Alkoholbeskattning m.m.
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU3
Alkoholbeskattning m.m.
1989/90
SkU3
Sammanfattning
Ett antal motioner från förra riksmötet gäller alkoholpolitikens inriktning på skatteområdet och utformningen av dryckesbeskattningen m.m. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till sina ställningstaganden till dessa frågor tidigare år.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och två särskilda yttranden.
Motionerna
1988/89:Sk602 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya metoder för beskattning av vin, varvid alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som skall tas ut.
1988/89:Sk603 av Lennart Brunander och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas att riksdagen genom tillägg till 5 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m.m. undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad, kaffe och te.
1988/89:Sk624 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras som frizon.
1988/89:Sk647 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande utnyttjandet av skatteinstrument i alkoholpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en progressiv alkoholbeskattning enligt det anförda.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So253.
1988/89:Sk651 av Erik Holmkvist m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda prissättningen som en del i en aktivare alkoholpolitik. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So257.
1 Riksdagen 1989190. 6 sami. NrSkU3
1988/89:Sk656 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson 1989/90:SkU3 (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukvårdsavgift vid försäljning av alkohol.
1988/89:Sk662 av Roland Larsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en femprocentig hälso- och sjukvårdsavgift på alkohol och tobak och ökade resurser för information.
1988/89:Sk665 av Karin Israelsson m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar av formerna för alkoholbeskattningen samt nivån på erforderliga prishöjningar för att minska den totala alkoholkonsumtionen med minst 25 % fram till år 2000.
1988/89:Sk669 av Rune Thorén m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot skattefri alkoholförsäljning i internationell trafik.
1988/89:Sk670 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt med alkoholhalten i dryckerna som avgörande för skatteunderlaget.
1988/89:Sk673 av Rune Thorén och Erling Bager (c,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder att för minska alkoholskadorna genom en aktiv prispolitik.
1988/89:Sk674 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för regelbundna höjningar av alkoholpriset,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning enligt alkoholstyrka i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So301.
1988/89:Sk680 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av nya principer för ändring av alkoholbeskattningen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So307.
1988/89:Sk701 av Bo Lundgren och Karin Ahrland (m,fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i motionen.
Gällande regler m.m.
1989/90:SkU3
Dryckesskatten
Skatten utgår för spritdrycker och vin med dels en grundavgift per liter, dels en procentavgift på detaljhandelspriset (exkl. moms och pant på returförpackningar). För malt- och läskedrycker utgår skatten med fast belopp per liter. De ändringar av beskattningen som har genomförts efter 1977 års alkoholpolitiska reform innebär framför allt att grundavgifterna har höjts. De senaste ändringarna genomfördes våren 1989 med verkan fr.o.m. den 9 juni (prop. 1988/89:150 bilaga 6 punkt 4, FiU30, SkU4y).
För spritdrycker är procentavgiften 60 % och grundavgiften 1:24 kr. per volymprocent alkohol.
För vin är procentavgiften 39 %. Grundavgiften är för starkvin 19:25 kr. per liter och för lättvin 7:70 kr. per liter. S.k. lättlättvin har undantagits från procentavgiften. Skatten på denna dryck är densamma som för starköl.
Skatten för starköl är 10:25 kr., för öl (klass II) 2:20 kr., för kolsyrad läskedryck 40 öre och för annan läskedryck 20 öre per liter.
Fr.o.m. den 6 april 1988 har lättöl undantagits från beskattningen (prop. 1987/88:91, SkU22). Samtidigt genomfördes det nyssnämnda undantaget för lättlättvin. Det ansågs vara av värde från alkoholpolitisk synpunkt att kunna tillhandahålla ett nytt attraktivt alkoholsvagt lättvin som ett alternativ till andra, kanske dubbelt så starka viner, något som inte var möjligt med tidigare regler. Utskottet framhöll samtidigt att det är viktigt att man följer utvecklingen på detta område.
Beträffande läskedrycker har kommittén för indirekta skatter (KIS) föreslagit att skatten avskaffas fr.o.m. 1991 (SOU 1989:35 s. 321).
