Med anledning av propositionen 1979/80:68 om vissa ändringar i beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar jämte motioner
SkU 1979/80:22
Skatteutskottets betänkande 1979/80:22
med anledning av propositionen 1979/80:68 om vissa ändringar i beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar jämte motioner
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:68 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) - KL,
2. lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I propositionen föreslås vissa ändringar i beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar. Ändringarna berör främst de villkor som gäller för att en livförsäkring vid inkomstbeskattningen skall behandlas som pensionsförsäkring.
Enligt nuvarande regler skall en livförsäkring som har tecknats i utlandet behandlas som kapitalförsäkring. I propositionen föreslås att en ny dispensregel skall införas som gör det möjligt för riksskatteverket att i särskilda fall medge att utländsk livförsäkring skall behandlas som pensionsförsäkring. Den föreslagna regeln överensstämmer i huvudsak med den dispensregel för utländska försäkringar som gällde under åren 1970-1975. Dispens föreslås kunna ges med verkan fr. o. m. 1980 års taxering.
Vidare föreslås att dödsboet efter en jordbrukare eller rörelseidkare skall få möjlighet att ta en pensionsförsäkring till förmån för den avlidnes efterlevande och att en arbetsgivare skall kunna ta en sådan försäkring till förmån för de efterlevande till en avliden anställd. Samtidigt föreslås ändring av vissa definitioner samt andra i huvudsak tekniska justeringar. De nu nämnda nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga fr. o. m. 1981 års taxering.
I propositionen läggs slutligen också fram ett av riksdagen vid det förra riksmötet begärt förslag om samordning av avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremier och bestämmelserna om uppskov med beskattning av realisationsvinster på fastigheter. Förslaget innebär att en fysisk person, som har fått sådant uppskov och som skall efterbeskattas för vinsten därför att det inte har varit möjligt att anskaffa ersättningsfastighet inom föreskriven tid, skall få rätt att vid efterbeskattningen göra avdrag för premie på en pensionsförsäkring trots att premien betalas efter utgången av det beskattningsår som efterbeskattningen avser. Förslaget avses bli tillämpligt i de fall då fastighetsavyttringen har skett under år 1979 eller senare.
1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 22
SkU 1979/80:22
2 Lagförslaget rörande kommunalskattelagen berör bl. a. 46 § 2 morn., som numera ändrats i vissa andra avseenden (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20, SFS 1979:1157). Med den ändring som föranleds härav har de nu aktuella lagförslagen följande lydelse.
SkU 1979/80:22
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 46 § 2 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 31 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 41 § skall införas en ny punkt, 6, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
46 §
2 morn.1! hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2 mom. I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §;
3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;
3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-A kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;
1 Senaste lydelse 1979:1157.
SkU 1979/80:22
4 Nuvarande lydelse
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;
6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.
Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper ä nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) härovan, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts,
Föreslagen lydelse
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skatt -
SkU 1979/80:22
5 Nuvarande lydelse
med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämstäUes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. 1 fråga om sådan Ainkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den icke överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som
Föreslagen lydelse
skyldig under beskattningsåret varit ogift - varmed jämställs änka, änkling eller frånskild - och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan Ainkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget uppgå tillsammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som
SkU 1979/80:22
6 Nuvarande lydelse
hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upplagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till Ainkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden
Föreslagen lydelse
hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till Ainkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. A vdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyl -
SkU 1979/80:22
7 Nuvarande lydelse
ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, fär avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.
Föreslagen lydelse
dige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 $ medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke
SkU 1979/80:22
Nuvarande lydelse
Har skattskyldig erlagt avgift som avses i forsta stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.
8 Föreslagen lydelse
om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.
Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.
SkU 1979/80:22
9 Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 31 §
Nuvarande lydelse
l.2 Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.
Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse, om andra försäkringsbelopp icke skola utgå än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.
1 fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring
1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.
Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras vidare, om inte annat föijer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av heta avgiften.
