Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

(MBL)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1976-06-10
Ändring införd
SFS 1976:580 i lydelse enligt SFS 2019:503
Ikraft
1977-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2007:1095 har iakttagits.

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

[S2]Som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och därvid ej är anställd hos denne men har en ställning av väsentligen samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall i sådant fall anses som arbetsgivare.

  • AD 1994 nr 130:Ett försäkringsbolag har träffat samarbetsavtal med aktiebolag som ägs av tidigare anställda om försäljning och beståndsvård av försäkring. I målet har gjorts gällande att ett kringgående av gällande kollektivavtal för försäkringstjänstemän föreligger och att de tidigare anställda rätteligen är att anse som arbetstagare i förhållande till försäkringsbolaget samt att bolaget därför är skyldigt att tillämpa gällande kollektivavtal på de tidigare anställdas arbete. Arbetsdomstolen finner vid en sammanvägning av framkomna omständigheter och under särskilt beaktande av att de arbetspresterande parterna enligt samarbetsavtalen utgörs av aktiebolag att de tidigare anställda inte är att anse som arbetstagare hos försäkringsbolaget och att bolaget inte är skyldigt att tillämpa kollektivavtalen på det arbete de utför enligt samarbetsavtalen. - Arbetsdomstolen tillmäter inte någon betydelse om de tidigare anställda skulle vara att betrakta som jämställda uppdragstagare.
  • AD 2006 nr 24:Ett antal personer har ostridigt utfört arbete för ett bolags räkning vid två av bolagets arbetsställen. Fråga om personerna är att anse som arbetstagare hos bolaget eller om de varit inhyrd arbetskraft och därmed inte arbetstagare hos bolaget.
  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.

2 §  Arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

3 §  Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.

  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.

/Upphör att gälla U: 2019-08-01/

4 §  Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33–40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar, eller av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, båda i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. Lag (2017:362).

/Träder i kraft I: 2019-08-01/

4 §  Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att en rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

[S2]Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33-40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar, eller av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, båda i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.

[S3]I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b, 41 e och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än det som följer av denna lag. Lag (2019:503).

  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

5 §  Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt.

[S2]Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Lag (1994:1686).

6 §  Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.

[S2]Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

[S3]Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.

Föreningsrätt

7 §  Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.

  • AD 2008 nr 110:En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga uppdraget fick inte denna ledighet beviljad av arbetsgivaren. Innan han fick vetskap om att ledighetsansökningarna inte hade godkänts använde han en del av den ansökta ledighetstiden för sitt fackliga arbete. Arbetsgivaren utfärdade sedan en skriftlig erinran mot den facklige förtroendemannen för olovlig frånvaro under de tider som han inte hade beviljats ledighet. Fråga om arbetsgivaren genom att tilldela den facklige förtroendemannen denna erinran har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen. Fråga även om betydelsen av att arbetstagarorganisationen utnyttjat sin rätt till tolkningsföreträde och då särskilt betydelsen av att detta åberopats först sedan den facklige förtroendemannen redan varit ledig en del av den omstridda ledighetstiden.
  • AD 2012 nr 35:Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.

8 §  Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.

[S2]Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.

[S3]Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2007 nr 88:En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats deltog i en av hennes fackliga organisation utlyst stridsåtgärd, erbjuden ett vikariat på en annan arbetsplats. Hon underrättades samtidigt om att hon på grund av arbetsbrist inte kunde få fortsatt arbete efter det att detta vikariat upphört. Fråga bl.a. om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 1995 nr 40:Fråga om ett pastorats uppsägning av en organist berott på arbetsbrist eller personliga skäl. Även frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2015 nr 29:Vid ett bolag som bedriver bussverksamhet förekom samarbetsproblem mellan trafikledningen och ett skyddsombud. Bolaget påkallade förhandling med den arbetstagarorganisation som utsett skyddsombudet. Vid förhandlingen framförda bolaget kritik mot skyddsombudet och uttryckte att bolaget ville att arbetstagarorganisationen skulle avsätta honom som skyddsombud. Arbetstagarorganisationen avvisade bolagets krav. Bolaget lade därefter ut information på bolagets hemsida om sin syn på konflikten med skyddsombudet. Fråga om bolaget genom förhandlingsframställningen, genom sitt agerande vid förhandlingen och genom informationen kränkt skyddsombudets föreningsrätt, samt om detta agerande hindrat honom från att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud och facklig förtroendeman i strid med 6 kap. 10 § arbetsmiljölagen och 3 § förtroendemannalagen.
  • AD 2014 nr 77:En arbetstagare som är facklig förtroendeman har vid flera tillfällen ansökt om ledighet för fackliga uppdrag som avslagits av arbetsgivaren. Förbundet har lagt tolkningsföreträden så att den sökta ledigheten kommit till stånd. Fråga om arbetsgivaren genom att neka den fackliga förtroendemannen ledigt har hindrat honom från att utföra sina fackliga uppdrag i strid med 3 § förtroendemannalagen och 6 kap 10 § arbetsmiljölagen samt om agerandet även inneburit kollektivavtalsbrott samt föreningsrättskränkning.
  • AD 2008 nr 63:En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
  • AD 2011 nr 78:Fråga huvudsakligen om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en stiftsjurist som påstås bland annat ha misskött sina arbetsuppgifter och uttalat sig kränkande om kollegor.
  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 2008 nr 110:En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga uppdraget fick inte denna ledighet beviljad av arbetsgivaren. Innan han fick vetskap om att ledighetsansökningarna inte hade godkänts använde han en del av den ansökta ledighetstiden för sitt fackliga arbete. Arbetsgivaren utfärdade sedan en skriftlig erinran mot den facklige förtroendemannen för olovlig frånvaro under de tider som han inte hade beviljats ledighet. Fråga om arbetsgivaren genom att tilldela den facklige förtroendemannen denna erinran har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen. Fråga även om betydelsen av att arbetstagarorganisationen utnyttjat sin rätt till tolkningsföreträde och då särskilt betydelsen av att detta åberopats först sedan den facklige förtroendemannen redan varit ledig en del av den omstridda ledighetstiden.
  • AD 2009 nr 3:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i förhandlingsunderlaget vid lönerevisionsförhandlingar avidentifiera löneuppgifter m.m. avseende de arbetstagare som inte var med i den kollektivavtalsslutande organisationen. Även fråga om bolaget genom att uppmana ett antal av arbetstagarorganisationens medlemmar, att besvara om de var fackligt anslutna, om de ville att deras fackliga organisation skulle förhandla för dem eller om de ville att deras fackliga organisation skulle ha rätt att se deras individuella lön har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2012 nr 35:Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.
  • AD 2013 nr 5:En vd lovade en anställd att betala för en middag för en grupp anställda. Den anställde satte upp en inbjudan där det bl.a. angavs att inbjudan gällde alla utom de som var fackligt anslutna. Förbundet påtalade detta för bolaget. Middagen hölls därefter som planerat och bolaget betalade för den. Förbundet gör gällande att en föreningsrättskränkning förekommit. Fråga dels om den anställde som satte upp inbjudan haft sådan ställning att arbetsgivaren ansvarat för hans handlande, dels om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidhålla beslutet om betalning trots kännedom om formuleringen i inbjudan.
  • AD 2016 nr 54:Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd.
  • AD 1994 nr 13:En polisassistent, som är medlem i SAC, underrättades om att han skulle komma att förordnas på en av honom sökt tjänst som kansliinspektör. Sedermera utsåg emellertid polismyndigheten en annan sökande på tjänsten. Fråga huruvida polismyndigheten härigenom gjorde sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2016 nr 1:Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.
  • AD 2000 nr 74:En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av ett brev som är ställt verkets generaldirektör och som innehåller kritik mot en tilltänkt myndighetschef. Förtroendemannens organisation gör i målet gällande att den anställde, sedan han avslutat det fackliga uppdraget och den tilltänkte chefen tillträtt som chef, med anledning av sin medverkan vid brevets tillkomst utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida och därvid bl.a. fråntagits arbetsuppgifter. Frågor om arbetsgivaren brutit mot 8 och 11 §§ medbestämmandelagen, 4 § förtroendemannalagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
  • AD 2008 nr 62:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i samband med att det klarlagts att vissa fackligt organiserade arbetstagare avsåg att delta i en politisk strejk. Påståenden bl.a. om att arbetsgivaren med hot försökt förmå organisationens medlemmar att avstå från att delta i strejken. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivarens agerande, som grundat sig på en i god tro framförd uppfattning om strejkens lovlighet och konsekvenserna av ett deltagande, inte är att bedöma som en föreningsrättskränkning. - Även fråga om brott mot tidsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.

