Om tulltillägg (prop. 1985/86:41)

Skatteutskottets betänkande 1985/86:8

om tulltillägg (prop. 1985/86:41)

SkU

1985/86:8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande det förslag om tulltillägg som har lagts fram i proposition 1985/86:41. I två reservationer yrkar m- och fp-ledamöterna i anslutning till motioner i ärendet i första hand avslag på propositionen och i andra hand en ändring i utformningen.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:41 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

2. lag om ändring i tullagen (1973:670).

1 propositionen föreslås att en administrativ sanktion, tulltillägg, införs på tullområdet motsvarande skatte- och avgiftstilläggen på den inrikes beskattningens område.

Sanktionen riktar sig i huvudsak mot vissa brister vid fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i tullbehandlingen av den kommersiella importen. Avgränsningen i förhållande till privatimporten har gjorts så att tillämpningsområdet omfattar sådan import för vilken tulldeklaration skall lämnas till ledning för tulltaxeringen.

Tulltillägg föreslås kunna påföras om införseln inte har getts till känna för en tullmyndighet eller om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats till ledning för tulltaxeringen. Tulltillägg föreslås vidare kunna påföras vid olovliga förfoganden över införda oförtullade varor eller över förtullade varor i strid mot en föreskriven förutsättning för en beviljad tullförmån, såsom nedsättning, befrielse eller restitution av tull, annan skatt eller införselavgift. Tulltillägget föreslås bli 20 % av den undandragna tullen, skatten eller införselavgiften. Det påförs den som är tullskyldig för varan och beslutas av en tullmyndighet.

Påföring skall kunna underlåtas i huvudsak enligt samma grunder som gäller för skattetilläggen. Även förfarandereglerna i övrigt är i stort sett desamma som för skattetilläggen.

Påföring av tulltillägg föreslås ske oberoende av om gärningen även beivras i straffrättslig ordning. För att dubbelbestraffning inte skall förekomma beträffande mindre allvarliga brott föreslås en talebegränsningsre- 1

gel i varusmugglingslagen.

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 8

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1986. Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:8

1 Förslag till

SkU 1985/86:8

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmuggling dels

att rubriken närmast före 24 § skall utgå,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23 a §, samt närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om åtal och talan om förverkande

23 a §

Åtal för varusmuggling eller försök därtill eller för brott som avses i 5 § får väckas endast när det med hänsyn till brottets allvarliga ari eller i övrigt finns särskilda skäl till det, om gärningen kan föranleda påföring av tulltillägg enligt 40 a § tullagen (1973:670) eller en sådan särskild avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor.

Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 9 §.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

1* Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 8

2 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1973:670)'

dels att 40, 40 a-40 d, 44, 45 och 48-50 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda ”Tullskyldighet i särskilda fall”,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 40 e-40 k §§ samt närmast före 40 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §2

Om någon infört eller låtit införa en vara utan att den angetts till förtullning eller anmälts för behandling som avses i 2 § tredje stycket eller 3 § andra stycket, är han skyldig att betala den tull och annan införselavgift som skulle ha utgått om varan förtullats vid införseln. Detsamma gäller den som i samband med införsel av en vara i övrigt vidtagit sådan åtgärd att risk uppkommit för att varan skulle undgå förtullning.

Den som förfogat över en oförtullad vara som avses i 2 § tredje stycket i strid mot föreskriven inskränkning i förfoganderätten är skyldig att betala den tull och annan införselavgift sorn därigenom undandragits eller kunnat undandras. Den som förfogat över en förtullad vara i strid mot föreskriven förutsättning för befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull eller annan införselavgift får inte åtnjuta förmånen.

Om särskilda skäl föreligger kan Om särskilda skäl föreligger kan generaltullstyrelsen medge nedsätt- generaltullstyrelsen medge nedsättning av eller befrielse från tullen ning av eller befrielse från tullen

eller avgiften. eller avgiften eller medge befrielse

från tullskyldighet för varor som blir föremål för behandling enligt 2 § tredje stycket.

Frågor om tullskyldighet enligt denna paragraf får inte prövas senare än fem år efter utgången av den månad, under vilken varan infördes eller det olovliga förfogandet ägde rum. Dock skalI vad i 15 § föreskrivits om tider för prövning av eftertulltaxering i särskilda fall tillämpas på motsvarande sätt.

Tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite

40 a §3

Har den som tagit hand om vara Har den som är tullskyldig och efter medgivande enligt 3 § andra skyldig att lämna tulldeklaration, i

stycket underlåtit att inom föreskri- en tulldeklaration eller ett annat

ven tid lämna tulldeklaration, på- dokument som avgetts till ledning

SkU 1985/86:8

1 Senaste lydelse av rubriken närmast före 39 § 1974:982.

2 Senaste lydelse 1984:940.

3 Senaste lydelse 1974:982.

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

föres honom förseningsavgift med 100 kronor.

Har i fall som avses i första stycket den tullskyldige anmanats att lämna tulldeklaration inom viss tid men icke efterkommit anmaningen, bestämmes förseningsavgiften till 200 kronor.

I fråga om förseningsavgift gäller bestämmelserna i 17—19 §§ samt 21 § andra stycket och 22 § i tillämpliga delar.

40 Fråga om förseningsavgift prövas av tullmyndigheten. Innan beslut fattas om påföring av förseningsavgift, skall den tullskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om ej hinder möter däremot.

Förseningsavgift får helt efterges, om underlåtenheten kan anses ursäktlig eller ringa. Sådan avgift får även nedsättas.

för fastställande av tull eller annan införselavgift, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i omtulltaxerings- eller besvärsärende avseende fastställande av tull eller annan införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration skett med stöd av 16 § skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som till följd av uppskattningen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 40 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration till ledning för fastställande av tull eller annan införselavgift skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som påförs eller, vid förfogande enligt 40 § andra stycket andra meningen, tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.

> §4

Vid tillämpning av 40 a § ansvarar den som är tullskyldig för handlingar och underlåtenhet av hans ombud. Tulldeklaration eller annat dokument som lämnats för en tullskyldig som är juridisk person skall anses ha lämnats av den tullskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den tullskyldige.

4 Senaste lydelse 1974:982.

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

40 Om en vara eller dess värde blir föremål för förverkande enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, utgår inte tull eller annan införselavgift för varan till den del varan eller dess värde förverkas. Ett tidigare meddelat beslut om tull eller annan införselavgift skall upphävas eller ändras, sedan dom eller beslut som innefattar förverkande vunnit laga kraft.

40 Frågor om tullskyldighet enligt 40 § får inte prövas senare än fem år efter utgången av den månad, under vilken varan infördes eller det olovliga förfogandet ägde rum. Dock skall vad i 15 § föreskrivits om tider för prövning av eftertulltaxering i särskilda fall tillämpas på motsvarande sätt.

§5

Tulltillägg påförs inte i samband med rättelse av en felräkning eller felskrivning, som uppenbart framgår av tulldeklaration eller annat dokument som lämnats till ledning för tulltaxeringen.

Tulltillägg påförs inte heller i den mån avvikelsen avser bedömning av ett yrkande, såsom fråga om yrkad förmånsbehandling, anspråk på tullbefrielse eller tullnedsättning, eller fråga om skäligheten av en uppskattning eller värdering, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak.

Har en tullskyldig frivilligt rättat en oriktig uppgift eller anmält förhållande som avses i 40 § första eller andra stycket påförs inte tulltillägg.

§6

Har den som tagit hand om en vara efter medgivande enligt 3 § andra stycket inte kommit in med tulldeklaration vid den tidpunkt då deklarationen senast skulle ha lämnats, påförs han en särskild avgift (förseningsavgift).

Förseningsavgiften är 100 kronor. Avgiften är dock 200 kronor om den tullskyldige anmodats att lämna tulldeklaration men inte fullgjort skyldigheten inom den tid som föreskrivits.

§

Tulltillägg och förseningsavgift får helt eller delvis efterges om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den tullskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan sär -

5 Senaste lydelse 1984:940.

* Senaste lydelse 1984:940.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

skild omständighet, som rör annat än vad som sägs i första meningen.

Tulltillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.

Tulltillägg eller förseningsavgift får inte påföras sedan den tullskyldige har avlidit.

40 f §

Om en vara eller dess värde blir föremål för förverkande enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, tas inte tull, annan införselavgift för varan eller tulltilllägg ut till den del varan eller dess värde förverkas. Ett tidigare meddelat beslut om tull, annan införselavgift eller tulltillägg skall upphävas eller ändras, sedan dom eller beslut som innefattar förverkande vunnit laga kraft.

