lagen.nu

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1976-06-10
Ändring införd
t.o.m. SFS 2013:615
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2013-08-15
Övrigt
Rättelseblad 2007:1095 har iakttagits.
Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerat stavfel i 27 §.

Kommentar

Var kommer de här kommentarerna från? Läs mer...

Huvudförfattare: Tizian Tang och Daniel Berger

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen eller MBL) reglerar den kollektiva arbetsrätten. Dess namn syftar på lagens målsättning om att främja arbetstagarsidans medbestämmande över arbetsvillkor och företagsledning. Lagen öppnar därmed upp för möjligheter till att kunna påverka en arbetsplats med ett kollektivt inflytande. Detta arbete bedrivs oftast av fackförbund, fackföreningar och klubbar på arbetsplatsen.

De rättigheter som ges till arbetstagarsidan är bl.a. förhandlingsrätt (10-17 §§), rätten till information (18-22 §§), rätten till medbestämmande genom kollektivavtal (32 §), fackligt tolkningsföreträde (33-37 §§) och facklig vetorätt (38-40 §§). En stor del av lagen tillämpas på förhållanden där kollektivavtal för arbetsplatsen finns. Är parterna bundna av kollektivavtal råder fredsplikt (41 §). Att parter får vidta stridsåtgärder vid kollektivavtalslösa förhållanden omnämns ej uttryckligen men förutsätts i lagen då fredsplikten endast omfattar kollektivavtalsbärande parter.

An unofficial translation is available from the Government Offices

Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och därvid ej är anställd hos denne men har en ställning av väsentligen samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall i sådant fall anses som arbetsgivare.

Kommentar

För att MBL ska vara tillämplig krävs att ett anställningsförhållande föreligger.

Rättsfall (3)

AD 1994 nr 130: Ett försäkringsbolag har träffat samarbetsavtal med aktiebolag som ägs av...
AD 2003 nr 18: Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende...
AD 2006 nr 24: Ett antal personer har ostridigt utfört arbete för ett bolags räkning vid två...

2 § Arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

3 § Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.

Kommentar

Det kan i vissa fall finnas lagar som strider mot bestämmelserna i MBL. Dessa lagar ska då ha företräde framför MBL.

Rättsfall (2)

AD 2004 nr 72: Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som...
AD 2010 nr 35: En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens...

Lagrumshänvisningar hit (1)

4 § Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33-40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975, 77/187/EEG av den 14 februari 1977 och 92/56/EEG av den 24 juni 1992.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. Lag (2005:392).

Ändringar/Förarbeten (4)

5 § Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Lag (1994:1686).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:1498, 1994:1686

6 § Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.

Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.

Kommentar

För att en arbetstagarorganisation eller arbetsgivarorganisation ska anses ha bildats måste det finnas stadgar. Vidare krävs det att det är en sammanslutning av medlemmar. Några fler krav ställs inte i paragrafen.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Föreningsrätt

7 § Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.

Kommentar

I den här paragrafen finns skyddet för den positiva föreningsrätten (se även RF 2 kap. 1 § 5 p.)

Skyddet för den negativa föreningsrätten, d.v.s. rätten att inte tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation, återfinns inte i svensk lagstiftning. Den är dock uttryckt genom Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna vilken Sverige har antagit och gäller som svensk rätt (se Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 11). EG-domstolen har slagit fast att den negativa föreningsrätten inte är lika långtgående som den positiva föreningsrätten.

Ang. negativ föreningsfrihet, se AD 1998 nr 17 - Kellerman.

Rättsfall (4)

AD 2005 nr 30: En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare...
AD 2008 nr 110: En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga...
AD 2008 nr 34: Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att...
AD 2012 nr 35: Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i...

8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.

Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

Kommentar

Vid tillämpningen av denna bestämmelse måste den kränkte fullt ut kunna bevisa att åtgärden är utförd (förändrade arbetsuppgifter, uppsägning, lönesänkning, etc.) men behöver bara göra det sannolikt att åtgärden utfördes beroende av föreningsrätten.

Ett exempel på föreningsrättslig kränkning är AD 2004 nr 49 där en provanställd (se LAS 6 §) blev uppsagd. Det gick att bevisa att hon förlorade sin anställning till följd av hennes propagerande för införande av kollektivavtal på arbetsplatsen. Att säga upp henne p.g.a. detta skäl utgjorde därmed en föreningsrättslig kränkning. Påföljden av denna kränkning utgjordes av skadestånd enligt 54-55 §§.

Rättsfall (35)

AD 1994 nr 13: En polisassistent, som är medlem i SAC, underrättades om att han skulle komma...
AD 1995 nr 40: Fråga om ett pastorats uppsägning av en organist berott på arbetsbrist eller...
AD 1996 nr 67: Ägaren till och ledaren av två bolag beslutar att det ena bolaget, som tidigare...
AD 1998 nr 108: En arbetsgivare säger upp en arbetstagare, tillika facklig förtroendeman, och...
AD 1999 nr 66: Vid en slakterianläggning vägrade de anställda vid slaktlinjen i en gemensam...
AD 2000 nr 38: Två spårvagnsförare, båda medlemmar i en syndikalistisk...
AD 2000 nr 74: En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av...
AD 2001 nr 33: En lagerarbetare, som även är facklig förtroendeman, har avskedats. Till stöd...
AD 2001 nr 9: I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg...
AD 2002 nr 6: En arbetsgivare inleder ett förfarande för att avskeda en facklig förtroendeman...
AD 2004 nr 49: Fråga om arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom...
AD 2004 nr 72: Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som...
AD 2004 nr 89: En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig...
AD 2005 nr 24: En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett...
AD 2005 nr 30: En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare...
AD 2005 nr 68: Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om...
AD 2006 nr 100: Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i...
AD 2006 nr 12: En processoperatör med skiftgång omplacerades av personliga skäl till arbete på...
AD 2007 nr 31: Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra...
AD 2007 nr 53: En arbetsgivare har avskedat en facklig förtroendeman och avstängt honom från...
AD 2007 nr 88: En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats...
AD 2008 nr 107: Fråga om en arbetsgivares brev till en facklig förtroendeman med bl.a. kritiska...
AD 2008 nr 110: En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga...
AD 2008 nr 34: Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att...
AD 2008 nr 36: Fråga om ett bussbolag gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom...
AD 2008 nr 62: Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i...
AD 2008 nr 63: En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels...
AD 2009 nr 3: Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i...
AD 2009 nr 51: Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom...
AD 2011 nr 78: Fråga huvudsakligen om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt...
AD 2012 nr 35: Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i...
AD 2012 nr 90: En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett...
AD 2013 nr 34: Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal...
AD 2013 nr 5: En vd lovade en anställd att betala för en middag för en grupp anställda. Den...
AD 2013 nr 72: En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under...