Beskattningsreglerna fick sin nuvarande utformning 1977 då riksdagen i bred enighet antog ett samlat alkoholpolitiskt program. I detta program ligger tonvikten på socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet (prop. 1976/77:108, SkU 1976/77:40). Målsättningen är att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. I riktlinjerna ingår bl.a. en aktiv prispolitik.
Beskattningsreglerna har utformats i enlighet med det angivna syftet. Beskattningens höjd har avvägts med hänsyn till alkoholhalten i de olika typerna av drycker och deras alkoholpolitiska betydelse. Syftet har också varit att främja en övergång till svagare drycker. Därtill kommer strävandena att avväga beskattningen på ett lämpligt sätt så att prisrelationerna mellan jämförbara produkter inte förrycks och att man undviker att attrahera nya alkoholkonsumenter och skapa nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda dryckesmönster (SkU 1987/88:5 och 22 med hänvisningar).
3 Den senaste höjningen av grundavgifterna genomfördes för att av finanspolitiska och alkoholpolitiska skäl fa en femprocentig prisökning på spritdrycker, vin och starköl (prop. 1988/89:150, FiU30, SkU4y). Finansutskottet betonade i likhet med skatteutskottet att man av alkoholpolitiska skäl med återkommande skattehöjningar bör hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och få priset att följa den allmänna prisutvecklingen och fann att den i propositionen föreslagna höjningen var väl avvägd. Därmed avstyrkte utskottet ett antal motioner med krav på ytterligare prishöjningar. Samtidigt biträdde finansutskottet skatteutskottets förslag att avstyrka då aktuella motionsyrkanden om en lägre skatt för starköl med högst 3,6 viktprocent alkohol. Utskottet åberopade bl.a. att ölkonsumtionen redan uppvisade en oroande utveckling.
Utskottet har tidigare år vid sin återkommande behandling av dessa frågor lämnat ingående redovisningar av frågorna om alkoholpolitikens allmänna inriktning och beskattningens höjd och utformning, bl.a. i betänkandena SkU 1988/89:5 och 22. En kort sammanfattning härav är, beträffande prisfrågorna, att höjningarna sedan 1977 följt riktlinjerna i 1977 års alkoholpolitiska beslut och att prishöjningarna på alkoholdrycker minst skall motsvara höjningen av den allmänna prisnivån och genomföras med relativt korta intervall. När det gällde frågan om beskattningens utformning ville utskottet inte utesluta att man i framtiden borde ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt än vad som redan var fallet. Enligt utskottets mening fanns det givetvis anledning att undersöka om man lämpligen kunde gå vidare i denna riktning och samtidigt söka undvika ej avsedda tröskeleffekter. Utskottet hänvisade till att man inom finansdepartementet sedan en tid tillbaka övervägde dessa frågor och fann att det saknades anledning för riksdagen att ta några initiativ i frågan.
I sammanhanget kan nämnas att socialutskottet för närvarande behandlar ett antal motioner om alkoholpolitikens inriktning (1989/90:SoU2).
Av socialstyrelsens statistik över försäljningen 1988 av alkoholdrycker (29 maj 1989, dnr 4471-226/89) framgår att utvecklingen har följt tendenserna från tidigare år. Försäljningen av spritdrycker och starkvin har minskat och försäljningen av lättvin och av starköl och öl klass 11 har ökat jämfört med 1987 (-3,3 %, -1,7 %, +2,8 %, +12,1 % resp. + 6,7 %). Mätt i ren alkohol per invånare i en ålder av 15 år och däröver har konsumtionen ökat med totalt 2,9 %. Andelen av försäljningen är för spritdrycker 36,1 %, vin 28,3 %, starköl 18,3 % och öl 17,3 %.
Systembolagets försäljningsstatistik tyder på en likartad utveckling under första halvåret 1989.
1989/90:SkU3
4 Resandeinförseln
1989/90:SkU3
Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. Tullfriheten gäller inte alkoholfria drycker som har anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, dvs. Öresundstrafiken och jämställda rutter. — I samband med utlandsresan kan den som reser med flyg eller båt inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord gäller inga särskilda restriktioner.