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring
2 Senaste lydelse 1976:1102.
1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 22
SkU 1979/80:22
10 Nuvarande lydelse
skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han taga försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insattes som förmånstagare.
Ålderspension får icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligga, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.
Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.
För ålderspension som utgår enlig skall upphöra innan den försäkrade a
Föreslagen lydelse
skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse får ta pensionsförsäkring till förmän för efterlevande person som avses i nionde stycket. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att sådan person saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan.
Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.
Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensionsbelopp.
allmän pensionsplan gäller, om den ider, vad därom utfästs enligt planen.
SkU 1979/80:22
11 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2 av anvisningarna till 29 §.
Förmånstagare får Inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension skall anställd, som dä försäkringsavtalet ingicks var den försäkrade, vara formånstagare.
Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.
Förmånstagare får ej insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension skall anställd vara förmånstagare.
Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död utgår till
1. den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, eller
2. barn till den försäkrade eller till person som angivits under 1.
Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp
Med efterlevandepension förstås pension
1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,
2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1,
3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad, eller
4. som utgår på grund a v försäkring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.
Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp
SkU 1979/80:22
12 Nuvarande lydelse
vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen eljest skulle ha upphört, får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.
Såsom efterlevandepension skall även anses pension, som utgår efter den försäkrades död oberoende av viss pensionstagares liv (försörjningsränta) under förutsättning
a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp icke överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,
Föreslagen lydelse
vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.
Som efterlevandepension anses även pension som - om försäkrad elter efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid - skall utgå under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts
a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,
SkU 1979/80:22
13 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
b) att försörjningsränta skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket,
c) att försörjningsräntan skall utgå under lägst fem och högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan dock ej får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och ej heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,
d) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skola erläggas under tid, som icke med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att icke vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.
b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt,då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,
c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.
Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.
Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får insättas endast person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som angivits i nionde stycket.
Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida
Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.
Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida
SkU 1979/80:22
14 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall intagas i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen icke får pantsättas eller belånas och ej heller ändras på sådant sätt att den ej längre uppfyller de föreskrifter, som angivas för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrives överlåtas eller återköpas. Avtalet får icke innehålla annat villkor än sådant som År förenligt med bestämmelserna om pen -
försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.
sionsförsäkring i denna lag.
Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas
1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,
2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller
3. genom bodelning.
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligga och riksskatteverket på särskild ansökan medger det.
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligger och riksskatteverket på särskild ansökan medger det.
Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pensionsförsäkring. Har riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.
SkU 1979/80:22
15 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt, får talan icke föras.
Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund av försäkring.
Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.
Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.
Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.
För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst erfordras, a 11 enligt anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att ha sådan försäkring eller a 11, om sådan skyldighet icke föreligger, premier för försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. Härutöver fordras att till försäkringsanstalten anmäles att försäkringen har tagits i samband med tjänst.
För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras, att enligt anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att ha sådan försäkring eller att, om sådan skyldighet inte föreligger, premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.
Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.
Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt, får talan inte föras.
till 41
6. Fysisk person, som skall efterbeskattas enligt 9 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 46 §
SkU 1979/80:22
16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det beskattningsår som efterbeskattriingen avser. Detta galler dock endast vid efterbeskattning av sådan realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. A vdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om efterbeskattning delgavs den skattskyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 § 2 mom. sjätte stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader från dagen för riksskatteverkets beslut med anledning av ansökningen.
Har en skattskyldig med stöd av första stycket erhållit avdrag för avgift för pensionsförsäkring för det beskattningsår som eflerbeskattningen avser får avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat beskattningsår.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Härvid iakttas dock följande.
1. De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. och - om inte annat följer av 2 nedan-punkt 1 av anvisningarna till 31 § tillämpas första gången vid 1981 års taxering.
2. Förklaring enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § i dess nya lydelse får meddelas med verkan fr. o. m. 1980 års taxering. .