9 § Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten, Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.

Rättsfall (1)

AD 2008 nr 34: Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att...

Förhandlingsrätt

10 § Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.

Kommentar

I den här paragrafen återfinns arbetsgivarens allmänna förhandlingsskyldighet.

Rättsfall (16)

AD 1993 nr 116: Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. -...
AD 1996 nr 117: Tvist uppkommer med anledning av att en arbetstagare skilts från sin...
AD 2002 nr 25: En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa...
AD 2003 nr 18: Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende...
AD 2004 nr 74: Fråga om arbetstagarorganisation som vill kräva skadestånd kan anses ha...
AD 2006 nr 115: En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med ett bolag och påstod...
AD 2006 nr 25: Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad...
AD 2007 nr 65: I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en...
AD 2008 nr 19: Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 §...
AD 2008 nr 3: Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av...
AD 2009 nr 85: Förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots...
AD 2010 nr 48: Fråga om förhandlingsvägran.
AD 2011 nr 46: En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett...
AD 2012 nr 22: En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med en enskild näringsidkare...
AD 2012 nr 28: En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har...
AD 2013 nr 38: Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid bl.a....

Lagrumshänvisningar hit (3)

11 § Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket.

Kommentar

I den här paragrafen anges arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet som rör två typer av fall: verksamhetsfallet och arbetstagarfallet.

I andra stycket finns ett undantag till arbetsgivarens förhandlingsskyldighet, nämligen om synnerliga skäl föranleder det. Synnerliga skäl är ett uttryck som ska tolkas snävt och av förarbetena framgår att arbetsgivaren endast i undantagssituationer ska gå fri från skyldigheten att förhandla. Dessa undantagssituationer kan t.ex. vara när säkerheten på arbetsplatsen äventyras, när arbetsgivaren oförberedd har försatts i en situation som kräver ett omedelbart beslut eller brådskande affärstransaktioner. Arbetsdomstolen har även fastslagit att behov av sekretess kan utgöra synnerliga skäl (AD 1990 nr 107).

Observera att skyldigheten enligt denna paragraf endast gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

Rättsfall (29)

AD 1993 nr 14: Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen rörande dels...
AD 1993 nr 180: Våren 1991 överlät Malmö kommun samtliga aktier i det av kommunen helägda...
AD 1993 nr 24: Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första...
AD 1994 nr 103: Fråga huruvida arbetsgivare åsidosatte den primära förhandlingsskyldigheten...
AD 1995 nr 122: En kapten vid Försvarsmakten har sagts upp och avstängts från sin anställning...
AD 1995 nr 62: En kommun har ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § första stycket första...
AD 1996 nr 146: En arbetsgivare, SAS, beslutar att bl.a. köpa 35 nya flygplan. I målet prövar...
AD 1996 nr 43: Fråga om en arbetsgivare, ett bageriföretag, brutit mot 11 §...
AD 1997 nr 110: Fråga huruvida ett pastorat har fullgjort sin primära förhandlingsskyldighet...
AD 1997 nr 33: En kammarrätt beslutar och verkställer uppsägningar på grund av arbetsbrist av...
AD 1997 nr 7: En civilingenjör vid en enhet i en kommun har sagts upp på grund av...
AD 2000 nr 74: En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av...
AD 2001 nr 26: Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa...
AD 2002 nr 9: En kyrklig samfällighet beslutade - mot bakgrund av svåra personalproblem som...
AD 2003 nr 18: Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende...
AD 2003 nr 40: Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför ett...
AD 2004 nr 7: Fråga bl.a. om tjänstgöringshinder förelegat för en deltidsanställd brandman...
AD 2004 nr 72: Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som...
AD 2006 nr 5: Arbetsdomstolen har i en tidigare dom funnit att den part som i ett...
AD 2006 nr 92: Fråga om en arbetsgivare, som driver en förskola, haft saklig grund för...
AD 2007 nr 98: Ett bolag har fattat beslut om neddragning av produktionen, vilket bl.a....
AD 2008 nr 28: Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete...
AD 2008 nr 3: Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av...
AD 2008 nr 63: En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels...
AD 2008 nr 76: Fråga om en arbetsgivare i samband med ett bolagsförvärv brutit mot reglerna om...
AD 2008 nr 9: Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde...
AD 2009 nr 32: Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a....
AD 2010 nr 52: En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en...
AD 2011 nr 24: Ett landsting har gjort gällande att en arbetstagare, en skötare, under...

Lagrumshänvisningar hit (13)

12 § När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

Kommentar

Detta är det s.k. påkallandefallet som rör situationer som arbetsgivaren har bedömt vara inte särskilt betydelsefulla, och att de därmed inte faller in under den primära förhandlingsskyldigheten, men arbetstagarorganisationen är av en annan uppfattning. Arbetsgivaren har dock här lite större handlingsutrymme och får enligt andra meningen fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten uppfyllts om särskilda skäl föranleder det. Bedömningen är inte särskilt hård och som särskilda skäl räcker det med att arbetsgivaren kan visa att ett uppskjutande av beslutet skulle ha lett till praktiska olägenheter.