9 §  Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten, Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.

Förhandlingsrätt

10 §  Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

[S2]Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.

  • AD 2019 nr 34:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid om det av 10 § medbestämmandelagen följer en skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal och därutöver om arbetstagarorganisationen haft medlemmar anställda hos bolaget och om bolaget tagit del av kallelserna till alla förhandlingstillfällena.
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2007 nr 65:I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en visstidsanställning och ett vikariat. Fråga om anställningen varit en tillåten tidsbegränsad anställning i enlighet med teknikavtalet och en lokal överenskommelse eller ett otillåtet vikariat. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens regler om en arbetsgivares skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen när arbetsgivaren lämnat uppgift om att anställningen var ett vikariat och om arbetsgivaren därutöver gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
  • AD 2002 nr 25:En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa misshandel från en arbetskamrats sida har efter långvarig sjukskrivning erbjudits att återgå i arbete. Sedan han avböjt de erbjudna arbetsuppgifterna sades han upp under åberopande av arbetsbrist. Fråga bl.a. om uppsägningen varit sakligt grundad.
  • AD 2004 nr 74:Fråga om arbetstagarorganisation som vill kräva skadestånd kan anses ha underättat motparten om fordringsanspråket inom den tid som föreskrivs i 41 § anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot förhandlingsskyldigheten i 10 § medbestämmandelagen och om rätt till ersättning för ej uttagen kompensationsledighet.
  • AD 2012 nr 28:En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 § anställningsskyddslagen. Fråga om den förhandling som ägt rum mellan arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation är att anse som en förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen eller som en överläggning enligt 30 § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att förhandlingen, som skett före avskedandet, ska ses som en överläggning. Den tidsfrist som gäller för att väcka talan ska därför inte räknas från avslutandet av förhandlingen. Tiden ska i stället räknas från det att tiden för att underrätta arbetsgivaren om skadeståndsanspråket har gått ut. Med den utgångspunkten kommer domstolen fram till att talan inte är preskriberad.
  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.

11 §  Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.

[S2]Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket.

