Prop. 1976/77:108

om alkoholpolitiken

Prop.]976/77:108 Regeringens proposition

1976/77: 108

om alkoholpolitiken;

beslutad den 24 februari 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN RUNE GUSTAVSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras ett samlat alkoholpolitiskt program. Missbruk av alkohol bedöms vara ett av våra största sociala problem. Propositionen innehåller förslag till socialpolitiska insatser av skilda slag i syfte att söka undanröja orsakerna till alkoholmissbruk och motverka ett bruk av alkohol som leder till skador. [ samma syfte föreslås att åtgärder vidtas med inriktning på en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen. Samhällets insatser mot missbruk av alkohol föreslås bli samordnade med insatser mot missbruk av narkotika och andra liknande medel. Tyngdpunkten i förslaget läggs på insatser för ungdomen.

Socialstyrelsen tilldelas det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen knyts en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i sam- hällslivet. Riksskatteverkets hittillsvarande uppgifter på alkoholområdet överförs till socialstyrelsen.

Ökade resurser föreslås till Förebyggande åtgärder och upplysningsverk- samhet. Samhället skall kunna lämna ekonomiskt bidrag till riksomfattande informationskampanjer och till särskilda informationsprojekt t. ex. inom ar- betslivet. En utvidgad undervisning om alkoholfrågor i skolan förordas liksom fortbildning av skolans personal. Försöksverksamhet med fritidsak- tiviteter föreslås för grupper av människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk. Samhällets stöd till nykterhetsorganisationer m. fl. föreslås utbyggt. Förslaget innehåller åtgärder fören utvidgad forskning kring alkohol.

Då det gäller försäljning av alkoholdrycker föreslås att restriktionerna be- gränsas till sådana som av en bred allmänhet kan uppfattas som menings- fulla. I gengäld bör man enligt förslaget satsa på att bättre än i dag övervaka

Prop. 1976/77:108 2

att nykterhetspolitiska olägenheter inte uppkommer i samband med för- säljning av alkoholdrycker. I detta syfte föreslås en betydande ökning av den personal hos länsstyrelserna som sysslar med hithörande frågor. Det kommunala inflytandet vid försäljning av alkoholdrycker förstärks. En ge- mensam lag för handel med drycker föreslås träda i stället för nuvarande skilda försäljningslagar. Lagen innebär förenklingari förhållande till gällande regler och större enhetlighet vid handel med olika slag av alkoholdrycker.

[ fråga om beskattning och prissättning på alkoholdrycker föreslås att gällande ordning behålls. Enligt förslaget bör beskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker användas som ett instrument i konsum- tionsbegränsande syfte. Detta innebär att priserna på alkoholdrycker även i fortsättningen kommer att sättas relativt högt och fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen.

De kostnader som förslaget medför innebär ett ökat medelsbehov för helt verksamhetsår om ca 13,8 milj.kr. över statsbudgeten. Härtill kommer projektmedel ur allmänna arvsfonden med ett beräknat belopp om 5 milj. kr.

Förslaget är avsett att genomföras den l januari 1978, frånsett vissa förslag främst i fråga om nu utgående budgetanslag och förslaget om förstärkning av personalen hos länsstyrelserna, som bör genomföras redan den 1 juli 1977.

Prop. 1976/77: 108 3

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-02-24

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman, Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson, Antonsson. Mogård, Olsson. Dahlgren. Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo. Krönmark, Burenstam Lin- der, Wikström. Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsråden Gustavsson, Mundebo, Wikström och Mogård.

Proposition om alkoholpolitiken

Statsråden anmäler sina förslag i fråga om alkoholpolitiken. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Gustavsson hemställer att regeringen i en gemensam propo- sition föreslår riksdagen

att antaga de förslag som han och övriga statsråd har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- gandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna l—4.

Prop. l976/77: 108 4 Bilaga ! Utdrag SOCIALDEI'ARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande: statsrådet Gustavsson

Anmälan till proposition om alkoholpolitiken

] Inledning

1954 års nykterhetsreform innebar genomgripande ändringar i den tidigare alkohol- och nykterhetspolitiken. Motbokssystemet avskaffades. Tyngd- punkten i alkoholpolitiken lades på positiva åtgärder. Forskning, under— visning och upplysning avsågs bli intensifierade. Genom reformen skulle den enskilde så långt möjligt få större frihet under större ansvar. Man sökte göra reglerna enklare och efterlevnaden lättare att kontrollera. Under åren efter 1954 års reform vidtogs ett flertal åtgärder av betydelse på alkohol- och nykterhetspolitikens område. De innebar framför allt justeringar i 1954 års reform.

Sedan de principer. på vilka 1954 års reform byggde, hade tillämpats i tio år, bedömdes alkoholfrågan alltjämt vara ett allvarligt samhällsproblem i vårt land. Åtskilliga frågor ansågs ännu stå olösta. Med anledning härav tillkallades i oktober 1965 sakkunniga med uppdrag att se över alkohol- och nykterhetspolitiken. De sakkunniga. som antog namnet alkoholpolitiska utredningen (APU). avlämnade i december 1974 sitt slutbetänkande (SOU l974:90—93) Alkoholpolitik. Betänkandet innehöll omfattande och detalje- rade förslag om den närmare utformningen av alkoholpolitiken.

APU:s betänkande blev föremål för en omfattande remissbehandling. Re- missinstanserna riktade i flera avseenden stark kritik mot utredningens för- slag, samtidigt som en rad nya förslag och synpunkter fördes fram. De vid remissbehandlingen framförda invändningarna mot APU:s förslag gällde bl.a. den grundläggande frågan om den allmänna inriktningen av alko- holpolitiken.

Vid regeringssammanträde i februari 1976 framhöll dåvarande chefen för socialdepartementet att huvudansvaret för alkoholpolitiken framdeles borde ligga på socialdepartementet. llandläggningen av beskattningsfrågorna m. m. skulle dock behållas i linansdepartementet och utbildnings- och forsk- ningsfrågorna m.m. skulle ligga kvar i utbildningsdepartementet.

Prop. 1976/77: 108 5

Med anledning av remissutfallct över APU:s förslag fann departements- chefen det angeläget att snabbt kunna få till stånd en samlad belysning av de alkoholpolitiska frågorna. Arbetet med att redovisa beslutsunderlag för bedömning av de alkoholpolitiska frågorna borde bedrivas i en till so- cialdepartementet knuten beredningsgrupp med representanter för andra berörda departement. Dess uppgift borde vara att. på grundval av APU:s betänkande och remissbehandlingen därav. redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna. Frågor som gällde alkoholreklamen borde överlämnas för fortsatt behandling i to- baksreklamutredningen som prövade motsvarande frågor avseende tobaks- varor.

Departementschefen erhöll begärt bemyndigande och tillkallade samma dag en beredningsgrupp (S 1976:02) för frågor avseende alkoholpolitiken'.

Samma dag utvidgades tobaksreklamutredningens (H 1974:()6) uppdrag till att även gälla frågan om alkoholreklam.

Under våren 1976 fattade riksdagen principbeslut (SkU 1975/76264, rskr 1975/76:384) om att öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent inte skall få säljas i allmänna handeln efter den 30 juni 1977. det s.k. mellanöls- förbudet. 1 skatteutskottets av riksdagen godkända betänkande uttalades bl. a. att den lagreglering och de övriga åtgärder som föranleddes av prin- cipbeslutet fick prövas i samband med den fortsatta beredningen av al- koholpolitiken. Vidare borde det få ankomma på den av chefen för so- cialdepartementet tillsatta beredningsgruppen att överväga de åtgärder som erfordrades för att kompensera det skattebörtfall som kunde bli följden av mellanölets slopande.

Beredningsgruppen har i januari 1977 redovisat uppdraget i en rapport (Ds S 197711). 1 rapporten lämnas en ingående redogörelse för APU:s och remissinstansernas ställningstaganden i olika frågor. Beredningsgruppens egna överväganden och förslag bygger i väsentliga delar på dessa ställnings- taganden. Efter det att förslagen i rapporten har övervägts i samråd med bl. a. särskilt utsedda företrädare för de tre regeringspartierna avser jag nu att ta upp de frågor som berör socialdepartementet. Då det gäller frågornas tidigare behandling kommerjag mot den härangivna bakgrunden i huvudsak att begränsa framställningen till beredningsgruppens förslag och hänvisar i fråga om närmare redogörelse för APU:s förslag och remissyttrandena däröver till beredningsgruppens rapport. Beskattningsfrågorna m. m. anmäls av chefen för budgetdepartementet. Frågor som berör utbildning, forskning m. m. anmäls av chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Mogård.

Reklamfrågorna övervägs f. n. i handelsdepartementet på grundval av to- baks- och afkoholrekfamutredningens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen

' Rättschefen i socialdepartcmcnlet Björn Sjöberg. ordförande. kanslirådet Sven-Runo Bergqvist. kommundepartementet. departementsrådet l-lans Fridolin. budgetdepar- tementct. sekreteraren Karin Jonsson, statsrådsberedningen, tt. o. m. den 6 oktober 1976). departementsrådet Nils Magnusson, socialdepartementet, och departements- rådet Hans-Erik Östlund, utbildningsdepartementet.

Prop. 1976/77:108 6

för alkohol och tobak. som den 29 oktober 1976 överlämnades till chefen för handelsdepartementet.

Socialstyrelsen har med skrivelse den 16 april 1975 överlämnat en rapport från styrelsens arbetsgrupp för åtgärder mot sniffning. Socialstyrelsen hem- ställer bl.a. om en tjänst för aktiv bevakning av sniffningsproblemen samt om medel för informationsinsatser rörande sniffning och för en referensgrupp under styrelsen med uppgift att bevaka frågor rörande sniffning och ge un- derlag för beslut i sådana frågor. Jag vill i detta sammanhang beröra även nu nämnda frågor.

2. Gällande rätt och utveckling av konsumtion och alkoholskador

Under perioden 1919—1955 dominerades svensk alkoholpolitik av det 5. k. Brattsystemet. Syftet med detta var bl. a. att i huvudsak eliminera privata ekonomiska intressen inom alkoholhanteringen och att genom motboks- systemet åstadkomma en individuell kontroll av utminuteringen. Den re- form som beslutades år 1954 och trädde i kraft den 1 oktober 1955 avsåg att så långt möjligt ge den enskilde större frihet men samtidigt större ansvar. Många av de tidigare specialreglerna och restriktionerna förenklades eller upphävdes.

2.1. Alkohollagstiftningen

Den nuvarande alkohollagstiftningen bygger i huvudsak på 1954 års al- koholpolitiska reform. Regelsystemet för försäljning av maltdrycker revide- rades emellertid genom lagstiftning år 1961. Den 1 oktober 1965 trädde författningsändringari kraft som möjliggjorde försäljning i allmänna handeln av mellanöl (alkoholhalt högst 3.6 viktprocent) under samma villkor som ' försäljning av den tidigare tillåtna s.k. pilsnern med högsta alkoholhalt 2,8 viktprocent.

Lagstiftningen på området finns i huvudsak i följande författningar. 1 lagen (1961:180') om tillverkning av sprit och vin (ändrad senast 1975z715) finns bestämmelser om tillverkning av sådana varor. Lagen innehåller även vissa bestämmelser med syfte att motverka olaga dryckestillverkning. Be- skattningen av drycker regleras dels i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin (omtryckt 1975:140, ändrad senast 197511402). dels i lagen (1960z253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker (omtryckt 19751142. ändrad senast 1975:1403). Den senare innehåller även bestäm- melser om tillverkning av maltdrycker (starköl. öl och lättöl) och vissa al- koholfria drycker. Handeln med spritdrycker. vin och starköl regleras i rus- drycksförsäljningslagen (1954z521 , ändrad senast 1976:908). Rf1 och handeln med öl, dvs. mellanöl och pilsner i ölförsäljningslagen (19612159. ändrad senast 1975z7l4). Öfl. Genom förordningen (1955:38) om försäljning av al- koholfria drycker (ändrad senast 19631223) regleras försäljningen av dessa drycker. ] lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga

Prop. 1976/77: 108 7

preparat (ändrad Senast 1975:716) slutligen regleras handeln med sprit, vin och starköl som används för tekniskt, induStriellt. medicinskt, vetenskapligt och annat liknande ändamål.

För tillämpningen av nu nämnda lagstiftning har meddelats komplet- terande bestämmelser i en rad författningar. _

2.1.1. Tillverkning av sprit och vin

För tillverkning av sprit krävs särskilt tillstånd av regeringen. Detsamma gäller i fråga om tillverkning av vin för återförsäljning.

Genom riksdagsbeslut hösten 1974 (prop. 19741139, SkU 1974:52, rskr 19741305) infördes skärpta bestämmelser i syfte att motverka olaga tillverk- ning av sprit och obehörig rening av denaturerad sprit. De nya bestäm- melserna. som trädde i kraft den 1 december 1974, innebär i huvudsak att destillationsapparater. dvs. apparater som kan användas för tillverkning av sprit, och delar till sådana apparater inte får tillverkas, importeras. innehas eller överlåtas utan tillstånd av riksskatteverket. Från tillståndstvånget gäller vissa undantag.

Riksskatteverket utövar kontroll över tillverkningen av sprit och vin.

2.1.2. Tillverkning av maltdrycker

Enligt lagen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker indelas maltdryckerna efter alkoholhalten i tre huvudtyper, nämligen lättöl (alkoholhalt högst 1,8 viktprocent), öl (alkoholhalt över 1,8 men ej över 3,6 viktprocent). och starköl (alkoholhalt över 3,6 viktprocent). Öl indelas dessutom i typ A (pilsner) och typ B (mellanöl). Till typ A hänförs öl med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent, medan till typ B räknas öl med en alkoholhalt däröver. Tillverkning för försäljning av starköl med en al- koholhalt över 4,5 viktprocent får ske endast för export och för vissa särskilda, bl. a. vetenskapliga ändamål.

Öl och starköl för eget behov får var och en tillverka i hemmet utan tillstånd. För tillverkning av öl och starköl för försäljning fordras däremot tillstånd av riksskatteverket, som också utövar kontroll över tillverkningen.

2.1.3. Handel med ruscligvckel'

Enligt Rfl indelas försäljningen av spritdrycker. vin och starköl (rusdryck- er) i partihandel och detaljhandel. Till detaljhandel hänförs både utminu- tering och utskänkning (servering).

Partihandel är förbehållen AB Vin— & Spritcentralen (i fortsättningen kallad Spritcentralen) och detaljhandeln i form av utminutering Systembolaget AB (Systembolaget). Spritcentralen har också monopol på import av rusdrycker.

Prop. 1976/77: 108 8

För att få utskänka rusdrycker krävs särskilt tillstånd.

Såväl utminutering som utskänkning skall ordnas och handhas på sådant sätt att så ringa skada som möjligt uppkommer.

S_vstembutik får inrättas endast i tätort med minst 5 000 invånare. Dispens för inrättande av systembutik i mindre ort kan lämnas av regeringen. För att distribuera varor till köpare på orter som inte har någon systembutik kan bolaget inrätta s. k. utlämningsställen, där kunderna kan lämna in rek- visitioner på drycker. Kund på ön som saknar både systembutik och ut- lämningsställe kan få beställa varor som levereras utan särskild kostnad till närmaste post- eller järnvägsstation.

Vid 1954 års alkoholpolitiska reform sattes åldern för inköp i systembutik lika med myndighetsåldern, som då var 21 år. 1 samband med att myn- dighetsåldern den 1 juli 1969 sänktes från 21 till 20 år sänktes också in- köpsåldern till 20 år, en åldersgräns som fortfarande gäller. När myndig- hetsåldern senare sänktes ytterligare till 18 år, fick nämligen inköpsåldern kvarstå oförändrad i avbidan på APU:s ställningstagande.

Den som inte har uppnått 20 års ålder saknar således rätt att köpa sprit- drycker, vin och starköl i systembutik. lnköp skall också vägras den som är synbarligen berörd av alkohol eller annat berusningsmedel eller är upp- tagen på s. k. spärrlista. Detsamma gäller när anledning till misstanke fö- religger att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Länsnykterhetsnämnd eller i vissa fall kommunal nykterhetsnämnd kan hos riksskatteverket begära att viss person skall uppföras på spärrlista. På spärrlista skall också bl. a. uppföras person som genom lagakraftägande dom har befunnits skyldig till olovlig försäljning. Detsamma gäller den som vid mer än ett tillfälle inom ett år har befunnits skyldig till rattfylleri eller ratt- onykterhet.

Före den 1 januari 1977 skulle även den som hade gjort sig skyldig till upprepat fylleri föras upp på spärrlista. Sedan fylleriet har avkriminaliserats sker inte längre spärrning av denna anledning.

Utminutering av rusdrycker får bedrivas vardagar mellan kl. 9.00 och kl. 18.00. Dag före sön- och helgdag får utminutering dock inte pågå längre än till kl. 16.00.

För utskänkning av rusdrycker krävs tillstånd. Detta meddelas av länsstyrelsen i det län där restaurangen är belägen. Länsstyrelsen skall in- hämta yttranden från länsnykterhetsnämnden och från polismyndigheten och fullmäktige i den kommun där utskänkningen skall ske.

För att tillstånd skall meddelas måste sökanden uppfylla vissa krav på personlig lämplighet. l formellt hänseende krävs bl. a. att han skall vara myndig och inte vara försatt i konkurs. Tillstånd kan även utfärdas för juridisk person. I sådant fall skall föreståndare för rörelsen utses. 1 tillstånds- ärendet inhämtar länsstyrelsen upplysning bl.a. om serveringslokalernas läge och beskaffenhet. vilken omfattning serveringen skall få och till vem serveringen riktar sig.

Prop. 1976/77: 108 9

I fråga om utskänkningen har kommunerna tillerkänts ett långtgående inflytande i form av den s. k. kommunala vetorätten. Denna ger kommun möjlighet att förhindra att begärd utskänkningsrättighet beviljas. Kommu- nen kan dessutom ställa upp vissa bindande detaljvillkor för serveringens bedrivande. Den kommunala vetorätten omfattar dock inte utskänkning som skall äga rum vid enstaka tillfälle till slutet sällskap, s.k. sluten ut- skänkning, och inte heller traftkutskänkning. Regeringen kan trots kom- munalt avstyrkande medge tillstånd till 5. k. turistutskänkning på ort som är betydelsefull för turistnäringen,

Länsstyrelsen har att ta ställning till om rättighet i det enskilda fallet skall omfatta rusdrycker av alla slag eller begränsas till vissa slag av dessa drycker. För tillstånd till utskänkning inom område som är tillgängligt för allmänheten som nöjes- eller idrottsplats krävs särskilda skäl.

Tillstånd till utskänkning som skall bedrivas året runt eller årligen under viss period skall avse en tidrymd om fyra år(oktrojperiod), som är gemensam för alla utskänkningsställen. Den nuvarande oktrojperioden löper från den 1 oktober 1973 — den 30 september 1977. Systemet med oktrojperioder har tillkommit för att det skall kunna ske en återkommande samtidig prövning av alla utskänkningstillstånd på en ort. Vid t.ex. nyetablering kan dock prövning ske och tillstånd lämnas under löpande oktrojperiod. Tillstånd ges då regelmässigt för återstoden av oktrojperioden. Om gällande bestäm- melser för utskänkningen inte iakttas eller om den bedrivna rörelsen inte uppfyller kraven på ordning, nykterhet och trevnad, har länsstyrelsen möj- lighet att ålägga innehavaren att vidta rättelse (varning), att återkalla till- ståndet eller att meddela särskilda föreskrifter för verksamhetens bedrivande. l förarbetena till nuvarande alkohollagstiftning understryks att tyngdpunk- ten i samhällskontrollen skall ligga på verksamhetens allmänna karaktär, dvs. att kraven på nykterhet, ordning och trevnad uppfylls.

Prissättningen på rusdrycker vid utskänkning är i princip fri. De enda begränsningar som gäller är att prissättningen inte får främja förtäring av de starkare alkoholdryckerna och att utskänkningspriserna inte får sättas lägre än utminuteringspriserna.

Utskänkning av rusdrycker får inte ske till gäst som är under 18 år eller är synbart berörd av alkohol eller annat berusningsmedel och inte heller till person som veterligen missbrukar alkohol.

Rusdrycker får inte utskänkas före kl. 12.00 på vardagar och kl. 13.00 på sön- och helgdagar. Servering till allmänheten skall avslutas senast kl. 22.00. Länsstyrelsen får dock. när särskilda förhållanden påkallar det, fö- reskriva tidigare tidpunkt för utskänkningens avslutande. Om det föreligger stadigvarande behov av utskänkning efter kl. 22.00, kan länsstyrelsen lämna medgivande härtill. För särskilt tillfälle kan polismyndighet ge dispens.

Utöver vad som redan upptagits innehåller Rfl ett flertal bestämmelser som reglerar formerna för utskänkningen.

Den som bedriver olovlig försäljning av rusdrycker kan dömas till böter

Prop. 1976/77: 108 10

eller fängelse i högst sex månader. För grovt brott är straffmaximun't fängelse i högst två år. 1 ringa fall skall det inte dömas till ansvar. Rfl innehåller också straffbestämmelscr för andra förfaranden som strider mot lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Det åligger länsstyrelse. länsnykterhetsnämnd och kommunal nykterhets- nämnd att övervaka efterlevnaden av Rfl. Polismyndigheten skall se till att ordning råder på ställe där detaljhandel med rusdrycker förekommer. Riksskatteverket meddelar anvisningar för tillsynen. Verket har dessutom . rätt att i vissa avseenden utfärda närmare föreskrifter på området.

2.1.4. Handel med öl

Partihandel med öl får utövas dels av den som har tillstånd till utminu- tering av öl. dels av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med mat- varor eller yrkesmässigt inför öl till riket.

För utminutering av öl fordras tillstånd av polismyndigheten. Tillstånd skall efter ansökan som regel meddelas den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten. den som yrkesmässigt tillverkar öl. lättöl eller läskedrycker och s.k. allmännyttiga maltdrycksföretag.

Även för utskänkning av öl fordras i regel särskilt tillstånd. Detta kan avse antingen årsutskänkning (dvs. utskänkning året runt eller årligen under viss tidsperiod) eller tillfällig utskänkning. Tillstånd meddelas vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten på orten och vid årsutskänkning av länsstyrelsen i det län, där utskänkningen är avsedd att bedrivas.

1 regel skall yttranden över ansökan om tillstånd till årsutskänkning in- hämtas från polismyndigheten och kommunfullmäktige i den kommun där utskänkningen är avsedd att bedrivas. Om kommunfullmäktige avstyrker årsutskänkning får tillstånd inte meddelas. I samband med utskänknings— tillstånd kan det meddelas närmare föreskrifter för utskänkningens bedri— vande. Enligt Öfl skall var och en som har befattning med försäljning av öl verka för att nykterhet och ordning främjas.

Öl får inte utskänkas eller utminuteras till den som kan antas vara under 18 år. Öl får inte heller utlämnas till den som är synbart berörd av al- koholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel. Det är vidare förbjudet att utlämna öl om det föreligger särskild anledning till misstanke att varan skall användas i berusningssyftc eller för olovlig försäljning.

Utminutering av öl får bedrivas på vardagar mellan kl. 8.00 och kl. 20.00. Möjlighet finns dock att medge förlängd utminuteringstid. Utskänkning av öl får inte börja före kl. 7.00 och skall avslutas senast kl. 22.00. om inte tillståndsmyndigheten har föreskrivit tidigare eller medgett senare tid— punkt för utskänkningens avslutande.

Det åligger länsstyrelse, polismyndighet och kommunal nykterhetsnämnd att övervaka att Öfl och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen iakttas. Åsidosätts bestämmelserna, kan tillståndsmyndigheten. efter

Prop. 1976/771108 ”

hörande av kommunens nykterhetsnämnd meddela ölförsäljaren varning. Sker inte rättelse eller anses det inte 'vara tillräckligt med en varning. kan myndigheten återkalla tillståndet eller helt eller delvis förbjuda försäljningen för viss tid eller tills vidare. Tillstånd till utminutering skall dessutom åter- kallas av polismyndighet då förutsättningarna för rätt att utminutera öl inte längre föreligger. När det anses nödvändigt för ordningens upprätthållande. kan länsstyrelsen eller polismyndigheten för Visst tillfälle förbjuda utminu- tering och utskänkning av öl eller föreskriva inskränkningar i rätten till sådan försäljning.

Olovlig försäljning och tillhandagående med öl i strid mot lagens be— stämmelser straffas. om brottet är grovt, med dagsböter eller fängelse i högst sex månader. och eljest i annat än ringa fall med dagsböter.

Riksskatteverket utövar tillsyn över tillämpningen av Öfl och meddelar de föreskrifter och anvisningar som behövs.

2.l.5 Handel med alkohol/Ha rlljycker

Som alkoholfri dryck anses förutom lättöl varje annan dryck som är fri från alkohol eller innehåller högst 225 volymprocent alkohol. Handeln med dessa drycker får i princip ske under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet. Vissa begränsningar finns dock. Utskänkning av dessa drycker får inte utan polismyndighetens medgivande bedrivas efter kl. 22.00. Härutöver gäller bl.a. att polismyndighet eller länsstyrelse har rätt att_ om missförhållanden har förekommit, förbjuda försäljningen eller meddela inskränkande föreskrifter för denna.

2.1.6 Teknisk sprit m. m.

1 lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förstås med teknisk sprit sådan sprit som är avsedd att användas för tekniskt. industriellt. medicinskt. vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som är hänförlig till vissa tulltaxenummer. Bestämmelserna om teknisk sprit gäller även vin och starköl för tekniska och andra särskilda ändamål. Teknisk sprit. som har denaturerats så att förtäring därav kan anses utesluten, kallas starkdenaturerad sprit.

Med alkoholhaltigt preparat menas vara som innehåller mer än 2.25 vo- lymprocent eller. såvitt gäller icke flytande vara. 1.8 viktprocent etylalkohol. och som inte är hänförlig till vissa tulltaxenummer och inte heller är lä— kemedel enligt läkemedelsförordningen (1962z701. ändrad senast 1975:763).

Kontrollen över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat utövas av rikSskatteverket. som bl.a. har att tillse att försäljningen inte ger anledning till missbruk.

Teknisk sprit och sådana alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring skall denatureras. När det finns särskilda skäl får riksskat-

Prop. 1976/772108 12

teverket dock medge undantag från denatureringstvånget under förutsätt- ning att fara för missbruk inte föreligger. Även alkoholhaltiga preparat som är avsedda för förtäring är underkastade kontroll i syfte att förhindra miss- bruk.

Spritcentralen får utan tillstånd importera teknisk sprit. För annan införsel av teknisk sprit och för införsel av alkoholhaltiga preparat krävs med vissa undantag tillstånd av riksskatteverket.

Starkdenaturcrad sprit och alkoholhaltiga preparat får i princip säljas under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet. Teknisk sprit som inte är starkdenaturerad får utan tillstånd säljas av Spritcentralen. Sys- tembolaget. tillverkare och apotek. För annan försäljning av sådan sprit krävs riksskatteverkets tillstånd.

Teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat får inte tillhandahållas om det föreligger särskild anledning att anta att varan är avsedd att användas i bcrusningssyfte.

Vid överträdelse av lagens bestämmelser eller med stöd av lagen med- delade föreskrifter kan riksskatteverket utfärda varning. förbjuda försäljning eller återkalla meddelat tillstånd.

Olovlig försäljning och olovlig renaturering medför straffansvar.

2.2. Konsumtionsutveckfingen

Den reform av alkoholpolitiken som genomfördes år 1955 innebar en radikal brytning med tidigare alkoholpolitik grundad på Brattsystemet. Syftet med reformen var som tidigare har påpekats att ge större frihet under ökat ansvar. 1 detta låg samtidigt en strävan att ta bort den lockelse, som re- striktionerna i sig antogs medföra.

Förhoppningen att 1955 års reform skulle leda till minskad alkoholkon- sumtion infriades emellertid inte. Istället steg alkoholkonsumtionen kraftigt. Som motåtgärder infördes under åren närmast efter reformen regler om avstängning och legitimationskontroll. Skatten på sprit höjdes också.

Till följd av dessa åtgärder hade konsumtionen av spritdrycker år 1958 minskat till 1954 års nivå. Spritkonsumtionen undergick därefter. kvan- titativt sett. inga större förändringar förrän år 1974. då den steg med omkring 10 %. År 1975 och under första halvåret 1976 har en fortsatt men mera begränsad uppgång skett. Spritkonsumtionen utgjorde 61 ,2 milj. liter år 1975.

Vinkonsumtionen har från en låg utgångsnivå stigit i stort sett oavbrutet sedan år 1954 och var år 1975 nära fem gånger så hög som år 1954. Den utgjorde 67,4 milj. liter år 1975. Ökningen avser väsentligen lättvinet. som år 1975 svarade för omkring fem sjättedelar av vinkonsumtionen.

Starkölskonsumtionen sjönk markant i början av 1970-ta1et men har fr.o.m. år 1973 i stort sett varit konstant. År 1975 konsumerades 24.9 milj. liter starköl. Konsumtionen av mellanöl nådde en topp år 1970. Efter att ha minskat något de närmast följande åren ökade konsumtionen är 1975

Prop. 1976/77:108 - 13

och uppgick då till 321 milj. liter. Uppgifterna från första halvåret 1976 visar en viss nedgång i förhållande till motsvarande tid är 1975. Konsum- tionen av pilsner har fortsatt den tillbakagång som inleddes när mellanölet introducerades. År 1975 konsumerades 31.5 milj. liter pilsner. Däremot har konsumtionen av lagrat lättöl ökat kraftigt under de senaste åren och uppgår till 102 milj. liter. dvs. omkring en tredjedel av mellanölskonsumtionen.

Under l970-talet fram till år l974_var den totala alkoholkonsumtionen i vårt land relativt konstant. Den ökning som skedde år 1974 — från 7,00 till 7.43 liter ren alkohol per invånare 15 år och däröver — hänför sig till övervägande delen till Spritkonsumtionen. Totalkonsumtionen år 1975 visar en fortsatt men mer begränsad ökning. För första halvåret 1976 har en obetydlig nedgång skett i förhållande till motsvarande tid år 1975.

Beredningsgruppen har funnit sig kunna konstatera att den totala alko- holkonsumtionen i vårt land är måttlig vid en internationell jämförelse trots den ökning som har skett under senare år. Av riksskatteverkets årsbok 1975 framgår att Sverige ligger som nummer 25 bland de drygt 30 länder där statistiken har sådan utformning att jämförelser kan göras. 1 Frankrike. som har den högsta konsumtionen. dricker man tre gånger så mycket som i Sverige mätt i ren alkohol per invånare.

Tar man spritkonsumtionen för sig. har den traditionellt varit hög i Sverige vid en internationell jämförelse. Men medan den här under de senaste 25 åren har ökat ganska obetydligt. har ökningen i många andra länder varit kraftig. Vid en jämförelse i dag kan spritkonsumtionen i Sverige enligt be- redningsgruppen sägas ligga i närheten av det internationella genomsnittet, medan öl- och vinkonsumtionen fortfarande är låg.

2.3. Ungdomars alkoholvanor

Under år 1971 startade skolöverstyrelsen och Svenska institutet för Opi- nionsundersökningar SIFO AB (SIFO) två riksomfattande undersökningar i syfte att försöka kartlägga ungdomarnas alkoholvanor. SIFO:s undersök- ning utförs årligen och omfattar intervjuer med 1 400 ungdomar i åldern 12—24 år. Skolöverstyrelsens undersökning återkommer även den varje år. Den omfattade år 1975 över 16000 elever.

Av dessa undersökningar att döma har ungdomarnas alkoholvanor under 1970-ta1et inte undergått mera betydande förändringar. Skolöverstyrelsens undersökningar visar dock att andelen ungdomar i åldern 12—16 år som använder större mängder alkohol en gång i veckan eller oftare har sjunkit ganska markant under perioden 1971—1975. Även antalet ungdomar som dricker mellanöl en gång varje vecka eller oftare har minskat. Denna tendens gäller enligt skolöverstyrelsens undersökningar alla åldersgrupper men är mest markant i de lägsta. Enligt SIFO:s undersökningar visar antalet kon- sumtionstillfällen per år för mellanöl en klar minskning. Konsumtionstill- fällena för spritdrycker har däremot ökat.

Prop. 1976/77:108 14

Skolöverstyrelsens undersökningar innehåller också uppgifter om hur mycket ungdomar förtär vid de olika dryckestillfällena. På frågan ”hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska starksprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle" valde 5 % av pojkarna och 2 % av flickorna i årskurs 9 svarsalternativet någon gång i veckan eller oftare och 26 % av pojkarna och 20 % av flickorna alternativet någon till ett par gånger i månaden. Enligt Skolöverstyrelsens undersökningar uppger inemot 40 % av ungdomarna i årskurs 9 att de känner sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. SIFO redovisar liknande resultat.

Av båda de nämnda undersökningarna framgår att de ungdomari tonåren som använder alkohol i mycket stor utsträckning dricker spritdrycker. vin eller starköl. dvs. systembolagsvaror.

2.4. Alkoholskadeutvecklingen

Beredningsgruppen framhålleri rapporten att bruk av alkohol kan ge ne- gativa effekter av skiftande natur. Vissa av dessa är av den arten att de utan tvekan kan betecknas som alkoholskador. Hit hör bl. a. vissa kroniska förändringar av hälsotillståndet. Även andra menliga följder av alkoholbruk såsom försämrade sociala relationer betecknas ibland som alkoholskador. Begreppet alkoholskada kan alltså ges en vidsträckt betydelse.

Beredningsgruppen erinrar om APU:s definition av alkoholskadebegrep- pet. Enligt denna utrednings uppfattning är alkoholskada en till följd av alkoholförtärirtg uppkommen inte obetydlig effekt. som tar sig uttryck på ett eller flera av följande sätt

a) en försämring av konsumentens fysiska och psykiska hälsa,

b) en försämring av hans levnadsvillkor i övrigt.

e) en försämring av honom närståendes fysiska eller psykiska hälsa eller deras levnadsvillkor i övrigt.

d) skada på annan person eller denne tillhörig egendom,

e) beteenden som strider mot samhällets strävan att upprätthålla allmän ordning. fl produktionsbortläll och liknande.

g) vårdkostnader och därmed jämförbara kostnader.

Beredningsgruppen betonar att vissa alkoholskador är mätbara eller kan presenteras i statistiskt material. Andra kan vara allvarliga och omfattande utan att de går att verifiera och redovisa på ett Sådant sätt.

Under 1960- och hittills under l970-talet har förändringarna i antalet o m - hän d e rt a ga n d e n fö r fylle ri varit ganska begränsade. En topp år 1967 följdes av en nedgång in på l970-talet. En ökning av antalet om- händertaganden noterades fr. o. m. år 1972. Första halvåret 1976 noterades dock lägre siffror än motsvarande tid år 1975.

På senare tid har frågan om sambandet mellan a 1 k 0 h of oc h b r ot ts -

1_Il

Prop. 1976/772108 l

lig h et tilldragit sig betydande uppmärksamhet. Att ett sådant samband fö- religger även i fråga om vissa former av brottslighet som inte i och för sig förutsätter alkoholpåverkan är väl belagt genom både äldre och nyare undersökningar.

Ett liknande samband föreligger mellan missbruk av andra beroende- framkallande medel och brott. I många fall är bakgrunden till brottsligheten ett missbruk av såväl alkohol som andra medel.

Beträffande tr a fi k n y k te r h e l s b r ot te n konstateras i betänkandet (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott att den relativa brottsligheten minskade från år 1951 till år 1963 med ett tillfälligt avbrott år 1956. Utvecklingen efter år 1963 var mindre entydig. Frekvensen var dock lägre i slutet av l960-talet än i början av 1950-talet. De sakkunniga kom till den slutsatsen att denna brottslighet relativt sett har hållits under kontroll.

Under l970-talets första år var antalet misstänkta traflknykterhetsbrott per 1 000 fordon i stort sett oförändrat. Under år 1975 skedde en påtaglig minskning som fortsatte även under första halvåret år 1976. Minskningen noteras fr.o.m. den tid (den 1 februari 1975) då polisens försöksverk- samhet med rutinmässiga alkoholutandningsprov inleddes. Genom denna försöksverksamhet har alkoholens roll bland förare kunnat studeras närmare. Vid i förväg beordrade trafikkontroller togs under år 1975 närmare 160000 utandningsprov. Dessa ledde till att 0.26 % av de undersökta förarna fick genomgå blodprov. Av dessa var omkring 80 % straffbart alkoholpåverkade. Materialet tillåter inte några alltför långtgående slutsatser om dets. k. mörk- tafet vid trafikonykterhetsbrott. dvs. det tal som anger skillnaden mellan det verkliga antalet trafikonyktra förare och det antal som upptäckts. Det torde emellertid stå klart att trafikonykterheten utgör ett allvarligt problem från trafiksäkerhetssynpunkt.

I fråga om utvecklingen för de grövre brotten mot alkohollagstiftningen. nämligen langning. hembränning och smuggling hänvisar beredningsgruppen till APU:s redovisning. Enligt denna har langningsbrot- ten de senaste åren legat på en oförändrad nivå. År 1975 avdömdes 539 sådana brott. Hembränningsbrotten har de senaste åren visat en ganska kraftig minskning. Antalet sådana brott som kommit till polisens kännedom utgjorde 243 år 1975 mot 315 år 1973. Antalet av tullverket gjorda sprit- och vinbeslag har de senaste åren inte undergått någon nämnvärd förändring.

1 betänkandet (SOU 1967:36.37)Nykterhetsvårdens läge. avgivet av 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. redovisas en undersökning är 1965 rö- randevård och behandling av alkoholmissbruk-are. An- delen alkoholmissbrukare vid mentalsjukhus var något mer än 791', och vid psykiatriska kliniker omkring 14 %. N_t-'kterhetsvårdens strukturgrupp inom socialstyrelsen har gjort en liknande undersökning av förhållandena vid de psykiatriska klinikerna och sjukhusen vid en bestämd tidpunkt år 1974. Utifrån vissa antaganden har därvid andelen alkoholmissbrukare be— räknats vara omkring 2 procentenheter högre år 1974 än år 1965. vid såväl

Prop. 1976/77:108 16

psykiatriska kliniker som psykiatriska sjukhus. Av 1974 års undersökning framgår också att antalet alkoholmissbrukare som har tvångsintagits för psykiatrisk vård enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (ändrad senast 1976:373) uppgick till närmare 1000. Vid samma tidpunkt vistades omkring 750 tvångsintagna klienter på allmänna vård-anstalter för alkoholmissbrukare. Vid allmänna och enskilda vårdan- stalter för alkoholmissbrukare vistades samtidigt därutöver omkring 1 300 frivilligt ingångna klienter.

APU redovisar uppgifter om alkoholbetingade sjukdomar för tiden t.o.m. år 1964. En kraftig ökning ägde enligt denna redovisning rum i anslutning till 1954 års reform. Därefter skedde för männens del en viss nedgång men vid periodens utgång hade antalet intagningar åter närmat sig 1956 års höga nivå.

3. F öredraganden 3.1 Allmänna överväganden

Alkoholpolitiska utredningen (APU)avlämnade i december 1974 sitt slut- betänkande (SOU 1974190—93) Alkoholpolitik. Sedan betänkandet remiss— behandlats tillsattes en beredningsgrupp med uppgift att på grundval av betänkandet och remissyttrandena redovisa ett samlat underlag för rege- ringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna. Beredningsgrup- pen har i januari 1977 redovisat uppdraget i en rapport (Ds S l977:1). Jag vill nu ta upp dessa frågor.

Missbruk 'av alkohol är ett av våra största sociala problem. I samband med principbeslutet våren l976tSkU 1975/76:64, rskr 1975/76:384) om för- bud mot försäljning av mellanöl anslöt sig riksdagen enhälligt till skat- teutskottets uttalande om målet för alkoholpolitiken. Utskottet underströk starkt behovet av en genomgripande alkoholpolitisk reform. Utskottet be— tonade också att det är av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sammanhang och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbruket.

Jag lägger här fram förslag till åtgärder som syftar till en sådan begränsning av den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att alkoholmissbruket trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas. lnsatser av detta slag kan dock få genomslagskraft först på något längre sikt. Det bör vidare understrykas att en utveckling i den riktning som jag förordar tillfälligt kan avbrytas, varvid nya åtgärder får prövas. Mot denna bakgrund har jag funnit att någon i fråga om mängd och tid bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen inte är möjlig.

För att komma tillrätta med alkoholmissbruket är det nödvändigt att

Prop. 1976/77:108 17

upprätthålla vissa restriktioner i handeln med alkoholdrycker. Alkoholfrågan måste vidare sättas in i sitt sociala och samhällspolitiska sammanhang och åtgärder vidtas på en mängd områden i syfte att nedbringa alkoholkon- sumtion och alkoholskador. En socialt ansvarsfull politik som syftar till att skapa trygghet och välfärd för alla människor ökar förutsättningarna att komma tillrätta med alkoholmissbruket.

Jag vill framhålla att alkoholpolitiska strävanden måste kompletteras med insatser för vård och rehabilitering av alkoholmissbrukare. Socialutredningen (S 1969z29), som överväger dessa frågor, beräknas komma att överlämna sitt slutbetänkande inom kort.

Risken för alkoholmissbruk ökar om alkoholvanor etableras tidigt i ton- åren. Ett llertal av de åtgärder som jag förordar i det följande är därför särskilt inriktade på ungdomen och dess situation.

Det är svårt att med säkerhet fastställa någon enskild orsak till alko- holmissbruk. Även om det oftast är ett symtom på en social störning kan missbruket ha andra orsaker. Beredningsgruppen finner det inte möjligt att i rapporten ge en uttömmande beskrivning av de olika teorier som finns om orsakerna till alkoholmissbruk. Några vanliga orsaker berörs dock av beredningsgruppen.

En orsak som beredningsgruppen nämner är det utbredda dryckesmönster som traditionellt finns i Sverige och som innebär att man koncentrerat. t. ex. under veckosluten. dricker stora kvantiteter alkohol. Under inflytande av berusning följer ibland kriminalitet av olika slag, främst misshandel och liknande. För många kan det vara svårt att bryta ett sådant dryckesmönster. De kan också drabbas av mera permanenta skador. Det är en viktig al- koholpolitisk uppgift att på olika sätt, bl. a. genom en ökad upplysnings- verksamhet om alkoholens risker, ändra detta dryckesmönster.

Den sociala misären var tidigare en dominerande orsak till alkoholmiss- bruk. Som beredningsgruppen konstaterar är orsakerna oftast andra i dagens samhälle. Välfärdspolitiken har under efterkrigstiden inriktats på att generellt öka den personliga tryggheten, förbättra försörjningsmöjligheterna och bättre anpassa arbetslivet till människan. De åtgärder som vidtagits har bl. a. fön med sig en omflyttning mellan regioner, förändrade produktionSsätt och nya boendeformer.

Detta har löst viktiga problem för människorna men samtidigt skapat nya såsom osäkerhet i ny miljö och bristande självtillit i nya förhållanden mellan människor. faktorer som kan leda till alkoholmissbruk.

lnom arbetslivet har strukturrationaliseringar medfört många för män- niskorna positiva följder såsom mindre tungt arbete och säkrare försörjning. Samtidigt har emellertid den uppskruvade arbetstakten blivit en allvarlig stressfaktor. Fysiska hälsorisker i form av luftföroreningar och buller liksom olycksfallsrisker står fortfarande kvar och verkar på många psykiskt pres- sande. 1 en starkt industrialiserad produktion har vidare individens roll i

2 Riksdagen 1976/77. ] saml. Nr 108

18

arbetet förändrats. För många har det inneburit större möjligheter att utforma sin egen situation, medan andra. som endast har en detalj i produktionen att sköta, känner enformighet i arbetet. De upplever sig också ha små möj- ligheter att påverka sina arbetsvillkor och arbetsformer.

Arbetslöshet kan för de människor som drabbas eller hotas av den orsaka allvarliga sociala problem. Den sysslolöshet och osäkerhet som kan bli en följd särskilt för unga människor när de inte får någon förankring i arbetslivet kan vara grundläggande orsaker till missbruk.

1 skolan står konkurrens och utslagning kvar som betydande problem trots de senaste årtiondenas reformer. Bland dem som inte förmår att hävda sig kan bristande självtillit vålla sociala problem i form av t. ex. alkohol- missbruk.

Urbaniseringen har förändrat människornas fritidsanvändning. Befolk- ningsomllyttningen har, i varje fall i de stora inflyttningsorterna, förändrat kontakterna mellan människor. Den isolering som vissa människor då har hamnat i skapar otillfrcdsställelse och är sannolikt en viktig orsak till för stor alkoholkonsumtion.

Samlevnadsproblem i äktenskapet eller familjen kan ofta leda till alko- holproblem.

Mot den bakgrund som här har tecknats anser beredningsgruppen det naturligt att alkoholpolitiken ses i ett nytt sammanhang. Eftersom alko- holmissbruket ofta har sin orsak i sociala förhållanden bör det i första hand angripas med i vid mening socialpolitiska insatser. Det man vill sätta in som specifikt alkoholpolitiskt måste ses som ett komplement till andra åtgärder som syftar till att förbättra förhållandena inom arbetslivet, skolan, familjeli- vet, boendet och fritidsutnyttjandet.

Beredningsgruppen övergår därefter till att redovisa de mål som under senare år har ställts upp för politiken inom olika samhällsområden och behandlar först den förändring som har skett av socialpolitikens inriktning.

Enligt beredningsgruppen kan man i mycket allmänna termer säga att socialpolitikens mål har vidgats till att skapa en bättre livsmiljö och livs- kvalitet. Samtidigt har socialpolitikens samspel, i vissa fall integration. med andra samhällsaktiviteter blivit mer markerad.

Vidare innebär kraven på solidaritet mellan samhällsmedlemmarna behov av större inlevelse och engagemang för att skapa möjlighet för människor att stödja varandra och förhindra utslagning. Konkret har de medfört att en ökad tonvikt har lagts på förändringar i den enskildes miljö. dvs. inom arbets-. utbildnings-, boende— och fritidsmiljön.

Således har man t. ex. inom socialvården genom ändrad organisation för- sökt nå en ökad integration och samordning med närliggande funktioner. Detta har bl. a. inneburit en förskjutning från åtgärder riktade mot individen till generella förebyggande åtgärder, en ökad satsning på öppen vård i stället för institutionsvård och på social service i stället för social kontroll samt

Prop. 1976/77:108 19

återhållsamhet med tvångsåtgärder till förmån för ökad frivillighet. Denna nya inriktning kommer till uttryck i s'ocialutredningens principbetänkande (SOU 1974:40) Socialvården Mål och Medel.

Samma tendens kan noteras på andra områden. lnom arbetslivet har strä- vandena i allt större utsträckning inriktats på förbättring av arbetsmiljö och anställningsvillkor. Bostadspolitiken har vidgats till att i högre grad upp- märksamma bostadsmiljöfrågor. lnom utbildningspolitiken har. nu senast genom SlA-reformentprop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/761367), en förskjutning stegvis skett från individuella till sociala mål. Strävan är att få till stånd ett ökat samspel mellan skola och annan samhällsverksamhet och att vidga kontakten med arbetslivet. För kulturpolitiken har ställts som mål att öka den enskildes kontakter med kulturlivet och nå och engagera fler människor. lnom kriminalpolitiken betonas numera allt starkare vikten av en samverkan mellan kriminalvården och övriga samhällsorgan.

Beredningsgruppen finner att det gemensamma målet för dessa insatser kan sägas vara att skapa en bättre samhällsmiljö. En socialpolitik med den inriktning och de mål som här har antytts motverkar enligt berednings- gruppen aktivt uppkomsten av sociala missförhållanden och minskar därmed på sikt missbruket av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Somjag tidigare har framhållit bör åtgärder vidtas för en sådan begränsning av den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att tränga tillbaka" alkoholmissbruket och motverka alkoholskadorna. Socialpolitiska insatser av skilda slag har också sin givna plats då det gäller att främja en sådan utveckling. En socialpolitik med den inriktning och de mål som bered- ningsgruppen har antytt bör verksamt bidra till att dämpa missbruket av alkohol och andra beroendeframkallande medel samt att begränsa de skador som följer av missbruket. Restriktioner i handeln med alkoholdrycker krävs också, främst som ett skydd för ungdomen. Socialpolitiska insatser, i samspel med andra åtgärder, bör utgöra grunden för samhällets alkoholpolitik.

Anknytningen till socialpolitiken leder enligt beredningsgruppens mening till att ansvaret för de alkoholpolitiska frågorna på central verksnivå bör anfönros socialstyrelsen. Härigenom skapas goda förutsättningar för en sam- ordning av alkoholpolitiken med åtgärder mot andra missbruksformer och med andra socialpolitiska insatser. Större delen av de uppgifter som nu handhas av alkoholbyrån hos riksskatteverket bör föras över till socialsty- relsen. 1 övrigt bör de särskilda uppgifter som vissa andra myndigheter och organisationer f. n. har ligga kvar hos dessa. Sålunda bör skolöversty- relsen även i framtiden bevaka alkoholfrågorna i skolan, statens ungdomsråd fördela anslagen till ungdomsorganisationerna för informationsverksamhet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) behålla sin viktiga roll som informationskanal för folkrörelserna.

1 beredningsgruppens ställningstagande ligger att ett särskilt alkoholpo- litiskt råd, som APU har föreslagit, inte bör inrättas. Däremot föreslås att

Prop. 1976/77:108 20

det till socialstyrelsen knyts en alkoholpolitisk grupp med representanter för arbetsmarknadens parter, folkrörelserna och andra organ inom samhälls- livet.

Med anledning av vad jag tidigare har sagt anser jag liksom berednings- gruppen att socialstyrelsen bör anförtros det centrala ansvaret för de al- koholpolitiska frågorna. Som kommer att framgå senare i mitt anförande ansluter jag mig till beredningsgruppens förslag i fråga om fördelningen av uppgifter mellan socialstyrelsen och vissa andra myndigheter och or- ganisationer.