Observera att även denna paragraf enbart gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

Rättsfall (1)

AD 2008 nr 28: Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete...

Lagrumshänvisningar hit (3)

13 § Om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren endast tillfälligt inte är bunden av något kollektivavtal. Lag (1994:1686).

Kommentar

Första stycket innehåller en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med minoritetsorganisation i frågor som särskilt angår dess medlemmar på arbetsplatsen, d.v.s. vid arbetstagarfall, däremot inte vid verksamhetsfall.

Andra stycket reglerar den förhandlingsskyldighet som uppkommer när arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls och gäller i förhållande till alla berörda arbetstagarorganisationer, d.v.s. alla organisationer som har medlemmar på arbetsplatsen. Denna förhandlingsskyldighet uppkommer bara i de två situationer som anges i stycket.

Rättsfall (7)

AD 1998 nr 73: Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från...
AD 2002 nr 25: En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa...
AD 2003 nr 64: Fråga om en arbetsgivare brutit mot 13 § medbestämmandelagen genom att fatta...
AD 2006 nr 99: I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som...
AD 2007 nr 94: Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet...
AD 2008 nr 24: Fråga om en arbetsgivare varit skyldig att förhandla enligt 13 §...
AD 2008 nr 34: Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1686

14 § Finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldigheten enligt 11-13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med denna.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall arbetsgivaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation.

Rättsfall (1)

AD 2012 nr 35: Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i...

Lagrumshänvisningar hit (6)

15 § En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.

En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om

  • 1. skälen till de planerade uppsägningarna,
  • 2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
  • 3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,
  • 4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och
  • 5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Lag (2007:402).

Rättsfall (9)

AD 1996 nr 117: Tvist uppkommer med anledning av att en arbetstagare skilts från sin...
AD 2005 nr 46: Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare...
AD 2006 nr 100: Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i...
AD 2008 nr 19: Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 §...
AD 2008 nr 3: Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av...
AD 2010 nr 47: Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. För...
AD 2011 nr 24: Ett landsting har gjort gällande att en arbetstagare, en skötare, under...
AD 2011 nr 46: En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett...
AD 2012 nr 2: Ett bolag som övervägde att genomföra en omorganisation innebärande...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2007:402, 1994:1686

16 § Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

I annat fall än som avses i 11-13 §§ skall, om parterna ej enas om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställning, när motparten är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till handa. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde.

Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandligen.

Rättsfall (12)

AD 2005 nr 46: Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare...
AD 2005 nr 65: Interimistiskt beslut om upphörande av anställning. - I mål om bl.a....
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig...
AD 2006 nr 100: Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i...
AD 2007 nr 65: I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en...
AD 2008 nr 19: Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 §...
AD 2008 nr 36: Fråga om ett bussbolag gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom...
AD 2008 nr 62: Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i...
AD 2009 nr 85: Förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots...
AD 2010 nr 48: Fråga om förhandlingsvägran.
AD 2011 nr 46: En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett...
AD 2013 nr 16: Fråga om en arbetsgivare vidtagit vissa åtgärder mot en arbetstagare, bl.a....

17 § Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.

Rätt till information

18 § Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

Kommentar

Detta kallas även för editionsplikten. Som exempel kan en arbetstagarorganisation begära att få se skriftliga arbetsinstruktioner om arbetsgivaren åberopar att arbetstagaren har brutit mot dessa instruktioner som grund för en uppsägning av arbetstagaren.

Rättsfall (2)

AD 2004 nr 57: Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som var anställd...
AD 2008 nr 3: Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av...

Lagrumshänvisningar hit (1)

19 § Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.

Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.

Kommentar

Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal omfattas av informationsskyldigheten. De ska på eget initiativ lämna information angående verksamheten till arbetstagarorganisationen. Det kan exempelvis handla om framtida ändringar av personalstyrkan eller arbetsvillkor.

Rättsfall (2)

AD 2008 nr 3: Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av...
AD 2008 nr 76: Fråga om en arbetsgivare i samband med ett bolagsförvärv brutit mot reglerna om...

Lagrumshänvisningar hit (4)

19 a § En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Lag (2005:392).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:392

19 b § Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte vägras skälig ledighet för att ta emot informationen. Lag (2005:392).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:392

20 § Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid förhandling enligt 14 § andra stycket skall skyldigheten fullgöras även mot central arbetstagarorganisation, i den mån informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.

Informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. Lag (2005:392).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:392

21 § Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532).

22 § Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Kollektivavtal

23 § Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.

Kommentar

Rättsfall (8)

AD 1995 nr 108: I ett företag har inför uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist...
AD 1995 nr 79: Vid revisionsförhandlingar i ett landsting överlämnade den fackliga...
AD 1996 nr 147: Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och...
AD 2004 nr 61: Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till...
AD 2004 nr 73: Fråga om giltigt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning har träffats samt,...
AD 2005 nr 53: En cateringarbetare som var helt sjukskriven uteblev från ett...
AD 2011 nr 27: En arbetsgivare har, efter förhandlingar om driftsinskränkningar, sagt upp ett...
NJA 2011 s. 67: Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

Lagrumshänvisningar hit (2)

24 § Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det är fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.

Lagrumshänvisningar hit (2)

25 § Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

25 a § Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag. Lag (1991:681).

Kommentar

Denna bestämmelse är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet , (EG-domstolen C-341/05).

Rättsfall (2)

AD 2005 nr 49: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...
AD 2007 nr 2: Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:681

26 § Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

Utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör han ej därmed att vara bunden av avtalet.

Kommentar

Rättsfall (6)

AD 1996 nr 16: År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska...
AD 2001 nr 9: I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg...
AD 2005 nr 111: Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av...
AD 2006 nr 76: Fråga om ett villkor i ett enskilt anställningsavtal att tillämpa ett visst...
AD 2014 nr 31: Ett konditori var bundet av kollektivavtal. Fråga om konditoriet var...
NJA 2011 s. 67: Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

27 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.