  • AD 2001 nr 26:Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. - Efter sammanträde mellan företrädare för en kommun och en hos kommunen anställd idrottslärare undertecknas en överenskommelse om slumpvisa alkoholtester på arbetstid under en viss tid. Sedan ett alkoholtest gett positivt resultat hålls ett nytt sammanträde, som avslutas med att det undertecknas en ny överenskommelse av innebörd dels att alkoholtest skall utföras varje morgon under en viss tid, dels bl.a. att idrottsläraren skall vara hemma från arbetet under två dagar med bibehållen lön. I målet uppkommer följande frågor: a) Har läraren undertecknat överenskommelserna under sådana förhållanden att alkoholtesterna inte har genomförts i nära samförstånd med honom? - b) Har läraren avstängts i strid med bestämmelserna i AB 98? - c) Har kommunen åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?
  • AD 2014 nr 71:Inför tillsättning av kyrkoherde hölls en förhandling mellan ett pastorat och berörda arbetstagarorganisationer om ett förslag att anställa en viss sökande. Vid förhandlingen enades parterna om att pastoratet istället skulle utlysa anställningen på nytt. Kyrkonämnden, som var det organ som beslutade om anställning av kyrkoherde, beslutade dock att anställa den aktuella sökanden. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet, enligt 11 § medbestämmandelagen, varit skyldigt att på eget initiativ förhandla på nytt med arbetstagarorganisationerna innan kyrkonämnden beslutade att anställa kyrkoherden.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2008 nr 63:En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
  • AD 2017 nr 6:Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.
  • AD 2007 nr 98:Ett bolag har fattat beslut om neddragning av produktionen, vilket bl.a. inneburit att 35 arbetstagare kom att sägas upp. Bolaget har före beslutet förhandlat med den arbetstagarorganisation vars medlemmar direkt kom att beröras av uppsägningarna. Frågan om bolaget även varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot en annan arbetstagarorganisation, vars medlemmar inte direkt berördes av uppsägningarna. Arbetsdomstolen finner att bolaget varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen. Vidare uppkommer fråga om förhandlingsskyldigheten har fullgjorts. Domstolen uttalar att det i princip är arbetsgivaren som har bevisbördan för att han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen.
  • AD 2003 nr 40:Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför ett beslut om driftsinskränkning. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att det reella beslutet har fattats av ett utländskt moderbolag.
  • AD 2010 nr 52:En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en händelse i tjänsten omplacerats till andra arbetsuppgifter. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har det varit fråga om en särskilt ingripande omplacering som vidtagits utan att det har förelegat godtagbara skäl? - 2. Utgjorde omplaceringen en enligt 62 § medbestämmandelagen otillåten disciplinpåföljd? - 3. Har staten rättsstridigt orsakat arbetstagarens senare sjukskrivning och därigenom ådragit sig ansvar för ekonomisk skada? - 4. Har omplaceringen beslutats och verkställts innan förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen avslutats?
  • AD 1993 nr 24:Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen. - En arbetsgivare är sedan år 1982 medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bunden av kollektivavtal avseende löner och andra anställningsvillkor i förhållande till arbetstagarorganisationen A.A.rbetsgivaren är vidare bunden av ett år 1989 av arbetsgivaren ingånget kollektivavtal med arbetstagarorganisationen B avseende löner och andra anställningsvillkor. Oavsett huruvida de båda kollektivavtalen är s.k. konkurrerande kollektivavtal med företräde vid avtalstillämpningen för avtalet med organisationen A har arbetsgivaren funnits förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen (även) i förhållande till organisationen B, som när förhandlingsskyldigheten aktualiserades hade en medlem anställd hos arbetsgivaren.
  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.
  • AD 2017 nr 62:Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tillämpligt enbart på arbetstagare som är anställda för beredskapstjänst inom räddningstjänsten och inte på t.ex. heltidsanställda brandmän. Arbetstagarorganisationen har hos kommunalförbundet medlemmar som omfattas av kollektivavtal och medlemmar - heltidsanställda brandmän - som inte omfattas av det. -.Kommunalförbundet, som delat in räddningstjänsten i sex distrikt, har beslutat att tillsätta en ny distriktschef i ett distrikt utan att först förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 11 § medbestämmandelagen. I det distriktet, som bara har heltidsanställda brandmän, tillämpas inte kollektivavtalet med arbetstagarorganisationen. Arbetstagarorganisationen har dock en klar majoritet av de heltidsanställda brandmännen i distriktet som medlemmar. - Tillsättningsbeslutet har inte ansetts som en viktigare förändring av kommunalförbundets hela verksamhet. Kommunalförbundet har dock ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot arbetstagarorganisationen, eftersom det varit fråga om en viktigare förändring av kommunalförbundets verksamhet vid arbetsstället (distriktet) och arbetstagarorganisationen haft en betydande andel av de stadigvarande arbetstagarna i berörd yrkeskategori på arbetsstället som medlemmar.
  • AD 1993 nr 180:Våren 1991 överlät Malmö kommun samtliga aktier i det av kommunen helägda energibolaget. Fråga huruvida kommunen brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten i 11 § medbestämmandelagen genom att inte före beslutet om försäljningen påkalla och genomföra förhandlingar med berörd arbetstagarorganisation.
  • AD 2012 nr 26:Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten i 11 och 38 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna information till arbetstagarorganisationen om exakt antal inhyrda, arbetsuppgifter och kontraktsperiod för varje inhyrd samt vilken erfarenhet och utbildning varje inhyrd har.
  • AD 2000 nr 74:En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av ett brev som är ställt verkets generaldirektör och som innehåller kritik mot en tilltänkt myndighetschef. Förtroendemannens organisation gör i målet gällande att den anställde, sedan han avslutat det fackliga uppdraget och den tilltänkte chefen tillträtt som chef, med anledning av sin medverkan vid brevets tillkomst utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida och därvid bl.a. fråntagits arbetsuppgifter. Frågor om arbetsgivaren brutit mot 8 och 11 §§ medbestämmandelagen, 4 § förtroendemannalagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
  • AD 1993 nr 14:Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen rörande dels förberedande av ett sammanförande av företagets verksamhet med ett konkurrentföretags verksamhet, dels överlåtelse av maskiner och inventarier m.m., dels nedläggning av verksamheten och dels underhandsackord.

12 §  När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

13 §  Om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.

[S2]Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren endast tillfälligt inte är bunden av något kollektivavtal. Lag (1994:1686).

  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.
  • AD 2007 nr 94:Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.
  • AD 2002 nr 25:En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa misshandel från en arbetskamrats sida har efter långvarig sjukskrivning erbjudits att återgå i arbete. Sedan han avböjt de erbjudna arbetsuppgifterna sades han upp under åberopande av arbetsbrist. Fråga bl.a. om uppsägningen varit sakligt grundad.
  • AD 2016 nr 63:En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.

14 §  Finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldigheten enligt 11-13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med denna.

[S2]Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall arbetsgivaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation.

15 §  En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.

[S2]En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om

  1. skälen till de planerade uppsägningarna,
  2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
  3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,
  4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och
  5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

[S3]Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Lag (2007:402).

  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2015 nr 34:Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. - En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.