Beredningsgruppens förslag i fråga om den alkoholpolitiska gruppen inom socialstyrelsen är väl underbyggt. Tillkomsten av ett sådant organ bör verk— samt bidra till att skapa goda kontakter mellan socialstyrelsen och or- ganisationerna i de alkoholpolitiska frågorna. Jag tillstyrker därför förslaget. Enligt min mening bör gruppen ges benämningen Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Nämnden bör ha beslutanderätt i en rad frågor som rör alkoholpolitikens utformning och inriktning och bör kunna ta initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning.

Stat och kommun har gjort kraftigt ökade satsningar på stöd åt förenings- livet. Från statens sida har det centrala stödet byggts ut liksom aktivi- tetsstödet. Primärkommuner och landSting har nästan genomgående starkt ökat sitt stöd under de allra senaste åren. Trots detta kämpar många or- ganisationer med ekonomiska svårigheter. Detta är otillfrcdsställande efter- som det engagemang och den normbildning som äger rum i folkrörelserna utgör ett stöd och en stimulans till personlighetsutveckling för dem som engageras i föreningslivet.

Beredningsgruppen framhåller att folkrörelserna och organisationerna har en väsentlig roll att fylla inom alkoholpolitiken. En naturlig väg att föra ut alkoholpolitiska målsättningar är nämligen att använda sig av instrument som människor känner förtroende för. Enligt beredningsgruppen är genom- förandet av alkoholpolitiken i mycket en fråga om ett samspel mellan skilda organs insatser. Ett sådant samspel möjliggör både en differentiering och en decentralisering av verksamheten. Genom t. ex. fritids- och kulturpo- litiken har ett mönster skapats som har visat sig framgångsrikt och effektivt. Föreningsliv och samhällsorgan samverkar, var och en på sina egna villkor men med gemensamma mål. Strävan har varit att uppnå största möjliga enkelhet och att ge organisationerna ett eget ansvarsområde.

Beredningsgruppen betonar vidare att samhällets åtgärder mot alkohol- missbruk har betydelse inte minst från brottsförebyggande synpunkt. Det föreligger ett samband mellan å ena sidan alkoholpåverkan och alkohol- missbruk. å andra sidan kriminalitet i olika former, särskilt då våldsbrotts- lighet. Andelen alkoholmissbrukare inom kriminalvårdsklientelet har sedan länge varit hög. På många håll är alkoholmissbruk det klart dominerande problemet bland frivårdsklienterna.

Prop. 1976/77:108 21

De brottsförebyggande synpunkterna bör därför enligt beredningsgruppen beaktas vid utformningen av riktlinjerna för den framtida alkoholpolitiken. Bevakningen av dessa frågor bör ankomma på brottsförebyggande rådet i dess egenskap av samordnande organ för de brottsförebyggande insatserna.

Enligt beredningsgruppens mening bör ett alkoholpolitiskt program så- ledes domineras av socialpolitiska insatser. Det framhålls dock att sådana inte är tillfyllest. Liksom tidigare bör prissättningen på alkoholdrycker an- vändas som ett instrument för att hålla tillbaka konsumtionen. Priserna bör också anpassas så, att konsumtionen inriktas på de alkoholsvagare dryck- erna.

Beredningsgruppen diskuterar möjligheterna att genom direkta åtgärder snabbt få till stånd en varaktig minskning av totalkonsumtionen. Enligt beredningsgruppens mening står i så fall i praktiken knappast något annat medel till buds än en kraftig höjning av alkoholpriserna utöver vad som följer av den allmänna prisutvecklingen. Beredningsgruppen påpekar att APU. med beaktande bl.a. av riskerna för hembränning och smuggling vid en höjning av den relativa prisnivån, fann den gällande avvägningen av prisnivån för sprit och vin i huvudsak riktig. Beredningsgruppen ansluter sig till denna uppfattning och framhåller att den av det övervägande antalet remissinstanser lämnades utan erinran. Beredningsgruppen förklarar vidare att redan de skattehöjningar som nu är påkallade med hänsyn till den all- männa prisutvecklingen kommer att medföra en kraftig höjning av alko- holpriserna.

BeredningsgrUppen framhåller slutligen att det även i fortsättningen bör finnas restriktioner, främst som ett. led i skyddet av ungdomen. Restrik- tionerna bör dock begränsas till sådana som av en bred allmänhet kan upp- fattas som meningsfulla. 1 gengäld bör man satsa på att bättre än i dag övervaka att nykterhetspolitiska olägenheter inte uppkommer i samband med försäljning av alkoholdrycker. I detta syfte föreslås en betydande ökning av den personal hos länsstyrelserna som sysslar med hithörande frågor.

Jag ansluter mig till vad beredningsgruppen har anfört i fråga om folk- rörelsernas och organisationernas roll, bevakningen av brottsförebyggande insatser och behovet av restriktioner.

Jag finner det väsentligt att alkoholbeskattningen och därmed prissätt- ningen på alkoholdrycker används som ett instrument i konsumtionsbe- gränsande syfte. Priserna bör anpassas så, att de underlättar strävandena att åstadkomma en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen. Vid höjning av den relativa prisnivån bör dock, som beredningsgruppen påpekar, göras en avvägning mot riskerna för bl.a. hembränning. Man vet ännu alltför litet om den närmare inverkan som olika prisförändringar har på konsumtionen på kortare och längre sikt. Det är angeläget att sambandet mellan pris och konsumtionsutveckling studeras närmare. Det bör ankomma på socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor att ta initiativ i denna fråga.

Prop. 1976/77:108 22

Chefen för budgetdepartcmentet kommer att ta upp frågan om de skat- tehöjningar som beredningsgruppen har aktualiserat.

Jag kommer i det följande att föreslå en kraftigt ökad satsning på in- formation. Utöver de medel som fördelas till ungdomsorganisationer bör medel anvisas socialstyrelsen för kampanjer för helnykterhet i vissa situa- tioner, t. ex. inom arbetslivet och i trafiken. och för andra initiativ, t. ex. i samarbete med de fackliga organisationerna. Jag kommer också att föreslå att särskilda projektmedel skall utgå från allmänna arvsfonden för försök med fritidsaktiviteter, främst för ungdomar.

l linje med vad jag har förordat kommer vidare chefen för utbildnings- departementet att föreslå en ökning av anslagen till alkoholforskningen och statsrådet Mogård åtgärder för skolans undervisning i alkoholfrågor.

Huvuddelen av förslaget bör genomföras den 1 januari 1978. Som jag senare kommer att närmare utveckla gör sig emellertid särskilda synpunkter gällande i fråga om genomförandet av bl. a. förslaget om ökning av per- sonalen hos länsstyrelserna och vissa förslag som har samband med nu utgående anslag. I dessa frågor föreslås ett genomförande den 1 juli 1977.

3.2. Information

Information i alkoholfrågan bedrivs i dag på ett mycket brett fält. APU lät år 1970 genomföra en kartläggning av den information om alkoholfrågor som kom från myndigheter, institutioner, organisationer och företag. Det visade sig att omkring 1 100 organ då bedrev informationsverksamhet. 1 denna siffra är inte inräknade t. ex. nykterhetsrörelsens lokala föreningar. Antalet sådana föreningar uppgick år 1970 till 6746.

Statliga medel till information om alkohol fördelas i huvudsak av statens ungdomsråd. Hänill kommer information genom socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden), skolan, Systembolaget, olika samhälls- organ i samarbete med folkrörelser, t. ex. i form av kampanjer om nykterhet och trafik, och Föreningen Fruktdrycker.

Av betydelse är även de medel som tilldelas organisationer och Cen- tralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

] prop. 1976/77:100 (bil. 8 s. 184) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 4 milj. kr. och till Föreningen Fruktdrycker beräkna ett anslag av 50 000 kr. Jag anhåller att i detta sammanhang få ta upp dessa frågor.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att anmäla frågor som rör CAN:s information och statsrådet Mogård den informationsverksamhet som bedrivs i skolan.

Budgetåret 1972/73 ställdes första gången medel till statens ungdomsråds förfogande för upplysning bland ungdom om alkohol- och narkotikaproblem

Prop. l976/77:108 . 23

(prop. 1972z6l, SkU 1972:130, rskr 1972124). Anslag beviljades med 5 milj. kr. för verksamhet under två år. Budg'etårcn 1974/75 och 1975/76 beviljades ytterligare anslag med 2,5 milj. kr. för vart och ett av åren. För budgetåret 1976/77 disponerar statens ungdomsråd 4 milj. kr. för denna verksamhet. Medlen fördelas i samråd med h-nämnden.

l prop. l972:61 (s. 20) framhölls att upplysningsverksamheten inte fick bli centralstyrd utan att den skulle genomföras av olika organisationer. Sta- tens ungdomsråd har hittills förmedlat bidrag till 35 organisationer.

Föreningen Fruktdrycker har för budgetåret 1976/77 ett anslag på 50 000 kr. för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Anslaget innebar en uppräkning med 15000 kr. från föregående budgetår.

Beredningsgruppen förklarar att den delar APU:s och remissinstansernas uppfattning att resurser behövs för en ökad information om alkoholpolitiska frågor och att informationen måste kombineras med andra åtgärder. Be- redningsgruppen framhåller vidare att information i dag ofta bedrivs ge- mensamt i fråga om alkohol och narkotika. De medel som statens ung- domsråd fördelar är avsedda för information i båda dessa frågor. Enligt beredningsgruppen är det en allmän uppfattning att missbruk av alkohol och narkotika, liksom missbruk av andra medel såsom thinner och läke- medel, beror på likartade sociala störningar.

Det är angeläget att framtida informationsinsatser får till syfte att motverka missbruk av samtliga dessa medel. Samma breda inriktning bör enligt be- redningsgruppen gälla inom forskningen, på fritidsområdet, i arbetslivet och i skolan. Informationen bör riktas in på bakomliggande omständigheter som skapar missbruk av beroendeframkallande medel och främja en hjälpande inställning till missbrukarna. Det är vidare angeläget att informationen får sådan utformning att den bidrar till en ökad debatt och opinionsbildning kring de framtida åtgärderna mot missbruk.

Beredningsgruppen anser att de mål som har ställts upp av riksdagen för de medel som statens ungdomsråd fördelar till olika organisationers informationsverksamhet kan tjäna som vägledning för all information om beroendeframkallande medel.

Det innebär följande. informationen skall sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang. Den skall vidga medvetenheten om att män- niskors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till soli- dariska insatser. Slutligen skall den medverka till sådan förändring i synen på de som har skadats genom missbruket att deras delaktighet i den sam- hälleliga gemenskapen tryggas.

Jag ansluter mig till uppfattningen att resurser behövs för en ökad in- formation om alkoholpolitiska frågor. Som beredningsgruppen framhåller bör informationen omfatta även andra missbruksmedel som narkotika och sniffningsmedel. Då det gäller målet för informationen vill jag för min del, utöver vad beredningsgruppen har pekat på, betona vissa angelägna upp-

Prop. 1976/77: [08 24

gifter. Som jag tidigare har framhållit måste en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen ses som ett medel för att tränga tillbaka alkoholmiss- bruket och motverka alkoholskadorna. l linje härmed bör informationen understryka den fara för skador som ligger i bruket av alkohol. Även in- formation som ger kunskap om alkoholens verkningar från fysiologiska och psykologiska synpunkter är värdefull. Detta gäller i särskilt hög grad för upplysningen till ungdom. Vidare bör informationen betona vikten av hel- nykterhet under uppväxtåren och i särskilda situationer, t.ex. i trafiken och i arbetslivet. Slutligen är det enligt min uppfattning en angelägen uppgift att ge sådan information om alkohollagstiftningen som bidrar till att skapa förståelse för de regler och restriktioner som finns.

En stor del av informationen bör avse ungdomen. Att påverka ungdomens sociala situation och inställning till alkohol är viktigt. [ dag nås ungdomen, främst genom folkrörelserna och skolan, av en omfattande information i alkoholfrågan. Genom det stöd till aktiviteter som jag senare kommer att föreslå kan informationen till ungdomen väntas få än större omfattning. Samtidigt är det som APU och beredningsgruppen understryker viktigt att informationen inte ensidigt riktas in på ungdomsgrupperna. Även de vuxnas situation och attityder behöver påverkas. Utan stöd från den vuxna ge- nerationen förfelas lätt informationen till ungdomen. Därför bör i större utsträckning än tidigare informationen också avse vuxna. Detta gäller särskilt föräldrar men även lärare och ungdomsledare av olika slag. Enligt vad be- redningsgruppen har funnit är organisationerna intresserade av att ta ansvar för en vidgad information.

Även socialstyrelsen och kommunerna bör enligt min mening 'i ökad utsträckning rikta informationen mot vuxengrupperna.

informationsverksamheten bör endast i begränsad omfattning ske genom stora, riksomfattande kampanjer. Kostnaderna för sådana kampanjer är stora liksom riskerna för att de förfelar sitt mål. inom vissa bestämda områden bör dock större kampanjer kunna sättas in. i arbetslivet, i trafiken och i samband med bad och båtfärder bör ställas särskilda krav på nykterhet. Dessa områden lämpar sig också för riksomfattande kampanjer.

En väg att ge informationen särskild genomslagskraft är att kombinera den med aktiviteter av olika slag. Erfarenheter de senaste åren från bl. a. statens ungdomsråds verksamhet visar att information som sätts in i ett naturligt sammanhang ger särskilt gott resultat. Det är enligt min mening lämpligt att information i alkoholfrågan ingår som ett led i de fritidsak- tiviteter som jag i fortsättningen kommer att förorda.

I likhet med beredningsgruppen vill jag kraftigt understryka att det är en fördel om informationen går ut från ett stort antal instanser. Genom att informationen sprids på de vägar som är naturliga för annan kontakt- verksamhet ökar möjligheterna att nå ut med informationen. Jag vill i detta sammanhang också betona massmedias stora genomslagskraft.

Prop. 1976/77:108 25

Folkrörelserna bör ges resurser att även i fortsättningen svara för över- vägande delen av alkohol- och narkotikaupplysningen. Det har visat sig att de i många fall då det har gällt att få ut information om alkohol har prövat nya vägar'och nått människor utanför sina vanliga medlemsgrupper. Folkrörelsernas möjlighet att väva samman information och aktivitet ger dem vidare särskilda förutsättningar att lyckas med sin informationsuppgift. Av betydelse är också vissa organisationers strävan att bedriva alkohol- och narkotikainformation i små grupper på arbetsplatsen, i skolan och i bostadsområdet. Det är härvid en självklarhet att folkrörelserna självständigt bedriver verksamheten med utgångspunkt i sina egna värderingar och att innehållet får präglas av varje folkrörelses särart.

Jag övergår nu till att beröra socialstyrelsens informationsansvar. Som jag tidigare har sagt bör socialstyrelsen tilldelas ansvaret på central myndighetsnivå för samhällets alkoholpolitik. ] detta ansvar ligger då också det samhälleliga ansvaret för informationsfrågorna.

När det gäller den närmare utformningen av denna uppgift vill jag i likhet med beredningsgruppen och liertalet remissinstanser som har yttrat sig över APU:s förslag peka på riskerna för att samordning av informationsinsatserna kan leda till central styrning av verksamheten. Det kan medföra att in- formationen begränsas till att gå genom ett fåtal kanaler. Som tidigare har påpekats har den information som kommer från skilda håll i olika utformning och som anknyts till aktiviteter på arbetsplatsen eller på fritiden större möj- lighet att bli framgångsrik. I vissa fall kan det finnas skäl som talar för samordning av de informationsinsatser som förekommer på det alkohol- politiska området. Detta får emellertid inte leda till en centraliserad in- formationsverksamhet, som begränsar mångfalden och försvårar organisa- tionernas arbete.

1 socialstyrelsens ansvar bör ingå att, i den mån detta befinns lämpligt av berörda parter, verka för en samordning av riksomfattande informa- tionskampanjer i de sammanhang som tidigare har nämnts. Sådana kam- panjer bör planeras och genomföras i samarbete med organisationerna, varvid dessa självständigt avgör i vad mån de vill medverka. Initiativ till kam- panjerna bör, förutom av socialstyrelsen och andra myndigheter kunna tas av organisationerna, t. ex. av arbetsmarknadens parter i fråga om kampanjer på arbetslivets område, av motororganisationerna i fråga om traliknyktcr- hetskampanjer Och av livräddningssällskapet i fråga om kampanjer mot al- kohol i samband med bad och båtfärder.

Som beredningsgruppen har föreslagit bör socialstyrelsen tilldelas 3 milj. kr., beräknat för helt verksamhetsår, att användas för att stödja riksom» fattande informationskampanjer. Denna summa bör täcka kostnaden för minst en sådan kampanj.

Socialstyrelsen kommer som framgår att få nära kontakt med informa- tionsfrågorna. Hos socialstyrelsen finns vidare en betydande erfarenhet från

Prop. 1976/77:108 26

angränsande områden. Socialstyrelsen bör därför kunna bedöma om behov uppstår av kompletterande insatser på informationens område. En sådan insats kan vara information till grupper som lever isolerade från samhälls- gemenskap och organisationsliv. Dessa grupper nås sällan av information på vanliga vägar. Det kan i stället bli fråga om en uppsökande verksamhet och en särskild utformning av informationsåtgärderna kopplad till aktiviteter av olika slag. De människor det är fråga om är ofta kända av social- och fritidsförvaltningarnas personal. Det bör därför vara en uppgift för kom- munerna, gärna i samverkan med frivilliga organisationer. att söka ge dessa grupper del av information. Vissa klientorganisationer som t. ex. länkrörelsen fyller här redan i dag en viktig uppgift. I samarbete med den kommunala socialvården bör dessa och andra organisationers insatser kunna utvecklas ytterligare. En sådan verksamhet som jag nu har berört kan emellertid bli kostnadskrävande genom att de personer som skall föra ut informationen kan behöva särskild utbildning. Det är också tänkbart att särskilt material behöver framställas eller att verksamheten på annat sätt måste få en an— norlunda inriktning.

Socialstyrelsen bör därför ges resurser att stödja sådan verksamhet. En annan angelägen uppgift för socialstyrelsen kan vara att lämna ekonomiskt bidrag till särskilda projekt på arbetslivets område. Socialstyrelsen bör i en- lighet med beredningsgruppens förslag disponera 2 milj. kr., beräknat för helt verksamhetsår, för att stödja insatser av det slag som nu har nämnts och för att täcka andra behov av kompletterande informationsåtgärder.

Om organisationerna önskar bistånd och råd i tekniska frågor när det gäller information bör socialstyrelsen kunna ge önskad hjälp, t. ex. i form av förstärkta ekonomiska resurser som ger organisationerna i fråga möjlighet att anlita den sakkunskap som de anser sig behöva. Samma är förhållandet med material för informationsverksamhet.

Anslaget till Upplysning i alkoholfrågor m. m. räknades för innevarande budgetår upp från 2,5 milj. kr. till 4 milj. kr. Som jag tidigare har framhållit är det viktigt att ungdomen ges upplysning om alkohol, sniffningsmedel och narkotika. [ likhet med beredningsgruppen anser jag därför att det för budgetåret 1977/78 bör utgå anslag för denna verksamhet med oförminskat belopp, 4 milj. kr. Statens ungdomsråd svarar för fördelningen av dessa medel. Jag förutsätter att ungdomsorganisationerna inte samtidigt söker an- slag till informationsverksamheten hos både socialstyrelsen och statens ung- domsråd.

I likhet med beredningsgruppen anser jag att Föreningen Fruktdrycker fullgör en viktig uppgift med små resurser. För budgetåret 1977/78 bör anslaget till föreningen räknas upp med 20000 kr. till 70000 kr. Därefter bör särskilt anslag till föreningen inte föras upp på statsbudgeten. I stället bör det ankomma på socialstyrelsen att inom ramen för mcdgivna anslag lämna bidrag till föreningen.

Prop. 1976/77:108 27

Beträffande Sveriges Radios roll som opinionsbildare på alkoholområdet vill jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet framhålla att denna berörs av innehållet i gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio och därför bör bedömas av nu sittande radioutredning iU l974:08).

3.3. Aktivitetsstöd m.m. 3.3.1 5 röd är .n'iridsakrivirerer

ll beredningsgruppens rapport redovisas ett förslag rörande försöksverk- samhet inom fritidsområdet med inriktning på de människor som är särskilt 'utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk eller missbruk av andra be- roendeframkallande medel. Beredningsgruppen framhåller att det inte är fråga om några klart avskiljbara grupper. Gemensamt för de människor som åsyftas är dock att de har sociala problem. Det kan vara fråga om störningar i familjen, skolan eller arbetslivet. Ofta har dessa människor svån att nå kontakt med andra. de har en negativ inställning till samhället och saknar insikt om vad de kan göra för att ge mening åt tillvaron. De återfinns bland både ungdom och vuxna.

Frivilliga organisationer och kommunala förvaltningar gör redan i dag stora insatser för att nå alla grupper av människor med fritidsverksamhet. Detta är dock beträffande vissa grupper inte möjligt utan intensiv upp- sökande verksamhet. De frivilliga organisationerna har små resurser för så- dant arbete. Kommunerna har i sin utbyggnad av service inom fritidssektorn inte alltid kunnat ta hänsyn till de skilda behov av stöd och stimulans som finns i olika områden. Dessa begränsningar medför att de grupper som behöver särskild hjälp med sin fritidsverksamhet inte alltid nås av det utbud som finns på fritidssektorn. Det kan dock antas att en målinriktad fritids- verksamhet, anpassad till dessa gruppers särskilda behov och levnadsför- hållanden, skulle leda till goda resultat. Erfarenheter av den försöksverk- samhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7—12 år sOm har bedrivits med stöd ur allmänna arvsfonden tyder på detta. Tillräckligt underlag saknas dock för att i dag bestämma formerna för en sådan målinriktad fritids— verksamhet. Jag förordar en försöksverksamhet för att vinna erfarenhet om möjligheterna att nå ut med olika fritidssysselsättningar till de grupper av människor som är i särskilt behov av aktiviteter.

Socialstyrelsen bör tilldelas anslag för verksamhet i enlighet med det an- förda. Med hänsyn till verksamhetens syfte bör medel kunna ställas till förfogande ur allmänna arvsfonden. Bidrag till försöksverksamhet bör be- viljas frivilliga oganisationer. Även kommuner bör kunna erhålla bidrag till försöksprojekt som syftar till att öka erfarenheterna av denna typ av fritidsverksamhet.

Försöksverksamheten bör ges en variationsrik utformning och olika mo-

Prop. 1976/77:108 28

deller bör prövas. Det är särskilt angeläget att pröva olika former för sam- arbete mellan kommuner och folkrörelser på detta område som ofta kräver Stora insatser av erfarna socialarbetare och fritidsledare.

För att nå sitt syfte bör verksamheten riktas in på gemenskap och aktivitet i små grupper i människornas egen miljö. Det är naturligt att stödet i första hand används för aktiviteter bland ungdom. På lång sikt bedrivs dock det bästa förebyggande arbetet för barn och ungdom med deras föräldrar. Ett allmänt mål för fritidsverksamhet är vidare att överbrygga motsättningar mellan generationer. Bidrag bör därför kunna ges till aktiviteter bland alla åldersgrupper. Det är en fördel om projekten utformas på sådant sätt att de blir tillgängliga för både ungdomar och äldre. Då de grupper som avses med stödet kan ha mycket olika sammansättning är det viktigt att verk- samheten inte i förväg låses i bestämda former. Det bör i stället ligga på organisationerna och kommunerna att från fall till fall bestämma den när- mare inriktningen av verksamheten. En förutsättning för bidrag till verk- samheten bör dock vara att denna avser bestämda projekt, som redovisas i bidragsansökningen.

Inom ramen för försöksverksamheten bör det vidare kunna anordnas nö- jesverksamhet i lokaler där alkoholservering inte förekommer. Stödet till sådan verksamhet bör självfallet inte begränsas till att avse endast vissa grupper av människor. Någon begränsning i fråga om arrangörer för verk- samheten bör inte heller göras.

Försöksverksamheten bör pågå i högst fem år. Det bör ankomma på so- cialstyrelsen att medjämna mellanrum utvärdera verksamheten på grundval av redovisningar från kommuner och organisationer som erhållit bidrag. Jag beräknar i likhet med beredningsgruppen att årliga anslag kan beviljas ur allmänna arvsfonden med 5 milj. kr. Anslagens storlek bör dock inom den angivna ramen få bero på tillgången till lämpliga projekt.

3.3.2. Alkohol/ria restauranger

I prop. 1976/77:100 (bil. 8 s. 223) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1977! 78 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Sedan år 1955 finns möjlighet att erhålla statliga lån till inrättande av alkoholfri restaurang. I mån av tillgång på anvisade medel kan lån beviljas för bl.a. mindre utvidgning och modernisering av restauranglokal och för att täcka behov av rörelsemedel. Däremot utgår ej driftbidrag. Särskilda villkor gäller för lånen.

För budgetåret l955/56 anvisades 500000 kr. för låneverksamhetcn. Mindre årliga anslag har därefter anvisats. Den 30juni 1976 var behållningen på anslaget ll9 000 kr. För budgetåret 1976/77 har anvisats ] 000 kr. Linder

Prop. 1976/77:108 29

perioden 1955—1976 har 28 ansökningar getts in. Endast 13 av dessa har bedömts uppfylla de lånevillkor som gäller. Lån har beviljats för sammanlagt 859000 kr. Fyra av de lån som har beviljats har ej utnyttjats eller ganska omgående återbetalats.

Beredningsgruppen redovisar att det i Norge finns möjlighet att erhålla lån till alkoholfria restauranger i betydligt större utsträckning än vad som gäller i Sverige. Långivningen har där fått ganska stor omfattning. Den 30 juni 1976 fanns omkring 16 milj. norska kronor placerade i olika lån.

En översyn av lånemöjligheterna för alkoholfria restauranger har nyligen företagits i Norge och har i september 1976 redovisats i ett betänkande (NOU 1976137) Alkoholfrie hoteller og restauranter. 1 betänkandet anges att det år 1975 gavs in låneansökningar på sammanlagt 15 milj. norska kronor medan endast en femtedel av detta belopp fanns tillgängligt för ut- låning. Det framhålls i betänkandet att de alkoholfria restaurangerna genom- gående har en ansträngd ekonomi och att ett stort antal restauranger har fått lägga ned rörelsen de senaste åren. Enligt betänkandet bör i framtiden en ökad satsning ske på olika former av aktiviteter vid sidan av den rena restaurangverksamheten och det föreslås ett engångsanslag av 10 milj. norska kronor för att göra det möjligt att bevilja de mer angelägna av de låne- ansökningar som för närvarande föreligger.

Beredningsgruppen konstaterar att möjligheten att söka lån till alkoholfria restauranger har utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Anledningen till detta är enligt beredningsgruppen säkerligen att lånestödet som det nu är utformat saknar avgörande betydelse då det gäller möjligheten att konkurrera med restauranger av annat slag. Beredningsgruppen anser att lånemöjlig- heten, om den skall behållas. bör utökas väsentligt och formerna för lån- givningen omprövas. Med hänsyn bl. a. till erfarenheterna från Norge finner beredningsgruppen dock, i likhet med APU, att lånemöjligheten bör av- vecklas.

1 Norge har stödet till de alkoholfria restaurangerna kommit att kräva stora kapitalinsatser. Det har där visat sig att de alkoholfria restaurangerna trots detta har svårt att klara sig i konkurrensen med restauranger med alkoholservering. Det finns enligt min mening knappast anledning att tro att utvecklingen i Sverige blir annorlunda om lånemöjligheten utvidgas. En ekonomisk satsning på stöd åt alkoholfria restauranger måste dessutom vägas emot behovet av andra alkoholpolitiska insatser på fritidsområdet. Härvid utgör sannolikt sådan verksamhet som riktas in på aktiviteter ett mera attraktivt alternativ till restauranger med alkoholservering. Detta torde gälla inte minst för ungdomar. Jag ansluter mig således till beredningsgruppens uppfattning och förordar att möjligheten att ge lån till alkoholfria restauranger avvecklas. Det bör stå nämnden för alkoholfrågor fritt att överväga det alkoholpolitiska behovet av en möjlighet till stöd i andra former åt sådan verksamhet som nu har

Prop. 1976/77:108 30

berörts. Om nämnden finner att det med rimliga insatser kan åstadkommas ett verksamt stöd bör förslag läggas fram för socialstyrelsen. Lånemöjligheten bör upphöra vid 1977 års utgång. För budgetåret 1977/78 bör det beräknade investeringsanslaget tas upp. De bestämmelser som nu gäller bör även efter utgången av år 1977 tillämpas på redan beviljade lån.

3.4. Alkoholfrågan i arbetslivet

l arbetslivet har frågor med anknytning till alkohol främst beaktats av samarbetsorgan såsom Samarbetskommittén för alkoholfrågor och Alkohol- och narkotikarådet tALNA-rådet). Som en följd av de reformer på arbetslivets område som har genomförts under senare år har skapats nya organ med förutsättningar att arbeta med frågor kring alkohol och narkotika. Den verk- samhet som bedrivs av skyddskommittéer och anpassningsgrupper kan kny- ta an till sådana frågor. Även företagshälsovården har viktiga uppgifter i detta sammanhang.

Enligt beredningsgruppen har diskussionen kring alkohol och arbete ofta ensidigt rört sig om alkoholens negativa inverkan på arbetsresultatet och risken för den som är alkoholpåverkad på arbetsplatsen att åsamka sig själv eller annan fysisk skada. Missbruk av alkohol i arbetet har därför kommit att uppfattas främst som ett disciplinärt problem. Beredningsgruppen fram- håller att APU och remissinstanserna har tagit avstånd från denna snäva inställning och har betonat att förebyggande åtgärder måste komplettera och ersätta varningar och avskedanden. De har vidare ansett att åtgärderna främst måste riktas in på arbetsmiljön men även ta sikte på arbetstagarnas sociala situation i övrigt.

Jag delar denna uppfattning och vill särskilt understryka vikten av det reformarbete som bedrivs på arbetslivets område. För att alkoholpolitiska strävanden skall få största möjliga genomslagskraft krävs det att arbets- tagaren upplever sin situation som meningsfylld och att arbetet kan utföras under goda yttre omständigheter.

Jag anser i likhet med APU och remissinstanserna angeläget att insatser för information om alkohol görs på arbetsplatserna. Informationen bör om- fatta också andra beroendeframkallande medel. Information på arbetsplat- serna har möjlighet att nå ett stort antal människor.

Informationen kan lämpligen förmedlas genom att vissa nyckelgrupper av anställda såsom skyddsombud och fackliga förtroendemän får särskild undervisning som de sedan ger andra del av. Arbetarskyddslagen (194911) och lagen (19741358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen torde ge de personer som i första hand bör erhålla undervisning rätt till ledighet för detta ändamål med bibehållna anställningsförmåner.

Som jag har framhållit i annat sammanhang bör det finnas förutsättningar att genomlöra riksomfattande informationskampanjer på arbetslivets om-

Prop. 1976/77:108 . 31

råde. Ekonomiskt bidrag och annat stöd skall kunna lämnas till sådana kampanjer.

För den arbetstagare som redan missbrukar beroendeframkallande medel eller lever under sådana sociala påfrestningar att risk för missbruk föreligger behövs det hjälpande och stödjande åtgärder utöver information. Åtgärderna kan bestå i läkarvård. kurativa insatser eller hjälp till meningsfull fritids- sysselsättning. Behovet av hjälpåtgärder gör sig ofta först märkbart i ar- betssituationen.

Ansvaret för information och andra alkoholpolitiska åtgärder inom ar- betslivet bör i första hand ligga hos arbetsmarknadens parter och hos sam- arbetsorgan där dessa är företrädda. Härigenom vinner man att insatserna görs av personer som har god kännedom om arbetstagarnas förhållanden och som åtnjuter deras förtroende. Den särskilda verksamhet som bedrivs under ledning av Samarbetskommittén för alkoholfrågor och av ALNA-rådet riktas delvis in på hjälpande och stödjande åtgärder. Det är emellertid knap- past möjligt att nå alla arbetsplatser med denna verksamhet. En stor del av ansvaret för alkoholpolitiska åtgärder inom arbetslivet måste därför ligga hos andra samarbetsorgan. Skyddskommittéer, företagshälsovård och an- passningsgrupper har viktiga uppgifter i detta sammanhang.

I både skyddskommittéerna och anpassningsgrupperna finns företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. Dessa organ har möjlighet att genom sam- arbete utnyttja varandras specialkunskaper och att anlita sakkunnig hjälp från andra delar av samhällslivet. Beredningsgruppen uppger att det vid de kontakter som gruppen haft med företrädare för parter på arbetsmark- naden har kommit fram starka önskemål att alkoholpolitiska åtgärder vidtas av de samarbetsorgan som nu finns eller eljest i nära samverkan med ar- betstagarnas egna organisationer. Det har särskilt understrukits att man i anpassningsgrupperna avser att rikta ökad uppmärksamhet på frågor rö- rande missbruk av beroendeframkallande medel. Det har vidare pekats på att den arbetstagare som missbrukar alkohol eller annat beroendeframkal- lande medel kan räkna med och i första hand bör få hjälp och stöd från arbetskamrater.

Beredningsgruppen har övervägt om det finns behov av att inrätta en riksomfattande organisation inom arbetslivet med förebild i den i Norge verksamma organisationen Arbeidslivets komité mot alkoholisme og nar- komani ( AKAN). Enligt beredningsgruppens uppfattning har dock de organ som redan finns på arbetslivets område goda möjligheter att täcka behovet av alkoholpolitiska åtgärder. Jag delar denna mening.

Socialstyrelsen bör som central alkoholpolitisk myndighet noga följa ut- vecklingen på arbetslivets område och verka för att frågor om alkohol och andra beroendeframkallande medel blir allsidigt belysta. Jag föreslår i annat sammanhang att socialstyrelsen ges möjlighet att vid behov lämna eko- nomiskt stöd till informationskampanjer resp. uppdragsforskning med an- knytning till arbetslivet.

Prop. 1976/77:108 32

Socialstyrelsen bör också kunna stödja andra projekt, t.ex. genom att lämna bidrag ur det anslag för kompletterande informationsåtgärder som jag föreslår att styrelsen skall disponera. Som exempel på tänkbara projekt kan nämnas en försöksverksamhet som nyligen genomförts i samverkan mellan Statsanställdas Förbund och Verdandi. Projektet omfattade vissa anställda inom Stockholms teleområde och genomfördes som fältarbete. Målet för verksamheten var bl. a. att bryta isoleringen för de medlemmar som av olika anledningar befann sig i en svår och övergiven situation och att skapa ökad förståelse för människor med alkohol- och narkotikaproblem. Verksamheten har rönt stor uppskattning hos arbetstagarnas organisationer.

Det bör ankomma på socialstyrelsen att informera om de möjligheter styrelsen har att lämna ekonomiskt bidrag till alkoholpolitiska insatser på arbetslivets område.

3.5. Den centrala organisationen

Riksskatteverket utövar den centrala förvaltningen på alkoholområdet och har vidsträckta uppgifter som tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt al- kohollagstiftningen. Verket har också till uppgift att sammanställa statistiskt material och kontinuerligt följa konsumtion och missbruk av alkohol samt utvecklingen i övrigt på alkoholområdet. Riksskatteverket har hand om det särskilda registret rörande vissa alkoholbrott m.m.

Bland arbetsuppgifter i övrigt för riksskatteverket på alkoholområdet kan nämnas skyldighet att ge information om tillämpning och tolkning av gäl- lande bestämmelser. Huvuddelen av uppgifterna på alkoholområdet hand- läggs inom riksskatteverket vid byrån för alkoholärenden talkoholbyrån). Ärenden om uppbörd och redovisning av skatt på alkoholdrycker handläggs på riksskatteverkets avdelning för indirekt skatt.

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör so- cialvård. hälso- och sjukvård samt läkemedelslörsörjning. Styrelsen är vidare central myndighet för bl. a. vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt tillsynsmyndighet för länsnykterhetsnämnderna. Viss information i alko- holl'rågan bedrivs av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämn- den). De medel som disponeras av statens ungdomsråd för upplysning i alkoholfrågan fördelas i samråd med h-nämndcn.

Skolöverstyrelsen har i sin uppgift som central förvaltningsmyndighet för skolväsendet att bevaka frågor som rör skolans undervisning om alkohol och narkotika. Styrelsen disponerar anslag till CAN och har inseende över CAN:s verksamhet.

Beredningsgruppen delar APU:s uppfattning att det är viktigt att utveck- lingen på alkoholområdct följs fortlöpande och ingående och att alkohol- politiska synpunkter beaktas vid planering av den miljö som människan skall arbeta och bo i. För att så skall kunna ske krävs enligt vad bered-

Prop. 1976/772108 33

ningsgruppen betonar samordning inte bara av olika alkoholpolitiska insatser utan även samordning av sådana insatser med allmänpolitiska och soci- alpolitiska insatser.

APU föreslog att ett alkoholpolitiskt råd med myndighetsuppgifter skulle inrättas. Rådet skulle ha uppgifteri fråga om bl. a. information och forskning. följa och samordna samhällets. organisationers och enskildas insatser mot alkoholmissbruk samt genom utredningar och initiativ medverka i det al- koholpolitiska utvecklingsarbetet. Vid remissbehandlingen av APU:s förslag framförde ett flertal remissinstanser att inrättandet av ett särskilt alkohol- politiskt organ inte skulle främja en bred samordning av samhällets insatser. I stället skulle risk föreligga att alkoholfrågorna isolerades. Beredningsgrup- pen ansluter sig till denna mening och tar fasta på den vid remissbehand- lingen framlörda tanken på att lägga ansvaret för samordningsfrågorna hos socialstyrelsen.

Socialstyrelsens uppgifter har enligt beredningsgruppen stegvis förändrats. Från att ursprungligen ha omfattat enbart vårdfrågor har styrelsens arbets- uppgifter blivit bredare med tyngdpunkt på förebyggande åtgärder inom socialvården och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen fungerar i dag enligt beredningsgruppens mening som ett samlat socialpolitiskt ansvarsorgan. lnom styrelsen finns erfarenhet av alkoholfrågor och där finns vidare er- farenhet av problemen kring narkotika och andra beroendeframkallande me- del. Beredningsgruppen anser det därför naturligt att styrelsen tilldelas upp— giften som samordnande myndighet för alkoholpolitiken.

Jag delar beredningsgruppens uppfattning och föreslår alltså att social- styrelsen i framtiden skall ha ansvaret för alkoholpolitiken på central verks- nivå. Socialstyrelsens uppgift bör främst bli att verka för att alkoholpolitiska synpunkter noga beaktas i samhåillsutvecklingen och att samordna olika alkoholpolitiska insatser med varandra och med insatser på angränsande områden. Socialstyrelsen bör dessutom ta initiativ till särskilda insatser på informationens område. inom fritidslivet och på forskningsområdet. Jag har tidigare föreslagit att socialstyrelsen får disponera medel för informations- verksamhet och för stöd åt fritidsaktiviteter. Chefen för utbildningsdepar- tementet. som i frågan har samrått med mig, kommer i det följande att föreslå att styrelsen får disponera medel också för uppdragsforskning i al- koholfrågan. Det bör ankomma på styrelsen att stimulera till sådana insatser som nu har nämnts och informera om de möjligheter styrelsen har att lämna ekonomiska bidrag.

I likhet med beredningsgruppen erinrar jag om att socialstyrelsen för att kunna fullgöra sina uppgifter måste ha nära kontakt med andra myndigheter och organisationer såsom skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleäm- betet. CAN. statens ungdomsråd, statens kulturråd och olika folkrörelser. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att socialstyrelsens ökade ansvar för alkoholfrågorna inte får leda till att myndigheter och organisationer

Prop. 1976/77:108 34

som i övrigt har alkoholpolitiska uppgifter inskränker sin verksamhet. Det bör tvärtom vara en strävan för socialstyrelsen att stödja dessa organ på sådant sätt att de även i fortsättningen kan bedriva alkoholpolitiskt arbete från sina egna utgångspunkter och värderingar.

Beredningsgruppen finner det väsentligt att socialstyrelsens åtgärder får en god förankring hos folkrörelseorganisationerna. Även i övrigt bör enligt beredningsgruppen APU:s strävan att skapa kontakter mellan det centrala alkoholpolitiska organet och samhällslivet tas till vara. Beredningsgruppen föreslår i detta syfte att en särskild alkoholpolitisk grupp knyts till social- styrelsen. I gruppen bör socialstyrelsens ställningstaganden i allmänna frågor om alkoholpolitikens inriktning förberedas. liksom förslag till åtgärder med alkoholpolitisk inriktning. Gruppen bör vidare höras i budgetfrågoroch andra liknande frågor. I gruppen bör ingå en företrädare från vardera av LO. TCO. SAF, Nykterhetsrörelsens landsförbund. De kristna samfundens nykterhets- rörelse (DKSN). Riksidrottsförbundet och Folkbildningsförbundct. Dess— utom bör ingå en företrädare för vardera av statens ungdomsråd. Kom- munförbundet och Landstingsförbundet. Gruppen bör som ordförande ha socialstyrelsens verkschef och som ställföreträdare för denne en tjänsteman i ledande ställning inom socialstyrelsen. När skatte— och prisfrågor. frågor om undervisning och forskning eller andra frågor som kräver särskild sak- kunskap diskuteras bör till gruppen kunna knytas företrädare för andra myn- digheter och organ.

Bcredningsgruppen föreslår vidare, i syfte att förstärka den alkoholpolitiska gruppens inflytande på alkoholpolitikens utformning. att det i socialstyrelsen skall ankomma på gruppen att fatta beslut om fördelning av de medel som styrelsen föreslås få disponera för information och för stöd åt aktiviteter. Fördelning av medel till uppdragsforskning bör däremot. med hänsyn till kravet på samordning med annan forskning. ankomma på'socialstyrelsen i annan sammansättning. Den alkoholpolitiska gruppen bör dock höras i frågor om fördelningen av sådana medel.

Även enligt min mening är det av största vikt att goda kontakter skapas mellan socialstyrelsen och samhällslivet. Detta bör kunna åstadkommas genom den särskilda representation i socialstyrelsen som beredningsgruppen föreslår. Jag tillstyrker därför förslaget i denna del. Organet bör ges be- nämningen Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Nämnden bör dock ges något annorlunda sammansättning än den som beredningsgruppen för- ordar. Enligt min mening bör i nämnden ingå en företrädare för vardera LO. TCO. SACO/SR. SAF. Riksidrottsförbundet. Folkbildningsförbundct. Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt tre företrädare för Nyk- terhetsrörelscns landsförbund (i vilket DKSN ingår) och två företrädare för statens ungdomsråd. Som beredningsgruppen föreslagit bör nämnden som ordförande ha socialstyrelsens verkschef och som ställföreträt'lare för denne en tjänsteman i ledande ställning inom socialstyrelsen.

Prop. 1976/77:108 35

Jag ansluter mig till beredningsgruppens förslag i fråga om nämndens uppgifter. Sammanfattningsvis bör nämnden således ha följande uppgifter:

]. ta initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning.

2. förbereda socialstyrelsens ställningstaganden i frågor som rör alkohol- politiken. .

3. avge yttranden över förslag till anslagsframställning och i andra liknande frågor.

4. fördela medel som ställs till socialstyrelsens disposition för information

i alkoholfrågor. fördela medel till den föreslagna försöksverksamheten med fritidsakti- 'J1

viteter. 6. besluta om bidrag till Föreningen Fruktdrycker. 7. avge yttranden i frågor om fördelning av medel till uppdragsforskning.

Socialstyrelsen och nämnden bör senare kunna överväga förutsättningarna och möjligheterna för nämnden att behandla frågor även om andra miss- bruksmedel.

Beredningsgruppen föreslår att de uppgifter som nu handläggs inom riks- skatteverkets alkoholbyrå - med undantag för de uppgifter som knyter an till det särskilda registret rörande vissa alkoholbrott m.m. — förs över till socialstyrelsen. Härigenom vinns enligt beredningsgruppen viktiga fördelar genom att samordning. uppföljning och tillsyn på det alkoholpolitiska om— rådet handläggs i samma myndighet.

Överflyttningen bör ske i samband med att den föreslagna reformerade lagstiftningen träderi kraft den 1 januari 1978. Beredningsgruppen påpekar att socialstyrelsens organisationsformer är föremål för översyn inom sty- relsen, En rapport rörande utredningsläget skall avges under våren 1977 och slutrapport innefattande organisationsförslag vid årsskiftet 1977—78. I den nämnda översynen bör enligt beredningsgruppen även prövas hur hand- läggningen av alkoholfrågorna organisatoriskt skall placeras in i socialsty- relsen. Beredningsgruppen tar därför inte ställning till alkoholfrågornas fram- tida placering inom socialstyrelsen men framhåller att alkoholfrågorna har sådan vikt att de bör bilda grundvalen för en särskild enhet inom social- styrelsen. Med hänsyn till frågornas nära samband med frågor om andra missbruksmedel såsom narkotika. läkemedel etc. bör vidare särskilt över- vägas om frågor rörande sådana medel skall ingå i enhetens ansvarsområde.

Beredningsgruppen utgår från att den personal på riksskatteverkets al- koholbyrå. vars arbetsuppgifter förs över till socialstyrelsen. kan beredas motsvarande sysselsättning inom socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer därutöver enligt beredningsgruppen att behöva personalförstärkning med hänsyn till de alkoholpolitiska frågor som tillkommer utöver dem som förs över från riksskatteverket. Det är viktigt att därvid beakta behovet av per- sonal med erfarenhet av sociala frågor och informationsfrågor. Bland de

Prop. 1976/77:108 36

nytillkommande uppgifterna kan nämnas att fullgöra kanslifunktionen för den alkoholpolitiska nämnden.

De beslut enligt alkohollagstiftningen som meddelas av länsstyrelse kan i dag överklagas hos regeringen. Besluten är av skiftande natur och avser ofta tillämpningen av en betydande detaljreglering. Avgörandet av vissa frågor kräver omfattande specialkunskaper. Övervägande skäl talar enligt beredningsgruppen för att socialstyrelsen som central myndighet på alko- holområdet också bör tilldelas uppgiften som slutlig besvärsinstans i de fall som nu berörs.

Även enligt min mening står viktiga fördelar att vinna genom en sådan förändrad organisation som beredningsgruppen har föreslagit. Jag anser vida- re i likhet med beredningsgruppen att alkoholfrågorna bör bilda grundvalen för en särskild enhet inom socialstyrelsen och att frågor rörande olika miss- bruksmedel organisatoriskt bör knytas nära samman. På enheten bör således kunna handläggas frågor om åtgärder rörande missbruksmedel i övrigt. En sådan fråga är den av socialstyrelsen aktualiserade som avser sniffnings- medlen. En överflyttning av regeringens besvärsprövande funktion till so- cialstyrelsen står i samklang med strävandena att avlasta regeringen sådana uppgifter som med fördel kan handläggas hos myndigheterna. Jag tillstyrker därför förslaget. De nya uppgifterna för socialstyrelsen medför behov av personalförstärkning inom styrelsen utöver vad som följerav överflyttningen av personal från riksskatteverket. Jag förordar att socialstyrelsen förstärks med fyra handläggare. Behov uppkommer också av förstärkning av biträ- despersonalen.

Mitt förslag innebär bl. a. att de arbetsuppgifter som i dag handläggs inom riksskatteverkets alkoholbyrå förs över till socialstyrelsen. [ likhet med be- redningsgruppen anser jag dock att undantag bör göras beträffande de upp- gifter som knyter an till det vid riksskatteverket förda registret rörande vissa alkoholbrott m.m. Registret har bl. a. den funktionen att det lämnar grundmaterial för riksskatteverkets beslut om avstängning från inköp av alkoholdrycker hos Systembolaget. På grundval av riksskatteverkets beslut upprättar Systembolaget spärrlistor. Sedan den 1 januari 1977 har besluten om avstängning minskat till en bråkdel av de tidigare med anledning av att avstängningen på grund av fylleri upphört i samband med fylleristraffets avskaffande. Jag kommer i det följande att föreslå att möjligheten till av- stängning från inköp avskaffas. Den framtida sociallagstiftningen kan kom- ma att ytterligare inskränka behovet av den registrering som det här gäller. Enligt min uppfattning är det inte motiverat av vare sig alkoholpolitiska eller socialpolitiska skäl att behålla registret. Med anledning av vad jag har anfört kommer chefen för budgetdepartementet att ta upp frågan om en avveckling av registret. l avvaktan på en avveckling bör registerfunktionen ligga kvar hos riksskatteverket.

Frågor som rör sambandet mellan alkohol och kriminalitet bör förutom

Prop. 1976/772108 , 37

av socialstyrelsen bevakas genom brottsförebyggande rådet. Samarbetet mel- lan rådet och socialstyrelsens nämnd för älkoholfrågor bör säkras genom att en representant för rådet vid behov knyts till nämnden.

3.6. Försäljning av alkoholdrycker

Försäljningen av alkoholdrycker regleras f. n. huvudsakligen av rusdrycks- försäljningslagen (19541521), Rfl och ölförsäljningslagen ll961:l$9), Öfl. Handeln med alkoholfria drycker regleras av förordningen (1955138) om försäljning av alkoholfria drycker.

Beredningsgruppen föreslår i överensstämmelse med APU vissa föränd- ringar av gällande terminologi på alkohollagstiftningsområdet i syfte att här- igenom få överensstämmelse med det allmänna språkbruket. Jag biträder förslaget.

I enlighet härmed används i fortsättningen termen försäljning för varje slags tillhandahållande av alkoholvaror mot ersättning. Försäljning till åter- försäljare benämns partihandel. Försäljning till förtäring på stället benämns servering och all annan försäljning detaljhandel.

Alkoholhaltiga varor som är avsedda för dryckeskonsumtion benämns i fortsättningen alkoholdrycker. Övriga alkoholhaltiga varor kan vara an- tingen teknisk sprit, alkoholhaltiga preparat eller läkemedel.

Alkoholdryckerna indelas med hänsyn till tillverkningssätt, ingredienser m.m. i spritdrycker. vin och maltdrycker. Vin indelas efter alkoholstyrka i starkvin och lättvin. På motsvarande sätt indelas maltdryckerna i starköl. öl och lättöl. Beteckningen öl bör efter mellanölets avskaffande avse sådan maltdryck som i dag betecknas öl av typ A. Lättölet liksom läskedryckerna hör till de alkoholfria dryckerna. De exakta definitionerna återfinns i till- verkningslagstiftningen,

Jag kommer i det följande att beröra vissa grundläggande principer för handeln med alkoholdrycker. I samband därmed kommerjag att översiktligt redovisa förslag i frågor av större vikt. En närmare redogörelse för dessa och övriga frågor lämnas i specialmotiveringen till lagförslagen.

