Bet. 1986/87:SkU12

Om värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m. (prop. 1986/87:54)

Typ: Betänkande
Datum: 1986-12-02
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1986/87:12

om värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m. (prop. 1986/87:54)

SkU

1986/87:12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som lagts fram i propositionl986/87:54 om ändrade värderingsregler vid arvs- och gåvobeskattningen och förmögenhetsbeskattningen och om nya skatteskalor m. m. för arvs- och gåvobeskattningen. De motioner som föreligger i ärendet avstyrker utskottet.

12 reservationer har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:54 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

I propositionen föreslås att börsnoterade aktier skall värderas till 75 % av det noterade värdet. För OTC-aktier och andra inofficiellt noterade aktier föreslås en värdering till 30% av det noterade värdet. Enligt förslaget skall de nya reglerna gälla vid såväl arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Det föreslås dessutom att alla aktieslag i ett bolag i vilket något aktieslag är börsnoterat eller föremål för annan regelbunden notering skall tas upp till samma värde som de noterade aktierna.

Vidare föreslås i propositionen en sänkning av de högsta skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen. Skatteuttaget begränsas enligt förslaget till 60% i klass I (make, barn) och 65% i klass II (syskon m. fl.). De skattefria grundavdragen för efterlevande make och barn vid arvsbeskattningen föreslås fördubblade till 100000 kr. resp. 50000 kr. För mottagare i klass II och III höjs grundavdraget från 5000 till 15 000 kr.

De nya bestämmelserna på arvs- och gåvoskatteområdet föreslås gälla om skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1986. I fråga om förmögenhetsbeskattningen skall de nya reglerna tillämpas fr. o.m. 1988 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 12

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas, i den mån ej annat följer av 20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 35 §3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, år föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1982: 8.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

SkU 1986/87:12

2 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första - tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. 1 den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven iakttagits. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första - tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första—fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första — tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid, som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts av till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för avsättningen, får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäkring skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

boija utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkringstekniska grunder med iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar, utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928: 370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

28 §3

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling till barn, make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.

Som skattefritt avdrages från lott Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- som tillkommer den avlidnes efterlevande make 50000 kronor, från levande make 100000 kronor, från

vad som tillkommer annan i klass I vad som tillkommer annan i klass I

25 000 kronor och från lott, som be- 50000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass II eller klass III, skattas enligt klass II eller klass lil,

5000 kronor. Har barn eller av- 15000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skatt- komling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år, skyldighetens inträde ej fyllt 18 år,

3 Senaste lydelse 1982: 1191.

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

avdrages ytterligare 5 000 kronor avdrages ytterligare 5000 kronor

för vaije helt år eller del därav, som för varje helt år eller del därav, som

då återstod till dess sagda ålder då återstod till dess sagda ålder

uppnås. uppnås.

Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnet. Styvbarnsoch fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

5 Nuvarande lydelse

SkU 1986/87:12

Skattepliktig lott, kr. - 50 000

50 000- 100 000 100 000- 150 000 150 000- 200 000

200 000- 300 000 300 000- 450 000 450 000- 600 000 600 000- 800 000

800 000-1 200 000

1 200 000-2 500 000

2 500 000-6 000 000 6 000 000-

Skattepliktig lott, kr. - 20 000 20 000- 40 000

40 000- 60 000

60 000- 90 000

90 000- 120 000 120 000- 150 000 150 000- 200 000 200 000- 250 000 250 000- 600 000 600 000-1 200 000 1 200 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 20 000

20 000- 40 000

40 000- 60 000

60 000- 90 000

Skattepliktig lott, kr. - 100 000 100 000- 200 000 200 000- 400 000 400 000- 800 000 800 000-8 000 000 8 000 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

6 % inom skiktet

3 000+12%"

9 000+18%"

18 000+24%"

30 000+30%"

60 000+36%"

114 000+42%" 177000+48%"

273 000+54%"

489 000+60%"

1 269 000+65%"

3 544 000+ 70%"

Klass II

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet

2 000+20%"

6 000+ 28%" 11600+36%"

22 400+44%"

35 600+50%"

50 600+55%"

78 100+60% "

108 100+65%"

335 600+ 70%"

755 600+75%"

Klass III

Arvsskatt, kr.

8% inom skiktet 1 600+16%"

4 800+24%"

9 600+30%"

Föreslagen lydelse Klass I

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet 10 000+20%"

30 000+30%"

90 000+40%"

250 000+50%"

3 850 000+60%"

6 Skattepliktig lott, kr. - 25 000

25 000- 50 000

50 000- 100 000 100 000- 200 000 200 000-2 000 000 2 000000

Klass II

Arvsskatt, kr.

15 % inom skiktet

3 750+25% "

10 000+35% " 27500+45% "

72 500+55% "

I 062 500+65% "

Skattepliktig lott, kr.