40 g §

Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av tullmyndigheten. Kammarrätten prövar dock, på talan av det allmänna ombudet, frågor om tulltillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om tull eller annan införselavgift. Sådan talan får föras om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet.

Talan skall väckas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Den tullskyldiges yrkande ifråga om tulltillägg eller förseningsavgift skall utan hinder av vad som annars gäller om besvär prövas, om beslutet om den tull eller annan införselavgift som den särskilda avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att målet om tull- 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

tillägg eller förseningsavgift skall tas upp och vidare handläggas av tullmyndigheten.

Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall den tullskyldige om möjligt beredas tillfälle att yttra sig.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om tulltillägg eller förseningsavgift Om

tull eller annan införselavgift sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslutet om tulltillägg som nedsättningen kan föranleda.

Tulltillägg under femtio kronor påförs inte. Öretal som uppkommer vid beräkningen bortfaller. Tulltillägg tillfaller staten.

Om betalningsskyldighet för tull eller annan införselavgift inte längre kan åläggas får tullmyndigheten inte påföra tulltillägg på beloppet.

I fråga om tulltillägg och förseningsavgift tillämpas 17-19 §§ samt 21 § och 22 § första och fjärde styckena.

40 h §

40 i §

40 j §

40 k §

44 §7

Talan mot beslut, som annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen meddelat enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser, föres hos generaltullstyrelsen genom besvär.

Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen har meddelat enligt denna lag eller enligt andra bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen, får överklagas hos generaltullstyrelsen genom besvär.

Avser besvären fastställelse av tull, annan införselavgift, ränta, restavgift eiler förseningsavgift,

, restavgift, tulltillägg eller förse -

Avser besvären fastställelse av tull, annan införselavgift, ränta,

7 Senaste lydelse 1984:940.

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

skall besvärshandlingen ha kommit in inom sex månader från den dag då beslutet meddelades. Sker omtulltaxering gäller dock att besvärshandlingen skall ha kommit in inom sex månader från den dag då tulltaxeringsbeslutet meddelades eller, om besvärstiden blir längre därigenom, inom två månader från den dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades.

ningsavgift, skall besvärshandiingen ha kommit in inom sex månader från den dag då beslutet meddelades eller, i fall då omtulltaxering skett, inom två månader från den dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades, om besvärstiden därigenom blir längre.

45 §8

Talan mot generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser föres hos kammarrätt genom besvär, när talan avser fråga om

1. fastställelse av tull eller annan införselavgift och prövningen ej gäller sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av avgift som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,

2. temporär tullfrihet,

3. restitution av tull eller annan införselavgift,

4. varucertifikat enligt protokoll 3 till Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen eller bilaga B del 1 till konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen,

5. inskränkning i rätten att förfoga över vara,

6. förhandsbesked,

8. ränta, restavgift eller förseningsavgift,

9. kostnad som avses i 30 § andra stycket eller 37 §,

10. föreläggande samt

11. utdömande av vite.

Har generaltullstyrelsen avvisat ansökan om förhandsbesked eller återkallat lämnat förhandsbesked eller meddelat beslut som avses i 33 § tredje stycket, får talan mot beslutet ej föras.

I övrigt föres talan mot generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser hos regeringen genom besvär.

Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt andra bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätt genom besvär, när det är fråga om

1. fastställelse av tull eller annan införselavgift och prövningen ej gäller sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av avgift som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,

2. temporär tullfrihet,

3. restitution av tull eller annan införselavgift,

4. varucertifikat enligt protokoll 3 till Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen eller bilaga B del 1 till konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen,

5. inskränkning i rätten att förfoga över vara,

6. förhandsbesked,

7. ränta eller restavgift,

8. tulltillägg eller förseningsavgift,

9. kostnad som avses i 30 § andra stycket eller 37 §,

10. föreläggande samt

11. utdömande av vite.

8 Senaste lydelse 1984:940.

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

48 §

Tullskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

1. tull eller annan införselavgift felaktigt fastställts mer än en gång för viss vara,

2. han, till följd av underlåtenhet att lämna tulldeklaration eller infordrad uppgift, felaktighet i tulldeklaration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, fått tull eller annan införselavgift fastställd till belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fastställas,

3. han i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda att tull eller annan införselavgift skulle ha fastställts till belopp som väsentligt avviker från det som fastställts.