Jag kommer först att behandla den lokala och regionala tillsynsorgani- sationen, varmed avses ordningen för tillsyn och övervakning av lagens föreskrifter på kommunal nivå och på länsnivå. Därefter behandlas frågor som är speciella för detaljhandel med alkoholdrycker resp. servering av al- koholdrycker. ] samband därmed berörs också det kommunala inflytandet i alkoholförsäljningsfrågor.

3.6.1_ Den lokala och regionala tillsynsonganisationen

Enligt nuvarande ordning har länsstyrelse. länsnykterhetsnämnd. polis- myndighet och social centralnämnd skyldighet att övervaka all försäljning av drycker. Huvudansvaret åvilar länsstyrelsen. Som central förvaltnings-

Prop. 1976/77:108 38

myndighet på dryckesområdet fungerar riksskatteverket.

Polismyndigheten lämnar tillstånd till detaljhandel med öl. Övriga till- stånd meddelas huvudsakligen av länsstyrelsen. Tillståndsgivning och över- vakning sköts — enligt en år 1970 skapad organisation — hos länsstyrelserna av särskilda handläggare för utskänkningsärcnden. Det finns i princip en sådan handläggare i varje län.

Beredningsgruppen framhåller inledningsvis att det är angeläget att det för tillståndsgivning för handel med alkoholdrycker och tillsynen över sådan handel skapas en organisation som på ett meningsfullt och odramatiskt sätt kan förebygga och avhjälpa missförhållanden vid försäljning av alko- holdrycker. Enligt beredningsgruppen kan det, med detta synsätt på verk- samheten framstå som naturligt att lägga övervakningsuppgifterna på lokala kommunala organ. Beredningsgruppen finner dock i likhet med APU att en förstärkning av de kommunala socialmyndigheterna är förenad med på- tagliga organisatoriska problem. I ett stort antal kommuner får uppgifterna nämligen inte en sådan omfattning att de motiverar inrättandet av särskilda tjänster. Under sådana förhållanden är det enligt beredningsgruppen inte möjligt att rekrytera och behålla personal som har tillfredsställande kun- skaper på området.

Beredningsgruppen stannar därför för att länsstyrelserna även i fortsätt- ningen bör ha huvudansvaret för frågor rörande försäljningen av alkohol- drycker. Detta behöver emellertid enligt beredningsgruppen inte innebära att det lokala inflytandet över handeln med alkoholdrycker blir mindre. Beredningsgruppen framhåller att de sociala centralnämnderna ofta har en god kunskap om försäljningsställen som orsakar problem från nykterhets- synpunkt och att det därför bör ingå i nämndernas verksamhet att ha en fortlöpande uppsikt över serveringar och butiker som säljer alkoholdrycker. Att så sker bedöms ha särskild betydelse i förebyggande syfte. På mot- svarande sätt är polisen ofta väl informerad om vilka lörsäljningsställen som medför olägenheter av skilda slag. Om den sociala centralnämnden eller polisen själva inte lyckas avhjälpa eventuella missförhållanden bör sa- ken enligt beredningsgruppen rapporteras till länsstyrelsen.

Jag anser i likhet med beredningsgruppen att länsstyrelsen även i fort- sättningen bör ha huvudansvaret för frågor rörande försäljningen av alko- holdrycker. Som beredningsgruppen framhåller är det dock av vikt att po- lismyndigheten och kommunala myndigheter medverkar då det gäller att övervaka efterlevnaden av lagens bestämmelser och tar initiativ för att av- hjälpa missförhållanden då sådana uppstår.

Beredningsgruppen delar APU:s uppfattning att det bör åligga en speciell länsstyrelsetjänsteman att bereda och föredra ansökningsårenden samt fatta vissa beslut. Tjänstemännen skall vidare fullgöra länsstyrelsens tillsynsupp- gifter på fältet. För att klara detta måste han ha kännedom om nykter- hetsförhållandena i länet och om där belägna detalj- och partihandelsställen

Prop. 1976/77:10?! 39

för alkoholdrycker samt restauranger. hotell. pensionat. allmänna samlings- lokaler, festvåningar och därmed jämförliga lokaler. oavsett om serverings- tillstånd föreligger eller ej.

Tjänstemännen skall vara länsstyrelsens expert på ärenden om försäljning av drycker. Tyngdpunkten i hans arbete bör ligga på rådgivande och fö- rebyggande verksamhet. Genom rådgivande verksamhet och en smidig handläggning av ärendena bör det kunna undvikas att administrativa tvångs- medel kommer till annat än begränsad användning.

Tjänstemännen skall verka för att serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker inom länet bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt att nykterhet. trevnad och ordning upprätthålls på försäljningsställena. Han bör i första hand lita till individuell information till rättighetshavare. försäljningsföreståndare samt restaurang- och butiks- personal. När missförhållanden ådagaläggs bör han söka åstadkomma rät- telse i första hand på frivillig väg genom överläggningar med tillståndsin- nehavaren. För att dessa uppgifter skall kunna fullgöras krävs ett gott sam- arbete med polis- och socialmyndigheter samt andra myndigheter, insti- tutioner och organisationer som är engagerade i alkohol- och nykterhets- vårdsfrågor i länet. Tjänstemännen bör delta i regionala konferenser och kurser som berör nykterhets- och alkoholfrågor. Det är särskilt viktigt att tjänstemannen har ett fortlöpande samarbete med de sociala centralnämn- derna i de olika kommunerna.

Beredningsgruppen framhåller att dess förslag allmänt sett innebär att försäljningen av alkoholdrycker blir mindre kringgärdad med detaljbestäm- melser än i dag. Av detta får dock inte följa att olämplig och skadlig för- säljning av alkoholdrycker skall tillåtas. Strävandena måste tvärtom enligt beredningsgruppen gå ut på att än mer än som med nuvarande resurser är möjligt undanröja de missförhållanden som kan uppstå.

Enligt min uppfattning bör de synpunkter på fördelning av arbetsuppgifter m. m. mellan olika myndigheter som beredningsgruppen framför vara Väg- ledande vid utformningen av den regionala kontrollen över handeln med drycker. Som APU och beredningsgruppen framhåller bör övervakningen av handeln med alkoholdrycker få en mer offensiv inriktning än hittills med särskild tonvikt på förebyggande insatser och en skärpt lagtillämpning. För att åstadkomma detta krävs en ökning av antalet handläggaretjänster hos länsstyrelserna. APU föreslår att antalet tjänster ökas från nuvarande 27,5 till 45 medan beredningsgruppen förordar att tjänsterna ökas till 55. För egen del vill jag förorda att man i första hand prövar en utökning av antalet tjänster enligt APU:s förslag och förordar således. efter samråd med chefen för kommundepartementet att antalet tjänster för ifrågavarande uppgifter ökas till 45.

i samband med förstärkningen av resurserna på länsplanet bör enligt be- redningsgruppen polismyndigheterna helt avlastas sina uppgifter som till— ståndsmyndighet i alkoholförsäljningsfrågor. Jag delar denna uppfattning.

Prop. 1976/ 77: 108 40

3.6.2. Detaljhandel med alkolmlthycker Elah/ering av s_vswmbmiker

Detaljhandelsställen för spritdrycker. vin och starköl får inrättas av Sys- tembolaget. efter hörande av länsnykterhetsnämnd, i tätorter med mer än 5000 invånare. Regeringen kan medge bolaget att inrätta butik även på mindre ort om särskilda skäl föreligger. l944 års nykterhetskommitté anförde att sådana särskilda skäl bör vara att orten är ett naturligt handelscentrum för en folkrik bygd och har ett betydande avstånd till ort med systembutik. l prop. l954'. l Sl betonades att dispensregeln för mindre orter borde tillämpas restriktivt och att prövningen därför borde göras av Kungl. Maj:t. De nu angivna riktlinjerna godtogs av riksdagen och ligger fortfarande till grund för etableringspolitiken.

Beredningsgruppen förklarar sig dela den uppfattning som har förts fram av APU, innebärande att en restriktiv etableringspolitik är motiverad från alkoholpolitiska synpunkter. Enligt beredningsgruppen är det emellertid uppenbart en utbredd uppfattning att den bcdrivna etableringspolitiken inte i dagens läge helt svarar mot berättigade krav på service. Detta anses gälla även med beaktande av det betydande antal utlämningsställen för beställda drycker som Systembolaget har inrättat på orter utan systembutik och den utsändning av beställda drycker som bolaget åtar sig utan extra kostnad för kunderna.

Enligt beredningsgruppens uppfattning kan de alkoholpolitiska intressena väl förenas med en etableringspolitik som i högre grad än hittills har varit fallet tillgodoser önskemålet om att systembutik skall finnas inom rimligt avstånd från hemorten. För den övervägande delen av befolkningen är detta önskemål redan tillgodosett. Det är därför enligt beredningsgruppen inte fråga om någon drastisk ändring i etableringspolitiken. I vissa delar av landet kan emellertid butiksnätet anses vara för glest och därför i behov av kom- plettering. Beredningsgruppen betonar dock att nyetableringarna av såväl alkoholpolitiska som rent praktiska skäl måste ske försiktigt och genomföras successivt. Beredningsgruppen finner det naturligt att sådana nyetableringar som det här gäller skall ske på orter där samhället och näringslivet byggt ut även annan service.

En etableringspolitik enligt nu angivna linjer betyder enligt berednings- gruppen, att det kan bli fråga om inrättande av ett antal förhållandevis små systembutiker. Beredningsgruppen är medveten om att sådana butiker är mindre lönsamma men anser att de rent företagsekonomiska intressena måste stå tillbaka för berättigade serviceintressen och dessutom att det finns utrymme för visst avkall på kravet på lönsamhet för varje systembutik.

För egen del vill jag stryka under beredningsgruppens uppfattning att allmänheten har ett berättigat intresse av att systembutik skall finnas inom rimligt avstånd från hemorten. Som beredningsgruppen påpekar är detta

Prop. 1976/77:108 41

inte fallet i vissa delar av landet. T.o.m. invånare i vissa större tätorter kan i dag få färdas avsevärda sträckor för att nå ort som har systembutik. Jag förordar därför att det i enlighet med de riktlinjer beredningsgruppen har dragit upp sker en successiv komplettering av butiksnätet där det f. n. är glesast. På orter med litet befolkningsunderlag bör försök kunna göras med butiker som har begränsat öppethållande.

Krav på ett större kommunalt inflytande i frågor rörande etablering av systembutiker har förts fram i olika sammanhang under årens lopp. Någon uttrycklig föreskrift om att kommunerna skall höras i etableringsärenden finns f. n. inte. Enligt beredningsgruppens uppfattning är det självklart att de kommunala myndigheterna bör höras innan Systembolaget beslutar om nyetablering. nedläggning eller flyttning av försäljningsställe. Denna yttran- derätt föreslås inskriven i lagen. Vidare föreslår beredningsgruppen att kom- munen ges rätt att få bolagets beslut överprövat av regeringen i dessa frågor. l ärenden om tillstånd till servering har kommunen besvärsrätt över länsstyrelsens beslut. Det är därför enligt beredningsgruppen naturligt att kommunen även ges rätt att få till stånd en överprövning av Systembolagets beslut om nyetablering. nedläggning och flyttning av butik.

Även jag anser att yttranderätt för de kommunala myndigheterna i fråga om försäljningsställenas förläggning bör inskrivas i lagen och att kommu- nerna bör ha rätt att få en överprövning av Systembolagets beslut i sådana frågor. Remiss i anledning av nyetablering eller flyttning av butik bör in- nefatta butikens placering till visst område inom orten. För att inte försvåra bolagets ansträngningar att anskaffa lokaler och riskera att bolaget nödgades inhämta yttranden i flera omgångar bör det inte krävas att remissen skall omfatta butikens placering vid viss gata eller inom visst kvarter.

Öllöl'sälining

Enligt Öfl skall den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten och den som yrkesmässigt tillverkar öl. lättöl eller läskedrycker efter ansökan meddelas tillstånd till detaljhandel med öl. Obligatoriskt remissförfarande är inte föreskrivet. Enligt min mening bör samma regler gälla även i fram— tiden. Om anledning därtill föreligger bör länsstyrelsen höra kommunen innan tillstånd meddelas. Jag återkommer i specialmotiveringen till lag- förslagen till frågor som rör etablering av detaljhandelsställen för öl.

I nköpså/dern

Åldersgränsen vid inköp i systembutik knöts vid [954 års reform till myndighetsåldern. När myndighetsåldern år l969 sänktes från 21 till 20 år sänktes också inköpsåldern till 20 år. Någon sänkning av inköpsåldern skedde däremot inte i samband med den ytterligare sänkningen av myn-

Prop. 1976/77:108 42

dighetsåldern år 1974 till l8 år. Det framhölls då att frågan hölls öppen i avbidan på APU:s förslag.

Vid inköp av öl gäller åldersgränsen 18 år. Beredningsgruppen framhåller inledningsvis att det till myndighetsåldcrn knyts rättigheter och skyldigheter av många olika slag. Även rätten att göra inköp i systembutik har tidigare haft denna anknytning till myndig- hetsåldern. Enligt beredningsgruppen är det motsägelsefullt att en person som har rösträtt. rätt att ingå äktenskap och skyldighet att göra värnplikt inte skulle ha rätt att köpa alkoholdrycker i systembutik. Detta understryks ytterligare av att den som har fyllt l8 år har rätt att bli serverad alkoholdrycker på restaurang och att köpa öl i detaljhandelsaffär.

Beredningsgruppen anser att rätten till inköp i systembutik principiellt bör följa myndighetsåldern. Beredningsgruppen anser emellertid att frågan om åldersgränsen har kommit i ett delvis nytt läge genom beslutet om mellanölets avskaffande och åberopar att det har förts fram farhågor för att ungdomars intresse för systembolagsvaror kan komma att öka i samband med att mellanölet försvinner ur handeln. Enligt beredningsgruppens upp- fattning kan det inte uteslutas att så blir fallet åtminstone under en över- gångsperiod. Att nu sänka åldersgränsen skulle därför innebära vissa risker från alkoholpolitisk synpunkt.

Beredningsgruppen föreslår att den åldersgräns. 20 år. som nu gäller vid inköp i systembutik behålls till dess att tillräcklig erfarenhet har vunnits av de konsekvenser mellanölets avskaffande medför i fråga om ungdomens alkoholvanor.

Beredningsgruppen föreslår vidare att den nuvarande åldersgränsen l8 år behålls i fråga om inköp av öl.

Enligt min mening är missbruk av alkohol bland ungdomar ett mycket allvarligt problem. Ett ställningstagande till frågan om sänkning av den åldersgräns som nu gäller vid inköp i systembutik bör därför anstå till dess följderna för ungdomen av mellanölets avskaffande kan överblickas. Jag ansluter mig därför till beredningsgruppens förslag i denna fråga.

Jag anser vidare i likhet med beredningsgruppen att gällande åldersgräns bör behållas i fråga om inköp av öl.

.4 vsrängning _ [län inköp

Gällande bestämmelser i Rfl innebär att länsnykterhetsnämnd eller kom- munal nykterhetsnämnd kan begära hos riksskatteverket att viss person skall avstängas från inköp. Den som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till olovlig försäljning eller olovligt innehav av rusdrycker eller olov- ligt tillhandagående med alkoholhaltiga drycker skall obligatoriskt avstängas från inköp. Detsamma gäller den som vid mer än ett tillfälle inom ett är har befunnits skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet. Före den 1 januari .

Prop. 1976/77: 108 . . 43

1977 skulle även den som har gjort sig skyldig till upprepat fylleri avstängas. Sedan fylleriet har avkriminaliserats sker inte längre avstängning av denna anledning. Namnen på de personer som avstängs förs av Systembolaget upp på s.k. spärrlista.

Antalet avstängningar har i stort sett minskat för varje år. Under den senaste tioårsperioden har antalet av nykterhetsnämnd avstängda personer sjunkit från ca 10 000 till ca ] 000 personer. Detta har tolkats så att nämnderna numera ställer sig tveksamma till värdet av avstängning som arbetsinstru- ment i nykterhetsvården. Den automatiska spärrningen vid upprepat fylleri har varit av väsentligt större omfattning. Upprepade f_vlleriförseelser var år 1976 anledning till avstängning för ca 10000 personer. Härtill kom ca 1 000 personer som förts upp på spärrlistan till följd av brott mot försälj- ningslagstiftningen m.m. .

Beredningsgruppen. som i denna fråga är av samma uppfattning som APU och remissinstanserna. anser att systemet med avstängning har förlorat sin effekt och därför bör avvecklas. Enligt beredningsgruppen har systemet under senare år kritiserats skarpt av framför allt de nykterhetsvårdande in- stanserna. Beredninsgruppen anser vidare att det, när fylleristraffet avskaf- fats, inte är meningsfullt att behålla avstängningsreglerna för det mycket begränsade antal fall det kan bli fråga om i fortsättningen. Jag ansluter mig till beredningsgruppens uppfattning och förordar att reglerna om av- stängning slopas. Med hänsyn till det omfattande administrativa arbete som är förenat med att föra och upprätthålla spärrlistorna förordarjag efter samråd med chefen för budgetdepartementet att möjligheten till avstängning från inköp avvecklas redan från den 1 juli 1977. Detta innebär behov av ändringar i rusdrycksförsäljningslagen och lagen om nykterhetsvård. Förslaget till ändring i rusdrycksförsäljningslagen kommer att anmälas av chefen för bud- getdepartementet.

Försäljningsriderna

Försäljningstidcrna för Sprit. vin och starköl bestäms av Systembolaget inom ramen för regleringen i Rfl. Denna reglering innebär att försäljning får ske på vardagar mellan klockan 9.00 och 18.00. Dag före sön- och helgdag får försäljning inte pågå längre än till klockan 16.00.

Detaljhandel med öl får enligt Öfl äga rum vardagar mellan klockan 8.00 och 20.00. Härifrån kan dock kommunen för särskilt fall medge dispens.

När det gäller detaljhandeln med starkare drycker än öl saknas enligt beredningsgruppens uppfattning bärande skäl till att fortsättningsvis reglera försäljningstiderna i lag.

Beredningsgruppen framhåller att detaljhandeln med spritdrycker. vin och starköl sköts enbart av ett av staten helägt bolag och anser att det bör kunna anförtros åt bolaget att självt bestämma när butikerna skall vara

Prop. 1976/77:108 44

öppna. Därvid förutsätter beredningsgruppen att några påtagliga förändringar av nu gällande öppethållandetider inte kommer att inträffa.

Då det gäller försäljningstiderna för öl anser beredningsgruppen att frågan har kommit i ett nytt läge genom mellanölsförbudet. Beredningsgruppen framhåller att enligt förslaget nuvarande förutsättningar för att få tillstånd att sälja öl i stort sett skall behållas trots att mellanölet försvinner ur handeln. Mot bakgrund härav torde det enligt beredningsgruppen inte finnas några alkoholpolitiska betänkligheter mot att inte särskilt reglera detaljhandelsti- derna för öl i lagstiftningen. Det bör således vara tillåtet att sälja öl under den tid som butiken har öppet. Härigenom nås också den fördelen att öl verkligen kommer att ingå som en naturlig del i affärssortimentet samtidigt som detaljhandlarna kommer ifrån en mängd praktiska problem som de i dag har med avskärmning av ölsortimentet under vissa tider etc. Bedrivs detaljhandeln med öl i ett enskilt fall på ett olämpligt sätt skall tillstånds- myndigheten givetvis vidta åtgärder. Möjlighet bör finnas att av detta eller andra skäl i särskilda fall föreskriva exempelvis att öl inte skall få säljas under viss tid på dygnet. På detta sätt skulle tidsbegränsningar enbart behöva tillämpas i de fall där det verkligen finns skäl för detta. Beredningsgruppen föreslår i enlighet med det anförda att regleringen av försäljningstiderna i detaljhandeln med öl utmönstras ur lagstiftningen.

Jag delar beredningsgruppens uppfattning och föreslår således att lag- stiftningen inte längre skall innehålla någon generell reglering av försälj- ningstiderna för detaljhandel med alkoholdrycker. Om de kommunala myn- digheterna i ett enskilt fall finner att tidsbegränsning bör ske av ölförsälj- ningen. bör de självfallet anmäla detta till länsstyrelsen som får pröva behovet av särskild föreskrift.

3.6.3. Servering av alkoholdrycker

Allmänna synpunkter

Serveringens andel av den totala försäljningen av alkoholdrycker i Sverige är internationellt sett mycket låg och har dessutom under en följd av år visat en vikande utveckling. År 1954 svarade serveringen för omkring l2 % av spritdryckskonsumtionen och 11 % av vinkonsumtionen i volym räknat. År 1975 var motsvarande siffror 4 9-6 resp. 7%.

Eftersom det här är fråga om en konsumtion som i allmänhet sker of- fentligt och som kan medföra särskilda ordningsproblem är serveringen täm- ligen ingående reglerad jämfört med detaljhandeln. Härtill kommer att det privata vinstintresset har ett betydligt större spelrum i fråga om serveringen än i detaljhandeln. Trots att 1954 års reform innebar en betydande libe- ralisering av serveringsbestämmelserna har kvarvarande restriktioner i för- ening med prissättningen verkat återhållande på konsumtionen av alko-

Prop. l976/77:108 ' 45

holdrycker i restaurangerna. En grundsats för den hittills förda alkohol- politiken har varit att ordning. nykterhet och trevnad skall råda i samband med serveringen. Konsumtionen av alkoholdrycker skall vara så återhållsam att gästerna inte tillåts bli märkbart onyktra. Den som är synbarligen berusad får inte serveras och inte heller tillåtas uppehålla sig på serveringsstället.

Då det gäller målsättningen för alkoholpolitiken på restaurangområdet ansluter sig beredningsgruppen till APU:s uppfattning att ordning, nykterhet och trevnad på serveringsställcna bör eftersträvas och detaljreglering i gör- ligaste mån undvikas. Tillsynsmyndigheten bör enligt beredningsgruppen i ökande utsträckning ägna sin uppmärksamhet åt serveringsrörelser som kan befaras vålla olägenheter i nykterhetshänseende.

Beredningsgruppen framhåller vidare att den snabba utvecklingen på res- taurangområdet efter 1954 års reform. som har inneburit etablering av helt nya typer av rörelser. har skett under köntrollerade former. Etablering av serveringsställen som enbart tillhandahåller alkohol har i stort sett kunnat undvikas. En målsättning för samhällets alkoholpolitik måste enligt bered- ningsgruppen även fortsättningsvis vara att förhindra uppkomsten av rörelser med sådan inriktning. Detta har hittills kunnat ske genom att man fäst stor vikt vid att restaurangerna skall vara matställen. Enligt berednings- gruppen bör servering av alkoholdrycker liksom nu i princip enbart före- komma på egentliga restauranger, dvs. rörelser vars primära uppgift är att tillhandahålla lagad mat. En annan grundprincip bör vara att starkare al- koholdrycker inte får serveras i rörelser som i stor utsträckning vänder sig till ungdomar.

Enligt min uppfattning är den målsättning som beredningsgruppen ger uttryck åt väl ägnad att ligga till grund för alkoholpolitiken på restaurang- området. I enlighet härmed förordar jag att övervakningen av serverings- rörelserna främst ges sådan inriktning att olägenheter i nykterhetshänseende kan undvikas. Jag vill därvid kraftigt understryka beredningsgruppens upp- fattning att särskild uppmärksamhet bör ägnas rörelser som i stor utsträck- ning besöks av ungdomar.

Tillstånd lill servering

I dag gäller att tillstånd krävs för servering av alkoholdrycker. Vid prövning av tillstånd bedöms sökandens personliga lämplighet och lokalens beskaf- fenhet. Enligt fast praxis meddelas tillstånd endast åt rörelser som har ett förhållandevis omfattande och allsidigt utbud av maträtter. Vissa krav ställs på köks- och ekonomilokalernas beskaffenhet. Kraven i fråga om mathåll- ning och utformning av lokaler har varit mindre stränga då det gällt ansökan om rätt till servering av enbart öl. Om missförhållanden uppkommer i sam- band med serveringen kan länsstyrelse meddela varning, återkalla tillstånd eller meddela särskild föreskrift.

Prop. 1976/771108 46

Beredningsgruppen konstaterar inledningsvis att det råder enighet om att det som huvudregel bör krävas tillstånd för servering av alkoholdrycker. Beredningsgruppen anser till skillnad från APU att även servering till s. k. slutna sällskap alltjämt bör vara tillståndsbunden. Ett undantag för sådan servering skulle leda till gränsdragningsproblem och svårbedömbara situa- tioner. Arbetet med dessa tillstånd anses dessutom inte särskilt betungande vare sig för arrangören eller myndigheterna. Ett undantag skulle vidare kunna underlätta etableringen och försvåra upptäckten av rörelser som utan tillstånd serverar alkoholdrycker till allmänheten. All servering av alkohol- drycker bör således enligt beredningsgruppen i princip vara tillståndsbunden.

För att upprätthålla en kontroll på de alkoholfria serveringarna föreslår beredningsgruppen att i den kommande lagstiftningen möjligheten att av alkoholpolitiska skäl stänga en sådan rörelse behålls. Även möjligheten att inspektera dessa rörelser bör finnas kvar.

Enligt beredningsgruppen bör tillstånden kunna begränsas till att avse enbart vissa alkoholdrycker och även begränsas till att enbart omfatta slutna sällskap. Tillståndens giltighetstid bör också kunna begränsas till att omfatta enbart en viss period, t.ex. under en utställning eller årligen under en åter- kommande period. Om de s.k. oktrojperiodcrna avskaffas bör tillstånden meddelas att gälla tills vidare om inte särskilda skäl talar häremot.

Jag anser i likhet med beredningsgruppen att all servering av alkohol- drycker i princip skall vara tillståndsbunden. Som beredningsgruppen har föreslagit bör möjlighet finnas att begränsa tillstånden till att avse enbart vissa slag av alkoholdrycker och att begränsa tillståndens giltighetstid.

[ överensstämmelse med APU föreslår beredningsgruppen en utökad prövning av den personliga lämpligheten. En noggrannare tillståndspröv- ning. som kan förväntas leda till att de renodlade spekulationerna i restau- rangrörelser minskar är enligt beredningsgruppen eftersträvansvärd. ] en- lighet härmed bör det krävas att föreståndare och ersättare har kännedom om alkohollagstiftningen.

Beredningsgruppen framhåller att bristande ekonomiska förutsättningar hos en restauratör kan leda till att denne ger serveringsrörelsen en inriktning som medför alkoholpolitiska olägenheter. En prövning av sökandens för- utsättningar att sköta rörelsen på ett från ekonomisk synpunkt tillfreds- ställande sätt anser beredningsgruppen därför alkoholpolitiskt motiverad. Av praktiska skäl måste dock prövningen begränsas till de fall då det genom sökandens tidigare misskötsamhet i ekonomiska frågor eller av andra skäl är uppenbart för tillståndsmyndigheten att risk i berört hänseende föreligger. Beredningsgruppen understryker att prövningen inte får ges det innehållet att sökanden avkrävs ekonomiska garantier för rörelsens bedrivande.

Beredningsgruppen diskuterar därefter ett av APU framlagt förslag om att tillståndsmyndigheten även skall göra en prövning av behovet av den tilltänkta restaurangen i syfte att motverka en överetablering av serverings-

Prop. 1976/77:108 47

ställen. Enligt beredningsgruppen leder överetablering erl'arenhetsmässigt till hårdare konkurrensläge för restaurangerna med åtföljande risk för al- koholpolitiska olägenheter. 1 nu gällande lagstiftning finns inget krav på att tillståndsmyndigheten gör någon behovsprövning. Däremot förutsätts att de kommunala remissorganen beaktar denna fråga. Beredningsgruppen redovisar att det i remissyttrandena över APU:s förslag pekats på svårig- heterna att göra en objektivt riktig behovsprövning utan att samtidigt hindra etableringen av nya restauranger som kanske skulle bättre tillgodose de alkoholpolitiska och konsumentpolitiska intressena än vad redan befintliga restauranger gör.

Enligt beredningsgruppens uppfattning bör prövningen av behovet av en tilltänkt alkoholrestaurang framför allt ske genom kommunens försorg. Man kan dock enligt beredningsgruppens mening inte avhända länsstyrelsen be- fogenheten att vägra tillstånd efter prövning av behovet. Länsstyrelsen bör således kunna vägra nya serveringsrättigheter i redan överhettade områden med hänvisning till att behov av ytterligare alkoholrestauranger inte finns. En sådan kompletterande behovsprövning bör enligt beredningsgruppen gi- vetvis tillämpas mycket försiktigt. Beredningsgruppen erinrar om att den pågående hotell- och restaurangutredningen har till uppgift att kartlägga näringens nuläge och utvecklingstendenser samt föreslå förbättringsåtgärder. Bland Uppgifterna ingår att allsidigt belysa etableringsfrågorna i branschen och således att bedöma dessa frågor från vidare utgångspunkter än de al- koholpolitiska. Skulle den utredningens arbete utmynna i förslag, som på- verkar etableringen i näringen bör enligt beredningsgruppen den av gruppen förordade behovsprövningen tas upp till förnyad bedömning med hänsyn till behovet av administrativ samordning.

Jag anser i likhet med beredningsgruppen att en noggrann tillståndspröv- ning bör ske i syfte att undanröja riskerna för alkoholpolitiska olägenheter i samband med serveringen. Förslagen om en utökad prövning av sökandens personliga lämplighet och om prövning av behovet av den tilltänkta res- taurangen är väl motiverade i detta sammanhang. Jag tillstyrker därför för- slagen.

Då det gäller kravet på mathållning delar jag beredningsgruppens upp- fattning att det i den kommande lagstiftningen inte bör fastställas någon minimigräns för andelen lagad mat med avgörande betydelse för tillstånd till servering av alkoholdrycker. Tillståndsfrågan bör i stället avgöras på grundVal av en total bedömning av restaurangen med beaktande av sådana faktorer som verksamhetens inriktning, kundkrets. lokaler och mathållning. Mathållningen bör dock vara en betydande del i rörelsen och i likhet med vad som gäller i dag bör gälla att lagad mat skall finnas att tillgå under hela serveringstiden. Självfallet bör detta inte betyda att lika stort urval av maträtter som tillhandahålls under de normala måltidstimmarna också skall kunna serveras t. ex. klockan 01.00 på natten. Kravet på omfattningen

Prop. 1976/77:108 48

av matutbudet behöver inte heller tillämpas på så sätt att renodlade fisk- eller köttrestauranger diskvalificeras i fråga om rätt att servera alkohol.

Enligt min mening bör även fortsättningsvis rörelser som huvudsakligen vänder sig till en ungdomlig publik och som dessutom främst inriktas på dans och liknande förvägras rättigheter att servera starkare alkoholdrycker än öl.

Den kommunala bestämmanderätten i frågor rörande servering av al- koholdrycker vilar på en gammal och stark tradition. I flertalet serverings- ärenden skall länsstyrelsen före beslut inhämta yttrande från kommunen. I vissa fall har kommunen vetorätt. Det gäller dels rätten att bestämma om tillstånd till servering överhuvudtaget skall beviljas. dels rätten att fö- reskriva vissa detaljbestämmelser om serveringens bedrivande.

Beredningsgruppen konstaterar att det kommunala inflytandet i frågor rörande servering av alkoholdrycker är av stor betydelse inte minst med hänsyn till den lokala kännedomen om serveringsställena och deras loka- lisering. serveringspersonal m.m. Denna lokala kännedom bör utnyttjas för att motverka alkoholskador och olägenheter av verksamheten. Kom- munerna bör därför även fortsättningsvis ha ett stort inflytande i dessa frågor. Beredningsgruppen ansluter sig till APU:s förslag att vetot bör be- hållas i vad avser nyetableringar men avskaffas vad gäller detaljföreskrifter. Den kritik som riktas mot vetot har nämligen enligt beredningsgruppen i allt väsentligt gällt detaljföreskrifterna.

] likhet med beredningsgruppen förordar jag att det kommunala vetot behålls oförändrat i fråga om nyetableringar. Ett avskaffande av vetorätten beträffande detalj föresk rifter bör leda till större enhetlighet vid meddelandet av sådana föreskrifter. Jag tillstyrker därför beredningsgruppens förslag även i denna del.

I lagstiftningen bör liksom nu som allmän regel föreskrivas skyldighet för länsstyrelse att före beslut i serveringsfrågor inhämta yttrande från kom- munen. I yttrandet bör kommunen bl.a. ge till känna sin uppfattning om behovet av eventuella detaljföreskrifter. Eftersom kommun företrädesvis bör yttra sig över de alkoholpolitiska följderna av ett begärt tillstånd synes emellertid inte nödvändigt att i alla ärendetyper föreskriva obligatorisk re- miss. Remiss bör kunna underlåtas t. ex. då ansökan enbart avser överföring av tillstånd på annan restauratör. Finns det i det enskilda ärendet skäl att höra kommunen skall det givetvis ske oavsett att remiss inte är obligatorisk.

För att de kommunala myndigheterna skall kunna bevaka området bör föreskrivas att samtliga beslut som länsstyrelsen meddelar i alkoholförsälj- ningsärenden skall delges sociala centralnämnden i resp. kommun. Detta bör gälla även beslut som inte har föregåtts av remiss till kommunen. llär- igenom tillförsäkras kommunen möjlighet att fortlöpande bevaka alla al- koholfrågor och fullfölja ärendena i de fall man inte är nöjd med länsstyrel- sens beslut. Vidare bör ett nära samarbete mellan länsstyrelsernas hand-

Prop. 1976/77:108 49

läggare av utskänkningsärenden och _de sociala centralnämndernas repre- sentanter etableras. Ett sådant samarbete bör kunna tillföra bägge parter ytterligare kunskaper inom alkoholområdet samtidigt som handläggarna skulle få en stor nytta av de erfarenheter socialförvaltningens personal har beträffande alkoholproblemen i kommunen. Den sociala personalen upplever i dag en svårighet att få gehör för sina synpunkter i fråga om skötseln av vissa serveringsställen. Ett ökat samarbete i enlighet med vad som här har antytts skulle ge denna personal ett större inflytande.

Beredningsgruppen behandlar i detta sammanhang även frågan om dele- gering av yttranderätten från fullmäktige till annat kommunalt organ i al- koholförsäljningsfrågor. I nuvarande lagstiftning har fullmäktige rätt att dele- gera yttranderätten till annat organ i alla frågor som rör ölutskänkningen men enbart i vissa av de frågor som rör rusdrycksutskänkning. Berednings- gruppen har inte funnit något bärande skäl för denna skillnad. Det bör enligt beredningsgruppen utan inskränkning få ankomma på kommunfull- mäktige att bestämma om yttranderätten i alkoholförsäljningsfrågor helt eller delvis skall delegeras till annat kommunalt organ.

Jag delar beredningsgruppens uppfattning i denna fråga. Några begräns- ningar av defegationsmöjligheten bör således inte göras i lagstiftningen.

I likhet med beredningsgruppen anser jag att den i lagstiftningen nu in- skrivna möjligheten att mot kommunens vilja meddela utskänkningstill- stånd på ort som är betydelsefull för turistnäringen, s. k. turistutskänknings- tillstånd, inte har någon praktisk betydelse. Jag föreslår därför att bestäm- melser härom inte införs i den nya lagstiftningen.

Tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl, som skall bedrivas året runt eller årligen under viss tidsperiod. skall avse en för alla serve- ringsställen gemensam tid om fyra år (oktrojperioden). Den nuvarande ok- trojperioden löper från den I oktober l973—den 30 september 1977. Om skäl finns kan tillstånd meddelas för del av oktrojperiod. t. ex. för nye- tablerade serveringsrörelser.

Beredningsgruppen. som i denna fråga delar APU:s och remissinstansernas uppfattning, anser att systemet med oktrojperioder bör avskaffas. llärigenom kan enligt beredningsgruppen arbetet hos länsstyrelser och kommuner i stör- re utsträckning inriktas på inspektioner och liknande förebyggande uppgifter.

Bakom systemet med oktrojperioder ligger önskemålet att få till stånd en återkommande samtidig prövning av samtliga serveringstillstånd på en ort. Vid oktrojprövningen finns möjlighet att vidta åtgärder i syfte att för- hindra bl. a. överetablering av serveringsställen. Även utan denna prövning kan kommunen emellertid genom att utnyttja den kommunala vetorätten i ärenden om nya tillstånd förhindra att det meddelas serveringstillstånd som leder till överetableringar eller andra olägenheter. Oktrojprövningen innebär ett omfattande administrativt arbete främst för länsstyrelserna men även för kommunerna. Av material som APU har presenterat framgår att

Prop. 1976/77: 108 50

det är sällsynt att ett utskänkningstillstånd inte förnyas i samband med en ny oktrojperiod. Det är dessutom enligt APU så, att många restauratörer i stället begagnar tillfället att ansöka om utvidgning av tidigare tillstånd. exempelvis till att omfatta även spritdrycker mot tidigare endast vin och starköl, eller så att den generella serveringstiden utsträcks.

Som ett skäl för att behålla oktrojperioderna har i olika sammanhang framhållits att kommunerna vid oktrojprövningen beaktar om serverings- stället har gett upphov till olägenheter i nykterhetshänseende. Som har på- visats är det emellertid sällsynt att ett utskänkningstillstånd inte förnyas när omprövning sker i samband med ny oktrojperiod och det förefaller där- med föga rationellt att av sådana skäl behålla den administrativa omgång som den obligatoriska omprövningen vållar för såväl näringsidkare som kom- muner och länsstyrelser. Enligt min mening ligger det dessutom i systemet med oktrojperioder en risk för att insatser mot nykterhetspolitiska olägen- heter uppskjuts i avvaktan på oktrojprövningen. Om systemet med ok- trojperioder avskaffas kan missförhållanden komma att tidigare än i dag föranleda ingripande. Den lokala övervakningen av serveringsställena kan vidare intensifieras genom att den kommunala personalen avlastas admi- nistrativt arbete. Mot bakgrund av det jag nu har sagt förordar jag i likhet med beredningsgruppen att systemet med oktrojperioder avskaffas.

Jag är medveten om att det i kommuner med ett stort antal serverings- tillstånd kan uppstå särskilda problem då möjlighet inte längre finns till den återkommande samtidiga prövning av tillstånden som oktrojperioderna har möjliggjort. Enligt min mening bör dessa problem emellertid kunna lösas på ett smidigt sätt genom att berörda länsstyrelser och kommuner utvecklar metoder för ett nära samarbete vid tillståndsprövningen och över- vakningen av serveringsställena.

I likhet med beredningsgruppen anser jag att återkallelse av tillstånd till servering bör kunna ske i de fall då missförhållanden föreligger eller då de förutsättningar som gällde vid meddelandet av tillståndet inte längre är för handen. Självfallet åligger det länsstyrelsen att efter påpekande från t. ex. kommunen utreda om missförhållanden har förekommit och besluta om eventuella åtgärder.

Övervakning m. ni.

Jag vill i likhet med beredningsgruppen understryka att tillståndsmyn- digheten. dvs. länsstyrelsen. med kraft skall ingripa mot dåligt skötta res- tauranger. Missförhållanden bör snabbt klaras upp vid direkta kontakter mellan handläggaren vid länsstyrelsen och restauratören. Övervakningen bör dock vara sådan att en försumlig rättighetshavare måste räkna med att lämnat tillstånd kan återkallas vid missförhållanden. Vid prövningen av ifrågasatt återkallelse av tillstånd måste företagsekonomiska övervägan-

Prop. 1976/77:108 51

den vika för alkoholpolitiska. Ingripande skall även ske om verksamhetens inriktning har ändrats på sådant sätt att tillstånd inte skulle ha meddelats vid en förnyad prövning av verksamhetsformerna.

Jag vill också i detta sammanhang framhålla att länsstyrelsen kan besluta om administrativa påföljder (varning, återkallelse av tillstånd, särskilda fö- reskrifter) i de fall informella samtal inte ger önskat resultat. Jag utgår från att initiativ till ingripanden tas av t. ex. länsnykterhetsnämnd. polismyn- dighet och social centralnämnd när missförhållanden uppmärksammas.

Åldersgränsen vid servering av alkoholdrycker är i dag [8 år. Jag anser i likhet med beredningsgruppen att det saknas anledning till ändring av denna åldersgräns.

I likhet med beredningsgruppen förordar jag att nu gällande författnings- bestämda tider för servering av spritdrycker, vin och starköl anpassas till vad som i dag — genom dispenser - faktiskt gäller för flertalet restauranger. Då det gäller servering av öl anser jag däremot att nuvarande tidsbegräns- ningar bör behållas. Jag avser att närmare redogöra för dessa regler i spe- cialmotiveringen till lagförslagen.

3.7 Teknisk sprit m. m.

Förutom som dryck används sprit och vin för en rad tekniska, industriella, medicinska, vetenskapliga och likartade ändamål. De regler som gäller för hantering av sprit och vin för sådana ändamål har ett nära samband med regleringen av tillverkning och försäljning av alkoholdrycker.

Kontrollen över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat utövas av riksskatteverket. som bl.a. har att tillse att försäljningen inte ger anledning till missbruk.

Teknisk sprit och sådana alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring skall denatureras. När det finns särskilda skäl och fara för missbruk inte föreligger får riksskatteverket dock medge undantag från de- natureringstvånget. Även alkoholhaltiga preparat som är avsedda för för- täring är underkastade kontroll i syfte att förhindra missbruk.

Starkdenaturerad sprit och alkoholhaltiga preparat får i princip säljas under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet. Teknisk sprit som inte är Starkdenaturerad får utan tillstånd säljas av Spritcentralen, Sys- tembolaget, tillverkare och apotek. För annan försäljning av sådan sprit krävs riksskatteverkets tillstånd. Med vissa undantag krävs också riksskat- teverkets tillstånd för inköp av teknisk sprit som inte är Starkdenaturerad.

Under senare delen av l960-talet och början av 1970-talet förekom ökande tendenser till dryckeskonsumtion av sprit och vin som var avsedda till andra ändamål. Genom en hårdare tillämpning av bestämmelserna försökte kon- trollstyrelsen och sedermera riksskatteverket att hindra detta missbruk, bl. a. genom att förbjuda försäljningen av T—sprit. Speciellt restriktiv har behand-

Prop. 1976/772108 52

lingen varit av ansökningar rörande tilldelning av odcnaturerad sprit eller egentliga spritdrycker. Sålunda har tilldelning vägrats i fall där det har ansetts att sprit har kunnat ersättas med annan vara eller att behovet inte har varit tillräckligt styrkt. Vidare har vid tillståndsprövningen stor vikt lagts vid kontrollmöjligheterna. Tilldelningen har begränsats i vad avser både kvan- titet och tidsperiod. Övervakningen och kontrollen hos partihandlare och förbrukare har intensifierats.

Beredningsgruppen framhåller att den sprit som används för tekniska ändamål i många fall är identisk med konsumtionsspriten och att det därför är ofrånkomligt att även fortsättningsvis reglera handeln med teknisk sprit. Enligt beredningsgruppen har nu gällande lagstiftning med tillståndstvång och åtföljande behovsprövning visat sig vara flexibel. Den skärpning av tillståndsprövningen som riksskatteverket har gjort under de senaste åren har gett goda resultat. Till de positiva effekterna har främst bidragit att man har lyckats styra förbrukningen av teknisk Sprit mot andra produkter som helt eller delvis kan ersätta spriten. liksom att man allmänt har lyckats pressa ned kvantiteterna odenaturerad teknisk sprit. Riksskatteverkets upp- märksamhet på dessa frågor har enligt beredningsgruppen under de senaste åren än mer intensifierats. Med hänsyn härtill bör enligt beredningsgruppens mening några större förändringar av nu gällande lagstiftning inte göras. Skulle emellenid de positiva inslag i handeln som nu kan skönjas förändras till det sämre, bör en omprövning göras. Beredningsgruppen framhåller i likhet med APU behovet av en ökad satsning på att finna lämpligare de- natureringsmedel än de nuvarande. Bortsett från vissa rent tekniska änd- ringar bör enligt beredningsgruppen reglerna om handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat således i stort sett bibehållas. Den nu gällande särställningen för Starkdenaturerad sprit. vilken innebär att denna typ av sprit i princip står utanför lagens tillämpningsområde. föreslås dock upphävd. Detta skulle innebära att enhetliga regler i fortsättningen gäller vid han- teringen av all teknisk sprit oberoende av denatureringsgrad. I likhet med vad APU har föreslagit anser beredningsgruppen att nuvarande regler för försäljning av alkoholhaltiga läkemedel bör behållas oförändrade.

Jag tillstyrker beredningsgruppens förslag i de frågor som jag nu har re- dovisat. Det är som beredningsgruan framhållit angeläget att utvecklingen av bättre denatureringsmedel fullföljs. Jag vill påminna om att det i avtalet mellan staten och Spritcentralen har föreskrivits skyldighet för Spritcentralen att bekosta forskning på detta område.

I detta sammanhang bör också något beröras den olagliga tillverkningen av sprit eftersom den har vissa beröringspunkter med frågorna kring den tekniska spriten.

All tillverkning av sprit kräver i princip tillstånd. Framställning av sprit i hemmet för eget behov och annan sprittillverkning för vilken tillstånd ej har meddelats är således olaglig.

Prop. l976/77:108 53

Under början av 1970-talet fanns tendenser att den olaga tillverkningen (hembränningen) ökade i omfattning. APU bedömde utvecklingen som syn- nerligen allvarlig och avlämnade ijuni 1974 ett delbetänkande med förslag till åtgärder för att komma till rätta med dessa missförhållanden. Efter sed- vanlig remissbehandling och efter förslag från regeringen beslöt riksdagen på hösten l974 om nya regler på detta område. innebärande bl. a. tillstånds- tvång för innehav av destillationsapparater. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 december 1974.

En av riksskatteverket i början av år l976 genomförd undersökning visar på en nedgång i hembränningen efter införandet av de nya reglerna. Den oblyga och stötande marknadsföringen och handeln med tillbehör m.m. har kraftigt minskat. Jag finner därför att det f. n. inte finns någon anledning att vidta ytterligare lagstiftningsåtgärder.

Nära besläktad med hembränningen är renatureringen av teknisk sprit. Även om det på senare tid har uppmärksammats några fall av omfattande renaturering finner jag inte heller på detta område anledning att föreslå några speciella åtgärder utöver den fortsatt skärpta övervakning av handeln med teknisk sprit och den ökade forskning om nya denatureringsmedel som tidigare förordats. Tillsynsmyndigheten bör även fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt de frågor som jag nu har berört.

3.8. Kostnader och ikraftträdande

Vissa av de förslag jag har lagt fram innebär ökade ekonomiska insatser. Detta gäller främst de förslag som har samband med utformningen av den centrala organisationen på alkoholpolitikens område och stödet till infor- mationsinsatser m.m. Även förslaget i fråga om den regionala tillsynsor- ganisationen medför ökade kostnader.

För den verksamhet som nu bedrivs inom alkoholbyrån hos riksskat- teverket och som enligt mitt förslag skall föras över till socialstyrelsen den 1 januari 1978 har i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. ll. s. 107) beräknats medel lör hela budgetåret 1977/78 under anslaget till riksskat- teverket under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna inom socialstyrelsen för denna verksamhet under andra hälften av budgetåret 1977/78 bör bestridas genom merbelastning av femte huvudtitelns förslagsanslag Socialstyrelsen. En häremot svarande besparing uppkommer i stället under åttonde hu- vudtitelns förslagsanslag Riksskatteverket. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare regleringen härav.

Jag beräknar kostnaderna för personalförstärkning inom socialstyrelsen. utöver vad som följer av överflyttningen av uppgifter från riksskatteverket. och för den verksamhet som skall bedrivas av nämnden för alkoholfrågor till 600000 kr.

Socialstyrelsen bör för riksomfattande informationskampanjer och för

Prop. 1976/77:108 54

kompletterande informationsåtgärder disponera sammanlagt 5 milj. kr. An- slag till stöd åt fritidsaktiviteter med beräknad totalsumma av 5 milj. kr. bedöms kunna utgå ur allmänna arvsfonden.

För Upplysning i alkoholfrågor m.m. föreslås statens ungdomsråd för budgetåret 1977/78 få disponera 4 milj. kr.. motsvarande 1 budgetpropo- sitionen (prop. 1976/77:100 bil. 8. s. 184) beräknat belopp.

Bidrag till Föreningen Fruktdrycker som för budgetåret 1977/78 i bud- getpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 8. s. 184) beräknats till 50000 kr. föreslås utgå med 70000 kr.

Det investeringsanslag. 1 000 kr., som för budgetåret 1977/78 i budget- propositionen (prop. 1976/77:100 bil. 8. s. 223) har beräknats till lån för inrättande av alkoholfria restauranger bör utgå oförändrat. Lånemöjligheten föreslås avvecklad den 1 januari 1978.

Förslaget i fråga om ökning av antalet tjänster hos länsstyrelserna beräknas medföra en kostnad av 1,5 milj. kr.

Större delen av de förslag som jag har lagt fram bör genomföras den 1 januari 1978. Förslagen i fråga om anslag till upplysning i alkoholfrågor m.m. och bidrag till Föreningen Fruktdrycker avser budgetåret 1977/78 och bör följaktligen i tillämpliga delar genomföras den 1 juli 1977. Vidare bör personalförstärkningen vid länsstyrelserna genomföras redan från den 1 juli 1977 för att förbereda administrationen av den nya lagstiftningen.

Kostnaderna för de förslag som jag har redovisat är beräknade för helt verksamhetsår. För budgetåret 1977/ 78 uppkommer således ett medelsbehov över statsbudgeten om ca 8,3 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. motsvarar belopp som i budgetpropositionen beräknats i avvaktan på detta förslag. Kostnaden för personalförstärkningen vid länsstyrelserna bör belasta kommunhuvud- titeln och övriga kostnader socialhuvudtiteln. De i budgetpropositionen (prop. 1976/771100) för länsstyrelserna och socialstyrelsen föreslagna ansla- gen bör därför räknas upp med 1,5 milj. kr. resp. 300000 kr.

