Bet. 1995/96:AU8

Europeiska företagsråd

Typ: Betänkande
Datum: 1996-04-16
Källa: data.riksdagen.se

1995/96 AU8

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag till lag om Europeiska företagsråd. Genom lagförslaget genomförs direktivet 94/45/EG. Syftet är att ge arbetstagarna möjlighet till information och samråd i frågor inom större företag och företagsgrupper i EES-länder.

Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet är på olika punkter kritiska mot lagförslaget och följer i reservationer upp sina resp. motioner.

I proposition 1995/96:163 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om europeiska företagsråd.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

1995/96:A24 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om opåkallade tillägg till EG- direktivet 94/45.

1995/96:A25 av Hans Andersson och Ingrid Burman (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsperioden för förhandlingar om träffande av avtal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av reglerna om tystnadsplikt.

Propositionen i huvuddrag

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en lag om europeiska företagsråd. Förslaget grundar sig på Europeiska unionens direktiv 95/45/EG. Direktivet har kommit till i enlighet med den ordning som föreskrivs i Protokollet om socialpolitik och som innebär att medlemsländerna utom Storbritannien får tillgång till EG:s institutioner och förfaranden för att genomföra rättsakter och beslut som behövs för att genomföra Avtalet om socialpolitik.

Propositionen bygger på Arbetsrättskommissionens delbetänkande (SOU 1995:115) Ny lag om europeiska företagsråd.

Direktivet och lagförslaget syftar till att ge arbetstagare i vissa större företag eller företagsgrupper med gränsöverskridande verksamhet möjlighet till information och samråd med den centrala ledningen för företaget eller för företagsgruppen. Det kan ske genom ett europeiskt företagsråd bestående av arbetstagarrepresentanter eller genom något annat förfarande.

De företag som avses är antingen s.k. gemenskapsföretag, dvs. ett företag som har verksamhet i minst två EES-länder, eller en företagsgrupp, dvs. en grupp av företag med företag i minst två EES- länder, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag ingår. Ett företag anses som kontrollerande i förhållande till ett annat, det kontrollerade, i kraft av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller av de regler som gäller för det kontrollerade företaget.

Med företag avses i lagen en ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person.

För att lagen skall gälla måste företagen ha en viss storlek. Ett gemenskapsföretag skall ha minst 1 000 arbetstagare i EES-länderna och minst 150 arbetstagare i vart och ett av minst två EES-länder. Företagsgruppen skall ha minst 1 000 arbetstagare i EES-länderna och minst två av sina företag med minst 150 arbetstagare vardera i olika EES- länder.

Införlivandet sker på ett sätt som nära anknyter till den svenska arbetsrätten, bl.a. genom regler om skadestånd och rättegång.

Lagens regler gäller i princip inte om det vid lagens ikraftträdande redan finns ett avtal om gränsöverskridande information och samråd. Lagen är vidare dispositiv på det sättet att det genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får göras avvikelser om avtalet inte innebär mindre förmånliga regler för arbetstagarsidan än vad som följer av direktivet (s.k. EG-spärr). Lagens regler gäller inte för verksamheter av ideologisk natur såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

Förpliktelserna enligt den föreslagna lagen vilar enligt huvudregeln på gemenskapsföretag eller kontrollerande företag som har säte i Sverige.

Informations- och samrådsförfarandet - som alltså kan ske inom ramen för ett europeiskt företagsråd eller genom något annat förfarande - kommer till stånd genom att det bildas en förhandlingsdelegation för arbetstagarna. Förhandlingsdelegationens storlek är beroende av antalet EES- länder där verksamhet bedrivs. Varje land där verksamhet bedrivs skall ha minst en representant i delegationen. Därutöver finns en proportioneringsregel. En förhandlingsdelegation kommer därigenom att bestå av minst fem och högst 20 ledamöter.

Rätten att utse de svenska ledamöterna i förhandlingsdelegationen tillkommer i första hand den eller de lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektivavtal med gemenskapsföretaget eller något företag i en företagsgrupp. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal är det i stället den lokala arbetstagarorganisation som företräder flest arbetstagare som får utse representanten.

Sedan förhandlingsdelegationen bildats skall gemenskapsföretaget eller det kontrollerade företaget begära förhandlingar i syfte att nå ett avtal om ett företagsråd eller om något annat förfarande. Förhandlingsdelegationen kan med viss kvalificerad majoritet avstå från eller avbryta förhandlingarna.

Det ansvariga företaget skall stå för skäliga kostnader för förhandlingsdelegationen.

Om avtal inte träffas träder vissa stupstocksregler in, som innebär att ett europeiskt företagsråd skall inrättas i enlighet med vad som anges i lagen. Så skall ske om parterna kommer överens om det, om det ansvariga företaget vägrar att inleda förhandlingar inom viss tid, om parterna vid förhandlingarna inte träffat avtal inom viss tid eller om ett avtal som gällde vid ikraftträdandet eller som träffats enligt bestämmelserna i lagen upphör och inte ersätts av ett nytt inom viss tid.

Stupstocksreglerna innehåller föreskrifter om det europeiska företagsrådets sammansättning och om hur de svenska ledamöterna utses. Dessa föreskrifter är uppbyggda i princip på samma sätt som för förhandlingsdelegationen men proportioneringsregeln medför här att rådet kan bestå av högst 30 ledamöter.

Om rådets storlek föranleder det skall rådet inom sig utse ett arbetsutskott.

Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till information och samråd i gränsöverskridande frågor, dvs. som rör hela gemenskapsföretaget eller hela företagsgruppen eller minst två verksamheter i olika EES-länder. I propositionen görs bedömningen att begreppet samråd troligen innefattar mindre långtgående krav än vad som följer av medbestämmandelagen.

Det ansvariga företaget skall sammanträffa med företagsrådet minst en gång om året och inför detta möte lämna en skriftlig rapport. Inför sammanträffandet har företagsrådet rätt att sammanträda enskilt. Mötet skall särskilt handla om förhållanden i elva olika hänseenden, bl.a. företagsstrukturen, ekonomisk och finansiell situation, förväntad utveckling, sysselsättningsläge, investeringar, organisationsförändringar, nya arbetsmetoder, produktionsöverföringar, fusioner, nedskärningar och kollektiva uppsägningar.

I fråga om sådant som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen skall arbetsutskottet eller företagsrådet få underrättelse så snart det kan ske. De kan om de så begär få sammanträffa med det ansvariga företaget i frågan.

Företagsrådet har därutöver rätt att sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

Företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas av experter.

Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottets skäliga kostnader skall bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget. I fråga om skydd för arbetstagarrepresentanterna som är anställda i Sverige gäller förtroendemannalagen, t.ex. när det gäller rätt till ledighet och betalning under ledigheten.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det europeiska företagsrådet skall anses som juridiska personer och således kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter liksom att föra talan inför domstol. När företagsrådet börjar verka övertar det dock alla rättigheter och skyldigheter från förhandlingsdelegationen.

Det ansvariga företaget får föreskriva tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanterna om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Lagens regler är skadeståndssanktionerade efter förebild av medbestämmandelagens regler. Vid tillämpningen av dessa regler skall det ansvariga företaget anses som arbetsgivare och det europeiska företagsrådet, förhandlingsdelegationen eller något annat organ för information och samråd anses som arbetstagarorganisation.

Lagen om rättegången i arbetstvister skall tillämpas. Målen skall handläggas av Arbetsdomstolen som första domstol.

Lagen föreslås träda i kraft den 22 september 1996. Det är den dag då direktivet senast skall vara genomfört.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av propositionen.

Per Unckel m.fl. (m) begär i motion A24 ett tillkännagivande till regeringen om opåkallade tillägg till EG-direktivet. Motionärerna menar att Sveriges redan omfattande regelverk gör det möjligt att så långt som möjligt införliva direktiven som de är utformade och att utnyttja de undantag som medges i rimlig utsträckning. Annars motverkas syftet att nå en mer homogen rättstillämpning. Man skapar i praktiken onödiga konkurrensnackdelar som försvårar bekämpningen av arbetslösheten. Det kan allmänt ifrågasättas om det nu berörda direktivet kan påverka den inre marknaden i en positiv riktning. Motionärerna anger ett antal exempel på vad de ser som opåkallade avsteg från direktivet i den föreslagna lagen:

- handelsflottan omfattas, trots att direktivet ger möjlighet till undantag - - förslaget ger rätt till två i stället för ett sammanträde per år - - företagsråden blir större än vad direktivet kräver - - tystnadsplikten har begränsats alltför mycket - - de fackliga organisationerna skall inte ha rätt att föra skadeståndstalan för egen del - - trots att de fackliga organisationerna kanske bara representerar ett fåtal tillåts de företräda en majoritet av arbetstagarna, det är dessutom fel att det i första hand är den kollektivavtalsbundna organisationen som får utse representant. -

Hans Andersson och Ingrid Burman (båda v) ser det i motion A25 som ett framsteg att direktivet har kunnat antas, även om de rättigheter som tillförsäkras de anställda och deras organisationer är mycket begränsade. De är kritiska mot lagförslaget på två punkter.

De föreslagna reglerna innebär att ett europeiskt företagsråd skall inrättas om avtal inte träffats inom tre år från det att initiativ togs till förhandlingar eller arbetstagarna begärde sådana förhandlingar. Detta är en alltför lång tid som ger företagen möjlighet att förhala frågan. Enligt motionärerna bör 18 månader vara tillräckligt (yrk. 1).