-30 000 30 000-60 000 60 000-

Klass III

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet

3 000+20%''

9 000+30%"

Denna lag träder i kraft den I januari 1987 och tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder efter utgången av år 1986.

SkU 1986/87:12

2 Förslag till

SkU 1986/87:12

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 dels

att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 3 och 4 §§ skall införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper, som noteras på in- Värdepapper uppskattas med ländsk eller utländsk börs, uppskat- tillämpning av bestämmelserna i tas till det noterade värdet, eller, punkt 5 av anvisningarna till 3 och om detta inte motsvarar vad som 4§§. skulle kunna påräknas vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning.

Även värdepapper i övrigt uppskattas enligt den nyss angivna grunden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar, som ingår i förvärvskälla inom in -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1982: 338.

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

komstslagen jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4§§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till 10 gånger det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar ijordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna)

Anvisningar

till 3 och 4 §§

5. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 35 §3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att varp börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regel -

SkU 1986/87:12 .

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

bundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första—tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i punkt 2 ovan. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första-tredje styckena skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första—fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

10 Motionerna

SkU 1986/87:12

Motioner med anledning av propositionen

1986/87:Skl28 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring av värderingen av aktier som inregistrerats på börsen vid såväl arvs- och gåvobeskattningen som förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring av värderingen av OTC-aktier m. m. vid arvs- och gåvobeskattningen,

3. att riksdagen beslutar att det noterade värdet tas upp till fullo vid förmögenhetsbeskattningen av OTC-aktier m. m.,

4. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

28 §

Till klass 1

följande skalor.

Skattepliktig lott, kr.

- 100 000 100 000- 200 000 200 000- 400 000 400 000- 800 000 800 000-8 000 000 8 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 25 000

25 000- 50 000

50 0Ö0- 100 000 100 000- 200 000 200 000-2 000 000 2 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 30 000

30 000- 60 000

60 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

10% 10 000 + 20% 30 000 + 35 % 100 000 + 50% 300 000 + 65% 4 980 000 + 80%

Klass II

Arvsskatt, kr.

15% 3 750 + 25 % 10 000 + 40% 30 000 + 55% 85 000 + 70% 1 345 000 + 85%

Klass III

Arvsskatt, kr.

10% 3 000 + 20% 9 000 + 30%

inom skiktet

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

1986/87:Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att värdet för aktier inregistrerade på börsen skall tas upp till 65 % av det noterade värdet vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital enligt vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen föreslår att grundavdraget vid gåvobeskattningen höjs från 2000 kr. till 10000 kr.,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att taxeringsvärdet vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen på OTC-aktier och andra inofficiellt noterade aktier skall fastställas till 30 % av marknadsvärdet.

1986/87:Skl30 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anta de i motionen angivna skalorna för arvs- och gåvobeskattning,

2. att riksdagen beslutar att börnoterade aktier vid förmögenhets-, arvsoch gåvobeskattningen skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

3. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om att OTC-aktier skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen,

4. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp till 30 % av substansvärdet,

5. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om ändrade regler vid värdering av icke inregistrerade börsaktier,

6. att riksdagen beslutar att reglerna om förmögenhetsskatt för börsnoterade aktier skall träda i kraft vid taxeringen 1987.

1986/87:Skl31 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet vid gåva höjs från 2 000 kr. till 5000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att skattesatserna i de lägsta intervallen i arvs- och gåvolagstiftningens klass 1 sänks enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar att icke börsnoterade OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp till 30 % av substansvärdet.

Motioner från den allmänna motionstiden 1985/86

1985/86:Sk249 av Hans Nyhage (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att en enskild person ej skall debiteras ränta på grund av fördröjd handläggning av arvs- och gåvoskatteärende.

1985/86:Sk348 av Börje Stensson (fp) och Lars Sundin (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar höja det gåvoskattefria beloppet till 10000 kr.

Utskottet Förmögenhet i företag

Den nu aktuella propositionen föranleds närmast av de invändningar som riktats mot de alltför kännbara effekter som arvsbeskattningens nuvarande

SkU 1986/87:12

nivå kan medföra, särskilt i fråga om större förmögenheter i form av börsnoterade aktier, och den kritik som i övrigt riktats mot värderingsreglerna för aktier av olika slag. Propositionen innebär bl. a. att de högsta skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen sänks och att den latenta skatteskuld som belastar börsnoterade aktier beaktas genom en schablonmässig nedsättning av det värde som skall läggas till grund för beskattningen. Samtidigt tar departementschefen upp olika värderingsfrågor beträffande OTC-aktier och vissa ej noterade aktier i börsbolag och OTC-bolag.