Vid sin senaste behandling av frågan om att avveckla den tull- och skattefria försäljningen och införseln av alkoholvaror m.m. i turisttrafiken (SkU 1987/88:22) hade utskottet liksom tidigare år viss förståelse för de krav som framställts i denna riktning. Det hade emellertid visat sig förenat med stora svårigheter att nå fram till internationella överenskommelser om begränsningar av den skattefria försäljningen, och utskottet fenn också att det för tillfället inte kunde anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer. Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna.
Gotlandstrafiken, m.m.
I sitt yttrande 1988/89:SkU4y till finansutskottet behandlade utskottet ett motionsyrkande om att skattefri servering och försäljning av alkoholdrycker m.m. borde medges ombord på fartyg i Gotlandstrafiken på samma sätt som gäller för trafiken till och från Åland. Utskottet fenn, på samma sätt som vid tidigare års behandling av denna fråga, att skattefri försäljning och servering borde förbehållas den internationella trafiken och avstyrkte motionen, en ståndpunkt som delades av finansutskottet (FiU30) och riksdagen.
Vid sin behandling 1988 av likartade motionsyrkanden och yrkanden om att Gotland förklaras som frizon erinrade utskottet (SkU 1987/88:21) om att utskottet tidigare år ställt sig avvisande till åtgärder i denna riktning eftersom förslagen stred mot samhällets alkoholpolitiska strävanden och dessutom skulle medföra ett kraftigt ökat behov av resurser för tullen. Utskottet anförde också att motionerna bottnar i problem som behandlades inom en särskild arbetsgrupp — Avstamp Gotland (Jo 1987:02) — och fenn att syftet med motionerna åtminstone till en del kunde anses tillgodosett genom det pågående arbetet. Utskottet avstyrkte således dessa motionsyrkanden.
5 Utskottet
1989/90:SkU3
Alkoholbeskattningen
I de aktuella motionerna från förra riksmötet yrkas bi a. att beskattningen skall utnyttjas mer effektivt i alkoholpolitiskt syfte och att den skall läggas om i olika hänseenden. Yrkanden som syftar till kraftigare skattehöjningar än tidigare och med tätare intervall framställs bl.a. i motionerna Sk651 av Erik Holmkvist m.fl. (m), Sk673 av Rune Thorén (c) och Erling Bager (fp) och Sk674 (yrkande 1) av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I motionerna Sk647 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk665 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp), som också har denna inriktning, återkommer motionärerna till önskemålet om ett konsumentprisindex rensat från alkoholdrycker. I den sistnämnda motionen anförs vidare att formerna för beskattningen bör ändras så att hamstringstendenser kan undvikas i samband med skattehöjningar. Ett riksdagsuttalande av denna innebörd yrkas också i motion Sk680 av Göran Magnusson m.fl. (s).
Frågan om en beskattning efter alkoholhalt tas på nytt upp i flera motioner. Yrkanden om att beskattningen skall läggas om i denna riktning framställs bl.a. i motionerna Sk602 av Lennart Brunander (c), Sk647 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk670 av Elving Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Sk674 (yrkande 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp). Syftet är i första hand att styra konsumtionen till alkoholsvagare drycker. Bo Lundgren (m) och Karin Ahrland (fp) begär i motion Sk701 ett förslag från regeringen om en sänkning av procentavgiften och en höjning av grundavgiften i tanke framför allt att fa en prissänkning för lättviner i mellanprisläget och motverka att de billiga och förhållandevis alkoholstarka lättvinerna används i berusningssyfte.
Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla värdet av den enighet som sedan länge råder rörande de grundläggande målsättningarna i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. Denna reform innefattar ett samlat alkoholpolitiskt program, som antogs under bred enighet, med tonvikt på socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. I riktlinjerna ingår också att föra en aktiv prispolitik. Häri ligger att beskattningen bör utnyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Principerna innebär bl.a. att alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att prishöjningarna skall genomföras relativt ofta.