Besvär enligt första stycket 2 eller 3 får upptagas till prövning endast om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats när avgiften fastställts, och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset för att fa rättelse.

Besvär som avses i denna paragraf får anföras senast fem år efter den dag då beslut om fastställelse meddelades.

Allmänt ombud får i fall som avses i denna paragraf anföra besvär till den tullskyldiges förmån.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även för beslut ifråga om tulltillägg och förseningsavgift 49

§

Besvär som anförts i särskild ordning över beslut av annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen prövas av styrelsen.

Är tulltaxeringen, omtulltaxe- Är fråga om fastställelse av tull

■ingen eller eftertulltaxeringen eller annan införselavgift eller om

föremål för prövning av kammar- påföring av tulltillägg eller förserätt eller har den avgjorts av gene- ningsavgift föremål för prövning av

raltullstyrelsen genom beslut som kammarrätten eller har frågan avvunnit laga kraft, ankommer det på gjorts av generaltullstyrelsen ge kammarrätt

att pröva målet. Har nom beslut som har vunnit laga

tulltaxeringen, omtulltaxeringen el- kraft, ankommer det på kammar ler

eftertulltaxeringen prövats av rätten att pröva målet. Har frågan

kammarrätt eller regeringsrätten prövats av kammarrätten eller av

skall målet prövas av regeringsrät- regeringsrätten skall målet prövas

ten. av regeringsrätten.

Regeringsrätten och kammarrätt Regeringsrätten och kammarrätkan, om besvär som anförts i sär- ten får, om besvär som anförts i

skild ordning finns böra upptagas särskild ordning skall tas upp till

till prövning, förordna att målet prövning, förordna att målet skall

skall upptagas och vidare handläg- vidare handläggas av generaltull gas

av generaltullstyrelsen. styrelsen.

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

Till omedelbar efterrättelse länder beslut enligt 12-16 §§ och beslut om förseningsavgift enligt 40 a § samt i övrigt tullmyndighets beslut, som meddelas enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser och som ej innebär att målet eller ärendet avgöres.

Till omedelbar efterrättelse länder beslut enligt 12-16 §§ och beslut om tulltillägg och förseningsavgift samt i övrigt tullmyndighets beslut, som meddelas enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser och som inte innebär att målet eller ärendet avgörs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

2. De nya bestämmelserna i 40 a-40 k §§ gäller inte i fråga om handling eller underlåtenhet före ikraftträdandet.

11 Motionerna

SkU 1985/86:8

1985/86:120 av Britta Bjelle (fp) och Leif Olsson (fp), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen.

1985/86:121 av Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas

1. i första hand att riksdagen avslår propositionen,

2. i andra hand att riksdagen beslutar att tulltillägg inte skall påföras då det är fråga om mervärdeskatt samt att felaktigt redovisat tulltaxe- och statistiskt nummer inte skall ligga till grund för påförande av tulltillägg.

1985/86:122 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att om riksdagen bifaller regeringens proposition riksdagen beslutar att felaktigt tulltaxenummer eller statistiskt nummer inte får utgöra grund för påförande av tulltillägg.

Utskottet

Förslaget i propositionen om ett tulltillägg på 20 % av undandragen tull, skatt och annan införselavgift riktar sig mot brister av olika slag i fråga om fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i samband med införsel och omfattar kommersiell import för vilken tulldeklaration skall lämnas. Tulltillägget har utformats enligt mönstret för de redan existerande skatte- och avgiftstilläggen på skatteområdet, och den valda procentsatsen motsvarar vad som utgår vid oriktiga mervärdeskattedeklarationer o.d.

I motionerna 120 av Britta Bjelle (fp) och Leif Olsson (fp), 121 av Karl-Gösta Svenson (m) och 122 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Som skäl härför anförs bl.a. att ingen närmare analys har presenterats rörande arten och omfattningen av de brister som förekommer men att vissa undersökningar tyder på att felaktigheterna har betydligt mindre omfattning än som uppges i propositionen. Motionärerna framhåller att risken för oavsiktliga felaktigheter i deklarationerna dock är stor, eftersom deklarationerna ofta måste lämnas under stark tidspress. Därtill kommer att reglerna är tekniskt komplicerade och att det i vissa fall kan vara svårt att hänföra en vara till rätt tulltaxenummer. En annan invändning är att förslaget skulle utgöra en belastning inte endast för de tullskyldiga utan också för tullmyndigheterna beroende på de speciella förhållandena inom tullområdet och på svårigheterna att bedöma om tulltillägget bör efterges på grund av ursäktlighet eller av andra skäl.

