att offentliga förhör av den art som anges i motionen kommer till stånd i statens regi. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att föranstalta om sådana förhör. De kostnader som uppkommer bör belasta anslaget Kostnader för folkomröstning i kärnkraftsfrågan.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande offentliga förhör
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:138 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Rösträtt vid folkomröstningen
Erik Hovhammar. Margaretha af Ugglas och Lennart Blom (alla m) anför:
Vi delar den principiella uppfattning som moderata samlingspartiets representanter i konstitutionsutskottet har givit uttryck åt som avvikande mening.
NU 1979/80:26 10
Bilaga
Konstitutionsutskottets yttrande 1979/80:1 y
över propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan i vissa delar
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över prop. 1979/80:75 i tre olika hänseenden. Den första frågeställningen avser vilka som skall ha rösträtt vid folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. De båda andra avser vissa valtekniska frågor i samband med omröstningen, nämligen utformningen av blanka röstsedlar och tillhandahållande av sådana röstsedlar. Med anledning härav får konstitutionsutskottet avge följande yttrande.
Rösträtt vid folkomröstningen
I denna del begränsar sig utskottet till konstitutionella och lagtekniska aspekter på frågeställningen. Utskottet tar alltså inte ställning i sakfrågorna.
Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen (1979:369) har den som är röstberättigad vid val till riksdagen rösträtt vid folkomröstning. Enligt 3 § förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall rösträtt vid kärnkraftsomröstningen tillkomma också den som inte är svensk medborgare, om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket den 1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars 1980 har uppnått aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad har inte rösträtt. Röstberättigade vid folkomröstningen blir därmed de som enligt gällande regler har rösträtt vid kommunala val.
I grundlag finns inga regler om rösträtt vid rådgivande folkomröstning. Bestämmelser härom - liksom övriga föreskrifter - skall, när det gäller rådgivande folkomröstning i hela riket, meddelas genom lag (8 kap. 4 § RF).
I folkomröstningslagen (1979:369), som gäller för både rådgivande folkomröstningar i hela riket och folkomröstningar i grundlagsfrågor enligt 8 kap. 15 § RF, föreskrivs som nämnts att rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.
Det finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att - som föreslås i prop. 1979/80:75 - utsträcka rösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Lagtekniskt görs detta lämpligen - som föreslås i
NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)
prop. 1979/80:75 - genom en särskild bestämmelse härom i den lag som behandlar den särskilda folkomröstningen i fråga.
Blanka röstsedlar
Enligt 7 § folkomröstningslagen (1979:369) får vid folkomröstning användas endast röstsedlar som tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Detta gäller även blanka röstsedlar. Sådan röstsedel får enligt 9 § folkomröstningslagen avlämnas av den som inte önskar rösta för något av de i folkomröstningen aktuella förslagen. Enligt 8 § skall i lokal där omröstning äger rum de röstande ha tillgång till - bl. a. - blanka röstsedlar.
Enligt 5 § förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall blanka röstsedlar för den folkomröstningen vara försedd med samma rubrik som röstsedlarna för de olika förslagen och dessutom orden "Den som inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”. Till komplettering av den nyss refererade 8 § folkomröstningslagen sägs i 6 § tredje stycket lagförslaget att lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser bör medföra - bl. a. - blanka röstsedlar.
Av det sagda och av 13 § folkomröstningslagen framgår att en i ordets egentliga mening blank röstsedel inte räknas som "blank” utan som ogiltig. Man kan inte själv tillverka en blank röstsedel.
Enligt 6 § första stycket lagförslaget skall en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller sändas till varje röstberättigad. Detta är en ny service från statens sida som går utöver vad som krävs enligt folkomröstningslagen. Blank röstsedel skall enligt förslaget inte utsändas på detta sätt.
Ill kap. 3 § vallagen (1972:620) föreskrivs att väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd får lämna valsedel genom bud. Han skall då själv lägga in sin valsedel i ett innerkuvert och därefter i närvaro av budet och ett vittne lägga in innerkuvertet i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse.
Konstitutionsutskottet har från riksskatteverket inhämtat att en broschyr med upplysningar om folkomröstningen i kärnkraftsfrågan avses skola utsändas under februari 1980 till samtliga hushåll i landet. Broschyren kommer att innehålla uppgifter om bl. a. blanka röstsedlar. Därvid kommer att anges att den som inte önskar rösta för något av de i omröstningen aktuella förslagen får avlämna blank röstsedel. En blank röstsedel kommer att avbildas i broschyren. I broschyren kommer att anges var röstsedlar - inklusive blanka röstsedlar - tillhandahålles allmänheten.
a. Utformningen av blanka röstsedlar
Vid näringsutskottets behandling av 5 § förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan har enligt vad näringsutskottet meddelat utan
NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)
gensägelse framställts yrkande om att den enligt nämnda paragraf sista stycket föreskrivna meningen på blank röstsedel: "Den som inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel” skall antingen helt utgå eller ersättas med orden ”Blank röstsedel” eller liknande.