Som utskottet konstaterat vid sin återkommande behandling av dessa frågor har utvecklingen sedan 1977 i sina huvuddrag överensstämt med de fastställda intentionerna. Den mätbara alkoholkonsumtionen har sjunkit väsentligt och totalkonsumtionen, inräknat hemtillverkning m.m., torde också ha sjunkit. Försäljningssiffrorna visar också på en
tydlig övergång till al ko hols vagare drycker. Uppgången under senare år beträffande de alkoholsvagare dryckerna har till en del setts som ett led i en önskvärd utveckling. Å andra sidan har öl — och då särskilt starköl — trots betydande prishöjningar företett så kraftiga försäljningsökningar att de nedåtgående kurvorna för den totala alkoholkonsumtionen vänts och att man totalt sett fått en ökning under 1988, mätt i ren alkohol per invånare över 14 år.
Utskottet har förståelse för syftet att genom åtgärder av olika slag kontinuerligt upprätthålla en lämplig nivå på alkoholpriserna och att begränsa de hamstringseffekter och andra olägenheter som plötsliga och kännbara prisstegringar kan innebära. Detta syfte tillgodoses åtminstone delvis på så sätt att justeringarna av beskattningen i enlighet med utskottets uttalanden numera genomförs med kortare intervall än tidigare. Därtill kommer att en viss följsamhet till penningvärdeutvecklingen är inbyggd i beskattningen av spritdrycker och vin. Med anledning av vad som anförs i två av motionerna vill utskottet också erinra om att den faktiska beslutanderätten rörande beskattningen enligt våra grundlagar inte får överlämnas till regeringen eller försäljningsbolagen.
Som utskottet — med instämmande av finansutskottet — anförde senast i våras bör man med återkommande skattehöjningar hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och få priset att följa den allmänna prisutvecklingen. Lämpligheten av en allmän höjning därutöver bör enligt utskottets uppfattning bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort på alkoholområdet och till faran för ej acceptabla skadeverkningar t.ex. i form av ökad hemtillverkning. Enligt utskottets uppfattning finns det inte tillräckliga skäl att nu förorda att de principer som hittills har tillämpats i detta hänseende frångås.
När det gäller beskattningens närmare utformning har utskottet tidigare år bl.a. framhållit att en omläggning mot en mer utpräglad beskattning efter alkoholhalt skulle medföra en i jämförelse med detaljhandelspriserna förhållandevis låg beskattning av de dyrbarare kvalitetsvinerna. Utformningen av beskattningen är inte en enbart teknisk fråga, och de svårigheter som föreligger hänför sig i väsentlig utsträckning till möjligheterna att på förhand säkert bedöma hur en omläggning av beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkonsumtionen. Resultatet får givetvis inte bli att man attraherar nya alkoholkonsumenter och skapar nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda dryckesmönster.
Som utskottet anförde våren 1988 utesluter det anförda givetvis inte att man i framtiden bör ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt. De överväganden som pågått inom finansdepartementet i dessa frågor har numera lett fram till att en utredning inom kort kommer att tillsättas i syfte att mer ingående än vad som hittills varit möjligt bedöma denna fråga. Synpunkter av det slag som ligger till grund för de aktuella motionerna kommer givetvis att ligga inom ramen för utredningsuppdraget.
1989/90:SkU3
7 Med hänvisning till det anförda finner utskottet att någon åtgärd 1989/90:SkU3 från riksdagens sida i dessa frågor inte för närvarande kan anses påkallad. Utskottet avstyrker således de här angivna motionsyrkandena.
I motion Sk656 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan Wilson (fp) begär motionärerna ett riksdagsuttalande av innebörd att en sjukvårdsavgift bör införas med exempelvis 1 kr. per procent alkohol och liter. Ett likartat yrkande framställs i motion Sk662 av Roland Larsson (c) och Karin Israelsson (c), nämligen att en femprocentig sjukvårdsavgift skall tas ut på såväl tobak som alkohol.
Utskottet vill framhålla att en avgift av detta slag givetvis bör ses som en skatt. Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att dela upp beskattningen av de aktuella varorna på det sätt som motionärerna föreslagit. Utskottet avstyrker således dessa motioner.
Mjölkbaserade drycker
I motion Sk603 av Lennart Brunander (c) och Kersti Johansson (c) återkommer motionärerna till kravet att mjölkbaserade drycker undantas från beskattningen som läskedrycker med 20 öre per liter.
I avvaktan på kommande ställningstaganden till förslaget från kommittén för indirekta skatter (KIS) att avskaffa läskedrycksskatten (SOU 1989:35) avstyrker utskottet denna motion.