Inberäknat kostnaderna för de förslag som chefen för utbildningsdepar- tementet avser att lägga fram i fråga om stöd till nykterhetsorganisationer. till CAN och i fråga om forskarorganisationen samt kostnaderna för förslag av statsrådet Mogård till åtgärder inom skolans område uppkommer ett medelsbehov över statsbudgeten budgetåret 1977/78 om ca 23,3 milj. kr., varav ca 12,4 milj. kr. motsvarar belopp som i budgetpropositionen har beräknats i avvaktan på detta förslag.

För helt verksamhetsår medför förslaget ett ökat medelsbehov om ca 13,8 milj. kr. Härtill kommer projektmedel ur allmänna arvsfonden med ett beräknat belopp om 5 milj. kr.

Prop. 1976/771108 55

4. Upprättade lagförslag

[ enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m.m.,

2. lag om handel med drycker,

3. lag om ändring i lagen (19611181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

4. lag om ändring i lotteriförordningen (19391207).

lag om ändring i lagen (19541579) om nykterhetsvård.

6. lag om ändring i lagen (1958z205) om förverkande av alkoholhaltiga dryck- er m.m. LI-

De under 4 och 6 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för handelsdepanementet resp. chefen för justitiedepartementet.

5. Specialmotivering till lagtexten

1 det följande lämnas specialmotivering till lag om tillverkning av drycker m. m., lag om handel med drycker och lag om ändring i lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. De lagändringar i övrigt som föreslås har karaktär av följdändringar till den nya lagstiftningen och kom- menteras inte särskilt.

5.1 Lag om tillverkning av drycker. m.m.

Lagen om tillverkning av drycker, rn. m.. i fortsättningen kallad LTD, ersätter främst lagen (1961:180) om tillverkning av sprit och vin (LTSV) och delar av lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker (LTBM).

1.5

1 1—5 åå lämnas definitioner för vissa drycker. 1 &" i förslaget,som definierar begreppet sprit, ersätter 1 .:" första stycket LTSV. Den gräns vid vars över- skridande en vara skall anses som Sprit anges i fortsättningen i viktprocent. Skälen härför är bl. a. att viktprocent är ett mera exakt mått än volymprocent.

2.5

Enligt l å andra stycket rusdrycksRirsäljningslagen (l954:521)(Rf1) förstås med spritdryck sådan sprit som inte är att hänföra till teknisk sprit. al- koholhaltigi preparat eller alkoholhaltigt läkemedel.Teknisk sprit och al-

Prop. 1976/77:108 56

koholhaltigt preparat definieras i 15 första resp. tredje stycket lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (Lf—TA). Vad som är läkemedel anges i läkemedelsförordningen ( 1 962701 ).

] lagtexten anges nu positivt vad som avses med spritdryck. Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck. Teknisk sprit och lä- kemedel är således inte att anse som spritdryck.

Den i andra meningen intagna regeln saknar motsvarighet i gällande rätt. Regeln innebär att drycker, som med hänsyn till framställningssättet är att anse som Sprit, undantagsvis kan hänföras till vin i stället för spritdrycker. En sådan föreskrift kan aktualiseras exempelvis beträffande aperitifen Cam- pari. Drycken har en alkoholhalt som understiger den högsta tillåtna för starkvin. 1 andra länder klassificeras den som vin. Nuvarande förhållande har lett till upprepade missförstånd och stor irritation vid tullbehandling av resenärer från utlandet.

3.5

I paragrafen anges vad som är att anse som vin. Bestämmelsen ersätter 1 _5 andra stycket LTSV och 1 5- tredje stycket Rfl. Man brukar skilja på vin framställt genom jäsning av färska druvor och vin från andra färska bär. färsk frukt. rabarber eller russin (fruktvin). Enligt förordningen (1933178) angående beteckning för vissa slag av vin måste vid försäljning av vin som inte är framställt av saft från färska druvor användas beteckning — såsom ”fruktvin" e. d. — som tydligt visar att vinet är framställt av annat än druv-

saft. F.n. förstås med vin sådan dryck som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär. frukt eller andra växtdelar och som håller mer än 2,25 men ej mer än 22 volymprocent etylalkohol. Var och en får i hemmet tillverka vin för eget behov. Syftet bakom denna regel är att göra det möjligt för bl. a. odlare av frukt och bär att utnyttja ett överskott av dessa produkter för att göra eget vin. Emellertid har i praktiken gräns- dragningen mellan förbjuden sprittillverkning och tillåten hemtillverkning av vin varit svår att dra. Till följd av regeln i förevarande paragraf att endast färska druvor eller andra färska bär. färsk frukt, rabarber eller russin får användas vid tillverkningen samt genom bestämmelsen i 10 å andra stycket om tillsats av socker eller honung bör i framtiden gränsdragningsproblem inte behöva uppkomma. Samtidigt markeras syftet med att tillåta hem- tillverkning av vin klarare än i dag. Då russin traditionellt är en ingrediens vid hemtillverkning av vin oavsett vilka produkter som används i övrigt, bör dessa tillåtas även i framtiden.

Även om gränsen till de alkoholfria dryckerna angivits i viktprocent, har gränsen mellan lättvin och starkvin och maximigränsen för vin angivits i volymprocent. Internationellt brukar vinets alkoholstyrka mätas i volym-

Prop. 1976/77:108 57

procent och det är med hänsyn härtill opraktiskt att använda viktprocent i detta sammanhang.

Gränsen mellan lättvin och starkvin dras f. n. vid en alkoholhalt av 14 volymprocent. Gränsdragningen har betydelse för bl. a. beskattningen. AI- koholhalten i vissa söta viner av lättvinskaraktär liggerjust vid 14 volym- procent. Anledning finns därför att något justera upp denna gräns. l likhet med beredningsgruppen anserjag att gränsen bör dras vid 15 volymprocent.

4.5

Paragrafen, som definierar maltdrycker. ersätter ] 5 LTBM. Maltdrycker indelas med hänsyn till alkholstyrkan i lättöl. öl och starköl. Regeln i l 5 första stycket LTBM. som innebär att hembryggt öl med en alkoholhalt överstigande 4.5 viktprocent blir att anse som sprit, har utgått. Regeln har medfört svåra gränsdragningsproblem med betydelse främst då det gällt fråga om ansvar för olovlig sprittillverkning. [ framtiden kan den som över- skrider tillåten viktprocent vid tillverkning av maltdrycker fällas till ansvar enligt 28%" i förslaget.

5.5

Paragrafen. som innehåller definitionerna för alkoholfri dryck och läs- kedryck, ersätter 1 5 första stycket Aff och ] & tredje stycket LTBM. År 1966 började man att sälja läskedrycker med alkoholbenämningar. vilka drycker hade tillförts sprit så att alkoholhalten låg strax under 2.25 vo- lymprocent. Genom överenskommelse mellan kontrollstyrelsen och före- trädare för näringslivet beslöts med anledning härav bl. a. att läskedrycker och ej kolsyrade fruktdrycker (s.k. stilldrinks) med högre alkoholhalt än som betingades av tillverkningstekniska förhållanden ej skulle få säljas. Cider och mjöd. vilka drycker framställs genom alkoholjäsning och vilkas alko- holhalt ej överstiger 2.25 volymprocent. berördes sålunda ej av överenskom- melsen. Detsamma gällde de 5. k. alkoholfria vinerna. Jag finner överens- kommelsen i hög grad sakligt motiverad men har inte ansett det erforderligt att ersätta överenskommelsen med lagregler av motsvarande innehåll. Till- synsmyndigheten bör följa utvecklingen på området med uppmärksamhet.

Som tidigare har anförts har i de föreslagna bestämmelserna gjorts en övergång till att ange alkoholhalt i viktprocent i stället för i volymprocent.

65

l paragrafen definieras begreppen tillverkare och partihandelsbolag. Be- stämmelsen motsvarar i huvudsak l 5 tredje stycket LTSV och l ;" fjärde stycket LTBM.

Prop. 1976/772108 58 7 5

Paragrafen ersätter i huvudsak 25 första och tredje styckena LTSV. I paragrafen förbjuds uttryckligen all tillverkning av sprit utan tillstånd. Sär- skilda bestämmelser om tillverkning av sprit för vetenskapliga m. fl. ändamål har utmönstrats som överflödiga.

8.5

1 paragrafen, som ersätter 2 & fjärde stycket LTSV, slås fast att tillverkning av spritdrycker är förbehållen partihandelsbolaget. Den i dag outnyttjade möjligheten för annan än partihandelsbolaget att yrkesmässigt framställa Spritdrycker för export har slopats.

95

Paragrafen föreskriver tillståndstvång vid tillverkning av vin, Starköl och öl. Utan tillstånd får dock sådana drycker tillverkas i hemmet för eget behov. Reglerna motsvarar 25 första och andra styckena LTSV samt 2,5 1 mom. och 4.5 1 mom. första stycket LTBM.

10.5

Paragrafen ger vissa grundregler för vinframställning i Sverige. l_/örsia stycke! förbjuds uttryckligen vinframställning av extrakt eller koncentrat

av druvmust eller annan fruksaft. I andra stycket anges hur mycket socker eller honung som får användas vid vintillverkning. Regeln innebär att socker eller honung i angiven mängd får tillsättas även vid S. k. blandade recept. i vilka russin utgör en ingrediens. Om enbart russin används vid tillverkningen får däremot socker eller honung inte tillsättas.

Paragrafen avser både fabriks— och hemtillverkning. Vid fabrikstillverk- ning eller vid tillverkning för vetenskapligt ändamål eller försöksvis för tekniskt ändamål kan det finnas skäl att medge undantag från de i första och andra styckena givna huvudreglerna. l tredje stycket föreslås tillstånds- myndigheten kunna bevilja sådana undantag.

115

Paragrafen innehåller grundreglerna för tillverkning av Starköl och öl inom riket. Första stycket motsvarar 5.5 första stycket LTBM. 1 andra stycket ges en mot 10.5" andra stycket svarande bestämmelse för

maltdryckstillverkningen.

Prop. 1976/77:108 59

Tredje stycket ersätter 25 3 mom. LTBM. Någon tillverkning av starköl för vetenskapligt. medicinskt, farmaceutiskt. tekniskt. industriellt eller lik- anat ändamål förekommer enligt uppgift inte och nuvarande regler härom har utmönstrats som 0behövliga.

Fjärde stycket motsvarar 55 andra stycket LTBM. Regeln, som har be- tydelse endast för färskt lättöl, har begränsats till att gälla sådan dryck.

lfemte stycket ges på samma Sätt som i 105 tredje stycket en möjlighet för tillståndsmyndigheten att medge undantag från vissa av tillverknings- reglerna.

12.5

1 denna och följande två paragrafcr(l3—14 5.5) ges reglerna för tillverkares rätt att förfoga över drycker som han tillverkat. 12 5. som reglerar förfoganderätten över sprit, motsvarar delvis 5 5 LTSV.

13.5

Paragrafen innehåller regler för förfoganderätten över spritdrycker, vin, starköl och öl. Reglerna ersätter delvis 5 5 LTSV. Tillverkares rätt att förfoga över egen tillverkning av starköl föreslås utvidgad. Starköl får enligt 235 förslaget till lag om handel med drycker säljas även till restaurang.

14.5

Paragrafen ger ytterligare regler för förfoganderätten över maltdrycker. Även läskedrycker regleras i paragrafen. Bestämmelserna ersätter 2 52 mom. och 65 LTBM.

15.5

Paragrafen, som innehåller uppgifter om tillverkares uppgiftsskyldighet motsvarar 45 andra stycket LTSV och 45 1 mom. andra stycket LTBM.

16.5

Paragrafen innehåller regler om uppgiftsskyldighet för den som avser att tillverka alkoholfria drycker. Den motsvarar 45 2 mom. LTBM.

175

Paragrafen, som reglerar tillståndsmyndighetens rätt till insyn över till- verkningen. motsvarar 3 5 andra Stycket LTSV och ersätter 3 5 andra och tredje styckena LTBM. Enhetliga regler för all tillverkning har skapats.

Prop. 1976/77:108 60 18 5

Paragrafen innehåller reglerna för tillverkning, innehav och förfogande i fråga om destillationsapparat. Den motsvarar 95 första stycket LTSV.

19.5

1 paragrafen stadgas förbud i vissa fall mot överlåtelse av aktiverat kol. Sådana regler finns i dag i 9c5 första stycket LTSV.

20.5

Paragrafen innehåller grundläggande regler för tillverkningstillstånd. Reg- lerna motsvarar delvis 45 första stycket LTSV och 45 1 mom. LTBM. De överensstämmer med vad som f.n. gäller enligt praxis.

21.5

Paragrafen. som anger i vilket fall tillverkningstillstånd Skall återkallas. motsvarar delvis 45 första stycket LTSV och 45 1 mom. första stycket andra punkten LTBM.

22.5

Paragrafen föreskriver i vilka fall tillstånd till bl.a. innehav av destil- lationsapparat Skall återkallas. Den motsvarar 9a5 LTSV.

23.5

Paragrafen ersätter 2 5 första stycket LTSV och 4 5 1 mom. första stycket första punkten LTBM. Tillstånd till tillverkning av sprit och vin lämnas i dag av regeringen och tillstånd till tillverkning av starköl och öl av riks- skatteverket. Enligt min mening bör socialstyrelsen i framtiden lämna till- stånd i samtliga fall.

245

Paragrafen ger vissa regler för förfarandet vid tillsyn över tillverkningen. Första stycket ersätter 45 3 mom. LTBM och har utvidgats till att avse all tillverkning.

Ant/ra stycket motsvarar 135 LTSV. Tredje stycket ersätter 125 LTSV.

Prop. 1976/77:108 61 25 5

1 paragrafen föreskrivs att beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten omedelbart länder till efterrättelse om annat ej förordnas. Regeln motsvarar 35 tredje stycket LTSV.

26.5

Till dels motsvaras paragrafen av 9b5 LTSV.

27.5

Denna och följande paragrafer (28—34 55) innehåller bestämmelser om an-

svar vid förfarande i strid mot lagen. 275 motsvarar 75 1 mom. LTSV. Straffmaximum för normalbrottet har emellertid enligt förslaget höjts till fängelse i ett år. 1 ringa fall skall inte dömas till straff.

28.5

Paragrafen ersätter del av 105 LTSV. Straffsatsen motsvarar vad som f.n. gäller för grovt brott vid tillverkning av öl och starköl. Särskild be- stämmelse om grovt brott har därför ansetts kunna undvaras. 1 ringa fall avses frihet från ansvar inträda.

29.5

] paragrafen stadgas att det inte skall dömas till straff om gärning som avses i 27 och 28 55 är att anse som ringa.

30.5

Paragrafen motsvarar 95 andra stycket LTSV.

31.5

Paragrafen motsvarar del av 9c5 första stycket LTSV.

325

Paragrafen motsvarar del av 9 och 10 55 LTBM.

33 5 Paragrafen motsvarar delar av 105 LTSV och 105 LTBM.

Prop. 1976/77:108 62 34 .5

Paragrafen ersätter 11 5 LTSV. Tillämpningsområdet för reglerna om brottsmedverkan har utsträckts till att omfatta också maltdrycksomrädet.

35 och 36.55

Paragraferna. som innehåller reglerna för förverkande och beslag vid brott enligt lagen. ersätter 75 2 mom.. 95 tredje stycket. 9c5 andra stycket och 14 5 LTSV. Genom de föreslagna bestämmelserna kommer förverkande och beslag att kunna meddelas också i fråga om maltdrycker.

375

Enligt 75 3 mom. LTSV döms den som olovligen har tillverkat sprit att betala straffskatt. Enligt förslaget skall straffskatt utdömas även vid olov- lig tillverkning av vin, starköl och öl. Minimibeloppet vid tillverkning av sprit har höjts från 100 kr. till 300 kr. För övriga varuslag gäller ett mi- nimibelopp av 100 kr.

Oite/gångsbcstämmelse/'na

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Tillstånd. medgivande och godkännande som lämnats med stöd av de upphävda lagarna avses gälla för tiden efter ikraftträdandet som om det givits med stöd av den nya lagen. Hänvisningen till den nya lagen medför att lagens bestämmelser kommer att gälla även för äldre tillstånd. Detta innebär t.ex. att tillstånd till tillverkning av sprit, som har lämnats enligt äldre bestämmelser, på grund av den föreslagna regeln i 85 efter ikraft- trädandet inte innefattar rätt att framställa spritdrycker. Tillståndsmyndig- heten beslutar om indragning även av äldre tillstånd.

5.2 Lag om handel med drycker

Lagen ersätter rusdrycksförsäljningslagen (Rfl), ölförsäljningslagen (Öfl), förordningen om försäljning av alkoholfria drycker (Aff) och förordningen om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m. Vidare kan kungörelserna om anordnande och beskaffenhet av lokaler för rusdrycksutskänkning samt om försöksverksamhet med ölutskänkning på militära marketenterier upphävas. Förslaget innebär dels förenklingar i förhållande till gällande regler. dels enhetligare regler för handel med olika slag av alkoholdrycker.

Regleringen i Rfl och Öfl kompletteras i dag bl.a. av bestämmelser i Aff. Sist nämnda bestämmelser har till syfte främst att förhindra okon- trollerad förtäring av alkoholdrycker i samband med servering av alkoholfria

Prop. 1976/77:108 63

drycker. Genom att handeln med samtliga alkoholdrycker och handeln med de alkoholfria dryckerna regleras i samma lag blir lagstiftningen på dryckes-_ området mera överskådlig än i dag.

1 samband med att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft bör nya föreskrifter ersätta nu gällande utskänkningskungörelse tl971:117).

Som framhållits i den allmänna motiveringen har beredningsgruppens uppdrag inte omfattat reklamfrågan. Tobaks- och alkoholreklamutredning- ens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol och tobak remiss- behandlas f. n. lavbidan på ställningstagande till detta betänkande har vissa nu gällande regler om marknadsföring i sak oförändrade tagits in i lagtexten. Regler av den typ som föreslås av tobaks- och alkoholreklamutredningen kan framdeles placeras in i anslutning till 7 och 8 55.

Inledande bestämmelser 1 .5

Genom bestämmelsen i första stycket fastställs att lagen äger tillämpning på sådan handel som i dag regleras genom Rfl, Öfl och Aff. Termen al- koholdrycker används som samlingsbeteckning för de drycker som i dag omfattas av Rfl och Öfl.

De exakta definitionerna för olika drycker återfinns i lagen om tillverkning av drycker. rn. m. Här bör endast nämnas att beslutet om mellanölets av- skaffande medför att den definitionsmässiga gränsdragningen mellan starköl och öl sker vid en alkoholhalt av 2,8 viktprocent alkohol i stället för som i dag vid 3.6 viktprocent.

2.5

] paragrafen definieras begreppen försäljning, partihandel, detaljhandel och servering.

Första stycket ersätter 35 andra stycket Rfl, 25 första stycket Öfl och 1 .5 tredje stycket första punkten Aff. i begreppet försäljning ingår export. Med ersättning avses inte enbart betalning i pengar utan även annan mot- prestation i form av t.ex. varor och tjänster.

1 25 första stycket andra punkten Öfl stadgas att det inte skall anses som försäljning om arbetsgivare på grund av arbetsavtal tillhandahåller öl åt anställd utan särskild gottgörelse. s. k. dagöl, vilket förekommer på bryg- gerier. Utan särskild reglering blir förfarandet att anse som detaljhandel. Då det kan förutsättas att alla bryggerier har rätt till detaljhandel är emellertid bestämmelsen överflödig och kan utgå.

Andra stycket ersätter 2 5 Rfl. 2 5 andra stycket Öfl och l 5 tredje stycket andra punkten Aff. Som tidigare har framhållits har begreppen utminutering och utskänkning ersatts med detaljhandel resp. servering.

Prop. 1976/771108 64 3 .5

l bestämmelsen. som motsvarar 3 .5 första stycket Rfl och 3 .5 första stycket första punkten Öfl slås fast att försäljning av alkoholdrycker, vartill rätt ej föreligger enligt lagen, är förbjuden.

4.5

i denna och i följande två paragrafer regleras lagens tillämpningsområde i vissa avseenden.

Första .stvcket ersätter 65 1 mom, första stycket och 65 2 mom. tredje stycket Rfl.

Enligt Rfl får vin och starköl som införs som proviant på järnvägståg i internationell trafik utan tillstånd serveras till passagerare. Motsvarande bestämmelser saknas i Öfl. Förslaget innebär att även servering av öl undan— tas från tillståndstvång. Undantag från lagens tillämpningsområde kommer också att gälla för sådant vin, starköl och öl som under färden anskaffas här i riket.

1 185 andra stycket i förslaget regleras rätten till införsel av vin och starköl som proviant på järnvägståg i internationell trafik.

Liksom hittills görs undantag från lagens tillämpningsområde i fråga om försäljning av vin för kyrkligt bruk. De föreskrifter som behövs för verk- samheten bör i framtiden utfärdas av socialstyrelsen som central förvalt- ningsmyndighet på alkoholområdet.

Andra stycket ersätter 65 2 mom. första stycket Rfl. i förslaget har be- stämmelsen utvidgats till att omfatta även öl.

Bestämmelser om provianteringslager finns i 34—36 55 tullstadgan (19731671). Enligt 345 är denna form av tullager avsedd för förvaring av oförtullade varor, som skall användas för proviantering av fartyg eller luft- fartyg eller för försäljning i exportbutik. Jag har erfarit att chefen för han- delsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen sådan ändring i tull- stadgan att försäljning från provianteringslagen kan skejämväl till utländska ambassader och konsulat här i landet.

Exportbutik får enligt 275 tullagen (1973:670) inrättas på flygplats efter tillstånd av regeringen och är avsedd för försäljning av oförtullade eller eljest Obeskattade varor till flygpassagerare som avreser till utlandet. Närmare bestämmelser om försäljningen finns i förordningen (19622376) om försälj- ning i exportbutik, där det också anges var exportbutiker får inrättas. Samtliga exportbutiker som nu finns innehas av SAS. Endast rusdrycker och tobak får säljas och kvantiteterna är begränsade.

Prop. 1976/77:108 65 5 5

Paragrafen ersätter 6 5 2 mom. andra stycket Rfl. Undantaget från lagens tillämpningsområde har utvidgats till att omfatta även öl. De särskilda be- stämmelser som reglerar förfoganderätten återfinns i tullagstiftningen.

6.5

I likhet med vad som gäller i dag regleras handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat genom särskilda bestämmelser.

7.5

Paragrafen. som ersätter 75 Rfl och 205 första stycket Öfl, ger uttryck för de alkoholpolitiska grundprinciper som bör gälla vid försäljning av al— koholdrycker.

Regeln är liksom dess föregångare i Rfl och Öfl att anse som en anvisning främst för de myndigheter och enskilda som har att tillämpa lagens be— stämmelser. De allmänt hållna krav som ställs är avsedda att ge uttryck för lagens anda. Någon saklig ändring härvidlag i förhållande till vad som gäller i dag har inte eftersträvats. Som i annat sammanhang understryks bör ökad vikt läggas vid sådan övervakning av lagens efterlevnad som tar sikte på att undanröja olägenheter i nykterhetshänseende. I detta syfte har kravet på ordning. nykterhet och trevnad getts en framskjuten placering i lagstiftningen.

Bestämmelsen är tillämplig vid alla former av försäljning och avser även alkoholfria drycker. Motsvarighet till bestämmelsen saknas i Aff. Även vissa förfaranden i samband med försäljning av alkoholfria drycker kan emellertid leda till olägenheter och skador. Detta gäller särskilt vid servering. Som exempel kan nämnas att serveringsstället utnyttjas för förtäring av al- koholdrycker. Olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt kan emellertid ock- så uppkomma i detaljhandeln med alkoholfria drycker. Sålunda har det förekommit att läskedrycker försetts med en mindre tillsats av alkohol och sålts under samma namn som populära alkoholdrycker. 1 betraktande särskilt av att sådana drycker kan köpas av barn måste förfarandet anses innebära sådana risker för skador att det strider mot lagens anda. Denna fråga har tidigare berörts.

I 64 5 regleras de administrativa påföljder som kan sättas in om försäljning av alkoholdrycker medför olägenheter i nykterhetshänseende.

8.5

Bestämmelsen innehåller förbud i vissa fall att lämna alkoholdryck som gåva. Den ersätter 55 Rfl. För att uppnå enhetlighet på alkoholområdet har den gjorts tillämplig även på öl.

Prop. 1976/77:108 . 66

Förbudet i andra stycket har till syfte att förhindra förfarande. varigenom alkoholdrycker ges i gåva som säljargument för andra varor.

9.5

Paragrafen, som reglerar skyldigheten att tillhandahålla alkoholfria dryck- er, ersätter 485 Rfl och 21 5 första stycket Öfl.

Detaljhandelsbolaget saluför i dag ett ganska omfattande sortiment av alkoholfria festdrycker. I framtiden blir det en lagstadgad Skyldighet för bolaget att tillhandahålla sådana drycker.

Tillsynsmyndigheten bör i tillämpningsföreskrifter till lagen påminna om skyldigheten att tillhandahålla alkoholfria drycker och ge anvisningar i fråga om omfattningen av denna skyldighet och urval av drycker.

10.5

1 405 1 mom. andra stycket Rfl och i 11 5 andra stycket Öfl förbjuds den som är omyndig eller i konkurstillstånd att bedriva alkoholservering. lförevarande paragraf stadgas att den som är omyndig inte får bedriva försäljning av alkoholdrycker.

Enligt 199 a 5 konkurslagen får gäldenär inte under konkurs driva rörelse, med vars utövande följer bokföringsskyldighet. [ den nya bokföringslag. - som trädde i kraft den 1 januari 1977. har gjorts en väsentlig utvidgning av kretsen bokföringsskyldiga. Bokföringsskyldighet kommer alltid att fö- religga vid yrkesmässig servering av alkoholdrycker. Med hänsyn härtill har något särskilt förbud för den som är försatt i konkurs mot att bedriva alkoholservering inte tagits in i den nya alkohollagstiftningen.

1 dag gäller förbud för omyndig att bedriva alkoholservering. Däremot kan detaljhandel med öl bedrivas av omyndig om vissa förutsättningar enligt föräldrabalken är uppfyllda. Denna skillnad är inte motiverad. Jag föreslår att omyndig generellt förbjuds att bedriva försäljning av alkohol- drycker.

115

Försra stycket reglerar de åldersgränser som föreslås gälla vid inköp av alkoholdrycker. Motsvarande bestämmelser finns i 185 första stycket och 505 första stycket Rll samt 225 första stycket Öfl. Som jag tidigare har framhållit har nu gällande åldersgränser oförändrade föns över från Rfl och ön.

Andra stycket. som innehåller förbud att sälja eller utlämna alkoholdryck till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, motsvarar 19 5 första stycket första punkten, 50 5 andra stycket första punk- ten Rfl och 225 andra stycket första punkten Öfl.

Prop. 1976/77:108 67

Tredje stycket tar upp en skyldighet att vägra utlämning av alkoholdryck om det finns särskild anledning att anta att varan är aVsedd att olovligen tillhandahållas någon. Bestämmelsen ersätter 19 5 första stycket andra punk- ten Rfl och delvis 225 tredje stycket Öfl.

] 195 första stycket Rfl stadgas, att utlämning och försändning av rus- drycker kan vägras när det föreligger anledning till misstanke att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. 1 22 5 tredje stycket Öfl talas om att öl inte får utlämnas då särskild anledning till misstanke föreligger. att varan är avsedd att användas i berusningssyfte eller till olovlig försäljning.

Bestämmelserna är ytterst svårtillämpade och har därför fått liten praktisk betydelse. Det måste dock även i framtiden finnas skyldighet att vägra utlämning av alkoholdrycker till personer som försöker komma över sådana varor i olovligt syfte. Sådan skyldighet skall enligt den föreslagna bestäm- melsen inträda då det finns särskild anledning anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Fjärde stycket reglerar skyldigheten för den som vill inhandla alkohol- drycker att på anfordran styrka sin ålder. Bestämmelser av detta slag finns i dag i 17.5 andra stycket Rfl i fråga om detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl. Legitimationskravet har utsträckts till att gälla även vid detaljhandel med öl och vid servering av alkoholdrycker.

Jag har tidigare föreslagit att systemet med spärrlistor avskaffas. Vidare har reglerna om att ombud skall kunna förete legitimation även för upp- dragsgivare samt av denne utfärdad fullmakt slopats. Detta bör ses mot bakgrund av att bestämmelserna i allt väsentligt mister sin betydelse om spärrlistan avskaffas.

12.5

Paragrafen innehåller förbud i vissa fall mot att anskaffa alkoholdrycker

åt annan.

Förbudet i första punkten motsvaras av 205 första stycket Rfl och 225 fjärde stycket Öfl. Stadgandet i andra punkten motsvaras av 205 andra stycket Rfl.

Enhetliga regler har ställts upp för samtliga alkoholdrycker. Härigenom har det i Rfl intagna förbudet mot att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa rusdrycker gjorts tillämpligt även i fråga om öl. [ övrigt innebär den nya lydelsen ingen ändring i sak.

13.5

Bestämmelsen, som reglerar förutsättningarna för handel med alkoholfria drycker, motsvarar 25 första stycket Aff.

Prop. 1976/77:108 68 14.5

1 bestämmelsen föreskrivs att starköl med högre alkoholhalt än 4,5 vikt- procent får säljas endast för export. Regeln motsvarar 45 Rfl.

Parti- och deta/jhande/sbolagen 15 och 16 5.5

I dessa paragrafer regleras ramen för parti- och detaljhandelsorganisatio- nen.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet, som senare kommer att anmäla frågan om parti- och detaljhandelsorganisationen, harjag överfört vissa nu gällande bestämmelser om parti- och detaljhandelsbolagen i sak väsentligen oförändrade i förslaget till ny lagstiftning. Frågor som rör bo- lagens verksamhet m. m. kommer att regleras i särskilda avtal med staten.

15 5 ersätter delar av 8. 13, 65 och 71 55 Rfl. 1' den föreslagna 16 5 ersätter första stycket 70 och 75 55 Rfl. Andra stycket ersätter 69 och 75 55 Rfl.

Redogörelse för reklamfrågans behandling har lämnats under kapitelrub- riken.

Import, export och partihandel 17—19 5.5

Bestämmelserna motsvarar i huvudsak de föreskrifter som nu finns i 125 Rfl.

[ 175 första stycket fastslås principen att spritdrycker, vin och starköl som huvudregel får importeras endast av partihandelsbolaget. I anslutning därtill föreskrivs i andra stycket första meningen att sådan alkoholdryck inte heller får bli föremål förs. k. hemtagning enligt 3 5andra stycket tullagen av annan än partihandelsbolaget.

185 innehåller vissa undantag från föreskrifterna i 175. I 19 5 ges regler för märkning m. m. av maltdrycker som införes till riket. Enligt lagen (19731980) om transport, förvaring och förstöring av inför- selreglerade varor, m.m. gäller att införselförbjuden eller införselreglerad vara, om inte annat har föreskrivits, får

1 . sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de villkor och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar (s. k. transitering).

2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn,

3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller annan som denna myn- dighet godkänner,

4. återutföras. .

5. tas om hand av hemtagare under villkor att han förvarar varan i oför- ändrat skick till dess tullmyndighet meddelat att hinder för vidare förfogande över varan inte föreligger.

Prop. 1976/77:108 69

I dessa föreskrifter har genom 175 andra stycket andra meningen lag- förslaget gjorts den inskränkningen i fråga om förvaring av spritdrycker, vin och starköl på tullager att annan än partihandelsbolaget får förvara sådan vara endast på provianteringslager. Genom att 1973 års lag, med angivet undantag, är tillämplig i fråga om införsel av sådan alkoholdryck behövs inga särskilda föreskrifter, motsvarande 125 4 mom. e) och f) Rfl. Övriga bestämmelser i 125 4 mom. motsvaras av föreskrifter i 18 5. 1973 års lag ersätter också till större delen bestämmelserna i 865 1 mom. Rfl.

20.5

Paragrafen, som reglerar rätten till partihandel med spritdrycker, vin och starköl, ersätter 85 första stycket Rfl.

Liksom i dag har partihandelsbolaget med undantag som anges i 22 och 23 55 förbehållits rätten till partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Rätten till export av sådana drycker regleras i 17 och 23 55 i förslaget.

21.5

Enligt 55 Öfl får partihandel med öl utövas av den som har tillstånd till utminutering. Efter anmälan till riksskatteverket får vidare partihandel utövas av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt inför öl till riket. Vid partihandel är säljaren skyldig att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.

Rätt till partihandel med öl föreligger således i dag alltid för den som har tillstånd till detaljhandel med samma vara. Den nya lagstiftningen in- nebär ingen ändring i detta avseende. ! 31 5 anges i vilka fall tillstånd till detaljhandel skall meddelas.

Den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmäs- sigt inför öl till riket avses även i framtiden ha möjlighet att bedriva par- tihandel med öl. Sådan handel har dock i likhet med vad som i allmänhet gäller vid handel med alkoholdrycker avsetts böra föregås av kontroll i form av tillståndsprövning.

Det anmälningsförfarande som i dag gäller för dessa kategorier har därför i lagförslaget bytts ut mot ett krav på tillstånd.

Regeln i andra stycket överensstämmer med vad som gäller i dag enligt 25 andra stycket första punkten Öfl.

Den i 55 Öfl intagna skyldigheten för säljaren att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan återfinns nu i 24 5.

22.5

Enligt denna bestämmelse, som motsvarar 105 Rfl, får detaljhandels- bolaget bedriva partiförsäljning av spritdrycker, vin och starköl till köpare

Prop. 1976/77:108 70

som har rätt att servera dessa drycker. Att detaljhandelsbolaget har skyl- dighet att förvissa sig om att sådan rätt föreligger framgår av 24 5.

23.5

Paragrafen innehåller undantag från de i 20 och 21 55 upptagna villkoren för bedrivande av partihandel.

Första stycket reglerar rätten för tillverkare av vin eller starköl att sälja sådan vara. Stadgandet ersätter 95 1 och 3 mom. Rfl samt delar av 55 LTSV.

Tillverkare av sprit har i dag rätt att sälja av honom tillverkad vara till partihandelsbolaget och för export. Andra svenska sprittillverkare än par- tihandelsbolaget framställer dock endast råsprit. Denna renas sedan av par- tihandelsbolaget till sådan sprit, som är avsedd att drickas (spritdryck). Par- tihandelsbolaget har därför i förslaget till lag om tillverkning av drycker m. m. (8 5) förbehållits rätten att tillverka spritdrycker. Med undantag för det i 225 angivna fallet kommer vidare i framtiden endast partihandels- bolaget att ha rätt till partihandel med sådana drycker.

Rätten till export av spritdrycker regleras i 175 tredje stycket. Liksom i dag bör tillverkare av vin ha rätt att sälja tillverkad vara för export och till partihandelsbolaget.

Beträffande rätten för tillverkare att förfoga över starköl innehåller be- stämmelserna vissa ändringar i förhållande till vad som gäller i dag. Således får försäljning till bryggeri ske endast om köparen har rätt att tillverka starköl. Den möjlighet som f. n. finns att sälja starköl också till bryggeri som har rätt att tillverka endast öl är inte sakligt motiverad. — Vidare har gjorts den ändringen att tillverkare av starköl skall få sälja varan direkt till res- tauratör som har rätt att servera sådan dryck. Den nuvarande ordningen har inneburit en onödig administrativ omgång, då nämligen bryggerierna normalt levererar starkölet direkt till restaurangerna medan försäljningen bokföringsmässigt sker via Systembolaget.

Andra stycket inför en möjlighet för restauratör som skall sälja sin rörelse till annan att utan särskilda kontrollåtgärder från myndigheternas sida över- låta också lagret av alkoholdrycker.

Tredje stycket ger konkursbo m. fl. möjlighet att utan hinder av bestäm- melserna i lagen sälja spritdrycker, vin och starköl till parti- eller detalj- handelsbolaget samt starköl och öl till tillverkare av sådan dryck. Bestäm— melsen, som ersätter 11 5 Rfl, har utvidgats till att gälla även öl.

245

Hörsta stycket föreskrives skyldighet för säljare att vid partihandel med alkoholdrycker förvissa sig om att köparen har rätt att sälja varan vidare. Regeln ersätter 5 5 tredje stycket Öfl i fråga om partihandel med öl. ] Rfl

Prop. 1976/77:108 71

saknas motsvarande bestämmelse. Enhetliga regler kommer att gälla för partihandel med alla slags alkoholdrycker.

Undersökningsskyldigheten bör anses fullgjord om köparen visat till- ståndsbevis eller genom förfrågan hos vederbörande länsstyrelse.

Andra stycket, som reglerar kravet på föreståndare, motsvarar 3 5 tredje stycket Ö11 i fråga om partihandel med öl. Stadgandet har utvidgats till att avse även starköl.

I tredje stycket ges bestämmelser om att enbart anställd personal får anlitas vid partihandel med alkoholdrycker. Reglerna ersätter 205 andra stycket Ö11 såvitt avser partihandel med öl. [ syfte att uppnå enhetlighet föreslår jag att bestämmelsen blir tillämplig även i fråga om andra alkoholdrycker.

Detaljhandel

Detaljhandel med spritdrycker. vin och starköl

25.5

Bestämmelsen, som ersätter del av 135 Rfl. slår fast att detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av detaljhandelsbolaget.

26.5

Bestämmelsen, som ersätter 145 Rfl, innehåller regler om yttranderätt och rätt till överprövning vid etablering av lörsäljningsställen. Reglerna har tidigare motiverats ingående. Här bör endast anmärkas följande.

1 dag gäller att detaljhandelsbolaget skall höra länsnykterhetsnämnd före beslut i etableringsfrågor. För att ge detaljhandelsbolaget ett mera omfattande och allsidigt underlag för sin bedömning i etableringsfrågor föreslår bered- ningsgruppen att i framtiden länsstyrelse, kommunfullmäktige och polis- myndighet skall höras. Valet av länsstyrelse framför länsnykterhetsnämnd som remissinstans beror främst på att länsstyrelsen har ställning som till- synsmyndighet inom länet. Det är naturligt att länsstyrelse hör länsnykterhetsnämnd innan yttrande avges.

Som har framhållits i annat sammanhang innefattar begreppet förläggning av försäljningsställe beslut om nyetablering, nedläggning och flyttning av butik.

27.5

Paragrafen, som ersätter del av 2 5 andra stycket samt 15 5 Rfl. reglerar försäljning till avhämtning och försäljning genom försändning på rekvisition.

Prop. 1976/77:108 72

Bestämmelserna motsvarar i sak vad som gäller i dag. Regeln att detalj- handelsbolaget skall betala försändningskostnaden innebär bl.a. att post- förskottsavgift i fall då sådan förekommer erläggs av bolaget.

285

1 paragrafen föreskrivs att spritdrycker, vin och starköl inte får utlämnas till köparen förrän varan har betalats. Bestämmelsen motsvarar 175 första stycket Rfl.

295

Paragrafen, som reglerar den s.k. privatimporten, ersätter 21 5 Rfl och innebär att detaljhandelsbolaget på begäran skall anskaffa vara som inte hålls i lager om bolaget inte finner hinder föreligga. Liksom hittills bör bolaget kunna kräva att köparen ställer säkerhet för betalning om bolaget frnner det påkallat.

Detaljhandel med öl 305

Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna för rätten till detaljhandel med öl.

Första stycket motsvarar 35 första stycket första punkten och 65 första stycket Öfl.

Andra stycket motsvarar 35 andra stycket och 1 5 andra stycket Ö11. Tredje stycket tar upp möjligheten att meddela särskilda föreskrifter vid detaljhandel med öl. Som jag tidigare har framhållit kan en sådan föreskrift avse förbud mot försäljning viss tid på dygnet. Den kan också innebära att försäljningen skall ske manuellt över disk om det fordras t. ex. på grund av ordningsproblem.

31.5

1 paragrafen ges bestämmelser för prövning av ansökan om tillstånd till detaljhandel med öl.

Första stycket motsvarar 75 Öfl. Andra stycket ersätter del av 65 andra stycket Öfl. Enligt Ö11 skall den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten och den som yrkesmässigt tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker meddelas tillstånd till detaljhandel med öl. Tillstånd meddelas av polismyndigheten. '

I anslutning till ett av APU lämnat förslag har bered ningsgruppen övervägt behovet av att skärpa tillståndsgivningen för detaljhandel med öl. Bered-

Prop. 1976/ 77: 108 73

ningsgruppen har dock funnit att det mot bakgrund av riksdagens beslut om förbud mot försäljning av mellanöl iden allmänna handeln inte erfordras någon förändring av gällande bestämmelser. Jag delar beredningsgruppens uppfattning.

Tillstånd till försäljning bör liksom nu endast meddelas matvaruhandlare och tillverkare. Drycker skall ingå som en naturlig del i livsmedelsbutikens sortiment. Matvaruhandlare bör den anses vara som säljer ett någorlunda brett sortiment matvaror. Renodlade kaffe-. frukt- och konfektyraffärer bör liksom nu inte komma i fråga.

Reglerna i 6 och 95.5 Ö11 om s.k. allmännyttiga maltdrycksföretag har inte förts över i den nya lagstiftningen. Någon verksamhet som omfattas av de nämnda bestämmelserna bedrivs inte i dag. Vidare är svårigheterna att tillämpa bestämmelserna så stora att det måste antas att de även i fram- tiden kommer att sakna betydelse.

Tredje stycket reglerar möjligheten att överföra detaljhandelstillstånd. Så- dan möjlighet frnns redan i dag enligt 18 5 andra stycket Ö11. Någon ändring i förhållande till gällande rätt åsyftas inte.

32.5

Första stycket innehåller bestämmelser om föreståndare för detaljhandeln. Bestämmelserna ersätter 35 tredje stycket Ö11. Förslaget innebär endast den ändringen att det skall frnnas ersättare utsedd för den som är före- ståndare.

Andra stycket, som motsvarar 205 andra stycket Ö11. innebär att enbart anställd personal får anlitas vid detaljhandel med öl.

335

ljörsta stycket föreskrivs att matvaruhandlare får bedriva detaljhandel med öl endast i anslutning till försäljning av matvaror. Regeln motsvarar 21 5 andra stycket Ö11.

Andra stycket ersätter 65 fjärde stycket Öfl som innehåller att tillstånd för tillverkare att bedriva detaljhandel med "öl inte innefattar rätt till handel från butik som särskilt inrättats för försäljning av drycker.

Genom bestämmelsen i Öfl har man kunnat förhindra att tillverkare in- rättar särskilda dryckesmarknader, skilda från tillverknings- eller lagerstället. Den föreslagna regeln är avsedd att förhindra också att försäljning sker från butik i omedelbar anslutning till dessa lokaler. För att försäljningen skall tillåtas skall den alltså ske från en lager- eller fabrikslokal och inte från en butik med för en sådan lokal karakteristisk inredning och utrustning.

Regeln att tillverkare i samband med detaljhandel inte får sälja andra varor än öl och alkoholfria drycker stämmer överens med vad som gäller

Prop. 1976/77:108 74

i dag enligt riksskatteverkets föreskrifter.

Beträffande vissa äldre bestämmelser hänvisas till punkt 6 i övergångs— bestämmelserna.

Tredje stycket motsvarar 6 5 tredje stycket Öfl. Tillstånd till detaljhandel med öl får meddelas den som har rätt att servera alkoholdrycker eller alko- holfria drycker endast om särskilda skäl föreligger.

Servering Tillståndsfrågor 345

Paragrafen, som ersätter 22 5 Rfl och 10 5 Öfl, föreskriver som huvudregel att servering av alkoholdrycker får ske endast om tillstånd har meddelats.

1 dag gäller att tillstånd alltid krävs för servering av spritdrycker, vin och starköl. För servering av öl krävs tillstånd utom i vissa undantagsfall. nämligen vid servering i samband med heminackordering, i kollektivhus- matsal och i personalmatsal. Dessa undantag från tillståndstvånget saknar större praktisk betydelse. Vid en avvägning mot intresset att skapa enhetliga regler för samtliga alkoholdrycker kan undantagen inte heller anses moti- verade.

Särskilda regler gäller i dag vid servering av alkoholdrycker på militära områden. Tillstånd till utskänkning av rusdrycker kan efter godkännande av regeringen meddelas restauratörer som bedriver verksamhet inte bara invid utan även inom militärt område. Enligt Ö11 och kungörelsen (1961:161) om utskänkning av öl i militära mässar kan sådan mäss räknas som per- sonalmatsal efter prövning av vederbörande befälhavare. Öl får således ser- veras utan tillstånd.

Beredningsgruppen konstaterar liksom tidigare APU, att det råder en viss osäkerhet i fråga om tillämpningen av gällande bestämmelser om servering i militära mässar. Gränserna har varit svåra att dra och myndigheterna har vanligtvis underlåtit att ingripa. Beredningsgruppen frnner inte anledning att göra undantag från serveringsregleringen beträffande militära mässar utan anser att skyldigheten att ansöka om tillstånd till servering bör gälla lika för både civila och militära lokaler. Från tillståndstvång bör dock enligt beredningsgruppen göras undantag för mässar ombord på örlogsfartyg. Jag - delar beredningsgruppens uppfattning i denna fråga. Kravet på tillstånd in- nebär bl.a. att de s.k. förvarings- och förtäringsförbuden kommer att bli tillämpliga vid servering på militär mäss.

På fasta militära marketenterier bör såsom beredningsgruppen också fö- reslagit öl stadigvarande få serveras. i likhet med beredningsgruppen frnner jag övervägande skäl tala för att även denna servering skall vara tillstånds- bunden och omfattas av samma regelsystem som övrig servering.

Prop. 1976/77:108 75

Enligt min mening bör således all servering av alkoholdrycker med undan- tag för servering i militär mäss ombord på örlogsfartyg fordra tillstånd.

35.5

Bestämmelsen, som ersätter 2 5 andra stycket Aff, gör servering av al- koholfria drycker i visst fall beroende av särskilt medgivande.

Av 135 framgår att försäljning av alkoholfria drycker är tillåten under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet. Som tidigare framhållits bör det dock övervakas att denna försäljning inte leder till olä- genheteri nykterhetshänseende. 1 fall då tillstånd att servera alkoholdrycker har återkallats finns det oftast anledning att överväga om olägenheter av nu nämnt slag kan uppstå även vid servering av enbart alkoholfria drycker.

Av 585 framgår att medgivande till servering av alkoholfria drycker. då sådant erfordras, meddelas av länsstyrelsen i det län där serveringsstället är beläget.

36.5

Första stycket innehåller regeln att tillstånd till servering av alkoholdrycker hänför sig till viss lokal eller annat avgränsat utrymme. Regeln ersätter 3 5 andra stycket Öfl. Motsvarande regel saknas i Rfl. Tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl förutses dock vara lokaliserat till särskilt serveringsställe. Termen "avgränsat utrymme” används i lagtexten med syfte på att servering av alkoholdrycker kan tillåtas även utomhus.

Andra stycket, som reglerar överföring av tillstånd vid överlåtelse av rö- relse, motsvarar 425 3 mom. Rfl och del av 185 andra stycket Ö11.

37.5

Första stycket ersätter 255 Rfl samt 12 och 13 55 Öfl. ] bestämmelsen anges vilka slag av tillstånd som kan meddelas.

Enhetliga regler har skapats för samtliga alkoholdrycker. De ändringar i övrigt som har vidtagits i förhållande till gällande lag är av redaktionell natur.

Då det gäller tillstånd till servering året runt eller årligen under viss tids- period kan det vara påkallat med skilda bedömningar om det sökta till- ståndet avser servering till allmänheten eller till slutet sällskap. Detta har i lagtexten kommit till uttryck genom den uppdelning som skett i punkterna ] och 2. I fråga om servering vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod torde det mera sällan vara skäl att särskilt beakta om den krets av personer som avses med det sökta tillståndet är begränsad.

Tillstånd enligt punkt 2 avser servering i förening, klubb eller annat slutet sällskap. Under punkten ryms yrkesmässig servering i form av festvånings-

Prop. 1976/77:108 76

rörelse. Även vid andra former av servering till slutna sällskap kan tillstånd ges enligt denna punkt. Om det uppkommer ett behov att för representation eller i andra slutna sällskap servera alkoholdrycker i lokal, för vilken ser- veringstillstånd saknas, eller att där servera andra alkoholdrycker än sådana som omfattas av redan meddelat tillstånd, kan tillstånd enligt punkt 3 med- delas. Detta innebär ingen förändring av vad som gäller i dag. Är det fråga om ett återkommande behov av sådan servering som nu har nämnts kan tillstånd meddelas enligt punkt 2. Tillstånden gäller i regel tills vidare och behöver således inte förnyas. Sådana tillstånd har redan i dag meddelats bl. a. vissa företag och militära mässar. Vid sin prövning av ansökningar om serveringstillstånd skall tillståndsmyndigheten bl. a. ta hänsyn till verk- samhetens inriktning. Detta torde allmänt sett medföra att tillståndspröv- ningen kan göras mindre omfattande då det gäller servering i de samman- hang som jag nu har berört än i de fall då ansökan avser servering till allmänheten.

Andra stycket reglerar tillståndens giltighetstid. Motsvarande regler finns i 265 Rfl och 145 tredje stycket första punkten Öfl.

Som tidigare framhållits anser jag att de s.k. oktrojperioderna vid till- ståndsgivning för servering av spritdrycker, vin och starköl bör slopas. Sys- temet med oktrojperioder har redan tidigare avvecklats i fråga om servering av öl.

Tillstånd som avser servering året runt eller årligen under vi55 tidsperiod avses alltså i framtiden enligt huvudregeln att gälla tills vidare. Enligt den mening som framförs av beredningsgruppen och som jag delar bör tillstånds- myndigheten dock inte helt fråntas möjlighet att begränsa tillståndens gil- tighet. Situationer kan uppstå då betydande svårigheter föreligger att bedöma Om ett Sökt tillstånd bör beviljas. Det kan t. ex. ibland vara vanskligt att avgöra om en serveringsrörelse kan ge upphov till olägenheter i nykter- hetshänseendc på grund av sitt läge. Att i en sådan situation vägra tillstånd kan framstå som opåkallat. Genom att rörelsen drivs en tid i enlighet med det sökta tillståndet kan myndigheterna få ett bättre underlag för sin be- dömning. Jag har därför velat hålla möjligheten öppen att begränsa till- ståndets giltighetstid om det föreligger särskilda skäl av det slag som här beskrivits. 1 praxis sker redan i dag sådana begränsningar. Bestämmelsen skall självfallet tillämpas mycket restriktivt och avses inte komma till upp- repad användning beträffande en och samma rörelse.

38.5

Paragrafen reglerar vilka slag av alkoholdrycker tillstånden kan avse. Första stycket i förslaget ersätter 375 första stycket Rfl. Enligt denna be— stämmelse kan tillstånd till servering avse alla slag av rusdrycker, vin och starköl eller, om särskilda skäl föreligger, endast starköl. Den föreslagna bestämmelsen innebär att tillstånd i framtiden kan meddelas för servering

Prop. 1976/771108 - 77

av samtliga alkoholdrycker men också begränsas till att avse endast någon eller några av dessa drycker. Då det gäller Servering av enbart starköl har det tidigare framförts farhågor för att sådan servering kan ge upphov till näringsställen av socialt mindre lämplig typ. Det finns i dag ett mindre antal tillstånd som avser enbart starkölsservering. Den nya bestämmelsen innebär att man avskaffar den särställning som begäran om tillstånd till enbart starkölsservering har haft i förhållande till alla andra typer av an- sökningar om serveringstillstånd. Denna särställning har inneburit att det har varit lättare att få ett tillstånd att servera både vin och starköl än ett tillstånd avseende enbart starköl. Detta har ansetts ologiskt. Avsikten med ändringen är givetvis inte att serveringsställen som f.n. inte har tillstånd att servera starkare drycker än mellanöl skall övergå till servering av starköl. Jag vill understryka att det för servering av starköl bör ställas upp samma krav som för servering av spritdrycker och vin. Detta innebär bl. a. att till- stånd får meddelas endast om det kan antas att tillhandahållande av lagad mat kommeratt utgöra en betydande del av rörelsen. Med andra ord kommer starköl även i framtiden att kunna serveras endast på egentliga restauranger.

Andra stycket ersätter 37 å andra stycket Rfl. Servering av alkoholdrycker kan ske på fartyg. järnvägståg och luftfartyg som befordrar passagerare i inrikes linjetrafik efter tillstånd av länsstyrelsen till 5. k. trafikutskänkning. Tillstånd att servera inte endast vin och starköl utan även spritdrycker får meddelas om särskilda skäl föreligger. I fråga om servering i utrikes trafik finns inga regleringar. En särskild nordisk överenskommelse beträffande bl. a. skattefri proviantering till fartyg i internordisk trafik har dock utnyttjats för att åstadkomma en begränsning bl. a. av utskänkningen ombord på fartyg i trafiken över Öresund.

] likhet med beredningsgruppen anser jag hänsyn till en god ordning på tåg och andra trafikmedel medföra att tillstånd till trafikservering bör omfatta servering av spritdrycker endast om särskilda skäl föreligger. Där- emot bör regeln om särskilda skäl inte nödvändigtvis tillämpas så strängt som hittills har skett då det gäller fartyg i reguljär inrikes trafik. Det tidigare kravet på att resan skall sträcka sig över ett dygn bör utan olägenheter kunna mjukas upp. Permanenta rättigheter avseende även Spritdrycker bör dock inte komma i fråga ombord på fartyg i reguljär skärgårdstrafik. Det- samma bör gälla passagerarfartyg som inte bedriver reguljär trafik.

I fråga om servering i inrikes trafik föreslår beredningsgruppen endast de ändringarna i gällande ordning. att tillfällig servering av spritdrycker skall kunna medges i speciella fall till slutna sällskap och att servering av vin. starköl och öl skall få ske på järnvägståg i internationell trafik under färd här i landet utan föregående tillståndsprövning. Jag tillstyrker de fö— reslagna ändringarna.

Det har i olika sammanhang påtalats att allvarliga missförhållanden råder vid servering ombord på fartyg i den internordiska fartygstrafiken. Enligt

Prop. 1976/77:108 78

APU:s mening bör samma krav ställas på servering ombord på fartyg som i fråga om servering i land. [ överensstämmelse med vad som redan gäller i Finland och Norge borde därför tillståndstvång för servering på passa- gerarfartyg gälla även i trafik mellan Sverige och annat nordiskt land eller annan stat vid Östersjön. l första hand borde det gälla för svenska fartyg men dessutom för sådana utländska fartyg som inte har tillstånd enligt hemlandets lagstiftning. Tillstånd borde vidare utgöra förutsättning för skat- tefri proviantering i Sverige och borde kunna återkallas om missförhållanden i samband med serveringen konstateras.

Förslaget om tillståndstvång för servering på passagerarfartyg i trafik mel- lan Sverige och annat nordiskt land eller annan östersjöstat inrymmer prak- tiska problem, t. ex. med avseende på kontroll, som för sin lösning kräver överenskommelse på regeringsnivå mellan Sverige och andra berörda stater. I likhet med beredningsgruppen anser jag att möjligheterna att uppnå sådana överenskommelser även i fortsättningen bör bevakas bl. a. i det löpande nordiska samarbetet. APU:s tanke att Sverige under vissa förutsättningar skulle ensidigt föreskriva tillståndstvång, sanktionerat genom att skattefri proviantering i Sverige förvägras den som överträder bestämmelserna, synes mindre realistisk eftersom en sådan sanktion knappast är verksam så länge möjligheten till skattefri proviantering utomlands kvarstår oinskränkt.

39%

Paragrafen reglerar servering av alkoholdrycker på nöjes- och idrottsplat- ser.

Enligt 36; Rll får tillstånd meddelas till utskänkning på nöjes- och idrottsplats som är tillgänglig för allmänheten endast om särskilda skäl fö- religger. Undantag från kravet på särskilda skäl gäller vid 5. k. sluten ut- skänkning. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i ön. Tillstånds- myndigheterna har varit restriktiva då det gällt servering på nu berörda områden.

I enlighet med beredningsgruppens förslag har bestämmelsen gjorts till- Iämplig även i fråga om öl. Jag vill understryka att det även i fråga om servering av öl är befogat med en restriktiv tillämpning av bestämmelsen. Vidare måste självfallet de förutsättningar som gäller för tillstånd till ser- vering i allmänhet vara uppfyllda för att servering skall få äga rum på nöjes- och idrottsplatser.

Tillståndsmyndigheten skall alltså vid sin prövning fasta uppmärksam- heten på omständigheter som lokalens beskaffenhet och föreståndarens lämplighet.

Prop. l976/ 77: 108 , 79 40 så

] bestämmelsen, som ersätter 40% 1 mom., 44.5 Rfl samt del av l] & första stycket ön, anges ramen för prövningen av ansökan om tillstånd till servering. Jag har i den allmänna motiveringen redovisat de omstän- digheter som bör vara vägledande vid tillståndsprövningen.

41.5

Första stycket innehåller regler för tillståndsprövningen i fråga om kravet på mathållning. Sådana regler finns inte i gällande lagstiftning. Enligt fast praxis meddelas dock tillstånd endast i rörelser som har ett förhållandevis omfattande och allsidigt utbud av maträtter. Kravet i fråga om mathållning har varit mindre strängt då det gällt ansökan om rätt till servering av enbart öl. Det föreslagna Stadgandet avses återspegla rådande praxis. De regler som föreslås gälla för tillstånd till servering av öl innebär att kravet på tillgång till lagad mat kan frångås om särskilda skäl föreligger. Tillämpning av undantagsbestämmelsen bör förutsätta att garantier kan vinnas för att olägenheter i nykterhetshänseende inte uppkommer, varvid det särskilt bör beaktas om rörelsen har sådan karaktär att den är attraktiv främst för ung- dom. .

Beredningsgruppen framhåller att de detaljrestriktioner som i dag finns i form av förbud mot servering av alkoholdrycker i samband med dans eller varieté och förbud mot servering från drinkbar vid danstillställning har vållat stor irritation. Genom de dispenser som har medgivits har först- nämnda förbud urholkats kraftigt. Beredningsgruppen anser i likhet med APU att ett generellt förbud är föga meningsfullt. Även förbudet mot ser- vering från drinkbar bör enligt beredningsgruppen utgå med hänsyn bl.a. till den obetydliga alkoholpolitiska effekt som förbudet har. APU har fö- reslagit att detta förbud avskaffas.

Jag har anslutit mig till beredningsgruppens bedömning och har således inte tagit upp någon motsvarighet till de angivna detaljrestriktionerna i den nya lagstiftningen. I likhet med beredningsgruppen vill jag dock framhålla att det kan föreligga en risk för att restauratörerna än mer satsar på dans- verksamhet och att den egentliga restaurangverksamheten kommer i bak- grunden. För att motverka detta bör givetvis tillses att restauranger som har alkoholserveringsrättigheter även fortsättningsvis behåller sin karaktär av matställen. Övervakningsmyndigheten får här en viktig uppgift då det gäller att tillse att ett avskaffande av dessa restriktioner inte leder till al- koholpolitiska olägenheter. Speciell uppmärksamhet bör riktas på restau- ranger med en ungdomlig kundkrets. Skulle missförhållanden uppstå kan länsstyrelsen föreskriva att servering av alkoholdrycker inte får ske vid de tillfällen då dans anordnas i restaurangen.

Prop. 1976/77:108 80

Andra styckat medger undantag från kravet på mathållning vid servering i teaterlokaler och andra liknande lokaler. Sådan servering har varit föremål för en av APU initierad försöksverksamhet. Utskänkning fick ske i de fasta teatrarnas foajeer i pauserna under föreställningarna. Intresset för utskänk- ningsformen var måttligt. Försäljningen var jämförelsevis obetydlig.

Beredningsgruppen konstaterar att försöksverksamheten inte vållade några problem. Beredningsgruppen anser därför att ett avsteg från kraven på mat- hållning bör kunna göras så att servering av alkoholdrycker kan äga rum på fasta teatrar, i konsertlokaler, revylokaler och liknande lokaler under pauser i föreställningarna. Någon servering under annan tid bör inte få fö- rekomma såvida inte de generella kraven på bl.a. mathållning är uppfyllda.

Författningstexten har utformats i enlighet med beredningsgruppens för— slag i denna fråga. l likhet med beredningsgruppen vill jag betona att de förutsättningari övrigt som gäller för tillstånd till servering av alkoholdrycker självfallet skall vara uppfyllda för att servering skall få ske i teatrar och liknande lokaler. Tillståndsmyndigheten skall alltså bl. a. pröva lokalens be- skaffenhet, föreståndarens lämplighet och rörelsens inriktning. Detta innebär t. ex. att teater som har ett programutbud med huvudsaklig inriktning på ungdom inte bör få tillstånd att servera starkare alkoholdrycker än öl. Själv- fallet bör tillstånd till alkoholservering i biograflokaler inte lämnas.

42.5

Paragrafen innehåller regler för ombyggnad av serveringsställe och in- rättande av drinkbar. Reglerna ersätter 45 & Rfl och kungörelsen (1963z478) med vissa bestämmelser om anordnande och beskaffenhet av lokaler för rusdrycksutskänkning.

Jag har tidigare förordat att förbudet mot servering av alkoholdrycker från drinkbar vid danstillställningar upphävs. Från den tidigare nämnda kungörelsen har dock förts över kraven på att drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restaurangen och att den skall inrättas i nära anslutning till matsalen.

Liksom i dag bör krävas medgivande av tillståndsmyndigheten till sådan ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av serverings- lokalerna eller som innebär inrättande av drinkbar. Däremot kan stadgandet i 45 & första stycket Rfl om medgivande vid ombyte av utskänkningsställe utgå. Enligt den nya lagstiftningen skall tillstånd till servering av alkohol- drycker alltid hänföras till visst serveringsställe. Tillståndshavare som vill Hytta serveringsställe blir härigenom tvungen att söka tillstånd för den nya lokalen.

Prop. 1976/77:108 . _ 81

43%

Paragrafen, som ersätter 31 och 38 &; Rfl samt 16s' Öfl. ger tillstånds- myndigheten möjlighet att meddela särskilda föreskrifter för serveringen.

Som jag tidigare utvecklat bör det kommunala vetot avskaffas vad gäller detaljföreskrifter vid servering. Någon motsvarighet till 31 ä' Rfl har således inte förts över i förslaget.

Tillståndsmyndigheten bör liksom i dag ha möjlighet att i tillstånd till servering lämna särskilda föreskrifter för serveringens bedrivande. Före- skrifterna bör kunna avse bl. a. serveringstider, serveringslokalernas beskaf- fenhet och särskilda krav på övervakande personal.

De tillstånd som meddelas enligt gällande lag är i stor utsträckning för- sedda med föreskrifter av nu nämnt slag. Detta har lett till vissa icke önsk- värda effekter. För den enskilde näringsidkaren kan svårigheter uppstå att tolka föreskrifternas innebörd. Övervakningen av att meddelade tillstånd efterlevs riskerar att bli eftersatt om tillstånden i större utsträckning görs oenhetliga genom föreskrifter.

Som jag tidigare har framhållit bör övervakningen i framtiden inriktas mera på allmänt alkoholpolitiska aspekter än på efterlevnaden av detalj- föreskrifter. Mot denna bakgrund bör tillståndsmyndigheten meddela sär- skilda föreskrifter endast i_de fall då sådana är oundgängligen erforderliga från alkoholpolitisk synpunkt.

Om serveringen medför olägenheteri nykterhetshänseende kan tillstånds- myndigheten med stöd av 64? meddela särskilda föreskrifter.

44sR

Paragrafen innehåller regler om föreståndare och ersättare för serverings- ställe.

Enligt 40å 2 mom. Rfl får tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl meddelas annan än enskild person endast om särskild före- ståndare för serveringen är utsedd. Vid förfall för föreståndare skall finnas ersättare. Såväl föreståndare som ersättare skall vara godkända av tillstånds- myndigheten. Samma krav på lämplighet som enligt 40 ; 1 mom. Rfl ställs upp för sökanden gäller i fråga om föreståndare och ersättare.

l ll & första stycket Öfl stadgas i fråga om servering av öl att föreståndare för sådan servering med hänsyn till personliga förhållanden skall vara lämplig att utöva verksamheten.

Det föreslagna Stadgandet innebär i sak endast den ändringen att det alltid skall finnas föreståndare och ersättare för serveringsställe. Uppgift om dessa skall lämnas i samband med att tillstånd söks. Självfallet kan till- ståndshavaren, om denne är enskild person, utöva funktion som föreståndare eller ersättare. Kravet på antalet ersättare får tolkas med hänsyn till rörelsens omfattning. Normalt bör tillståndsmyndigheten utan närmare undersök- ningar kunna godta sökandens påståenden om behovet av ersättare.

Prop. 1976/77: 108 ' 82

Serveringens bedrivande 45.5

lllörsra stycke! stadgas att alkoholdrycker inte får serveras om förestånda- re eller ersättare inte är närvarande på serveringsstället. Regeln. som saknar motsvarighet i gällande lagstiftning. är liksom den i 44 & vidtagna ändringen ett uttryck för önskemålet att få till stånd en förbättrad övervakning vid servering av alkoholdrycker.

Andra stycket innehåller föreskrifter om att enbart anställd personal får anlitas i serveringsrörelse. Bestämmelsen ersätter del av 20% andra stycket Öfl. Motsvarande bestämmelse saknas i Rfl. 1 förslaget har enhetliga regler skapats för samtliga alkoholdrycker.

46.5

Paragrafen innehåller regler för serveringstiderna. Första sryt'kel ersätter 47?" 1 mom. första stycket och 2—4 mom. Rfl samt 24% 1—3 mom. Ö11.

Allmän servering av spritdrycker. vin och starköl får enligt nuvarande bestämmelser inte bedrivas före klockan 12 på vardagar och klockan 13 på sön- och helgdagar. Serveringen skall avslutas senast klockan 22 om inte länsstyrelsen förordnat om annan tid. Servering till slutet sällskap får pågå till klockan 01. Utlämning av drycker skall upphöra senast en halv- timme före utskänkningstidens utgång.

Servering av öl får påbörjas klockan 07 och skall avslutas senast klockan 22. Även i detta fall kan länsstyrelsen besluta om avvikelse från huvudregeln.

Regleringen av serveringstiderna syftar främst till att motverka olägen- heter i form av bl.a. onykterhet och oordning.

Beredningsgruppen anser att en avveckling av gällande reglering i fråga om serveringstider kan medföra alkoholpolitiska följder som är svåra att överblicka. Restriktioner i detta avseende torde enligt beredningsgruppen inte heller uppfattas som något mera besvärande intrång. Beredningsgruppen anser därför att serveringstiderna även i fortsättningen bör regleras i lag. Tiderna bör dock anpassas till vad som i dag — genom dispenser — faktiskt gäller för flertalet restauranger. Det finns enligt beredningsgruppens mening ingen anledning att föreskriva skilda tider för servering till allmänheten och för servering till slutna sällskap. Beredningsgruppen föreslår att sprit- drycker, vin och starköl får serveras från klockan 12 och öl från klockan 07.

Beredningsgruppen förordar vidare att tidpunkten för serveringens av- slutande generellt bestäms till klockan 01. Särbestämmelser för öl bedöms inte vara' nödvändiga.

Jag ansluter mig till beredningsgruppens förslag i fråga om serverings-

Prop. 1976/77:108 83

tiderna för spritdrycker, vin och starköl. Jag anser vidare i likhet med be- redningsgruppen att servering av öl bör få påbörjas klockan 07. Då det gäller ölserveringens avslutande vill jag påpeka att i dag ett mycket litet antal serveringsställcn med tillstånd att servera enbart öl har dispens att avsluta serveringen senare än klockan 22. Serveringsställen med sådana tillstånd som nu nämnts driver ofta verksamhet med stark inriktning på ungdomen. Det kan därför medföra olägenheter från alkoholpolitiska synpunkter att generellt tillåta ölservering under längre tid än som gäller i dag. Jag förordar således att servering av öl liksom i dag skall avslutas senast klockan 22.

Enligt gällande lag kan tillstånd meddelas till utsträckt serveringstid. Jag anser att denna möjlighet bör bibehållas. Med hänsyn till att tidpunkten för serveringens avslutande generellt bestäms till klockan 01 för spritdrycker, vin och starköl har dock det framtida behovet av utsträckt serveringstid för dessa drycker begränsats. 1 dag kan medgivande inte ges att påbörja serveringen tidigare än vad som eljest föreskrivits. I likhet med berednings— gruppen anserjag att möjligheten till sådant medgivande kan vara motiverad i särskilda fall såsom vid större konferenser och liknande sammanhang. Ett försiktigt utnyttjande av en sådan dispensmöjlighet bör kunna ske utan att konflikt uppkommer med alkoholpolitiska intressen.

Andra stycket motsvarar 47% 7 mom. Rfl och 24% 5 mom. Öfl i fråga om trafikservering.

47%

1 paragrafen föreskrivs att serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång.

Enligt 47% 5 mom. Rfl skall servering av spritdrycker, vin och starköl upphöra senast en halv timme före serveringstidens utgång. Stadgandet kom- pletteras med bestämmelsen i 6 mom. i samma paragraf om att förtäring av de nämnda dryckerna inte får ske i serveringslokalen under tid då ser- vering inte är medgiven. 1 24% 4 mom. Öfl finns en regel som överens- stämmer med 47% 6 mom. Rfl.

Tillämpningen av de nu återgivna bestämmelserna har föranlett åtskilliga praktiska problem. Dessa torde lösas genom den föreslagna regeln.

48%

1 paragrafen, som ersätter 46% Rfl, stadgas att lagad mat skall finnas att tillgå vid servering av spritdrycker, vin och starköl. Undantag görs dock i fråga om servering i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

1 46% 2 mom. Rfl stadgas att spritdrycker får serveras endast i samband

Prop. 1976/77:108 84

med måltid, det s.k. måltidstvånget. Undantag får dock medges av re- geringen efter hörande av kommunfullmäktige. Dispenser av detta slag har meddelats i så stor omfattning att måltidstvånget kan anses i det närmaste satt ur kraft. Det har mot denna bakgrund inte ansetts motiverat att föra över bestämmelserna i den nya lagstiftningen.

Som framgår av 9% i förslaget skall alkoholfria drycker finnas att tillgå vid servering av alkoholdrycker.

49%

1 paragrafen , som ersätter 41 % första punkten Rfl, stadgas att tillstånds- havare är skyldig att hos detaljhandelsbolaget köpa alla spritdrycker, allt vin och allt utländskt starköl som behövs för rörelsen.

Som jag framhållit vid 23% första stycket är det min uppfattning att tillståndshavaren i framtiden bör få köpa svenskt starköl direkt av tillverka- ren.

50%

Paragrafen reglerar priserna på alkoholdrycker vid servering. Motsvarande bestämmelse finns i 41 a% Rfl. 1 Öfl finns ingen bestämmelse av detta slag.

Genom förslaget kommer enhetliga regler att gälla för öl och andra al- koholdrycker.

Prissättningen på spritdrycker. vin och starköl i serveringen är i dag re- glerad endast på så sätt. att utskänkningspriset inte får vara lägre än ut- minuteringspriset på samma vara och att priserna inte får bestämmas så att förtäring av drycker med högre alkoholhalt främjas.

1 syfte att underlätta tillämpningen härav har riksskatteverket kommit överens med restauratörerna om vissa relationstal för prissättningen av de olika dryckerna. Till grund för överenskommelsen ligger att priset på sprit- drycker inte skall sättas så att kostnaderna för spritdryckslörsäljningen sub- ventioneras med intäkter från annan försäljning, entréavgifter e. d. Priset skall alltså inte underskrida inköpskostnader och de särkostnader som är förenade med hantering och försäljning. Sistnämnda kostnader beräknas motsvara minst 25 "13 av inköpspriset. Med denna utgångspunkt för sprit- dryckerna tillämpas relationstalen för övriga drycker.

Beredningsgruppen finner att prissättningen på alkoholdrycker inom ser- veringsrörelserna i hög grad påverkar konsumtionen. Det är olyckligt om alkoholpriserna blir så höga att man, i stället för att besöka en restaurang där det råder ordnade förhållanden, söker sig till tvivelaktiga miljöer, där konsumtionen sker under okontrollerade former. Höga priser stimulerar ock- så ett drickande före restaurangbesök och. under besöket, ur medhavda

Pl'0p. 1976/77:108 85

flaskor på toaletter och andra ställen som är svåra att kontrollera. Priserna är enligt beredningsgruppens uppfattning i dag i allmänhet så höga att sådana tendenser som här beskrivits gör sig tydligt märkbara. Beredningsgruppen diskuterar behovet av att, i enlighet med ett av APU framlagt förslag, införa ett system med minimipriser för alkoholdrycker i serveringen. Berednings- gruppen fmner dock att det med hänsyn till restaurangernas höga genom- snittspriser saknas motiv för ett sådant system.

Jag ansluter mig till beredningsgruppens bedömning i fråga om prissätt- ningen av alkoholdrycker vid servering. Självfallet bör liksom nu inte tillåtas att alkoholdrycker säljs i restaurangerna till lägre priser än som motsvarar vad dryckerna kostar i inköp hos Systembolaget jämte skäligt påslag för hanteringskostnaderna. Den principiella inställning som ligger till grund för nu gällande överenskommelse mellan riksskatteverket och restaurangnä- ringen bör enligt min mening vara vägledande även i fortsättningen. Priserna på alkoholdrycker bör alltså inte få underskrida inköpskostnaderna och de särkostnader som är förenade med hantering och försäljning. Restaurang- ernas prissättning bör noggrant följas av tillsynsmyndigheterna som genom erinringar bör se till att felaktigheter omgående korrigeras. Detta innebär i princip ingen ändring av vad som gäller redan i dag.

51%

Paragrafen reglerar servering av alkoholdrycker i drinkbar. Första punkten i förslaget motsvarar 47% 1 mom. andra stycket Rfl. 1 andra punkten görs undantag för s.k. turisthotell.

52%

Paragrafen, som innehåller regler för självservering av spritdrycker, vin och starköl ersätter del av 45% tredje stycket Rfl.

53%

Paragrafen motsvarar 55% första punkten Rfl. Bestämmelsen innehåller det 5. k. animeringsförbudet. Det har i svensk alkohollagstiftning sedan länge ansetts nödvändigt med förbud mot obehörig påverkan till inköp av alkoholdrycker vid servering. Förbudet har ofta kritiserats, varvid det gjorts gällande att även självklara serviceåtgärder från restauratörens sida kan uppfattas som försök att förmå gästen till inköp av alkoholdrycker. Enligt min uppfattning finns det inte anledning att tolka förbudet på sådant sätt. Som beredningsgruppen framhåller har i praxis för- frågan från serveringspersonal om ytterligare alkoholdrycker önskas före ser- veringstidens utgång inte ansetts strida mot förbudet.

Prop. 1976/77:108 86

Bestämmelsen har fått liten praktisk tillämpning. Från alkoholpolitisk synpunkt är det dock inte utan betydelse att möjlighet finns till ingripande med stöd av bestämmelsen. Liksom tidigare bör förbudet begränsas till åt- gärder som innebär aktiv påverkan.

54;

Bestämmelsen, som innehåller förbud att medföra alkoholdryck från ser- veringsställe. motsvarar närmast 55% andra punkten Rfl.

Förvarings- och _lörrärings/örbud 55 %

Paragrafen, som innehåller regler om förvaring av maltdrycker och al- koholfria drycker motsvarar 21 % tredje stycket Öfl och 4% första stycket Aff. Bestämmelserna om märkning innebär bl. a. att ölbehållare för restau- rangbruk skall vara försedd med uppgift om tillverkare och varuslag. Be- hållare som inte är märkt på föreskrivet sätt får ej förvaras på försäljnings- stället. Även på tappkran till fatölsanläggning skall finnas för gästerna synlig uppgift om varuslag. Etikett på flaska eller märkning på behållare får ej avlägsnas.

56%

Paragrafen ersätter 1 % i förordningen (1963z224) om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m.

Första och andra styckena innehåller de 5. k. förtäringsförbuden. Härmed avses främst förbud att på serveringsställe fönära andra alkoholdrycker än som har serverats i enlighet med gällande tillstånd.

Tredje stycke/, som innehåller regler om förvaring av alkoholdrycker i vissa lokaler, innebär en skärpning i förhållande till vad som gäller i dag. 1 den tidigare nämnda förordningen sägs, att drycker som inte får serveras i lokalen eller på platsen inte får förvaras på sådant sätt att det kan befaras att de förtärs av gästerna. Enligt den här intagna bestämmelsen får sådana drycker som tidigare nämnts inte förvaras i lokalen eller därtill hörande utrymmen annat än om det är uppenbart att dryckerna inte är avsedda att drickas på stället. Anledningen till skärpningen är att nuvarande be- stämmelser ibland visat sig vara otillräckliga vid ingripanden mot illegala klubbar,där alkoholdrycker serveras. Förvaringen av dryckerna har nämligen kunnat ske på sådant sätt att myndigheterna inte ansett sig kunna beslagta dem trots att mycket tytt på att dryckerna skulle användas i den illegala rörelsen.

Prop. 1976/771108 - 87

Förfarandet vid lagens lil/ämpning 57 %

Paragrafen innehåller reglerna om tillståndsmyndighet i fråga om parti- och detaljhandel med öl.

Enligt 5 % första stycket Öl1 får partihandel utövas av den som har tillstånd till detaljhandel. l8 %Öll stadgas bl. a. att tillstånd till detaljhandel meddelas av polismyndigheten i den ort. där försäljningsstället är beläget.

l förevarande paragraf har i enlighet med vad jag tidigare förordat angetts att tillstånd till parti- och detaljhandel med öl meddelas av länsstyrelse.

;

58%

Paragrafen anger tillståndsmyndighet för servering av alkoholdrycker. Första stycket ersätter 23% Rfl. 12 och B %% och 14% första stycket Öl1 samt 2% andra stycket Aff.

F. n. meddelas tillstånd till servering av öl i vissa fall av polismyndighet och i andra fall av länsstyrelse. I framtiden skall länsstyrelse alltid meddela tillstånd. Härigenom nås överensstämmelse både med de regler som redan i dag gäller för servering av andra alkoholdrycker och dem som enligt 57 % föreslås gälla vid parti- och detaljhandel med öl.

Andra stycket motsvarar 35% första stycket Rfl och 14% andra stycket Ö11.

Även i fråga om traftkutskänkning har polismyndighetens befattning med tillståndsfrågor förts över till länsstyrelsen.

59.5

[ paragrafen, som ersätter 27% första stycket Rll, föreskrivs skyldighet att göra skriftlig ansökan om tillstånd enligt 57 och 58 %%. Motsvarande bestämmelser saknas i Öl1 och Aff.

60.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för tillståndsmyndig- heten att inhämta yttranden över ansökningar om tillstånd till servering av alkoholdrycker.

Första stycket ersätter 28% och del av 35% andra stycket Rll samt 15% första stycket Ö11.

Liksom i dag skall tillståndsmyndigheten i regel inhämta yttranden i ären- den om tillstånd till servering av alkoholdrycker. Den föreslagna bestäm— melsen innebär att yttranden alltid skall inhämtas i ärenden om tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 37% första stycket 1 och 2. Detta stämmer i huvudsak överens med vad som gäller i dag.

Prop. 1976/77:108 88

Smärre ändringar föreslås i fråga om kretsen av remissinstanser. Således skall yttrande inhämtas från länsnykterhetsnämnd även då det gäller tillstånd till servering av öl. Regeln att fullmäktige skall höra kommunens nyk- terhetsnämnd föreslås utgå. Det får anses självklart att fullmäktige skaffar sig erforderligt underlag för sin bedömning.

Obligatorisk remiss har inte föreskrivits i ärenden om tillstånd till servering vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod. Detsamma gäller även beträffande andra serveringsärenden såsom överförande av tillstånd på ny ägare. väsentlig ändring av serveringsställe och utsträckt serveringstid. Själv- fallet skall dock tillståndsmyndigheten om det bedöms vara av värde in- hämta yttranden även i sådana ärenden från den eller de myndigheter som anses böra höras.

Av naturliga skäl faller liksom hittills ärenden om trafikservering utanför området för obligatoriskt remissförfarande.

Andra stycke! reglerar remissförfarandet vid servering inom eller invid militärt område. Som jag tidigare framhållit bör i framtiden all servering av alkoholdrycker inom militärt område vara tillståndsbunden.

Tredje stycket ersätter 32% Rfl och 31 % Öl1. Möjligheten att delegera yttranderätten är i dag enligt Rfl begränsad till tillfällig utskänkning. Den nya bestämmelsen innebär därför en utvidgning av delegeringsmöjligheten.

61%

Paragrafen. som ersätter 3l % första stycket Rfl och 15% andra stycket Öfl. reglerar kommunens vetorätt.

Kommunen har i dag dels rätt att bestämma om tillstånd till servering över huvud taget skall beviljas. dels rätt att föreskriva vissa detaljbestäm- melser om serveringens bedrivande. I enlighet med vad jag har framhållit i den allmänna motiveringen har vetot bibehållits i vad avser nyetableringar men avskaffats vad gäller detaljbestämmelser. Begränsning av tillståndet till att avse viss alkoholdryck är inte att anse som detaljbestämmelse.

62%

Paragrafen, som innehåller regler om kungörande av beslut om tillstånd till servering. ersätter 62% Rfl och 30% andra stycket Ö11.

1 den föreslagna bestämmelsen har med mönster från Rfl skapats enhetliga regler lör kungörandet av beslut. Utgångspunkten för besvärstiden har be- stämts i enlighet med de förslag till ändringar i bl. a. rusdrycksförsäljnings- lagen och ölförsäljningslagen som läggs fram i prop. 1976/77:63 med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Prop. 1976/77:10?! . 89 63 %

Paragrafen ger dödsbo. konkursbo eller förmyndare möjlighet att fortsätta rörelse. som drivits av den avlidne respektive den som försatts i konkurs eller förklarats omyndig. Reglerna ersätter 42% 1 mom. Rfl och 18 % första stycket Öfl.

Endast sådana ändringar har gjorts som föranleds av att tillstånd till ser- vering enligt 37% som regel skall meddelas att gälla tills vidare samt att föreståndare enligt 44% i förslaget alltid skall finnas.

Som jag tidigare har framhållit följer av konkurslagens bestämmelser att den som är försatt i konkurs inte har rätt att bedriva försäljning av al- koholdrycker.

64%

Paragrafen reglerar möjligheterna att ingripa med administrativa åtgärder mot sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med tillstånd.

Första stycket ersätter 43% Rfl och 27% Öfl. l paragrafen har enhetliga regler skapats för handeln med alkoholdrycker. Som tidigare framhållits bör övervakningen av försäljningsställen i framtiden riktas in främst på att motverka olägenheter i nykterhetshänseende. Det bör dock, även om sådana olägenheter inte har uppkommit. liksom i dag finnas möjlighet att gripa in med administrativa Påföljder mot den som bryter mot bestämmelser i lagen eller särskilda föreskrifter. När missför- hållanden av detta slag uppmärksammas bör vederbörande tjänsteman dock i första hand försöka nå rättelse på frivillig väg genom överläggningar med tillståndshavaren.

Andra stycket nämner som grund för ingripande att de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd ej längre föreligger. Härmed avses bl.a. att tillhandahållande av lagad mat inte längre utgör en betydande del av en serveringsrörelse eller att den som erhållit tillstånd till detaljhandel med öl inte längre är att anse som matvaruhandlare.

Traci/"e stycket tar upp en möjlighet att återkalla godkännande av före— ståndare eller ersättare. I de fall olägenheter i nykterhetshänseende upp- kommer kan dessa bero på att föreståndare eller ersättare är olämpliga.

65%

Den föreslagna bestämmelsen har samma syfte som 64% men omfattar försäljning av alkoholfria drycker. Bestämmelsen ersätter 8 % 1 mom. Aff och bör tillämpas i överensstämmelse med vad som gäller enligt 64 %.

Prop. 1976/77:108 90 66 %

Paragrafen. som ger regeringen eller. för visst tillfälle. länsstyrelsen möj- lighet att förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker. ersätter 56% Rfl och 28% Öfl. Den i Aff intagna möjligheten att för visst tillfälle förbjuda försäljning av alkoholfria drycker har mycket begränsad alkohol- politisk betydelse. Den har därför inte förts över i den nya lagen.

Enligt Rfl får regeringen förbjuda eller inskränka försäljning av sprit- drycker. vin och starköl under krig. vid omedelbar krigsfara. då arbetslöshet eller nöd i större omfattning råder eller eljest när särskilda förhållanden föreligger. l Öfl finns i huvudsak samma omständigheter angivna som skäl för ingripande. Den föreslagna bestämmelsen har utformats så. att ingripande får ske om synnerliga skäl föreligger. Någon ändring i sak åsyftas inte.

Liksom i dag bör regeringen ha möjlighet att delegera beslutanderätten. Delegering bör få ske även till annan myndighet än länsstyrelse.

Den möjlighet som i dag finns för länsstyrelse och polismyndighet att för visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker har utnyttjats vid marknader. motortävlingar eller större festtillställningar för allmänheten. Tillämpningen har varierat i olika delar av landet.

Med hänsyn till den starkt ökade rörligheten genom främst bilismen är det tveksamt om förbudet har någon nämnvärd alkoholpolitisk betydelse. Det är lätt att föra med sig alkoholdrycker från hemorten eller åka några mil till en plats där försäljning sker. Ett förbud ökar också risken för olovlig försäljning.

Emellertid kan det inte uteslutas att förbud vid särskilda tillfällen kan vara alkoholpolitiskt påkallat. Jag har därföri likhet med beredningsgruppen inte velat föreslå att möjligheten till förbud avskaffas. I syfte att uppnå större enhetlighet i tillämpningen har dock bestämmelsen utformats så att möjligheten att meddela förbud förbehålls länsstyrelse.

67%

] paragrafen föreskrivs att länsstyrelsens beslut omedelbart länder till efter— rättelse om annat inte förordnas. Regeln ersätter 63% 2 mom. Rfl. 29% Ö11 och 9% 2 mom. Aff. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

68%

Paragrafen. som innehåller reglerna för besvär. ersätter 63 % 1 mom. Rfl, 30% Öfl och 9 % 1 mom. Aff. F. n. skall talan mot länsstyrelses beslut föras hos regeringen. Jag har tidigare motiverat den föreslagna ändringen.

Prop. 1976/77:108 . 91

Til/syn 69 %

] paragrafen anges vilka myndigheter som har att utöva tillsyn över lagens efterlevnad.

Reglerna ersätter 57% 1 mom. Rfl. 26% första och andra styckena Öfl och 7% första och tredje styckena Aff. Jag har tidigare utförligt redogjort för min uppfattning om den framtida tillsynen över handeln med drycker.

Social centralnämnd har ännu inte inrättats i samtliga kommuner. 1 lag- texten har därför kommunal nykterhetsnämnd angetts som den myndighet som på det kommunala planet skall övervaka lagens efterlevnad.

l 2 % lagen (19701296) om social centralnämnd m. m. stadgas att vad som i lag eller annan författning föreskrives om nykterhetsnämnd skall äga mot- svarande tillämpning i fråga om social centralnämnd.

70%

Paragrafen ger vissa föreskrifter om hur bokföringen skall vara inrättad i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker.

] 57% 2 mom. Rfl finns motsvarande bestämmelse i fråga om servering av spritdrycker. vin och starköl. Stadgande saknas i Öfl.

Den föreslagna bestämmelsen avses gälla generellt i fråga om försäljning av alkoholdrycker. Utvidgningen är motiverad av kravet på en ökad över- vakning av handeln med alkoholdrycker. Av bokföringen bör kunna utläsas t. ex. hur stor del av omsättningen i en serveringsrörelse som är att hänföra till försäljning av varje särskilt slag av alkoholdrycker. Även vid detaljhandel med öl bör tillståndsmyndigheten ha möjlighet att på ett enkelt sätt få kän- nedom om ölförsäljningens andel av den totala omsättningen i rörelsen.

71%

Paragrafen innehåller regler för utövandet av tillsynen. Första stycket ersätter 58 % Rfl. 26 % tredje stycket Öfl och 7 % andra stycket Aff.

Andra stycket ersätter 87% Rfl och 35% Öfl.

A nsvar m. m.

72%

l denna och följande paragrafer (73—78 %%) ges bestämmelser om straff- ansvar.

Förs/a styckat andra pun/(lan och andra stycke! i 72% motsvarar 80% 1 mom. Rfl och 32% 1 mom. Ö11.

Efter förslag av RÅ vid remissbehandlingen av APU:s betänkande har

Prop. 1976/772108 92

det högsta straffet för normalbrottet höjts till ett års fängelse främst för att möjliggöra användning av tvångsmedel även i dessa fall. I likhet med vad som f. n. gäller kan bestämmelsen tillämpas även på andra former av. olovlig försäljning än 5. k. langning. Det har vidare befunnits angeläget att på ett bättre sätt än som gäller f. n. skapa förutsättningar för att med kraft kunna ingripa mot servering av smuggelsprit eller sprit som härrör från hembränning eller renaturering. Under punkten 2 i första stycket har därför tagits upp olovlig försäljning genom servering av spritdrycker. vin eller stark- öl som ej inköpts från detaljhandelsbolaget. För straffansvar krävs att gärning begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

73%

Bestämmelsen har med viss redaktionell ändring överförts från 86% 2 mom. Rfl.

74%

l paragrafen stadgas ansvar för den som anskaffar alkoholdrycker åt någon som inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Förfarandet jämställs i fråga om påföljd med olovlig försäljning av alkoholdrycker. Bestämmelsen motsvarar 81% 1 mom. första stycket Rfl och 33% första stycket Öfl.

Av olika undersökningar framgår att ungdom under 20 år i ej obetydlig utsträckning använder systembolagsvaror. Jag anser att detta på allt sätt bör motverkas. Detta har kommit till uttryck i den föreslagna bestäm melsen.

Liksom i fråga om gärningarna under 72% krävs i subjektivt hänseende uppsåt eller oaktsamhet.

75%

Paragrafen motsvarar 80% 2 mom. Rfl. Anledning saknas att undanta ölet även om det praktiska behovet av bestämmelsen när det gäller öl torde vara litet.

76%

Paragrafen motsvarar 85% Rfl och 34% Öfl. I likhet med beredningsgruppen anser jag att förseelser mot försäljnings- lagstiftningen i den mån det är möjligt bör beivras administrativt genom varning. föreskrifter eller återkallelse av tillstånd. En kraftig begränsning av de straffbelagda törseelserna har därför skett. När möjlighet till admi- nistrativt ingripande saknas har dock förfarandet straffsanktionerats. Endast böter ingår i straffskalan.

Prop. 1976/771108 93

För de förseelser som tagits upp ijörsra stycket inträder straffansvar redan vid oaktsamhet.

77%

Paragrafen motsvarar 83% Rfl och 3 % andra stycket förordningen (1963z224) om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker.

78%

Paragrafen ersätter 89% 1 mom. första stycket och 2 mom. Rfl. Genom att öl ej undantagits har en viss utvidgning skett av det straff- belagda området. F. n. gäller att den till vilken alkoholdrycker olovligen försålts eller anskaffats kan straffas for anstiftan. Bestämmelsen har visat sig svårtillämpad. Jag föreslår att straffansvar ej skall förekomma för den till vilken alkoholdrycken olovligen försålts eller anskaffats.

Någon motsvarighet till husbondeansvaret enligt 89% 3 mom. Rfl har inte tagits in i lagen. Mot innehavare av detaljhandel eller servering bör ingripande i stället ske på administrativ väg enligt vad som har närmare utvecklats under 76 %.

79%

Denna och följande paragraf (80 %) innehåller regler om förverkande. Första stycket i 79 % ersätter 80 % 3 och 4 mom., 8l % 1 mom. andra stycket. 89% 1 mom. andra stycket Rfl samt 32% 2 mom. och 33% andra stycket Ön.

En betydande förenkling har skett av bestämmelserna. Eftersom brott kan avse även alkoholfria drycker bör även sådana drycker kunna förverkas.

Andra stycket saknar motsvarighet i gällande rätt. För att i första hand förebygga fortsatt brottslighet har föreslagits att förverkande även skall kun— na ske av hjälpmedel som kommit till användning vid brott enligt 72 eller 74 %. Förverkande av hjälpmedel skall även kunna ske om annat särskilt skäl föreligger.

80%

Enligt 79 % första stycket kan rusdrycker som varit föremål för brott enligt lagen förklaras förverkade. l 80% första meningen föreskrivs att lagen tl958z205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. skall gälla i tillämpliga delar i fråga om dryck som kan antas bli förverkad enligt vad som nyss har sagts. Detta innebär bl.a. att dryck som har tagits i beslag får förstöras redan innan beslut om förverkande föreligger, om värdet är

Prop. 1976/77: l08 94

ringa eller förstörande annars måste anses försvarligt. I annat fall får dryck- erna säljas - alkoholdrycker endast till partihandelsbolaget — varvid köpe- skillingen tillfaller staten. Att förstöring eller försäljning får ske trots att förverkandefrågan ännu inte har avgjorts är en nyhet i förhållande till vad som nu gäller enligt 90% 2 mom. Rfl. Det föreslagna förfarandet innebär att besvär och kostnader som är förenade med förvaringen av dryckerna under beslagstiden undgås.

I 80% andra meningen har tagits in en regel som motsvarar 86% l mom. Rfl i den mån detta moment inte har ersatts genom att l7 % andra stycket gjort lagen (l973z980) om transport, förvaring och förstöring av införsel- reglerade varor m. m. tillämplig med viss inskränkning på spritdrycker. vin och starköl som förs in från utlandet. Bestämmelser om förvaring av vara på tullupplag finns i 28—33 %% tullstadgantl973167l), där det i 32% föreskrivs att oförtullad vara får förvaras på tullupplag i högst 30 dagar, om inte tull- myndighet av särskilda skäl medger förlängning av lörvaringstiden. Mot bakgrund härav har i 80% andra meningen föreskrivits att dryck som av annan än partihandelsbolaget har lagts upp på tullupplag och inte tagits ut inom 30 dagar från uppläggningen skall anses förverkad. Detsamma fö- reslås gälla i fråga om dryck som omhändertagits av tullmyndighet för till- fällig förvaring utan att läggas upp på tullupplag. Härigenom kommer alltså drycken att kunna förstöras eller försäljas enligt de nyss nämnda bestäm- melserna i lagen tl958:205)om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

81%

Enligt första stycket ges möjlighet att medge dispens från bestämmelse i lagen. Det kan visa sig vara av värde att för speciella fall kunna göra undantag från bestämmelserna i lagen. Självfallet bör tillämpningen vara mycket restriktiv. l likhet med beredningsgruppen frnner jag det uteslutet att anförtro denna dispensrätt åt annan än regeringen. som på andra områden har liknande befogenhet. I andra srvcker föreskrivs möjlighet för chefen för utrikesdepartementet att besluta om undantag från 49 och 56 %% efter framställning från främmande stat eller internationell organisation. Enligt tullförordningen har främmande stat och internationell organisation rätt till tullfrihet för alkoholdrycker. Be- stämmelsen har tillkommit främst för att möjliggöra servering av skattefria varor vid främmande stats representation utanför beskickningen.

Overgångsbesrämma/serna

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Av de föreslagna övergångsbestämmclserna torde endast 2—6 fordra kom- mentarer.

Prop. 1976/77:108 95

2. l förslaget till lag om handel med drycker har införts en något an- norlunda terminologi än i rusdrycksförsäljningslagen och ölförsäljningslagen. Ändringar i anledning härav har företagits i andra författningar endast i det fall det ansetts påkallat av särskilda skäl. För författningar som innehåller termen rusdrycker — en term som saknar motsvarighet i den nya lagstift- ningen — har givits cn tolkningsregel som innebäratt därmed skall avses spritdrycker, vin och starköl såvida inte annat framgår av det sammanhang vari termen har använts.

3. Med stöd av nu gällande bestämmelser sker oktrojprövning under hös- ten 1977. Jag har därför ansett det onödigt och opraktiskt med förnyad prövning enligt de nya bestämmelserna vid årsskiftet 1977/78. Övergångs- bestämmelsen innebär att meddelade tillståndsbevis i regel gäller t. v. i en- lighet med sitt innehåll. dock längst till utgången av år 1979. Innan dess måste således omprövning ske enligt den nya lagstiftningen. Med hänsyn till den förordade mera restriktiva inställningen till servering av öl på nöjes- och idrottsplatser bör även nu gällande icke tidsbestämda tillstånd till sådan servering bli föremål för omprövning före utgången av år 1979. Villkor t. ex. om tiden för utskänkningen gäller i enlighet med vad som antecknats i tillståndet. Har visst klockslag angivits för utskänkningens av- slutande skall dock denna tid vid tillämpning av 47% anses som serve- ringstidens utgång. I fråga om förhållande som inte regleras i tillståndet gäller de nya reglerna fr.o.m. år 1978.

4. Vad som sagts under punkten 3 äger motsvarande tillämpning på god- kännande av föreståndare.

5. Jag har erfarit att chefen för budgetdepartementet kommer att föreslå att staten förvärvar samtliga aktier i Spritcentralen i överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om Systembolaget. 15 % första stycket har ut- formats i enlighet härmed. Till dess aktierna förvärvats måste Spritcentralen få driva sin verksamhet utan hinder av att samtliga aktier cj ägs av staten. Detta blir möjligt enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen.

6. Enligt 33% andra stycket får tillverkare bedriva detaljhandel med öl endast genom kringföringsförsäljning och försäljning från lager beläget på tillverkningsstället eller huvudsakligen avsett för kringföringsförsäljning el- ler partihandel. Bestämmelsen ersätter 6 % Öfl enligt vilken tillstånd för till- verkare av öl inte innefattar rätt att bedriva utminutering från butik som särskilt inrättats för försäljning av drycker. Enligt punkt 4 i övergångsbe- stämmelserna till sistnämnda lag får dock tillverkare bedriva utminutering från sådan butik om den anordnats före den I januari l96l. Jag föreslår ingen ändring i detta avseende.

Prop. 1976/77:108 96

5.3 Lag om ändring i lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhal- tiga preparat

De föreslagna ändringarna är i huvudsak betingade av ändringarna i al- kohollagstiftningen i övrigt och har kommenterats i den allmänna moti- veringen. Tillstånds- och kontrollfrågorna på detta område bör fortsättnings- vis handhas av socialstyrelsen. Ansvarsbestämmelserna har utformats i di- rekt anslutning till motsvarande bestämmelser i lagen om handel med dryck- er och lagen om tillverkning av drycker, m. m. Vidare har begreppet stark- denaturerad sprit utmönstrats ur lagstiftningen i syfte att undvika de gräns- dragningsproblem som nu gällande lagstiftning visat sig leda till. Till följd härav kommer enhetliga regler att gälla vid försäljning av all teknisk sprit oavsett denatureringsgrad.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m.m.

2. lag om handel med drycker,

3. lag om ändring i lagen (19611181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård.

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alko- holhaltiga drycker m. m.,

att

7. godkänna de riktlinjer för alkoholpolitiken som jag har förordat,

8. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åt- gärder i övrigt som behövs för att den centrala organisation på alkoholområdet som jag har förordat skall kunna genom- föras.

9. till Sociafsrvre/sen för budgetåret 1977/78 under femte huvud- titeln utöveri prop. 1976/77:100, bil. 8, föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 300000 kr., 10. till Länsstyrelserna för budgetåret 1977/78 under femtonde hu- vudtiteln utöver i pr0p. 1976/771100, bil. 18, föreslaget för- slagsanslag anvisa ytterligare 1500000 kr., 11. till lli/armarionsälgärder på alkoholområdet för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2500 000 kr.,

Prop. 1976/77:108 97

12. till Upplysning i alkohol/"fågor m. nr. för budgetåret 1977/ 78 un- der femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

13. till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret l977/ 78 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 70000 kr., 14. till Lån,/ör inrättande av alkohol/ria restauranger för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investe- ringsanslag av 1000 kr.

Prop. 1976/77:108 98

_

] Förslag till Lag om tillverkning av drycker, m. m.

Härigenom föreskrives följande.

Definitioner

1% Med sprit förstås vara, som innehåller alkohol i en koncentration av mer än 1,8 viktprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställes eller utvinnes. Vin eller maltdryck anses dock ej som sprit. Ej heller utgör framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.

Med alkohol avses i denna lag etylalkohol.