Rättsfall (8)

AD 1993 nr 61: I anställningsavtal har funnits regler om rätt för den anställde att disponera...
AD 1995 nr 130: Ett kollektivavtals - vägavtalet - bestämmelser om reskostnadsersättning...
AD 2000 nr 29: Några arbetstagare utför ostridigt arbete under helger, för vilket de enligt...
AD 2006 nr 76: Fråga om ett villkor i ett enskilt anställningsavtal att tillämpa ett visst...
AD 2008 nr 28: Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete...
AD 2008 nr 61: Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den...
AD 2012 nr 9: Ett parkeringsbolag har träffat överenskommelser med ett antal arbetstagare om...
NJA 2011 s. 67: Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

28 § När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. Lag (1994:1686).

Kommentar

Tredje stycket innehåller den s.k. ettårsregeln som innebär en skyldighet för förvärvaren att tillämpa de anställningsvillkor som stod fastslagna i överlåtarens kollektivavtal på de överlåtna arbetstagarna under ett år. Det gäller alltså enbart de individuella anställningsvillkoren och inte kollektivavtalet i sin helhet.

För mer om företagsöverlåtelser, se LAS 6 b § med tillhörande kommentar.

Rättsfall (7)

AD 1995 nr 44: Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats...
AD 1996 nr 12: Byggnadsstyrelsens verksamhet övergick år 1993 till bl.a. ett antal bolag. Ett...
AD 1996 nr 16: År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska...
AD 1996 nr 30: Fråga om tillämpningen av 28 § medbestämmandelagen när övergång av företag har...
AD 2000 nr 8: Fråga om förvärvaren av en verksamhet är bunden enligt 28 § medbestämmandelagen...
AD 2008 nr 61: Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den...
AD 2013 nr 6: Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1686

29 § Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor efter det att uppsägningen annars skulle ha skett eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av uppsägningstiden.

30 § Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till handa innan uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.

Rättsfall (1)

AD 1998 nr 96: Fråga om uppsägning av kollektivavtal.

31 § Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får domstol på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan säga upp samma avtal för egen del.

Finner domstol att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare eller organisation från förpliktelse enligt kollektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres. Lag (1977:532).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:532

31 a § Är en arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal som denna lag inte är direkt tillämplig på och träffar han därefter ett kollektivavtal enligt bestämmelserna i 23--24 §§ skall i de delar avtalen är oförenliga det senare avtalet gälla. Lag (1991:681).

Kommentar

I klarspråk säger den här paragrafen att om en arbetsgivare som sedan tidigare är bunden av ett utländskt kollektivavtal träffar ett nytt kollektivavtal med en svensk arbetstagarorganisation, har det svenska kollektivavtalet företräde framför det utländska i de delar avtalen är oförenliga med varandra.

Detta är ett avsteg från det första avtalets princip.

Denna bestämmelse är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet , (EG-domstolen C-341/05).

Rättsfall (1)

AD 2005 nr 49: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:681

Medbestämmanderätt genom kollektivavtal

32 § Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.

I kollektivavtal om medbestämmanderätt kan parterna, med beaktande av vad som föreskrives i 3 §, bestämma att beslut, som annars skulle fattas av arbetsgivaren, skall fattas av företrädare för arbetstagarna eller av särskilt inrättat partssammansatt organ. Lag (1977:529).

Rättsfall (2)

AD 1996 nr 147: Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och...
AD 2008 nr 9: Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:529

Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal

33 § Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om tillämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande påföljd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att verkställa beslut på arbetsgivarens vägnar.

Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i sådan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slutligt prövats.

Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och andra styckena, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eller bort inse detta. Lag (1977:529).

Kommentar

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om kollektivavtalets innehåll. Arbetstagarorganisationens tolkning av ett kollektivavtal gäller tills vidare eller till dess det prövats av domstol. Utövandet av det fackliga tolkningsföreträdet är dock förenat med skadeståndsansvar enligt 57 §.

Rättsfall (2)

AD 2008 nr 9: Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde...
AD 2009 nr 36: Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:529

34 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Lag (1977:532).

Kommentar

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om arbetsskyldigheten. Arbetstagarorganisationens mening om arbetsskyldigheten gäller tills vidare eller tills dess det prövats av domstol. Utövandet av det fackliga tolkningsföreträdet är dock förenat med skadeståndsansvar enligt 57 §.

Tillämpas även när kollektivavtal för tillfället inte gäller, se 5 §.

Rättsfall (11)

AD 1998 nr 33: Fråga om schemaläggning för journalister vid en dagstidning. Ett lokalt...
AD 1998 nr 61: Sedan en arbetstagare sagts upp uppkommer tvist om hans skyldighet att utföra...
AD 2001 nr 10: En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 §...
AD 2001 nr 75: Fråga huruvida flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal genom att ålägga...
AD 2001 nr 78: Två montörer har beordrats att utföra elektriska installationsarbeten på...
AD 2004 nr 102: En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till...
AD 2004 nr 5: Fråga om innebörden av bestämmelser om ändring av tjänstgöringsprogram i ett...
AD 2006 nr 41: Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större...
AD 2009 nr 36: Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga...
AD 2012 nr 66: En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala...
AD 2013 nr 79: Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:532

35 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532).

Kommentar

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om lön. Arbetstagarorganisationens mening om arbetsskyldigheten gäller tills vidare eller tills dess det prövats av domstol.

Tillämpas även när kollektivavtal för tillfället inte gäller, se 5 §.