Invändningar av denna art visar enligt motionärernas mening att en sanktion av detta slag inte bara är onödig utan direkt olämplig på tullområdet. Detta gäller särskilt i fråga om mervärdeskatten, eftersom den mervärdeskatt som betalas till tullen vid importen lyfts av i den följande mervärdeskattedeklarationen till länsstyrelsen. Eftersom en felaktighet här inte medför något skattebortfall för staten framställs i motion 121 ett andrahandsyrkande om att tulltillägget inte skall omfatta denna skatt. Ett annat andrahandskrav i denna motion och i motion 122 är att angivande av ett

felaktigt tulltaxenummer skall bedömas såsom ett yrkande och inte kunna medföra tulltillägg.

Likartade synpunkter har framförts till utskottet av representanter för näringslivet.

Antalet tulldeklarationer är numera stort, mer än två miljoner per år. Enligt utskottets mening står det klart att dessa deklarationer med tillhörande handlingar i alltför stor utsträckning är behäftade med fel och brister, ofta på grund av slarv o.d. Som anförs i propositionen är detta allvarligt bl.a. med tanke på riskerna för felaktiga tulltaxeringsbeslut. Felaktigheterna medför åtskilligt onödigt merarbete för tullpersonalen och allmänt försämrade kontrollmöjligheter. Enligt utskottets mening är det av vikt att en del av de betydande resurser som tullverket för närvarande måste lägga ned på deklarationsgranskningen kan frigöras för kontroller av annat slag och för bekämpandet av allvarliga brott.

Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att det straffrättsliga sanktionssystemet inte är till fyllest för att komma till rätta med problemen. Även på tullområdet behövs enligt utskottets mening en särskild sanktion mot oriktigheter som i dag av olika skäl inte föranleder åtal och som går fria även från andra påföljder. Liksom på beskattningsområdet i övrigt bör man också kunna befria rättegångsförfarandet från onödigt tidskrävande och kostsamma ingripanden på tullområdet mot många inte alltför allvarliga överträdelser som i dag måste handläggas såsom brottmål.

Samtidigt bör framhållas att en sanktion i form av tulltillägg givetvis inte bör riktas mot de många yrkesutövare som vinnlägger sig om att lämna korrekta redovisningar. Även i sådana fall kan givetvis fel förekomma. Exempelvis kan det ibland vara svårt att ange rätt tulltaxenummer. I enlighet med vad som gäller i fråga om skattetilläggen skall givetvis uppenbara felräkningar eller felskrivningar som framgår av deklarationen med tillhörande handlingar inte föranleda tulltillägg. Vidare bör framhållas att reglerna om eftergift av tulltillägg torde kunna förstås så, att den som vinnlagt sig om att fullgöra deklarationsskydligheten på ett tillfredsställande sätt regelmässigt inte skall behöva bli utsatt för någon form av bestraffning om deklarationen trots allt blivit felaktig. Felaktigheten torde då i allmänhet kunna bedömas såsom ursäktlig. Utskottet vill också peka på att den som är medveten om att han inte redan från början genast kan lämna en fullständig redovisning kan få lämna en preliminär deklaration. Enligt utskottets uppfattning bör det åtminstone i viss utsträckning också kunna godtas att den som är osäker i något eller några hänseenden anger detta i deklarationen för att senare komma in med kompletteringar. Även i övrigt finns möjligheter att i efterhand inkomma med kompletteringar och rättelser.