Beträffande kapital i familjeföretag gäller sedan länge särskilda lättnader vid förmögenhets- och arvs- och gåvobeskattningen. Dessa regler innebär i princip att värdet på kapitalet får tas upp till 30% av substansvärdet, ett värde som regelmässigt är avsevärt lägre än marknadsvärdet. Reglerna gäller i princip även för familjeföretag som drivs i aktiebolagsform men omfattade fram till år 1982 inte marknadsmässigt omsatta aktier. Detta år utvidgades tillämpningsområdet även till förmögenhetsbeskattningen av aktier som omsätts vid sidan av börsen, t. ex. på OTC-marknaden. Innebörden av reglerna är att OTC-aktier och liknande skall tas upp till marknadsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen, dvs. enligt motsvarande principer som för närvarande gäller för börsaktier vid båda dessa skattereformer. I övrigt värderas olika slags aktier till 30 % av substansvärdet. Denna 30-procentsregel torde gälla även i fråga om sådana aktier i börsbolag och OTC-bolag som inte är föremål för notering, t. ex. ej omsatta A-aktier.

Aktier i familjeföretag som är förvaltningsföretag värderas inte enligt dessa regler utan tas upp till substansvärdet.

I motionerna Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och Sk 131 av Stig Josefson m.fl. (c) yrkas förslag från regeringen om att slopa förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i familjeföretag.

Arvs- och gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag omfattar inte frågan om beskattningen av företagsförmögenhet i allmänhet. Den frågan skall behandlas av 1980 års företagsskattekommitté. Utskottet finner nu liksom tidigare vid sin prövning av motsvarande yrkanden att kommitténs slutbetänkande bör avvaktas innan ställning tas till beskattningens utformning i detta avseende. I sammanhanget vill utskottet dock framhålla att ändringar i den riktning som motionärerna nu förespråkar inte bör komma i fråga utan att samtidigt överväga andra åtgärder för att motverka att denna grupp skattskyldiga får favörer vid beskattningen jämfört med andra grupper. Med det anförda avstyrker utskottet de nu angivna motionsyrkandena.

Börsnoterade aktier

De ändrade värderingsregler som föreslås i propositionen innebär för börsnoterade aktier att de i enlighet med ett förslag från arvs- och gåvoskattekommittén skall tas upp vid arvs- och gåvobeskattningen till 75 % av marknadsvärdet. Motsvarande regel föreslås också för förmögenhetsbeskattningen.

I motion SK128 yrkar Tommy Franzén m. fl. (vpk) avslag på propositionen i denna del. De anför att ”de få uppmärksammade fallen” som åberopas som stöd för propositionen knappast kan läggas till grund för en generell lindring

SkU 1986/87:12

och att förslagen i propositionen dessutom i praktiken innebär att spekulation i aktieinnehav än mer gynnas i förhållande till arbete och arbetets värde. Kjell Johansson m. fl. (fp) i motion Skl29 och Knut Wachtmeister m. fl. (m) i motion Skl30 yrkar däremot att värdet sätts ned till 65 % av marknadsvärdet. I de sistnämnda motionerna anförs bl. a. att den latenta skatteskulden ofta är förhållandevis hög och att risken för kursfall motiverar en försiktig värdering. Enligt dessa motioner återspeglar 65 % av marknadsvärdet bättre den faktiska förmögenhetssituationen än den i propositionen föreslagna procentsatsen.

Utskottet delar uppfattningen att den latenta reavinstskatteskulden bör beaktas vid aktievärderingen. Värdet blir annars i allmänhet för högt. En schablonmetod för att åstadkomma detta kan givetvis inte medföra full rättvisa i det enskilda fallet. Den värdenivå som kommmittén — med utgångspunkt i vissa beräkningar av reavinstskattens storlek — stannat för avser att ge ett resultat som generellt sett kan anses rimligt. Med en värdering till 75 % av börskursen torde i allmänhet en kollision mellan reavinstskatt och kapitalskatt kunna undvikas, medan en större reducering i många fall skulle kunna leda till omotiverade lättnader i beskattningen.

Att bestämma den generella värdenivån med beaktande också av kursfallsrisken skulle - som framhålls i propositionen - i många fall komma att gå långt utöver vad som är motiverat. Den faktiska utvecklingen på börsen har under senare år generellt sett inneburit en betydande värdestegring. Utskottet finner i likhet med departementschefen att problemet med högt skatteuttag till följd av fallande kurser i stället bör lösas med hjälp av särskilda regler som tar sikte just på detta problem, en fråga som kommer att tas upp i samband med behandlingen av arvs- och gåvoskattekommitténs kommande slutbetänkande.

Utskottet finner att departementschefens förslag är väl avvägt. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Enligt utskottets uppfattning bör de nya reglerna gälla fr. o. m. beskattningsåret 1987 på sätt som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker det i motion Skl30 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) framställda yrkandet om en tidigareläggning av ikraftträdandet.