Har riksskatteverket meddelat förklaring enligt nämnda lagrum, får försäkringstagaren genom besvär i särskild ordning föra talan om den ändring av sin inkomsttaxering som föranleds av förklaringen. I sådant fall får besvär även anföras av taxeringsintendenten till försäkringstagarens förmån. Besvär som här avses får anföras inom sex månader från dagen för riksskatteverkets beslut, dock senast fem år efter taxeringsårets utgång. I fråga om sådana besvär gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.
SkU 1979/80:22
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2 §'
De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock äldre bestämmelser alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet eller insattes förmånstagare efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då ändringen sker. Om pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, och om försäkringen enligt äldre bestämmelser skall anses ha tagits i samband med tjänst, skall sådan påföljd dock ej inträda om ändringen sker före utgången av år 1977. Påföljden skall ej heller inträda, om försäkringstagaren utan kännedom om de nya bestämmelserna insatt förmånstagare men återkallar förmånstagarför -
Föreslagen lydelse
De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock äldre bestämmelser alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet eller insätts förmånstagare efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då ändringen sker. Om pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, och om försäkringen enligt äldre bestämmelser skall anses ha tagits i samband med tjänst, skall sådan påföljd dock inte inträda om ändringen sker före utgången av år 1977. Påföljden skall inte heller inträda, om försäkringstagaren utan kännedom om de nya bestämmelserna insatt förmånstagare men återkallar förmånstagarför -
1 Senaste lydelse 1976:1100.
SkU 1979/80:22
18 Nuvarande lydelse
ordnandet utan dröjsmål sedan han underrättats om påföljden av förordnandet. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse totalt eller för år räknat, skall vid tillämpningen av denna paragraf anses som nytt försäkringsavtal.
Föreslagen lydelse
ordnandet utan dröjsmål sedan han underrättats om påföljden av förordnandet. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller tidigareläggning av premiebetalning, skall vid tillämpningen av denna paragraf anses som nytt försäkringsavtal.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1979/80:229 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen avslår propositionen
1979/80:1575 av Jan Bergqvist (s) vari hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om samordning av avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremier och bestämmelserna om uppskov med beskattning av realisationsvinster på fastigheter
2. att riksdagen hemställer att regeringen omgående påbörjar en översyn av reglerna för uppskov med realisationsvinstskatt vid fastighetsförsäljning Motioner
väckta vid den allmänna motionstiden
1979/80:269 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att riksskatteverket får medge dispens för rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie från inkomst av annan fastighet i de fall ägaren har sin huvudsakliga inkomst av arbete med denna i enlighet med vad som anförs i motionen
1979/80:470 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkringspremie med anledning av uppkommen realisationsvinst i samband med företagsförsäljning i enlighet med vad som anförs i motionen
SkU 1979/80:22
19 Utskottet
Inledning
I propositionen föreslås vissa detaljändringar i de avdrags- och beskattningsregler för pensionsförsäkringar (P-försäkringar) m. m. som genomfördes 1975. Förslagen har aktualiserats genom ett tredje delbetänkande av utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner och vid sidan av detta utredningsarbete. Parallellt härmed behandlar utskottet - i sitt betänkande SkU 1979/80:23 - propositionen 1979/80:77 om vissa ändringar i arvs- och gåvobeskattningen av livförsäkringar, m. m. Dessa förslag föranleds bl. a. av livförsäkringsskattekommitténs slutbetänkande (DsB 1977:4) Kapitalförsäkring.
Utländska försäkringar
För att en försäkring skall anses som en P-försäkring fordras bl. a. att försäkringen tecknats i en försäkringsrörelse som drivits här i Sverige. Detta villkor infördes 1969 och var då förenat med vissa möjligheter att erhålla dispens genom riksskatteverket (RSV).
Möjligheterna till dispens slopades fr. o. m. 1976 som en följd av de genomgripande ändringar i övrigt som då genomfördes 1975 för pensionsförsäkringarna. Dessa ändringar innebär bl. a. att belopp som utfaller på svenska försäkringar till mottagare i utlandet numera i princip skall beskattas här i landet.