Yrkanden som framställs öppet i deklarationen skall inte medföra tulltillägg, även om yrkandet är oriktigt. Lämnade uppgifter om en varas tulltaxenummer måste — såsom anförs i propositionen — dock anses innefatta en uppgift om varans beskaffenhet och är alltså regelmässigt att hänföra till en uppgift i sak. Samtidigt bör framhållas att den som exempelvis är osäker beträffande klassificeringen av en enstaka vara bör kunna undgå tulltillägg genom att ange detta tillsammans med en tillräcklig beskrivning av varan, även om tullen sedan bedömer klassificeringsfrågan annorlunda. Det

SkU 1985/86:8

normala tillvägagångssättet i sådana fall bör emellertid — som anförs i propositionen — vara att deklaranten först inhämtar upplysningar från tullverket, eventuellt i form av förhandsbesked.

Som redan nämnts överenstämmer de föreslagna reglerna om tulltillägg med vad som redan gäller för skattetilläggen. Enligt utskottets uppfattning finns det inte grundad anledning att befara att ett sådant system skulle medföra särskilda svårigheter på tullområdet, vare sig för näringslivet eller för de tillämpande myndigheterna. Tvärtom finner utskottet förslaget väl ägnat att tillgodose det angivna syftet att hos de uppgiftsskyldiga inskärpa vikten av en noggrann redovisning och att skapa förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av resurserna inom tullen och rättegångsförfarandet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att förslaget om tulltillägg genomförs. Sanktionen bör i enlighet med propositionen omfatta samtliga tullar, skatter och införselavgifter som skall tas ut av tullverket i samband med import och således även mervärdeskatten. Utöver de skäl som departementschefen åberopat för denna ståndpunkt vill utskottet framhålla att tullverkets uppbörd av mervärdeskatt uppgår till ett avsevärt belopp, uppskattningsvis ca 50 miljarder kronor för budgetåret 1985/86 och att denna skatt också utgör huvuddelen av tullverkets totala uppbörd. Utskottet vill understryka vikten av att uppbörden av mervärdeskatten såvitt möjligt fungerar i enlighet med gällande bestämmelser, vilket förutsätter korrekta deklarationer även på tullsidan.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot de förslag som läggs fram i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i alla delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av tulltillägg

att riksdagen bifaller proposition 1985/86:41 i denna del och avstyrker

motionerna 1985/86:120, 1985/86:121 yrkande 1 och 1985/86:122

yrkande 1,

2. beträffande oriktig uppgift om tulltaxenummer

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna

1985/86:121 yrkande 2 i denna del och motion 1985/86:122 yrkande 2,

3. beträffande mervärdeskatten

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion

1985/86:121 yrkande 2 i denna del,

4. beträffande övriga frågor

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

b) lag om ändring i tullagen (1973:670).

Stockholm den 28 november 1985 På skatteutskottets vägnar

SkU 1985/86:8

14 Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp) och Erkki Tammenoksa (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) har avgivit följande reservationer.

1. Införande av tulltillägg (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att utskottets yttrande fr.o.m. det avsnitt som på s. 13 börjar med ”Antalet tulldeklarationer” bort ha följande lydelse:

Propositionen grundar sig på uppfattningen att tulldeklaratione rna i alltför stor utsträckning är behäftade med fel och brister, ofta på grund av slarv o.d., och att detta är allvarligt bl.a. på grund av riskerna för felaktiga tulltaxeringsbeslut. Någon närmare undersökning av omfattningen av felaktiga deklarationer presenteras emellertid inte i propositionen och ej heller någon analys av felaktigheternas karaktär. Att lägga fram så långtgående förslag som det nu aktuella tulltillägget utan ingående och sakliga undersökningar måste anses otillfredsställande. Därtill kommer att privata undersökningar visar på en så liten felfrekvens under 2 %. Frågan om ett tulltillägg bör under inga omständigheter avgöras förrän en ordentlig undersökning har gjorts i samråd mellan berörda parter, dvs. tull och näringsliv.

Det bör framhållas att upprättandet av en tulldeklaration ofta kräver specialkunskaper och en helt annan förtrogenhet med prejudikatsamlingar och anvisningar av olika slag än som erfordras för andra skattedeklarationer. Därtill kommer att tulldeklarationerna ofta måste lämnas under stark tidspress, något som medför risk för oavsiktligt oriktiga uppgifter i deklarationen. Vidare har produktutvecklingen inom företagen lett till alltmer komplicerade produkter. Av många skäl kan personalen på företagen och den specialutbildade tulltaxeringspersonalen ha olika uppfattningar om en varas tullklassificering.