16 §  Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

[S2]I annat fall än som avses i 11-13 §§ skall, om parterna ej enas om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställning, när motparten är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till handa. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde.

[S3]Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

  • AD 2008 nr 62:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i samband med att det klarlagts att vissa fackligt organiserade arbetstagare avsåg att delta i en politisk strejk. Påståenden bl.a. om att arbetsgivaren med hot försökt förmå organisationens medlemmar att avstå från att delta i strejken. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivarens agerande, som grundat sig på en i god tro framförd uppfattning om strejkens lovlighet och konsekvenserna av ett deltagande, inte är att bedöma som en föreningsrättskränkning. - Även fråga om brott mot tidsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2007 nr 65:I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en visstidsanställning och ett vikariat. Fråga om anställningen varit en tillåten tidsbegränsad anställning i enlighet med teknikavtalet och en lokal överenskommelse eller ett otillåtet vikariat. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens regler om en arbetsgivares skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen när arbetsgivaren lämnat uppgift om att anställningen var ett vikariat och om arbetsgivaren därutöver gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen.
  • AD 2015 nr 34:Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. - En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.
  • AD 2014 nr 62:En kyrkoherde har avskedats. Fråga huvudsakligen om församlingen haft rätt att skilja kyrkoherden från anställningen, varvid bl.a. gjorts gällande att kyrkoherden ägnat en övervägande del av sin arbetstid åt privat affärsverksamhet. Även fråga om kyrkoherden omfattats av företagsledarundantaget i anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. I avskedandedelen även fråga om beräkningen av lönefordran med anledning av att Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet. Därutöver fråga om rätt till ränta på semesterersättning som utbetalats, rätt till allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen, rätt till viss bilersättning och om brott mot bilersättningsavtalet och slutligen om församlingen brutit mot 16 § tredje stycket medbestämmandelagen, genom att inte upprätta och tillställa förbundet protokoll från den lokala tvisteförhandlingen.
  • AD 2005 nr 65:Interimistiskt beslut om upphörande av anställning. - I mål om bl.a. ogiltigförklaring av uppsägning invänder arbetsgivarsidan att ogiltighetstalan förlorats på grund av preskription. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan uppkommer bevisfrågor vad avser tidpunkten för den centrala tvisteförhandlingens avslutande. Talan har väckts i tid endast för det fall domstolen kan godta förbundets uppfattning att förhandlingen ajournerats. Domstolen finner att utredningen på målets nuvarande stadium är sådan att det får anses mer eller mindre klart att talan är preskriberad. Yrkandet om interimistiskt förordnande har därför bifallits.

17 §  Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.

Rätt till information

18 §  Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.

19 §  Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.

[S2]Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.

  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.

19 a §  En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Lag (2005:392).

19 b §  Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte vägras skälig ledighet för att ta emot informationen. Lag (2005:392).

20 §  Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid förhandling enligt 14 § andra stycket skall skyldigheten fullgöras även mot central arbetstagarorganisation, i den mån informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.

[S2]Informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. Lag (2005:392).

21 §  Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning.

[S2]Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

[S3]Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532).

22 §  Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Kollektivavtal

23 §  Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

[S2]Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.

  • AD 2004 nr 61:Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse som träffades den 27 november 2001 förrän i samband med löneutbetalningar i februari 2002. Det är ostridigt i målet att ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form först den 18 januari 2002. Bl.a. fråga om vid vilken tidpunkt ackordsöverenskommelsen fått rättsverkan som kollektivavtal samt huruvida bestämmelsen i byggnadsavtalet § 3 c 2 om att en överenskommelse om prestationslön skall vara skriftlig innebär ett formkrav för sådana avtal eller endast utgör en ordningsföreskrift.
  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.
  • AD 1995 nr 79:Vid revisionsförhandlingar i ett landsting överlämnade den fackliga organisationen en handling med underlag för sina yrkanden. Landstingets företrädare överlämnade på arbetstagarpartens begäran en handling med minnesanteckningar från förhandlingen och upprättade ett protokoll, vari angavs att parterna hade kommit överens. Handlingarna med underlag och minnesanteckningar samt protokollet innehåller till en viss del likalydande sifferuppgifter. Varken handlingen med minnesanteckningar eller protokollet har underskrivits. Fråga dels om överenskommelse i anledning av revisionsförhandlingarna måste ha kollektivavtals form, dels om kollektivavtal har uppkommit.
  • AD 2019 nr 47:I samband med riksavtalsförhandlingar har en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation i ett justerat förhandlingsprotokoll tagit in en överenskommelse om att en viss skrivning ska intas i ett s.k. avtalstryck. Fråga om parternas överenskommelse har utgjort ett kollektivavtal och om arbetsgivarorganisationen i så fall har brutit mot kollektivavtalet genom att offentliggöra ett avtalstryck med en viss utformning.
  • AD 1995 nr 108:I ett företag har inför uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist upprättats en turordningslista. Listan har överlämnats till fackklubbens ordförande för granskning. Denne har därefter i brev lämnat ett för arbetsgivaren positivt besked om granskningen. Arbetsdomstolen finner att ett kollektivavtal därmed har kommit till stånd mellan arbetsgivaren och fackklubben. - Fråga huruvida lokalt träffade kollektivavtal rörande företrädesrätt till återanställning varit förenliga med det mellan SAF och PTK gällande trygghetsavtalet (numera ersatt av omställningsavtalet den 1 september 1994). - Arbetsdomstolen har ansett att inför förestående uppsägningar träffade kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning utgjort en sådan urholkning av arbetstagares rättigheter som måste anses stridande mot lagens grunder och därmed ogiltiga. I domen görs uttalanden rörande föreliggande begränsning i möjligheterna att göra avsteg från semidispositiva lagbestämmelser i eljest tvingande arbetsrättslig lagstiftning.

24 §  Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det är fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.

25 §  Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

25 a §  Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag. Lag (1991:681).

  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2007 nr 2:Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett cypriotiskt bolag och ett svensk fackförbund avseende ett på Bahamas registrerat fartyg, är ogiltigt. Avtalet ingicks efter det att fartyget försatts i blockad. Arbetsdomstolen finner att bahamansk rätt skall tillämpas på frågan om fackförbundet haft behörighet att ingå avtalet och att avtalet är ogiltigt på grund av bristande behörighet enligt den bahamanska rättsordningen. Arbetsdomstolen finner vidare dels att de bahamanska behörighetsreglerna inte kan lämnas utan avseende på grund av ordre public, dels att 25 a § medbestämmandelagen inte är tillämplig vid ogiltighet på grund av bristande behörighet. Därutöver också fråga om den av bolaget förda fastställelsetalan är tillåten och om domstolen ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

26 §  Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

[S2]Utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör han ej därmed att vara bunden av avtalet.

  • AD 2014 nr 31:Ett konditori var bundet av kollektivavtal. Fråga om konditoriet var skadeståndsskyldigt gentemot förbundet för att inte ha tillämpat kollektivavtalet på en konditor som inte var medlem i förbundet. Även fråga om konditorn haft rätt till vissa ersättningar som föreskrevs i kollektivavtalet. Arbetsdomstolen fann att kollektivavtalet inte hade tillämpats på arbetsplatsen och att kollektivavtalets villkor därför inte fyllt ut konditorns anställningsavtal.
  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

27 §  Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.

  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.
  • AD 1993 nr 61:I anställningsavtal har funnits regler om rätt för den anställde att disponera en av arbetsgivarens bilar på sin fritid. Arbetsgivaren har önskat avveckla bilförmånen. För att åstadkomma detta erbjöd arbetsgivaren ett engångsbelopp mot att den anställde avstod från bilförmånen. Några anställda accepterade erbjudandet. Anställda som avvisade erbjudandet sades upp med erbjudande om återanställning utan bilförmån. Är överenskommelserna om avveckling av bilförmånen ogiltiga enligt 27 § medbestämmandelagen såsom stridande mot kollektivavtalet? Är uppsägningarna sakligt grundade enligt 7 § första stycket anställningsskyddslagen?

28 §  När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

[S2]I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

[S3]När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

[S4]Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. Lag (1994:1686).

  • AD 2014 nr 69:Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
  • AD 1996 nr 12:Byggnadsstyrelsens verksamhet övergick år 1993 till bl.a. ett antal bolag. Ett av bolagen träffade före verksamhetens övergång, och innan byggnadsstyrelsens personal sagts upp, en överenskommelse med en central facklig organisation om bemanningen i den verksamhet som skulle övergå till bolaget. Arbetsdomstolen finner överenskommelsen utgöra en enligt anställningsskyddslagen tillåten avvikelse från bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning.

29 §  Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor efter det att uppsägningen annars skulle ha skett eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av uppsägningstiden.

30 §  Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

[S2]Har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till handa innan uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.

31 §  Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får domstol på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.

[S2]Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan säga upp samma avtal för egen del.

[S3]Finner domstol att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare eller organisation från förpliktelse enligt kollektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres. Lag (1977:532).

31 a §  Är en arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal som denna lag inte är direkt tillämplig på och träffar han därefter ett kollektivavtal enligt bestämmelserna i 23--24 §§ skall i de delar avtalen är oförenliga det senare avtalet gälla. Lag (1991:681).

  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Medbestämmanderätt genom kollektivavtal

32 §  Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.

[S2]I kollektivavtal om medbestämmanderätt kan parterna, med beaktande av vad som föreskrives i 3 §, bestämma att beslut, som annars skulle fattas av arbetsgivaren, skall fattas av företrädare för arbetstagarna eller av särskilt inrättat partssammansatt organ. Lag (1977:529).

  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.

Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal

33 §  Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om tillämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande påföljd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att verkställa beslut på arbetsgivarens vägnar.

[S2]Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i sådan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slutligt prövats.

[S3]Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och andra styckena, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eller bort inse detta. Lag (1977:529).

  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
  • AD 2009 nr 36:Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.

34 §  Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.

[S2]Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

[S3]Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Lag (1977:532).

  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • AD 2014 nr 81:Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har framställt yrkande om interimistiskt förordnande.
  • AD 2001 nr 78:Två montörer har beordrats att utföra elektriska installationsarbeten på övertid under en natt. De har fått använda del av den ordinarie arbetstiden morgonen därpå för nattvila. Med anledning av den tvist som uppkommer tar Arbetsdomstolen ställning till följande frågor. Kräver installationsavtalet samtycke av arbetstagarna till att arbeta övertid? Utgör ett eventuellt brott mot nattarbetsförbudet i 13 § arbetstidslagen även ett brott mot installationsavtalet eller grunderna för detta avtal? Har den lokala arbetstagarorganisationen utövat tolkningsföreträde? Har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på arbetstagarnas lön eller på deras kompensationsledighetssaldon för den tid som de har använt till nattvila?
  • AD 1998 nr 33:Fråga om schemaläggning för journalister vid en dagstidning. Ett lokalt kollektivavtal om arbetstiden har upphört efter uppsägning. Föreligger efterverkan? Har arbetstagarorganisationen lagt tolkningsföreträde utan fog?
  • AD 2009 nr 36:Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.
  • AD 2001 nr 75:Fråga huruvida flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal genom att ålägga piloter att tjänstgöra fler än tre nätter i följd, samt om bolaget i sammanhanget har åsidosatt facklig organisations tolkningsföreträde enligt medbestämmandelagen.

35 §  Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532).

  • AD 2003 nr 43:Fråga om visst krav på s.k. ackordstagartillägg var oskäligt i den mening som avses i 35 § medbestämmandelagen.
  • AD 2003 nr 90:Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening. Fråga även om han har haft rätt till lön för heltid, som angetts i anställningsbeviset, eller för den tid han faktiskt har arbetat, samt om utfående av lönekraven enligt 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

36 §  Arbetstagarpartens rätt enligt 33-35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats, utövas rätten av den centrala arbetstagarorganisationen.

37 §  Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Talan vid domstol skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Lag (1977:532).

Facklig vetorätt i vissa fall

38 §  Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid ska vara arbetstagare hos honom, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan.

[S2]Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita arbetstagare enligt lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer ett beslut.

[S3]Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verkställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena ska 14 § tillämpas.

[S4]Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan. Lag (2012:855).

  • AD 2019 nr 3:SAS har hyrt in flygplan med egen besättning, s.k. wet lease, från flera olika flygbolag utan föregående förhandling med Svensk Pilotförening (SPF). Efter förhandling har SAS betalat visst skadestånd för brott mot förhandlingsskyldighet till SPF. SPF har därefter väckt talan och yrkat skadestånd av SAS för brott mot förhandlingsskyldigheten avseende inhyrningarna från två av flygbolagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte funnits någon förhandlingsskyldighet avseende ett av flygbolagen då den inhyrningen omfattats av ett undantag från förhandlingsskyldigheten i § 21 i pilotavtalet mellan SAS och SPF samt att det som förekommit vid förhandlingen och SAS betalning av skadestånd innebär att SAS har fullgjort sin skadeståndsskyldighet avseende inhyrningen från det andra flygbolaget.
  • AD 2018 nr 50:Ett flygbolag i Sverige genomförde viss utbildning, line training, för piloter hos ett schweiziskt flygbolag. Under utbildningen flög piloterna det utbildande bolagets flygplan i kommersiell linjetrafik med en särskild instruktör ombord. Huvudsakligen fråga om piloterna under line training utförde arbete för det utbildande flygbolagets räkning eller i dess verksamhet och om bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten i 38 § medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling innan flygbolaget lät piloterna genomgå line training hos bolaget.
  • AD 2017 nr 6:Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.
  • AD 2012 nr 26:Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten i 11 och 38 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna information till arbetstagarorganisationen om exakt antal inhyrda, arbetsuppgifter och kontraktsperiod för varje inhyrd samt vilken erfarenhet och utbildning varje inhyrd har.
  • AD 1993 nr 123:Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) och de danska, norska och svenska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag samt en tillämpningsöverenskommelse till denna. Tvist huruvida SAS i visst fåll har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.

39 §  Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

[S2]Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

40 §  Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid sådan upphandling som avses i 39 § andra stycket har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som anges i de bestämmelser som räknas upp där.

[S2]Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, ska 39 § inte tillämpas. Lag (2016:1149).

Fredsplikt

41 §  Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål

  1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
  2. att åstadkomma ändring i avtalet,
  3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller
  4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.

[S2]Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.

[S3]Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig. Lag (1993:1498).

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2006 nr 58:En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda företaget. Företaget har gjort gällande bl.a. att tvisten mellan parterna är en rättstvist och att stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot en allmän rättsgrundsats om fredsplikt i rättstvister. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2004 nr 111:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2012 nr 13:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 1999 nr 65:Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
  • AD 1995 nr 77:En arbetsplats har en dag varit föremål för lovlig strejk och lockout. Fråga om arbetsgivaren på grund av lockouten haft rätt att göra avdrag på lönen för ett antal arbetstagare som den aktuella konfliktdagen skulle ha haft fridag.
  • AD 2012 nr 14:En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.
  • AD 2011 nr 95:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.

41 a §  En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i en stridsåtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete som har förfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete, som har förfallit till betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar i en strejk eller någon annan stridsåtgärd.

[S2]Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga stridsåtgärder. Lag (1993:1498).

  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2007 nr 94:Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.

41 b §  En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att kollektivavtal skall träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren eller företagarens familjemedlemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när en stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivavtal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar inte en arbetstagare från att delta i en anställningsblockad som riktar sig mot ett sådant företag och som har beslutats i behörig ordning av en arbetstagarorganisation.

[S2]Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är att anse som olovliga. Förändringar i anställnings- eller ägarförhållanden som har inträffat sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts skall inte beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd är att anse som olovlig enligt första stycket. Lag (2000:166).

  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.
Införd: SFS 1993:1498 (None)
Upphävd: SFS 1994:1686 (None)

41 c §  En stridsåtgärd som vidtas i strid mot 5 a § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är olovlig. Lag (2017:321).

/Träder i kraft I: 2019-08-01/

41 d §  En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare till stöd för krav i en fråga som är reglerad genom arbetsgivarens kollektivavtal

  1. om stridsåtgärden inte i behörig ordning har beslutats av arbetstagarens organisation,
  2. om stridsåtgärden inte har till ändamål att uppnå kollektivavtalsbundenhet mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen,
  3. om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren eller arbetsgivarens organisation om de krav som arbetstagarorganisationen ställer, eller
  4. om arbetstagarorganisationen kräver att arbetsgivaren ska tillämpa det kollektivavtal som organisationen vill uppnå på ett sådant sätt att det tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.

[S2]En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.

[S3]Den allmänna förhandlingsrätten i 10 § ska tillämpas vid förhandlingar enligt första stycket även om arbetstagarorganisationen saknar medlemmar som är anställda hos arbetsgivaren. Skyldigheten att förhandla gäller inte om det har funnits hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagarorganisationen.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på en stridsåtgärd som har till ändamål att stödja någon annans lovliga stridsåtgärd eller på en indrivningsblockad. Lag (2019:503).

/Träder i kraft I: 2019-08-01/

41 e §  En arbetsgivare eller en arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i en rättstvist.

[S2]En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.

[S3]Första stycket tillämpas inte på stridsåtgärder som omfattas av förbudet mot stridsåtgärder i rättstvister i 41 § första stycket 1.

[S4]Första stycket hindrar inte en indrivningsblockad. Lag (2019:503).

42 §  En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid en olovlig stridsåtgärd.

[S2]En organisation som själv är bunden av ett kollektivavtal är skyldig att, om en olovlig stridsåtgärd av en medlem förestår eller pågår, försöka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.

[S3]Om någon har vidtagit en olovlig stridsåtgärd, får ingen annan delta i den. Lag (2010:229).

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2017 nr 32:En arbetstagarorganisation, ett arbetarförbund, har för att få träffa ett kollektivavtal varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av ett kollektivavtal med arbetstagarorganisationer på tjänstemannasidan. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2004 nr 111:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
  • AD 2005 nr 110:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2012 nr 13:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2012 nr 14:En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.
  • AD 2011 nr 95:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.

/Upphör att gälla U: 2019-08-01/

42 a §  Bestämmelserna i 42 § första stycket ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

Trots första stycket ska 42 § första stycket tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2017:321).

/Träder i kraft I: 2019-08-01/

42 a §  Bestämmelserna i 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

[S2]Trots första stycket ska 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2019:503).

43 §  Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation att omedelbart taga upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.

[S2]Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.

/Upphör att gälla U: 2019-08-01/

44 §  Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet eller i särskilt avtal skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, skall den icke till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.

/Träder i kraft I: 2019-08-01/

44 §  Om en part vid en förhandling om kollektivavtal har begärt att en fråga som avses i 32 § ska regleras i avtalet eller i ett särskilt avtal, men frågan inte har blivit uttryckligt reglerad när avtalet sluts, ska frågan inte till följd av det slutna avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid en senare förhandling om reglering av frågan i ett särskilt avtal.

[S2]Första stycket ska inte tillämpas om det slutna kollektivavtalet har tillkommit efter en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare i en sådan situation som avses i 41 d §. Lag (2019:503).

Varsel

45 §  När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas.

[S2]Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

[S3]Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § tredje stycket.

[S4]Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Lag (2000:163).

  • AD 2004 nr 71:En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 § medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd utan att skriftligen varsla motparten minst sju arbetsdagar i förväg. Fråga om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 1999 nr 65:Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
Införd: SFS 2000:163 (None)
Ändrad: SFS 1993:1498 (None)

Medling

46 §  För medling i arbetstvister mellan å ena sidan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan en arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet. Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Lag (2013:615).

47 §  Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.

[S2]Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

[S3]En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet. Lag (2000:163).

47 a §  Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Lag (2000:163).

47 b §  Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

[S2]Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

[S3]Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registrering. När avtalet har registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte utses utan samtycke från parterna. Lag (2000:163).

48 §  En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall för det ändamålet kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till överenskommelse.

[S2]Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd. Lag (2000:163).

49 §  Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om möjligt föregås av samråd med parterna.

[S2]Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas. Lag (2000:163).

50 §  En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen. Lag (2000:163).

51 §  En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.

[S2]Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

[S3]Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

[S4]En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Medlingsinstitutet i särskilt fall medger det. Lag (2000:163).

52 §  Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att komma till en överläggning.

[S2]Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats till en förhandling inför medlare men inte infinner sig eller om parten på annat sätt underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Medlingsinstitutet på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.

[S3]Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får inte överklagas.

[S4]Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Ändrad: SFS 2000:163 (None)
Upphävd: SFS 2000:163 (None)

53 §  Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

[S2]Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

[S3]Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Skadestånd och andra påföljder

54 §  Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan sägs.

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2006 nr 123:Fråga om det förelegat vägande skäl för att stadigvarande förflytta en lärare mot hennes vilja på grund av två händelser som inträffat med två elever och om det förelegat grund för avskedande. Arbetsdomstolen finner inte visat att det förelegat vägande skäl till förflyttningen efter det att en lång tid passerat utan att kommunen vidtagit några åtgärder och finner att förflyttningen haft grund i lärarens religiösa tillhörighet. Arbetsdomstolen finner vidare att kommunen varit förhindrad att avskeda läraren på grund av den s.k. tvåmånadersregeln.
  • AD 1998 nr 6:Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om ett pensionstillägg som införts fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgå till en viss pilot. Denne pilot hade före den dagen blivit uppsagd från sin anställning på grund av att hans trafikflygarcertifikat återkallats av medicinska orsaker, men hans anställning upphörde först efter den dagen.
  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2009 nr 3:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i förhandlingsunderlaget vid lönerevisionsförhandlingar avidentifiera löneuppgifter m.m. avseende de arbetstagare som inte var med i den kollektivavtalsslutande organisationen. Även fråga om bolaget genom att uppmana ett antal av arbetstagarorganisationens medlemmar, att besvara om de var fackligt anslutna, om de ville att deras fackliga organisation skulle förhandla för dem eller om de ville att deras fackliga organisation skulle ha rätt att se deras individuella lön har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.

55 §  Vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 1998 nr 6:Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om ett pensionstillägg som införts fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgå till en viss pilot. Denne pilot hade före den dagen blivit uppsagd från sin anställning på grund av att hans trafikflygarcertifikat återkallats av medicinska orsaker, men hans anställning upphörde först efter den dagen.
  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 2009 nr 56:Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig komminister någon löneökning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande och gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Även fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken såvitt avser den ekonomiska skadan.
  • AD 2001 nr 82:Ett trettiotal chaufförer på ett åkeri har utfört övertidsarbete utan att få övertidsersättning utbetald i enlighet med kollektivavtalet. Åkeriets underlåtenhet att utbetala övertidsersättning har bedömts som brott mot kollektivavtalet i fråga om såväl medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen som utanförstående arbetstagare. Sedan flertalet av medlemmarna i arbetstagarorganisationen förklarat at de inte vill kräva övertidsersättning har organisationen framställt hela kravet såsom allmänt skadestånd för dess egen räkning. Arbetsdomstolen har bestämt det allmänna skadeståndet till arbetstagarorganisationen med utgångspunkt i den ekonomiska vinst som åkeriet gjort på förfarandet.

56 §  Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan tystnadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.

[S2]Om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller organisationen för skadan.

[S3]I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

57 §  Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.

[S2]Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgivaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst. Lag (1994:1686).

  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.

58 §  Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall han ersätta uppkommen skada.

59 §  Har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller överordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.

[S2]Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisations godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har krävt enligt 34 § andra stycket.

60 §  Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

[S2]Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.

[S3]I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna att återgå till arbetet. Lag (1992:440).

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.

61 §  Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2018 nr 25:Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till bolaget. Även fråga om det nya företaget är skadeståndsskyldigt mot logistikföretaget för att i strid med företagshemlighetslagen ha röjt och utnyttjat företagshemligheter som angripits av arbetstagarna.

62 §  Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underlåtenhet av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Detsamma gäller i fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan åläggas skadestånd.

[S2]Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.

  • AD 2010 nr 52:En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en händelse i tjänsten omplacerats till andra arbetsuppgifter. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har det varit fråga om en särskilt ingripande omplacering som vidtagits utan att det har förelegat godtagbara skäl? - 2. Utgjorde omplaceringen en enligt 62 § medbestämmandelagen otillåten disciplinpåföljd? - 3. Har staten rättsstridigt orsakat arbetstagarens senare sjukskrivning och därigenom ådragit sig ansvar för ekonomisk skada? - 4. Har omplaceringen beslutats och verkställts innan förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen avslutats?

Varselavgift

62 a §  Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

[S2]Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt 49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas att betala en förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

[S3]Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av Medlingsinstitutet. Talan skall väckas inom ett år från den dag varsel skulle ha lämnats eller, när det gäller förhöjd varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden vidtogs. Försummas det får talan inte väckas. Lag (2000:163).

Tvisteförhandling och rättegång

63 §  I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rätttegången i arbetstvister.

[S2]I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som är föreskrivet om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Överklagande av tingsrättens avgörande sker till Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas lagen om rättegången i arbetstvister med beaktande av första meningen i detta stycke.

[S3]I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket och 53 § tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om allmän domstols handläggning av mål om vitets utdömande. Lag (2000:163).

64 §  Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.

[S2]Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.

[S3]Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.

  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 2018 nr 7:Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön – förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.

65 §  Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.

  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.

66 §  Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.

[S2]I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 2018 nr 7:Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön – förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.

67 §  Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

68 §  Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten till talan.

  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.

69 §  Föreskrifterna i 33--35 och 39 §§ utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap.rättegångsbalken. Lag (1994:1686).

  • AD 2014 nr 81:Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har framställt yrkande om interimistiskt förordnande.
70 § har upphävts genom lag (1980:238).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1977:529) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Prop. 1976/77:137
    Omfattning
    ändr. 32, 33, 57 §§
    Ikraftträder
    1977-07-01

Lag (1977:532) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Prop. 1976/77:141
    Omfattning
    ändr. 21, 31, 34, 35, 37, 70 §§
    Ikraftträder
    1977-07-01

Lag (1980:238) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Prop. 1979/80:80
    Omfattning
    upph. 53, 70 §§
    Ikraftträder
    1981-01-01

Lag (1984:817) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna i 60 § tillämpas när skadeståndsskyldigheten har uppkommit efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas 60 § i dess äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:165
    Omfattning
    ändr. 41, 60 §§
    Ikraftträder
    1985-01-01

Lag (1991:306) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1991:681) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:162
    Omfattning
    ändr. 42 §; nya 25 a, 31 a §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:747) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1992:440) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. I fråga om skadeståndsansvar som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § i sin äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:155
    Omfattning
    ändr. 60 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1993:441) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:345, Prop. 1992/93:218, Bet. 1992/93:AU16
    Omfattning
    ändr. 38 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:1498) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Förarbeten
    Prop. 1993/94:67, Bet. 1993/94:AU4
    Omfattning
    upph. 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §; ändr. 4, 5, 41, 45, 57, 69 §§; nya 41 a, 41 b §§
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1994:1686) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:123, Prop. 1994/95:76, Bet. 1994/95:AU4
    Omfattning
    upph. 41 b §; ändr. 4, 5, 13, 15, 28, 57, 69 §§; nya 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (2000:163) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:149, Prop. 1999/2000:32, Bet. 1999/2000:AU5
Omfattning
upph. 52 §; nuvarande 49 § betecknas 52 §; ändr. 45, 46, 47, 48, 50, 51, den nya 52, 63 §§; nya 47 a, 47 b, 49, 53, 62 a §§, rubr. närmast före 45, 62 a §§
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2000:166) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:149
Omfattning
ändr. 4 §; ny 41 b §
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2005:392) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2004/05:261, Prop. 2004/05:148, Bet. 2004/05:AU9
Omfattning
ändr. 4, 20 §§; nya 19 a, 19 b §§
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2007:402) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1095) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:31, Prop. 2006/07:128, Bet. 2007/08:FiU7
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2010:229) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2009/10:211, Prop. 2009/10:48, Bet. 2009/10:AU5
Omfattning
ändr. 42 §; nya 41 c, 42 a §§
Ikraftträder
2010-04-15

Lag (2010:537) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2009/10:267, Prop. 2009/10:146, Bet. 2009/10:AU11
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2011:1033) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2011/12:4, Prop. 2010/11:150, Bet. 2011/12:FiU8
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2011-11-01

Lag (2012:855) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2012/13:53, Prop. 2011/12:178, Bet. 2012/13:AU5
Omfattning
ändr. 38, 41 c §§
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:615) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2012/13:284, Prop. 2012/13:143
Omfattning
ändr. 46 §
Ikraftträder
2013-08-01

Lag (2016:1149) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före den 1 januari 2017.
Förarbeten
Rskr. 2016/17:66, Prop. 2015/16:195, Bet. 2016/17:FiU7
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:321) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2016/17:226, Prop. 2016/17:107, Bet. 2016/17:AU9
Omfattning
ändr. 41 c, 42 a §§
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:362) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 2016/17:241, Prop. 2016/17:120, Bet. 2016/17:AU11
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2017-10-01

Lag (2019:503) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.
  2. Bestämmelserna ska inte tillämpas när det gäller en stridsåtgärd som har påbörjats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2018/19:283, Prop. 2018/19:105, Bet. 2018/19:AU13
Omfattning
ändr. 4, 42 a, 44 §§; nya 41 d, 41 e §§
Ikraftträder
2019-08-01