I propositionen föreslås att RSV åter skall få möjlighet att efter ansökan förklara att en utländsk försäkring skall anses som en P-försäkring. En dispens innebär att avdrag för de erlagda premierna kan erhållas på samma sätt som gäller för svenska försäkringar och att utbetalade försäkringsbelopp skall beskattas här så länge försäkringstagaren - eller förmånstagaren - är bosatt i Sverige.
Departementschefen framhåller att man åtminstone tills vidare bör utgå från att utländska livförsäkringar skall behandlas som kapitalförsäkringar. I särskilda fall bör man emellertid enligt hans mening kunna göra avsteg från denna princip. Av vad som anförs i propositionen framgår att dispensreglerna framför allt är avsedda för utländska medborgare, som arbetar i Sverige under kortare eller längre perioder, och att dispensreglerna skall kunna utnyttjas om det framstår som angeläget för den skattskyldige att behålla en försäkring i hemlandet för att trygga sin framtida pensionering.
I motionen 1979/80:229 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anför bl. a. att P-försäkringar i första hand utnyttjas för att undgå beskattning och att det i stället kan anses motiverat att skärpa reglerna.
Utskottet vill för sin del understryka att avsikten är att dispensreglerna skall tillämpas restriktivt och på sådant sätt att en dispens inte öppnar möjligheter till ej avsedda skattelättnader. Utskottet förutsätter också att
SkU 1979/80:22
dispens kommer att meddelas endast om ett verkligt behov föreligger. Med hänvisning härtill och till vad departementschefen i övrigt anfört till stöd för förslaget tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker således motionen 1979/80:229 i denna del.
Dödsbo
I propositionen föreslås att möjlighet öppnas för ett dödsbo att efter dispens av RSV teckna P-försäkring till förmån för efterlevande som saknar tillfredsställande pensionsskydd. Förslaget avser det fall då den avlidne har drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk och dödsboet avyttrar eller på annat sätt avvecklar verksamheten.
I motionen 1979/80:229 yrkar motionärerna avslag på propositionen även i denna del och anför att ATP-systemet bör vara tillräckligt.
Om den avlidne själv hade avvecklat verksamheten utan att dessförinnan ha skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, skulle han enligt nuvarande regler ha kunnat få dispens att göra avdrag för en engångspremie för P-försäkring. Reglerna innehåller bl. a. den begränsningen att dispens inte får lämnas för försäkring som går utöver ITP-planens nivå. Utskottet ser för sin del inte något skäl mot att införa liknande dispensmöjligheter för dödsboet. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen 1979/80:229 i denna del.
Departementschefen uttalar att dispensregeln bör kunna utnyttjas även om verksamheten drivits genom aktiebolag. Enligt vad utskottet inhämtat står detta i överensstämmelse med RSV:s praxis i fråga om dispens för fysisk person i avyttringsfallen. Utskottet har inte något att erinra häremot men föreslår att de aktuella lagrummen förtydligas i detta hänseende (46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL).
Anställds efterlevande
1 propositionen föreslås också att en arbetsgivare skall kunna teckna en pensionsförsäkring för att trygga en pensionsutfästelse till en avliden anställds efterlevande.
Motionen 1979/80:229 innehåller yrkande om avslag på propositionen även på denna punkt. Skälet är även här att ATP-systemet enligt motionärernas uppfattning är tillräckligt.
Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets uppfattning inte skäl för att i denna situation behandla pensionsåtaganden på ett annat sätt än som i allmänhet gäller vid beskattningen. Enligt utskottets uppfattning bör propositionen godtas även på denna punkt. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:229 även i denna del.
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam har i en skrivelse till utskottet begärt ett förtydligande av innebörd att arbetsgivaren i denna
SkU 1979/80:22
situation också blir berättigad till avdrag för premierna. Skrivelsen skall ses mot bakgrund av att propositionen inte innehåller något förslag till ändring av de regler i punkt 2 e av anvisningarna till 29 § KL, som angår arbetsgivarnas avdrag.