Mot den bakgrunden är det orimligt att frågan om tulltillägg skall grundas på enskilda tulltjänstemäns tolkning av tullbestämmelserna och osäkra bedömningar av vilka omständigheter som orsakat en felaktighet. Olikheterna vid tillämpningen kan befaras bli omfattande. Man torde därför kunna utgå från att antalet överklaganden skulle bli stort och medföra ett avsevärt administrativt arbete. Även om en sådan åtgärd skulle medföra att polis, åklagare och domstolar avlastas visst arbete har samhället knappast vunnit någonting, om denna avlastning endast resulterar i en utökad arbetsinsats för tullverket.

Förslaget sägs i propositionen ha utformats efter mönstret för skattetilläggen på den inrikes beskattningens område. Skattetilläggen utgår emellertid i

SkU 1985/86:8

förhållande till den skatt som skulle ha avdragits om felaktighet inte rättats. Avsikten är emellertid att tulltillägg skall tas ut även om felaktigheten inte hade kunnat medföra någon skatteförlust för statsverket. Förslaget innebär nämligen att tulltillägg även skall tas ut på mervärdeskatt. Eftersom importören i nästa mervärdeskattedeklaration är berättigad till avdrag för den mervärdeskatt som han erlägger i samband med införseln, är det orimligt att ta ut tulltillägg i fråga om mervärdeskatt vid import. Att förslaget ändå har denna innebörd styrker misstankarna att främsta syftet med tulltillägget är att dra in medel till statskassan. Det bör också framhållas att den mervärdeskatt som debiteras vid införseln uppgår till avsevärda belopp som får tullbeloppen att framstå som närmast negligerbara.

Sammanfattningsvis finner utskottet att felkällorna i samband med avgivandet av tulldeklarationerna är så stora att det system med skattetillägg som tillämpas vid den inrikes beskattningen inte lämpar sig för tullområdet. Även i övrigt är skillnaderna mellan tullområdet och skatteområdet så stora att en parallellitet inte kan anses föreligga. Utskottet vill framför allt framhålla att en mycket stor del av deklarationerna avser import för vilken tull eller andra införselavgifter än mervärdesskatt icke utgår eller utgår med endast obetydliga belopp jämfört med mervärdeskatten. Tulltillägget får här — som reglerna utformats — rent oskäliga konsekvenser. Därtill kommer att tullens handläggning av ärendena torde komma att bli tämligen komplicerad på grund av de uppenbara svårigheter som kommer att föreligga vid bedömningen av förutsättningarna för eftergift av tulltillägg vid ursäktliga fel.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna och avstyrker propositionen.

dels att utskottet vid mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:120, 1985/86:121 yrkande 1 och 1985/86:122 yrkande 1 avslår proposition 1984/85:41.

2. Mervärdeskatten (mom. 3)

För det fall att riksdagen avslår reservation 1 hemställer reservanterna vid mom. 3

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:121 yrkande 2 i denna del och avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att 40 a § tullagen (1973:670) skall ha nedan angivna lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

40 a §

Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan införselavgift, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påfö -

Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan införselavgift, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påfö -

SkU 1985/86:8

ras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i omtulltaxerings- eller besvärsärende avseende fastställande av tull eller annan införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration skett med stöd av 16 § skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som till följd av uppskattningen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 40 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration till ledning för fastställande av tull eller annan införselavgift skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som påförs eller, vid förfogande enligt 40 § andra stycket andra meningen, tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.

ras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits, frånsett mervärdeskatt. Detsamma gäller om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i omtulltaxerings- eller besvärsärende avseende fastställande av tull eller annan införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration skett med stöd av 16 § skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som till följd av uppskattningen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom, frånsett mervärdeskatt. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 40 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration till ledning för fastställande av tull eller annan införselavgift skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan införselavgift som påförs eller, vid förfogande enligt 40 § andra stycket andra meningen, tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om, frånsett mervärdeskatt.

Särskilt yttrande

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anför:

Som anförs i de föreliggande motionerna bör angivandet av ett felaktigt tulltaxenummer för en vara inte alltid bedömas som en oriktig uppgift i sak. Utskottet har med sina uttalanden i denna fråga gått motionärerna till mötes på denna punkt, och vi avstår därför från att ställa särskilda yrkanden i frågan.

SkU 1985/86:8

gota b Stockholm 1985 83773