Resandeinförseln
I motion Sk669 framställer Rune Thorén m.fl. (c) ett yrkande av innebörd att den skattefria alkoholförsäljningen i internationell trafik skall avvecklas.
Utskottet har vid tidigare års behandling av denna fråga haft viss förståelse för önskemålet att ingripa mot utlandsresenärernas skattefria införsel av alkoholdrycker men har avstyrkt yrkandena med hänvisning till svårigheterna att nå fram till internationella överenskommelser i denna fråga och till att det inte kunde anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer.
Något nytt som nu bör föranleda annan ståndpunkt har enligt utskottets mening inte förekommit. Utskottet avstyrker således denna motion.
8 Gotland som frizon
1989/90:SkU3
I motion Sk624 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m) yrkas att Gotland förklaras som en tull- och skattefri zon. Yrkandet grundar sig på regionalpolitiska skäl och en önskan att främja turismen till ön.
Vid sin behandling av motsvarande fråga förra året anförde utskottet att de problem som låg till grund för yrkandet ingår i de frågor som behandlades av arbetsgruppen Avstamp Gotland (Jo 1987:02) och att syftet med motionen till en del kunde anses tillgodosett genom detta arbete. Utskottet avstyrkte den då aktuella motionen med hänsyn till alkoholpolitiska skäl och tullens resurser. I sammanhanget kan nämnas att ett likartat yrkande i fråga om färjetrafiken på Gotland nyligen avslagits av riksdagen (1988/89:FiU30, SkU4y).
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av prispolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk647 yrkande 1, 1988/89:Sk651, 1988/89:Sk665, 1988/89:Sk673, 1988/89:Sk674 yrkande 1 och 1988/89:Sk680,
res. 1: fp, c. vpk
2. beträffande beskattning efter alkoholhall
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk602, 1988/89:Sk647 yrkande 2, 1988/89:Sk670, 1988/89:Sk674 yrkande 3 och
1988/89:Sk701,
res. 2: m, fp, c s.y. I: vpk. mp
3. beträffande sjukvårdsavgift på alkoholdrycker m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk656 och 1988/89:Sk662,
s.y. 2: mp
4. beträffande mjölkbaserade drycker
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk603,
5. beträffande resandeinförseln
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk669,
6. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk624.
res. 3: m
Stockholm den 10 oktober 1989 På skatteutskottets vägnar
Bo Lundgren
1989/90:SkU3
Närvarande: Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c).
Reservationer
1. Inriktningen av prispolitiken (mom. 1)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Lars Bäckström (vpk), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Genom 1977 års alkoholpolitiska beslut slogs fast att beskattningen skall användas som ett alkoholpolitiskt intrument i syfte att minska den alltför höga konsumtionen av alkohol. Innebörden härav är att prishöjningarna på alkoholvaror skall ligga före den allmänna prisutvecklingen. De prishöjningar som har genomförts under senare år innebär emellertid att priserna i stort sett legat stilla i förhållande till andra varor och att de under vissa perioder släpat efter.
Alkoholkonsumtionen här är fortfarande alltför hög. De nedåtgående kurvorna har under senare år planat ut och går numera uppåt. Utvecklingen visar att alkoholpolitiken måste drivas med större kraft om man skall kunna uppfylla målet att minska konsumtionen med 25 % till sekelskiftet. Bl.a. måste — som framhålls i flera motioner
— prispolitiken drivas på ett mer aktivt sätt än hittills. Takten på prishöjningarna för alkoholvarorna bör alltså ökas. Samtidigt bör man
— i enlighet med vad som föreslås i en del av motionerna — överväga åtgärder för att undvika hamstingstendenser och krav på kompensation för de effekter som skattehöjningarna har på konsumentprisindex.
Vad som här har anförts bör ges regeringen till känna. Därmed torde syftet med motionerna i allt väsentligt tillgodoses.
dels ansett att utskottet vid mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande inriktningen av prispolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk647 yrkande 1, 1988/89:Sk651, 1988/89:Sk665, 1988/89:Sk673,
1988/89:Sk674 yrkande 1 och 1988/89:Sk680 hos regeringen begär en skärpt prispolitik beträffande alkoholdrycker i enlighet med vad som här har anförts.