Konstitutionsutskottet har ur formell och lagteknisk synvinkel ingen erinran mot en sådan ändring av förslaget till 5 § i den särskilda lagen som övervägs av näringsutskottet. Av praktiska skäl förordar utskottet att orden ”Blank röstsedel” i så fall trycks på de blanka röstsedlarna. 5 § sista stycket lagförslaget bör då ges följande lydelse:
På de blanka röstsedlarna skall förutom rubriken finnas orden ”Blank röstsedel”.
b. Tillhandahållande av blanka röstsedlar
I en till remissen till konstitutionsutskottet fogad promemoria som upprättats inom näringsutskottets kansli, har anförts bl. a. följande:
En person som enligt 11 kap. 3 § vallagen får lämna sin röstsedel genom bud får, liksom övriga röstberättigade, röstsedlar för de olika förslagen genom statens försorg och i praktiken också via de olika kampanjkommittéerna. För att kunna avlämna en ”giltig” blank röstsedel måste han utnyttja hjälp. Myndigheterna är enligt propositionen (s. 19) inte skyldiga att sända ut röstsedlar till enskilda röstberättigade. En sådan person som det här gäller måste med andra ord för någon i sin omgivning röja sitt intresse för att få tillgång till en blank röstsedel. Valhemligheten kommer sålunda i fara.
Vad gäller den nu aktuella frågeställningen begränsar konstitutionsutskottet sitt yttrande till frågan om den föreslagna föreskriften i 6 § lagförslaget om utsändande till de röstberättigade av en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller - men ingen blank röstsedel - kan anses innebära att valhemligheten kan komma i fara.
Som angetts i det föregående kommer den broschyr med uppgifter om omröstningen i kärnkraftsfrågan som genom riksskatteverkets försorg skall utsändas till varje hushåll i landet att innehålla uppgifter om blanka röstsedlar. Därvid kommer bl. a. att upplysas var blanka röstsedlar finns tillgängliga.
Den omständigheten att blanka röstsedlar enligt lagförslaget inte avses skola medfölja utsändningen till de röstberättigade av röstsedlarna för de förslag som omröstningen gäller kan enligt konstitutionsutskottets mening inte innebära att valhemligheten sätts i fara. Den som för sin röstning måste anlita bud enligt vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § vallagen måste visserligen - om han eller hon vill avlämna blank röstsedel - med hjälp av någon utomstående införskaffa sådan röstsedel. Detta kan emellertid ske utan att vederbörande behöver ange hur han eller hon ämnar rösta. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning att med hänsyn till
NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y) 13
valhemligheten föreskriva att också blanka röstsedlar skall tillställas varje röstberättigad.
Stockholm den 9 januari 1980
På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s) och Sture Thun (s).
Avvikande mening
av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (samtliga m), vilka ansett att utskottets yttrande under rubriken "Rösträtt vid folkomröstningen” bort ha följande lydelse:
Enligt 5 § första stycket (= utskottet) röstberättigade vid val till
riksdagen.
Vid behandlingen av förslaget till folkomröstningslag (prop. 1978/79:195, KU 1978/79:39) anförde konstitutionsutskottet som motivering till bestämmelsen om rösträtt vid folkomröstning följande (bet. s. 21):
En rådgivande folkomröstning i hela riket torde undantagslöst avse en fråga som riksdagen har att avgöra. Det synes därför naturligt och principiellt riktigt att som allmän regel för rösträtt vid rådgivande folkomröstning föreskriva rösträtt vid riksdagsval. De som avger sina röster i folkomröstningen till ledning för riksdagens kommande avgörande blir då i princip desamma som står bakom riksdagsledamöternas mandat.
Riksdagen godkände vad konstitutionsutskottet anfört.
Folkomröstningen i kärnkraftsfrågan tar sikte på frågor som riksdagen har att avgöra. Med hänsyn härtill saknas det enligt utskottets mening anledning att för denna omröstning föreskriva avvikelse från den allmänna princip för rösträtt vid rådgivande folkomröstningar som riksdagen våren 1979 ställt sig bakom genom antagandet av folkomröstningslagen.
En särregel om rösträtt vid folkomröstningen i kärnkraftsfrågan strider även mot den allmänna princip som är grundläggande för bestämmelserna om rösträtt vid riksdagsval. När det gäller frågor som avser hela landet bör endast den få delta som är svensk medborgare. Utskottet erinrar om de lättnader i möjligheterna att få svenskt medborgarskap som genomförts under senare år.
NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)