Lotterifrågor
1990/91 KrU8
I betänkandet behandlas tolv motioner om lotterifrågor. Merparten av yrkandena i dessa syftar till att -- genom ändring av lotterilagstiftningen -- folkrörelsernas möjlighet att själva finansiera sin verksamhet skall förbättras.
Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att en översyn av lotterilagen skall komma till stånd. Översynen bör göras av en utredning vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda partierna. Utskottet anger i fem punkter vilket uppdrag utredningen bör ha.
Utskottet avstyrker i övrigt motionskraven. Dessa innebär bl.a. önskemål om att riksdagen skall ta ställning för att behållningen från fyra omgångar av Trisslotteriet skall tillfalla folkrörelserna, att lotterilagen omedelbart skall ändras i vissa närmare angivna avseenden, att spel på utbetalningsautomater skall tillåtas och att riksdagen skall uttala sig för att en utredning om kasinoverksamhet i Sverige kommer till stånd.
Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.
1989/90:Kr255 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kultur- och folkrörelsefond i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,
1989/90:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1989/90:Kr402 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för de ideella organisationernas små lotterier.
1989/90:Kr404 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förbud mot kontantvinster i bingospel. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So228.
1989/90:Kr408 av Eva Johansson och Margareta Israelsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anordna ett statligt lotteri där behållningen skall tillfalla barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet.
1989/90:Kr410 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av utredare som skyndsamt bl.a utformar lag och regler för kasinoverksamhet i Sverige.
1989/90:Kr411 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att 1 % av intäkterna från de av staten ordnade lotterierna skall gå till ungdomsverksamhet som stärker den sociala gemenskapen enligt vad som anförts i motionen.
1989/90:Kr412 av Iris Mårtensson och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1 % av ett statligt lotteri öronmärks för föreningar som vänder sig till de ungdomar som i dag står utanför föreningsverksamheten -- de "bortglömda" ungdomarna.
1989/90:Kr413 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fyra nya Trisslotterier skall anordnas till förmån för folkrörelserna.
1989/90:Kr416 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts som skyndsamt utreder de frågor beträffande folkrörelsernas självfinansiering som aktualiseras i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att lösa folkrörelsernas akuta finansieringssvårigheter.
1989/90:Kr504 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka de ideella organisationernas andel av spelmarknaden,
1989/90:Kr509 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en utökning av ideella organisationers andel av den totala spelmarknaden, 3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala, regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas enligt vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga begränsningen för penningvinster i föreningslotterier, 5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om automatspel, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som det s.k. Trisslotteriet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ideella organisationers rätt att utveckla nya spelformer.
Inledning
Beträffande innehållet i lotterilagstiftningen, punktskattelagstiftningen på lotteriområdet samt utskottsbehandlingen av lotterimotioner förra året hänvisar utskottet i första hand till utskottets betänkande 1989/90:KrU2. Nämnda betänkande innehåller även en redovisning för verksamhet som bedrivs av Aktiebolaget Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och AB Trav och Galopp (ATG). Beträffande riksdagens senaste ställningstagande i frågan om AB Tipstjänsts stöd till idrotten hänvisar utskottet till finansutskottets betänkande 1989/90:FiU36. Riksdagen biföll reservation 1 och i övrigt utskottets hemställan (rskr. 1989/90:288).
I fråga om skattereformens effekter för de ideella folkrörelserna hänvisas främst till proposition 1989/90:110 s. 641 och skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30 s. 59 och 78 samt bilaga 1:4, som innehåller yttrande av kulturutskottet (yttr. 1989/90:KrU8y).
En utredningsman har gjort en översyn av beskattningen av de spel som bedrivs av ATG, Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Utredningen -- spelskatteutredningen -- har lagt fram betänkandet (SOU 1990:56) Skatt på lotterier och spel. Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet. I proposition 1990/91:33 har förslag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt lagts fram. Propositionen behandlas av skatteutskottet i betänkandet 1990/91:SkU4.
Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) har i skrivelser till regeringen tidigare i år hemställt att folkrörelserna skall få ett extra stöd i form av behållningen från fyra omgångar av Trisslotteriet samt att lotterilagen och föreskrifter som anknyter till denna skall ändras i en rad avseenden i syfte att öka folkrörelsernas resurser genom ökade lotteriintäkter.
I en skrivelse till regeringen den 28 april 1989 hemställde Gert Karlsson och Bill Fransson -- som hade utrednings-/förhandlingsuppdrag avseende möjligheterna att utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten -- att regeringen skulle tillsätta en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för kasinoverksamhet i Sverige.
Under en följd av år har motioner väckts om ändringar i lotterilagen (1982:1011) genom vilken den spel- och lotteriverksamhet närmare regleras som inte är statlig och inte består i totalisatorverksamhet. I flertalet fall har syftet med motionskraven varit att de förordade ändringarna skulle förbättra folkrörelsernas möjligheter att, som ett komplement till samhällets stöd, själva finansiera sin verksamhet. Även förslag av annan natur men med samma syfte har väckts. Som närmare redovisas i det följande har riksdagen efter förslag av regeringen genomfört vissa lagstiftningsåtgärder i det angivna syftet.
Också i år har ett antal motioner väckts på lotteriområdet. Yrkandena innehåller krav som avser dels frågan om tillsättandet av en parlamentarisk utredning på lotteriområdet och andra övergripande frågor om folkrörelsernas framtida lotteriverksamhet, dels konkreta -- och i flertalet fall omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas lotteriverksamhet eller sådan verksamhet till förmån för dem, dels frågan om tillåtande av automatspel samt kasinon av internationell typ, dels ock frågan om stöd till viss ungdomsverksamhet genom lotterier.
Utskottet tar först upp till behandling motionsyrkandena om en parlamentarisk utredning på lotteriområdet och andra övergripande frågor om folkrörelsernas framtida lotteriverksamhet. Motionsyrkandena kan sammanfattas på följande sätt. I motion Kr416 (c) begärs att en parlamentarisk utredning tillsätts som skyndsamt utreder vissa i motionerna angivna frågor. Lotterilagstiftningen bör anpassas till modern teknik, och lotterinämndens uppgifter bör ses över med hänsyn till de kontrollmöjligheter i övrigt som numera finns (yrkande 1). I motion Kr504 (fp) framställs ett yrkande om att villkoren för folkrörelsernas spel och lotterier skall förbättras i syfte att öka de ideella organisationernas andel av spelmarknaden (yrkande 1). Ett likartat yrkande (yrkande 2) framställs i motion Kr509 (m). I denna motion begärs också att de ideella organisationerna skall få rätt att utveckla nya spelformer (yrkande 8). Enligt motion Kr255 (c) bör en kultur- och folkrörelsefond skapas (yrkande 9).
Våren l988 beslöt riksdagen om ändringar i lotterilagen, som syftade till att dels göra folkrörelsernas lotterier mer attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av den spelverksamhet som förekommer. Folkrörelserna gavs vissa möjligheter till penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare blev alla varulotterier, dvs. även bingo med enbart varuvinster, skattefria. En sänkning av skatten på bingospel med penningvinster från 5,5 % till 3 % av omsättningen genomfördes. Slutligen genomfördes ett flertal administrativa förenklingar. Bl.a. ersattes tillståndstvånget för vissa lokala lotterier med en registrering.
Som utskottet framhöll i ifrågavarande riksdagsärende är frågan om hur spelmarknaden utvecklas beroende av i vilken utsträckning föreningarna förmår att utnyttja de ökade möjligheter till intäkter av lotterier och spel som ändringarna innebar. Uppgifter om effekterna i angivna hänseende ger belägg för att, som en följd av att penningvinster i bingospelet tilläts och att bingoskatten sänktes, omsättningen i sådana spel ökat icke obetydligt och att nettobehållningen blivit betydligt större än tidigare. Det torde vara framför allt idrottsrörelsen som dragit fördel av de ökade inkomstmöjligheterna på bingospel.
Utskottet har vid en rad tillfällen understrukit den viktiga roll som folkrörelserna spelat och alltjämt spelar för det svenska samhällets utveckling (se bl.a. bet. l989/90:KrU3). Ett aktivt föreningsliv är av stor betydelse för att människorna skall bli delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet. Det är därför viktigt att insatser i form av ideellt arbete får stöd och uppmuntran. Utskottet vill också erinra om att utskottet i olika sammanhang behandlat frågor om stöd till och villkoren för verksamhet som bedrivs av vissa av folkrörelserna, nämligen idrottsrörelsen, ungdomsorganisationerna och de fria trossamfunden. Att utskottet haft anledning att närmare bedöma verksamheten inom dessa folkrörelser -- men däremot inte exempelvis handikapprörelsen och nykterhetsrörelsen -- är en konsekvens av den ärendefördelning som gäller inom riksdagen.
Utskottet gör mot bakgrund av det anförda följande bedömning av de här aktuella motionsyrkandena. Det är angeläget att folkrörelserna även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt stöd. Möjligheterna att inom överskådlig tid väsentligt öka detta stöd måste emellertid bedömas som begränsade. Med hänsyn härtill framstår det som nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna för folkrörelserna att själva finansiera sin verksamhet. Traditionellt har för många folkrörelser spel- och lotteriverksamhet varit av stor betydelse för finansiering av denna verksamhet. I de nu aktuella motionerna och i tidigare behandlade motioner -- liksom av folkrörelserna i olika sammanhang -- har en rad omständigheter åberopats som leder till slutsatsen att den nuvarande lagstiftningen inte ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och att ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen. Det anförda talar för att en översyn av lotterilagen bör komma till stånd. Även andra omständigheter talar för en sådan översyn. Lotterilagen är inte tillfredsställande utformad i systematiskt hänseende. Vidare är reglerna för vissa lotteriformer komplicerade, och det finns skäl att närmare undersöka om vissa lotteriformer kan avregleras.
Utskottet har inhämtat att överväganden syftande till en översyn av lotterilagen pågår inom regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen bör uttala sig för att en sådan skall komma till stånd. Huvudsyftet med översynen bör vara att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Översynen bör göras av en utredning vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda partierna.
I enlighet med det ovan anförda bör den förordade lotteriutredningen ha följande uppdrag. l. En lagteknisk översyn av lotterilagen skall göras. 2. Möjligheterna att avreglera vissa lotteriformer och att i övrigt förenkla regelsystemet skall undersökas. 3. Möjligheterna att utforma reglerna så att datorteknik och annan ny teknik kan utnyttjas för utvecklande av nya lotteri- och spelformer och för modifiering av de nuvarande skall undersökas. 4. Vid sina överväganden skall utredningen särskilt beakta hur behovet av kontroll bör tillgodoses. 5. Utredningen skall vara oförhindrad att även i övrigt ta upp frågor som regleras i lotterilagen.
Vad utskottet sålunda anfört om tillsättandet av en lotteriutredning bör riksdagen med anledning av motion Kr4l6 yrkande l, motion Kr504 yrkande l samt motion Kr509 yrkandena 2 och 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Det i motion Kr255 framställda yrkandet om en kultur- och folkrörelsefond innebär att en sådan fond skall byggas upp med en andel -- ca 10 % -- av skatter, avgifter och rörelseöverskott som tillfaller staten genom spel och lotterier (yrkande 9).
Som utskottet framhöll förra året (bet. 1989/90:KrU2), då ett i princip identiskt yrkande behandlades, finns det enligt utskottets mening inte skäl att upprätta en fristående fond för att ge statligt stöd till kultur- och folkrörelsesektorerna. Behovet av stöd till dessa får i enlighet med det synsätt som tidigare kommit till uttryck prövas i budgetsammanhang. Motionsyrkandet avstyrks således.
Av de föreliggande motionsyrkandena om konkreta -- och i flertalet fall omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas lotteriverksamhet eller sådan verksamhet till förmån för dem tar utskottet först upp tre yrkanden som avser det av Svenska penninglotteriet bedrivna Trisslotteriet eller motsvarande lotteri bedrivet av ideella organisationer. I motionerna Kr413 (fp) och Kr416 (c) yrkande 2 framställs krav som innebär att under ett år behållningen från fyra omgångar -- enligt motion Kr413 fyra extra omgångar -- av Trisslotteriet skall tillfalla folkrörelserna. I motion Kr509 (m) formuleras ett likartat yrkande på det sättet att ideella organisationer skall få rätt att anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet (yrkande 7). Det uttryckliga syftet med yrkandena i de två förstnämnda motionerna är att stöd till folkrörelserna skall utgå på angivna sätt i avvaktan på mera genomgripande förändringar av lotterilagstiftningen.
Utskottet har inhämtat att nettobehållningen av en normal omgång av Trisslotteriet kan beräknas till ca 42 milj.kr.
Utskottet vill här erinra om de uttalanden som gjordes under våren om effekterna för de ideella folkrörelserna av 1991 års skattereform. I proposition 1989/90:110 anfördes att effekterna bör följas upp med särskild uppmärksamhet och att -- om det vid en sådan genomgång skulle visa sig att icke avsedda effekter uppkommer -- motverkande åtgärder självfallet bör vidtas (s.641). Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen 1991. I sammanhanget framhålls att man måste se till helhetsbilden när utfallet bedöms. Uttalandena vann starkt stöd under riksdagsbehandlingen. På området väckta motioner avslogs.
Utskottet gör följande bedömning. Den av regeringen förutskickade uppföljningen av effekterna av skattereformen för folkrörelserna, som riksdagen ställde sig positiv till och som skall redovisas inom två månader, bör inte föregripas. Det bör också i detta sammanhang erinras om att regeringen har att ta ställning till beslut av riksdagen under våren 1990 rörande AB Tipstjänsts stöd till idrotten.
Utskottet avstyrker på grund av det anförda motionsyrkandena. I den mån motion Kr509 i här aktuell del syftar till ändring av lotterilagen -- något som yrkandets formella utformning tyder på -- hänvisar utskottet till att utskottet i det föregående förordat en översyn av lotterilagen.
Vissa andra -- i samma motion, Kr509 (m), framställda -- yrkanden påkallar inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet hänvisar även i fråga om dessa yrkanden till den i det föregående förordade utredningen (yrkandena 3, 4 och 5). Av samma skäl avstyrks motion Kr402 (fp), vari tas upp frågan om bl.a. kontrollavgifter för lotterier.
Som ovan angetts har folkrörelserna tillförts ökade intäkter som en följd av ändringarna i lotterilagen 1988, bl.a. innebärande att penningvinster i bingospel tillåts. Utskottet kan inte tillstyrka att denna möjlighet att ordna lotterier med penningvinster nu tas bort. Motion Kr404 (c) avstyrks därför.
I fråga om tillåtande av vissa spelformer -- automatspel samt kasinon av internationell typ -- finns skäl anföra följande.
S.k. enarmade banditer och andra automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (utbetalningsautomater) får efter tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik (7 § lotterilagen). I övrigt får sådant spel inte förekomma enligt lotterilagen. Förbudet infördes år 1979, sedan riksdagen under hänvisning till risken för sociala skadeverkningar begärt förslag till sådant förbud.
I sammanhanget bör erinras om att beträffande s.k. förströelsespel -- dvs. spel på automater som inte ger vinst eller som ger vinst endast i form av frispel på automater -- gäller lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Enligt motion Kr509 (m) bör lotterilagen ändras så att den -- som föreslogs av 1987 års lotteriutredning -- ger möjlighet för regeringen att ge tillstånd till anordnande av spel på utbetalningsautomater (yrkande 6).
Utskottet anser att de skäl som tidigare åberopats för förbudet mot sådant spel talar för att förbudet skall gälla även i fortsättningen. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan kasinoverksamhet avvisats. Hos regeringen aktualiserades frågan ånyo förra året, nämligen genom en skrivelse från de personer som tilldelats utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter att utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten. Ärendet är beroende på regeringens prövning.
Enligt utskottets mening bör denna prövning inte föregripas och avstyrker därför motionerna Kr401 (m) och Kr410 (m). Yrkandena har till syfte att kasinoverksamhet skall komma till stånd, enligt motion Kr401 i Malmö och enligt motion Kr410 under en försöksperiod i tre län, nämligen Värmland, Gotland och Norrbotten.
Utskottet tar slutligen upp till behandling tre motioner om stöd till viss ungdomsverksamhet genom lotterier.
I två av motionerna, Kr411 (mp) och Kr412 (s), framställs yrkanden som har till syfte att en procent av intäkterna från de statliga lotterierna skall gå till olika former av ungdomsverksamhet. Enligt den tredje motionen, Kr408 (s), bör det ordnas ett statligt lotteri vars behållning skall användas till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet.
Utskottet anser att frågan om storleken av det statliga stödet till ungdomsverksamhet bör prövas utifrån en bedömning av vilket faktiskt behov av stöd som föreligger. Stödets storlek bör således inte göras beroende av hur framgångsrika de statliga lotterierna är. Motionerna Kr411 och Kr412 avstyrks således.
Även motion Kr408 avstyrks. Utskottet anser nämligen att stor restriktivitet bör iakttas då det gäller önskemål om anordnandet av särskilda statliga lotterier.
Utskottet hemställer
1. beträffande tillsättandet av en lotteriutredning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr416 yrkande 1, 1989/90:Kr504 yrkande 1 samt 1989/90:Kr509 yrkandena 2 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 9, res. 1 (c)
3. beträffande Trisslotterier
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr413, 1989/90:Kr416 yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7, res. 2 (m, fp, c)
4. beträffande vissa ändringar i lotterilagen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr402 samt 1989/90:Kr509 yrkandena 3, 4 och 5,
5. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr404,
6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr509 yrkande 6, res. 3 (m)
7. beträffande kasinon
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr401 och 1989/90:Kr410, res. 4 (m)
8. beträffande stöd till ungdomsverksamhet från intäkterna av de statliga lotterierna
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr411 och 1989/90:Kr412,
9. beträffande statligt lotteri för barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr408.
Stockholm den 20 november 1990
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
Närvarande: Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Eivor Husing (s), Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).
1. En kultur- och folkrörelsefond (mom. 2)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Tidigare väckta förslag av företrädare för centerpartiet om inrättande av en kultur- och folkrörelsefond, som skulle tillföras en del av de medel som inflyter till staten genom spel och lotterier, har mött ett positivt gensvar. Det beräknas att staten genom skatter, avgifter och rörelseöverskott från spel och annan lotteriverksamhet under förra budgetåret tillfördes inkomster i storleksordningen 5 miljarder kronor. Mot denna bakgrund -- och med beaktande av att inkomsterna nått denna storleksordning som en följd av att staten dränerat intäktsmöjligheterna för folkrörelse- och kultursektorn -- framstår det som naturligt att en fond tillskapas. Detta bör ske med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i motion Kr255. Följande bör gälla.
En organisationskommitté bör tillkallas snarast möjligt. Kommittén skall utforma förslag till regler för fondens styrning och förvaltning samt formulera utkast till utdelningsprinciper. Regeringen skall förelägga vårriksdagen 1991 erforderliga förslag. Under nästa budgetår avsätts 250 milj. kr. till fonden. Påföljande år ökas avsättningen till 450 milj. kr. Den första utdelningen ur fonden skall göras i november nästa år. Fonden skall inrikta sin anslagsgivning på nydanande och utvecklande insatser samt investeringar. Kulturinstitutionernas grundbehov skall också i fortsättningen täckas genom direkta statsanslag. Styrelsen bör utses av riksdagen eller regeringen. Såväl kulturell som finansiell kompetens skall finnas företrädd i styrelsen. För de skilda kulturområdena bör finnas särskilda kommittéer, som har ansvaret för bedömningen av bidragsansökningar.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr255 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Trisslotterier (mom. 3)
Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "av lotterilagen" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet framhållit den viktiga roll folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har fått en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke obetydlig utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års skattebeslut. Riksdagen var dock klart medveten om att skattereformen kunde få negativa ekonomiska konsekvenser för folkrörelserna. Riksdagen förutsatte därför vid skattebeslutet under våren att motverkande åtgärder skulle kunna behöva sättas in för att kompensera folkrörelserna. Det är uppenbart att sådana åtgärder behövs och det finns därför inte skäl att avvakta budgetpropositionen innan vissa åtgärder sätts in. Bl.a. vid uppvaktning inför utskottet har Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) framhållit att det finns goda möjligheter att snabbt ge ett omedelbart ökat stöd till en betydande del av folkrörelserna om fyra extra omgångar av Trisslotteriet ordnas och överskottet av det tillförs FSL för fördelning mellan de folkrörelseorganisationer som är anslutna till FSL. Kostnaden för staten blir ingen eller mycket begränsad.
Utskottet tillstyrker att riksdagen med anledning av motionerna Kr413 (fp), Kr416 (c) yrkande 2 och Kr509 (m) yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna att fyra extra omgångar av Trisslotteriet bör ordnas och att behållningen bör tillfalla folkrörelserna att fördelas enligt regeringens bestämmande.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande Trisslotterier
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr413, 1989/90:Kr416 yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom.6)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Kr509 (m) föreslog 1987 års lotteriutredning att regeringen skulle kunna ge tillstånd till sådant automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärernas uppfattning att automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som föreslogs av 1987 års lotteriutredning. Den av utskottet i det föregående förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr509 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr509 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kasinon (mom. 7)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 8 slutar med "och Norrbotten" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den i det föregående redovisade framställningen till regeringen om en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr410 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande kasinon
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr401 och 1989/90:K410 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,