Övriga aktier

Enligt propositionen bör samma värderingsprinciper för ett och samma aktieslag tillämpas såväl vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. För OTC-aktier och liknande innebär förslaget att de skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet. Vidare föreslås att ej noterade aktier i OTC-bolag och börsbolag skall värderas enligt samma grunder som de noterade aktierna i bolaget. Värderingsfrågorna för aktier i bolag som ej är börsnoterade eller föremål för likande notering tas inte upp i detta sammanhang.

I motion Sk 128 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas att OTC-aktier m. m. skall tas upp till marknadsvärdet och i motionerna Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp), Skl30av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och Skl31 av Stig Josefson

SkU 1986/87:12

m. fl. (c) att värdet skall tas upp till 30 % av substansvärdet.

Som anförs i propositionen är det önskvärt att en och samma värderingsmetod kan tillämpas för en aktie vid kapitalbeskattningen i sin helhet. Det är också väsentligt att olika aktier som omsätts på marknaden värderas på ett likartat sätt. Häremot kan ställas önskemålet att förmögenhetsskattesituationen för ägarna av ett familjeföretag inte ändras genom att aktierna blir föremål för marknadsmässig omsättning. OTC-aktiernas marknadsvärde ligger dock i de allra flesta fall markant över det värde som för närvarande tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen, och reglerna innebär att även kapitalplacerare i allmänhet kommer i åtnjutande av den förmånliga värderingen. Nuvarande regler väcker enligt utskottets uppfattning därför berättigad kritik och kan i längden inte behållas i sin nuvarande utformning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inte är någon framkomlig väg att söka lösa de nuvarande problemen genom ett system med olika värdering för företagaren och aktieplaceraren. I stället bör alla aktier i OTC-bolag och andra marknadsbolag värderas med utgångspunkt i aktiernas marknadsvärde. Samtidigt bör man söka undvika en alltför dramatisk höjning av förmögenhetsvärdena, eftersom de berörda företagarna kan ställa berättigade krav på att villkoren för deras verksamhet inte ändras alltför drastiskt. En viss försiktighet är motiverad också med tanke på att de kurser som noteras för OTC-aktierna i allmänhet är osäkrare än börskurserna, bl. a. till följd av den mera begränsade omsättningen av OTC-aktier.

En värdering till 30 % av det noterade värdet, som föreslås i propositionen, leder visserligen till en betydande höjning av förmögenhetsvärdet för huvuddelen av de berörda aktierna, men samtidigt sänks värdet kraftigt vid arvs- och gåvobeskattningen. Tillsammans med de lättnader i arvs- och gåvoskattens höjd som utskottet återkommer till nedan innebär detta bl. a. att den starka kritik som riktats mot de nuvarande reglernas effekter vid generationsskiften i OTC-företagen åtminstone delvis kan tillgodoses. De förändringar av inkomstskatteskalan och den s. k. begränsningsregeln som riksdagen beslutade om i våras bidrar också till att effekterna av den höjda värderingen begränsas.

Med det anförda tillstyrker utskottet att noterade OTC-aktier och liknande skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet i enlighet med förslaget i propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

När det gäller ej noterade aktier i börsbolag eller OTC-bolag (t. ex. ej omsatta A-aktier) föreslår regeringen att en och samma värderingsnorm skall gälla som för de noterade aktierna i bolaget.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkar i motion Skl30 att värderingen av ej noterade aktier i börsbolag skall följa de normer som motionärerna föreslagit beträffande OTC-aktier, dvs. 30 % av substansvärdet. Yrkandet syftar till att undvika en enligt motionärernas mening alltför kraftig höjning av skatteuttaget för de nu aktuella aktierna. Ett likartat yrkande framställs också i motion Skl31 av Stig Josefson m. fl. (c).

Gällande praxis i fråga om ej noterade aktier i börsbolag, OTC-bolag och liknande grundar sig på bestämmelsernas ordalydelse men strider mot lagstiftningens intentioner. Enligt utskottets mening talar starka sakliga skäl

SkU 1986/87:12

för den i propositionen föreslagna ändringen. Det förhållandet att vissa skattskyldiga under en tid kommit att åtnjuta ej avsedda lättnader i beskattningen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt stöd för att helt eller delvis bevara dessa förmåner. Beträffande OTC-bolagen vill utskottet erinra om att den nya värdenivån avvägts med hänsyn till att den bör tillämpas också för ej noterade aktier. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna även i nu angivna delar.

Grundavdrag och skatteskalor

Beträffande skatteskalor m.m. föreslås i propositionen att grundavdragen vid arvsbeskattningen för efterlevande make och barn fördubblas till 100000 resp. 50000 kr. Avdraget för mottagare i klass II och III höjs från 5000 till 15 000 kr. Antalet skikt i skatteskalorna reduceras kraftigt, och det högsta skatteuttaget sänks i klass I från 70 till 60 % och i klass II från 75 till 65 %.