2 % Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck. Sådan sprit kan dock med hänsyn till alkoholstyrka, vedertagen internationell klas- sificering eller andra omständigheter hänföras till vin i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver.

3% Med vin förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från färska druvor eller andra färska bär, färsk frukt, rabarber eller russin och som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol. Vin kallas lätrvin om det har en alkoholhalt av högst 15 volymprocent och starkvin om alkoholhalten överstiger 15 men ej 22 volymprocent.

4% Med maltdryck förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne.

Lättöl är maltdryck som innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol. Färskt lättöl är lättöl som jäser eller eljest innehållerjäst. Annat lättöl kallas lagrat lättöl.

Öl är maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men ej 2,8 viktprocent alkohol.

Starköl är maltdryck som innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol.

S% Med alkohol/"ri dryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 18 viktprocent alkohol.

Med läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxe- nummer 22.01, och alkoholfri konsumtionsfardig dryck, hänförlig till tull- taxenummer 22.02, 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe eller te anses dock ej som läskedryck.

Prop. 1976/77:108 99

(på Til/verkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt denna lag. Med parti/tandvlsbolugvt förstås det i lagen (1977:000) om handel med drycker omnämnda partihandelsbolaget.

Tillverkning

7ä Sprit får ej tillverkas utan tillstånd. 8,5 Endast partihandelsbolaget får tillverka spritdrycker.

9ä Viti, starköl eller öl får ej tillverkas utan tillstånd om det ej gäller till- verkning i hemmet för tillverkarens eget behov.

105 För tillverkning av vin inom landet får ej användas extrakt eller kon- centrat av druvmust eller annan fruktsaft. Destillation får ej ske. Endast vid tillverkning av starkvin får sprit tillsättas (förskäring). Om färska bär, färsk frukt eller rabarber användes vid tillverkningen får tillsättas högst så mycket socker eller honung som i vikt motsvarar en tred- jedel av den sammanlagda vikten av bären eller frukterna eller rabarbern. 1 annat fall får socker eller honung ej tillsättas. Tillståndsmyndigheten får för visst fall medgiva undantag från bestäm- melserna i denna paragrafsåvitt avser annan tillverkning än hemtillverkning.

[lä För tillverkning av starköl och öl inom landet får användas endast torkat eller rostat malt. omällad spannmål, socker. honung samt humle, jäst och vatten.

Vid tillverkning av starköl och öl får ej mera socker eller honung tillsättas än som i vikt motsvarar en tredjedel av vikten av använt malt. Extrakt eller koncentrat av malt får ej användas.

Starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent alkohol får ej tillverkas i hemmet och av tillverkare endast för utförsel ur landet.

Färskt lättöl med en stamvörtstyrka som överstiger 6 procent får ej till- vcrkas.

Tillståndsmyndigheten får för visst fall medgiva undantag från bestäm- melserna i denna paragrafsåvitt avser annan tillverkning än hemtillverkning.

Tillverkares förfoganderätt

125 Annan tillverkare av sprit än partihandelsbolaget får förfoga över av honom tillverkad sprit endast för försäljning till nämnda bolag, för export och. efter medgivande av tillståndsmyndigheten, för användning i egen rö- relse samt för försäljning enligt lagen (l961:181) om försäljning av teknisk sprit Och alkoholhaltiga preparat.

Prop. 1976/77: 108 100

Bä Tillverkare av spritdrycker, vin, starköl eller öl får förfoga över av honom tillverkad dryck för försäljning endast enligt lagen (1977:000) om handel med drycker.

Hä Malt- och läskedrycker får utlämnas från tillverkningsställe endast i slutna kärl eller behållare av typ som har godkänts av tillståndsmyndigheten eller med avseende på rymden blivit godkända enligt lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt. Utan hinder härav får malt- och läskedrycker utföras ur landet, föras till frihamn, eller, när fråga är om starköl, intagas i exportbutik eller läggas upp på tullager som har inrättats för förvaring av proviant.

Kärl eller behållare som avses i första stycket skall vara försedda med uppgift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller malt- dryck skall dessutom fmnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) samt på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe får angivas med förkortning, som tillståndsmyndig- heten har godkänt. Varuslag får angivas med särskild beteckning. som god- känts av tillståndsmyndigheten. Kärl eller behållare som innehåller malt- dryck får ej förses med uppgift som är ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag än det som den är hänförlig till.

Omförpackning av maltdrycker får göras endast av tillverkare av sådan vara.

Utan hinder av vad i första stycket sägs får utlämning av läskedrycker i öppet kärl ske från automat som godkänts av tillståndsmyndigheten eller har blivit vederbörligen justerad.

Tillverkares uppgiftsskyldighet m. m.

15ä Den som erhållit tillstånd till tillverkning enligt denna lag skall hos tillståndsmyndigheten i förväg anmäla när han ämnar upptaga tillverkning- en. Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller om avbrott göres i den.

1655 Den som ämnar upptaga tillverkning för försäljning av lättöl eller läs- kedrycker eller övertaga rörelse med sådan tillverkning skall hos tillsyns- myndigheten i förväg anmäla när han ämnar upptaga tillverkningen eller övertaga rörelsen. Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller avbrott göres i den.

17 5 Om tillståndsmyndigheten begär det skall tillverkare medgiva tillträde till tillverkningsställe med tillhörande lokaler, tillhandahålla handelsböcker och övriga handlingar som rör verksamheten, utan ersättning biträda med

Prop. 1976/77:108 101

handräckning vid tillsynen, lämna varuprover som behövs samt redovisa uppgifter om tillverkningens omfattning och utveckling.

Destillationsapparater och aktiverat kol

18 9" Den som saknar tillstånd får ej här i landet tillverka, överlåta eller ' inneha eller till landet införa apparat, som kan användas för tillverkning av sprit (destillationsapparat) eller föremål som uppenbarligen är avsett att ingå i sådan apparat (apparatdel). Vad som sagts nu gäller ej

1. staten,

2. den som har tillstånd att tillverka sprit,

3. apotek, kommunalt laboratorium eller läroanstalt som står under statlig tillsyn,

4. sådant sjukhus som avses i ZR' sjukvårdslagen (19621242) eller 2 kap. 4ä fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I fråga om rätt att hantera oförtullade destillationsapparater och appa- ratdelar gäller lagen (1973z980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

195 Den som innehar aktiverat kol hänförligt till tulltaxenummer 38.03 eller annat renings- eller filtreringsmedel får ej överlåta detta om han har insett eller bort inse att varan skulle komma att användas vid rening eller filtrering av olovligen tillverkad sprit eller vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel i sprit eller alkoholhaltigt preparat.

Förfarandet vid lagens tillämpning

mä Tillverkningstillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt kan anses lämplig att utöva verksamheten.

Tillstånd gäller tills vidare. Överlåter tillståndshavare sin rörelse på annan, kan tillståndet efter pröv- ning enligt denna paragraf överföras på denne.

215 Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillverkningstillstånd om

1. rätten enligt tillståndet ej längre utnyttjas,

2. verksamheten ej har bedrivits i enlighet med gällande bestämmelser eller

3. den enligt lagen (l977:000) om dryckesskatt föreskrivna skatten ej har inbetalats.

Tillståndsmyndigheten kan med hänsyn till särskilda förhållanden i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.

Prop. _ 1976/77:108 102

22; Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillstånd som avses i 189" om

1. destillationsapparat har använts vid olovlig tillverkning eller rening av sprit och tillståndshavaren icke kan göra sannolikt att det inträffade har skett utan hans vetskap och vilja,

2. tillståndshavaren har överlåtit destillationsapparat eller apparatdel till någon som icke är berättigad att inneha sådan utrustning eller

3. ändring har inträffat i förhållande, på vilket beslut om tillstånd grun- dats.

Tillståndsmyndigheten får underlåta att återkalla tillstånd enligt första stycket om återkallelsen framstår som uppenbart obillig.

23 å Tillståndsmyndighet enligt denna lag är socialstyrelsen, som också utö- var tillsyn över lagens tillämpning.

249" Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16.5 har fullgjorts.

Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får tillståndsmyndigheten förelägga vite. Försuttet vite utdömes av myndigheten.

Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

25ä Beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse. om ej annorlunda förordnas.

269" Talan mot tillståndsmyndighetens beslut om utdömande av vite föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av tillstånds- och till- synsmyndigheten enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär.

Ansvar m. m.

279" Den som

1. olovligen tillverkar sprit,

2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller

3. forslar, döljer eller förvarar sprit. som uppenbarligen är olovligen till- verkad. eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av Sprit dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om sprittill- verkningen eller mäskberedningen har skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Prop. 1976/77: 108 103

28 5 Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. '

29å llar tillåten alkoholhalt överskridits endast i ringa mån eller är gärning som avses i 27 och 28 åå av annat skäl att anse som ringa. skall ej dömas till straff.

30 & Den som utan att vara berättigad därtill tillverkar. överlåter eller innehar destillationsapparat eller apparatdel dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Om ansvar för olovlig införsel av destillationsapparat eller apparatdel finns bestämmelser i lagen (19601418) om straff för varusmuggling.

3155 Den som bryter mot 195 dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

329" Den som i strid mot 1. 14,5 första stycket utlämnar malt- eller läskedrycker, 2. 14.5 tredje stycket omförpackar maltdrycker utan att vara tillverkare. dömes till böter.

335 Den som ej iakttager i 15 eller 16; föreskriven anmälningsskyldighet dömes till böter, högst femhundra kronor.

34ä Har flera medverkat till gärning som avses i 27, 28, 30 och 31 åå, äger 23 kap. 4 och 5 & brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken vara som avses i 27 och 28 åå har sålts eller annars anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

Förverkande och beslag

35 &" Sprit, vin, starköl och öl samt mäsk som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall jämte redskap som har använts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen har varit avsedda för tillverkningen och beredningen samt kärl och em- ballage, i vilket varorna har förvarats. förklaras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och filtreringsmedel vilka uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av olovligen tillverkad sprit förklaras förverkat.

Destillationsapparat eller apparatdel som varit föremål för brott enligt den- na lag eller värdet av sådan apparat eller apparatdel skall förklaras förverkad. Detsamma gäller även utbyte av brott som har sagts nu.

Begår någon brott som avses i 19t' skall hos honom befintliga förråd av aktiverat kol och annat renings- eller filtreringsmedel förklaras förverkade.

Förordnande om förverkande skall ej meddelas om det är uppenbart obil- ligt.

Prop. 1976/77:108 104

365 Om beslag av sprit, vin, starköl, öl eller mäsk, som kan antagas bli föremål för förverkande enligt 35 &, gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.

Straffskatt

37 & Den som olovligen har tillverkat sprit skall dömas att betala straffskatt med sjuttiofem kronor per liter, dock minst trehundra kronor.

Den som olovligen har tillverkat vin skall dömas att betala straffskatt med tjugofem kronor per liter, dock minst etthundra kronor.

Den som olovligen har tillverkat starköl eller öl skall dömas att betala straffskatt med fem kronor per liter, dock minst etthundra kronor.

Beslut om straffskatt skall ej meddelas om det är uppenbart obilligt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 då lagen (19611180) om till- verkning av sprit och vin samt lagen (1960:253) om tillverkning och be- skattning av malt- och läskedrycker skall upphöra att gälla.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya be- stämmelsen.

3. Tillstånd, medgivande och godkännande som har lämnats med stöd av de upphävda lagarna skall äga giltighet även för tiden efter ikraftträdandet som om det hade givits enligt denna lag.

Prop. 1976/77: 108 105

2 Förslag till Lag om handel med drycker

Härigenom föreskrives följande.

lnledande bestämmelser

lä Denna lag gäller försäljning och införsel av spritdrycker, vin, starköl och öl (alkoholdrycker) samt lättöl. läskedrycker och andra alkoholfria dryck- er.

Beteckning i denna lag har samnta betydelse som i lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m.m.

2ä Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot ersättning.

Med partihandel avses försäljning till återförsäljare i och för hans rörelse. Annan försäljning benämnes detaljhandel. eller, om den sker för förtäring på stället, servering.

3 & Det är förbjudet att försälja alkoholdrycker om rätt därtill ej föreligger enligt denna lag.

stå Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får vin, starköl och öl ser- veras till passagerare på järnvägståg i internationell trafik. Vin får säljas för kyrkligt behov enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, eller efter regeringens bestämmande socialstyrelsen.

Genom vad som föreskrives i denna lag göres ej inskränkning i den rätt till försäljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som har inrättats för förvaring av proviant m. m. samt till försäljning av Obeskattade varor i exportbutik.

Sä Om rätt att förfoga över alkoholdrycker som medföres som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik gäller särskilda bestämmelser.

69' Om försäljning av spritdrycker, vin och starköl för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller likartat ändamål gäller lagen (19611181) om försäljning av teknisk Sprit och alkoholhaltiga preparat.

7 & Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.

Den som tar befattning med försäljning av drycker skall tillse att ordning, nykterhet och trevnad råder på försäljningsstället.

Prop. 1976/77:108 lOö

8 ä Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av varuprov.

Vid handel med andra varor än alkoholdrycker får sådan dryck ej lämnas som gåva.

9å Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall alkoholfria drycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.

tog Den som är omyndig får ej bedriva försäljning av alkoholdrycker.

ll & Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara ej säljas eller utlämnas till den som kan antagas ej ha fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den som kan antagas ej ha fyllt 18 år.

Alkoholdrycker får ej säljas eller utlämnas till den som är märkbart pä- verkad av alkohol eller annat berusningsmedel.

Utlämning av alkoholdrycker skall vägras om det finnes särskild anledning att antaga att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

lnnan alkoholdrycker utlämnas skall mottagaren på begäran styrka sin ålder.

llä Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt ll & ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

l3 & Försäljning av alkoholfria drycker är, med de inskränkningar som fö- reskrives i denna lag, tillåten under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet.

145 Starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent får säljas endast för export.

Parti- och detaljhandelsbolagen

l5ä För import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (partihandelsbolag), som staten äger.

För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag tdetaljhandelsbolag), som staten äger.

l6å' Föreskrifter om bolagens verksamhet och drift samt om särskild kon- troll från statens sida skall intagas i avtal som upprättas mellan staten och bolagen.

Prop. 1976/77:108 107

Bolagen är skyldiga att verka för att reklam och andra marknadsförings- åtgärder för spritdrycker, vin och starköl ej bedrives på sätt söm uppen- barligen står i strid med det i 7.5 första stycket angivna syftet.

Import, export och partihandel

l7ä Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som angives i 18 &, införas till landet endast av partihandelsbolaget.

Spritdrycker, vin och starköl får ej tagas om hand på sätt som avses i 3,” andra stycket tullagen (l973:670) av annan än partihandelsbolaget. Sådana varor får av annan än bolaget ej förvaras på annat tullager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant m.m. ] övrigt gäller lagen (19732980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export endast av partihandelsbolaget.

l8ä Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet 1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 7 & tullförordningen 119732979), 2. av handelsresande som medför varan som prov, ioch för dennes rörelse, 3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen, 4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen, 5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser. Vin och starköl, som med föres som proviant påjärnvägståg i internationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under tågets färd inom landet.

l9ä Maltdryck som införes till landet skall vara försedd med uppgift om tillverkarens namn samt om varuslag på sätt som angives i 14 å andra stycket lagen tl9771000) om tillverkning av drycker, m.m.

För oförtullad maltdryck som ej är försedd med uppgift enligt första stycket gäller lagen (1973z980) om transport, förvaring och förstöring av införsel- reglerade varor, m.m.

Generaltullstyrelsen får för visst fall medgiva undantag från bestämmel- serna i denna paragraf.

Ztlä Partihandel med spritdrycker, vin och starköl får, med de i 22 och 23 :s angivna undantagen, bedrivas endast av partihandelsbolaget.

Prop. 1976/77:108 108

21 ä' Partihandel med öl får bedrivas av den som har tillstånd enligt denna lag till detaljhandel med sådan dryck. Efter särskilt tillstånd får partihandel även bedrivas av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt inför öl till landet.

Den som driver partihandel med öl får även sälja sådant öl för export.

22 å Detaljhandelsbolaget får sälja spritdrycker. vin och starköl till den som har rätt att servera sådana drycker.

235 Den som enligt lagen tl977:000) om tillverkning av drycker, m.m. har tillstånd att tillverka vin eller starköl får sälja av honom tillverkad vara för export och till partihandelsbolaget. Tillverkare av starköl får även sälja sådan vara till detaljhandelsbolaget och till annan tillverkare av starköl samt till den som har tillstånd att servera starköl. Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 å" andra stycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sin efterträdare.

För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna lag spritdrycker, vin och starköl säljas till parti- eller detaljhandelsbolaget samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen. eller efter regeringens bestämmande, social- styrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskilda omständigheter annars visas föreligga.

24ä Vid partihandel med alkoholdrycker är säljaren skyldig att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.

Vid varje lager för partihandel med starköl eller öl skall, om innehavaren ej är enskild person som själv förestår verksamheten, utses en för uppgiften lämplig person, som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).

Vid partihandel med alkoholdrycker får endast anlitas anställd personal. Såld vara får dock sändas genom annan till återförsäljare.

Detaljhandel Dela/[handel med spritt/(ticker. vin och starköl

25ä Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av detaljhandelsbolaget.

26 & Detaljhandelsbolaget beslutar efter hörande av länsstyrelse. kommun- fullmäktige och polismyndighet om lörsäljningsställenas förläggning.

Kommunfullmäktige kan hemställa att regeringen prövar lämpligheten av bolagets beslut enligt första stycket. Sådan hemställan skall göras senast två månader efter det att kommunen underrättats om beslutet.

Prop. 1976/77le8 109

279' Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller genom försändning på rekvisition.

Försändning på rekvisition skall på begäran ske till köpare i ort där för- säljningsställe saknas. För försändningen får detaljhandelsbolaget inrätta sär- skilt utlämningsställe. Saknas också utlämningsställe, sändes varan med post eller allmänt kommunikationsmedel till lämplig hållplats eller station. Försändningskostnaden betalas av detaljhandelsbolaget.

28 5 Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara ej utlämnas till köpare förrän den har betalats.

29ä Spritdryck, vin eller starköl som ej hålles i lager skall på begäran an- skaffas om ej detaljhandelsbolaget finner hinder härför föreligga.

Dela/[handel med öl

30å Detaljhandel med öl får bedrivas av detaljhandelsbolaget och av den som har meddelats särskilt tillstånd.

Tillstånd enligt första stycket gäller tills vidare och hänför sig till viss lokal (detaljhandelsställe).

Tillståndsmyndigheten får i tillstånd till detaljhandel med öl meddela de föreskrifter som behövs.

31 ä 1 ärende om tillstånd enligt 30 &" skall tillståndsmyndigheten pröva om' sökanden med hänsyn till personliga egenskaper och övriga omständigheter kan antagas vara lämplig som tillståndshavare.

Tillstånd till detaljhandel med öl skall om hinder ej föreligger enligt första stycket meddelas den som yrkesmässigt

1. säljer matvaror till allmänheten (matvaruhandlare).

2. tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker (tillverkare). Överlåter tillståndshavare sin rörelse, kan tillståndsmyndigheten medgiva att tillståndet överföres på förvärvaren.

325 För varje detaljhandelsställe skall, om tillståndsinnehavaren ej är en- skild person som själv förestår verksamheten, utses en för uppgiften lämplig person som utövar tillsyn över försäljningen(föreståndaren). För föreståndare skall utses ersättare som är lämplig för uppgiften. Vid detaljhandel med öl får endast anlitas anställd personal. Såld vara får dock sändas genom annan till köpare.

33ä Matvaruhandlare får bedriva detaljhandel med öl endast i anslutning till försäljning av matvaror. Tillverkare får bedriva detaljhandel med öl genom kringföringslörsäljning

Prop. 1976/77:108 110

och försäljning från sådant lager som är beläget på tillverkningsstället eller huvudsakligen avsett lör kringföringsförsäljning eller partihandel. I sant- band med sådan detaljhandel får tillverkare ej sälja andra varor än öl och alkoholfria drycker.

Tillstånd till detaljhandel med öl får meddelas den som har rätt att servera alkoholdrycker eller alkoholfria drycker endast om särskilda skäl föreligger.

Servering Til/sländs/i'ägor

345 Servering av alkoholdrycker får ske endast om tillstånd har meddelats. Utan tillstånd får dock alkoholdrycker serveras i militär mäss ombord på örlogsfartyg.

3559 Har tillstånd att servera alkoholdrycker återkallats, får alkoholfria drycker ej serveras i rörelsen utan särskilt medgivande.

365 Tillstånd till servering av alkoholdrycker hänför sig till viss lokal eller annat avgränsat utrymme. Överlåter tillståndshavare rörelsen, kan tillståndsmyndigheten medgiva att tillståndet överföres på förvärvaren.

37ä Tillstånd kan avse servering av alkoholdrycker

1. till allmänheten året runt eller årligen under viss tidsperiod,

2. i förening, klubb eller annat slutet sällskap året runt eller årligen under viss tidsperiod,

3. vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod. Tillstånd enligt första stycket 1—2 gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om särskilda skäl föreligger begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

38ä Tillstånd till servering kan gälla alla slag av alkoholdrycker eller be- gränsas till att avse någon eller några av dessa drycker.

Tillstånd till servering på luftfartyg. fartyg ellerjärnvägståg i inrikes trafik ttraftkservering) får avse vin, starköl eller öl eller, om särskilda skäl föreligger. alla slag av alkoholdrycker.

395 Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats får meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Första stycket gäller ej tillstånd till servering i slutet sällskap enligt 37% första stycket 3.

Prop. 1976/77:108 111

40 & Vid tillståndSprövningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen, sökandens lämplighet och serveringsställets tjänlighet för ändamålet.

41 % Tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antagas att tillhandahållande av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. Tillstånd till servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns att tillgå eller i annat fall om särskilda skäl föreligger.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

42 å Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av ser- veringslokalerna eller som innebär inrättande av drinkbar kräver särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten. Drinkbar skall vara en mindre vä- sentlig del av restaurangen, inrättad i nära anslutning till matsal.

435? Tillståndsmyndigheten får i tillstånd till servering av alkoholdrycker meddela de föreskrifter som behövs.

44.6 För serveringsställe, där servering kräver tillstånd enligt denna lag. skall finnas föreståndare med uppgift att öva tillsyn över serveringen. För föreståndare skall finnas erforderligt antal ersättare. Föreståndare och ersättare skall med hänsyn till sina egenskaper och övriga omständigheter vara lämpliga för uppgiften. Föreståndare och ersättare för serveringsställe där spritdrycker. vin eller starköl får serveras skall vara godkända av tillståndsmyndigheten.

Sem-vingens bedrivande

45 & Alkoholdrycker får ej serveras om föreståndare eller ersättare ej är när- varande på serveringsstället.

Vid bedrivande av serveringsrörelse för alkoholdrycker får endast anlitas personal som är anställd av tillständshavaren.

46?" Servering av öl får påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Avser tillstånd servering av enbart öl skall serveringen avslutas senast klockan 22.00. I annat fall skall servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsmyn- digheten får dock förordna om andra tider för serveringens bedrivande. Första stycket gäller ej vid trafikservcring.

47 & Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serverings- tidens utgång (stängningstid).

Prop. 1976/77:108 112

48 5 Vid servering av spritdrycker. vin och starköl skall lagad mat finnas att tillgå, utom i fall som avses i 41 å andra stycket.

49 & Tillståndshavare är skyldig att hos detaljhandelsbolaget köpa alla sprit- drycker, allt vin och allt utländskt starköl som behövs för rörelsen.

505 Priser på alkoholdrycker får vid servering ej sättas lägre än detaljhan- delsprisct för varan jämte skäligt tillägg för serveringskostnaden. Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker med högre alkoholhalt ej främjas.

51 & Servering av alkoholdrycker'i drinkbar får endast äga rum om servering samtidigt bedrives i annan del av serveringsstället. Detta gäller ej hotell. där flertalet gäster har inackordering med helpension.

SZä Självservering av spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast efter särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten.

53 & På serveringsställe får ej åtgärder vidtagas i syfte att förmå gäst till inköp av alkoholdrycker.

54 & Från serveringsställe får ej någon medföra eller tillåtas medföra serverad eller på annat sätt utlämnad alkoholdryck.

Förvarings- och förtäringsförbud

559” Vid försäljning av maltdrycker eller alkoholfria drycker får malt- och läskedrycker ej förvaras i annat kärl än det i vilket drycken har levererats av tillverkaren. Kärl eller sådan dryck. som är avsedd för försäljning. får ej förändras av återförsäljaren.

565 På serveringsställe, för vilket tillstånd till servering av alkoholdrycker gäller. får ej någon dricka eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än som har serverats i enlighet med tillståndet. Ej heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på serve- ringsställe där alkoholdrycker ej får serveras eller i lokal. som yrkesmässigt upplåtes för anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid vilka mat och dryck tillhandahålles av innehavaren eller genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker ej är tillåten. Alkoholdryck som ej får serveras i lokal som avses i denna paragraf får ej heller förvaras i sådan lokal eller därtill hörande utrymmen annat än om det är uppenbart att drycken ej är avsedd att drickas på stället.

Prop. 1976/77:108 113

Förfarandet vid lagens tillämpning

57 5 Tillstånd till parti- och detaljhandel med öl meddelas av länsstyrelsen i det län där försäljningsstället är beläget.

585 Tillstånd till annan servering av alkoholdrycker än trafikservering med- delas av länsstyrelsen i det län där serveringsstället är beläget. Detsamma gäller medgivande till servering av alkoholfria drycker enligt 35 &. Tillstånd till trafikservering meddelas av länsstyrelsen i det län, där det företag som vill bedriva serveringen har sitt säte. Har företaget ej säte inom landet, meddelas tillstånd av länsstyrelsen i Stockholms län.

595 Ansökan om tillstånd enligt 57 och 58 & göres skriftligen hos till- ståndsmyndigheten.

60 ä 1 ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 37 & första stycket 1 och 2 skall tillståndsmyndigheten alltid inhämta yttranden från länsnykterhetsnämnd, polismyndighet och kommunfullmäktige i den kom- mun där serveringen skall bedrivas.

[ ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker inom eller invid militärt område skall tillståndsmyndigheten, utöver vad som sägs i första stycket, inhämta yttrande från vederbörande militära chef".

Kommunfullmäktige får uppdraga åt kommunalt organ eller åt särskilt utsedda personer att i fullmäktiges ställe aniva yttrande.

61 & Annat tillstånd till servering av alkoholdrycker än trafikservering och servering enligt 3755 första stycket 3 får ej meddelas om det avstyrkes av kommunen och ej heller omfatta starkare drycker än kommunen tillstyrkt.

625 Beslut om tillstånd till servering enligt 37ä första stycket 1 och 2 skall kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över sådant beslut skall räknas från den dag då kungörandet har skett.

635 Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försatts i konkurs eller förklarats omyndig och vill dödsboet, konkursboet eller förmyndaren fortsätta rörelsen. skall an- mälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. An- mälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive första borgenärssammanträdet eller omyndighetsförklaringen. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag an- mälningstiden utgick.

649" Föranleder sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med tillstånd enligt denna lag olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och

Prop. 1976/77:108 114

trevnad eller iakttages ej bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter. skall tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet eller begränsa det till att avse viss eller vissa drycker. Finns anledning antaga att tillfredsställande förhållanden kan åstadkommas utan att så ingripande åtgärd vidtages, får tillståndshavarcn i stället meddelas varning eller särskilda föreskrifter.

Första stycket äger motsvarande tillämpning om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd ej längre föreligger.

[ ärende enligt första eller andra stycket kan godkännande av föreståndare eller ersättare för föreståndare återkallas.

655 Föranleder försäljning av alkoholfria drycker olägenheter i fråga om ordning. nykterhet och trevnad skall den som bedriver försäljningen'med- delas varning eller förbjudas att fortsätta verksamheten. I sådant ärende kan även meddelas föreskrifter om försäljningens bedrivande. Ärende som avses i första stycket prövas av länsstyrelsen i det län där försäljningsstället är beläget. Saknas fast försäljningsställe äger 58.5 andra stycket motsvarande tillämpning.

665 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får om syn- nerliga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker. Länsstyrelsen får för visst tillfälle. om det anses påkallat för ordningens upprätthållande, förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

675 Länsstyrelsens beslut enligt denna lag länder omedelbart till efterrät- telse, om ej annorlunda förordnas.

685 Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos socialsty- relsen genom besvär. Mot socialstyrelsens beslut får talan ej föras.

Tillsyn

695 Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av den- na lag. Det åligger länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd, kommunal nykterhets- nämnd och polismyndighet att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag. Polismyndighet och kommunal nykterhetsnämnd skall underrätta länsstyrelsen om sådant förhållande som är av betydelse för länsstyrelsens tillsvn.

705 Bokföring i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker skall vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver sådan

Prop. 1976/77:108 115

rörelse är därjämte skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bestämmande, socialsty- relsen meddelar.

71 5 'l'illsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och band— lingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av ålig- gandena enligt 69 5 är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till tillverk- nings- och försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Ansvar m. m.

725 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet !. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller. om tillstånd ej behövs, utan rätt enligt denna lag.

2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 5. dömes för olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt. dömes till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

735 Om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alkoholdrycker finns bestämmelser i lagen (1960:4l8) om straff för varusmuggling.

745 Den som i strid mot 125 uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt annan dömes för olovligt anskaffitnde av alkoholdrycker till påföljd som angives i 725.

755 Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem dömes för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex månader.

765 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alko- holdrycker i strid mot 11 5 till någon som kan antagas ej ha uppnått fö- reskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat be- rusningsmedel. eller vid partihandel underlåter att på sätt föreskrives i 245 första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan. dömes för olovlig (lrvckesliantei'ing till böter. För olovlig dryckeshantering dömes också den som serverar alkoholfria drycker i strid mot 35 5. förvarar drycker i strid mot 555 eller tillåter al- koholförtäring eller förvaring av alkoholdrycker i strid mot 56 5.

Prop. 1976/771108 116

775 Bryter gäst på serveringsställe mot 54 eller 56 5 dömes till böter, högst femhundra kronor.

785 l ringa fall skall ej dömas till straff för gärning som avses i 72 och 74—-76 55.

För försök till brott som avses i 72 och 74 55 dömes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har flera medverkat till gärning som avses i 72, 74—76 55 eller vid försök som avses i andra stycket. äger 23 kap. 4 och S 55 brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken alkoholdrycker har sålts eller annars har an- skaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

795 Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligt. Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 745 eller dess värde får förklaras förverkat. om det är påkallat till förebyggande av brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

805 I fråga om dryck som kan antagas bli förverkad enligt denna lag gäller lagen (19581205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. i tillämp- liga delar. Dryck som har lagts upp på tullupplag av annan än partihan- delsbolaget skall anses som förverkad om den ej har tagits ut från upplaget inom 30 dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om sådan dryck som för tillfällig förvaring har omhändertagits av tullmyndighet utan att läggas upp på tullupplag.

815 Regeringen får om synnerliga skäl föreligger medgiva undantag från bestämmelse i denna lag. Chefen för utrikesdepartementet får medgiva undantag från 49 och 56 55 på begäran av främmande stat och internationell organisation som avses i lagen (l976:661) ont—immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Genom lagen upphäves rus- drycksförsäljningslagen (1954152ll. ölförsäljningslagen (19611159). förord- ningen (1955z38) om försäljning av alkoholfria drycker. förordningen (1963:224) om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m. och förordningen (19537) med vissa bestämmelser om sys- tembolag.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hän- för sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som

Prop. 1976/77:108 117

har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya be- stämmelsen. Används i lag eller författning beteckningen rusdrycker skall därmed avses spritdrycker. vin och starköl såvitt ej annat framgår av sam- manhanget.

3. Tillståndsbevis avseende försäljning av drycker som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser gäller tills vidare. Är tillstånd tidsbegränsat eller avser det servering av öl på nöjes- eller idrottsplats gäller det till ut- gången av år 1979 om kortare tid ej har angivits i tillståndet. Har i ut- skänkningstillstånd angivits visst klockslag för utskänkningens avslutande. skall vid tillämpningen av 47 5 denna tid anses som serveringstidens utgång.

4. Godkännande enligt äldre bestämmelser av föreståndare för utskänk- ningsrörelse eller ersättare för denne gäller tills vidare. dock längst till ut- gången av år 1979.

5. Partihandelsbolaget får tills vidare bedriva i 15 5 första stycket angiven verksamhet utan hinder av att bolaget ej helt äges av staten.

6. Tillverkare som vid ikraftträdandet bedriver försäljning av öl från butik som har anordnats före den 1 januari 1961 får fortsätta tills vidare med denna försäljning.

7. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som har meddelats enligt den äldre lagstiftningen före den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:108

3 Förslag till

118

Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1961:181) om försäljning av tek- nisk sprit och alkoholhaltiga preparatl dels att i 3. 4. 16 och 17%& ordet "riksskatteverket” skall bytas ut mot

"socialstyrelsen".

dels att 1. 2. 5. 6. 8—10 och l2—l4 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

152

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt. vetenskapligt eller annat likanat än- damål och som är hänförlig till tull- taxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag stadgas om tek- nisk sprit skall jämväl gälla vin och starköl. avsedda för ändamål som nu sagts.

Teknisk sprit. som denaturerats så attjörtäring därav kan betraktas som utesluten. benämnes Starkdenaturerad sprit.

Med alkoholhaltigt pre- pa rat förstås vara som innehåller mer än 2.25 volymprocent eller. såvitt avser it'kejlvtande vara. 1.8 viktpro- cent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer 22.03—2208 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant läkemedel. för vil- ket läkemedelsförordningens be- stämmelser gälla.

lSenaste lydelse av

3.5 l974z729 4? l973:997

lt'zosu l974z729 17; 19741729 författningens rubrik 1975:716. 2Senaste lydelse 1975:716.

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt. industriellt. medicinskt. vetenskapligt eller annat likartat än- damål och som är hänförlig till tull- taxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag stadgas om tek- nisk sprit skall jämväl gälla spritdryc- ker. vin och starköl. avsedda för än- damål som nu sagts.

Med alkoholhaltigt pre- pa rat förstås vara som innehåller mer än 1.8 viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tull- taxenummer 2203—2208 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant lä- kemedel. för vilket läkemedelsför- ordningens (1 962: 701) bestämmelser gälla.

Prop. 1976/772108

Nuvarande [Vt/("[St'

lf-led parti/tande/sholuget avses det !" rusdrvt"ks/ö/säl/"ttings/örordningen ('nnm'imnda parti/tan(Ielsholaget oclt med detal/hande/sholaget det i samma förordning omnämnda detaljhandels- bolaget.

Kontroll överförsäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga prepare! utö— vas av riksskatteverket. som skall til/se att./örsiiliningen icke ger anledning till missbruk. l'erket äger utfärda de./ö- reskrit'ter rörande redovisning oclt sär- skilda kontrollanord/ringar som verket . finner er/orr/erliea_tör kontra/lens utö— vande.

Den som försäljer eller i handels— syfte eller för yrkesmässig förbruk— ning till riket inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat även som den som inköpet teknisk sprit enligt särskilt tillstånd eller eljest för yrkes- mässig förbrukning åligger att på anfordran av riksskatteverket lämna tillträde till de lokaler som användas i verksamheten. tillhandahålla han- delsböcker och övriga handlingar hö- rande till verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforder- liga varuprov. Kontrollen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på så- dan tid att den icke förorsakar hinder i den därav berörda verksamheten.

Beslut. som riksskatteverket med-

3Senastc lydelse 1975:716.

ll9

Föreslagen lydelse

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen ( ] 977.000) ont handel med drycker.

(3

2 .

Socialstyrelsen utövar kontroll över försäljning av teknisk sprit och alko- holhaltiga preparat.

Den som försäljer eller i handels- syfte eller för yrkesmässig förbruk- ning till riket inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat ävensom den som inköpet teknisk sprit enligt sär— skilt tillstånd eller eljest för yrkes— mässig förbrukning åligger att på anfordran av socialstvrelsen lämna tillträde till de lokaler som användas i verksamheten. tillhandahålla han- delsböcker och övriga handlingar hö- rande till verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforder- liga varuprov. Kontrollen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på så- dan tid att den icke förorsakar hinder i den därav berörda verksamheten.

Beslut. som socialstyrelsen medde-

Prop. 1976/772108

Nuvarande lydelse

delat enligt denna lag. länder ome- delbart till efterrättelse där ej annor- lunda särskilt förordnas.

120

Föreslagen lydelse

lat enligt denna lag. länder omedel- bart till efterrättelsc där ej annorlun- da särskilt förordnas.

554

1 mom. Försäljning av stark- denaturerad sprit och alkoholhaltiga preparat i annat fall än som nedan i andra stycket avses, är med de in- skränkningar som stadgas i denna lag tillåten under samma villkor som gälla för drivande av handel i all- mänhet.

1 m 0 m. Försäljning av alkohol- haltiga preparat i annat fall än som nedan i andra stycket avses är. med de inskränkningar som stadgas i denna lag. tillåten under samma vill- kor som gälla för drivande av handel i allmänhet.

För försäljning av alkoholhaltiga läkemedel gälla de särskilda bestäm- melser som regeringen meddelar.

2 m 0 m . Teknisk sprit som icke är Starkdenaturerad må. förutom av partihandelsbolaget och detaljhan- delsbolaget. utan särskilt tillstånd säljas av den som tillverkat varan. För annan försäljning av icke stark- denaturerad sprit. som äger rum an- norledes än från apotek. erfordras riksskatteverkets tillstånd.

Från apotek måi enlighet med vad regeringen därom förordnat teknisk sprit som icke ärstarkdenaturerad säl - jas enligt recept ävensom till annat apotek.

655

Försäljning av teknisk sprit som icke är Starkdenaturerad, må med nedan i andra stycket angivna undantag—skeendast till den som er- hållit riksskatteverkets tillstånd till in- köp.

Tillstånd erfordras ej vid inköp av absolut alkohol. koncentrerad sprit. eau-de-vie och vin för apoteksrörel- fSenaste lydelse 1975:716. 5Senaste lydelse 1974:729.

2 m 0 m . Teknisk sprit. må för- utom av partihandelsbolaget och de- taljhandelsbolaget. utan särskilt till- stånd säljas av den som tillverkat va- ran. För annan försäljning. som äger rum annorledes än från apotek. er- fordras socialstyrelsens tillstånd.

Från apotek må i enlighet med vad regeringen därom förordnar teknisk sprit säljas enligt recept ävensom till annat apotek.

Försäljning av teknisk sprit må med nedan i andra stycket angivna undantag ske endast till den som er- hållit socialstyrelsens tillstånd till in- köp.

Tillstånd erfordras ej vid inköp av absolut alkohol. koncentrerad sprit. eau-de-vie och vin för apoteksrörel-

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lydelse ses räkning. Tillstånd erfordras ej heller i fall som avses i 5.5 2 mom. andra stycket. 1 den mån riksskat- teverket så medgiver må inköp hos detaljhandelsbolaget. under de vill- kor verket föreskriver. äga rum utan tillstånd.

121

Föreslagen lydelse

ses räkning. Tillstånd erfordras ej heller i fall som avses i 55 2 mom. andra stycket. 1 den mån socialsty- relsen så medgiver. må inköp hos de- taljhandelsbolaget. under de villkor styre/sen föreskriver.'äga rum utan tillstånd.

att

lakttagas icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav med- delade föreskrifter må riksskattever- ket meddela vederbörande varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest. må verket för- bjuda försäljning, eller. där tillstånd till försäljning. införsel eller inköp meddelats. återkalla sådant tillstånd.

Har tillstånd återkallats eller har tillståndshavare avlidit. åligger det tillståndshavaren eller dödsboet att. i den mån riksskatteverket därom för- ordnar. sälja sitt lager av icke stark- denaturerad teknisk sprit till parti- handelsbolaget. vilket är skyldigt att till skäligt pris inköpa varan.

Den som säljer annan teknisk sprit än Starkdenaturerad sådan utan att äga rätt därtill enligt denna lag eller överskrider dylik rätt eller bryter mot bestämmelserna i 75 dömes såsom för olovlig försäljning av rusdrycker enligt 80 _xl' ] mom. rusdrycks/örsäli- nings/örordningen.

”Senaste lydelse 1975:716. 7Scnaste lydelse 1975:716.

Iakttagas icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav med- delade föreskrifter må socialstyrelsen meddela vederbörande varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest. må styre/sen förbjuda försäljning eller. där till- stånd till försäljning. införsel eller in- köp meddelats. återkalla sådant till- stånd.

Har tillstånd återkallats eller har tillståndshavare avlidit. åligger det tillståndshavaren eller dödsboet att. i den mån socialstyrelsen därom för- ordnar. sälja sitt lager av teknisk sprit till partihandelsbolaget. vilket är skyldigt att till skäligt pris inköpa

varan.

9..-

Den som säljer teknisk sprit utan att äga rätt därtill enligt denna lag eller överskrider dylik rätt eller bry- ter mot bestämmelsernai 7 5 dömes för olovlig försäljning av te kn is k s [7 r i I till påföljd som att- gives i 72 51" lagen (1977.'(l()())0m han- del med drycker.

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lydelse

10

1 inom. l"'idtager någon obehö- rigen med denaturerad sprit eller de- naturerat alkoholhaltigt preparat åt- gärd. varigertom denatureringen för- svagas eller borttages. dömes såsorrr för olovlig tillverkning av sprit enligt 7 _Q' 1 rrtorrt. förordningen mtt tillverkning av sprit och vin.

2 inom. Den som säljer eller till- ltandagår nred anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhalt/gt preparat, var- med vidtagits åtgärd som i 1 mom. av- ses. så ock den somfbrs/ar. döljer eller förvarar sådan vara dömes, där han haft skälig anledning antaga att med varan vidtagits åtgärd som nu sagts. såsom för olovlig försäljning av rus— drycker enligt 80 &" I rnont. rusdrycks- .för'säljrtingsförordrtingen.

2 m 0 m. Den som säljer eller till- ltandagår med anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, var- med vidtagits åtgärd som i 1 mom. av- ses. så ock den samfors/ar, dö,/ler eller förvarar sådan vara dömes, där han han skä/ig anledning antaga att med varan vidtagits åtgärd som nu sagts. såsom för olovlig försäljning av rus- dryckerenlig/(53103x 1 mom. rusdrycks- .försäljrtirtgs/örordningen.

122

föreslagen lvde/se

;

Den som olovligen bor/tager eller försvagar denaturer'ingsmede/ i tekrtisk sprit eller alkoholhaltigt preparat dö- mes för olovligt f'ö rfa ra nde med teknisk sprit till påföljd som angives i 27 5,1" lagen (19771000) om tillverkning av drycker. m. in.

För den som säljer eller tillltandagår med anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat varmed vid/a- gits åtgärd enligt första stycket äger 72 _l" lagen ( I 97 7 :000) om handel med drycker rrrotsvarande tillämpning. Detsamma gällerför den som forslar, döljer eller förvarar sådan vara.

1sz

Bryter någon i annat fall än i 9—11 åå sägs mot vad i denna lag är stadgat eller mot föreskrift. som meddelats med stöd av lagen. dömes till böter. högst tre/tundra kronor.

*Senastc lydelse 1975:716.

Bryter någon i annat fall än i 9—11 &! sägs mot vad i denna lag är stadgat eller mot föreskrift. som meddelats med stöd av lagen. dömes till böter. högst fem/tundra kronor.

Prop. 1976/77:108 123

Nuvarande lvdelse föreslagen lydelse 13 ;”

Begår någon brott som avses i 9—11 ä;" skola. om det ej är uppenbart obilligt. hos honom befintliga förråd av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat tillika med kärl och emballage samt renings- och filtreringsmedel förklaras förverkade. Vad nu stadgats skall även gälla redskap, som nyttjats i fall. varom i to;" sägs.

Förverkad egendom tillfaller kronan.

Den som förövat gärning som av- ses i första stycket skall. om det ej är uppenbart obilligt. dömas att för teknisk sprit eller alkoholhaltigt pre- parat, varmed han förfarit obehöri- gen. gälda skatt med 50 kronor för liter.

14

Hava flera medverkar till gärning, som i 9 och 10 M" sägs, gäller vad i 3 kap. 4 och 5 M" strafflagen är stad- gat. Den. till vilken teknisk sprit el- ler alkoholhaltigt preparat avyttrats eller eljest anskaffats. vare dock ei./ör- _ fal/en till ansvarför anna/t medverkan än anstiftan.

Den som förövat gärning som av- ses i första stycket skall. om det ej är uppenbart obilligt. dömas att för teknisk sprit eller alkoholhaltigt pre- parat. varmed han förfarit obehöri- gen, gälda skatt med 75 kronor för liter.

;

Färfärsäk till brott som avses i 9 och 1059" dömes till ansvar ert/rgr 23 kap. brottsbalken.

H ar. fiera medverkat till gärning som avses i 9 och I 0 93” eller vit/försök som avses iförsta stycket. äger 23 kap. 4 och 5 M" brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till Vilken teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat av- yttrats eller anskaffats för personligt bruk skall dock vara fi'ifi'ån ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträ- dandet.

l”Senaste lydelse 19741729.

Prop. 1976/77:108

4 Förslag till

124

Lag om ändring i lotteriförordningen (1939207)

Härigenom föreskrives i fråga om lotteriförordningen (19391207)l dels att 13% skall upphöra att gälla. dels att i 1, 7 och 12 så orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "re-

geringen" .

dels att i a och lbåå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Spel på mekaniska eller elektronis- ka apparater (automatspel) må an- ordnas

a) efter tillstånd av polismyndig- heten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställ- ning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restau- rangrörelse. för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rusdrycks/t'irsr'ilj- nings/iir'orartingert ( I 954 :52 i,).

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel.

att högsta vinsten ej överstiger ett värde. som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att tillståndsbeslutet. i original el- ler bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;

Föreslagen hide/se

&

Spel på mekaniska eller elektronis- ka apparater (automatspel) mä an- ordnas

a") efter tillstånd av polismyndig- heten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställ- inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restau- rangrörelse, för vilken gäller tillstånd till servering av spritdrycker. vin eller starköl enligt lagen (1977.'()00) om handel med drycker. ning

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde. som motsvarar tjugu gånger insatsen.

att tillståndsbeslutet. i original el- ler bestyrkt avskrift. ftnnes anbragt på väl synlig plats i lokalen:

b) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning att spelet anordnas i samband med bingospel. som ej är eller kan jämställas med automatbingo.

att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet. att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten ej överstiger ett värde. som motsvarar tjugu gånger insatsen.

'Förordningen omtryckt 197422].

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lvl/else

125

Föreslagen lydelse

att tillståndsbeslutct, i original eller bestyrkt avskrift. finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd enligt första stycket a) meddelas för sådan nöjesarrangör eller rörelseidkarc, som där avses. och gäller för viss tid eller tills vidare. Tillstånd enligt första stycket b) meddelas för den som erhållit tillstånd till bingospelet och gäller för viss tid.

Automatspel. som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispcl på automaten må anordnas utan tillstånd.

1 b

Roulettespel må anordnas efter

tillstånd av polismyndigheten under

förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställ- ning inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med res- taurangrörelse, för vilken gäller till- stånd till utskänkning ert/igt rusdrycks- . ]örsäljnirtgsför'or'dningen ( ] 954.521).

att spelet bedrives med spelmar- ker.

att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högst 50 öre.

att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett vär- de. som motsvarar trettio gånger in- satsen.

att tillståndsbeslutct, i original el- ler bestyrkt avskrift. linnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehava- ren av spellokalcn och gäller för viss tid eller tills vidare.

N ,N

Roulettcspel må anordnas efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställ- ning inom nöjestiark eller liknande anläggning eller i samband med res- taurangrörelse, för vilken gäller till- stånd till servering av spritdrycker". vin eller starköl enligt lagen ( 1 97 7 :()00) om handel med drjt'cker'.

att spelet bedrives med spelmar- ker.

att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högst 50 öre.

att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett vär- de. som motsvarar trettio gånger in- satsen.

att tillståndsbeslutet, i original el- ler bestyrkt avskrift. linnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehava- ren av spellokalen och gäller för viss tid eller tills vidare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Tillstånd som meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall gälla som om de meddelats enligt denna lag.

Prop. 1976/77:108 126

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1954:579) om nykterhetsvå'trdI

dels att Hä 2 mom. skall upphöra att gälla. dels att 145 3 mom. och 5955 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14%

3 mo m . 2 Närmare bestämmel- ser om åtgärder enligt 1 00/12 mom. meddelas av regeringen.

59

Talan mot nykterhetsnämnds be- slut föres hos länsrätten genom be— svär. om nämnden avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite. förordnande cn- ligt 15 s* om övervakning, meddelan- de av lydnadsförcskril't. förverkande av anstånd med verkställighet eller åtgärd som avses i 14 a' 2 mom. Över annat av nykterhetsnämnd enligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

;"

3 mom. Närmare bestämmel- ser om åtgärd enligt 1 mom. med- delas av regeringen.

Talan mot nykterhetsnämnds be- slut föres hos länsrätten genom be- svär, om nämnden avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite. förordnande en- ligt 15 s om övervakning. meddelan- de av lydnadsföreskrift eller förver- kande av anstånd med verkställig- het. Över annat av nykterhetsnämnd enligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

1Lagen omtryckt 1971:307. Senaste lydelse av 14,5 1 mom. 1975:703. 2Senaste lydelse 1975:703.

Prop. 1976/77:108

6 Förslag till

127

Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga

drycker m. m.

Härigenom föreskrives. att 1 och 2.5.5 lagen (l958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lä'

Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel. Vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gärning som avses i 21 kap. 13 eller 14 & brotts- balken och därvid är berusad. så att det framgår av hans åtbörder eller tal. skola vara förverkade. om ej särskilda skäl äro däremot.

Samma lag vare. om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas hos

den som brutit mot 4ä N'

lagen om straff för vissa trafikbrott. 13 kap. 6.5

luftfartslagen eller 325 s sjölagen eller hos någon som medföljt vid tillfället. såframt berusningsmedlen må antagas hava varit avsedda även för den som

begått gärningen.

Medför någon i strid mot gällande bestämmelser rusdrycker vid offent- lig tillställning. skola de ock vara för- verkade som i första stycket sägs.

Angående beslag av egendom som avses i 1 & skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning. med föl- jande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom må be- visligen förstöras om dess värde är ringa eller egendomens förstörande eljest måste anses försvarligt. I annat fall må egendomen försäljas. rus- drycker till det i rtistI'tyekstö/sä/jnings- förordningen omnämnda partihan- delsbolaget. öl till tillverkare av så- dan vara och annan egendom på sätt som med hänsyn till egendomens

lSenaste lydelse 1976:515 (jfr 1976:910). 2Senaste lydelse 19701751.

713

Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker. vin eller starköl vid offentlig tillställning. sko- la de ock vara förverkade som i första stycket sägs.

m

Angående beslag av egendom som avses i 1 & skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning med föl- jande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom må be- visligen förstöras om dess värde är ringa eller egendomens förstörande eljest måste anses försvarligt. I annat fall må egendomen försäljas. sprit- drycker. vin eller starköl till det i lagen (1977:00()) om handel med drycker omnämnda partihandelsbolaget. öl till tillverkare av sådan vara och an— nan egendom på sätt som med hän—

Prop. 1976/77: 108

Nuvarande lydelse beskaffenhet finnes lämpligt. Be- lopp. som erhållits vid försäljning av beslagtagen egendom. tillfaller kro-

128

l'iä'res/ugen liv/else

syn till egendomens beskaffenhet finnes lämpligt. Belopp. som erhål- lits vid försäljning av beslagtagen

nan. egendom. tillfaller kronan.

Beslut om förstörande eller försäljning meddelas av undersökningsledarcn eller åklagaren. ] fall som avses i 23 kap. 22 & första stycket första punkten rättegångsbalken får sådant beslut meddelas även av polismyndigheten.

Går beslag äter och är egendomen jämlikt denna paragraf förstörd eller såld. skall ersättning av allmänna medel utgå med belopp. som motsvarar egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller eljest finnes skäligt. Beslut om ersättning meddelas av åklagaren. Ärden som drabbats av beslaget missnöjd med beslut om ersättning. äge han inom en månad från det han erhöll del av beslutet påkalla rättens prövning därav. Ansökan härom göres vid den domstol. som ägt upptaga fråga om beslagets bestånd. Ersättning utbetalas av länsstyrelsen efter framställning av åklagaren.

2. Vad i 27 kap. 7 s rättegångsbalken är stadgat om att åtal skall väckas inom viss tid skall ej gälla i annat fall än då rätten utsatt sådan tid.

3. Har förverkande av beslagtagen egendom ej förelagts och godkänts i samband med strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot och väck- es ej åtal. prövar åklagaren. huruvida egendomen skall vara förverkad enligt l &. Förordnande därom meddelas skriftligen. Den. från vilken beslaget skett. äger hos åklagaren anmäla missnöje med förordnandet inom en månad från det han erhöll del därav. Anmäles missnöje. har åklagaren att. om ej beslaget finnes böra hävas. väcka talan om egendomens förverkande. Sker det ej inom en månad från det anmälan gjorts. skall beslaget gå åter.

4. Om polisman verkställer beslag Och förelägger förverkande av den be- slagtagna egendomen i föreläggande av ordningsbot. skall anmälan om be- slaget göras hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i strid mot gällande bestämmelser medföres vid offentlig tillställning.

5. I fråga om spritdrycker. vin eller slurk-öl. som i strid mot gällande be- stämmelser medföres vid offentlig

äger ordningsvakt som med stöd av myndighets förordnande utövar po- lisverksamhet vid tillställningen samma rätt att taga egendomen i be- slag som enligt rättegångsbalken till— kommer polisman.

tillställning. äger ordningsvakt som ' med stöd av myndighets förordnan— de tttövar polisverksamhet vid till- ställningen samma rätt att taga egendomen i beslag som enligt rät- tegångsbalken tillkommer polisman.

Ordningsvakt som verkställt beslag skall skyndsamt till polismyndigheten göra anmälan härom och överlämna den beslagtagna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:108 129

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till proposition om alkoholpolitiken

1 lnledning

Chefen för socialdepartementet har tidigare i dag redogjort för regeringens syn på den framtida alkoholpolitiken och ianslutning därtill lagt fram förslag till åtgärder m. m. i de delar av alkoholpolitiken som i fortsättningen skall falla under socialdepartementets verksamhetsområde. Därvid redovisade överväganden och förslag bygger på en rapport (Ds S 1977zl) som i januari i år har lämnats av en beredningsgrupp inom kanslihuset. Denna grupp tillkallades i februari 1976 med uppdrag att lägga fram ett samlat alko- holpolitiskt program på grundval av det slutbetänkande (SOU 1974z90—93) som hade lämnats av den alkoholpolitiska utredningen (APU) och remiss- behandlingen därav.

1 det följande tarjag upp sådana frågor inom det alkoholpolitiska området som även i fortsättningen skall handläggas inom budgetdepartementet. En sådan fråga gäller organisationen m. m. av det statliga monopolet för parti- och detaljhandel med alkoholdrycker. En annan fråga gäller beskattningen av alkoholhaltiga och andra drycker och därmed sammanhängande spörsmål. I detta sammanhang kommer jag också att behandla de i årets budget- proposition aviserade ändringarna i dryckesbeskattningen. Detta kommer att ske med beaktande även av de åtgärder som betingas av det vid förra riksmötet fattade principbeslutet om förbud mot försäljning av mellanöl i den allmänna handeln efter utgången av juni månad 1977.

2 Parti- och detaljhandelsorganisationen

2.1 Gällande ordning

Handeln med spritdrycker och vin omhänderhas helt av två statliga mo- nopolbolag. nämligen AB Vin- & Spritcentralen (Spritcentralen) och Sys- tembolaget AB. Spritcentralen svarar för import och partihandel samt be- driver dessutom viss tillverkning. Systembolaget handhar försäljningen till allmänheten och till restaurangerna inte endast av sprit och vin utan även

Prop. 1976/77: 108 130 _

av allt starköl. Systembolaget ägs helt av staten. l Spritcentralen är staten endast delägare men dock på ett sätt som ger staten ett avgörande inflytande över bolagets verksamhet. Bolagens verksamhet regleras i särskilda avtal med staten. Denna organisatoriska ordning har gällt sedan år 1955. Bolagen sorterade tidigare under linansdepartementet. Efter uppdelningen av detta departement faller bolagen under budgetdepartementets vcrksamhetsom- råde.

2.2 Föredraganden

Beredningsgruppen behandlar organisationsfrågan mot bakgrund av att APU förordar att de båda monopolföretagen sammanslås till ett bolag för både parti- och detaljhandelsfunktionerna.

Beredningsgruppen anser i likhet med vissa remissinstanser att en sam- manslagning av monopolbolagen saknar alkoholpolitisk betydelse. En på APU:s initiativ verkställd expertutredning visar inte att en sammanslagning skulle ge några väsentligare företagsekonomiska fördelar. Då dessutom de båda bolagen och deras anställda har olika uppfattning i frågan anser sig beredningsgruppen inte böra förorda en sammanslagning. De olägenheter och intressekonflikter som har påtalats av APU bör. enligt gruppen, rimligen kunna överbryggas vid en oförändrad organisation. 1. ex. genom en utbygg- nad av de gemensamma kontaktorgan som redan finns.

Jag biträder beredningsgruppens slutsats att de båda bolagen bör behållas med i princip oförändrade funktioner under budgetdepartementet.

Jag biträder också grttppens förslag om att de detaljbestämmelser om bolagen och deras förvaltning, som nu finns intagna i rusdryckslörsäljnings- lagen (19542521, ändrad senast 1976:513 jfr 1976:908) inte tas in i den nya lagstiftningen. Sådana frågor bör i stället regleras i avtalen med staten.

Beredningsgruppen föreslår att Spritcentralen i likhet med vad som redan gäller för Systembolaget görs till ett av staten helägt bolag. Jag ansluter mig till förslaget men anser att de med en sådan ändring sammanhängande frågorna bör utredas närmare. 1 avvaktan på resultatet av denna utredning bör bolaget — såsom beredningsgruppen har föreslagit — få bedriva sin verk- samhet titan hinder av att det ej helt ägs av staten.

3 Beskattningen av drycker 3.1 Gällande bestämmelser m.m.

Enligt lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin (omtryckt 1975:l40. ändrad senast 197511402) utgår skatt på sådana drycker i form av en till alkoholhalten knuten grundavgift och en till utminuteringspriset knuten procentavgift. För sprit är grundavgiften 54,2 öre per liter för varje hel vo-

Prop. 1976/77:108 131

lymprocent alkohol och procentavgiften 50 96 av utminuteringspriset exkl. mervärdeskatt. För starkvin, dvs. vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent. är grundavgiften 6,15 kr. per liter och för annat vin (lättvin) 2.10 kr. per liter. För såväl starkvin som lättvin är procentavgiften 36 % av utminuteringspriset exkl. mervärdeskatt. Skatten på sprit och vin uppbärs och redovisas av Spritcentralen.

För vin av svensk tillverkning utgår dessutom en särskild tillverknings- avgift. Denna avgift utgör 50 öre per liter för mousserande vin och starkvin och 20 öre för annat vin.

Enligt lagen (19602253) om tillverkning och beskattning av maft— och läskedrycker (omtryckt 1975zl42. ändrad senast l975zl403) utgår skatt för lagrat lättöl med 39 öre per liter. för öl av typ A (pilsner) med 1.07 kr. per liter. för öl av typ B (mellanöl) med 1,87 kr. per liter. för starköl med 2,87 kr. per liter. för kolsyrade läskedrycker med 52 öre per liter och för övriga läskedrycker med 32 öre per liter. Skattskyldig är den som inom landet tillverkar skattepliktig dryck eller som inför sådan dryck till landet. För varor som tillverkas inom landet inträder skattskyldigheten i princip när varan utlämnas från tillverkningsstället. Riksskatteverket är beskatt- ningsmyndighet beträffande vara som tillverkas inom landet. Vid införsel av skattepliktig vara erläggs skatten till tullmyndigheten. Tullagen (1973:670. ändrad senast 19761532) gäller i fråga om skatt vid import.

Nämnas bör också att lagen (1973137) om avgift på vissa dryckesförpack- ningar (omtryckt 1975zl44) äger tillämpning på flaskor. burkar och andra förpackningar som används för distribution av nu aktuella drycker.

3.2 Föredraganden 3.2.1 Allmänna överväganden

Beskattningens betydelse som alkoholpolitiskt instrument har ägnats sär- skild uppmärksamhet av såväl APU som beredningsgruppen. APU:s över- väganden i denna del har lett fram till förslag om införande av ett nytt skatte- och prissystem för sprit och vin. Detta system innebär i korthet följande.

Skatten skall utgå enligt en enhetlig skattesats på monopolets omsättning av sprit och vin. Skattesatsen bestäms så att den svarar mot det aktuella samlade överskottet av de nuvarande två monopolföretagens sprit- och vin- hantering efter avdrag för omkostnader och skälig vinst. Detta medför auto- matiskt att priserna måste hållas på oförändrat hög nivå. Regleringen av priserna blir inte längre en skattefråga, men riksdagens inflytande över pris- sättningen skall tillgodoses i första hand genom att grunderna härför fastställs i lag. I denna skall föreskrivas hur priset skall fastställas för viss spritdryck. s. k. basvara. Som sådan föreslås märkesvaran absolut rent brännvin. Med

Prop. l976/77: 108 132

utgångspunkt i detta basvarupris bestäms grundpriser för övriga spritdrycker samt för starkvin och lättvin enligt specificerade normer som beaktar skill- nader i alkoholstyrka och anskaffningskostnader. Detta leder till en i för- hållande till styrkan progressiv prissättning. Sålunda fastställda priser skall därefter av monopolbolaget fortlöpande anpassas till den allmänna prisut- vecklingen minst en gång om året. Bolaget skall dessutom kunna höja priset på viss missbruksvara och justera priset på dryck som har en prisrelation till andra drycker som markant avviker från vad som gäller utomlands.

Genom detta system skulle. framhåller APU. de alkoholpolitiska aspek- terna få ökat inflytande på prissättningen, alkoholstyrkan i högre grad inverka på priset. prisanpassningen till den allmänna prisutvecklingen bli bättre. hamstringsproblem falla bort och ingripanden mot missbruksdrycker kunna ske snabbt. Systemet skulle dessutom erbjuda administrativa fördelar.

APU:s principiella synpunkter på prispolitiken har allmänt biträtts av re- missinstanserna. Däremot avvisas det föreslagna skatte- och prissystemet av flertalet remissinstanser som har berört frågan. Det ifrågasätts också om förslaget är förenligt med riksdagens grundlagsenliga beskattningsrätt. Mot förslaget har särskilt anmärkts att beskattningen inte blir kostnadsrelaterad och därför kan få konsekvenser i företagsekonomiska och konkurrensmäs- siga hänseenden.

Beredningsgruppen framhåller för sin del. att det knappast råder några delade meningar om nödvändigheten att utnyttja prismekanismen som ett alkoholpolitiskt instrument i syfte att hålla tillbaka konsumtionen av al- koholdrycker. Priserna på dessa drycker måste därför sättas relativt högt och fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen. En medveten prisdiffcrentiering till förmån för de svagare dryckerna framstår samtidigt som alkoholpolitiskt välgrundad.

Denna inställning är enligt gruppen inte någon nyhet.i)en har varit väg- ledande sedan länge och återspeglas i utformningen och tillämpningen av gällande beskattning inte endast av sprit och vin utan även av maltdryckerna. Med relativt korta mellanrum har dryckesbeskattningen höjts. Även om statsfinansiella skäl primärt har åberopats för vissa höjningar. har de al- koholpolitiska aspekterna haft stor betydelse. Skattehöjningarna har regel- mässigt också skett med visst hänsynstagande till den allmänna prisutveck- lingen. Av APU:s uttalanden att priserna i stort sett är väl avvägda kan man också. enligt gruppens mening. dra den slutsatsen att det gällande skattesystemet både har utformats och tillämpats i överensstämmelse med den målsättning som APU har ställt upp för det nya systemet.

Beredningsgruppen erinrar också om att det genom riksdagsbeslut i de- cember19751prop. 1975/76:29.SkU 1975/76:15. rskr 1975/76:68)har skapats möjligheter att ändra skattesatser för indirekta skatter under tid då riksdagen inte är samlad. Regeringsförslag härom kan då behandlas av ett sammansatt fi- nans- och skatteutskott. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framhölls

Prop. 1976/77: "18 133

särskilt att denna 5. k. skattefullmakt kunde vara av alkoholpolitisk betydelse.

Beredningsgruppen ställer sig tveksam till värdet av den av APU fö- reslagna möjligheten till ingripanden mot missbruksdrycker. Detta gäller även den praktiska tillämpningen av en sådan regel. De av APU åberopade administrativa fördelarna med det föreslagna nya systemet skulle. konsta- terar beredningSgruppen. i första hand bestå i att någon riksdagens prövning av regeringsförslag om skattesatsändringar inte skulle behöva ske i fram- tiden. Den enhetliga skattesatsen skulle bestämmas på basis av det vid omläggningen aktuella kostnads- och intäktsläget för hela dryckeshante- ringen. Vid den föreslagna skattesatsen 80 % skulle följden enligt gruppen bli en sänkt beskattning av i vart fall de prisbilligare spritdryckerna. eftersom dessa i nuvarande system har en högre skattebelastning än 80 %. För vinerna skulle den motsatta situationen uppkomma med den effekten dessutom att priserna inte Skulle ge full kostnadstäckning.

Även om det föreslagna nya systemet skulle vara förenligt med riksdagens exklusiva beskattningsrätt kvarstår enligt gruppen frågan om inte beskatt- ningen och prissättningen av alkoholdrycker är av sådan vikt att riksdagens direkta inflytande däröver bör behållas.

Jag delar uppfattningen om nödvändigheten av att utnyttja prismeka- nismen som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Det bör bedrivas en pris- och skattepolitik i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av al- koholdrycker utan också att styra konsumtionen över till de svagare dryck- erna. Därför måste priserna på alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmänna prisutvecklingen. Jag ansluter mig helt till både APU:s och beredningsgruppens uppfattning i denna principiella alkoholpolitiska fråga. Jag anser emellertid också, i likhet med beredningsgruppen. att regering och riksdag bör ha full frihet att vidta de skattemässiga och därmed också alkoholpolitiska åtgärder som framstår som nödvändiga och att alltså inte endast alkoholpolitiska utan även statsfinansiella skäl måste kunna tas i beaktande. Jag delar beredningsgruppens uppfattning att det gällande sys- temet ger statsmakterna dessa möjligheter och jag förordar därför den gäl- lande ordningen framför APU:s förslag. Vad gäller maltdryckerna anser jag i likhet med APU och beredningsgruppen att prispolitiken även i fort- sättningen bör utövas genom den redan gällande tillverkningsskatten.

Beredningsgruppen anser att den särskilda tillverkningsavgift. som utgår för inhemskt vin, i dagens läge saknar betydelse och dessutom synes dis- kutabel. Jag delar denna uppfattning och biträder gruppens förslag om att denna avgift slopas.

Den särskilda dryckesbeskattningen är i dag. som tidigare har nämnts. reglerad i två författningar. nämligen lagen om skatt på sprit och vin samt lagen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Bered- ningsgruppen har utarbetat förslag till ny lagstiftning på alkoholområdet. Dessa omfattande lagförslag ansluter till den systematiska uppläggning. som

Prop. 1976/77:108 134

har förordats av APU och som inte har rönt några invändningar vid re- missbehandlingen. Beredningsgruppens i enlighet härmed utarbetade förslag innebär bl. a. att hela den särskilda dryckesbeskattningen sammanförs i en gemensam skattelag.

Vid utformningen av denna skattelag har gruppen även tagit fasta på ett av punktskatteutredningen (Fi 1970157) i promemorian (Ds Fi 197615) Skatten på malt- och läskedrycker framlagt förslag om en anpassning av bestämmelserna för malt- och läskedrycksbeskattningen till den ordning som allmänt gäller för indirekt beskattning av typen omsättningsskatt. Detta utredningsförslag. som allmänt har biträtts vid remissbehandling, är närmast att betrakta som en vidareutveckling av det förslag till skattelag som APU har lagt fram. Beredningsgruppen konstaterar för egen del, att det härigenom har varit möjligt att utforma ett mera enhetligt regelsystem för hela den särskilda dryckesbeskattningen.

1 frågan om beskattningen av sprit och vin innebär förslaget att ett de- klarationsförfarande införs motsvarande det som redan gäller för beskatt- ningen av malt- och läskedrycker. ] fråga om sistnämnda drycker innebär förslaget att skattskyldigheten som nu inträder. när dryck utlämnas från tillverkningsstället. i stället inträder när dryck levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller finns i lager. när skatt- skyldighet upphör genom avregistrering. Genom denna anpassning till den ordning som allmänt gäller för andra omsättningsskatter undanröjs vissa nu föreliggande problem i fråga om drycker som förstörs efter utlämnandet. s.k. kross. En följd av förslaget blir också. att dryck som förtärs på till- verkningsstället beskattas utan den inskränkning som nu gäller för lättöl och läskedrycker.

Förslaget innebär vidare. att möjlighet öppnas för importör att bli re- gistrerad som skattskyldig och därmed själv svara för skatten på samma sätt som inhemska tillverkare. Slutligen innebär förslaget. att ett enhetligt deklarations- och redovisningsförfarande införs. Skatt skall redovisas må- natligen och senast den femte dagen i andra månaden efter den månad då skattskyldighet har inträtt. Detta överensstämmer med vad som nu gäller för Spritcentralens skatteredovisning. ] fråga om malt- och läskedrycksbe- skattningen kan förslaget i det enskilda fallet betyda antingen viss för- längning eller viss förkortning av den tid inom vilken skatten skall redovisas och inbetalas.

Liksom chefen för socialdepartementet anser jag att den föreslagna all- männa uppläggningen och utformningen av en ny lagstiftning på alkohol- området är välgrundad. Jag finner det också särskilt värdefullt. att bestäm- melserna om dryckesbeskattningen har renodlats och sammanförts i en sär- skild lag. som därtill präglas av enhetlighet så långt detta synes möjligt. Jag förordar därför att en lag om dryckesskatt införs den 1 januari 1978 med den av gruppen föreslagna utformningen. Vidare lörordarjag ett tillägg

Prop. 1976/77:108 . 135

i skattebrottslagen (l97l:69. ändrad senast l975:l 180) och lagen (l97lle72) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. (ändrad senast 197511266) var- igenom dessa lagar blir tillämpliga även på den av mig här förordade lagen om skatt pådrycker. Vidare föreslås vissajusteringarisistnämnda Iagartill följd av redan vidtagna författningsändringar. Även dessa ändringarbörträdai kraft den ljanuari 1978.

3.2.2 Dryckesbc'skalmingens avvägning

En i detta sammanhang väsentlig fråga är avvägningen av dryckesbe- skattningen. Beskattningen har ett avgörande inflytande på prissättningen och är det alkoholpolitiska instrument som i första hand står till buds inte endast för att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan också för att styra konsumtionen över till de alkoholsvagare dryckerna. Jag har i det föregående poängterat vikten av att skatteinstrumentet utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument, i första hand på det sättet att be- skattningen fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen. En allmän enighet torde råda om att priserna på alkoholdryckerna inte får ut- vecklas så att dessa drycker blir relativt sett billigare än andra varor.

Nuvarande skattesatser för den särskilda dryckesbeskattningen har gällt sedan den 11 maj 1975. Redan med hänsyn till den allmänna prisutveck- lingen därefter framstår en allmän skattehöjning på detta område nu som ofrånkomlig. Jag har också i samband med min redogörelse för förslaget till statsbudget för nästa budgetår (prop. 1976/77:100 bil. 2) anfört att re- geringen avsåg att under våren föreslå riksdagen ändringar i dryckesbe— skattningen.

Beredningsgruppen har tagit upp frågan om avvägningen av dryckesbe- skattningen. Härvid har gruppen haft att särskilt beakta konsekvenserna av riksdagens principbeslut våren 1976 (SkU 1975/76:64. rskr 1975/76:384) om att öl med högre alkoholhalt än 2.8 viktprocent inte får säljas i den allmänna handeln efter den 30 juni 1977. det 5. k. mellanölsförbudet. [ det nämnda utskottsbetänkandet uttalades bl. a. att den lagreglering och de öv- riga åtgärder som föranleds av principbeslutet får prövas i samband med den fortsatta beredningen av alkoholpolitiken och att det fick ankomma på beredningsgruppen att överväga åtgärder för att kompensera det in- komstbortfall som kunde bli följden av mellanölets slopande. Det angavs också att de kompensatoriska åtgärderna borde avse dryckesområdet.

Beredningsgruppen framhåller. att de statsfinansiella effekterna av mel- lanölsförbudet svårligen kan förutses eller beräknas med någon större sä- ker'hct. [ vad mån förbudet leder till ett skattebortfall bestäms av konsum- tionsutvecklingen för övriga drycker. En allmän uppfattning som även grup- pen ansluter sig till är att mellanölet i första hand kommer att ersättas av det i fortsättningen tillåtna 2.8-procentiga ölet. men att det också blir en övergång till såväl lättöl som starköl och ännu starkare drycker. Vid

Prop. 1976/77:108 136

oförändrade skattesatser är det enligt gruppen troligt att den samlade effekten av mellanölsförbudet blir ett relativt litet inkomstbortfall för staten.

Det föreligger enligt gruppen en uppenbar risk för att mellanölets slopande leder till ökad konsumtion av starkare alkoholdrycker. Därför måste de kompensatoriska åtgärderna samordnas med åtgärder för att motverka en sådan från alkoholpolitiska synpunkter olycklig följdverkan av mellanöls- förbudet. Dessa intressen kan. enligt gruppen. tillgodoses genom en skärpt beskattning av de starkare dryckerna.

Under tiden från den senaste justeringen av dryckesbeskattningen i maj 1975 har den allmänna prisnivån stigit kraftigt. Enligt den allmänt accep- terade principen om en anpassning av dryckesbeskattningen efter den all- männa prisutvecklingen är därför en skattehöjning nu motiverad. Bered- ningsgruppen finner det naturligt att. när en skattehöjning är aktuell av nu nämnda skäl. den slutliga avvägningen av de nya skattesatserna sker med beaktande även av konsekvenserna av mellanölsförbudet. Genom att därvid ta fasta på den redan vedertagna principen om en till alkoholstyrkan relaterad progressiv beskattning kan beskattningens roll som aktivt alko- holpolitiskt instrument också markeras.

Beredningsgruppen förordar en något kraftigare prisuppräkning än vad som svarar mot den allmänna prisutvecklingen. Detta bör gälla även det 2.8-procentiga ölet. Det i den allmänna debatten framförda förslaget att beskatta detta öl lika högt som mellanölet beskattas motsätter sig gruppen med hänsyn till riskerna för en övergång till starkare alkoholdrycker, när mellanölet försvinner ur den allmänna handeln.

För egen del vill jag framhålla följande. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de av gruppen anförda synpunkterna på avvägningen av dryck- esbeskattningen inte endast i nuläget utan även för framtiden. Redan i redogörelsen för budgetförslaget för nästa budgetår framhöll jag. att en rikt- punkt för den aviserade höjningen av dryckesbeskattningen borde vara en uppjustering i förhållande till den allmänna prisutvecklingen under den tid nuvarande skattesatser har gällt.

Det gällande skattesystemet på dryckesområdet är. som jag redan in- ledningsvis har framhållit. utformat så att det ger en i förhållande till al- koholstyrkan progressiv beskattning. Detta gäller i fråga om beskattningen av såväl sprit och vin som maltdrycker. För de senare dryckerna utgår skatt per liter och därmed gäller det nu endast att ta ställning till hur dessa skat- tesatser bör vara avvägda. Skatten på sprit och vin består. som tidigare har nämnts. av en till alkoholstyrkan relaterad grundavgift och en till de- taljhandelspriset relaterad procentavgift. Denna utformning innebär i princip att skatten i absoluta tal räknat blir högre ju starkare och dyrare drycken är. Detta förhållande är mest markant för spritdryckerna. eftersom grund- avgiften för dessa är utformad som ett visst belopp per alkoholprocent och liter. under det att grundavgiften för vin utgår med ett för liter bestämt

Prop. 1976/77:108 ; 137

belopp. som är högre för starkvin än för lättvin. Denna konstruktion av skatten på sprit och vin medför också att skättens procentuella del av priset är lägre för dyrare än för billigare drycker av samma slag.

Senast vidtagna höjningar av skatten på sprit och vin har genomgående skett genom höjning av grundavgifterna. Detta har inneburit att skatte- höjningen och därmed också prishöjningen beloppsmässigt blir lika stor för en billigare och dyrare dryck av samma slag. l fråga om spritdryckerna har de tidigare skattehöjningarna regelmässigt beräknats med utgångspunkt i priseffekten på den dominerande spritdrycken. absolut rent brännvin. Om man i stället hade valt att höja procentavgifterna skulle resultatet ha blivit en lika stor procentuell skatte- och prishöjning för hela sortimentet av sprit- drycker och vin.

Även om skäl kan anföras för att åstadkomma den nu aktuella skat- tehöjningen genom höjning av procentavgifterna. förordarjag att den även denna gång sker genom en höjning av grundavgifterna. Härför talar enligt min mening att det primärt är grundavgifterna som ger en i förhållande till alkoholstyrkan progressiv skatteeffekt. Det rör sig dessutom denna gång om en förhållandevis stor skattehöjning. Effekten av att lägga skattehöj- ningen på procentavgiften skulle därför leda till betydligt ökade prisskillnader i varusortimentet. Det har också hävdats att skattesystemet prismässigt miss- gynnar varor av högre kvalitet. en effekt som skulle förstärkas genom höjda procentavgifter.

Skattehöjningen bör denna gång omfatta alla nu särbeskattade drycker. dvs. såväl spritdrycker och vin som malt- och läskedrycker. Vid avvägningen av de nya skattesatserna bör i första hand beaktas uppgången i den allmänna prisnivån efter maj månad 1975. Under hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag att de nya skattesatserna bestäms med utgångspunkt i en allmän skattehöjning om ca 18 %. Det finns emellertid en påtaglig risk för att det blir en kraftigt ökad konsumtion av mellanöl fram till den 1 juli 1977. då det beslutade förbudet träder i kraft. En sådan utveckling måste enligt min mening motverkas. Det är också angeläget att det blir en lugn omställning till det dryckessortiment som erbjuds efterjuni månad 1977. Mot denna bakgrund förordar jag att Skattehöjningen på hela dryck- essortimentet genomförs den 1 maj 1977. Därmed aktualiseras även en skat- tehöjning för mellanölet. Av skäl som jag nyss har nämnt förordar jag att skatten på mellanöl höjs med ca 25 %. Även skatten på det 2.8-procentiga ölet bör höjas i motsvarande grad. Med hänsyn till att priserna på alko- holdrycker under perioden våren 1975 — våren 1977 har stigit också av andra skäl kommer de här framlagda förslagen att innebära att priserna på al- koholdrycker kommer att stiga något mera än priserna på andra varor och tjänster. Detta finner jag motiverat från nykterhetspolitiska synpunkter.

Nu förordade höjningar skulle innebära att grundavgif'terna höjs för sprit med 11.3 öre till 65.5 öre per alkoholprocent och liter. för starkvin med

Prop. 1976/77:108 138

1:60 kr. till 7:75 kr. per liter och för lättvin med 70 öre till 2:80 kr. per liter. Dåjag utgår från att Systembolaget kan arbeta med i stort sett oförändrade handelsmarginaler i absoluta tal räknat skulle dessa ändringar av grundavgif— terna med beaktande även av mervärdeskatten innebära en höjning av priset på en helbutelj ”absolut rent" brännvin med ca 8 kr. Förstarkvin och lättvin skulle prishöjningarna bli ca 2:25 kr. reSp. ca 1 kr. per helbutelj.

För malt- och läskedryckerna innebär förslaget höjningar av skattesatserna per liter med 53 öre till 3:40 kr. för starköl. med 48 öre till 2:35 kr. för mellanöl. med 28 öre till 1:35 kr. för pilsner. med 6 öre till 45 öre för lagrat lättöl. med 8 öre till 60 öre för kolsyrade läskedrycker och med 5 öre till 37 öre för s.k. stilldrinkar.

Efter samråd med chefen för handelsdepartementet förordar jag att den s. k. schablontullen på alkoholdrycker höjs i huvudsaklig överensstämmelse med den nu förordade Skattehöjningen och att tulltaxantl97 1 1920) även i övri- ga hänseenden anpassas till ändringarna i alkohollagstiftningen.

Den statsfinansiella effekten av nu förordade skattesatshöjningar kan inte bestämmas med någon större säkerhet. Överslagsvis synes dock kunna be- räknas att resultatet blir en intäktsökning av storleken 750 milj. kr. för helt år räknat.

1 detta sammanhang vill jag även framhålla att förslag har förts fram om en utvidgning av dryckesbeskattningen till att omfatta även vissa icke alkoholhaltiga drycker som nu inte är föremål för någon särbeskattning. Denna fråga bör'prövas ytterligare innan ett ställningstagande kan ske.

4 Övriga frågor

Den nya alkohollagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Det vid 1975/76 års riksmöte beslutade mellanölsförbudet från den 1 juli 1977 kräver ändringar i nu gällande lagstiftning med verkan från nämnda dag. Den av mig förordade Skattehöjningen kräver dessutom ändringar i gällande lagstiftning med verkan från den 1 maj 1977. Sistnämnda ändringar gäller dock endast skattesatsjusteringar. Förslag till härav betingade författ- ningsändringar har utarbetats inom budgetdepartementet.

Beredningsgruppen har beaktat de författningsenliga konsekvenserna av mellanölsförbudet. Gruppen föreslår att den nuvarande uppdelningen av öl i typ A (pilsner) och typ B (mellanöl) bortfaller. Öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent hänförs till starköl. Förslaget. som jag biträder. innebär definitionsmässigt en återgång till vad som gällde före den 1 oktober 1965. dvs. innan mellanölet introducerades. Jag har inte heller några invändningar mot de av beredningsgruppen föreslagna övergångsbestämmelserna. För- slaget innebär ändringar i ölförsäljningslagen (1961:159). lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt rusdrycks- försäljningslagen ( 19541521). Härtill kommer ändringari tulltaxan ( 1971 :920).

Prop. 1976/77:108 ' 139

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga som har samband med mellanölsförbudet. Enligt lagen (1960:258)om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast 197611077) utgår sådan skatt på bl.a. mellanöl och starköl. Skatten är 4 resp. 5 öre per liter. 1 prop. 1976/77:28 behandlades prisutjämningssystemet för maltdrycker. bl.a. med anledning av att kom- merskollegium. med hänsyn till en kraftigt minskad import av mellanöl. hade förordat en avveckling av utjämningsskatten på dessa drycker. Jag framhöll då att jag torde få anledning att återkomma till denna fråga i sam- band med den lagreglering som måste vidtas med anledning av det beslutade mellanölsförbudet. Min bedömning nu är dock att frågan om en avveckling av utjämningsskatten på maltdrycker bör anstå tills verkningarna av mel- lanölsförbudet kan överblickas. Jag förordar därför endast att bestämmel- serna om utjämningsskatt på mellanöl utmönstras ur författningen med verkan fr. o. m. den 1 juli 1977. Härav följer att skattesatsen 5 öre per liter blir tillämplig på vad som från nämnda dag är att hänföra till starköl.

Chefen för socialdepartementet har förordat att bestämmelser om avstängning från inköp av alkoholdrycker hos Systembolaget inte skall ingå i den nya alkohollagstiftningen. På de av socialministern anförda skälen förordar jag att bestämmelserna om avstängning från inköp i den till ut- gången av år 1977 gällande rusdrycksförsäljningslagen slopas redan från in- stundande halvårsskifte.

Chefen för socialdepartementet har vidare anfört att det register rörande vissa alkoholbrott m. m.. som nu förs hos riksskatteverket. inte är motiverat av vare sig alkoholpolitiska eller socialpolitiska skäl. Fråga har uppkommit om registret bör behållas av andra skäl. F. n. utnyttjas registret även inom rättsväsendet. Jag har vid samråd med chefen för justitiedepartementet in- hämtat att rättsväsendets behov av registret såvitt gäller brottsuppgifterna kan tillgodoses genom polis- och kriminalregistreringen. De uppgifter om inskrivningar på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare som behövs för rättsväsendets del. bl.a. som underlag för åklagarnas prövning av frågor om åtalsunderlåtelse enligt 75 & lagen (1954:579) om nykterhetsvård. torde kunna erhållas från socialstyrelsen.

Det nu anförda talar för att riksskatteverkets register bör kunna avskaffas hell. En översyn av de praktiska frågor som därvid blir aktuella pågår f. n. inom samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARl). Sedan denna översyn har slutförts. vilket beräknas ske inom kort. avser jag att ta upp de frågor som hör samman med en avveckling av registret. Det ankommer på regeringen att fatta beslut härom.

Prop. 1976/77:108 140

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (19571209) om skatt på sprit och vin.

2. lag om ändring i lagen (19602253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

3. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159). lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (19541521). lag om ändring i lagen (l9601258) om utjämningsskatt på vissa varor, lag om ändring i tulltaxan (19711920). . lag om dryckesskatt .lag om ändring i skattebrottslagen (1971. 69) 10. lag om ändring i lagen (1971: l072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m..

ll. lag om ändring i tulltaxan (l97lz920), l2. lag om ändring i lagen (19601258) om utjämningsskatt på vissa varor.

wwsowe

Prop. 1976/77:108

] Förslag till

141

Bilaga 2:l Blldgetdepartententels /ag/örs/ag

Lag om ändring i lagen (1957:209) om Skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives att M 1 mom. lagen (19571209) om skatt på sprit och vin[ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [va/else Föreslagen lydelse

ä'

1 m 0 rn . Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas.

a) för sprit dels med en grundav- gift för liter motsvarande 54.3 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsva- rande 50 procent av utminuterings- priset; samt

b.) för vin dels med en grundav- gil't. såvitt avser vin med en alko- holhalt överstigande 14 volympro- cent (starkvin). av 6 kronor 15 öre för liter och. såvitt avser annat vin (lättvin). av 2 kronor I!) öre för liter dels med en procentavgift motsva- rande 36 procent av utminuterings- priset.

a) för sprit dels med en grundav- gift för liter motsvarande 65.5 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsva- rande 50 procent av utminuterings- priset; samt

b) för vin dels med en grundav- gift. såvitt avser vin med en alko- holhalt överstigande 14 volympro- cent (starkvin). av 7 kronor 75 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 80 öre för liter dels med en procentavgift motsva- rande 36 procent av utminuterings- priset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp,som. skatten inberäknad. beting- as vid varornas utminutering.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.

'Lagen omtryckt l975:l40 Senaste lydelse av lagens rubrik l975:l40.

Prop. 1976/77:108

2 Förslag till

142

Lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives att 7.5 lagen (1960253) om tillverkning och be- skattning av malt- och läskedryckerl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

7.5

Föreslagen lydelse

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker. som tillverkas inom landet, skall, om ej annat följer av 8 & fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder dåvaran utlämnas från tillverkningsstället eller. så- vitt angår öl eller starköl, där förtäres.

lnföres lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom ifall som avses i 8 & femte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46å lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med !rettionio öre för lagrat lättöl, en krona sju öre för öl av typ A,

en krona åttios/"u öre för öl av typ B, .

två kronor ättiasiu öre för starköl,

,renitlotvä öre för kolsyrade läske- drycker. och

trettiotvå öre för öv riga läskedryck- er.

Skatten utgår för liter med löt/'tiofem öre för lagrat lättöl,

en krona trettio/em öre för öl av typ A.

två kronor trettio/em öre för öl av typ B.

tre kronor fyrtio öre för starköl. sextio öre för kolsyrade läske- drycker, och

tretriosiu öre för övriga läskedryck- er.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.

]Lagen omtryckt 19751142 Senaste lydelse av lagens rubrik 19751142.

Prop. 1976/772108 143

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives att 1 och 6—8 åå lagen (l960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l & Med maltdryck förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om den innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lätt- öl , om alkoholhalten icke översti- ger l,8 viktprocent, som öl . om al- koholhalten överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent,och som sta r k öl , om alkoholhalten överstiger3.6 vikt- procent. Lättöl skall anses såsom fä r s k t , om det ärjäsande eller el- jest innehåller jäst. Annat lättöl be- tecknas som | a g r at . Öl skall anses

Maltdryck betecknas som lä t t - öl, om alkoholhalten icke över- stiger l,8 viktprocent, som öl . om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke som s t a rk öl . om alkoholhalten över- stiger 2.8 viktprocent. Lättöl skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl betecknas som lag-

2.8 viktprocent, och

vara av typ .4. om alkohol/tallen icke r at . överstiger 2,8 viktprocent. och i annat jtl/I av typ B.

Med lä s k ed ry c k förstås kolsyrad dryck. hänförlig till tulltaxenum- mer 22.01 ,och sådan konsumtionsfärdig dryck, hänförlig till tulltaxcnummer 22.02. 22.07 eller 22.09, som innehåller högst 2.25 volymprocent alkohol. Med läskedryck förstås dock ej dryck som utgör choklad, kaffe eller te.

T i I 1 ve rk a re kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läs- kedrycker för försäljning.

6 ;

Malt- och läskedrycker må utlämnas från tillverkningsställe endast på slutna kärl eller behållare av typ som godkänts av riksskatteverket, eller med avseende på rymden blivit godkända enligt lagen (l97l:1081) om be— stämning av volym och vikt. Utan hinder härav får malt- och läskedrycker utföras ur riket. föras till frihamn, eller, såvitt avser starköl, intagas i ex- portbutik eller läggas upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

lLagen omtryckt 19752142 Senaste lydelse av lagens rubrik 19752142.

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lydelse

Kärl eller behållare som avses i första stycket skola vara försedda med uppgift om dryckestillverka- rens nanm eller om tillverkningsstäl- let eller med dryckestillverkarens in- registrerade varumärke. På kärl som innehåller maltdryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl. öl. starköl) och, ifråga om öl, typbeteck- ning sann på kärl som innehåller läs- kedryck uppgift om dryckens be- nämning. Namn och tillverknings- ställe må angivas med förkortning. som riksskatteverket godkänt. Varu— slag och. ifråga tnnöl. !)*/7 må angivas med särskild beteckning. som god- känts av riksskatteverket. Kärl eller behållare. innehållande maltdryck, må icke förses med uppgift, ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag eller. flitiga om öl, annan typ än vartill drycken är hän- förlig.

144

Föreslagen lydelse

Kärl eller behållare som avses i första stycket skola vara försedda med uppgift om dryckestillverka- rens namn ellerom tillverkningsstäl- let eller med dryckestillverkarens in- registrerade varumärke. På kärl som innehåller maltdryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl. öl, starköl) och på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens be- nämning. Namn och tillverknings- ställe må angivas med förkortning. som riksskatteverket godkänt. Varu- slag må angivas med särskild beteck- ning. som godkänts av riksskattever- ket. Kärl eller behållare. innehållan- de maltdryck, må icke förses med uppgift. ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag än var- till drycken är hänförlig.

Utan hinder av vad i första stycket sägs, må utlämning av läskedrycker i öppet kärl ske från automat, som godkänts av riksskatteverket eller ock blivit vederbörligen justerad.

7 & För lagrat lättöl, öl. starköl och läskedrycker. som tillverkas inom landet. skall, om ej annat följer av 8 & ljärde stycket. skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller. såvitt angår öl eller starköl. där förtäres.

lnföres lagrat lättöl. öl. starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som avses i 8 g" femte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46% lagen (1959192) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för litet med fyrtiofem öre lör lagrat lättöl,

en krona trettiofem öre för öl av f_vp .fi.

två kranar trettio/ent öre för öl av (vp B.

Skatten utgår för litet med fyrtiofem öre för lagrat lättöl. en krona trettiofem öre för öl,

3 Med nuvarande lydelse avses 7 ;" enligt lörfattningsförslag nr. 2.

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lule/se tre kronor fyrtio öre för starköl. sextio öre för kolsyrade läske- drycker. och trettiosju öre för övriga läske- drycker.

[45

Föreslagen [ylle/S?

tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läske- drycker. och

trettiosju öre för övriga läske- drycker.

8 ;"

Tillverkare skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalen— dermånad. under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga dryck— er förekommit. med uppgift om den myckenhet sådana drycker, som ut- lämnats från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklaration skall insändas inom femton dagar efter utgången av den må- nad deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro, äger riksskatteverket medgiva. att deklaration mä insändas senare än i andra stycket sägs. dock senast inom tre månader efter utgången av den månad deklarationen avser.

] deklaration må särskilt för varje varuslag och. tilläga om öl. typ avdrag göras lör myckenhet. som

a) utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller. såvitt avser starköl. levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av pro- viant,

b) tillverkats vid annat tillverk- ningsställe eller vid införsel belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och för vil- ken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under aH") ovan,

el förstörts utanför tillverknings- stället, medan varan befunnit sig i tillverkarens besittning.

l) försålts med förlust för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

l deklaration må särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet, som

a) utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av pro- viant.

b) tillverkats vid annat tillverk- ningsställe eller vid införsel belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov, dl efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och för vil- ken avdrag icke giorts med stöd av bestämmelserna under a)—c) ovan,

e) förstörts utanför tillverknings- stället, medan varan befunnit sig i tillverkarens besittning,

f) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Prop. 1976/77:108 146

Mira/ande [v:/else Föreslagen lydelse Vid införsel till landet av starköl Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 129" 4 i den ordning som avses i 12; mom. h rusdrjvt=ks/ör'sälirringslörvrd- 4mom. h rusdl)-'cks/örsöljnlags/agan ningen(l954:521)skall skatt ej erläg- (1954z521) skall skatt ej erläggas. gas.

Denna lag träder i kraft den I juli l977. De nya bestämmelserna i 6 & om märkning av kärl m. m. får efter prövning av riksskatteverket tillämpas redan för tid från och med den I juni 1977.

Utan hinder av de nya bestämmelserna i 6,5 får öl till och med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

Prop. 1976/77:108

4 Förslag till

147

Lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159)

Härigenom föreskrives att 1, 4 och 14 så ölförsäljningslagen (1961:159)l skall ha nedan angivna lydelse.

.N'uvarande lydelse

1.'

Med öl förstås maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent.

Föreslagen lydelse

2

Med öl förstås maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 2.8 viktprocent.

4,9

Öl som införes till riket skall vara försett med uppgift om tillverkarens namn samt om varuslag och typ. Istäl- let för uppgift om varuslag och typ må användas av riksskatteverket god- känd beteckning. ! fråga om hante- ring av oförtullat öl gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Öl som nu sagts må icke förses med uppgift ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag eller annan typ än vartill den är hän- förlig.

Öl som införes till riket skall vara försett med uppgift om tillverkarens namn och varuslag. I stället för upp- gift om varuslag må användas av riksskatteverket godkänd beteck- ning. I fråga om hantering av oför- tullat öl gäller lagen (1973:980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor, rn. m.

Öl som nu sagts må icke förses med uppgift ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag än vartill den är hänförlig.

Generaltullstyrclsen äger för särskilda fall medgiva undantag från bestäm- melserna i denna paragraf. 14 #4

Tillstånd till utskänkning meddelas, utom i fall som avses i andra stycket, vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänk- ning, av länsstyrelsen i det län, där utskänkningen är avsedd att bedrivas.

Tillstånd till utskänkning på fartyg, järnvägståg eller luftfartyg meddelas vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänk- ning, av länsstyrelsen i det län, där fartygets rederi, järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget har sitt säte. Har rederiet eller luftfartsföretaget ickc säte inom riket, meddelas tillstånd av överståthållarämbetet.

lSenaste lydelse av lagens rubrik 1975:714. 2Senaste lydelse 19651287. JSenaste lydelse l973:998. 4Senaste lydelse 1965z287.

Prop. 1976/77:108 148

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillstånd meddelas att gälla tills Tillstånd meddelas att gälla tills vidare. för bestämd tid eller för visst vidare, för bestämd tid eller för visst tillfälle. Tills/(ind må begränsas till all tillfälle. avse öl av typ .4.

Om tillstånd till utskänkning skall utfärdas tillståndsbevis.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. De nya bestämmelserna i 4å om märkning m. m. får efter prövning av riksskatteverket tillämpas redan för tid från och med den 1 juni 1977.

Utan hinder av de nya bestämmelserna i 4; får öl till och med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

Prop. 1976/772108 , 149

5 Förslag till Lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954z521)

llärigenom föreskrives att ]. 18. 19 och 20 ås" samt 63.5 Zmom. och 64,5 1 mom. rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvl/else

l & Till rusd ryc k er hänföras i denna lag spritdrycker, vin och starköl. Med s p r i t d r y c k förstås sådan sprit som icke är att hänföra till teknisk sprit. alkoholhaltigt preparat eller läkemedel. Med v i n förstås varje dryck, som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol.

Med sta r k öl förstås malt- Med star k öl förstås malt- dryck. vars alkoholhalt överstiger tre dryck, vars alkoholhalt överstiger tva" och sex tiondels viktprocent. och åtta tiondels viktprocent.

18 s*

Rusdrycker må ej utminuteras till den som kan antagas ej hava fyllt tjugo år.

Utminutering mä vägras den som är upptagen pd .sämlrild förteckning (spärrlista).

På spärrlista skall upptagas ]) den ben-ätiande vil/ren tiv/rter- hetsnämnd meddelat beslut som avses i [4 t) 2 inom. lagen attt nykterhets- vård;

2) den Som icke mä försälja rus- drycker och som genom laga kraft- ägande dom befunnits skyldig till brott som avses ilfll eller 8] t) eller till. försök eller medverkan som avses i 89 y) 1 och 2 inom. denna lag eller till sådant/ör- _/arande med alla)/tal/talriga drycker

'Scnastc lydelse av rubriken 1975:702. 3 Senaste lydelse 1975:702. JSenaste lydelse 1976513 (jfr 1976:908).

Prop. 1976/772108

Nuvarande lydelse

som avses i 69 &" lagen om nykterhets- vdrd eller 89 51 barnavårdslagen; så ock

.? ) (len som genom laga k/a/t'ägande dom befunnits hava vid mer än ett till- . [äl/e inom en tidrymd av tolv månader gjort sig skyldig till ratt/fylleri eller brott enligt 4 51 2 mom. lagen om straff/ör vissa trafikbrott.

Spärr/ista ska/l av detaljhandelsbo- laget upprättas ,/är län eller annat lämpligt område. Den som enligt vad under 2) i tredje stycket sägs mä vägras utminutering skall upptagas på mer än en sädanjörteckning i den mån säl/in- nes erforderlig/jär att hindra honom från inköp. F örtecknt'ngarna skola/ör- n_vas för varje månad.

Om upptagande pä spärrlista beslu— tar riksskatteverket. Den som uppta— gits på spärrlista skall ait/äras därifrån. ifall som under ] ) i tredje stycket avses vid utgången av den tid som nykter- hetsnämnden bestämt. i det under 2) i tredje stycket rrämndafal/et efter tolv månader samt i det under 3) i samma stycke avsedda/alla efter sex måna- der.

Föreslagen lydelse

19 .a"

Rusdrycker må ej utlämnas till den som är synbarligen berörd av alko- holhaltiga drycker eller annat berusningsmedel. Utlämning och försändning av rusdrycker må vägras. när anledning till misstanke föreligger. att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Rusdrycker må ej inköpas genom ombud som kan antagas ej hava fyllt tjugu år.

Föreligger beträffande ombud för- hällande som i 18 51 andra stycket säg . mä utlämning av rusdrycker vägras.

"Senastc lydelse 19691171.

Prop. 1976/77:108 151 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 .&5

Ej må någon såsom ombud eller Ej må någon såsom ombud eller på därmed jämförligt sätt med an- på därmed jämförligt sätt med an- skaffande av rusdrycker tillhandagå skaffande av rusdrycker tillhandagå den som kan antagas ej hava fyllt den som kan antagas ej hava fyllt tjugo år eller missbruka alkoholhal- tjugu år eller missbruka alkoholhal- tiga drycker eller vara berörd av så- tiga drycker eller vara berörd av så- dana drycker eller annat berus- dana drycker eller annat berus— ningsmedel eller den som enligt llly1 ningsmedel. mä vägras utminutering.

Ej må någon genom särskild, för ändamålet driven rörelse eller eljest i större omfattning tillhandagå annan med anskaffande av rusdrycker.

Det är vidare förbjudet att, genom personlig hänvändelse eller genom ombud. för egen eller annans vinning söka förmå annan än återförsäljare av rusdrycker att inköpa sådana drycker på utminuteringsställe.

63 s*

2 m om 6 Beslut som länsstyrel- 2 mom. Beslut som länsstyrel- se eller polismyndighet meddelat en- se eller polismyndighet meddelat en- ligt denna lag så ock beslut som riks- ligt denna lag länder omedelbart till skatteverket titet/delar enligt 18 & la- efterrättelse, där ej annorlunda är fö- gett länder omedelbart till efterrättel- reskrivet eller särskilt förordnas. se, där ej annorlunda är föreskrivet eller särskilt förordnas.

64 s*

1 m 0 nu . 7 Meddelande om be- ] m 0 m . slut. som avses i 18 s* I/ernte stycket Ia- gen. skall av riksskatteverket i rekom— menderat brev snarast til/sändas den som beslutet avser.

Avskrift av beslut, som länsstyrelse meddelat i utskänkningsärende. skall, då fråga ej är om sluten utskänkning eller om traftkutskänkning, tillställas länsnykterhetsnämnden, polismyndigheten och kommunens nykterhets- nämnd.

Har polismyndighet meddelat beslut enligt denna lag. skola länsstyrelsen och kommunens nykterhetsnämnd underrättas därom.

Länsstyrelsen skall underrätta detaljhandelsbolaget om det eller de slag 5Senaste lydelse 1969:171_ (”Senaste lvdelse 1975:702. 7Senaste lydelse 1975:702.

Prop. 1976/771108 152

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av rusdrycker som meddelat tillstånd till utskänkning avser. Sker ändring i detta avseende eller återkallas tillståndet, skall bolaget även underrättas därom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Den som den l juli 1977 är upptagen på spärrlista skall avföras därifrån.

Prop. l976/77:108

6 Förslag till

153

Lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa

varor

Härigenom föreskriVes att 2—4. 7 och 8 ååå lagen tl960:258) om utjäm- ningsskatt på vissa varorl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt-förord- ningen (l94l:251) om särskild varu- skatt;

b) biscuits och wafers, hänförliga till tulltaxenummer 19.08:

€) öl av typ B och starköl.

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt lagen ll94l:251) om särskild varuskatt;

b) biscuits och wafers, hänförliga till tulltaxenummer 19.08; c) starköl.

39

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet in- träder äga, för inom riket tillverkat öl av typ B och starköl, bestämmel- serna ijörordningen den 27 maj 1960 (nt-253) om tillverkning och beskatt- ning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna ijörardning- en om särskild varuskatt motsvaran- de tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2.5 b och e.

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet in- träder äga. för inom riket tillverkat starköl. bestämmelserna i lagen (l9()().'253) om tillverkning och be- skattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i lagen ll94].'251) om Särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyl- dighet skall dock ej föreligga vid till- verkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 55 b.

4 #4 För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 & a samt för biscuits och wafers utgår skatten med 90 öre för kilogram. l varans vikt inräknas sådant löreftntligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i de-

taljhandeln.

lSenaste lydelse av lagens rubrik l974:9l8. 2Senaste lydelse l972z800. 3Senaste lydelse 1968360. 4Senaste lydelse l976:1077.

Prop. 1976/77:108

Nio-'arande lydelse

För öl av typ 8 utgår skatten med 4 öre/ör liter och för starköl med 5 öre för liter.

Bestämmelserna angående anmä- lan och registrering i 5 Mörön/ningen om särskild varuskatt äga motsva- rande tillämpning i fråga om utjäm- ningsskatt för varor som avses i 2 & b och c.

154

' Föreslagen lydelse

För starköl utgår skatten med 5 öre för liter.

Bestämmelserna angående anmä- lan och registrering i 5 & lagen (194125!) om särskild varuskatt äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt för varor som avses i 2 s" b.

8 $'" Deklaration till riksskatteverket skall avlämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyl- dighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

] deklarationen skall lämnas upp- gift om den myckenhet skatteplik- tiga varor som under beskattnings- perioden levererats till köpare eller. beträffande öl av typ B och starköl, utlämnats från tillverkningsställe el- ler där tillverkats och förtärts. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffan- de öl av typ B och starköl. utlämnats från tillverkningsställe och som visas hava tidigare blivit påförda utjäm- ningsskatt;

b) återtagits; cl enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller

5Senaste lydelse l968:360. 6Senaste lydelse l973:990.

] deklarationen skall lämnas upp- gift om den myckenhet skatteplik- tiga varor som under beskattnings- perioden levererats till köpare eller. beträffande starköl, utlämnats från tillverkningsställe eller där tillvcr- kats och förtärts. Från denna myck- enhet må avdrag göras för varor. vil- ka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffan- de starköl, utlämnats från tillverk- ningsställe och som visas hava tidi- gare blivit påförda utjämningsskatt;

b) återtagits:

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl. levererats för försäljning i exportbutik eller

Prop. 1976/77:108 - 155 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lagts upp på tullager som inrättats lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant. för förvaring av proviant.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Prop. 1976/77:108 156

7 Förslag till Lag om ändring i tulltaxan (]97lz920)

Härigenom föreskrives att 22 kap. tulltaxan (l971:920) skall ha nedan angivna lydelse. _

22 kap. Drycker, sprit och ättika'

22.03 Maltdrycker: med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ........... 1001 10:— B. överstigande1,8menej2.8viktprocent(ö/) ..... mm 12:— C. överstigande2.8viktprocent(starköl) ____________ 1001 14:—

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i lZå 4 mom. c) t'ttSt/ntfcks/Zit'.sälint'ngslagen (l954:521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac ................................................. 72:— Armagnac, brandy. eau-de-vie och whisky ................. 64:— Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ........ 55:— Vin: musserande: champagne ............................................ 29:— annat ................................................. 20:— andra slag med en alkoholhalt: överstigande 14 volymprocent ........................... 21:— ej överstigande 14 volymprocent ........................ !():— För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 ;" 4 mom. h) rusd/yt'ks/örsä/jningslagen. utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp. motsvarande:

!. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 & 1 mom. lagen (l957:2()9) om skatt på sprit och vin: samt

3. mervärdeskatt enligt lagen tl968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 5 kronor per liter.

Denna lag träder i kraft såvitt avser Anm. den 1 maj 1977 och i övrigt den 1 juli 1977.

' Senaste lydelse l975:l43.

Prop. 1976/77:108 157

8 Förslag till Lag om dryckesskatt

Härigenom föreskrives löljande.

] & Skatt (dryckesskatt) erlägges till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet och vid införsel av spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977z000'l om tillverkning av drycker m.m.

2 & Under tid då riksmöte ej pågår kan riksdagens ftnans- och skatteutskott på förslag av regeringen bestämma om skattesats eller besluta att skatt enligt denna lag skall börja eller upphöra att utgå.

Så Riksskatteverket är beskattningsmyndighct för dryckesskatt som skall erläggas vid omsättning inom landet. Om skatt vid införsel föreskrives i 15 s.

455 Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (l977:000) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om malt- och läskedrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör enligt 8 ;.

Sä Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan riksskatteverket besluta att den av delägarna som dessa föreslår, tills vidare skall anses som ensam skatt- skyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

1 fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget skatt- skyldigt. Har skattskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig försatts i konkurs. är konkursboet skattskyldigt.

öö Den sotn inom landet yrkesmässigt bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt 4 t' första stycket skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller över- tages. Ändras förhållande som uppgivits i anmälan skall riksskatteverket underrättas inom två veckor efter ändringen.

Om verkställd registrering utfärdar riksskatteverket bevis som sändes till den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet föreligger kan riksskatteverket infordra uppgift från näringsidkare som ej har anmält sig för registrering.

Prop. 1976/77:108 158

7 & Underlåter någon att göra anmälan eller lämna underrättelse eller uppgift enligt 6 &, kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av verket.

Sä Den som ämnar yrkesmässigt till landet införa skattepliktig malt- eller läskedryck för försäljning till återförsäljare kan efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Ändras förhållande som har uppgivitsi ansökningshandling äger 6 och 735?" motsvarande tillämpning.

Om verkställd registrering utfärdar riksskatteverket bevis som sändes till den skattskyldige.

% Skattskyldighet för partihandelsbolaget vid omsättning av Spritdrycker och vin inträder när betalning erhålles från det i lagen ( 1977:000) om handel med drycker angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för tillverkare och registrerad importör vid omsättning av malt- och läskedrycker inträder när skattepliktig dryck levereras till köpare eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering. finnes i lager.

105 Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en pro- centavgift. Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol.

2. starkvin 7 kronor 75 öre.

3. lättvin 2 kronor 80 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk. exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968-430) om mervärdeskatt.

llä Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med 45 öre för lagrat lättöl, 1 krona 35 öre för öl. 3 kronor 40 öre för starköl, 60 öre för kolsyrad läskedryck. 37 öre för annan läskedryck.

12 g" Skattskyldig enligt 4 s*" skall utan anmaning lämna deklaration avseende drycker för vilka skattskyldighet har inträtt. Deklaration skall lämnas för varje kalendermånad och inges till riksskatteverket senast femte dagen i andra månaden efter utgången av den månad deklarationen avser.

Prop. 1976/77:108 159

1335 1 deklaration för skatt på malt- och läskedrycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet, som

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas däreller, såvitt avserstarköl, levererats för försäljning i expon- butik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

2. har försålts till den som enligt 7 ;" tullförordningen tl973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor,

3. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt.

4. har tagits i anspråk för provning.

5. har återtagits i samband med återgång av köp.

6. har försålts med förlust för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

1455 Lagen tl959:92)0m förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller för dryckesskatt vid omsättning inom landet.

15 g" lnföres skattepliktig dryck till landet av annan än den som har blivit registrerad som importör enligt 8 i skall dryckesskatt erläggas till tullmyn- dighet. Tullagen (19732670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46%" lagen (195992) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatt utgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbolaget eller för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning som avses i 18% lagen (19771000) om handel med drycker.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1978. Genom lagen upphäves lagen (19571209) om skatt på Sprit och vin.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommeri lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya be- stämmelsen.

3. Importör som önskar bli registrerad hos riksskatteverket enligt 8 ; med verkan från och med den 1 januari 1978 skall göra ansökan härom senast den 15 december 1977.

Prop. 1976/77:1tl8

9 Förslag till

160

Lag om ändring i skattebrottslagen (l971:69)

llärigenom föreskrives att 1 äskattebrottslagentl971:69)ska11 ha nedan an- givna lydelse.

i'y'm'arundt' (ylle/se

ls"

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen ( 1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rät- tigheter. förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommunalskattelagen (19281370), förordningen (1933z395) om er- sättningsskatt. lagen ( 1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. lagen (19:16:324) om skogsvårdsavgift. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947z577) om statlig lörmögenhetsskatt, lagen (1958z295) om sjömansskatt, förordningen (1970199) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (19412251) om särskild varuskatt. förordningen (1943z477) om skatt å vissa pälsvaror, förord- ningen (1948185) om försäljnings- skatt. förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m.. lagen (1953:3971 om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion rn. m., lagen ( 1956:545) om omsättningsskatt på motorfor- don. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om till- verkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (19601258l om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (l96l:372) om bensinskatt. la- gen (1961:394) om tobaksskatt. för- ordningen (l961:653) om brännolje- skatt. stämpelskattelagen ( 1964z308). förordningen (1964:352) om gasol- skatt. förordningen ( 196621 lom sär- skild skatt på motorbränslen. lagen (19681430) om mervärdeskatt. för- ordningen t197lrl70) om annons-

'Scnaste lydelse 1975:1180.

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förord- ningen (1948z85) om försäljnings— skatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953z397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.. lagen (1956z545) om omsättningsskatt på motorfor- don, lagen (1957:262) om allmän energisk-att. lagen (1960:253)om till- verkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (19601258) om utjämningsskatt på vissa varor. lagen (19612372) om bensinskatt, |a- gen (1961:394) om tobaksskatt, för- ordningen (19611653) om brännolje- skatt. stämpelskattelagen ( ] 964:308). förordningen (l964z352) om gasol- skatt, förordningen ( 196612 1 ) om sär— skild skatt på motorbränslen. lagen (1968z430) om mervärdeskatt. för- ordningen t197lzl70) om annons-

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lydelse skatt, lagen (l972z266) om skatt på annonser och reklam, lagen (19722820) om skatt på spel, lagen (1973137) om avgift på vissa dryck- esförpackningar, vägtrafikskattela- gen (19732601), förordningen (1973:602) om särskild vägtrafik- skatt, lagen (197311216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

16]

Föreslagen lydelse

skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (l972z820) om skatt på spel, lagen (1973137) om avgift på vissa dryck- esförpackningar, vägtrafikskattela- gen ( 19732601 ), lagen (l973:602) om särskild vägtrafik- skatt, lagen (1973:12l6) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

bilskrotningslagen (19751343). lagen ( I 97 7 :000) om dryckesskatt.

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk för- säkring, lagen (19551469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (l960z77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redare- avgift för sjöfolks pensionering. lagen ( l 962:381)om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968z4l9) om all- män arbetsgivaravgift, lagen (19702742) om lönegarantiavgift, lagen (l97lz282) om arbetarskyddsavgift, lagen tl975:358) om vuxenutbildnings- avgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildning- en.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953z272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skat- tetillägg eller liknande avgift. bilskrotningslagen (19751343).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:108

ll) Förslag till

162

Lag om ändring i lagen (l971:1072) om förmånsberättigade skatte-

fordringar m. m.

Härigenom föreskrives att 1 55 lagen (197111072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1.5'

Föreslagen lydelse

Förmånsrätt enligt 11 ;" förmånsrättslagen (19701979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som angesi ] & första stycket uppbördslagentl9531272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskat- telagen (19701624).

2. skatt enligt förordningen (19591507) om allmän varuskatt och lagen (19681430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift enligt förord- ningen (19081129) angående en sär- skild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (19281376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varu- skatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, för- ordningen (1953:396) om accis å fett- emulsion m. m.. lagen (19531397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemulsion rn. m., lagen (1956:545) om omsätt- ningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262)om allmän energiskatt, la- gen (19601253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedryck- er, lagen (19601258) om utjämnings- skatt på vissa varor, lagen ( 19611372) om bensinskatt, lagen ( 19611394) om tobaksskatt. förordningen (19611653) om brännoljeskatt, stämpelskattela- gen ( 19641308 ), förordningen

lSenaste lydelse 1975:1266.

3. skatt eller avgift enligt förord- ningen (1908:129) angående en sär- skild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (19281376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varu- skatt, förordningen (19431477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948185) om försäljningsskatt, för- ordningen (19531396) om accis å fett- emulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemulsion m. m., lagen (19561545) om omsätt- ningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262)om allmän energiskatt, la- gen (19601253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedryck- er, lagen (19601258) om utjämnings- skatt på vissa varor, lagen (19611372) om bensinskatt, lagen ( 1961 1394) om tobaksskatt. förordningen ( 19611653) om brännoljeskatt, stämpelskattela- gen (19641308), förordningen

Prop. 1976/77:108

Nuvarande lydelse (1964:352) om gasolskatt, förord- ningen (1966121) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (19711170) om annonsskatt, lagen (19721266) om skatt på annonser och reklam, lagen ( 1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (197311216) om särskild beredskaps- avgift för oljeprodukter samt bil- skrotningslagen (l975z343),

4. skatt enligt förordningen (19221260) om automobilskatt, kungörelsen (1934:122) om skatt (i motor/Orden. som för till/ölligt bru- kande i riket från utlandet införts. kungörelsen (1951:750) om salu- vagnsskatt, förordningen (19631116) om tralikomläggningsskatt, kungö- relsen (1964143) om skatt å automobil. som av utomlands bosatt person för lill/ölligt brukande i riket härförvör- vals, traktorskatteförordningen (19691297), vägtrafikskattelagen (19731601 ), förordningen (19731602) om särskild vägtrafikskatt samt kungörelsen (19731781) om salu- vagnsskatt,

163

Föreslagen lydelse

(l964:352) om gasolskatt, förord- ningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen. förordningen (19711170) om annonsskatt. lagen (19721266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973137) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (197311216) om särskild beredskaps- avgift för oljeprodukter, bilskrot- ningslagen (19751343) samt lagen ("l 977.1l)l)()) om dryckesskatt.

4. skatt enligt förordningen (1922z260) om automobilskatt, kungörelsen (19511750) om salu- vagnsskatt, förordningen (196311 16) om trafikomläggningsskatt, traktor- skatteförordningen (1969z297), väg- trafikskattelagen (19731601), lagen (19731602) om särskild vägtrafik- skatt, kungörelsen (1973:781)om sa- luvagnsskatt samt lagen (l976:339) om saluvagnsskatt.

5. tull samt avgift enligt kungörelsen (l960:235)om avgift för växtskydds- kontroll vid införsel av växter och förordningen(1968136l)om avgift vid inför- sel av vissa bakverk.

6. avgift enligt lagen (19671340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (19591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., i den mån avgiften icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop.

1976/77:108

11 Förslag till Lag om ändring i tulltaxan (l97lz920)

164

Härigenom föreskrives att 22 kap. tulltaxan (1971 :920)skall ha nedan angiv- na lydelse.

22 kap. Drycker, spril och ättika]

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. b.

(1. e.

havsvatten (nr 25.01);

destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande

renhetsgrad (nr 28.58)”, utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14); medikamenter enligt nr 30. 03; parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. För tillämpning av nr 22. 08 och 22. 09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alko- holometer vid en temperatur av + 150C. 2: 1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, gäller att halten skall beräknas vid + 150 C.

22.01

22.02

22.03

22.04

22.05

Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten; is och snö ....................................... Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kol- syrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undan- tag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr 20.07

Maltdrycker: med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ..... 1001 B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 1001 C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) ...... 1001

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol: A. på kärl rymmande högst 10 liter ......... 1001 B. på andra kärl ........................... 1001 Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol: A. musserande ............................. 1001

' Senaste lydelse enligt författningsförslag nr 7.

fri

fri

10:— 12:— 14:—

25:- 10:—

100:—

Prop. 1976/77:108 165

B. andra slag, med en alkoholhalt: 1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:—

b. på andra kärl ..................... 1001 10:— 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 67:50

b. på andra kärl ..................... 1001 50:—

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter: med en alkoholhalt: A. ej Överstigande l5 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 25:— 2. på andra kärl ........................ 1001 10:— B. överstigande 15 volymprocent: ]. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 67:50 2. på andra kärl ........................ 1001 50:— 22.07 Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: A. musserande, andra än äppel— och päronvin.. 1001 100:— B. andra slag, med en alkoholhalt: 1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:— b. på andra kärl ..................... 1001 10:— 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 67:50

b. på andra kärl ..................... 1001 50:—

22.08 Etanol (etylalkohol) och fmsprit, odenaturerade, med en styrka av 800 eller högre; denaturerad sprit (inbegripet etanol och fmsprit), oavsett styrkan: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om- vandling .................................... fri B. andra ....................................... 6 % 22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänförlig till nr 22.08; likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga be- redningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: A. likör, bitter och liknande drycker ......... 1001 92:50 B. andra drycker, inbegripet odenaturerad sprit med en styrka understigande 800: 1. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 67:50 2. på andra kärl ................ 1001 av 50 % alkoholhalt vid + 150C .................... 17:50

Prop. 1976/77: 108 166

C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon- centrerade extrakt) för framställning av drycker . '?t'"; 22.10 Ättika ......................................... 6 ')a

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 185)" 3. lagen (]977:000) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac ................................................. 72:— Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ................. 64:— Andra spritdrycker. ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ........ 55:— Vin: musserande: champagne ............................................ 29:— annat ................................................. 20:— andra slag med en alkoholhalt: överstigande 15 volymprocent ........................... 21:— ej överstigande 15 volymprocent ........................ 10:—

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 183) 4. lagen (]977:000) om handel med drycker, utgår tull med av partihandels- bolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skall enlig! 10) lagen (197 7.000) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 5 kronor per liter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:108

12 Förslag till

167

Lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 3 och 8 åå lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varorl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

[ fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet in- träder äga, för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (196():253) om tillverkning och be- skattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyl- dighet skall dock ej föreligga vid till- verkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 25 b.

Föreslagen lydelse

82 3 .

l fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet in— träder äga, för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1977:()00) om dryckesskatt samt i övrigt bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyl- dighet skall dock ej föreligga vid till- verkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 &" b.

8 & Deklaration till riksskatteverket skall lämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyl- dighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

1 deklaration skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga varor som under beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande starköl, utlämnats från tillverknings- ställe eller där tillverkats och förtärts. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffande

1 deklaration skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga varor för vilka skattskyldighet har in- trätt. Från denna myckenhet må av- drag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas

|Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918. 2Med nuvarande lydelse avses Bä enligt författningsförslag nr 6. & 3Med nuvarande lydelse avses 8 enligt författningsförslag nr 6.

Prop. 1976/771108

Nuvarande lydelse starköl, utlämnats från tillverknings- ställe och som visas hava tidigare bli- vit påförda utjämningsskatt;

b) återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

168

Föreslagen lydelse hava tidigare blivit påförda utjäm- ningsskatt;

b) återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/771108 169

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om alkoholpolitiken

1 Inledning

Alkoholpolitiska utredningen (APU) avlämnade i december 1974 sitt slut- betänkande (SOU 1974:90—93) Alkoholpolitik. Sedan betänkandet remiss- behandlats tillsattes en beredningsgrupp med uppgift att på grundval av betänkandet och remissyttrandena redovisa ett samlat underlag för rege- ringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna. Beredningsgrup- pen har ijanuari 1977 redovisat uppdraget i en rapport (Ds S l977:1). Jag vill nu ta upp frågor som rör forskning, organisationsstöd till vissa nyk- terhetsorganisationer och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp- lysning.

2 Forskning

Såväl alkoholpolitiska utredningen (APU) som samtliga remissinstanser framhåller att forskningen kring alkoholproblemen är otillräcklig. Detta gäller särskilt de samhällsvetenskapliga områdena av denna forskning. APU:s för- slag till förstärkning av olika forskningsresurser liksom remissinstansernas yttranden har behandlats av beredningsgruppen för frågor avseende alko- holpolitiken. Beredningsgruppen har härvid framhållit att det innebär av- sevärda organisatoriska svårigheter att med ens inrätta ett så stort antal nya tjänster (13 st.) som APU föreslår. Med åberopande av bl. a. de skäl som beredningsgruppen har anfört föreslår jag att två samhällsvetenskapligt inriktade tjänster och en vårdinriktad tjänst inrättas. Universitets- och hög- skoleämbetet (UHÄ) bör få i uppdrag att inom en ram av 750 000 kr. bl. a. lämna förslag i fråga om dessa tjänsters närmare inriktning och placering. UHÄ bör härvid beakta den forskning som bedrivs vid de båda institutio- nerna för alkoholforskning vid karolinska institutet. Beredningsgruppen för-

Prop. 1976/77:108 170

ordade även att Ul [A i sina årliga anslagsframställningar skulle lämna förslag om en fortsatt utbyggnad av forskarorganisationen i syfte att successivt genomföra den av APU föreslagna förstärkningen av forskningsresurserna. Jag delar beredningsgruppens uppfattning att forskningen kring alkohol- problemen är av utomordentligt stor betydelse.

Av anslagstekniska skäl linnerjag det lämpligt att dessa medel nu tillförs anslaget Extra utgifter vid universiteten m.m. och att medlen ställs till regeringens disposition.

Förslag om medel förs. k. uppdragsforskning i alkoholfrågan har framförts av APU och godtagits av remissinstanserna. Beredningsgruppen föreslår därför att årliga anslag avsätts till denna form av forskning. Jag delar be- redningsgruppens uppfattning och föreslår att 250000 kr. anslås för sådan forskning och att socialstyrelsen får disponera dessa medel. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Vid framställning om anslag för uppdragsforskning för budgetåret 1977/ 78 har jag beaktat att den i denna prop. föreslagna organisationen hos social- styrelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978.

Den verksamhet som bedrivs av tvärvetenskapliga seminariet i alkohol- frågan (TSA) är värdefull ur alkoholpolitisk synvinkel. Jag räknar med att dess verksamhet skall kunna stödjas av forskningsrådsnämnden. Denna skall enligt vad jag anfört i förslaget till denna nämnd (prop. 1976/77:100 bil. 12, s. 362") handha uppgifter av tvärvetenskaplig natur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att utöver vad som tidigare (prop. 1976/77:59) föreslagits till Extra utgifter vid tmiversiteten m. m. under nionde huvudtiteln för bud— getåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 750000 kr. att till uppdragsforskning i ulkt)ll()l/l'ä_t:all under femte huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

3 Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.

l prop. 1976/77:100 (bil. 12. s. 187) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition. till Organisationsstöd till vissa nyk- terhetsorganisationer m. 11. för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservations- anslag av 6000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Riksdagen beslutade år 1976 (prop. 1975/76:161, KrU 1975/76:40, rskr 1975/76:357) om ändrade regler för det statliga stödet till vissa nykterhets- organisationer m. ll. Tidigare detaljregler för bidragsgivningen avskaffades. Stödet utgår till organisationernas centrala verksamhet. Organisationerna avgör själva på vilket sätt medlen skall användas för att bäst främja resp. organisations syften och verksamhet. Förändringen av bidragsgivningen in- nebar att stödet till dessa organisationer anpassades till den utveckling av olika organisationsbidrag som hade skett under 1970-talet.

Prop'. 1976/77:108 171

lnnan förslag om förändringar av bidragsgivningen till de aktuella or- ganisationerna förelades riksdagen hade överläggningar förekommit mellan företrädare för organisationerna och utbildningsdepartementet. Vid dessa hade organisationsrepresentanterna förklarat sig intresserade av att medverka till att förenkla bidragsgivningen. Från berörda organisationers sida uttalades önskemål om att komma fram till en ordning som innebar att de själva skulle ansvara för fördelningen av bidraget. Det var emellertid inte möjligt att då finna en definitiv lösning av frågan hur fördelningen skulle ske. För innevarande budgetår har de "bidrag som utgår från anslaget Organi- sationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. fördelats av regeringen efter samråd med berörda organisationer.

Under år 1976 har ytterligare överläggningar förekommit mellan före- trädare för organisationerna och utbildningsdepartementet. Därvid har bl. a. de framtida formerna för fördelningen av bidraget och frågan om bidragets storlek för budgetåret 1977/78 diskuterats. Organisationerna föreslår att en särskild samarbetsnämnd skapas som får ansvaret för fördelningen av an- visade medel mellan berörda organisationer. Samarbetsnämnden bör enligt organisationerna bestå av sju ledamöter med personliga ersättare för var och en av ledamöterna. Mandattiden för ledamöter och ersättare bör vara tre år. Nämnden bör inom sig utse ordförande och vice ordförande samt besluta om sekreterare och annat arbetsbiträde.

Ledamöter och ersättare i samarbetsnämnden bör utses av fyra valkor- porationer. 1 de olika valkorporationerna ingår de organisationer som bud- getåret 1976/77 erhöll bidrag ut anslaget Organisationsstöd till vissa nyk- terhetsorganisationer m.fl. enligt följande:

Fyra ledamöter och lika många ersättare utses gemensamt av de orga- nisationer som bygger på enskilt medlemskap dvs. Förbundet mot droger, lOGT-NTO-rörelsen. Järnvägsmännens helnykterhetsförbund. MHF-rörel- sen, Verdandi-arbctarrörelsens nykterhetsförbund, Sveriges akademikers nykterhetsförbund. Sveriges blåbandsrörelse. Sveriges lärares nykterhetsför- bund. Sveriges polismäns helnykterhetsförbund, Svenska frisksportförbun- det och Vita bandet. En ledamot och en ersättare utses av De kristna sam- fundens nykterhetsrörelsc. En ledamot och en ersättare utses gemensamt av de organisationer som främst organiserar alkoholproblematiker dvs. Al- koholproblematikernas riksorganisation. Länkens kamratförbund och Säll- skapet länkarnas riksförbund. En ledamot och en ersättare utses av sam- arbetsorganisationerna Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykter- hetsfrågor. Riksförbundet mot alkoholmissbruk och Samarbetskommittén för alkoholfrågor.

Bidraget bör enligt organisationernas mening i första hand utgå till de organisationer som innevarande budgetår erhåller bidrag under anslaget Or- ganisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. Stödet till organi- sationerna bör få formen av grundbidrag och rörligt bidrag.

Den förändring av bidragsgivningen till nykterhetsorganisationer m. fl.

Prop. 1976/77: 108 172

som riksdagen beslutade om år 1976 var ett första steg i en förändring av bidragsgivningen till organisationerna. Tidgare gällande bestämmelser infördes år 1955(prop. 1954:151.SäU 195421. rskr 1954z310). Av redogörelsen för organisationernas förslag beträffande den fortsatta bidragsgivningen framgår att de själva önskar ta ett ansvar för fördelningen av de statliga bidragen och att de också är villiga att bilda det representativa organ som skall få ansvaret för medellördelningen. Jag finner detta tillfredsställande och föreslår att bidragen till här" omnämnda organisationer i framtiden bör fördelas enligt de riktlinjer och av ett organ med sammansättning som har föreslagits.

Jag anser det angeläget att samarbetsnämnden redan från början har ett fast sekretariat som kan biträda med administrativa uppgifter och dit or- ganisationerna kan vända sig för att nå kontakt med samarbetsnämnden. Enligt min mening bör samarbetsnämndens kansli knytas till Nykterhets- rörelsens landsförbund. Landsförbundet har förklarat sig berett att biträda med denna servicefunktion. För sina arbetsinsatser bör landsförbundet er- hålla ersättning i särskild ordning ur anslaget Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. Det bör ankomma på regeringen att fastställa ersättningens storlek.

Organisationerna själva föreslår att statsbidraget bör utgå som grundbidrag och rörligt bidrag. Detta kan enligt min mening vara en lämplig form för bidragsfördelning. Nämnden bör emellertid även kunna pröva andra stöd- former. Till grund för samarbetsnämndens beslut om bidragsfördelning bör ligga bidragsframställningar från organisationerna.

innevarande budgetår är 130000 kr. avsatta till instruktörsbidrag inom vissa organisationer som står utanför nykterhetsrörelsen. Medlen tttbetalas till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning som fördelar dem till Centerns ungdomsförbund, KFUK-KFUMzs scoutförbund. Svenska scoutförbundet. Sveriges Riksidrottsförbund och Sveriges socialdemokra- tiska ungdomsförbund. Dessa medel bör även för budgetåret 1977/78 utgå under detta anslag men bör därefter upphöra.

Anslaget Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med 6 milj. kr. 1 en särskild framställning till regeringen har organisationerna föreslagit att anslaget för budgetåret 1977/78 bör höjas med 10 milj. kr. till 16 milj. kr. Skolöver- styrelsen föreslår i sin anslagsframställning att organisationsstödet skall utgå med oförändrat 6 milj. kr.

Beredningsgruppen anser att organisationernas möjlighet att verka på det alkoholpolitiska området bör ökas ytterligare och föreslår därför att anslaget räknas upp med 2 milj. kr. till 8 milj. kr.

Jag vill erinra om att anslaget för innevarande budgetår ökade med nära 3.2 milj. kr. vilket var mer än en fördubbling av tidigare utgående bidrag.

Anslaget till nykterhetsorganisationerna har emellertid varit oförändrat

Prop. 1976/77:108 173

under en lång följd av år bl. a. med motiveringen att APU:s förslag skulle inväntas. Därför finns det inom nykterhetsorganisationerna ett uppdämt behov av ytterligare medel. Jag anser det därför befogat att även i år göra en kraftig uppräkning av Organisationsstödet till vissa nykterhetsorgani- sationer m. fl. Anslagsökningen bör enligt min mening bli 4 milj. kr. vilket innebär att anslaget blir totalt 10 milj. kr. Medlen bör fördelas bland de organisationer som innevarande budgetår fått del av bidraget till organi- sationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att

]. godkänna de av mig förordade allmänna riktlinjerna för fördelning av anslaget Organisationsstöd till vissa nykterhetsor- ganisationer m. fl..

2. till Organisationsstöd till vissa nykterhetsorga- nisationer m. fl. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10000 000 kr.

4 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

l prop. 1976/77:100 (bil. 12 s. 187) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 2 321 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sedan länge spelat en central roll i upplysnings- och informationsarbetet på alkohol- och narkotikaområdet. Till en början var CAN ett samarbetsorgan på in- formationsområdet för enbart nykterhetsorganisationer. På senare år har en rad andra organisationer anslutit sig till förbundet. bl.a. LO. TCO. KF. Sveriges riksidrottsförbund, Riksförbundet Hem och skola samt ett antal klientorganisationer. Härigenom har förbundet kommit att omspänna stora delar av folkrörelsesverige.

APU framhåller att utbildnings- och införmationsinsatserna på det al- koholpolitiska området hittills har varit alltför splittrade. För att åstadkomma en bättre samordning och ge ökad kraft åt upplysningsarbetet föreslog ut- redningen att ett centralt alkoholpolitiskt råd inrättas. Enligt APU:s förslag bör CAN fortsätta sin verksamhet som informationskanal för folkrörelserna. CAN:s bibliotek föreslås bli sammanfört med biblioteket hos Institutet för teoretisk alkoholforskning till en informationscentral för folkrörelserna.

Chefen för socialdepartementet har tidigare idag föreslagit att socialsty- relsen i framtiden under socialdepartementet på central verksnivå får an-

Prop. 1976/77:108 174

svaret för alkoholpolitiken. Till socialstyrelsen föreslås knutet ett särskilt organ. socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, i vilket ingår företrädare för bl. a. arbetsmarknadens organisationer, idrottsrörelsen. folkbildningen, statens ungdomsråd. de båda kommunförbunden och nykterhetsrörelsen. 1 nämndens arbetsuppgifter föreslås ingå bl. a. att förbereda socialstyrelsens ställningstaganden i olika alkoholpolitiska frågor samt att besluta om för- delningen av vissa bidrag. Den samordning av alkoholpolitiken som chefen för socialdepartementet har förordat innebär inte någon förändring av nu- varande ansvarsfördelning utan de särskilda uppgifter, som vissa andra myn- digheter och organisationer f. n. har. kommer att ligga kvar hos dessa. För informationsverksamhetens del är det en fördel om den går ut från ett stort antal instanser. Genom att informationen sprids på de vägar som är naturliga för annan kontaktverksamhet ökar möjligheterna att nå ut med informa- tionen. Olika folkrörelsers och föreningars aktiva medverkan i det alko- holpolitiska arbetet är av stort värde inte minst genom att upplysnings- och opinionsbildningsarbetet kan bedrivas med utgångspunkt i de med- verkande organisationernas egna värderingar och rörelsernas särart.

Den medlemsstruktur som CAN har idag underlättar en medverkan i det alkoholpolitiska arbete som regeringen vill främja. Jag är övertygad om att en rad åtgärder — bl.a. informationsarbetet och andra förebyggande in- satser — får den bästa effekten om de genomförs i ett naturligt sammanhang. t. ex. på arbetsplatser där LO och TCO har sitt kontaktnät uppbyggt. eller inom fritidssektorn där idrotts- och ungdomsrörelserna har en omfattande verksamhet. Jag tolkar också den vidgade samverkan inom CAN som ett tecken på att man inom de olika folkrörelserna är intresserade av de al- koholpolitiska frågorna och beredd att göra insatser på området.

Enligt min mening bör CAN även fortsättningsvis kunna spela en aktiv och central roll i det alkoholpolitiska arbetet. Genom nära kontakt med den forskning som bedrivs på alkohol- och drogområdet bör förbundet kunna förmedla nya kunskaper och rön. CAN bör vidare kunna medverka vid framställning av läromedel och informationsmaterial. På så sätt kan för- bundet ge service i alkohol- och narkotikafrågor åt skolväsendet och annan utbildning samt till folkrörelserna. De närmare detaljerna för centralför- bundets verksamhet bör självfallet utformas av förbundets ledning i sam- verkan med berörda intressenter.

Jag är inte beredd att förorda någon sammanslagning mellan biblioteken hos CAN och Institutet för teoretisk alkoholforskning.

Den förändring som har skett av centralförbundets medlemsstruktur ger anledning att ompröva frågan om statens representation i förbundets styrelse. Styrelsen består för närvarande av tolv ledamöter. Regeringen tillsätter ord- föranden. skolöverstyrelsen utser fem ledamöter och förbundets årsmöte väljer sex ledamöter.

Med hänsyn till de uppgifter som CAN har på det alkoholpolitiska området är det viktigt. att förbundets styrelse har en bred förankring genom att

Prop. l976/77:108 175

iden ingår företrädare för både medlemsorganisationerna och skilda områden av samhällslivet. Vid överläggningar mellan företrädare för utbildningsde- partementet och CAN:s styrelse har man från styrelsens sida förklarat sig beredd att verka för en allsidig sammansättning av styrelsen. Med hänsyn härtill anser jag det vara angeläget att medlemsorganisationernas inflytande i CAN:s styrelse ökar och att de statliga ledamöternas antal minskar i mot- svarande omfattning. Enligt min mening bör regeringen även fortsättnings- vis tillsätta ordföranden i CAN. Dessutom bör en företrädare från vardera skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen ingå i CAN:s styrelse. Härigenom blir undervisning. forskning och den cen- trala alkoholpolitiska myndigheten företrädd i förbundets ledning. Övriga åtta ledamöter skall utses av förbundets årsmöte och kommer således att representera medlemsorganisationerna. Även personalen bör vara företrädd i förbundets ledning. Centralförbundet bör även fortsättningsvis stå under överinseende av skolöverstyrelsen som utfärdar erforderliga föreskrifter be- träffande förbundets verksamhet.

APU fäste uppmärksamheten på nackdelarna för CAN av att förbundet som en icke statlig institution inte garanteras kompensation för lönehöj- ningar och andra kostnadsökningar utan tvingas täcka sådana utgiftsök- ningar med bidrag som är avsedda för utåtriktad verksamhet. Förbundet har också själv i sina anslagsframställningar pekat på att de generella kost- nadsökningarna inneburit att det ekonomiska utrymmet för upplysnings- insatser minskat.

Jag har förståelse för att nu existerande förhållanden kan skapa problem när det gäller att planera förbundets verksamhet. Därför förordarjag. i likhet med beredningsgruppen att CAN:s fast anställda personal från och med budgetåret 1977/ 78 uppförs på Skolöverstyrelsens personalförteckning och därmed får tjänster hos skolöverstyrelsen med placering vid CAN:s kansli.

Jag beräknar en ökning av anslaget till CAN med 700 000 kr. Härigenom får förbundet kompensation för vissa generella kostnadsökningar samt möj- ligheter till en viss förstärkning av bl. a. biblioteks- och dokumentations- verksamheten. Det totala bidraget till centralförbundets verksamhet kommer därmed att för budgetåret 1977/78 uppgå till 3021000 kr. Jag avser att senare återkomma i frågan om hur stor del av centralförbundets anslag som för nästa budgetår skall överföras till skolöverstyrelsen för täckning av styrelsens ökade kostnader genom den föreslagna överföringen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen besluta att ]. godkänna de av mig förordade förändringarna av villkoren för bidrags-

Prop. 1976/771108 176

givningcn till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

2. till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och n a r k ot i k a u p pl y 5 nin g för budgetåret 1977/78 under nionde huvud- titeln anvisa ett anslag av 3021000 kr.

Prop. 1976/77:108 177

Utdrag UTBILDNlNGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande: statsrådet Mogård

Anmälan till proposition om alkoholpolitiken

] Inledning

Alkoholpolitiska utredningen (APU) avlämnade i december 1974 sitt slut- betänkande (SOU l974:90—93) Alkoholpolitik. Sedan betänkandet remiss- behandlats tillsattes en beredningsgrupp med uppgift att på grundval av betänkandet och remissyttrandena redovisa ett samlat underlag för rege- ringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna. Beredningsgrup- pen har i januari 1977 redovisat uppdraget i en rapport (055 197711). Jag vill nu ta upp frågor som rör skolan.

2 Skolan och alkoholfrågan

2.1 Undervisningens utformning och omfattning

Den undervisning som bedrivs i fråga om alkohol. narkotika och tobak är obligatorisk på samtliga stadier i grundskolan. Riktlinjerna för under- visningen i dessa frågor innebär att eleverna rekommenderas att helt avstå bruket av bl.a. alkohol under uppväxtåren. En sådan hållning är enligt min mening befogad även i framtiden när skolan meddelar grundläggande faktainformation om alkohol och övriga beroendeframkallande medel. såsom thinncr och läkemedel.

I likhet med APU och flera remissinstanser har beredningsgruppen fram- fört att undervisning om alkohol och andra beroendeframkallande medel bör vara obligatorisk även i gymnasieskolan. Med hänsyn till att gymna- sieskolan numera är dimensionerad för att ta emot större delen av de ung- domar som avslutar grundskolan. finnerjag det befogat att större vikt läggs vid information i dessa frågor även i gymnasieskolan. Utredningen (U 1976110) om den gymnasiala utbildningen har bl.a. till uppgift att se över innehållet i all undervisning i gymnasieskolan. Jag anser dock att insatser

Prop. 1976/77:108 178

bör göras redan nu för att stärka skolans roll i detta avseende. Skolöver— styrelsen (SÖ) bör därför få i uppdrag att utforma och pröva olika former av information i alkoholfrågan i gymnasieskolan. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

Vid sidan av uppgiften att meddela nödvändiga baskunskaper har genom de senaste årtiondenas skolpolitiska reformer skolans sociala roll kommit att uppmärksammas allt mer. Beslutet om reformering av skolans inre arbete (prop. 1975/76:39. UbU 1975/76:30, rskr 1975/761367) innebär att skolan får större möjligheter att ta ansvar för elevernas allsidiga utveckling. Detta kan ske genom att i skolarbetet knyta an till samhället i övrigt och bygga påen förankring i verkligheten av de frågor som bearbetas från olika praktiska och teoretiska utgångspunkter. .

Jag vill i samband med nämnda beslut erinra om den samlade skoldagens betydelse för att ge eleverna ökade möjligheter till kontakt med det lokala fritids- och kulturlivet. Alla delar av skoldagen. även de som inte utgörs av traditionellt lektionsarbete, bör utformas så att elevernas kunskaps- och personlighetsutveckling stimuleras. Undervisning och annan verksamhet bör varvas och knyta an till varandra. De lokala föreningarna kommer att få medverka i skolan och på sina egna villkor ta ansvar för fritidsverksamhet under och efter skoldagen. Med de arbetsformer som sålunda har fastställts för skolans verksamhet finnerjag, i likhet med beredningsgruppen att goda förutsättningar finns för att sätta in informationen om alkohol och andra missbruksproblem i sitt allmänna och sociala sammanhang och ge eleverna en vidgad syn på dessa frågor.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 föreslagit en utökning av medlen till expertis vid Iänsskolnämnderna. En sådan me- delsförstärkning skulle göra det möjligt att understödja och utvidga den verksamhet som bedrivs av s.k. ANT (alkohol-narkotika-tobak)—kontakt- personer vid länsskolnämnderna. Beredningsgruppen har tillstyrkt SÖ:s för- slag. Även jag förordar att medel beräknas för en sådan förstärkning.

2.2 Utbildning och fortbildning av skolans personal

För att skolan skall kunna ge undervisningen om alkohol och andra be- roendeframkallande medel den utformning och omfattning som jag har för- ordat i det föregående fordras att lärare och övrig personal i skolan har god grundutbildning på området och att nya rön och erfarenheter beaktas genom fortbildning. Jag har ovan betonat vikten av att alkoholfrågan och angränsande frågor i skolan sätts in i sitt naturliga. vidare sammanhang. Mot den bakgrunden är det enligt min mening viktigt att lärarutbildningen i detta avseende omfattar inte endast ämnesteori utan även elevvårdsaspekter och metodikfrågor.

Frågor som rör lärarutbildningens mål. struktur och innehåll utreds för

Prop. 1976/772108 179

närvarande av 1974 års lärarutbildningsutredning (U 197404). Det hör så- ledes till denna utrednings arbetsuppgifter att även inordna frågor om alkohol och narkotika i grundutbildningen av lärare.

Fortbildning för att bl.a. sprida kunskaper om norm- och attitydbildning bör enligt min mening anordnas så att den når samtliga personalgrupper som är verksamma i skolan. förutom olika kategorier av lärare även t. ex. kuratorer. Skolsköterskor och fritidsledare. Med hänsyn till att flertalet elever i gymnasieskolan återfinns på de mer yrkesinriktade linjerna är det önskvärt att även lärare i yrkestekniska ämnen får delta i fortbildningen. Jag förordar att fortbildningen sker i form av studieledarutbildning. Kursen bör omfatta 30—35 timmars undervisning. Jag räknar med att fortbildningen sträcker sig över en femårsperiod. Jag beräknar medel fr. o. m. budgetåret 1977/78 för en sådan utbildning. anordnad i studielag bestående av tre personer från varje rektorsområde. representerande olika personalkategorier (720 000 kr.).

Även lärarutbildare bör få tillfälle att delta i fortbildning kring alkohol- frågor. Jag beräknar 30000 kr. för sådan fortbildning budgetåret 1977/78 under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning. m.m. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdeparte- mentet.

Jag hemställer att regeringen utöver vad som tidigare (prop. l976/771100. bil. 12 samt prop. 1976/77:59) har föreslagits föreslår riksdagen

att till Länsskolnänmderna för budgetåret l977/ 78 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 240000 kr. att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1977/78 under nionde hu- vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 720000 kr. samt att till Forskning och utvecklingsarbetejör högskoleutbildning. in. in. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30000 kr.

Prop. 1976/77:108 180

Innehåll Propositionen ............................................... ] Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 Utdrag av protokollet vid regeringssammanträde den 24 februari 1977 3 Bilaga 1: Socialdepartementet ................................. 4 1 Inledning ................................................ 4 2 Gällande rätt och utveckling av konsumtion och alkoholskador 6 2.1 Alkohollagstiftningen ................................. 6 2.1.1 Tillverkning av sprit och vin .................... 7 2.1.2 Tillverkning av maltdrycker ..................... 7 2.1.3 Handel med rusdrycker ......................... 7 2.1.4 Handel med öl ........ - ......................... 10 2.1.5 Handel med alkoholfria drycker ................. 11 2.1.6 Teknisk sprit m.m. ............................ 11 2.2 Konsumtionsutvecklingen ............................. 12 2.3 Ungdomars alkoholvanor .............................. 13 2.4 Alkoholskadeutvecklingen ............................. 14 3 Föredragandcn ........................................... 16 3.1 Allmänna överväganden .............................. 16 3.2 lnforrnation .......................................... 22 3.3 Aktivitetsstöd m.m ................................... 27 3.3.1 Stöd åt fritidsaktiviteter ......................... 27 3.3.2 Alkoholfria restauranger ......................... 28 3.4 Alkoholfrågan i arbetslivet ......................... -. .. 30 3.5 Den centrala organisationen ........................... 32 3.6 Försäljning av alkoholdrycker ......................... 37 3.6.1 Den lokala och regionala tillsynsorganisationen. . .. 37 3.6.2 Detaljhandel med alkoholdrycker ................ 40 3.6.3 Servering av alkoholdrycker ..................... 44 3.7 Teknisk sprit m.m ................................... 51 3.8 Kostnader och ikraftträdande .......................... 53 4 Upprättade lagförslag ..................................... 55 5 Specialmotivering till lagtexten ............................. 55 5.1 Förslaget till lag om tillverkning av drycker m.m ....... 55 5.2 Förslaget till lag om handel med drycker .............. 62 5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (l961:l81)om lörsäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat ............. 96 6 Hemställan .............................................. 96 Bilaga 111 Socialdepartementets lagförslag ...................... 93 Förslag till 1. lag om tillverkning av drycker. m.m ....................... 98

Prop. 1976/771108 181

2. lag om handel med drycker ............................... 105 3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat ................................ 118 4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207) .............. 124 5. lag om ändring i lagen (l954:579) om nykterhetsvård ........ 126 6. lag om ändring i lagen ( 19581205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m ............................................. 127 Bilaga 2: Budgetdepartementet ................................ 129 l lnledning ................................................ . 129 2 Parti- och detaljhandelsorganisationen ...................... 129 2.1 Gällande ordning ..................................... 129 2.2 Föredraganden ....................................... 130 3 Beskattningen av drycker ................................. 130 3.1 Gällande bestämmelser m.m .......................... 130 3.2 Föredraganden ....................................... 131 3.2.1 Allmänna överväganden ........................ 131 3.2.2 Dryckesbeskattningens avvägning ................ 135 4 Övriga frågor ............................................ 138 5 Hemställan .............................................. '140 Bilaga 2:1 Budgetdepartementets lagförslag ..................... 141

Förslag till 1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin 141 2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning

av malt- och läskedrycker ................................ 142 3. lag om ändring i lagen (1960:253)om tillverkning och beskattning

av malt- och läskedrycker ................................ 143 4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159) ............. 147 5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (19541521) ...... 149 6. lag om ändring i lagen (l960:258) om utjämningsskatt på vissa

varor ................................................... 153 7. lag om ändring i tulltaxan (l971:920) ...................... 156 8. lag om dryckesskatt ..................................... 157 9. lag om ändring i skattebrottslagen (l971:69) ................ 160 10. lag om ändring i lagen (197111072) om förmånsberättigade skat-

tefordringar m. rn ........................................ 162 11. lag om ändring i tulltaxan (197lz920) ...................... 164 12. lag om ändring i lagen (l960:258) om utjämningsskatt på vissa

varor ................................................... 167 Bilaga 3: Utbildningsdepartementet (statsrådet Wikström) ....... 169 l lnledning ................................................ 169 2 Forskning ............................................... 169 3 Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. 170

4 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning ....... 173

Prop. 1976/77:108 . 182

Bilaga 4: Utbildningsdepartementet (statsrådet Mogård) .......... 177 l lnledning ................................................ 177 2 Skolan och alkoholfrågan .................................. 177

2.1 Undervisningens utformning och omfattning ............ 177 2.2 Utbildning och fortbildning av skolans personal ......... 178