2. Beskattning efter alkoholhalt (mom. 2)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Enligt vår uppfattning bör alkoholbeskattningen ha en helt annan utformning än i dag för att priserna mer effektivt skall påverka konsumtionen i riktning mot alkoholsvagare och alkoholfria drycker. Redan av denna anledning bör skatten i ökad utsträckning tas ut med hänsyn till alkoholstyrkan i drycken. Därtill kommer att man — utan att åsidosätta grundlinjerna i alkoholpolitiken — med en sådan förändring i viss mån torde kunna tillgodose kritiken mot de effekter som nuvarande regler kan medföra för vissa kvalitetsprodukter. De förslag i denna riktning som läggs fram i flera motioner kan enligt vår uppfattning utformas så att beskattningen på ett bättre sätt än i dag motverkar den alltför höga alkoholkonsumtionen.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna för att beaktas i den nu planerade översynen av beskattningsreglerna.
dels ansett att utskottet vid mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande beskattning efter alkoholhalt
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk602, 1988/89:Sk647 yrkande 2, 1988/89:Sk670, 1988/89:Sk674 yrkande 3 och 1988/89:Sk701 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande en beskattning av alkoholdrycker efter alkoholhalt.
1989/90:SkU3
3. Gotland som frizon (mom. 6)
1989/90:SkU3
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Förslaget i motion Sk624 om Gotland som en tull- och skattefri zon har sin bakgrund i de betydande ekonomiska och regionalpolitiska problem som råder i denna landsdel.
Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss
skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det
svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands
kommun och statens industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om trafiken sker över internationellt vatten.
Möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna bör undersökas. En sådan ordning behöver inte medföra några större kontrollproblem eller andra problem rörande ordningen, trevnaden och nykterheten ombord. I det sammanhanget bör man också överväga att tillåta en viss skattefri försäljning ombord.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed är yrkandet i motionen till en del tillgodosett.
dels ansett att utskottet vid mom. 6 bort hemställa:
6. beträffande Gotland som frizon att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk624 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattefri servering och försäljning i Gotlandstrafiken.
Särskilda yttranden
1. Beskattning efter alkoholhalt (mom. 2)
Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anför:
Jag instämmer i motionärernas uppfattning att det finns starka alkoholpolitiska skäl som talar för att skattereglerna i ökad omfattning bör ta hänsyn till alkoholhalten i dryckerna. Med hänsyn till den översyn som nu kommer att påbörjas beträffande denna fråga finns det inte skäl att nu framställa något särskilt yrkande i denna fråga.
2. Sjukvårdsavgift på alkoholdrycker m.m. (mom. 3)
Gösta Lyngå (mp) anför:
Som framhålls i motionerna Sk.656 och Sk662 orsakar den alltför höga alkoholkonsumtionen stora skadeverkningar, bl.a. i form av och svår belastning på sjukvården. Detta gäller också beträffande konsumtionen av tobaksvaror. Av många skäl bör man söka intensifiera och bredda kampen mot dessa ovanor. Häri bör ingå att skatteinstrumentet skall utnyttjas på ett mer effektivt sätt än hittills.
Syftet med förslagen om särskilda sjukvårdsavgifter på alkohol och tobak är bl.a. att åstadkomma skatteskärpningar på dessa varor. Som framgår av det anförda instämmer jag i detta syfte. I enlighet härmed har miljöpartiet i våras krävt väsentligt större skattehöjningar på alkohol och tobak än vad som då genomfördes, och prisnivån på alkohol tas nu upp på nytt i resevation 1 i detta betänkande. Om dessa krav från vår sida vinner framgång torde syftet med motionerna till väsentlig del vara tillgodosett. Enligt min uppfattning vinner man däremot inte något med att splittra upp beskattningen på det sätt som motionärerna föreslår. Behovet av ekonomiska resurser till landstingens verksamhet och till olika insatser mot missbruket bör lämpligen tillgodoses på annat sätt än genom en särskild konsumtionsavgift på alkohol och tobak.
1989/90:SkU3