I motion Skl28 yrkar Tommy Franzén m. fl. (vpk) att skatteskalorna skärps med 5—10 procentenheter för arvslotter över 200000 kr. medan Knut Wachtmeister m. fl. (m) i motion Skl30 yrkar ytterligare lättnader för arvslotter upp till 10 milj. kr. Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion Skl31 att skatten i förhållande till regeringens förslag sänks med 4 procentenheter för arvslotter i klass I under 50 000 kr. och att grundavdraget vid gåvobeskattningen höjs från 2000 till 5000 kr. Förslagen i den sistnämnda motionen syftar till att undvika den skärpning av beskattningen av mindre gåvor som propositionen innebär. En höjning av grundavdraget för gåvor — till 10000 kr. — yrkas också i motion Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och i den vid förra riksmötet väckta motionen 1985/86:Sk348 av Börje Stensson (fp) och Lars Sundin (fp).

Den nuvarande höga nivån för arvsskatten har, som anförs i propositionen, medfört svårbemästrade problem av olika slag och har i vissa fall medfört resultat som inte är rimliga. De många omständigheter som departementschefen och flertalet motionärer åberopar till stöd för en sänkning av skatteuttaget måste emellertid vägas mot de fördelningspolitiska skäl som ligger till grund för arvsbeskattningen. Också de statsfinansiella effekterna bör beaktas. I sammanhanget vill utskottet också framhålla att skatteskalorna inte kan ses isolerade för sig utan måste bedömas med hänsyn till de skilda värderingsregler som tillämpas för tillgångar av olika slag. De ändringar i sistnämnda hänseende som utskottet nyss tagit ställning till innebär betydande förbättringar i underlaget för beskattningen. Sett mot denna bakgrund finner utskottet att de i propositionen föreslagna lättnaderna i skatteuttaget i form av väsentliga höjningar av grundavdragen och sänkningar av skattesatserna innebär en skälig avvägning. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna även i dessa delar.

På gåvoskattesidan gäller samma skatteskalor som för arvsskatten. Att skatteskalan läggs om på sätt som regeringen föreslår medför, som konstateras i propositionen och i motion Skl31, en smärre skattehöjning i de lägsta skikten. Denna effekt är emellertid enligt utskottets uppfattning så obetydlig att det saknas skäl att nu höja grundavdraget vid gåvobeskattningen.

SkU 1986/87:12

16 Grundavdraget vid gåvobeskattningen är en fråga som ingår i arvs- och gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag, och frågan bör, som anförs i propositionen, anstå i avvaktan på kommitténs slutbetänkande. Utskottet avstyrker således motionerna även i denna del.

Räntereglerna

I detta sammanhang behandlar utskottet även den vid förra riksmötet väckta motionen 1985/86:Sk249 av Hans Nyhage (m). Motionären konstaterar att ränta på arvs- och gåvoskatt i vissa fall utgår när skatten fastställs senare än normalt. Enligt motionärens uppfattning bör ränta ej utgå om förseningen beror på fördröjd handläggning hos beskattningsmyndigheten.

Enligt de principer som tillämpas generellt vid beskattningen skall ränta utgå på den kredit som den skattskyldige erhåller genom att betalningen senareläggs. Att dröjsmålet i vissa fall inte beror på den skattskyldige har beaktats genom att räntesatsen fastställts till ett något lägre belopp än som är motiverat med hänsyn till det allmänna ränteläget. Härtill kommer att regeringen i fråga om arvs- och gåvoskatten har dispensmöjligheter som kan användas för att eliminera stötande effekter. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Skl29 yrkande 2 och 1986/ 87:Skl31 yrkande 3,

2. beträffande värderingsreglerna för börsnoterade aktier

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 1, 1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2 bifaller proposition 1986/87:54 i denna del,

3. beträffande ikraftträdandet för börsnoterade aktier

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Sk 130 yrkande 6 bifaller propositionen i denna del,

4. beträffande OTC-aktier

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Skl29 yrkande 4 och 1986/87:Skl30 yrkandena 3 och 4 bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande ej noterade aktier i börs bolag och OTC-bolag

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl30 yrkande 5 och 1986/87:131 yrkande 4 bifaller propositionen i denna del,

6. beträffande grundavdragen vid arvsbeskattningen att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4, 1986/87:Skl30 yrkande 1 och 1986/87:Sk 131 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del,

SkU 1986/87:12

8. beträffande grundavdraget vid gävobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk348, 1986/87:Skl29 yrkande 3 och 1986/87: Sk 131 yrkande 1,

9. beträffande räntereglerna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk249,

10. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Stockholm den 2 december 1986 Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c)„ Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m).

Reservationer

Slopande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i familjeföretag (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Arvs- och gåvoskattekommitténs” och slutar med ”angivna motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Det är positivt att regeringen nu föreslår vissa lättnader i den alltför hårda kaptitalbeskattning som vi har i vårt land. Förslaget innebär bl. a. en allmän sänkning av skatteuttaget för arvsbeskattningen och nya värderingsregler som medför förbättringar i vissa hänseenden, framför allt för aktieinnehav i de större företagen. Propositionen innebär emellertid också avsevärda skärpningar bl. a. för kapital i många mindre företag. Utskottet återkommer senare till den närmare detaljutformningen i dessa hänseenden. Därtill kommer att regeringen helt förbigår att problemen med kapitalbeskattningen för familjeföretagarna till stor del beror på de påfrestningar som förmögenhetsbeskattningen medför i deras situation. Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter tvingas ofta den mindre företagaren att ta ut betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin förmögenhetsskatt. Enligt motionärerna i de nyssnämn -

SkU 1986/87:12

da motionerna framstår det som direkt felaktigt att på detta sätt beskatta tillgångar i produktiv verksamhet medan improduktiva tillgångar i form av konst och diamanter m. m. helt undgår en beskattning av detta slag. Utskottet instämmer i denna uppfattning.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna göra sig gällande i en allt mer hårdnande konkurrens, internationellt och inom landet, är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och det tillgodoser man bäst genom åtgärder i denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen, och ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kaptial framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall som en sådan åtgärd kan väntas medföra torde vara mycket försumbart.

Utskottet tillstyrker med det anförda att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas. Förslag av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Sk 129 yrkande 2 och 1986/87:Skl31 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora företag.

Värderingsreglerna för börsnoterade aktier (mom. 2 och 10 i motsvarande del)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”denna del,” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att den latenta reavinstskatteskulden bör beaktas vid aktievärderingen. Den i propositionen föreslagna nedsättningen av värdenivån är emellertid enligt utskottets uppfattning allt för liten för att man i tillräcklig omfattning skall kunna undvika problemen med ett för högt underlag för beskattningen när det gäller arv, gåva och förmögenhet. Omkring varje årsskifte inträffar regelmässigt en temporär uppgång av aktiekurserna, och det föreligger en betydande risk för att årsskifteskurserna även av andra skäl är för höga. Den i motionerna föreslagna nivån 65 % av marknadsvärdet återpeglar enligt utskottets uppfattning bättre den faktiska förmögenhetssituationen. Utskottet tillstyrker således motionerna i denna del.

dels att utskottet under mom. 2 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:54 i denna del, med avslag på motion 1986/87:Skl28 yrkande 1 och med bifall till motionerna 1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2

SkU 1986/87:12

beslutar att orden ”75 procent” i förslaget beträffande 23 § B första stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och i förslaget beträffande punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall bytas ut mot ”65 procent”.

3. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. s. 14 ”Utskottet delar” bort ha följande lydelse:

Till grund för de skattelättnader som föreslås i propositionen anges bl. a. ”att några uppmärksammade fall medfört livlig debatt om effekterna av våra nuvarande arvsskatteregler”. Vad det då har varit fråga om är enstaka särfall där värdet på ett aktieinnehav sjunkit kraftigt efter ägarens dödsfall, något som då medfört en förhållandevis hög arvsbeskattning. Enligt utskottets uppfattning bör sådana extrema exempel inte läggas till grund för en generell lindring av skatteuttaget eller för att införa nya förmånliga regler för aktievärderingen som ytterligare gynnar spekulation i aktier gentemot inkomst av arbete. De invändningar som kan riktas mot förslaget i dessa hänseenden får särskild tyngd med tanke på de växande inkomst- och förmögenhetsklyftorna. Utskottet vill också framhålla att värderingsfrågorna bör bedömas mot bakgrund av den faktiska utvecklingen på börsen under senare år med en betydande värdestegring och en starkt ökad omsättning.

Enligt utskottets uppfattning kan gällande regler framför allt kritiseras för att de innehåller stora förmåner för vissa grupper. Värderingsreglerna för vissa typer av aktier innebär exempelvis att skatten kan bli helt obetydlig även om det faktiska värdet är mycket högt. Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl för att behålla förmåner av detta slag. Alla aktier bör således tas upp till sitt verkliga värde. Regler med denna innebörd bör nu genomföras för aktier i bolag som är noterade på börsen eller som är föremål för liknande notering. Av fördelningspolitiska skäl är det också motiverat att uttaget för arvs- och gåvoskatten höjs på sätt som föreslås i vpk-motionen Sk 128.

dels att utskottet under mom. 2 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl28 yrkande 1 och avslag på proposition 1986/87:54 i denna del och på motionerna 1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2 beslutar att orden ”75 procent av” i förslaget beträffande 23 § B första stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och i förslaget beträffande punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall utgå.

Ikraftträdandet för börsnoterade aktier (mom. 3 och 10 i motsvarande del)

4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”av ikraftträdandet.” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:12

20 Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna med tanke på tidigare uttalanden från regeringens sida i denna fråga bör träda i kraft redan vid 1987 års taxering.

dels att utskottet under mom. 3 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl30 yrkande 6 och med avslag på propositionen i denna del beslutar att övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall tillföras en ny mening av följande lydelse: I fråga om börsnoterade aktier tillämpas de nya reglerna första gången vid 1987 års taxering.

OTC-aktier (mom. 4 och 10 i motsvarande del)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m). Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Sorn anförs” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

OTC-bolagen ägs i huvudsak av en familj eller av en person som också fungerar som företagsledare. Dessa företag introducerades på marknaden i syfte att underlätta deras anskaffning av riskkapital. Att nu ändra beskattningsreglerna på det sätt som regeringen föreslår skulle innebära att förutsättningarna för introduktionen rycks undan och att den ekonomiska situationen för dessa företag blir avsevärt sämre än före introduktionen. Sådana effekter kan enligt utskottets uppfattning inte godtas. Utskottet instämmer emellertid i regeringens uppfattning att man bör ha samma värderingsregler vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen och föreslår därför att OTC-aktier skall tas upp till 30 % av substansvärdet även vid den sistnämnda beskattningen.

dels att utskottet under mom. 4 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Skl28 yrkandena 2 och 3, med bifall till motionerna 1986/87:Sk 129 yrkande 4 och 1986/ 87:Skl30 yrkandena 3 och 4 avslår propositionen i denna del samt beslutar att 23 § B andra stycket i förslaget rörande lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ i förslaget rörande lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall utgå, med de redaktionella ändringar av följande stycken som föranleds härav.

6. Tommy Franzén (vpk) anser - under åberopande av innehållet reservation 3 - att utskottet under mom. 4 och 10 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 128 yrkandena 2 och 3, med avslag på motionerna 1986/87: Sk 129 yrkande 4 och 1986/ 87:Skl30 yrkandena 3 och 4 och med anledning av propositionen i motsvarande del beslutar att orden ”30 procent av” i 23 § B andra stycket i förslaget rörande lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ i förslaget rörande lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall utgå.

SkU 1986/87:12

Ej noterade aktier i börsbolag och OTC-bolag (mom. 5 och 10 i SkU 1986/87:12

motsvarande del)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Gällande praxis” och slutar på s. 16 med ”angivna delar.” bort ha följande lydelse: Innebörden av regeringens förslag i denna del är att aktieinnehav av detta slag kommer att drabbas av en kraftig höjning av skatteuttaget. För att inte motverka en önskvärd ökning av det enskilda aktieägandet bör alla aktier som inte är börsregistrerade eller föremål för liknande noteringar värderas enligt de principer som gäller för andra sådana aktier. En värdering till 30 % av substansvärdet bör således godtas även i de nu aktuella fallen.

dels att utskottet under mom. 5 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl30 yrkande 5 och 1986/87:Skl31 yrkande 4 och avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att 23 § B tredje stycket i förslaget rörande lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ i förslaget rörande lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall utgå, med de redaktionella ändringar av följande stycken som föranleds härav.

Skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten (mom. 7 och 10 i motsvarande del)

8. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Den nuvarande” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning är den internationellt sett höga arys- och gåvobeskattningen i vårt land orimlig och arvsskattereglerna är troligen en mycket viktig orsak till de privata hushållens utträngning från aktiemarknaden. Det förslag som regeringen nu lägger fram går i rätt riktning men är otillräckligt mot bakgrund av den starka kritik som har riktats mot det nuvarande skatteuttaget. Utskottet anser att den svenska arvsskatten på sikt bör anpassas till den genomsnittliga nivå som gäller i de övriga nordiska länderna. Skatteskalan i motion Skl30 har utformats med denna målsättning och innebär enligt utskottets uppfattning en skälig avvägning.

dels att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4 och 1986/87:Skl31 yrkande 2 och propositionen i denna del samt med bifall till motion 1986/87:Skl30 yrkande 1 beslutar att skatteskalorna i klass I och II i förslaget rörande 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse:

22 Skattepliktig lott, kronor

Arvsskatt inom skiktet

SkU 1986/87:12

Klass I

- 100 000

10%

20%

30%

40%

50%

60%

100 000- 200 000 200 000- 300 000

300 000- 500 000

500 000- 1000 000 1 000 000-10 000 000

10 000 000-

Klass II

- 25 000

10%

20%

30%

40%

50%

55%

65%

25 000- 50 000

50 000- 100 000

100 000- 200 000 200 000- 1000 000 1000 000- 2 000 000 2 000 000-

9. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Den nuvarande” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande lydelse: De ändringar i skatteskalan som regeringen föreslår får bl. a. som effekt att skattesatserna skärps i de lägsta skikten. Samtidigt höjs grundavdragen för make och barn vid arvsbeskattningen så en skatteskärpning här kan undvikas. För gåvor under 50000 kr. till barn eller make skärps däremot skatten med inte mindre än 66%. Detta samtidigt som skatten sänks för de största gåvorna.