Rättsfall (12)

AD 1996 nr 108: Fråga i visst fall om en tvist är en sådan rättstvist om lön eller annan...
AD 1997 nr 45: En kyrkoherde har begärt ersättning för tjänstedubbleringstillägg under ett år....
AD 1998 nr 117: En arbetstagarorganisation har för en medlems räkning riktat ett lönekrav mot...
AD 1998 nr 95: En lärarförening har träffat ett kollektivavtal med kommunen. Föreningen har...
AD 2000 nr 57: Fråga om en arbetsgivare enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet...
AD 2003 nr 43: Fråga om visst krav på s.k. ackordstagartillägg var oskäligt i den mening som...
AD 2003 nr 90: Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft...
AD 2004 nr 80: Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt...
AD 2006 nr 92: Fråga om en arbetsgivare, som driver en förskola, haft saklig grund för...
AD 2009 nr 34: I en tvist om avskedande uppkommer bl.a. frågan om rättsverkan enligt 35 §...
AD 2011 nr 4: Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt...
AD 2013 nr 79: Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:532

36 § Arbetstagarpartens rätt enligt 33-35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats, utövas rätten av den centrala arbetstagarorganisationen.

37 § Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Talan vid domstol skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Lag (1977:532).

Rättsfall (2)

AD 2004 nr 80: Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt...
AD 2011 nr 4: Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1977:532

Facklig vetorätt i vissa fall

38 § Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid ska vara arbetstagare hos honom, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan.

Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita arbetstagare enligt lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer ett beslut.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verkställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena ska 14 § tillämpas.

Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan. Lag (2012:855).

Kommentar

38-40 §§ reglerar det fackliga inflytandet vid inhyrning och anlitande av entreprenör. Förhandlingsrätten och vetot enligt 38-40 §§ tillfaller endast kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och gäller endast beträffande entreprenad inom kollektivavtalets tillämpningsområde, d.v.s. om t.e.x. en arbetsgivare skulle anlita en konsultfirma för att utföra tjänstemannauppgifter skulle det inte föreligga någon skyldighet att förhandla med något fackförbund på LO-sidan.

Arbetsgivaren är skyldig enligt denna paragraf till att begära och genomföra förhandling med facket innan denne anlitar någon till att utföra arbete i arbetsgivarens räkning eller dennes verksamhet. Ett vanligt exempel på det sistnämnda är när en del av arbetsgivarens lokal upplåts till en självständig företagare som demonstrerar sina varor.

Syftet med förhandlingarna är att granska förutsättningarna för inhyrningen eller entreprenaden, under vilka villkor arbetet ska utföras samt för att klargöra om det finns någon anledning för facket att avge en vetoförklaring mot inhyrningen eller entreprenaden enligt 39 §.

Andra stycket innehåller tre undantag från arbetsgivarens skyldighet att begära förhandling:

1. När arbetet är av kortvarig och tillfällig natur.
2. När arbetet kräver en särskild sakkunskap.
3. När arbetet motsvarar vad som tidigare godtagits av arbetstagarorganisationen.

Arbetsgivaren är dock skyldig att förhandla även i dessa fall om arbetstagarorganisationen begär detta innan arbetsgivaren har fattat beslut om eller genomfört åtgärden.

Legotillverkning omfattas inte av förhandlingsskyldigheten.

Vid tolkningen av synnerliga skäl och särskilda skäl gäller samma bedömning som anges i kommentarerna till 11 § och 12 §.

Rättsfall (9)

AD 1993 nr 123: Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) och de danska, norska och svenska...
AD 1995 nr 106: Mellan Scanair och de svenska, danska och norska pilotföreningarna har träffats...
AD 1997 nr 110: Fråga huruvida ett pastorat har fullgjort sin primära förhandlingsskyldighet...
AD 2004 nr 99: Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot...
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig...
AD 2009 nr 10: Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende...
AD 2010 nr 40: Mellan ett bolag och vissa arbetstagarorganisationer hade tidigare gällt...
AD 2012 nr 26: Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag....
AD 2012 nr 57: Ett tv-bolag har åren 2009 och 2010 anlitat ett produktionsbolag för...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (5)

39 § Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2008:962) om valfrihetssystem eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständligheter som anges i

Kommentar

Paragrafen reglerar den fackliga vetorätten vid inhyrning och entreprenad. Reglerna om vetorätt är i första hand till för att förhindra brott mot olika arbetsrättsliga regler, t.ex. försök att kringgå arbetstagarbegreppet, men vetorätten kan även användas vid brott mot annan lagstiftning, såsom skattelagstiftning eller lagstiftning om socialförsäkringar.

Vid användandet av vetot ska arbetstagarorganisationen göra en bedömning av vad en framtida entreprenad kan leda till. Den facklig organisationen måste alltså inte bevisa någonting utan det räcker med att den kan göra det sannolikt att entreprenaden kommer att leda till åsidosättande av lag eller avtal.

Vid offentlig upphandling finns det specialregler vilka hänvisas till i paragrafen.

Rättsfall (4)

AD 2003 nr 4: Sedan en arbetsgivare sagt upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist...
AD 2004 nr 99: Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot...
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig...
AD 2006 nr 43: Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (5)

40 § Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid sådan upphandling som avses i 39 § andra stycket har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som anges i

Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, ska 39 § inte tillämpas. Lag (2011:1033).

Kommentar

Andra stycket är ett undantag till det fackliga vetot i 30 §, nämligen när arbetsgivaren har synnerliga skäl enligt 38 § 3 st. till att besluta om entreprenad utan att först ha förhandlat med kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

Synnerliga skäl är ett uttryck som ska tolkas snävt och av förarbetena framgår att arbetsgivaren endast i undantagssituationer ska gå fri från skyldigheten att förhandla. Dessa undantagssituationer kan t.ex. vara när säkerheten på arbetsplatsen äventyras, när arbetsgivaren oförberedd har försatts i en situation som kräver ett omedelbart beslut eller brådskande affärstransaktioner. Arbetsdomstolen har även fastslagit att behov av sekretess kan utgöra synnerliga skäl (AD 1990 nr 107).