Reglerna i nämnda lagrum har konstruerats så, att den ändring i punkt 1 av anvisningarna till 31 § som nu föreslås i propositionen automatiskt återverkar på arbetsgivarnas avdragsrätt för kostnader av detta slag. Genom att möjligheter nu öppnas att teckna P-försäkring i den aktuella situationen, blir arbetsgivarna också berättigade till avdrag för sina kostnader för att trygga pensionsutfästelsen enligt de allmänna regler som gäller i detta hänseende. Utskottet instämmer i uppfattningen att reglerna är invecklade, men några ytterligare ändringar erfordras inte för att uppnå det nu avsedda beskattningsresultatet.
Äldre försäkringar
Aven om en P-försäkring som tecknats före 1976 inte uppfyller de krav som numera ställs på en P-försäkring, skall den enligt övergångsbestämmelserna till de regler som genomfördes 1975 fortfarande anses som en P-försäkring. En senare överenskommelse som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller för år räknat skall emellertid anses som ett nytt försäkringsavtal. De nya bestämmelserna blir då tillämpliga på försäkringen.
Bestämmelsen att premiebetalningen för år räknat inte får öka bör enligt propositionen formuleras om. Avsikten med förslaget är bl. a. att en förkortning av betalningsterminerna inte skall behöva medföra att ett nytt försäkringsavtal skall anses föreligga.
Motionen 1979/80:229 innefattar yrkande om avslag på propositionen även i denna del.
Propositionen syftar till en teknisk förenkling och bör enligt utskottets uppfattning godtas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:229 i denna del.
I skrivelse från försäkringsbranschen har föreslagits vissa ytterligare lättnader i reglerna. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid inte gå utöver det ursprungliga syftet med reglerna. Utskottet kan därför inte biträda förslaget.
Samordning av avdragsregler och uppskovsregler
Den som avyttrar en fastighet kan under vissa förutsättningar få uppskov med realisationsvinstbeskattningen. Bl. a. gäller att en ersättningsfastighet skall anskaffas inom viss tid, i allmänhet inom fyra år efter avyttringen. Brister denna förutsättning skall realisationsvinsten efterbeskattas för det beskattningsår då avyttringen skett.
Dispensreglerna i fråga om P-försäkringsavdrag för den som avyttrat ett
SkU 1979/80:22
jordbruk eller en rörelse kan inte utnyttjas i denna situation. Om förutsättningen för uppskovet efter några år brister, är det för sent att göra avdrag för P-försäkringspremier.
I propositionen föreslås nu att avdrag skall få göras för P-försäkringspremier vid efterbeskattningen. Premien skall betalas inom tre månader efter det att den skattskyldige fått del av framställningen om efterbeskattning eller - om han före utgången av denna tid sökt dispens hos RSV - inom tre månader från dispensbeslutet.
Reglerna får betydelse framför allt i samband med avyttring av jordbruksfastighet. I fråga om rörelsefastigheter blir reglerna aktuella endast vid tvångsförsäljning.
I motionen 1979/80:229 yrkas avslag på propositionen också i denna del. Motionärerna anser att förslaget lämnar utrymme för spekulation och att realisationsvinstbeskattningen bör skärpas.
Även i motionen 1979/80:1575 yrkas avslag på förslaget. Samtidigt begärs att regeringen omedelbart skall påbörja en översyn av uppskovsreglerna.
Förslaget i propositionen tillgodoser de önskemål om en förbättrad samordning av reglerna som utskottet framställt vid tidigare års behandling av denna fråga. Förslaget skall ses mot bakgrund av att den begränsade tillgången på jordbruksfastigheter och beskattningsreglernas utformning kan orsaka vissa problem. Som framgår av vad utskottet nyss anfört är innebörden av förslaget endast att den skattskyldiges avdragsmöjligheter för pensionsförsäkringspremier i denna situation återställs till vad som normalt gäller vid avyttring av jordbruksfastighet.
Med hänvisning till sitt ställningstagande till denna fråga tidigare år tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 1979/80:229 i denna del och 1979/80:1575 i vad avser denna samordningsfråga.
I samband med att riksdagen hösten 1978 ändrade reglerna för uppskov med beskattning av realisationsvinst begärde utskottet en utvärdering av uppskovssystemet och dess effekter i olika hänseenden. Utvärderingen borde enligt utskottets mening avse uppskovsreglerna i deras helhet, således också de nya bestämmelserna. Bakgrunden härtill var att utskottet redan 1976 framhöll att man inte kunde bortse från att de nya reglerna om uppskov vid frivilliga avyttringar i vissa fall kunde komma att styra valet av boendeform. Det förelåg - menade utskottet - skäl att bedöma erfarenheterna av uppskovsreglerna när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet förelåg. Denna utredning lämnade sitt slutbetänkande i december 1977. I samband med att utskottet under våren 1979 prövade hithörande frågor åberopade utskottet att ämnesområdet inom en nära framtid kunde väntas bli föremål för en översyn och fann att någon åtgärd från riksdagens sida inte var påkallad. Utskottets ståndpunkt godtogs av riksdagen (SkU 1975/76:63, 1978/79:16 och 1978/79:30).
Utskottet utgår från att regeringen utan ytterligare initiativ från utskottets
SkU 1979/80:22
sida kommer att tillsätta den begärda utredningen. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:1575 även i denna del.
Avdrag frän B-inkomst
Avdrag för P-försäkringspremier får i princip inte medges med belopp som överstiger den skattskyldiges A-inkomst. Ett undantag härifrån är de dispensregler som gäller för den som avyttrat sin rörelse eller sitt jordbruk. Avdragsbeloppet beräknas här med hänsyn till den skattskyldiges realisationsvinst (B-inkomst). Avdraget medges emellertid även i dessa fall såsom allmänt avdrag.
I motionen 1979/80:470 yrkas att avdraget i dessa dispensfall - helt eller delvis - i första hand får göras från realisationsvinsten. Motionären anför att den nuvarande konstruktionen i vissa fall kan medföra ej avsedda verkningar. Om en person säljer sin rörelse i början av året och realisationsvinsten helt eller delvis används för P-försäkringspremier, blir hans eventuella inkomst av förvärvsarbete under resten av året i realiteten beskattad som B-inkomst. Detta kan få till följd att skatten kan bli avsevärt högre än normalt.
Utskottet vill inte bestrida att sådana effekter som motionären påtalat kan uppkomma i enstaka fall som en följd av reglernas utformning. Å andra sidan kan P-försäkringspremierna i dessa dispensfall också leda till en lägre B-inkomst, men trots detta utgör de försäkringsbelopp som sedan utbetalas A-inkomst. Det bör framhållas att pensionsförsäkringsavdraget i situationer som det nu är fråga om totalt sett innebär väsentliga fördelar för den skattskyldige och att man enligt utskottets uppfattning inte bör komplicera systemet med särskilda regler för de sällsynta fall som avses i motionen. Utskottet instämmer emellertid i uppfattningen att reglerna kan medföra effekter som den skattskyldige kan ha svårt att förutse. Särskilt i sådana fall som motionären nu tar upp är det av vikt att den skattskyldige erhåller tillräcklig information om innebörden av reglerna. Enligt utskottets uppfattning kan det vara lämpligt att RSV i dessa fall direkt informerar den skattskyldige på ett sådant sätt att han kan undvika de besvärande problem i form av kvarskatt m. m. som annars lätt kan uppstå. Utskottet utgår från att RSV uppmärksammar denna fråga utan någon särskild framställning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:470.
Att begreppet A-inkomst inte omfattar alla slags arbetsinkomster innebär bl. a. att den som inte har annan inkomst än från förvaltning av en egen hyresfastighet inte kan göra avdrag för P-försäkringspremier. Frågan har uppmärksammats i olika sammanhang och berörs också i utredningen och i propositionen. Departementschefen framhåller bl. a. att det är svårt att på ett tillfredsställande sätt avgränsa arbetsinkomsten från inkomst som i realiteten utgör kapitalavkastning. Med hänsyn till dessa gränsdragningspro -
SkU 1979/80:22
blem är det enligt hans uppfattning inte tillrådligt att nu införa särskilda dispensregler, vartill kommer att det från principiella synpunkter är olämpligt att införa särlösningar just i fråga om P-försäkringspremier. Han anser att frågan om fastighetsinkomsternas behandling och gränsdragningen i övrigt mellan arbets- och kapitalinkomster måste prövas i ett större sammanhang.
I motionen 1979/80:269 konstaterar motionären att en fastighetsägare, som arbetar med skötseln och förvaltningen av egen fastighet, av skatteskal inte kan erhålla pension i någon form. Motionärerna anser att detta är stötande och att frågan tills vidare bör kunna lösas genom att RSV får rätt att dispensvägen besluta om rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremier.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande regler kan medföra otillfredsställande effekter i de speciella fall det nu är fråga om. Som framgår av propositionen utgör emellertid denna fråga endast en del av ett större problem som kräver ingående överväganden i skilda hänseenden. Utskottet är därför inte berett att ansluta sig till motionärernas yrkande men utgår från att hithörande problem kommer att prövas i lämpligt sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:269.
Övriga frågor
Mot de delar av propositionen som utskottet inte närmare berört i det föregående har utskottet inte något att erinra i sak. Yrkandet i motionen 1979/80:229 innebär avslag på propositionen i dess helhet. I den mån motionen kan anses avse även dessa frågor avstyrker utskottet densamma.
Försäkringsbranschen har i sin skrivelse bl. a. anfört att bestämmelserna om invalidpension inte utformats på ett lämpligt sätt i den nuvarande lagtexten. Utskottet anser att denna fråga i första hand bör prövas av regeringen i samband med ställningstagandena till det kommande utredningsförslaget.
Utskottet har i det föregående förordat ett förtydligande i 46 § 1 mom. och i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL. Beträffande sistnämnda lagrum föreslår utskottet - som framgår av utskottets hemställan - också vissa ändringar av redaktionell karaktär.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utländska försäkringar
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del bifaller propositionen 1979/80:68 i denna del,
2. beträffande dödsbo
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del
SkU 1979/80:22
bifaller propositionen i denna del,
3. beträffande anställds efterlevande
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del bifaller propositionen i denna del,
4. beträffande äldre försäkringar
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del bifaller propositionen i denna del,
5. beträffande samordning av avdragsregler och uppskovsregler
a. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:229 i denna del och 1979/80:1575 yrkandet 1 bifaller propositionen i denna del,
b. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1575 yrkandet 2,
6. beträffande avdrag från B-inkomst att riksdagen avslår
a. motionen 1979/80:470,
b. motionen 1979/80:269,
7. beträffande övriga frågor
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i dessa delar bifaller propositionen i dessa delar,
8. beträffande författningsförslagen
att riksdagen antar vid propositionen fogade, här ovan s. 3-18 återgivna förslag till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 31 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -
Regeringens förslag Utskottets förslag
46 §
2 m o m. 1 hemortskommunen -
Har skattskyldig
Om skattskyldig
Avdrag för premier
Avdrag för avgift
Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som
den skattskyldige.
av sjömansskatt.
— nämnda tid.
— under 18 år. skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som
SkU 1979/80:22
26 Regeringens förslag
A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som Binkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som
Utskottets förslag
A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften
SkU 1979/80:22
27 Regeringens förslag
enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.
Har skattskyldig
Oavsett föreskrifterna
Utskottets förslag
pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras, femte stycket.
paragraf gjorts.
Anvisningar till 31 §.
1. Med pension av pensionsförsäkring.
Med pensionsförsäkring
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insätts som förmåns -
- hela avgiften.
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts som förmånstaga -
SkU 1979/80:22
28 Regeringens förslag Utskottets förslag
tagare. Om särskilda skäl föreligger, re. Om särskilda skäl föreligger kan
kan riksskatteverket efter ansökan riksskatteverket efter ansökan med medge
att dödsboet efter skattskyl- ge att dödsboet efter skattskyldig
dig som här i riket drivit jordbruk. som här i riket drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse får ta pen- skogsbruk eller rörelse får ta försäk sionsförsäkring
till förmån för efter- ring avseende efterlevandepension,
levande person som avses i nionde Som förutsättning för att medgivan stycket.
Som förutsättning för att de skall lämnas gäller att den efterle medgivande
skall lämnas gäller att vande saknar betryggande pensions sådan
person saknar betryggande skydd och att försäkringen tas i
pensionsskydd och att försäkringen samband med att boet upphör med
tas i samband med att boet upphör driften i förvärvskällan. Motsvaran med
driften i förvärvskällan. de gäller om den avlidne drivit verk samheten
genom förmedling av juridisk person.
Ålderspension får inte lägre ålder.
Ålderspension får utgå stigande pensionsbelopp.
För ålderspension till 29 §.
Förmånstagare får vara förmånstagare.
Med invalidpension föregående stycke.
Med efterlevandepension varit försäkrad.
Efterlevandepension får fyller 16 år.
Som efterlevandepension skall utgå.
Vid tillämpningen vid omgifte.
Som förmånstagare nionde stycket.
Försäkringsvillkor, som denna lag.
Under den genom bodelning.
Ny ägare medger det.
Om särskilda till kapitalförsäkring.
Med kapitalförsäkring av försäkring.
Försäkring som dess ingående.
Premiebefrielseförsäkring skall som huvudförsäkringen.
För att med tjänst.
Till livränta fortsatta bestånd.
Mot beslut inte föras.
b) lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Stockholm den 19 februari 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
SkU 1979/80:22
29 Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s)*, Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp) och Bengt Wittbom (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
Samordning av avdragsregler och uppskovsregler
Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) anför:
I motionen 1979/80:1575 riktar motionären allvarlig kritik mot de uppskovsregler som gäller för realisationsvinstbeskattningen i samband med försäljning av bostadsfastigheter och mot att regeringen ännu inte tillsatt den av riksdagen begärda utredningen om dessa regler. Han anför bl. a. att systemet är orättvist, eftersom den som bara gör en liten realisationsvinst måste betala skatt omedelbart medan däremot den som gör en stor vinst kan öka sin vinst ännu mer genom uppskovsreglerna. Vidare kan uppskovsmöjligheterna leda till en press uppåt på försäljningspriserna och stimulera den spekulation som samhället på annat sätt försöker motverka. Motionären framhåller också att uppskovsrätten kan snedvrida valet av boendeform.
Redan när uppskovsreglerna för frivilliga försäljningar infördes 1976 uttalade utskottet farhågor för att reglerna skulle medföra ej avsedda negativa effekter. Utskottet förutsatte att erfarenheterna av de nya reglerna skulle bedömas när resultatet av 1972 års skatteutredning förelåg. I samband med att uppskovsreglerna omarbetades i fråga om vissa detaljer hösten 1978 beslutade riksdagen att reglerna och deras effekter från olika synpunkter skulle utvärderas i deras helhet, och vid sin prövning av olika motionsyrkanden på realisationsvinstbeskattningens område våren 1979 utgick utskottet från att hithörande frågor skulle bli föremål för en översyn inom en nära framtid. Någon sådan utredning har emellertid ännu inte tillsatts, och inte heller har andra åtgärder vidtagits för att ta fram underlag för att pröva dessa frågor.
Vi instämmer i motionärens uppfattning att en översyn av uppskovsreglerna nu bör påbörjas. Med hänsyn till vad utskottet anfört i detta betänkande utgår vi från att regeringen i år kommer att tillsätta den begärda utredningen. Vi anser därför att vi kan avstå från att ställa ett särskilt yrkande med anledning av motionen.