Motionärerna anser vidare att den föreslagna regeln om tystnadsplikt är alltför långtgående och oprecis. I stället för rekvisitet det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa bör efter förebild av medbestämmandelagen gälla att tystnadsplikt får föreskrivas i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan (yrk. 2).

Utskottets överväganden

Arbetsmarknadsutskottet ser med stor tillfredsställelse på att frågan om med inflytande för arbetstagare i europeiska företag eller företagsgrupper med gränsöverskridande verksamhet nu har kunnat lösas. Frågan har diskuterats i olika sammanhang under de senaste decennierna utan att man kommit fram till något beslut. Med den ordning som föreskrivs i Protokollet om socialpolitik blev det möjligt för medlemsländerna i Europeiska unionen utom Storbritannien att använda EG:s institutioner och förfaranden för att genomföra rättsakter och beslut som behövs för att förverkliga Avtalet om socialpolitik. Enligt avtalet har gemenskapen och medlemsstaterna bl.a. annat som mål att främja en dialog mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet vill understryka att den bakomliggande tanken är att parterna om möjligt skall träffa avtal om vilken form av informations- och samrådsförfarande som skall införas. De mera detaljerade reglerna i lagförslaget om europeiska företagsråd gäller bara om parterna inte kommer överens om annat. De är, för att beskriva det med ett på arbetsmarknaden vanligen förekommande begrepp, stupstocksregler. I lagrådsremissen användes ordet som rubrik över de paragrafer som skall tillämpas om inget avtal träffas. På Lagrådets inrådan har emellertid ordet undvikits i propositionens lagförslag. Rubriken lyder nu i stället Vad som gäller om avtal inte träffas .

Lagens dispositivitet kommer till uttryck på flera sätt. Reglerna gäller i princip inte om det vid lagens ikraftträdande redan finns avtal om gränsöverskridande information och samråd. Sedan en förhandlingsdelegation bildats kan parterna komma överens om en annan ordning, det må avse ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande. Fyra år efter det att ett företagsråd inrättats enligt stupstockreglerna skall rådet pröva om förhandlingar skall inledas för att i stället träffa avtal om något annat förfarande. Slutligen är också lagen som sådan s.k. EG-dispositiv, dvs. att det genom kollektivavtal av visst slag får göras avvikelser från lagens bestämmelser under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av direktivet.

I den följande framställningen inriktar sig utskottet på frågor som tagits upp i de två motioner som väckts med anledning av propositionen.

Vad först gäller den allmänna kritik som framförs i m-motionen A24 mot sättet att införliva direktivet med svensk lag är följande att säga. Utskottet anser liksom regeringen att genomförande skall ske på ett sätt som harmonierar med landets rättsordning. Direktivet innebär också att det i vissa avseenden överlämnas till medlemsstaterna att utforma regler som står i överensstämmelse med nationell lagstiftning eller praxis. Nya regler bör, som sägs i propositionen, utformas i nära anslutning till vad som redan gäller. Avsteg från detta bör enligt utskottets mening göras först om starka skäl talar för det.

Dessa principiella utgångspunkter innebär att utskottet inte kan ansluta sig till m-motionens allmänna inställning att direktiven bör införlivas sådana de är utformade och att Sverige skall utnyttja de undantag som medges.

En princip i svensk arbetsrättslig lagstiftning är att reglerna så långt som möjligt bör ha generell tillämplighet. En annan är att de fackliga organisationerna, och framför allt de kollektivavtalsbundna, ges en särställning.

Utskottets nyss angivna utgångspunkter leder till att Sverige inte som förordats i m-motionen bör utnyttja möjligheterna att göra undantag för handelsflottan, vilket direktivet i och för sig medger.

De rättigheter för arbetstagarna som direktivet avser att tillgodose bör med svenskt synsätt hänföras till den kollektiva arbetsrätten. Det är därför följdriktigt att rätten att utse arbetstagarnas representanter tillkommer arbetstagarorganisationerna, i första hand de med kollektivavtal. På den principen bygger både förtroendemannalagen och lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Utskottet vill särskilt peka på direktivets ingress, i vilken det anges att medlemsstaterna i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen skall bestämma vilka som är arbetstagarrepresentanter. Utskottet finner det också logiskt att rätten till skadestånd knyts till arbetstagarorganisationen i det fall att det inte finns något företagsråd eller någon förhandlingsdelegation som kan föra talan.

Vad sedan gäller invändningen mot regeringsförslaget för att det går utöver direktivets minimikrav när det gäller storleken på företagsrådet och det antal sammanträffanden som rådet skall ha rätt till är följande att säga. Propositionen grundar sig här på rena lämplighetsöverväganden. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett värde i att företagsråden inte är alltför små. Det möjliggör en större och bättre representation. Det är också högst rimligt att ledamöterna i rådet får träffas enskilt vid ett tillfälle utöver vad direktivet anger som miniminivå. Som påpekats av LO och TCO kan det finnas svårigheter som är förknippade med olika språk och olika kulturella bakgrunder. Kontinuitet i arbetet är viktigt. Utskottet vill dessutom peka på att de som skall stå för kostnaderna är ganska stora företag eller koncerner. En förutsättning är dessutom att kostnaderna är skäliga.

Det som nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet inte kan ställa sig bakom motion A24 i motsvarande del.

Utskottet går nu över till invändningen i v-motionen A25 som rör tiden för förhandlingar innan de s.k. stupstocksreglerna slår till. Lagförslagets innebörd på denna punkt är som redan nämnts att ett företagsråd skall inrättas om ett avtal inte träffats inom tre år antingen från den centrala ledningens initiativ till förhandlingar eller från arbetstagarsidans förhandlingsbegäran. Treårsfristen grundar sig på direktivets Artikel 7 Tilläggsföreskrifter.

Arbetsmarknadsutskottet kan hålla med motionärerna om att tiden förefaller lång, något som också regeringen ger uttryck för. Regeringen anser emellertid inte att det finns anledning för Sverige att införa en kortare tidsperiod. Utskottet instämmer i detta och vill tillägga att förhandlingarna i första hand syftar till att leda fram till ett avtal. Till detta kan behövas ganska lång tid, inte minst med tanke på det som förut sagts om språkproblem och liknande och på att förhandlingsdelegationens ledamöter kan vara utspridda över hela Europa. Med lagförslagets uppbyggnad med stupstocksregler borde dessutom intresset av att förhala förhandlingarna vara begränsat.

Utskottet avstyrker med det anförda motionens yrkande 1.

Slutligen tar utskottet upp lagförslagets regel om tystnadsplikt. I båda motionerna framförs kritik mot förslaget, fast från motsatta utgångspunkter. M-motionärerna anser att tystnadsplikten är alltför inskränkt. De syftar då på att regeringen inte utnyttjat möjligheten i direktivets Artikel 8 att se till att den centrala ledningen inte skall behöva vidarebefordra information som från objektiva kriterier allvarligt skulle skada eller vara till förfång för de berörda företagens verksamhet . V- motionärerna anser för sin del att tystnadsplikten gjorts alltför vidsträckt. De anser att regeln borde utformats med 21 § medbestämmandelagen som förebild.

I lagförslagets 38 § heter det att den centrala ledningen får föreskriva tystnadsplikt om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa . Regler om tystnadsplikt brukar annars ofta bygga på kriterierna risk för, samt omfattning och slag av skada. Medbestämmandelagens 21 § gäller om parten väckt talan vid domstol om tystnadsplikt. Domstolen skall förordna om sådan i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan .

Såvitt utskottet kan se saknas i vart fall i den arbetsrättsliga lagstiftningen en förebild för den föreslagna bestämmelsen.

Enligt propositionen har regeln givits en restriktiv utformning av hänsyn till arbetstagarnas intresse av största möjliga öppenhet. Det anges att man t.ex. i Danmark har föreslagit en liknande begränsning. Av uttalandet framgår således att någon vidsträckt tystnadsplikt inte är avsedd. Det kan enligt utskottets mening vara en fördel om liknande kriterier används i flera länder som omfattas av direktivet.

När det gäller möjligheten för den centrala ledningen att över huvud taget inte behöva lämna viss information hänvisar propositionen till medbestämmandelagens förarbeten och rättspraxis, som klarlagt att det finns ett undantag i fråga om arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt den lagen. Enligt svensk rätt skulle det därmed redan finnas en möjlighet att i särpräglade situationer underlåta att informera och förhandla. Regeringen anser att någon särskild regel av detta slag inte behövs. Motsvarande bör ändå bli gällande för de europeiska företagsrådens del. Det sägs att möjligheten att underlåta att informera och samråda endast avser rena undantagssituationer, när ett utlämnande av informationen allvarligt skulle skada eller vara till förfång för gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet (prop. s. 51).

Utskottet anser att regeringsförslaget innebär en rimlig avvägning mellan intresset för arbetstagarsidan att få del av information och företagets eller koncernens intresse att hemlighålla särskilt känsliga uppgifter. Det innebär att motionerna A24 och A25 avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet godtar även lagförslaget i övrigt. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens förslag till lag om europeiska företagsråd.

Utskottet hemställer

1. beträffande sättet att införliva direktivet

att riksdagen avslår motion 1995/96:A24 i motsvarande del,

res. 1 (m)

2. beträffande tiden för förhandlingar

att riksdagen avslår motion 1995/96:A25 yrkande 1,

res. 2 (v)

3. beträffande tystnadsplikt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A24 i motsvarande del och 1995/96:A25 yrkande 2,

res. 3 (m)

res. 4 (v)

4. beträffande antagande av lagförslaget

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om europeiska företagsråd.

Stockholm den 16 april 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm (m), Margareta Andersson (c), Siri Dannaeus (fp), Ingrid Burman (v) och Per Lager (mp).

1. Sättet att införliva direktivet (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Arbetsmarknadsutskottet ser och på s. 6 slutar med motsvarande del bort ha följande lydelse:

EG-direktivens syfte är att närma medlemsstaternas individuella lagstiftningar till varandra för att därigenom främja den inre marknadens funktion samt att genom tillämpande av minimiregler undanröja möjligheten för enskilda medlemsstater att tillägna sig ohemula konkurrensfördelar.

Enligt utskottets mening ger Sveriges ofta omfattande regelverk möjligheter att så långt som möjligt införliva direktiven sådana de är utformade och att i rimlig utsträckning utnyttja de undantag som medges. Utskottet instämmer med moderaternas uppfattning enligt motion A24 att denna princip bör vara vägledande i varje införlivandeprocess på det arbetsmarknadspolitiska området. Att tillföra den svenska lagen bestämmelser som överskrider den yttre ram som direktiven föreskriver motverkar syftet att uppnå en mer homogen rättstillämpning. I flertalet fall innebär det i praktiken att Sverige ålägger sig onödiga konkurrensnackdelar som försvårar bekämpningen av arbetslösheten.

Direktivet om europeiska företagsråd är av det slaget att det har begränsade möjligheter att nämnvärt påverka den inre marknaden i positiv riktning. Som sägs i motionen åberopas arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden ofta som primära motiv för direktiven och för förslag som går utöver direktivens ramar. Ytterst handlar detta om att slå vakt om de fackliga organisationernas särställning. Effekten blir ännu större trögheter på arbetsmarknaden.

Utskottet anser liksom motionärerna att propositionens lagförslag innebär ett antal opåkallade avsteg från direktivet och de möjligheter det ger till undantag. Lagförslaget gör inget undantag för handelsflottan, vilket hade varit möjligt. Det ger arbetstagarna rätt till fler sammanträden på den centrala ledningens bekostnad än vad direktivet anger. Den förelagna proportionalitetsregeln medför att företagsrådet blir större än som varit nödvändigt. Utskottet är också kritiskt till att rätten att utse de anställdas representanter är knuten till organisationerna, främst de kollektivavtalsbärande. Dessa kanske bara representerar ett fåtal av de anställda. Utskottet kan inte heller acceptera att de fackliga organisationerna får driva skadeståndstalan för egen del.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A24 i motsvarande del. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande sättet att införliva direktivet

att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A24 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Tiden för förhandlingar (mom. 2)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Arbetsmarknadsutskottet kan och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet håller med motionärerna om att tiden är lång, vilket också regeringen gett uttryck för. Regeringen har dock inte funnit anledning att förkorta tiden. Utskottet delar uppfattningen i motion A25 (v) att den långa tiden medför att företagen får möjlighet att förhala frågan. Som sägs i motionen bör 18 månader vara tillräcklig tid.

Utskottet tillstyrker således motion A25 i denna del. Vad utskottet anfört bör ges regeringen tillkänna."

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tiden för förhandlingar

att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A25 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson , Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Enligt propositionen och slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 1 utvecklat sin allmänna syn vilka principer som bör vara vägledande vid införlivandet av EG- direktiv på det arbetsmarknadspolitiska området.

I enlighet med vad som sägs i moderaternas motion A24 borde lagen getts en annan utformning vad gäller tystnadsplikten m.m. Lagförslaget borde i enlighet med direktivets Artikel 8 ha innehållit en uttrycklig regel som gav den centrala ledningen rätt att hemlighålla information som om den vidarebefordrades skulle kunna allvarligt skada eller vara till förfång för företagens verksamhet. I avsaknad av en sådan regel kan svenska företag eller företagsgrupper tvingas lämna ut uppgifter av ett slag som utländska konkurrenter och deras dotterföretag i Sverige kan hemlighålla. Det är alltså inte tillräckligt med enbart en regel om tystnadsplikt för den som mottagit information av detta slag.

Utskottet kan inte ansluta sig till yrkandet i motion A25 (v) om inskränkt tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanterna. Den motionen avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tystnadsplikt m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A24 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:A25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Enligt propositionen slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:

Enligt propositionen har regeln getts en restriktiv utformning av hänsyn till arbetstagarnas intresse av största möjliga öppenhet. Utskottet anser att detta hade kunnat regleras på ett bättre sätt med motsvarande kriterier som i 21 § medbestämmandelagen, dvs. att tystnadsplikt skulle gälla "i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada". Det i propositionen valda kriteriet är alltför vagt och oprecist. Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär att motion A25 tillstyrks i den berörda delen. Det innebär också att motion A24 (m) avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tystnadsplikt m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A25 yrkande 2 och med avslag på motion 1995/96:A24 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till

Lag om europeiska företagsråd

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd bestående av arbetstagarrepresentanter eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare i gemenskapsföretag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-länder.

2 § Informations- och samrådsförfarandet kommer till stånd på följande sätt. Det bildas en förhandlingsdelegation för arbetstagarna som har till uppgift att tillsammans med gemenskapsföretaget, eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, träffa ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd. I vissa fall skall ett europeiskt företagsråd inrättas enligt 23-35 §§.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

- EES-länder: staterna i Europeiska unionen, med undantag för Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

- företag: en ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

- gemenskapsföretag: ett företag som har verksamhet i minst två EES-länder,

- kontrollerande företag: ett företag som utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag, det kontrollerade företaget,

- företagsgrupp: en grupp av företag, som har företag i minst två EES-länder, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag ingår.

Lagens tillämpningsområde

4 § Denna lag gäller för

1. gemenskapsföretag som har

- minst 1 000 arbetstagare i EES- länderna, och

- minst 150 arbetstagare i vart och ett av minst två EES-länder, samt

1 Jfr rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EGT nr L 254, 30.9.1994, s. 64, Celex 394L0045).

2. företagsgrupper som har

- minst 1 000 arbetstagare i EES- länderna,

- minst två av sina företag i olika EES- länder, och

- minst ett av sina företag med minst 150 arbetstagare i ett EES-land och minst ett annat av sina företag med minst 150 arbetstagare i ett annat EES- land.

Antalet arbetstagare i Sverige beräknas som ett medeltal av antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren.

5 § När ett gemenskapsföretag eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har säte i Sverige vilar förpliktelserna enligt denna lag på det företaget. Bestämmelserna i 16 och 27 §§ om hur arbetstagarrepresentanter skall utses tillämpas även på filialer och kontrollerade företag i Sverige.

När gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp inte har säte i något EES- land, skall förpliktelserna enligt denna lag vila på en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige, om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget har utsett filialen eller företaget i Sverige att svara för förpliktelserna.

När gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp inte har säte i något EES- land och inte heller har utsett en filial eller ett företag i något EES- land, skall förpliktelserna enligt denna lag vila på en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige, om det där finns fler arbetstagare än i någon annan verksamhet som gemenskapsföretaget bedriver i EES-länderna eller i något annat företag som företagsgruppen har i EES-länderna.

6 § I fråga om gemenskapsföretag eller företagsgrupper där det vid tiden för lagens ikraftträdande finns gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare och som omfattar alla gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare i EES- länderna, gäller endast 39-41 §§.

När ett sådant avtal löper ut skall lagen tillämpas i sin helhet. Om avtalet förnyas gäller dock fortfarande endast 39-41 §§.

7 § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från lagens bestämmelser, under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare2.

8 § Gemenskapsföretags eller företagsgruppers verksamheter som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

Kontrollerande företag

9 § Om inte annat visas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller någon annans namn

2 EGT nr L 254, 30.9.1994, s. 64 (Celex 394L0045).

1. har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan,

2. kontrollerar mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget, eller

3. äger mer än hälften av aktierna eller andelarna i företaget.

10 § Om flera företag inom en företagsgrupp anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, skall i första hand det företag som avses i 9 § 1 och i andra hand det företag som avses i 9 § 2 anses som kontrollerande företag. Detta gäller om det inte visas att ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande.

11 § Sådana investmentbolag som avses i artikel 3.5 a eller 3.5 c i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer3 skall inte anses vara kontrollerande företag i förhållande till andra företag på grund av aktie- eller andelsinnehav, även om kraven i 9 § är uppfyllda.

12 § En konkursförvaltare, god man eller likvidator som vidtar åtgärder enligt bestämmelserna i konkurslagen (1987:672), ackordslagen (1970:847), aktiebolagslagen (1975:1385) eller motsvarande lagstiftning skall vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Företagets ansvar

13 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skall aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller införandet av något annat förfarande för information och samråd.

Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget skall tillhandahålla uppgifter om antalet arbetstagare i verksamheter som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver i olika EES- länder.

Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

När en förhandlingsdelegation skall bildas

14 § En förhandlingsdelegation för arbetstagarna skall bildas

1. när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp tar initiativ till förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information och samråd, eller

2. när minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-länder skriftligen begär att sådana förhandlingar skall inledas.

3 EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 1 (Celex 389R4064).

Sammansättning

15 § I arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall arbetstagarna företrädas av en ledamot från vart och ett av de EES-länder där gemenskapsföretaget har verksamhet eller där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag i en företagsgrupp finns. Därutöver skall

1. ytterligare en ledamot utses för varje EES-land där minst 25 procent men mindre än 50 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns,

2. ytterligare två ledamöter utses för varje EES-land där minst 50 procent men mindre än 75 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns, eller

3. ytterligare tre ledamöter utses för det EES-land där minst 75 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansättning.

Hur de svenska ledamöterna utses

16 § De svenska ledamöterna i arbetstagarnas förhandlingsdelegation utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i förhållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera företag i en företagsgrupp. Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisationer och dessa inte kommer överens om annat gäller följande ordning för att utse ledamöterna.

Om det är fråga om att utse en ledamot skall denna utses av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det största antalet av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna i Sverige vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om det är fråga om att utse flera ledamöter skall den ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som finns angiven i 8 § andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses av den lokala arbetstagarorganisation i Sverige som företräder flest arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Detta gäller om de lokala arbetstagarorganisationerna inte kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation skall anses som en organisation.

Kostnader

17 § Kostnaderna för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna skall kunna bildas och utföra sina uppgifter skall bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, i den utsträckning kostnaderna är skäliga.

Förhandlingar

18 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skall begära förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation i syfte att nå ett avtal om europeiskt företagsråd eller de närmare riktlinjerna för något annat förfarande för information och samråd.

Vid förhandlingarna får arbetstagarnas förhandlingsdelegation biträdas av experter som delegationen utser.

19 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation får, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda sådana förhandlingar som avses i 18 § eller att avbryta pågående förhandlingar med syfte att inte ingå något avtal. En begäran om att sammankalla en förhandlingsdelegation för att inleda eller återuppta förhandlingar får göras tidigast två år efter ett sådant beslut, om inte parterna kommer överens om något annat.

20 § För att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna ingå ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd, måste mer än hälften av ledamöterna i delegationen enas om det.

Avtal

21 § I ett avtal om europeiskt företagsråd skall fastställas

1. de företag eller verksamheter som skall omfattas av avtalet,

2. företagsrådets sammansättning och mandatperiod,

3. företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd,

4. platsen för företagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

5. de ekonomiska och materiella resurser som skall ställas till företagsrådets förfogande, och

6. avtalets löptid och omförhandlingsförfarande, särskilt med beaktande av förändringar i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet.

22 § I stället för ett avtal om europeiskt företagsråd kan parterna avtala om något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. Ett sådant avtal skall innehålla riktlinjer för informations- och samrådsförfarandet och behandla

- arbetstagarrepresentanternas rätt till information, särskilt om gränsöverskridande frågor som har en betydande inverkan på arbetstagarnas intressen, och

- arbetstagarrepresentanternas rätt att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Vad som gäller om avtal inte träffas

När reglerna skall tillämpas

23 § Ett europeiskt företagsråd skall inrättas enligt 24-35 §§ om

1. gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

2. gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom sex månader från det att förhandlingar har begärts enligt 14 §,

3. gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en överenskommelse om ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd inom tre år antingen från tidpunkten då gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget tog initiativ till förhandlingar enligt 14 § eller från tidpunkten för begäran om förhandlingar enligt 14 §, eller

4. ett avtal som avses i 6 § eller som har träffats enligt bestämmelserna i denna lag upphör att gälla och ett nytt avtal inte har träffats inom sex månader från upphörandet.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

24 § Det europeiska företagsrådet skall bestå av högst 30 ledamöter.

I företagsrådet skall arbetstagarna företrädas av minst en ledamot från vart och ett av de EES-länder där gemenskapsföretaget har verksamhet eller där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag i en företagsgrupp finns. Därutöver skall

1. ytterligare två ledamöter utses för varje EES-land där minst 25 procent men mindre än 50 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns,

2. ytterligare fyra ledamöter utses för varje EES-land där minst 50 procent men mindre än 75 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns, eller

3. ytterligare sex ledamöter utses för det EES-land där minst 75 procent av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens arbetstagare finns.

Om inte annat avtalas skall företagsrådet vartannat år pröva, om förändringar i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet leder till att företagsrådet skall ges en ny sammansättning. Vid denna prövning skall första och andra styckena tillämpas.

25 § Det europeiska företagsrådet skall underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansättning.

Hur de svenska ledamöterna utses

26 § De svenska ledamöterna i det europeiska företagsrådet utses bland de anställda i Sverige vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen.

Ledamöterna i företagsrådet utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i förhållande till gemen- skapsföretaget eller ett eller flera företag i en företagsgrupp. Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisationer och dessa inte kommer överens om annat gäller följande ordning för att utse ledamöterna.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation skall anses som en organisation.

Arbetsordning och arbetsutskott

27 § Företagsrådet fastställer sin egen arbetsordning.

Företagsrådet skall, när dess storlek föranleder det, inom sig utse ett ar- betsutskott som består av högst tre ledamöter.

Rätt till information och samråd

28 § Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till information och samråd i frågor som rör

- hela gemenskapsföretaget,

- hela företagsgruppen, eller

- minst två av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamheter eller företag som är belägna i olika EES- länder.

När det gäller sådana gemenskapsföretag eller företagsgrupper som avses i 5 § andra och tredje styckena, skall företagsrådets befogenheter avse frågor som rör

- samtliga verksamheter eller företag som är belägna i EES-länderna, eller

- minst två av verksamheterna eller företagen som är belägna i olika EES- länder.

29 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skall minst en gång om året sammanträffa med det europeiska företagsrådet och därvid ge information och samråda om utvecklingen i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter.

Inför mötet skall gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ge företagsrådet en skriftlig rapport om de förhållanden som mötet skall handla om.

Mötet skall särskilt handla om följande förhållanden, nämligen

1. gemenskapsföretagets eller företagsgruppens struktur,

2. gemenskapsföretagets eller företagsgruppens ekonomiska och finansiella situation,

3. den förväntade utvecklingen i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet, produktion och försäljning,

4. sysselsättningsläget och dess förmodade utveckling,

5. investeringar,

6. betydande organisationsförändringar,

7. införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

8. produktionsöverföringar,

9. fusioner,

10. nedskärningar eller nedläggning av företag, verksamheter eller betydande delar av dessa, och

11. kollektiva uppsägningar.

30 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skall, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt vid omlokalisering, nedläggning av verksamheter eller företag eller kollektiva uppsägningar.

Om arbetsutskottet så begär skall gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget sammanträffa med arbetsutskottet för att informera och samråda med detta om sådana särskilda omständigheter som avses i första stycket. Vid sådana möten har dessutom de ledamöter i det europeiska företagsrådet rätt att delta som företräder arbetstagarna vid de verksamheter eller företag som är direkt berörda av omständigheterna.

Inför mötet skall gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skriftlig rapport om de förhållanden som mötet skall handla om. Arbetsutskottet har rätt att yttra sig över rapporten.

Om det inte finns något arbetsutskott, skall vad som sägs om arbetsutskottet avse företagsrådet.

Regler för det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

31 § Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas av ex- perter som företagsrådet eller utskottet utser.

32 § Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet har rätt att på gemenskapsföretagets eller det kontrollerande företagets bekostnad sammanträda enskilt inför sammanträffanden med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

Därutöver har företagsrådet rätt att på gemenskapsföretagets eller det kontrollerande företagets bekostnad sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

33 § Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet skall informera repre- sentanter för arbetstagarna vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, skall samtliga arbetstagare informeras.

34 § Fyra år efter det att det europeiska företagsrådet har inrättats skall företagsrådet pröva om förhandlingar skall inledas för att sluta ett avtal som avses i 21 eller 22 § eller om 24-35 §§ skall tillämpas även i fortsättningen.

Avtal enligt 21 eller 22 § ingås av företagsrådet. För att avtal skall kunna ingås krävs att mer än hälften av ledamöterna i rådet enas om det.

Kostnader

35 § Det europeiska företagsrådets och arbetsutskottets kostnader skall bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, i den utsträckning kostnaderna är skäliga.

Övriga bestämmelser

36 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företagsråd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett företagsråd börjar verka övertar det alla rättigheter och skyldigheter från förhandlingsdelegationen och inträder som part i avtalet om europeiskt företagsråd.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

37 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 6-8 §§ lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen skall gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter som är anställda i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

Tystnadsplikt

38 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp får föreskriva tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som under tystnadsplikt har fått information för ett europeiskt företagsråds räkning, får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsrådet och till företagsrådets experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.

Andra stycket gäller även för ledamöter av arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för samråd och information enligt denna lag.

Skadestånd

39 § Den som bryter mot denna lag eller mot ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd skall ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall vad som där sägs om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp och vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd med arbetstagare.

Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller någon arbetstagarnas förhandlingsdelegation som kan föra talan enligt denna lag, är gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skadeståndsskyldigt gentemot berörda arbetstagarorganisationer.

Rättegång

40 § Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen skall vad som där sägs om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företags grupp och vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd med arbetstagare. Vad som där sägs om kollek- tivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas av Arbetsdomstolen som första domstol.

Mål om tillämpningen av 38 § skall handläggas skyndsamt.

41 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § skall gemenskapsföretag, kontrollerande företag i en företagsgrupp, europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för information till och samråd med arbetstagare anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast skall väckas, skall vara åtta månader.

__________________

Denna lag träder i kraft den 22 september 1996.

Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 1 Utskottet 1 Propositionen i huvuddrag 1 Motionerna 4 Utskottets överväganden 5 Hemställan 8 Reservationer 1. Sättet att införliva direktivet (mom. 1), (m) 9 2. Tiden för förhandlingar (mom. 2), (v) 10 3. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3), (m) 10 4. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3), (v) 11 Bilaga: Propositionens lagförslag12 Gotab, Stockholm 1996