Rättsfall (1)

AD 2003 nr 4: Sedan en arbetsgivare sagt upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

Fredsplikt

41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål

  • 1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
  • 2. att åstadkomma ändring i avtalet,
  • 3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller
  • 4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.

Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig. Lag (1993:1498).

Kommentar

Fredsplikten omfattar endast arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. I det fall ett kollektivavtalslöst förhållande föreligger är huvudregeln fri stridsrätt.

Stridsåtgärder får vidtas om det inte går emot bestämmelser om fredsplikt i kollektivavtal.

Det är inte tillåtet att använda sig av stridsåtgärder för att få igenom ens mening i en tvist om hur ett kollektivavtal ska tillämpas. Där gäller istället det fackliga tolkningsföreträdet med skadeståndspåföljder (se 33 §). När ett kollektivavtal har slutits kan det ej genom en stridsåtgärd ändras, pacta sunt servanda gäller. Att använda stridsåtgärder som medel för att få igenom något annat avtal än kollektivavtal är inte tillåtet.

Trots det ovan sagda är det alltid tillåtet att använda sig av stridsåtgärder för att en arbetstagare ska få sin lön utbetald.

Rättsfall (19)

AD 1993 nr 3: Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom...
AD 1994 nr 155: Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets...
AD 1995 nr 77: En arbetsplats har en dag varit föremål för lovlig strejk och lockout. Fråga om...
AD 1996 nr 119: Interimistiskt beslut rörande tillåtlighet av varslade stridsåtgärder. - En...
AD 1999 nr 65: Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde...
AD 2004 nr 111: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...
AD 2004 nr 6: Interimistisk prövning bl.a. av frågan om facklig organisation vidtagit...
AD 2004 nr 99: Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot...
AD 2005 nr 116: En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av...
AD 2005 nr 49: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig...
AD 2006 nr 10: En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade...
AD 2006 nr 58: En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något...
AD 2007 nr 31: Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra...
AD 2008 nr 26: Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om...
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...
AD 2011 nr 95: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk...
AD 2012 nr 13: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i...
AD 2012 nr 14: En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal,...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:1498, 1984:817

41 a § En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i en stridsåtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete som har förfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete, som har förfallit till betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar i en strejk eller någon annan stridsåtgärd.

Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga stridsåtgärder. Lag (1993:1498).

Rättsfall (2)

AD 2007 nr 50: Fråga om lovligheten enligt 41 a § medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som...
AD 2007 nr 94: Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:1498

41 b § En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att kollektivavtal skall träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren eller företagarens familjemedlemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när en stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivavtal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar inte en arbetstagare från att delta i en anställningsblockad som riktar sig mot ett sådant företag och som har beslutats i behörig ordning av en arbetstagarorganisation.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är att anse som olovliga. Förändringar i anställnings- eller ägarförhållanden som har inträffat sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts skall inte beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd är att anse som olovlig enligt första stycket. Lag (2000:166).

Rättsfall (2)

AD 2008 nr 26: Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om...
AD 2008 nr 5: Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

41 c § En stridsåtgärd som vidtas i strid mot 5 a eller 5 b § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är olovlig. Lag (2012:855).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2012:855, 2010:229

42 § En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid en olovlig stridsåtgärd.

En organisation som själv är bunden av ett kollektivavtal är skyldig att, om en olovlig stridsåtgärd av en medlem förestår eller pågår, försöka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.

Om någon har vidtagit en olovlig stridsåtgärd, får ingen annan delta i den. Lag (2010:229).

Kommentar

Tredje stycket säger i klarspråk att förbudet mot olovliga stridsåtgärder i paragrafen endast gäller då ett kollektivavtal är tecknat med en svensk facklig organisation. Bestämmelsen är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet , (EG-domstolen C-341/05).

Rättsfall (15)

AD 1993 nr 3: Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom...
AD 1994 nr 155: Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets...
AD 2004 nr 111: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...
AD 2004 nr 96: En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i...
AD 2005 nr 110: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i...
AD 2005 nr 29: I ett mål om skadestånd med anledning av en olovlig stridsåtgärd har...
AD 2005 nr 49: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt...
AD 2006 nr 10: En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade...
AD 2008 nr 26: Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om...
AD 2008 nr 5: Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett...
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...
AD 2011 nr 95: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk...
AD 2012 nr 10: Efter att stridsåtgärder vidtagits har två kollektivavtal, ITF Special...
AD 2012 nr 13: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i...
AD 2012 nr 14: En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal,...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1991:681, 2010:229

42 a § Bestämmelserna i 42 § första stycket ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

Trots första stycket ska 42 § första stycket tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2010:229).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:229

43 § Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganistion att omedelbart taga upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.

Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.

Rättsfall (1)

AD 1993 nr 3: Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom...

Lagrumshänvisningar hit (1)

44 § Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet eller i särskilt avtal skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, skall den icke till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Varsel

45 § När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas.

Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § tredje stycket.

Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Lag (2000:163).

Rättsfall (5)

AD 1999 nr 65: Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde...
AD 2004 nr 71: En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 § medbestämmandelagen...
AD 2005 nr 116: En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av...
AD 2007 nr 31: Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra...
AD 2008 nr 45: Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 §...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:1498, 2000:163

Medling

46 § För medling i arbetstvister mellan å ena sidan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan en arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet. Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Lag (2013:615).

Kommentar

Läs mer om medlingsinstitutet på deras hemsida

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:615

47 § Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.

Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet. Lag (2000:163).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:306

47 a § Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Lag (2000:163).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:163

47 b § Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registrering. När avtalet har registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte utses utan samtycke från parterna. Lag (2000:163).

48 § En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall för det ändamålet kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till överenskommelse.

Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd. Lag (2000:163).

49 § Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om möjligt föregås av samråd med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas. Lag (2000:163).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:163

50 § En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen. Lag (2000:163).

51 § En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.

Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Medlingsinstitutet i särskilt fall medger det. Lag (2000:163).

52 § Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att komma till en överläggning.

Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats till en förhandling inför medlare men inte infinner sig eller om parten på annat sätt underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Medlingsinstitutet på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2000:163, 2000:163

53 § Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2000:163, 1980:238

Skadestånd och andra påföljder

54 § Arbetsgivare, arbetstagare och organistion som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan sägs.

Kommentar

Bestämmelsen reglerar det s.k. ekonomiska skadeståndet. Ersättningens storlek ska motsvara ett belopp som den skadelidande har gått miste om på grund av att motparten har brutit mot lagen eller kollektivavtalsbestämmelserna.

Rättsfall (19)

AD 1994 nr 155: Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets...
AD 1996 nr 95: Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för...
AD 1998 nr 6: Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om...
AD 1998 nr 80: Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som...
AD 2005 nr 50: I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag...
AD 2005 nr 68: Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om...
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig...
AD 2006 nr 10: En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade...
AD 2006 nr 123: Fråga om det förelegat vägande skäl för att stadigvarande förflytta en lärare...
AD 2006 nr 65: Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott....
AD 2006 nr 84: I enlighet med bestämmelserna i byggnadsavtalet träffade arbetsgivaren och...
AD 2007 nr 13: Enligt 2003 års bussbranschavtal skall lönetillägg utgå till bussförare...
AD 2007 nr 54: Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom...
AD 2009 nr 3: Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i...
AD 2009 nr 51: Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom...
AD 2009 nr 76: Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan...
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...
AD 2012 nr 31: Frågan om ett bolag är skyldigt att betala allmänt skadestånd till en...
AD 2012 nr 90: En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett...

Lagrumshänvisningar hit (1)

55 § Vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Kommentar

Bestämmelsen reglerar det s.k. allmänna skadeståndet. Detta skadestånd betalas vid kollektivavtalsbrott och vid brott mot bestämmelser MBL. Skadeståndsbeloppet bestäms utifrån ett flertal faktorer och är ej direkt anknutet till skadans storlek. Paragrafens uppgift är att avskräcka parter från att begå kollektivavtalsbrott eller brott mot MBL och kan därför medföra att det allmänna skadeståndet blir mycket högre än det ekonomiska skadeståndet.

Rättsfall (11)

AD 1996 nr 95: Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för...
AD 1998 nr 6: Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om...
AD 2001 nr 82: Ett trettiotal chaufförer på ett åkeri har utfört övertidsarbete utan att få...
AD 2005 nr 50: I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag...
AD 2005 nr 68: Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om...
AD 2006 nr 65: Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott....
AD 2009 nr 56: Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett...
AD 2009 nr 76: Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan...
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...
AD 2012 nr 31: Frågan om ett bolag är skyldigt att betala allmänt skadestånd till en...
AD 2012 nr 90: En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett...

Lagrumshänvisningar hit (5)

56 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan tystnadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.

Om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller organisationen för skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

57 § Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgivaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst. Lag (1994:1686).

Rättsfall (6)

AD 2001 nr 10: En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 §...
AD 2004 nr 102: En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till...
AD 2004 nr 5: Fråga om innebörden av bestämmelser om ändring av tjänstgöringsprogram i ett...
AD 2006 nr 41: Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större...
AD 2006 nr 43: Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd...
AD 2012 nr 66: En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala...

Ändringar/Förarbeten (3)

58 § Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall han ersätta uppkommen skada.

Rättsfall (1)

AD 2006 nr 41: Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större...

59 § Har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller överordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.

Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisations godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har krävt enligt 34 § andra stycket.

Lagrumshänvisningar hit (1)

60 § Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.

I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna att återgå till arbetet. Lag (1992:440).

Kommentar

Denna jämkningsregel ger domstolen rätt sätta ned skadeståndet beroende på de förhållanden som råder vid det aktuella tillfället. Vid bedömningen av vad som anses vara skäligt tas hänsyn till bl.a. den ansvariges betalningsförmåga.

Rättsfall (4)

AD 1996 nr 22: Fråga om allmänt skadestånd för deltagande i en olovlig strejk. Enligt...
AD 2004 nr 36: En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett...
AD 2009 nr 76: Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan...
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1984:817, 1992:440

61 § Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

62 § Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underlåtenhet av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Detsamma gäller i fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan åläggas skadestånd.

Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.

Kommentar

Här finns ett förbud mot att arbetsgivaren vidtar åtgärder mot arbetstagaren i bestraffningssyfte, såvida det inte har stöd i lag eller kollektivavtal. Det som vanligtvis faller in under den här paragrafen är omplaceringar av arbetstagare som arbetsgivare har vidtagit i bestraffningssyfte. Det räknas som en disciplinär påföljd och är alltså som huvudregel otillåtet enligt denna paragraf.

Även en omplacering utan ett bestraffningssyfte kan vara olovlig enligt den s.k. bastubadarprincipen.


Rättsfall (5)

AD 1995 nr 146: Fråga om saklig grund förelegat för uppsägning av försäljare av flygbiljetter....
AD 2004 nr 36: En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett...
AD 2005 nr 24: En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett...
AD 2008 nr 107: Fråga om en arbetsgivares brev till en facklig förtroendeman med bl.a. kritiska...
AD 2010 nr 52: En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Varselavgift

62 a § Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt 49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas att betala en förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av Medlingsinstitutet. Talan skall väckas inom ett år från den dag varsel skulle ha lämnats eller, när det gäller förhöjd varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden vidtogs. Försummas det får talan inte väckas. Lag (2000:163).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:163

Tvisteförhandling och rättegång

63 § I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rätttegången i arbetstvister.

I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som är föreskrivet om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Överklagande av tingsrättens avgörande sker till Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas lagen om rättegången i arbetstvister med beaktande av första meningen i detta stycke.

I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket och 53 § tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om allmän domstols handläggning av mål om vitets utdömande. Lag (2000:163).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:163

64 § Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.

Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.

65 § Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.