Regeringens förslag är enligt utskottets uppfattning fördelningspolitiskt oacceptabelt. Utskottet anser att gåvoskatten i stället bör sänkas något även för de mindre gåvorna. Detta kan uppnås genom att höja det skattefria beloppet till 5 000 kr. och sänka skatteuttaget för gåvor under 50 000 kr. med 4 procentenheter på sätt som föreslås i motion Skl31. Utskottet tillstyrker detta förslag och avstyrker således propositionen i motsvarande del och övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med med bifall till motion 1986/87:Skl31 yrkande 2, med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4 och 1986/ 87:Skl30 yrkande 1 och med anledning av propositionen i denna del beslutar att skatteskalan i klass I i förslaget rörande 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt kompletteras med ett skikt för skattepliktiga lotter upp till 50 000 kr., där skattesatsen skall vara 6 % inom skiktet, med därav följande redaktionella ändringar av skatteskalan i övrigt.

10. Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i reservation 3 — att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl28 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1986/87: Sk 130 yrkande 1 och 1986/ 87:Skl31 yrkande 2 och på propositionen i denna del beslutar att

skatteskalorna i klass I och II i förslaget rörande 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse:

Skattepliktig lott, kr.

- 100 000 100 000- 200 000 200 000- 400 000 400 000- 800 000 800 000-8 000 000 8 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 25 000

25 000- 50 000

50 000- 100 000 100 000- 200 000 200 000-2 000 000 2 000 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

10% 10 000 + 20% 30 000 + 35% 100 000 + 50% 300 000 + 65% 4 980 000 + 80%

Klass II

Arvsskatt, kr.

15% 3 750 + 25% 10 000 + 40% 30 000 + 55% 85 000 + 70% I 345 000 + 85%

inom skiktet

Grundavdraget vid gåvobeskattningen (mom. 8 och 10 i motsvarande del)

11. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m). Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”På gåvoskattesidan” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Det gåvoskattefria beloppet har varit nominellt oförändrat under flera decennier. Det är fortfarande 2 000 kr. per person. I skiktet närmast över 2000 kr. blir skatteintäkterna inte ens tillräckliga för att täcka kostnaderna för skattens handläggning och indrivning. Utskottet anser därför att grundavdraget nu bör höjas till 10000 kr.

dels att utskottet under mom. 8 och 10 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk348 och 1986/ 87:Skl29 yrkande 3 samt med anledning av motion 1986/87:Skl31 yrkande 1 beslutar att ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att 23 och 28 §§ skall ha följande lydelse samt att orden "2 000 kronor” i 39 § d) skall bytas ut mot ”10000 kronor”.

12. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser — under åberopande av innehållet i reservation 10 - att att utskottet under mom. 8 och 10 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl31 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk348 och 1986/87:Skl29 yrkande 3 beslutar att ingressen till det i propositionen framlagda

SkU 1986/87:12

förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att 23 och 28 §§ skall ha följande lydelse samt att beloppet ”2000 kronor” i 39 § d) skall bytas ut mot ”5 000 kronor”.

Särskilda yttranden

Grundavdraget vid arvsbeskattningen (mom. 6)

1.Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anför: Vi har i motion Skl30 anfört att det skattefria grundavdraget vid

arvsbeskattningen bör ökas i två steg till 10 basbelopp för efterlevande make och till 5 basbelopp för barn eller nära anhörig. Eftersom förslaget i propositionen i stort sett motsvarar det första steget i vårt förslag har vi avstått från att nu framställa något yrkande på denna punkt.

Gåvoskatten (mom. 7 och 8)

2. Kjell Johansson (fp) och Leif Olsson (fp) anför:

Vid gåvobeskattningen medför den nya skatteskalan för arvs- och gåvoskatten en begränsad skattehöjning för gåvor till den del de understiger 50 000 kr., en effekt som inte helt motverkas av den höjning som vi föreslår beträffande grundavdraget för gåvor.

En höjning av skatteuttaget är enligt vår uppfattning inte motiverad. Den nu angivna effekten har emellertid så begränsad betydelse att den enligt vår uppfattning kan godtas tills vidare.

Frågan kommer att tas upp i de överväganden som pågår inom folkpartiet angående arvs- och gåvobeskattningen, och våra förslag rörande denna beskattning kommer att presenteras våren 1987 under den allmänna motionstiden.

SkU 1986/87:12