Rättsfall (4)

AD 2003 nr 22: Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot...
AD 2004 nr 8: Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och...
AD 2006 nr 25: Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad...
AD 2006 nr 78: Fråga om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att...

Lagrumshänvisningar hit (8)

66 § Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.

I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

67 § Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

68 § Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten till talan.

69 § Föreskrifterna i 33--35 och 39 §§ utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1994:1686).

Rättsfall (1)

AD 2002 nr 84: Fråga om förutsättningar förelegat för interimistiskt förordnande om...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:1498, 1994:1686
70 § har upphävts genom lag (1980:238).

Ändringar och övergångsbestämmelser

1976:580

Förarbeten
Prop. 1975/76:105 (bil. 1), InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404
Ansvarig myndighet
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Ikraft
1977-01-01
SFS-nummer
1976:580

Lag (1977:529) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1976/77:137, AU 1976/77:32, rskr 1976/77:319
Omfattning
ändr. 32, 33, 57 §§
Ikraft
1977-07-01
Rubrik
Lag (1977:529) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1977:529

Lag (1977:532) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1976/77:141, AU 1976/77:28, rskr 1976/77:328
Omfattning
ändr. 21, 31, 34, 35, 37, 70 §§
Ikraft
1977-07-01
Rubrik
Lag (1977:532) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1977:532

Lag (1980:238) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1979/80:80, KU 1979/80:45, rskr 1979/80:269
Omfattning
upph. 53, 70 §§
Ikraft
1981-01-01
Rubrik
Lag (1980:238) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1980:238

Lag (1984:817) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1983/84:165, AU 1984/85:3, rskr 1984/85:5
Ikraft
1985-01-01
Omfattning
ändr. 41, 60 §§
SFS-nummer
1984:817
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna i 60 § tillämpas när skadeståndsskyldigheten har uppkommit efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas 60 § i dess äldre lydelse.

Rubrik
Lag (1984:817) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1991:306) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:68, 1990/91:JuU10, rskr 1990/91:155
Omfattning
ändr. 47 §
Ikraft
1992-01-01
Rubrik
Lag (1991:306) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1991:306

Lag (1991:681) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:162, 1990/91:AU21, rskr 1990/91:305
Omfattning
ändr. 42 §;nya 25 a, 31 a §§
Ikraft
1991-07-01
Rubrik
Lag (1991:681) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1991:681

Lag (1991:747) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:124, 1990/91:AU20, rskr 1990/91:304
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraft
1992-01-01
Rubrik
Lag (1991:747) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1991:747

Lag (1992:440) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1991/92:155, 1991/92:AU7, rskr 1991/92:250
Ikraft
1992-07-01
Omfattning
ändr. 60 §
SFS-nummer
1992:440
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. I fråga om skadeståndsansvar som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § i sin äldre lydelse.

Rubrik
Lag (1992:440) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1993:441) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1992/93:218, bet. 1992/93:AU16,
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraft
1993-07-01
Rubrik
Lag (1993:441) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1993:441

Lag (1993:1498) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1993/94:67, bet. 1993/94:AU4, rskr.1993/94:103
Omfattning
upph. 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §;ändr. 4, 5, 41, 45, 57, 69 §§;nya 41 a, 41 b §§
Ikraft
1994-01-01
Rubrik
Lag (1993:1498) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
1993:1498

Lag (1994:1686) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1994/95:76, 1994/95:102, bet. 1994/95:AU4, rskr. 1994/95:123
Ikraft
1995-01-01
Omfattning
upph. 41 b §;ändr. 4, 5, 13, 15, 28, 57, 69 §§;nya 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §
SFS-nummer
1994:1686
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (1994:1686) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (2000:163) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149
Omfattning
upph. 52 §;nuvarande 49 § betecknas 52 §;ändr. 45, 46, 47, 48, 50, 51, den nya 52, 63 §§;nya 47 a, 47 b, 49, 53, 62 a §§, rubr. närmast före 45, 62 a §§
Ikraft
2000-06-01
Rubrik
Lag (2000:163) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2000:163

Lag (2000:166) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149
Omfattning
ändr. 4 §;ny 41 b §
Ikraft
2000-06-01
Rubrik
Lag (2000:166) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2000:166

Lag (2005:392) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:148, bet. 2004/05:AU9, rskr. 2004/05:261,
Omfattning
ändr. 4, 20 §§;nya 19 a, 19 b §§
Ikraft
2005-07-01
Rubrik
Lag (2005:392) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2005:392

Lag (2007:402) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2006/07:89, bet. 2006/07:AU13, rskr. 2006/07:179
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraft
2008-01-01
Rubrik
Lag (2007:402) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2007:402

Lag (2007:1095) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2006/07:128, bet. 2007/08:FiU7, rskr. 2007/08:31
Ikraft
2008-01-01
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
SFS-nummer
2007:1095
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
Rubrik
Lag (2007:1095) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (2010:229) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:48, bet. 2009/10:AU5, rskr. 2009/10:211
Omfattning
ändr. 42 §;nya 41 c, 42 a §§
Ikraft
2010-04-15
Rubrik
Lag (2010:229) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2010:229

Lag (2010:537) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:146, bet. 2009/10:AU11, rskr. 2009/10:267
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraft
2010-07-01
Rubrik
Lag (2010:537) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2010:537

Lag (2011:1033) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:150, bet. 2011/12:FiU8, rskr. 2011/12:4
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraft
2011-11-01
Rubrik
Lag (2011:1033) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2011:1033

Lag (2012:855) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5, rskr. 2012/13:53
Omfattning
ändr. 38, 41 c §§
Ikraft
2013-01-01
Rubrik
Lag (2012:855) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2012:855

Lag (2013:615) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:143, bet. 2012/13:AU:11, rskr. 2012/13:284
Omfattning
ändr. 46 §
Ikraft
2013-08-01
Rubrik
Lag (2013:615) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS-nummer
2013:615
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation