SOU 1995:115

Ny lag om europeiska företagsråd : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ny om lag europeiska företagsråd

SEIU] 1995:115 Delbetänkande av 1995 års Arbetsrättskommission

Wpjäg

50h

Doc

Wmin

Statens offentliga utredningar 1995 : 115

Arbetsmarknadsdepartementet

Ny lag om

europeiska företagsrâd

Delbetänkande av 1995 års Arbetsrättskommission Stockholm 1995

SOU och Ds kanköpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen.1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och infonnationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20083-X Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Leif Blomberg

Regeringen bemyndigade den 16 mars 1995 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla kommission med uppdrag att söka lösningar på

en de problem som arbetsmarknadens parter anser finns på arbetsrättens område.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den dagen direktören Tony Hagström att vara ordförande i kommissionen. Till ledamöter förordnades dag 1:e ombudsmannen Jack Elfving, för-

samma handlingschefen Kjell Eriksson, förhandlingschefen Markus Gustafsson, direktören Anders Hagman, direktören Gunnar Högberg, avtalssekreteraren Hans Karlsson, bitr. förbundsordföranden Göte Larsson, riksdagsledamoten Carina Moberg, förhandlingsdirektören Iréne Nilsson Carlsson, förhandlingschefen Isa Skoog och direktören Göran Trogen. Den 22 maj 1995 förordnades dåvarande kanslichefen, numera utvecklingskonsulten, Marita Norlin som ledamot i kommissionen. Till experter förordnades den 16 mars 1995 direktören Åke Berggren, hovrättsassessorn Gösta Ihrfelt och politiskt sakkunnige Staffan Kellerborg. Som sekreterare anställdes den 12 juni 1995 jur.kand. Anna Ekström.

Kommissionen har antagit namnet 1995 års Arbetsrättskommission.

Kommissionen överlämnar nu ett delbetänkande med förslag till ny lag om europeiska företagsråd. Kommissionen har konstaterat att den är enig om stora delar av det föreliggande förslaget, även om det föreligger åsiktsskillnader i några sakfrågor. Mot denna bakgrund har kommissionen beslutat att ställa sig bakom förslagets huvudinriktning.

Kommissionens arbete fortsätter.

Stockholm den 1 november 1995

Tony Hagström

Anna Ekström

Innehåll

Förkortningar m.m. 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsforslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Utredningsarbetet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Direktivet om inrättande ett europeiskt företagsräd 29 av . .

3 lnförlivandet av rådsdirektivet i svensk rätt 31 . . . . . . . . . 3.1 Allmänna utgångspunkter for vårt arbete 31 . . . . . . 3.2 Vissa speciella begrepp i direktivet 32 . . . . . . . . . . 3.2.1 Parternas självbestämmanderätt 32 . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Handelsflottan 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Företaget eller den centrala ledningen 33 . . . . . . . 3.2.4 Begreppet samråd 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Avtalet om europeiskt företagsråd eller motsvarande

förfarande 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Stupstocksreglerna 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.7 Sanktionerna i lagen 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Konsekvenser av våra förslag 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Specialmotivering 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 1995:30

Bilaga 2 Direktivet om inrättande ett europeiskt av företagsråd 9445EG; preliminär version

SOU 1995:1 15 Förkortningar 7

Förkortningar m.m.

Anställningsskyddslagen Lagen l 982280 om anställningsskydd Arbetstvistlagen Lagen 1974:371 om rättegången i

arbetstvister Direktivet Rådets direktiv av den 22 september

1994 om inrättandet av ett europeiskt

företagsråd eller ett förfarande i ge-

menskapsföretag och grupper av ge-

menskapsföretag för information till

och samråd med arbetstagare

9445EG

EES Europeiska ekonomiska samarbetsom-

rådet EGT Europeiska gemenskapernas officiella

tidning EU Europeiska Unionen Förtroendemannalagen Lagen 1974:358 om facklig förtro-

endemans ställning arbetsplatsen

LO Landsorganisationen i Sverige

Medbestämmandelagen Lagen 1976:580 om medbestäm-

mande i arbetslivet PTK Privattjänstemannakartellen Styrelserepresentationslagen Lagen 1987:1245 om styrelserepre-

sentation for de privatanställda Överlåtelsedirektivet Rådets direktiv den 14 februari

1977 om skydd för arbetstagares rät-

tigheter vid överlåtelse av företag,

verksamheter eller delar av verksam-

heter 77187EEG

Sammanfattning

1 detta delbetänkande lämnar 1995 års Arbetsrättskommission sitt förslag till en helt ny lag om europeiska företagsråd. Lagförslaget bygger ett EG-direktiv rätt till samråd med och information

om till anställda i stora företag och koncerner som har etablerats i flera EES-länder. Samrådet och informationen skall ske mellan företaget och det europeiska företagsrådet, består

som av representanter för de anställda. Om det rör sig om en koncern, skall företagets skyldigheter fullgöras av det kontrollerande företaget, dvs. i normalfallet koncernens moderbolag.

Syftet med direktivet är att förbättra arbetstagarnas rätt till samråd och information i sådana företag och koncerner.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit att i så stor utsträckning som möjligt använda oss av det invanda arbetsrättsliga

svenska systemet. Ett exempel detta är att har låtit de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna bära en del rättigheter som de inte har enligt direktivet.

Många bestämmelser i direktivet är sådana att direktivets syfte inte kan uppnås, om de inte införs ett förhållandevis likartat sätt i de olika EES-länderna. En utgångspunkt för vårt arbe-

annan te har därför varit att låta lagförslaget ligga så nära direktivet

som möjligt, när det gäller bestämmelser gränsöverskridande natur.

Lagens uppbyggnad

Lagen är liksom direktivet uppbyggd följande sätt.

Om företaget eller koncernen har träffat ett avtal samråd

om och information redan innan lagen träder i kraft, gäller inte lagen över huvud taget för företaget eller koncernen.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning l 0

Om det inte finns något sådant avtal, gäller bestämmelserna i

1 19 och 31 37 för de förhandlingar som arbetstagarnas

- förhandlingsdelegation och företaget eller det kontrollerande före-

taget kan föra ett avtal samråd och information.

om om

avtal europeiskt företagsråd eller ett annat för-

Om ett om om farande träffas, gäller bestämmelserna i 31 37 för detta avtal.

Om arbetstagarna begär ett avtal europeiskt företagsråd,

företaget eller det kontrollerande företaget inte går med men denna begäran inom viss tid, skall de s.k. stupstocksreglema i

en 20 30 börja gälla. Dessutom gäller i sådana fall bestämmel-

i 31 37 §§. serna -

Slutligen skall nämnas att bestämmelserna i 13 § om hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall utses troligen kommer att

tillämpas i betydligt större utsträckning än övriga bestämmelser i

lagen. Detta hänger med att bestämmelserna i den svens-

samman ka lagen skall tillämpas när det gäller hur de svenska ledamöterna

i arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall utses, oavsett om företaget eller koncernen är svensk eller utländsk.

Lagens bestämmelser

l de inledande bestämmelserna att lagen gäller för företag

anges eller koncerner har verksamhet i minst två EES-länder. Före-

som

eller koncernen skall så stora att det finns sammanlagt taget vara minst 1 000 arbetstagare, minst 150 arbetstagare i vart och

varav

minst två EES-länder. Med EES-länderna alla stater ett av menas

är bundna EES-avtalet utom Storbritannien. som av

Om det redan finns ett avtal gränsöverskridande samråd

om och information i företaget eller koncernen, när lagen träder i

kraft, gäller lagen inte alls.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning 1 I

Företagets ansvar

En viktig bestämmelse finns i ll § och anger att företaget i en koncern det kontrollerande företaget eller moderbolaget aktivt skall verka för att ett europeiskt företagsråd eller liknande inrättas. Detta ansvar har valt att lägga hos företaget och inte som det

sägs i direktivet den centrala ledningen. l en koncern skall

ansvaret fullgöras av det företag som är kontrollerande i förhållande till andra företag inom koncernen, vanligtvis moderbolaget. Flera bestämmelser i lagen handlar hur det skall avgöras

om om ett företag kan utöva ett bestämmande inflytande över andra företag och därmed vara ett s.k. kontrollerande Företag.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

I lagen ges bestämmelser för hur arbetstagarnas förhandlingsdelegations skall utses. Vi har valt att i så stor utsträckning möj-

som ligt använda oss av det system som har utvecklats i lagstiftningen om styrelserepresentation för de anställda. Reglerna skall användas så fort svenska arbetstagare utses, oavsett om företaget eller koncernen är svensk eller utländsk. Skäliga kostnader för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna utföra sina uppgifter skall ersättas av företaget.

Förhandlingar och avtal europeiskt företagsråd

om Företaget eller det kontrollerande företaget moderbolaget skall påkalla förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation i syfte att träffa ett avtal om europeiskt företagsråd. Parterna är fria att ingå vilka avtal de vill, men vissa frågor måste behandlas, t.ex. vilka företag eller verksamheter som omfattas av avtalet. Parterna kan också komma överens ett annat förfarande för samråd och

om information.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning 12

Stupstocksreglerna

Om parterna inte kommer fram till ett avtal, slår lagens stupstocksregler till. I dem detaljerade föreskrifter om hur arbets-

ges tagarnas europeiska företagsråd skall se ut, vilka frågor som företagsrådet skall ha rätt till samråd och information om osv.

Övriga bestämmelser

Avslutningsvis flera bestämmelser rättskapacitet, skydd för

ges om arbetstagarrepresentanter, tystnadsplikt, rättegång m.m.

Lagen föreslås träda i kraft den 22 september 1996. Avsikten är att direktivet skall införlivas i alla EES-länder samtidigt den dagen.

SOU l995zll5 13

Författningsforslag

Förslag till Lag 1996:000 europeiska företagsråd

Härmed föreskrivs följande

Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande for samråd och information i företag eller koncerner som har etablerats i minst två EES-länder. Syftet är att ge arbetstagarna i sådana företag en forbättrad rätt till information och samråd.

Med EES-länder avses i denna lag

dels staterna i Europeiska Unionen med undantag för Förenade - Kungariket Storbritannien och Nordirland,

dels de övriga stater som omfattas av EES-avtalet. -

2 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation bildas enligt bestämmelserna i 12 13 §§. Arbetstagarnas forhandlingsdelegation

har till uppgift att tillsammans med företaget, eller det kontrollerande företaget i en koncern, träffa ett avtal om europeiskt företagsråd eller om ett annat förfarande for samråd och information.

Lagens tillämpningsområde

3 § Denna lag gäller for företag och koncerner som

dels bedriver verksamhet i minst tvâ EES-länder, -

SOU 1995: l 15 F ötfattningsförslag l 4

dels har minst l 000 arbetstagare i EES-länderna, varav minst - 150 arbetstagare finns i vart och minst två EES-länder.

ett av

Antalet arbetstagare beräknas som ett medeltal av antalet helårs heltidsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren.

4 § Denna lag gäller inte för företag eller koncerner där det vid tiden för lagens ikraftträdande finns gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare, som omfattar alla arbetstagare i EES-länderna.

Sådana avtal får förnyas utan att lagen därmed blir tillämplig.

5 § Företags eller koncerners verksamheter religiös,

som är av vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

Vissa definitioner

6 § I denna lag avses med

företag ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi - en som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

kontrollerande företag ett företag som kan utöva ett bestäm- mande inflytande över ett annat företag, det kontrollerade företa- 861,

koncern företag där minst ett kontrollerande före- - en grupp av tag och minst ett kontrollerat företag ingår.

7 § Om inte annat visas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller annans namn

har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra företagets styrelse,

kontrollerar majoriteten de röster är knutna till det

av som andra företagets aktiekapital eller

SOU 1995:1 15 Författningsförslag 15

äger majoriteten av det andra företagets aktiekapital.

8§ Om flera företag inom en koncern anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, skall i första hand det företag som avses i 7 § 1 och i andra hand det företag som avses i 7 § 2 anses som kontrollerande företag, om det inte visas att ett annat företag kan utöva ett bestämmande inflytande.

9 § Sådana investmentbolag som avses i artikel 3.5 eller 3.5

a c i rådets förordning EEG 406489 den 21 december 1989

nr av om kontroll av företagskoncentrationer skall inte kon-

anses vara trollerande företag i förhållande till andra företag grund

av aktieinnehav, även om kraven i 7 § är uppfyllda.

10 § En konkursförvaltare, god eller likvidator vidtar

man som åtgärder enligt bestämmelserna i konkurslagen 1987:672, aktiebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstiftning skall vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Företagets ansvar

11 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall aktivt verka för inrättandet ett europeiskt företagsråd eller förfarande för

av information och samråd.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

Bildandet av arbetstagarnas förhandlingsdelegatiøn

12 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bildas

när företaget eller ett kontrollerande företag tar initiativ till förhandlingar om ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för samråd och information,

1995:1 15 F örfattningsförslag 16 SOU

när minst 100 arbetstagare, eller behöriga representanter för dem, vid minst två företag eller verksamheter i minst två EESländer begär sådana förhandlingar.

Företaget eller det kontrollerande företaget skall tillhandahålla uppgifter antalet anställda i olika EES-länder.

Sammansättning

13 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bestå av minst

och högst 17 ledamöter eller det högre antal företaget eller tre som det kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall minst

företräda arbetstagarna i varje EES-land där företaget har verken samhet. När det gäller koncerner skall minst en ledamot företräda arbetstagarna i varje EES-land där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag finns.

Sedan minst företrädare för arbetstagarna i varje EES-land

skall de återstående platserna fördelas proportionellt i har utsetts, förhållande till antalet anställda i varje EES-land.

Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

skall den svenska ledamoten utses den lokala arbetsom annat, av tagarorganisation är bunden kollektivavtal i förhållande till

som av företaget och företräder det största antalet de kollektivav-

som av talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer, skall den ordning för utseende av arbetstagar-

finns angiven i 8 § andra, tredje och femte representanter som styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentation för de priva-

om tanställda gälla i tillämpliga delar.

Om företaget inte är bundet kollektivavtal i förhållande till

av någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses

den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om av som inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat.

Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala

arbetstagarorganisationer tillhör samma huvudorganisation

som

anses som en organisation.

SOU 1995: 115 F ärjfattningsförslag 17

Arbetstagarnas Förhandlingsdelegation skall underrätta Företaget eller det kontrollerande företaget sin sammansättning. om

Kostnader

14§ Kostnaderna För att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna utföra sina uppgifter skall bäras Företaget eller det av kontrollerande företaget, i den mån kostnaderna är skäliga.

Förhandlingar om europeiskt företagsråd

l5§ Företaget eller det kontrollerande företaget skall påkalla Förhandlingar med arbetstagarnas Förhandlingsdelegation ett om avtal om europeiskt företagsråd eller om ett annat Förfarande För information och samråd. Förhandlingarna skall syfta till att nå överenskommelse en om de närmare riktlinjerna För ett europeiskt Företagsråd eller ett annat Förfarande För information och samråd.

Vid Förhandlingarna kan arbetstagarnas Förhandlingsdelegation

biträdas av experter den själv utser. som

l6§ För att arbetstagarnas Förhandlingsdelegation skall kunna ingå ett avtal om europeiskt Företagsråd eller ett annat Förfaom rande För samråd och information till arbetstagarna, måste än mer hälften av ledamöterna i delegationen det. enas om

17§ Arbetstagarnas Förhandlingsdelegation kan, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda sådana Förhandlingar som avses i 15 § eller att, med syfte att inte ingå något avtal, av-

bryta pågående Förhandlingar.

En ny begäran om att sammankalla Förhandlingsdelegation en kan göras tidigast två år efter ett sådant beslut, inte parterna om kommer överens något annat. om

15 Författningsförslag 18

SOU 1995:]

Avtal om europeiskt företagsråd

18 § l avtal europeiskt företagsråd skall, utan att det på-

ett om verkar parternas självbestämmanderätt, fastställas

vilka företag eller verksamheter som skall omfattas av avtalet,

det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamöter, Fördelning platser och mandatperiod,

det europeiska företagsrådets uppgifter och förfarandet för information och samråd,

platsen för det europeiska företagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

vilka ekonomiska och materiella resurser som skall ställas till det europeiska företagsrådets förfogande samt

avtalets löptid och omförhandlingsförfarande.

19 § I stället för ett avtal företagsråd kan parterna avtala om

om riktlinjerna för inrättandet ett annat förfarande för samråd och

av information. Sådana riktlinjer skall omfatta dels information till arbetstagarnas representanter, särskilt gränsöverskridande frå-

betydande inverkan arbetstagarnas intressen, gor som har en dels hur arbetstagarrepresentanterna skall ha rätt att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Stupstocksreglerna

När stupstocksreglerna skall tillämpas

20 § Bestämmelserna i 21 30 inrättande av ett europe-

- om iskt företagsråd skall tillämpas om

företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas

förhandlingsdelegation kommer överens om det,

företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom sex månader från den begäran som avses i 12

SOU 1995: 115 F örfattningsförslag 19

Företaget eller det kontrollerande Företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en överenskommelse om europeiskt företagsrâd inom tre år från den begäran i 12 § som avses eller ett avtal som har träffats enligt bestämmelserna i denna lag upphör att gälla och ett nytt avtal inte har träffats inom måsex nader från upphörandet.

Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet

21 § Ett europeiskt företagsråd för samråd med och information till arbetstagarna skall inrättas. Det europeiska Företagsrådet skall bestå minst tre och högst av 30 ledamöter. Företagsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning. Det europeiska Företagsrådet kan inom sig utse ett arbetsutskott som består av högst tre ledamöter.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

22 § I det europeiska Företagsrådet skall finnas minst företräen dare för arbetstagarna i varje EES-land där företaget, det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna i Företagsrådet fördelas så att en ytterligare ledamot utses för varje medlemsstat där minst 25 % men mindre än 50 % av företagets eller koncernens anställda finns, två ytterligare ledamöter utses för varje medlemsstat där minst 50 % men mindre än 75 % företagets eller koncernens av anställda finns eller tre ytterligare ledamöter utses för den medlemsstat där minst 75 % av företagets eller koncernens anställda finns. Om inte de lokala arbetstagarorganisationema kommer överens om annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbetsav tagarorganisation som är bunden kollektivavtal i förhållande till av

1995:115 Författningsförslag 20

SOU

företaget och företräder det största antalet av de kollektivav-

som talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer, skall den ordning för utseende arbetstagar-

finns angiven i 8 § andra, tredje och femte representanter som styckena lagen 1987:1245 styrelserepresentation för de priva-

om tanställda gälla i tillämpliga delar.

Om företaget inte är bundet kollektivavtal i Förhållande till

av någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses

den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om av som

inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om

annat.

Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala

arbetstagarorganisationer tillhör huvudorganisation

som samma

anses som en organisation.

Det europeiska företagsrådets uppgifter

23 § Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till samråd och

information endast i frågor som berör

hela företaget, -

koncernen eller -

minst tvâ dessas verksamheter eller företag som är belägna - av i olika medlemsstater.

När det gäller sådana företag eller koncerner avses i 34

som

skall det europeiska företagsrådets befogenheter begränsas till de

frågor som berör

samtliga verksamheter eller företag ligger inom EES-län-

som dema eller

de berör minst två verksamheterna eller företa-

frågor som av

ligger inom EES-ländema. gen som

24 § Det europeiska företagsrådet skall fortlöpande underrätta företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning.

SOU 1995: I 15 F örfattningsförslag 21

Rätt till samråd och information

25 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall minst en

året sammantráffa med det europeiska företagsrådet och gång om därvid ge information och samråda om utvecklingen i företagets eller koncernens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter.

Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge det europeiska företagsrådet en skriftlig rapport om de förhållanden som mötet skall handla om.

Mötet skall särskilt handla om följande Förhållanden, nämligen

företagets eller koncernens struktur,

företagets eller koncernens ekonomiska och finansiella situation,

den förväntade utvecklingen i företagets eller koncernens verksamhet, produktion och försäljning,

sysselsättningsläget och dettas förmodade utveckling,

investeringar och betydande organisationsförändringar,

införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

produktionsöverföringar,

fusioneringar,

9. nedskärningar eller nedläggning av företag, verksamheter eller betydande delar av dessa samt

lO. kollektiva uppsägningar.

26 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt vid omlokalisering, nedläggning verksamheter eller

av företag eller kollektiva uppsägningar.

Företaget eller det kontrollerande företaget skall sammantráfa med arbetsutskottet för att informera och samråda med detta, om arbetsutskottet begär det. Vid sådana sammanträffanden har dessutom de medlemmar i det europeiska företagsrådet som har valts eller utnämnts av de verksamheter eller företag är direkt be-

som rörda av åtgärderna rätt att delta.

F örfattningsförslag 22

SOU 1995:1 15

InFör mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet skriftlig rapport de Förhållanden som mötet

en om skall handla Arbetstutskottet har rätt att yttra sig över rappor-

om. ten.

Om det inte finns något arbetsutskott, gäller kraven underrättelse, samråd och information i Förhållande till det europeiska

Företagsrådet.

Regler för det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

27 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas

experter som de själva utser. av

28 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet har rätt att sammanträda enskilt inFör sammanträffanden med Företaget eller det kontrollerande Företaget.

Därutöver har det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet rätt att sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

29 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet skall informera representanterna för arbetstagarna vid Företaget eller det kontrollerande Företaget innehållet i och utgången av informa-

om tions- och samrådsFörfarandet. Om det inte Finns några arbetstagarrepresentanter, skall samtliga arbetstagare informeras.

Kostnader 30 § Det europeiska Företagsrådets och arbetsutskottets kostnader skall bäras Företaget eller det kontrollerande Företaget, i den

av mån kostnaderna är skäliga.

SOU 1995:1 l5 Författningsförslag 23

Övriga bestämmelser

31 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företagsråd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett europeiskt företagsråd börjar verka övertar det alla rättigheter och skyldigheter från arbetstagarnas förhandlingsdelegation och inträder som part i avtalet om europeiskt företagsråd.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

32 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 6 8 lagen

- 1974:358 facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen

om skall gälla motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter som är anställda i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

Tystnadsplikt

33 § Företaget eller det kontrollerande företaget får föreskriva tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som under tystnadsplikt har mottagit information för ett europeiskt företagsråds räkning, får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsrådet och till företagsrådets experter. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för dem.

Detta gäller även för ledamöter av arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för samråd och information enligt denna lag.

Ansvaret för förpliktelserna

34 § Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte

Författningsförslag 24

i något EES-land och företaget eller det kontrollerande företaget har ett företag med säte i Sverige att fullgöra dessa förplik-

utsett telser, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska före-

taget.

Om företaget eller det kontrollerande Företaget inte har säte i något EES-land och inte heller har utsett något företag i något EES-land, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska företaget, det inom Företaget eller koncernen finns fler arbets-

om tagare i Sverige än i något annat EES-land.

Skadestånd

35 § Den bryter mot denna lag eller mot ett avtal om euro-

som peiskt företagsråd eller ett annat förfarande för information

om skall ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 54 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket och 61 62

- lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen dessa bestämmelser skall vad som sägs

arbetsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag om

och vad arbetstagarorganisation gälla även för det

som sägs om europeiska företagsrådet, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

för information till och samråd med arbetstagare. eller annat organ

Om det inte finns något europeiskt foretagsråd eller arbetsta-

förhandlingsdelegation kan föra talan enligt denna lag, garnas som är företaget eller det kontrollerande företaget skadeståndsskyldigt gentemot de arbetstagarorganisationer i förhållande till vilka det är bundet kollektivavtal.

Rättegång

36 § Mål tillämpningen denna lag skall handläggas enligt

om av lagen 1974:371 rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen nämnda lag skall vad som sägs om ar-

av betsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och

SOU 1995:1 15 Författningsförslag 25

vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

eller annat organ för information till och samråd med arbetstagare. Vad där

som sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal

som avses i denna lag.

Trots vad som sägs i 2 kap. 1 § lagen 1974:371 rätte-

om gången i arbetstvister, skall mål tillämpningen stupstocks-

om av reglerna i 21 30 §§ handläggas Arbetsdomstolen första

- av som domstol.

37 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, skall 64

- 65 och 69 § lagen 1976:580 medbestämmande i arbets-

om livet gälla i tillämpliga delar. Den tid enligt 65 § inom vilken

talan senast skall väckas, skall dock åtta månader.

vara

Denna lag träder i kraft den 22 september 1996.

SOU l995zll5 27

Utredningsarbetet

Vårt uppdrag framgår våra direktiv, bilaga

av se Av våra direktiv framgår att i första hand skulle undersöka direktivet

om om europeiskt företagsråd kunde införlivas branschvisa

genom t.ex. kollektivavtal. Först det i praktiken visade sig

om att det saknades

förutsättningar för avtalslösningar, skulle kommissionen föreslå de lagändringar som behövs.

I enlighet med våra direktiv har valt så

att långt som möjligt

avvakta en avtalslösning. Om det skall finnas någon

rimlig tids-

mässig möjlighet att genomföra lagstiftning, måste emellertid

ett lagförslag föreläggas remissinstanserna Vi har denna bak-

nu. mot grund valt att i detta läge lägga fram förslag till lag

ett om europeiskt företagsråd. I detta delbetänkande vi våra för-

presenterar slag.

2¶Direktivet om inrättande ett

europeiskt företagsråd

Rådets direktiv av den 22 september 1994 inrättandet ett om av europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare i det följande direktivet antogs den 22 september 1994. Det gäller för de fjorton medlemsstater i EU omfattas som av Maastrichtfördraget, dvs. alla EU-länder utom Storbritannien, och det har kommit till efter samråd med arbetsmarknadens parter Europanivå i enlighet med det sociala protokollet till Maastrichtfördraget. Direktivet är att betrakta förhandsom en lingsprodukt. Bakom direktivet ligger ett enormt arbete; det har föregåtts av mer än 20 års ansträngningar. Direktivet har fogats till vårt förslag bilaga som Direktivet har också kommit att bli gällande för de stater som omfattas av EES-avtalet utan att medlemmar i EU. Dess vara närmare tillämpningsområde framgår av l § i vårt lagförslag och

specialmotiveringen härtill.

Det sätt vilket direktivet kan komma att implementeras med de olika rättsordningarna har diskuterats inom arbetsgrupp en som har inrättats EG-kommissionen. Vi har följt arbetsgrupav noga pens verksamhet. 1 stora stycken innehåller direktivet bestämmelser inte kan som fungera om de inte ungefär tillämpning i alla länder ges samma där de skall gälla. Detta ställer speciella krav den svenska lagstiftningen. 1 andra delar står det de olika länderna fritt att införa

1995:115 Direktivet inrättande av ett 30 SOU om

de regler de finner lämpliga. Vi har strävat efter att i specialmotiveringen särskilt vilka bestämmelser lämnar ett spelrum

ange som för lagstiftaren i Sverige.

Direktivet skall införlivat med staternas rättsordningar

vara senast den 22 september 1996.

3¶Införlivandet av rådsdirektivet i

svensk rätt

För knappt hundratalet stora företag och koncerner i Sverige kan den nu föreslagna lagen tänkas b1i tillämplig i sin helhet grund av företagets eller koncernens hemvist här. Det finns emellertid anledning att anta att flertalet av dem vid denna lags ikraftträdande kommer att ha tecknat avtal undantar dem från lagens

som tillämpningsområde.

I andra svenska företag ingår i utländska företag eller kon-

som cerner kommer främst reglerna utseende ledamöter i arbets-

om av

tagarnas förhandlingsdelegation enligt denna lag att bli tillämplig,

nämligen när de svenska ledamöterna i utländska förhandlingsdelegationer skall utses.

3.1¶Allmänna för vårt arbete

utgångspunkter

Vi har haft mycket snäva tidsramar för vårt arbete att åstadkomma en lagstiftning i ämnet. Detta beror på att vi har valt att i det längsta avvakta om arbetsmarknadens parter i rimlig tid skulle kunna implementera direktivet avtal.

genom

Vi har valt att genomgående lägga lagförslaget nära de existerande svenska lösningarna och i så stor utsträckning möjligt

som använda oss av väl inarbetade lösningar i andra arbetsrättsliga lagar. Detta beror inte bara på tidsnöd, utan fastmer att vi

anser

att de beprövade inhemska lösningarna bara skall frångås det

om finns sakligt motiverade skäl för det.

Av motsvarande skäl har valt att lägga ett förslag till lag

möjligt avviker från direktivet. Vi har med andra som så litet som 0rd inte annat än i särskilda fall föreslagit regler som går utöver vad direktivet föreskriver.

Vi har slutligen valt att utforma delbetänkandet så att tyngdpunkten ligger i specialmotiveringarna till de föreslagna enskilda lagbestämmelserna. Detta har framstått mest ändamålsenligt

som med hänsyn till att lagförslaget så nära anknyter till direktivet.

3.2¶Vissa speciella begrepp i direktivet

3.2. 1 Partemas älvbestämmanderätt

En viktig aspekt på bestämmelserna samråd och information,

ofta framhålls från ledande företrädare för EU, är att dessa som bestämmelser skall främja den dynamik anses nödvändig för

som tillväxten i Europa. Bestämmelserna skall med andra 0rd inte hindra utan stimulera utvecklingen. 1 detta ligger att parterna måste ha så stor frihet möjligt att utforma de avtal som avses här

en som

det är bäst i det enskilda fallet.

sätt som

Det skall också framhållas att bestämmelsen i direktivet och

vårt lagförslag att parternas självbestämmanderätt inte skall

- om påverkas är ett uttryck för den s.k. subsidiaritetsprincipen. Besluten skall fattas på den nivå är lämplig, i detta fall av parterna

som

själva.

Principen parternas självbestämmanderätt utvecklas ytterli-

i specialmotiveringen till 18

gare

3.2.2¶Handelsflottan

Direktivet i artikel 1.5 att medlemsstaterna har möjlighet att

anger undanta besättningsmedlemmar i handelsflottan från direktivets tillämpning. Vi har valt att föreslå att denna möjlighet inte utnytt-

SOU 1995:1 15 Införlivandet företagsrådsdirektivet i 33

jas i Sverige. Det kan här noteras att regeringen vid implementeringen det s.k. överlåtelsedirektivet gjorde samma bedömning.

3.2.3¶Företaget eller den centrala ledningen

Det centrala pliktsubjektet i direktivet är den centrala ledningen. Det är på denna instans som ansvaret enligt direktivet läggs. Samtidigt lämnar direktivet öppet för medlemsstaterna inom di-

att rektivets bestämma vilka regler skall gälla för den

ramar - som centrala ledningen.

Vi har här valt att genomgående ange att ansvaret för att förpliktelserna fullgörs läggs företaget eller det kontrollerande företaget. Detta beror på att det i svensk rätt med undantag för situationer är helt annorlunda än denna inte förekommer att

som

i arbetsrättsliga frågor läggs ett visst organ inom en ansvar juridisk person jfr i denna del vad som sägs om begreppet arbetsgivaren i SOU 1994:141 84 ff. En reglering som innebär att

s. allt läggs den juridiska personen blir också avsevärt

ansvar enklare än reglering tvingar lagstiftaren att så att säga gå.

en som

i de olika skiftande organisationer som kan finnas och peka ut vem eller vilka som skall bära ett ansvar.

Detta ställningstagande ligger i linje med vad har angivit om vår strävan att lägga lagen så nära det existerande svenska systemet möjligt. Men vi bedömer det också som mest effektivt

som från genomforandesynpunkt.

3.2.4 samråd

Begreppet

l direktivet används begreppet samråd engelska consultations.

- Härmed avses ett förfarande för kommunikation mellan parterna, med direktivets ord ett utbyte av åsikter och upprättande av en dialog mellan arbetstagarrepresentanterna och företaget eller det kontrollerande företaget. Det finns här anledning reglerna

att se

Införlivandet av företagsrâdvdirektivet i 34

som ett betydelsefullt redskap för arbetstagarinflytande i koncerner.

Visserligen får begreppet samråd anses innefatta ett mindre långtgående krav arbetsgivaren än vad som följer den

av svenska lagstiftningen om t.ex. skyldighet att påkalla förhandling. Vi vill emellertid med styrka framhålla att lagen lägsta god-

anger en tagbar standard. Det står parterna fritt att avtala om längre gående krav samarbetet än vad som ligger i begreppet samråd.

3.2.5¶Avtalet om europeiskt företagsråd eller mot-

svarande förfarande

Avtal som har träffats enligt lagens regler om europeiskt företagsråd eller motsvarande förfarande kan, som ser det, inte anses som ett kollektivavtal enligt svenskt rätt. Visserligen ingås de

av på ena sidan åtminstone i normalfallet en arbetsgivare. På

- andra sidan ingås emellertid avtalet alltid av en juridisk person

som kallas arbetstagarnas förhandlingsdelegation och inte

som torde uppfylla medbestämmandelagens krav arbetstagarorganisation.

För att de avtal om europeiskt företagsråd eller motsvarande förfarande som avses i lagen skall utgöra kollektivavtal måste enligt vår bedömning en särskild lagregel härom införas. Vi har valt att inte föreslå någon sådan regel. 1 stället får avtalen behandlas med det regelsystem som den av oss föreslagna lagen tillhandahåller, ett regelsystem som i många men inte alla delar motsvarar vad som gäller för kollektivavtal.

Det sagda hindrar inte att de avtal träffats före lagens ik-

som raftträdande kan utgöra kollektivavtal, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda jfr främst 23 § medbestämmandelagen.

SOU 1995:1 15 Införlivandet av företagsrådsdirektivet i 35

3.2.6¶Stupstocksreglerna

Lagförslaget är upplagt så att det ger flera nivåer. En nivå föreligger när ett avtal om samråd och information har träffats före lagens ikraftträdande; i så fall gäller inte lagen över huvud taget.

En annan nivå föreligger då ett avtal om europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande för samråd och information har ingåtts. I sådant fall blir lagen, med undantag för stupstocksreglerna, tilllämplig.

En tredje nivå föreligger då enligt 20 § stupstocksreglerna slår till. l sådana fall tillämpas lagen i dess helhet.

Uttrycket stupstocksregler är oortodoxt. Vi motiverar varför vill använda det i specialmotiveringen till rubriken före 20

3.2.7¶Sanktionerna i lagen

Direktivet och därmed lagen är uppbyggda så att det så att säga finns två nivåer på sanktioner. Den första sanktionsnivån inträder när företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas Förhandlingsdelegation inte kommer överens om inrättandet av ett europeiskt företagsråd inom de tidsgränser som anges i lagen. Då träder de ovan beskrivna stupstocksreglerna in.

Den andra sanktionsnivån utgörs regler ekonomiskt och

av om allmänt skadestånd. Sådant kan dömas ut talan av ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller arbets-

en tagarorganisation. Skadestånd kan dömas ut för brott mot varje bestämmelse i lagen, således även stupstocksreglerna.

Om ett företag eller ett kontrollerande företag i och för sig

grund av ett brott mot någon bestämmelse i lagen drabbas av

den sanktion stupstocksreglernas tillämpning innebär, skall

som företaget eller det kontrollerande företaget inte för brott

samma kunna drabbas skadestånd. Detta behöver enligt vår mening inte

av regleras uttryckligen i lagen utan följer att det direkt i lagen har

av utpekats att rättsföljden för vissa handlingar och underlåtenheter är just att stupstocksreglerna blir tillämpliga.

SOU l995:ll5 37

4¶Konsekvenser av våra

förslag

Den Föreslagna lagen om europeiskt företagsråd innebär renoden lad anpassning till bestämmelserna i ett direktiv Sverige som genom sitt medlemskap i EU är skyldigt att införliva i svensk rätt. Några statsñnansiella kostnader uppstår inte. Vi bedömer att så gott som alla svenska företag eller koncerner som faller inom lagens tillämpningsområde kommer att ha ingått avtal som medför att lagen över huvud taget inte blir tillämplig jfr förslagets 4 §. Redan denna anledning kan förutse att av man lagen inte heller kommer att medföra några direkta kostnader för de aktuella svenska företagen eller koncernerna. l den mån lagens stupstocksregler blir tillämpliga, kommer dessa givetvis att leda till ökade kostnader för företaget eller koncernen. Detta är emellertid inte i första hand ett resultat vårt av förslag, utan något som följer bestämmelserna i direktivet. Med av undantag för bestämmelsen i stupstocksreglerna att det om europeiska företagsrådet skall ha rätt att sammanträda två gånger årligen, följer företagets eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar direktivets bestämmelser. Vårt förslag att enbart skäliga kostnader skall belasta arbetsgivaren, kan t.o.m. medföra lägre kostnader än en bestämmelse att arbetsgivaren alltid skall bekosta expert. om en De bestämmelser i lagen som främst kommer att få praktisk en tillämpning torde vara bestämmelserna om utseende svenska av ledamöter i arbetstagarnas förhandlingsdelegation i utländska företag och koncerner. l dessa fall kommer dock kostnadsansvaret inte att hamna på det svenska företaget eller koncernen. Och i motsvarande fall när utländska ledamöter arbetstagarnas förhand- - av lingsdelegation i svensk koncern eller företag skall utses enligt en

Konsekvenser våra förslag 38

det landets bestämmelser kan vi inte göra någon bedömning av

kostnadernas omfattning.

Våra förslag kan inte antas få några särskilda regionalpolitiska

eller jämställdhetspolitiska konsekvenser.

5¶Specialmotivering

Lag 1996:000 om europeiskt företagsråd

Inledande bestämmelser

l de inledande bestämmelserna beskrivs lagens innehåll och tilllämpningsområde översiktligt. Vidare ges vissa for lagen viktiga definitioner.

Lagens innehåll

l §

Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande europeiskt

av företagsråd eller ett annat förfarande för samråd och information i företag eller koncerner har etablerats i minst två EES-länder.

som Syftet är att ge arbetstagarna i sådana företag förbättrad rätt till

en information och samråd.

Med EES-länder avses i denna lag

dels staterna i Europeiska Unionen med undantag for Förenade - Kungariket Storbritannien och Nordirland,

dels de övriga stater som omfattas av EES-avtalet. -

I lagens första paragraf anges lagens syfte och ändamål. Bestämmelsen motsvarar delvis direktivets artikel 1.1 och 1.2.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 40

Direktivet har antagits med stöd av EU:s s.k. sociala stadga. Den sociala stadgan gäller inte för Storbritannien. Storbritannien har heller inte något annat sätt antagit direktivet, varför detta inte gäller för Storbritannien och Nordirland. Övriga medlemsstater i EU ingår dock i det område som måste täckas även av den svenska lagstiftningen när det gäller att definiera i vilka länder företag eller koncerner skall verksamma för att lagen skall bli

vara tillämplig. På grund härav gäller således lagen, liksom direktivet, företag och koncerner verkar i Belgien, Danmark, Finland,

som Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.

Direktivet har också kommit att omfattas av EES-avtalet. På grund härav skall lagens tillämpningsområde anges omfatta även de stater utöver EU-staterna har ingått EES-avtalet, dvs.

som Island, Liechtenstein och Norge.

2§

Arbetstagarnasförhandlingsdelegation bildas enligt bestämmelser-

i 12 13 §§. Arbetstagarnas förhandlingsdelegation har till na uppgift att tillsammans med företaget, eller det kontrollerande företaget i koncern, träffa ett avtal om europeiskt färetagsråd

en eller ett annat förfarande för samråd och information.

I bestämmelsen allmän beskrivning av det sätt på vilket

ges en arbetstagarnas rätt till information skall tillgodoses. Syftet är att läsaren de inledande paragrafema skall ges en allmän före-

genom ställning lagens innehåll. Bestämmelsen anger översiktligt

om några viktiga drag i lagen avsikten är att ge en orientering och

givetvis uttömmande redogörelse for alla de förhål-

inte att ge en

landen som lagen reglerar.

SOU l995: l 15 Specialmotivering 41

Lagens tillämpningsområde

3 §

Denna lag gäller för företag och koncerner

som

dels bedriver verksamhet i minst två EES-länder, -

dels har minst l 000 arbetstagare i EES-länderna, varav minst - 150 arbetstagare finns i vart och ett av minst två EES-länder.

Antalet arbetstagare beräknas som ett medeltal av antalet helårs Iieltidsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren.

Bestämmelsen motsvarar delvis direktivets artikel 2.1 a och c samt artikel 2.2.

l första stycket anges vid vilka företag lagen skall tillämpas. Bestämmelsen innebär att arbetstagarna skall ha en rätt till information och samråd enligt lagen i enskilda företag som är så stora att de har minst l 000 arbetstagare anställda inom EES-länderna och som finns i minst två EES-länder med minst 150 arbetstagare i vart och ett av länderna. Uttrycket företag används i lagen för att beskriva alla former av ekonomisk verksamhet jfr. 6 § och specialmotiveringen härtill.

Lagen gäller också för koncerner, dvs. grupper av företag där

dels de ingående företagen gemensamt har minst 1 000 arbets- tagare anställda i EES-länderna,

dels minst två av de ingående företagen finns i olika EES-län- der

samt dels minst två av de ingående företagen vardera har minst - 150 arbetstagare anställda i varsin medlemsstat. Den närmare innebörden av uttrycket koncern framgår av 6 § och specialmotiveringen till denna.

l paragrafens andra stycke anges hur antalet arbetstagare skall beräknas. l direktivet finns ingen definition av hur antalet arbetstagare skall beräknas, utan en hänvisning görs i artikel 2.2 till nationell lagstiftningen eller rättspraxis. Vid beräkningen antalet

SOU 1995:1 15 Specialmolivering 42

anställda i Sverige får således det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, såsom detta utvecklats i svensk rättspraxis, tillämpas se härtill SOU 1993:32 215 ff; jfr även AD 1994 130. Detta gäller

s. nr oavsett arbetstagaren är anställd heltid eller deltid, oavsett

om anställningsformen och oavsett under vilken tid anställningen hos

arbetsgivaren har varat.

Som det är det mest ändamålsenligt att beräkna antalet

ser arbetstagare enligt arbetstidsmåttet, dvs. så att t.ex. två halvtidsanställda räknas arbetstagare vid tillämpningen av denna

som en bestämmelse. Detta brukar i arbetsmarknadssammanhang kallas helårs heltidsanställda. På så sätt tas rimlig hänsyn både till förhållandena i de olika företagen, t.ex. förekomsten av många säsongsanställda, och till syftet att ge arbetstagarna en proportionell representation. Det kan anmärkas att detta beräkningssâtt ofta överensstämmer med hur antalet arbetstagare definieras i företagets handlingar, vilket gör att även praktiska skäl talar for att beräkna antalet arbetstagare efter arbetstidsmåttet.

4§

Denna lag gäller inte for företag eller koncerner där det vid tiden for lagens ikraftträdande finns gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare, omfattar alla

som arbetstagare i EES-länderna.

Sådana avtal får förnyas utan att lagen därmed blir tillämplig.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 13.

I första stycket att lagen över huvud taget inte skall gälla

anges för ett företag eller koncern, det for koncernen eller före-

en om

har ingåtts ett avtal europeiskt företagsråd och det avtalet taget om är gällande då denna lag träder i kraft, dvs. den 22 september 1996. Om sådant avtal har träffats, gäller följaktligen lagen inte

ett i någon del.

SOU 1995: 115 Specialmotivering 43

Direktivet eller lagen hindrar inte att ett avtal som har ingåtts utanför EES-ländernas territorium blir giltigt, Förutsättningarna

om i övrigt är uppfyllda. Flera avtal som var för sig inte uppfyller kraven i denna lag kan sammantagna de rättsverkningar

ge som anges i paragrafen, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

En särskild fråga är vad som gäller om ett avtal om europeiskt företagsråd som inte uppfyller kraven i denna paragraf gäller vid tiden för lagens ikraftträdande. Det kan t.ex. röra sig ett avtal

om som väl avser gränsöverskridande information inte

men avser gränsöverskridande samråd eller ett avtal inte omfattar samt-

som liga arbetstagare. Sådana avtal medför inte att denna lag inte skall tillämpas. De torde inte heller betraktas avtal europeiskt

som om företagsråd enligt denna lag avtal i och för sig kan

utan som som medföra rättsverkningar enligt allmänna avtalsrättsliga regler,

men som inte medför några rättsverkningar enligt denna lag. Har ett sådant avtal träffats, får oavsett detta arbetstagarna, företaget eller det kontrollerande företaget ta initiativ till att ett avtal

om europeiskt företagsråd ingås enligt denna lag. Och förutsättningarna

om härför är uppfyllda, kan även stupstocksreglema bli tillämpliga. Det skall dock i detta sammanhang betonas att parternas självbestämmanderätt enligt flera uttalanden i direktivet, bl.a. dess s.k. ingress, inte skall påverkas av bestämmelserna i direktivet. Detta påkallar en viss försiktighet när det gäller att fastställa att ett avtal om europeiskt företagsråd inte uppfyller kraven i de hänseenden som nu är aktuella.

Enligt andra stycket skall lagen inte heller gälla ett sådant

om avtal om europeiskt företagsråd i första stycket förnyas.

som avses Detta innebär självfallet att lagen inte gäller, ett avtal förnyas

så sätt att parterna kommer överens om att avtalet skall fortsätta att gälla oförändrat. Det är antagligen vanligt att sådana avtal som avses här förnyas så att parterna kommer överens att flera

om bestämmelser i det ändras eller mindre ingripande. Man kan

mer t.o.m. föreställa sig att avtalet förnyas så att det ändras i grunden. Som ser det medför även sådana avsevärt förändrade avtal att lagen inte blir tillämplig, om parterna är överens om det. En förut-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 44

sättning för sådan ståndpunkt måste dock vara att parterna i

en avtalet uttalat eller underförstått är överens om det.

- -

5§

Företags eller koncerners verksamheter är religiös, veten-

som av skaplig, konstnärlig eller ideell natur eller som har koopera-

annan tivt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undan-

från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål tas och inriktning.

Bestämmelsen bygger direktivets artikel 8.3 och motsvarar den bestämmelse finns for svenska förhållanden i 2 § medbe-

som nu stämmandelagen. Vi har bedömt det rimligt att undanta verk-

som samhetens mål och inriktning från samråds- och informationsförfarandet enligt denna lag, det finns givetvis inget hinder mot

men

de aktuella företagen ändå låter verksamhetens mål och att nu inriktning ingå i ett sådant förfarande.

Givetvis skall de aktuella företagen och koncernema omfat-

lagen när det gäller samråd och information andra tas av om aspekter än verksamhetens mål och inriktning.

Vissa definitioner

I de följande paragraferna definieras vissa centrala begrepp, t.ex. företag, kontrollerande företag och koncern.

6 § I denna lag avses med

företag ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi - en

bedrivs av en fysisk eller en juridisk person, som

SOU 1995: I l 5 Specialmotivering 45

kontrollerande företag ett Företag som kan utöva ett bestäm- mande inflytande över ett annat Företag, det kontrollerade företaget,

koncern Företag där minst ett kontrollerande Före- - en grupp av tag och minst ett kontrollerat Företag ingår.

Bestämmelsen första punkt har ingen direkt motsvarighet i direktivet, även den definition i 6 § l är underliggande

om som anges en förutsättning för direktivet. Det är också en definition som går igen i flera EG-direktiv det sociala området, t.ex. det s.k. överlåtelsedirektivet. Ett Företag kan således bedrivas i andra former än aktiebolagets, även om det i praktiken oftast rör sig om bolagsform när omfattande verksamhet bedrivs över gränserna. Men även verksamhet bedrivs genom stiftelser, ekonomiska Föreningar,

som privatpersoner el. dyl. omfattas av lagen.

Vi gör vidare den bedömningen att all verksamhet, oavsett om den bedrivs i vinstsyfte eller inte, bör omfattas av direktivet. För denna ståndpunkt talar också att direktivet lämnar medlemsländer-

möjlighet att undanta viss ideell verksamhet från tillämpna en ningsområdet jfr 5 § och specialmotiveringen därtill. En sådan bestämmelse skulle inte behövas, om den typen av verksamhet inte omfattades av direktivets bestämmelser.

Även verksamhet bedrivs det allmänna torde omfattas

som av av direktivet och bör därmed omfattas av reglerna om europeiskt företagsråd i och För sig. Argumenten härför är främst att en motsvarande ståndpunkt har intagits i andra lagstiftningsärenden när det har gällt att implementera liknande direktiv till svensk rätt jfr till detta den omfattande argumentation som anförs beträffande det ovan omnämnda s.k. överlåtelsedirektivet i SOU 1994:83.

Detta ställningstagande har ingen större praktisk betydelse, eftersom offentlig verksamhet knappast kan få den gränsöverskridande karaktär som de verksamheter, som träffas den nya la-

av gen, har. Vi gör dock den bedömningen att offentlig verksamhet

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 46

som innefattar myndighetsutövning inte rimligen kan omfattas av lagen, även det till äventyrs skulle att finna exempel

om sådan uppfyller förutsättningarna för att träffas av den nya

som lagen.

Bestämmelsen i andra punkten motsvarar direktivets artikel 3.1. Ett företag är ett kontrollerande företag i förhållande till ett annat

det kan utöva ett bestämmande inflytande över det t.ex. i kraft om av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller de regler som gäller för det kontrollerade företaget.

Bestämmelsen i tredje punkten motsvarar direktivets artikel 2.1.a. l lagförslaget används genomgående benämningen koncern för att beteckna grupp av företag som består av ett eller flera

en kontrollerande företag och ett eller flera kontrollerade företag. I direktivet däremot används benämningen grupp av företag group of undertakings. Vi har övervägt att i stället använda denna benämning, särskilt benämningen koncern inte är invändnings-

som fri. Sålunda finns det inom arbetsrätten redan två delvis olika koncernbegrepp, vilka skiljer sig från vad som avses i den nu föreslagna lagen. Dessutom återfinns det inom bl.a. bolags- stiftelserespektive skatterätten olika koncernbegrepp. En utförlig beskrivning de olika koncembegreppen återfinns i betänkandet Arbets-

av rättsliga utredningar, SOU 1994:141 s. 429 ff.

Ordet koncern är emellertid den benämning enligt vad

som har inhämtat återkommer i flertalet ingångna avtal om europeiskt företagsråd. Det är dessutom språkligt lättare än det otympliga begreppet grupp företag. Vi anser mot denna bakgrund att

av övervägande skäl talar för att även i detta lagstiftningsärende använda ett eget koncernbegrepp. Det markeras dessutom tydligt redan i lagtexten att den valda definitionen har giltighet bara i denna lag.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 47

7§

Om inte annat visas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller annans namn

har rätt att utse fler än hälften medlemmarna i det andra

av företagets styrelse,

kontrollerar majoriteten de röster är knutna till det

av som andra företagets aktiekapital eller

äger majoriteten av det andra företagets aktiekapital.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.2.

Ett företag är har framgått 6 § och specialmotivering-

- som av

härtill ett kontrollerande företag i förhållande till ett annat om en det kan utöva ett bestämmande inflytande över det t.ex. i kraft av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller de regler som gäller för det kontrollerade företaget.

Det kan diskuteras om nya verksamhetsformer, såsom franchising, imaginära bolag, olika nätverk etc. skall anses som koncerner vid tillämpningen av denna lag. Som vi ser det är detta en fråga

får besvaras genom en tolkning av direktivet. Den tolkningen som är i första hand förbehållen rättsordningen inom EU. Vi föreslår i denna del inga särskilda bestämmelser för svensk del.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar direktivets artikel 3.4.

3§

Om flera företag inom en koncern anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, skall i första hand det företag som avses i 7 § 1 och i andra hand det företag som avses i 7 § 2 anses som kontrollerande företag, om det inte visas att ett annat företag kan utöva ett bestämmande inflytande.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 48

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i direktivet. Inom EU har arbetsgrupp tillsatts för att diskutera hur direk-

tivet kan implementeras i de olika staterna så att dess syfte kan tillgodoses på bästa sätt, inte minst mot bakgrund av att särskild hänsyn måste tas till direktivets gränsöverskridande karaktär och behovet av lösningar som kan fungera i hela det territorium som omfattas. Inom denna grupp har enighet nåtts om att den i 8 § angivna prioriteringsordningen.

Även vi finner den föreslagna prioriteringsordningen ändamålsenlig.

9§

Sådana investmentbolag avses i artikel 3.5 a eller 3.5 c i rå-

som dets förordning EEG 406489 av den 21 december 1989 om

nr kontroll företagskoncentrationer skall inte anses vara kontrolle-

av rande företag i förhållande till andra företag grund av aktieinnehav, kraven i 7 § är uppfyllda.

även om

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.4. Det direktiv som bestämmelsen hänvisar till finns att läsa i EGT nr L 395, 30.12.1989, s.

De investmentbolag i det aktuella direktivets artikel

som avses 3.5 och 3.5 är banker och försäkringsbolag resp. holdingbolag

a c som använder sin möjlighet att utse styrelsen i det styrda företaget enbart ett sätt att förvalta det insatta kapitalet. Andra invest-

som mentbolag än de i det aktuella direktivet utpekade skall alltså inte undantas.

SOU 1995: 1 51 .Ypecialnzotivering 49

10§

En konkursförvaltare, god man eller Iikvidator som vidtar åtgärder enligt bestämmelserna i konkurslagen 1987:672, aktiebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstiftning skall vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.5. Som har framgått gör vi den bedömningen att de flesta verksamheter som kommer att träffas av denna lag kommer att bedrivas i bolagsform. Det kan dock teoretiskt tänkas att andra verksamhetsformer omfattas. Även enligt t.ex. lagstiftningen ekonomiska föreningar, bostads-

om rättsföreningar eller stiftelser kan likvidatorer förordnas. Mot bakgrund av att lagen i normalfallet kommer att tillämpas på aktiebolag anser vi det tillräckligt att i lagtexten enbart göra en hänvisning till andra former for konkurs, likvidation, ackord eller betalningsinställelse än som framgår av konkurs- resp. aktiebolagslagstiftningen.

Företagets ansvar

1 1 §

Företaget eller det kontrollerande företaget skall aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller förfarande för information och samråd.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 4.1.

1 paragrafen slås fast att ansvaret för att det skapas förutsättningar for bildandet av ett europeiskt företagsråd eller motsvaran-

1995:1 15 .Specialmotivering 50 SOU

de ligger hos företaget eller det kontrollerande företaget. Det innebär bl.a. företaget eller det kontrollerande företaget är skyl-

att digt att ställa till arbetstagarnas förhandlingsdelegations

resurser förfogande är tillräckliga för att ett avtal om europeiskt före-

som tagsråd skall kunna uppnås.

Om företaget eller det kontrollerande företaget inte med tillräcklig kraft verkar för att ett europeiskt företagsråd kan inrättas eller på annat sätt bryter mot lagen kan antingen lagens stupstocksregler komma att gälla eller företaget eller det kontrollerande företaget bli skadeståndsskyldigt jfr i denna del allmänmotiveringen, avsnitt 3.3.6.

Det kan här för tydlighetens skull inskjutas att lagen inte påverkar arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet i företaget eller det kontrollerande företaget.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

I direktivets svenska översättning talas det det särskilda för-

om handlingsorganet. Vi har funnit att den benämningen är både Otymplig och intetsägande. I stället föreslår ett uttryck som, enligt vad har erfarit, används i flera avtal europeiskt före-

om tagsråd och i många svenska kollektivavtal, nämligen uttrycket

arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

Bildande av arbetstagarnas förhandlingsdelegation

12§

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bildas

när företaget eller ett kontrollerande företag tar initiativ till förhandlingar ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för

om samråd och information,

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 51

när minst 100 arbetstagare, eller behöriga representanter for dem, vid minst två företag eller verksamheter i minst två EESländer begär sådana förhandlingar.

Företaget eller det kontrollerande företaget skall tillhandahålla uppgifter om antalet anställda i olika EES-länder.

Bestämmelsen i första stycket motsvarar direktivets artikel 5.1.

Paragrafen anger hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation bildas. Initiativet kan tas från arbetsgivarsidan eller från arbetstagarsidan. Det har i den andra punkten särskilt markerats att initiativet kan komma från arbetstagarnas behöriga representanter. I detta begrepp ingår även de fackliga organisationerna. Det är också naturligt att anta att det är via de fackliga organisationerna som arbetstagarnas krav samråd och information kommer att kanaliseras i Sverige. Den begäran som avses i bestämmelsen kan lämnas till företaget i endera EES-landet eller till koncernledningen i förekommande fall och torde anses inkommen då den kommit företaget något företag inom koncernen till handa.

Det talas i paragrafen, liksom i 3 om ett minsta antal arbetstagare. Det finns ingen anledning att i detta sammanhang göra någon beräkning enligt arbetstidsmåttet, utan här framstår det som ändamålsenligt att som beräkningsgrund ange huvudtalet, oavsett anställningsform eller anställningstid och oavsett arbetstagarna

om är anställda eller rent faktiskt arbetar heltid eller deltid.

Det framgår av det andra stycket att det åvilar företaget eller det kontrollerande företaget att vid behov tillhandahålla uppgifter om antalet anställda.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 52

Sammansättning

13§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation skall bestå av minst tre och högst 17 ledamöter eller det högre antal som företaget eller det kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall minst en företräda arbetstagarna i varje EES-land där Företaget har verksamhet. När det gäller koncerner skall minst en ledamot företräda arbetstagarna i varje EES-land där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag finns.

Sedan minst företrädare för arbetstagarna i varje EES-land

en har utsetts, skall de återstående platserna fördelas proportionellt i förhållande till antalet anställda i varje EES-land.

Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

annat, skall den svenska ledamoten utses av den lokala arbetsom tagarorganisation är bunden kollektivavtal i förhållande till

som av företaget och företräder det största antalet av de kollektivav-

som styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentation för de priva-

om tanställda gälla i tillämpliga delar.

Om företaget inte är bundet kollektivavtal i förhållande till

av någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses

den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om av som inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat.

Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala

arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation

anses som en organisation.

Arbetstagamas förhandlingsdelegation skall underrätta företaget eller det kontrollerande företaget sin sammansättning.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 53

Paragrafen rör arbetstagarnas förhandlingsdelegations sammansättning och motsvarar direktivets artikel Delegationen måste enligt första stycket alltid ha minst tre ledamöter. Det kan ibland finnas anledning att utse fler än de 17 ledamöter direktivet föreskrisom ver. Vi föreslår därför att detta skall möjligt. Direktivet torde vara inte hindra något sådant. För att fler än 17 ledamöter skall få utses krävs enligt förslaget samtycke från företaget eller det kontrollerande företaget. Detta hänger med att det enligt 32 § är samman företaget eller det kontrollerande företaget skall bära samtliga som kostnader för förfarandet. l det andra stycket att platserna i förhandlingsdelegatioanges nen skall proportioneras, sedan minst företrädare för arbetstaen garna i varje EES-land har utsetts. Vi det inte nödvändigt anser eller lämpligt att i detalj ange hur sådan proportionering skall en till. Det kan dock nämnas att frågan har diskuterats i den arbetsgrupp om införlivande direktivet i berörda länders lagstiftav ning som EG-kommissionen tagit initiativ till, och det kan som en vägledning finnas anledning att beskriva det förslag till lösning som den diskussionen utmynnat Arbetsgruppen har således funnit följande principer rimliga jfr till detta även 22 § och specialmotiveringen därtill. En plats per EES-land där företaget eller koncernen har verksamhet. En ytterligare plats EES-land där minst 25 procent de per av anställda inom företaget eller koncernen finns. Två ytterligare platser för ett EES-land där minst 50 procent av de anställda inom företaget eller koncernen finns. Tre ytterligare platser för ett EES-land där minst 75 procent av de anställda inom företaget eller koncernen finns. Det anges i tredje ochjärde styckena hur de svenska ledamöterna i förhandlingsdelegationen skall utses. Vi att det är anser lämpligt att här, liksom i andra arbetsrättsliga sammanhang, anknyta till i första hand de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna se t.ex. SOU 1994:141 411 ff med hänvisningar. Bes. stämmelserna har utformats efter förebild från styrelserepresenta-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 54

tionslagen. Det är, såsom är fallet också enligt den lagen, tanken att de lokala arbetstagarorganisationerna skall komma överens om fördelningen av platserna när det är aktuellt att utse flera ledamöter. Det finns också anledning att utgå från att en sådan överenskommelse kan nås. I sammanhanget kan erinras om det system för samarbete mellan lokala och centrala LO- och PTK-organ

som har utvecklats inom ramen för s.k. medbestämmanderåd jfr. överenskommelsen härom mellan LO och PTK den

av 20 oktober 1977. Om emellertid organisationerna inte skulle komma överens träder reglerna i tredje stycket i funktion.

Om företaget inte är bundet något kollektivavtal måste det

av finnas något annat sätt att utse ledamöterna i förhandlingsdelegationen. Det följer av artikel 5.2 a i direktivet. Vi menar att det med tanke den höga organisationsgraden hos arbetstagarna och traditionerna på den svenska arbetsmarknaden faller

sig mest naturligt att låta de fackliga organisationerna utse ledamöterna, även om det saknas kollektivavtal vid företaget. Vi föreslår därför i fjärde stycket att den arbetstagarorganisation som företräder flest anställda skall få utse ledamöterna. Om det finns flera platser att fördela, och det finns flera fackliga organisationer representerade vid företaget, är det meningen att organisationerna i första hand skall komma överens om en rättvis fördelning dessa platser.

av Det skulle enligt vår mening föra för långt att i övrigt detaljreglera dessa undantagssituationer.

Bestämmelsen ifemte stycket har hämtats från 8 § sista stycket styrelserepresentationslagen.

Enligt sista stycket i paragrafen skall arbetstagarnas förhandlingsdelegation underrätta företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning. Enligt vår mening skall arbetstagarnas förhandlingsdelegation konstituera sig själv. Bakom detta konstaterande ligger följande uppfattning om förhandlingsdelegationens natur. Arbetsgivarsidan har ett ansvar för att det tas ett initiativ till bildande av förhandlingsdelegationen och bär också kostnadsansvaret för dess verksamhet. För att kunna verka måste delegationen bestå av minst tre ledamöter. l övrigt får förhand-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 55

lingsdelegationen emellertid angelägenhet för arbetsanses vara en tagarsidan. Kraven i lagen delegationens sammansättning bör inte kunna få till följd att företagets skyldigheter bortfaller för den händelse det finns en brist i något hänseende. Om t.ex. arbetstagarna i något land, där koncern har verksamhet, något skäl en av

underlåter att utse ledamot i förhandlingsdelegationen,

en men sådana ledamöter utsetts i övriga länder, bör koncernen ändå fullt ut anses förhandlingsskyldig enligt reglerna i 15 16 §§. Å andra sidan bör i sådana fall inte någon arbetstagarsidan kunna göra gällande att företaget inte har fullgjort sina skyldigheter, det om har förhandlat med den det sättet konstituerade förhandlingsdelegationen. Andra frågor arbetstagarnas förhandlingsdelegation om tas upp i 31 § och specialkommentaren därtill.

Kostnader

14§

Kostnaderna för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna utföra sina uppgifter skall bäras företaget eller det konav trollerande företaget, i den mån kostnaderna är skäliga.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 5.6. Enligt direktivet har EES-länderna möjlighet nationella att ge regler som begränsar kostnaderna för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vi har bedömt att den mest naturliga begränsningen består i att i lagen förordna att endast skäliga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras av företaget eller det kontrollerande företaget. Vad är skäliga som kostnader får avgöras från fall till fall och fråga kan är en som

lämnas över till rättstillämpningen.

Specialmotivering 56

SOU l995: l 15

l direktivet särskilt att EES-länderna får förordna att

anges

eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar får företagets begränsas till enbart expert. l normalfallet torde det också vara

en skäligt med expert, särskilt när det gäller sådana uppgifter som

en arbetstagarnas förhandlingsdelegation har att utföra, dvs. Förhandla med företaget eller det kontrollerande företaget om ett avtal. Man kan emellertid tänka sig situationer där kostnaderna för flera ex-

är skäliga. t.ex. arbetstagarnas förhandlingsdelegation perter om vill företrädas olika experter i olika delfrågor.

Andra kostnader i normalfallet är skäliga är kostnader för

som ledamöternas och logi, traktamenten samt för tolkning och

resor översättning.

Förhandlingar europeiskt företagsråd

l5§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall påkalla förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om europeiskt företagsrâd eller ett annat förfarande för informa-

om tion och samråd.

Förhandlingarna skall syfta till att nå överenskommelse om

en de närmare riktlinjerna för ett europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande för information och samråd.

Vid förhandlingarna kan arbetstagarnas forhandlingsdelegation biträdas experter som den själv utser.

Företaget eller det kontrollerande företaget är enligt första stycket skyldigt att ta initiativ till förhandlingar om ett europeiskt företagsråd eller motsvarande. Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 5.1 och 5.4 första stycket. Det ligger i sakens natur att skyldigheten innebär att förhandlingarna skall inledas så snart det

Specialmotivering 57

kan ske. l detta sammanhang kan erinras om bestämmelsen i 20 § 2 att stupstocksreglerna slår till om företaget eller det kontrollerande företaget har vägrat att ingå i förhandling och denna vägran inte har upphört inom sex månader.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar direktivets artikel 6.1. Denna bestämmelse innefattar ett uttryckligt krav på båda parterna att samarbeta i en förtroendefull anda och med en inriktning mot att träffa en Överenskommelse.

Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar direktivets artikel 5.4 andra stycket. Varken lagförslaget eller direktivet innehåller någon begränsning av antalet experter, men det måste naturligtvis röra sig om experter en eller flera vars medverkan kan tillföra för-

- handlingarna något som objektiva grunder är positivt, sett ur arbetstagarnas synvinkel. I vilken mån företaget eller det kontrollerande företaget är skyldigt att ersätta arbetstagarnas förhandlingsdelegation för kostnader för experthjälpen får bedömas med ledning av 14

16 §

För att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna ingå ett avtal om europeiskt företagsråd eller om ett annat förfarande för samråd och information till arbetstagarna, måste mer än hälften av ledamöterna i delegationen enas om det.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 6.5.

17§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation kan, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda sådana förhandlingar som

SOU 1995: 115 Specialmotivering 58

i 15 § eller att, med syfte att inte ingå något avtal, avbryta avses pågående förhandlingar.

En begäran att sammankalla en forhandlingsdelegation

ny om kan göras tidigast två år efter ett sådant beslut, om inte parterna kommer överens om något annat.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 5.5.

Avtal om europeiskt företagsråd

Reglerna avtalet europeiskt foretagsråd återfinns i 18

om om - 19 §§. Det finns anledning att påminna om att parternas självbestämmanderätt enligt direktivet inte skall trädas för när.

1s§

I ett avtal europeiskt företagsråd skall, utan att det påverkar

parternas självbestämmanderätt, fastställas

vilka företag eller verksamheter som skall omfattas av avtalet,

det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamö-

ter, fördelning av platser och mandatperiod, det europeiska företagsrådets uppgifter och förfarandet för

information och samråd,

platsen for det europeiska foretagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

vilka ekonomiska och materiella skall ställas

resurser som till det europeiska företagsrådets förfogande samt

avtalets löptid och omforhandlingsförfarande.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 59

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 6.2. Hänvisningen till parternas självbestämmanderätt har behandlat i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.1. l bestämmelsen anges vissa frågor skall behandlas i avtalet som om europeiskt företagsråd. Mot bakgrund regeln parternas av om självbestämmanderätt bör detta förstås så att ett avtal kan vara giltigt, även om det inte i detalj reglerar alla de aspekter lyfts som fram i paragrafen. Snarare har parterna skyldighet att förhandla en om och ta ställning till allt i paragrafen; bestämmelsen som anges ger en agenda för förhandlingarna. I 1 anges att avtalet skall fastställa vilka företag eller verksamheter som avtalet omfattar. Företaget eller det kontrollerande företaget och förhandlingsdelegationen kan således förfoga över vilka företag eller verksamheter skall omfattas avtalet. Om inte som av ett bredare tillämpningsområde avtalats, torde företagsrådets tilllämpningsområde all verksamhet i EES-länderna jfr bestämavse melsen härom i direktivets artikel 1.4. l övrigt skall avtalet fastställa företagsrådets sammansättning och mandatperiod 2, företagsrådets uppgifter 3, regler föreom tagsrådets möten 4 och vilka ekonomiska och materiella resurser företagsrådet skall förfoga över 5 samt avtalets löptid och för-

faranderegler för omforhandling av avtalet 6.

Det framstår också som naturligt att i avtalet ta även andra upp frågor. Vi tänker här främst regler vad skall hända vid om som

förändringar i arbetstagarstyrkans sammansättning betingas

som av t.ex. fusionering eller försäljning företag eller aktualiseras av som andra skäl. Även bestämmelser vad skall hända av om som om avtalet löper ut utan att ett nytt avtal träffas inom viss tid jfr en

20 § om specialmotiveringen därtill.

Om ett avtal om europeiskt företagsråd inte träffas inom tre år från begäran om förhandling enligt 10 skall, inte någon om annan regel blir tillämplig, ett europeiskt företagsråd ändå inrättas enligt stupstocksreglerna i 21 30 §§. -

Specialmotivering 60

SOU 1995:1 l 5

19§

foretagsråd kan parterna avtala riktlinl stället för ett avtal om om inrättandet förfarande för samråd och inforjerna för av ett annat riktlinjer skall omfatta dels information till arbetsmation. Sådana

särskilt gränsöverskridande frågor som

tagarnas representanter, om inverkan arbetstagarnas intressen, dels hur

har en betydande

skall ha rätt att sammanträda for att arbetstagarrepresentanterna diskutera den information de har fått.

Bestämmelsen direktivets artikel 1.3 och 6.3. motsvarar framgår det skall fråga ett skriftligt Av direktivet att vara om beslutet kan omfatta eller flera informations- och avtal och att ett

samrådsförfaranden. endast två krav detta alternativa förfarande. Direktivet ställer informationen särskilt skall gälla För det första anges att frågor har betydande inverkan ar-

gränsöverskridande som en

För det andra det att avtalet skall betstagarnas intressen. anges innehålla riktlinjer för hur arbetstagarna skall ha rätt att samman-

träda för dryfta den information som de fått. att direktivet framgår således inte närmare vad den gräns- Av informationen skall omfatta. Av direktivets artikel överskridande dock avtal annat förfarande inte skall om- 6.4 framgår att ett om stupstocksreglerna, detta inte i avtalet. Oavsett fattas av om anges detta bör kunna dra den slutsatsen att de gränsöverskridande man frågorna bör sådana som anges i 25 som avses vara Ett avtal ett annat förfarande träffas samma sätt som ett om företagsråd. Bestämmelserna om skydd för

avtal om europeiskt

sekretess, skadestånd och rättegång i 32 arbetstagarrepresentanter, avtal annat förfarande. l ett mål om 37 §§ gäller även om ett dock talan väckas arbetstagarnas förhandlingsskadestånd får av eller facklig organisation, ett avtal om ett annat

delegation en om

förfarande har ingåtts. Detta beror att det bara är europeiska

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 61

företagsråd och arbetstagarnas förhandlingsdelegation som har rättskapacitet enligt 31

Stupstocksreglerna

Under denna rubrik har samlats alla regler om de särskilda stupstocksreglerna. Dessa regler kallas i den svenska översättningen av direktivet för tilläggsföreskrifter. Detta uttryck är emellertid missvisande, eftersom det inte rör sig om regler som skall läggas till andra regler, utan om regler som skall slå till framförallt om parterna i en viss situation inte kan komma överens. Sådana regler kallas i dagligt tal, i synnerhet inom arbetsrätten, för stupstockar eller stupstocksregler.

Det av oss valda uttrycket kan måhända framstå som ovanligt. Det rör sig trots det om ett uttryck som har använts med allde-

en les särskild och väl definierad innebörd mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden i decennier. Såvitt känner till finns det inget annat 0rd som beskriver samma sak. Vi väljer därför att använda det även i lagförslaget.

När stupstocksreglerna skall tillämpas

20§

Bestämmelserna i 21 30 om inrättande av ett europeiskt före-

tagsråd skall tillämpas om

Företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom sex månader från den begäran som avses i 12

företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en överenskommelse om

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 62

europeiskt företagsråd inom tre år från den begäran avses i

som 12 § eller

avtal har träffats enligt bestämmelserna i denna lag

4. ett som upphör gälla och ett nytt avtal inte har träffats inom sex må-

att nader från upphörandet.

Paragrafen när stupstocksreglerna skall tillämpas. Motsva-

anger rande bestämmelse i direktivet är artikel 7.1.

l den svenska direktivtexten att stupstocksreglerna skall

anges gälla den centrala ledningen eller det särskilda förhandlings-

beslutar detta. Den engelska texten dock att beorganet anger stämmelserna skall gälla the central management and the spe-

om cial negotiating body decide. Stupstocksreglema skall således

so tillämpas det träffas överenskommelse om detta.

om en

Om avtal europeiskt företagsråd eller annat förfarande för

om samråd och information inte träffas, träder stupstocksreglerna i kraft, företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att

om ingå i förhandlingar inom månader från det att minst 100 ar-

sex betstagare eller representanter för dem begärt förhandlingar om inrättande europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande

av om för information eller samråd enligt 12 Ledning för hur denna regel skall tolkas kan hämtas i den svenska rättspraxis som har utvecklats kring begreppet förhandlingsvägran. Detta innebär att företaget eller det kontrollerande företaget inte torde ha väg-

anses rat inleda förhandlingar, det inte kan läggas företaget eller det

om kontrollerande företaget till last att förhandlingar inte har kommit till stånd.

Stupstocksreglema skall också tillämpas för det fall företaget eller det kontrollerande företaget inte når överenskommelse

en med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom tre år från begä-

förhandling enligt 12 När begäran kan anses ha inkomran om mit behandlas i kommentaren till 12

De alternativa föreskrifterna skall däremot inte tillämpas om

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 63

ett avtal om europeiskt företagsråd eller ett annat förom farande för information och samråd träffas direktivets artikel

6.4., ett sådant avtal gränsöverskridande information om som avses i 4 § redan har träffats före lagens ikraftträdande direkti-

vets artikel 13, arbetstagarnas förhandlingsdelegation i enlighet med 17 § beslutar att inte inleda förhandlingar europeiskt företagsråd om eller annat förfarande eller avbryter sådana förhandlingar i syfte att inte ingå något avtal se artikel 5.5 . Man bör observera att det här föreligger skillnaden jämfört med vad gäller fören som om handlingarna inte leder till något avtal inom tre år. I direktivet anges inte vad som skall gälla ett avtal om som avses i denna lag upphör att gälla utan att förnyas eller ersättas med ett nytt avtal. Enligt 18 § skall ett avtal europeiskt föreom tagsråd innehålla regler bl.a. hur avtalet skall omförhandlas. om Det får också förutsättas att sådana frågor regleras i de avtal som ingås. Skulle trots det en nu avsedd situation uppstå, framstår det enligt vår mening som mest ändamålsenligt att stupstocksreglerna börjar gälla efter viss karenstid, förslagsvis månader. Skälet en sex för detta är främst att det framstår onödigt tungrott att i den som situationen börja från början med utseende arbetstagarnas om av

förhandlingsdelegation etc.

När det gäller avtal som har träffats före lagens ikraftträdande, gör följande bedömning. Det inte i direktivet vad anges som skall gälla, om sådana avtal upphör. Det är för svårt att öveross blicka vad som bör gälla för tiden efter år 1999, särskilt det som rör sig om en ny och oprövad lagstiftning. Vi utgår emellertid från att lagstiftaren fortlöpande kommer att följa utvecklingen när det gäller europeiska företagsråd i detta hänseende jfr direktivets artikel 15. Mot denna bakgrund föreslår ignen särskild regel för vad som skall gälla i denna situation.

Specialmotivering 64

SOU 1995: l 15

Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet

21§

företagsråd for samråd med och information till

Ett europeiskt

arbetstagarna skall inrättas. foretagsrådet skall bestå minst tre och högst

Det europeiska av

Företagsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning. 30 ledamöter. europeiska företagsrådet kan inom sig utse ett arbetsutskott Det består högst tre ledamöter. som av

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsforeskrifter läge, då stupstocksreglerna har slagit till, kan alltså nål detta organisatorisk form för information och samråd som gon annan i 19 inte införas. avses andra stycket regleras antalet ledamöter i företagsrådet i enl lighet med direktivets tilläggsföreskrifter lc. Antalet skall vara minst och högst 30. Närmare föreskrifter om företagsrâdets tre sammansättning ges i 22 l tredje stycket att företagsrådet inom sig kan utse ett anges arbetsutskott högst tre ledamöter. Bestämmelsen motsvarar om

direktivets tilläggsforeskrifter lc.

det finns arbetsutskott är det detta företaget eller Om ett som det kontrollerande företaget skall underrätta sådana särskilda om omständigheter i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarsom intressen jfr 26 §. nas direktivets svenska översättning används inte ordet arbetsut- I där talas särskild kommitté. Enligt vad har skott, utan om en inhämtat det vanligt motsvarande i svenska kollektiär att organ benämns arbetsutskott, varför vi har valt att använda det vavtal ordet.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 65

Det europeiska företagsrådets sammansättning

22§

I det europeiska företagsrådet skall finnas minst företrädare för en arbetstagarna i varje EES-land där företaget, det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna i företagsrådet fördelas så att en ytterligare ledamot utses för varje medlemsstat där minst 25 % men mindre än 50 % av företagets eller koncernens anställda finns, två ytterligare ledamöter utses för varje medlemsstat där minst 50 % men mindre än 75 % företagets eller koncernens av anställda finns eller tre ytterligare ledamöter utses för den medlemsstat där minst 75 % av företagets eller koncernens anställda finns. Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat, skall den svenska ledamoten utses av den lokala arbetstagarorganisation som är bunden kollektivavtal i förhållande till av företaget och som företräder det största antalet de kollektivavav talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer, skall den ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter som finns angiven i 8 § andra, tredje och femte styckena lagen 1987: 1245 om styrelserepresentation för de privatanställda gälla i tillämpliga delar. Om företaget inte är bundet av kollektivavtal i förhållande till någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses av den arbetstagarorganisation som företräder flest anställda, om

inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

om annat. Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala av arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation anses som en organisation.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 66

Paragrafen innehåller bestämmelser företagsrådets samman-

om sättning. Den motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter l

Motsvarande bestämmelser finns i 13 § avseende arbetstagarnas förhandlingsdelegations sammansättning. Av ledamöterna skall minst ledamot företräda ett EES-land där företaget eller kon-

har verksamhet. Därutöver skall det i företagsrådet finnas cernen ytterligare ledamöter i förhållande till antalet arbetstagare vid verksamheterna, dvs. proportionell fördelning skall göras. I

en paragrafen också hur denna fördelning skall till.

anges

l övrigt hänvisar till vad vi anfört i specialmotiveringen till

Det europeiska företagsrådets uppgifter

23§

Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till samråd och infonnation endast i frågor som berör

hela företaget, -

koncernen eller -

minst två dessas verksamheter eller företag är belägna

av som -

i olika medlemsstater.

När det gäller sådana företag eller koncerner som avses i 34 skall det europeiska företagsrådets befogenheter begränsas till de frågor som berör

samtliga verksamheter eller företag som ligger inom EES-län- -

derna eller de frågor berör minst två verksamheterna eller företa-

- som av

ligger inom EES-ländema.

gen som

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 67

l paragrafen regleras vilka frågor som det europeiska företagsrådet har rätt till information och samråd Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

l a.

Företagsrådets rätt till information och samråd är begränsad till frågor som rör hela företaget eller hela koncernen, eller frågor

som berör minst två verksamheter i olika EES-länder. Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i EES-länderna, skall informationen och samrådet omfatta endast frågor som berör samtliga verksamheter eller företag finns inom EES-länderna

som eller frågor som berör verksamhet i minst två EES-länder. Frågorna skall med andra ord vara gränsöverskridande och omfatta verksamhet i minst två EES-länder. Begränsningen tar således sikte kretsen av frågor.

Det förtjänar att påpekas att det nationella förhandlingssystemet inte påverkas av att stupstocksreglerna blir tillämpliga.

24§

Det europeiska företagsrådet skall fortlöpande underrätta företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter l

Rätt till samråd och information

25§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall minst gång

en om året sammantráfa med det europeiska företagsrådet och därvid

ge information och samråda om utvecklingen i företagets eller koncernens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter.

1995: 115 Specialmotivering 68

SOU

Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge det europeiska företagsrådet skriftlig rapport om de förhållan-

en den mötet skall handla om.

som

Mötet skall särskilt handla följande förhållanden, nämligen

företagets eller koncernens struktur,

Företagets eller koncernens ekonomiska och finansiella situa-

tion,

den Förväntade utvecklingen i företagets eller koncernens verksamhet, produktion och försäljning,

sysselsättningsläget och dettas förmodade utveckling,

investeringar och betydande organisationsförändringar,

införandet arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

av nya

produktionsöverföringar,

fusioneringar, nedskärningar eller nedläggning företag, verksamheter

eller betydande delar av dessa samt

10. kollektiva uppsägningar.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

l första stycket läggs fast att det europeiska företagsrådet har rätt till i vart fall ett Sammanträffande per år med företaget eller det kontrollerande företaget. Även i detta fall kan parterna dock träffa avtal fler sammanträffanden. Om sådana särskilda om-

om ständigheter inträffar i 26 § kan ytterligare sammanträf-

som avses fanden bli aktuella.

l andra stycket att företagsrådet skall tillställas skrift-

anges en lig rapport de förhållanden mötet skall behandla. Att rap-

om som porten skall skriftlig får anses framgå av direktivtexten som

vara

på grundval rapport sammanställts av den cenanger av en som trala ledningen on the basis of a report drawn up by the cen-

---

tral management.

l tredje stycket räknas de frågor skall behandlas på

upp som mötet. När det gäller den sista punkten om kollektiva uppsägning-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 69

ar är det inte nödvändigt att de förestående kollektiva uppsägningarna avser verksamheter i två länder for att frågan skall betecknas som gränsöverskridande. Det räcker att arbetsbristuppsägningen berör eller har sin orsak i företaget eller koncernen eller i vart fall i verksamheter i två EES-länder. Uttrycket kollektiva uppsägningar har valts i anslutning till direktivtexten och får ges den innebörd som följer EU-rättens av regler.

26§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter i som avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt vid omlokalisering, nedläggning av verksamheter eller företag eller kollektiva uppsägningar. Företaget eller det kontrollerande företaget skall sammantráfa med arbetsutskottet för att informera och samråda med detta, om arbetsutskottet begär det. Vid sådana sammanträffanden har dessutom de medlemmar i det europeiska företagsrådet har valts som eller utnämnts av de verksamheter eller företag är direkt besom rörda av åtgärderna rätt att delta. Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skriftlig rapport om de förhållanden mötet som skall handla om. Arbetsutskottet har rätt att yttra sig över rapporten. Om det inte finns något arbetsutskott, gäller kraven underrättelse, samråd och information i förhållande till det europeiska

företagsrådet.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

Specialmotivering 70

SOU 1995:1 15

Paragrafen företagsrådet alternativt arbetsutskottet

anger att skall underrättas, särskilda omständigheter inträffar som på-

om verkar arbetstagarnas intressen. Det därutöver närmare regler

ges

rätt till skriftlig rapport och Sammanträffande motsvarande om reglerna i 25 Skillnaden består i att i dessa fall företaget eller

det kontrollerande företaget dels särskilt skall underrätta arbetsut-

skottet eller företagsrådet, dels skall vända sig till arbetsutskottet,

ett sådant är utsett, i stället för till företagsrådet. om

En mycket viktig fråga är i vilket skede av sin beslutsprocess

företaget eller det kontrollerande företaget skall underrätta som arbetsutskottet de särskilda omständigheterna. Man kan tänka

om sig olika den frågan; allt från att det kan ske t.o.m. efter

svar det beslutet är fattat och verkställt till att bestämmelsen får anses

innefatta ett krav företaget eller det kontrollerande företaget att

med beslutet till dess ett samråd med arbetsutskottet har ägt vänta

ett sådant begärs. Svaret på frågan kan emellertid inte rum, om

i detta sammanhang utan sammanhänger ytterst med hur diges rektivet i detta hänseende kommer att tolkas inom ramen för EU:s rättsordning. Vi föreslår ingen särskild svensk regel som tvingar

företaget eller det kontrollerande företaget att förlägga samrådet på

något visst stadium i beslutsprocessen.

I den svenska översättningen att företaget eller det kon-

anges trollerande företaget skall underrätta om omplaceringar. Detta

uttryck motsvaras i den engelska språkdräkten av uttrycket

relocations. Enligt vår mening leder uttrycket omplacering fel,

särskilt mot bakgrund att det har eller flera särskilda bety-

av en delser inom arbetsrättslig lagstiftning och praxis. Det som avses i artikeln torde större omflyttningar hela enheter eller ar-

vara av betsplatser, företeelser ligger närmare det svenska ordet om-

som lokalisering än omplacering. Vi har därför valt att använda ordet

omlokalisering i vårt förslag.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 71

Regler för det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

27 §

Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas av experter som de själva utser.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter Kostnaderna för experthjälpen skall enligt 30 § bäras föreav taget eller det kontrollerande Företaget i den mån de är skäliga. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen till 15 § tredje stycket.

28§

Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

har rätt att sammanträda enskilt inför sammanträffanden med företaget eller det kontrollerande företaget. Därutöver har det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet rätt att sammanträda enskilt ytterligare gång år. en per

Första stycket motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter Andra stycket har ingen motsvarighet i direktivet. Vi anser emellertid att det är ett rimligt krav att arbetstagarrepresentanterna får tillfälle att träffas åtminstone två gånger årligen företagets eller det kontrollerande företagets bekostnad, detta inte även om äger rum i anslutning till ett sammanträde med Företaget eller det kontrollerande företaget. Det finns givetvis inget hindrar att som företaget eller det kontrollerande företaget sammanträder oftare

Specialmotivering 72

SOU 1995:1 15

med det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet än som anges i stupstocksreglerna.

29§

europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet skall informera Det

för arbetstagarna vid företaget eller det kontrollerepresentanterna rande företaget innehållet i och utgången informations- och

om av samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, skall samtliga arbetstagare informeras.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter Som har framgått är det i Sverige naturligt att se arbetstagaror-

representanter för arbetstagarna även enligt

ganisationerna som

denna jfr specialmotiveringen till 12 §. Informationsskyldig-

lag

heten torde därför ha fullgjorts om de fackliga organisationer som företräder arbetstagarna har informerats. Det finns inte anledning

de fackliga organisationerna i sin tur vidarebeforanta annat än att drar informationen till arbetstagarna ett lämpligt sätt.

Kostnader

30 §

Det europeiska foretagsrådets och arbetsutskottets kostnader skall bäras företaget eller det kontrollerande företaget, i den mån

av kostnaderna är skäliga.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskritter

SOU 1995: 115 Specialmotivering 73

Enligt direktivet har EES-länderna möjlighet nationella att ge regler som begränsar kostnaderna för att det europeiska företagsrådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vi har bedömt att den mest naturliga begränsningen består i att i lagen förordna att endast skäliga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras av företaget eller det kontrollerande företaget. Vad är skäliga som kostnader får avgöras från fall till fall och fråga kan är en som lämnas över till rättstillämpningen. l direktivet anges särskilt att EES-länderna får förordna att företagets eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar får begränsas till enbart en expert. I normalfallet torde det också vara skäligt med en expert, kan också tänka sig fall där kostmen man naderna för flera experter är skäliga, t.ex. inför eller vid sammanträden där flera artskilda, mycket komplicerade eller sällan förekommande ärenden kommer upp. Andra kostnader som i normalfallet är skäliga är kostnader för ledamöternas resor och logi, traktamenten samt för tolkning och översättning, om detta är nödvändigt.

Övriga bestämmelser

Under denna rubrik samlas bestämmelser bl.a. tystom ansvar, nadsplikt, skadestånd och rättegång.

31§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företags-

råd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. När ett europeiskt företagsråd börjar verka övertar det alla rät-

tigheter och skyldigheter från arbetstagarnas förhandlingsdelega-

tion och inträder som part i avtalet europeiskt företagsråd. om

Specialmotivering 74 e

För lagens bestämmelser skall bli effektiva, måste brott mot att dem kunna beivras i domstol jfr till detta direktivets artikel 11.

Vi bedömer det mest ändamålsenliga är att tillskapa ett system att möjligt ansluter till det existerande svenska syssom så nära som med verkningsfulla skadestånd främsta påföljd för brott temet som lag och avtal arbetsrättens område. mot härvid det inte finns något befintligt rätts- Ett problem är att nu subjekt arbetstagarsidan kan sägas vara en naturlig bärare som rättigheter och skyldigheter lagen Vi att den av de som ger. anser lösning bäst stämmer överens med direktivets uppbyggnad är som tillerkänna arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det euroatt företagsrådet vad brukar kalla rättskapacitet, dvs. för-

peiska man

mågan ha rättigheter och skyldigheter samt att kunna göra dem att gällande inför domstol. Det finns däremot ingen anledning att låta förhandlingsdelegationen och företagsrådet föra talan var för sig, de båda bärare intressen. Vi föreslår därför eftersom är av samma företagsrådet, när det börjar verka, bör ta över förhandatt lingsdelegationens samtliga rättigheter och skyldigheter. En följd den föreslagna regleringen är att arbetstagarnas av förhandlingsdelegation helt enkelt upphör att finnas till, när ett i företagsråd börjar verka, vilket får ske när före-

europeiskt anses

tagsrådet konstituerar sig vid sitt första sammanträde. På motsvarande kan arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses förvärva sätt sin rättskapacitet när den konstituerar sig jfr även 12 § och speci-

almotiveringen därtill. Det kan skjutas att det lämplig ordning att de synes vara en inrättas enligt denna lag inom sig utser behöriga firmaorgan som tecknare. Detta viktigt, inte minst med tanke på de preskripär tionsfrister föreslår. som

SOU 1995:1 15 Specialmolivering 75

Skydd för arbetstagarrepresentanter

32§

Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 6 8 lagen - 1974:358 om facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen skall gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter är som anställda i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

De arbetstagarrepresentanter som är verksamma enligt denna lag skall enligt direktivets artikel 10 vara tillförsäkrade skydd samma som nationell lagstiftning eller praxis arbetstagarnas ger representanter. l svensk lagstiftning finns ett antal regler kan bli tillsom lämpliga i detta sammanhang. Medbestämmandelagen innehåller i 7-9 regler om föreningsrätt. De som fungerar som arbetstagarrepresentanter enligt den nu föreslagna lagen utses fackliga av organisationer, vilket innebär att de nämnda föreningsrättsliga bestämmelserna gäller för dem. Vidare finns ett skydd mot uppsägning grund verksamav heten som arbetstagarrepresentant i reglerna saklig grund för om uppsägning och laglig grund för avskedande i anställningsskyddslagen. Det finns emellertid också ett behov skyddsregler i denna av lag. Sådana regler har tagits i paragrafen, hänvisar till vissa som delar av förtroendemannalagen. Det gäller regeln i 3 § första stycket om att arbetsgivaren inte får hindra en förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag, rätten till bibehållna anställningsvillkor och det s.k. efterskyddet i 4 reglerna rätt till ledighet och betalom ning under ledigheten i 6 och 7 och slutligen företrädesrätten till fortsatt anställning i 8 Det ligger i sakens natur att skyddsreglerna i förtroendemannalagen skall tillämpas även för det fall arbetstagarrepresentantens uppdrag utförs i ett annat företag än det

Specialmotivering 76

SOU l995: l 15

anställd hon är ledamot ett europeiskt förehon är t.ex. om av tagsråd i ett moderbolag till arbetsgivarföretaget. sammanhang särskilt understrykas att regeln i Det bör i detta förtroendemannalagen innebär förpliktelse för 3 § första stycket en i skälig omfattning positivt söka underlätta utföarbetsgivaren att randet uppdraget jfr 1974:88 s. 162 och 216. av prop.

Tyvsmacávplikl

3 3 §

eller det kontrollerande företaget får föreskriva tystnads- Företaget arbetstagarrepresentanter och experter utför uppgifter plikt för som enligt denna lag, det är nödvändigt med hänsyn till företagets om bästa. under tystnadsplikt har mottagit information för ett Den som europeiskt företagsråds räkning, får utan hinder av tystnadsplikten informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsföra till företagsrådets I sådant fall gäller tystnadsrådet och experter. plikten även för dem. för ledamöter arbetstagarnas förhandlings- Detta gäller även av och andra för samråd och information enligt den-

delegation organ

na lag.

Direktivet lämnar i artikel 8 öppet för medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen förordna tystnadsplikt för förtrolig om information. Vi har övervägt de väl inarbetade reglerna i medom bestämmandelagen kan tillämpas även i detta avseende. Som ser saken finns det emellertid skäl att åtminstone tills vidare till- - lämpa regel arbetsgivaren rätt att föreskriva tysten som ger nadsplikt, arbetstagaren att detta är obefogat. För även om anser främst samarbetet koncernnivå ännu är nytt och detta talar att Det får sedan ankomma arbetstagarnas förhandlingsoprövat.

SOU 1995:1 15 .Ypecialnzotivering 77

delegation, det europeiska företagsrådet eller, i förekommande fall, en kollektivavtalsbunden facklig organisation att föra talan

om brott mot denna lag, om tystnadsplikten anses felaktigt pålagd. Här kan erinras om de möjligheter till s.k. interimistiska beslut

som ges i rättegångsbalken och arbetstvistlagen.

Med vårt förslag till regel tystnadsplikt minskar också be-

om hovet av möjligheter för företaget eller det kontrollerande företaget att hemlighålla information för arbetstagarna, särskilt sett mot bakgrund av att det inte finns något uttryckligt krav på företaget eller det kontrollerande företaget att förhandla före beslut, i den

som svenska lagstiftningen.

Genom föreskriften om att tystnadsplikt får förekomma enbart i de fall där det är nödvändigt med hänsyn till företagets eller det kontrollerande företagets bästa, tas hänsyn till arbetstagarnas intresse av största möjliga öppenhet.

Det skulle kunna hävdas att den föreslagna bestämmelsen

nu avviker från direktivet, där det inte görs någon uttrycklig avgränsning med hänsyn till företagets eller det kontrollerande företagets behov. Övervägande skäl talar emellertid för att direktivet inte skall tolkas så att företaget eller det kontrollerande företaget kan föreskriva tystnadsplikt utan att detta är motiverat. Denna tolkning är förbehållen EG-domstolen. Vi att det är stort värde att

anser av en regel införs i den svenska lagen, inte minst mot bakgrund att

en sådan regel ger arbetstagarna möjlighet att få skälen för tystnadsplikten prövade även inom för ett interimistiskt förfarande.

ramen

Bestämmelsen i andra stycket ansluter till motsvarande bestämmelse i medbestämmandelagen. Det rimligt att tillåta

synes en arbetstagare att trots tystnadsplikten föra informationen vidare inom en snäv, särskilt angiven krets.

Lagen är enligt vår bedömning i och för sig tillämplig även offentlig verksamhet, så länge det inte rör sig om myndighetsutövning jfr 6 § och specialmotiveringen därtill. l 42 § andra stycket lagen 1994:260 om offentlig anställning LOA stadgas att

20 21 medbestämmandelagen inte skall tillämpas i statliga,

kommunala, landstingskommunala, kyrkokommunala eller försäk-

15 Specialmotivering 78 SOU 1995:1

ringskasseanställningar. För dessa fall gäller i stället bestämmel-

i sekretesslagen 1980:100. Särskilda bestämmelser om tystserna nadsplikt finns för det kyrkliga området jfr 36 kap. 1 och

även 2 kyrkolagen 1992:300. Någon särskild hänvisning till dessa

inte nödvändig. Skulle det visa sig att någon verklagar anser samhet omfattas LOA eller kyrkolagen träffades av denna

som av lag, bör detta enligt vår mening föranleda att särregler införas i dessa lagar.

Ansvaret för förpliktelserna

34§

Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i nå-

EES-land och företaget eller det kontrollerande företaget har got

ett företag med säte i Sverige att fullgöra dessa förpliktelser, utsett skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska företaget.

Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i något EES-land och inte heller har utsett något företag i något EES-land, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska företaget, det inom företaget eller koncernen finns fler arbets-

om tagare i Sverige än i något annat EES-land.

Paragrafen behandlar situationen att företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i Sverige eller något annat EES-land.

med hänsyn till direktivets artikel 4.2 nödvändigt att före- Det är skriva skall bära ansvaret för förpliktelserna enligt lagen.

vem som För svensk del gäller det alltså att peka ut när ett företag med säte i Sverige skall bära ansvaret för förpliktelserna enligt denna lag, även företaget endast är ett dotterbolag i en koncern.

De allmänna reglerna om ansvaret för förpliktelserna enligt lagen återfinns i 11

Det kan här inskjutas att den Föreslagna lagen inte direkt besvarar de många och svåra frågor som inställer sig vilket lands om lag som skall tillämpas i en viss situation. Sådana frågor får besvaras med ledning i den internationella processrätten och dess särskilda regler arbetsrättens område jfr härtill betänkandet Lex Britannia, Ds 1994:13, särskilt 43 ff: även AD 1995 l20. s. se nr En annan sak är att det kan vara av stor betydelse vid valet mellan att tillämpa eller inte tillämpa svensk rätt att ett anspråk grundas denna lag i och för sig.

Skadestånd

35§

Den som bryter mot denna lag eller mot ett avtal europeiskt om företagsråd eller om ett annat förfarande för information skall ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 54 - 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket och 61 62 Ia- gen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen dessa bestämmelser skall vad av som sägs om arbetsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och vad som sägs arbetstagarorganisation gälla även för det om

europeiska företagsrådet, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

eller annat organ för information till och samråd med arbetstagare. Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller arbetstagarnas förhandlingsdelegation som kan föra talan enligt denna lag,

är företaget eller det kontrollerande företaget skadeståndsskyldigt

gentemot de arbetstagarorganisationer i förhållande till vilka det är bundet kollektivavtal. av

I denna paragraf regler skadeståndsskyldighet för den ges om som bryter mot lagen eller mot ett avtal omfattas lagen. l det som av

1995:115 Specialmotivering 80

SOU

första stycket hänvisas det därvid till skadeståndsreglerna i medbestämmandelagen. Det andra stycket jämställer vid tillämpningen av de reglerna företag eller kontrollerande företag med arbetsgivare

europeiskt företagsråd och arbetstagarnas förhandlingsdelegasamt tion med arbetstagarorganisation. Innan arbetstagarnas för-

m.m. handlingsdelegation har bildats finns det inget som naturligt

organ kan påtala brott mot lagen.

Vi bedömer det i vissa situationer, t.ex. vid tvister om före-

att

skyldigheter enligt 11 eller 12 § eller enligt stupstocksregtagets

kan finnas behov någon arbetstagarsidan kan lerna, av som övervaka lagens efterlevnad. Det kan röra sig att företaget eller

om det kontrollerande företaget vägrar att upplysningar om hur

ge många arbetstagare finns i olika länder, något kan leda

som som till ingen arbetstagarnas förhandlingsdelegation kan bildas. Det

att kan också röra sig att företaget helt enkelt vägrar att inrätta ett

om europreiskt företagsråd enligt stupstocksreglerna. Det ligger när-

till hands de kollektivavtalsbärande fackliga organimast att ge sationerna denna rätt. Dessa brukar i andra sammanhang anses

behöriga företrädare för arbetstagarna, och de har enligt 13 § som huvudrollen när det gäller att utse svenska ledamöter i arbetstagar-

nas förhandlingsdelegation.

Även med denna lösning återstår situation, där företaget

en eller det kontrollerande företaget vid ett ytligt betraktande inte kan nås någon sanktion grund brott mot lagen eller avtal. Det

av av

sig fall där företaget eller det kontrollerande företaget inte rör om

bundet kollektivavtal över huvud taget. Svensk rätt innebär är av emellertid varje arbetstagare har rätt att bli medlem i en facklig

att

och den verka för att företaget eller det kon-

organisation genom

trollerande företaget blir bundet kollektivavtal. Saken kan också

av uttryckas så den beskrivna situationen inte består, om inte

att nu arbetstagarna accepterar den. Vi därför att situationen inte

anser behöver regleras särskilt.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 81

Rättegång

36 §

Mål om tillämpningen denna lag skall handläggas enligt lagen av 1974:371 om rättegången i arbetstvister. Vid tillämpningen nämnda lag skall vad sägs av som om arbetsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller annat organ för information till och samråd med arbetstagare. Vad där som sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag. Trots vad som sägs i 2 kap. 1 § lagen 1974:371 rätteom gången i arbetstvister, skall mål tillämpningen stupstocksom av reglerna i 21 30 handläggas Arbetsdomstolen första - av som domstol.

Vi föreslår att tvister i frågor omfattas denna lag skall som av

följa den processordning i arbetstvistlagen. Vårt förslag

som anges är formulerade så att de torde innebära att alla tvister enligt denna lag kommer att handläggas av Arbetsdomstolen första domsom stol. Det förtjänar att påpekas att vårt förslag innebär att parterna måste förhandla innan Arbetsdomstolen kan tvisten till ta upp

prövning. Detta följer av att förhandlingskravet i 4 kap. 7 §

arbetstvistlagen gäller om förhandling kan påkallas enligt medbestämmandelagen, något vi föreslår skall gälla för de aktusom nu ella tvistema. Vi vill i detta sammanhang betona vikten de avtal av att som kommer att träffas med stöd denna lag innehåller regler av om

förhandlingsordning.

Slutligen skall också nämnas att 36 § inte något på ger svar frågan om hur ett anspråk grundat ett sådant avtal i som avses

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 82

4 § skall hanteras. Om ett sådant avtal utgör ett kollektivavtal, skall anspråket hanteras inom för det sedvanligt tvistelös-

ramen ningsförfarandet inom arbetsrätten. Om det däremot rör sig om ett avtal inte är kollektivavtal torde det, svensk rätt är till-

som om ämplig, röra sig arbetstvist jfr l kap. l § arbetstvistlagen.

om en Om det är svensk arbetstagarorganisation som för talan, torde

en tvisten vidare handläggas Arbetsdomstolen första domstol

av som jfr 2 kap. l § arbetstvistlagen.

37§

När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, skall 64 65 §§

och 69 § lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet gälla

om i tillämpliga delar. Den tid enligt 65 inom vilken talan senast skall väckas, skall dock vara åtta månader.

Bestämmelsen hänvisar till reglerna i medbestämmandelagen om tvisteförhandlingar och preskription. Som har framgått finns det ett förhandlingskrav i arbetstvistlagen.

Med hänsyn till att det europeiska företagsrådet och arbetsta-

förhandlingsdelegation ledamöter från flera olika garnas består av länder, föreslår vi förlängd preskriptionsfrist i förhållande till

en vad gäller enligt 65 § medbestämmandelagen. Fristen bör

som enligt vår mening bestämmas till åtta månader. Den bör börja löpa vid den tidpunkt då förhandlingen avslutades.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 22 september 1996.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 83

Ikraftträdandedatumet Följer direktivets artikel l4. Inom den

arbetsgrupp för införlivandefrågor, tillsatts EG-kommissio-

som av nen, har enlighet uppnåtts att direktivet bör införlivas samti-

om digt i alla berörda länder och att detta bör ske så möjligt,

sent som dvs. den 22 september 1996. Vi har inte funnit någon anledning att inta någon annan ståndpunkt.

Bilaga 1

Kom m ittédirektiv

Kommission om den svenska arbetsrätten Dir.

l995:3

Beslut vid regeringssammanträde den 16 1995

mars

Sammanfattning av uppdraget

En kommission tillkallas för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter finns på arbetsrättens

anser område. Syftet är att kommissionen under medverkan

av parterna skall finna former för hur parterna själva i så stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan utfomia de arbetsrättsliga reglerna så, att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva möjligt.

som

En förändrad arbetsmarknad

Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått omfattande förändringar. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt. Infonnations- och kommunikationsteknologin får allt större betydelse och kunskapsinnehållet i produktionen stiger. Kraven på ökad produktivitet och effektivitet ökar i såväl privat som offentlig verksamhet. Företagens och den offentliga verksamhetens ekonomiska omgivning har blivit alltmer föränderlig och oförutsägbar vilket har medfört allt större behov av flexibilitet och anpassningsförmåga såväl inom organisationen som för den enskilde arbetstagaren. Företagens och den offentliga sektorns organisationsfonner har förändrats. Behovet av kapitalrationalisering har bl.a. lett till minskad lagerhållning. Krav på kundanpassning har medfört flexiblare produktionssystem. Verksamheten organiseras ofta i former, t.ex.

nya

bolagisering divisionema inom ett företag. Arbetsgenom av kraft anlitas ofta på andra sätt än traditionella anställgenom ningsavtal. Utvecklingen har många gånger lett till stora effektivitetsvinster för företagen, vilket har varit nödvändigt. Gedenna utveckling har arbetsorganisationen ofta förändrats, nom vilket har inneburit att arbetet utvecklats och blivit mera insamtidigt det för många har inneburit en ökad tressant som stress i arbetet. Den tekniska utvecklingen förutsätter kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, vilket sammanväver arbete och utbildning i de enskilda företagen. Detsamma gäller inom tjänstesektom. Det kan i detta sammanhang nämnas att Utredningkunskapsbildning i arbetslivet i april 1994 avlämnade en om betänkandet Kunskap för utveckling SOU 1994:48. Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet. nu En faktor under den senaste tiden har varit av stor som betydelse är den ökande intemationaliseringen. Det svenska näringslivet är i tilltagande omfattning verksamt över nations- Men även de fackliga organisationerna, liksom det gränserna. politiska livet i allmänhet, har genomgått utveckling i samen ma riktning. Intemationaliseringen svensk industri påverkar också av trycket på strukturförändring och kraven på arbetskraften. Ny teknik i kombination med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och medför att andra faktorer än tillgång till enerpersoner och råvaror får och ökande betydelse för företagens val stor land investera Förhållandena på arbetsmarknaden som av att löner och tillgång till utbildad och kompetent arbetskraft får minst lika betydelse för företagens investeringsbeslut. en stor Antalet multinationella företag har sitt ursprung i Svesom landets storlek, mycket År 1990 rige är, i förhållande till stort. hade dessa svenska företag drygt 500 000 anställda utomlands och 700 000 anställda inom landet. Samtidigt ökar de utländinvesteringarna i Sverige. År 1993 25 % alla ska var av sysselsatta inom industrin anställda hos utlandsägda företag. Den tekniken innebär att gårdagens industrisamhälle nya håller på avlösas ett samhälle där att av

informationsteknologin får allt större betydelse och

en en växande del av människans tid går för att hantera alltmer infonnation. Infomiationssamhällct karakteriseras

av att anställda inom service- och tjänsteyrken ökar. Den tekniska utvecklingen innebär också att arbetet blir mindre beroende

av en bestämd tid och plats. Nya former för arbete, såsom distansarbete, utvecklas.

Allt sedan mitten av 1960-talet har industrisysselsättningen minskat i Sverige. Under hälften 1980-talet ökade

senare av industrisysselsättningen något för att sedan minska kraftigt under lågkonjunkturåren i början av 1990-talet. Industrisysselsättningens andel den totala sysselsättningen har minskat

av från 34 % år 1965 till knappt 20 % år 1993. Parallellt

har sysselsättningen inom service- och tjänstesektorema ökat kraftigt. Denna ökning skedde under 1970-talet främst inom den offentliga sektorn medan under 1980-talet den huvudsakliga ökningen skedde inom den privata sektorn. En betydande andel av de nya arbetstillfällena har tillskapats i små och medelstora företag.

Ett utvecklingsdrag är den ökade variationen anställ-

av ningsfonner och andra anknytningsfomier arbetskraft till

av företagen. Vid sidan käma fast anställda förekom-

om en av mer en rad tillfälliga anställningar visstidsanställningar,

som provanställningar, inhyming av arbetskraft

m.m.

Andelen tidsbegränsade anställningar har ökat markant

under de senaste åren i Sverige. Det kraftiga raset i sysselsättningen som ägde under de senaste årens svåra lågkon-

rum junktur fasta anställningar medan antalet visstidsanställ-

avser ningar i stort sett har varit oförändrat. Den sysselsättningsökning som vi nu kan i den begynnande konjunkturuppgången

se avser till stor del tidsbegränsade anställningar.

Under senare tid har situationen på arbetsmarknaden för invandrare och flyktingar försämrats kraftigt. Andelen sysselsatta av befolkningen under det första halvåret 1994 sjönk till endast 36 % av de utomnordiska medborgarna, jämfört med 72 % för svenskar. En större andel de utomnordiska med-

av borgarna är långtidsarbetslösa jämfört med övriga sökande,

och inskrivningstiden vid arbetsfömiedlingen har för utomnordiska medborgare ökat kraftigt under de senaste åren. En de största förändringarna på arbetsmarknaden under av decennierna har varit uppgången i kvinnors arbetsde senaste kraftsdeltagande och sysselsättningsgrad. Denna utveckling bröts först under de senaste årens djupa lågkonjunktur. I dag skiljer endast några procentenheter mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad i Sverige. Det finns emellertid andra betydande skillnader mellan mäns och kvinnors villkor arbetsmarknaden. Kvinnor är koncentrerade till vissa yrkesgrupper och sektorer i ekonomin och män till andra. Kvinnor arbetar deltid i betydligt högre grad än män och har i det privata näringslivet oftare repetitiva arbetsuppgifter framkallar besom lastningsskador och ringa inflytande. Kvinnor har också ger högre sjuktal än män och det går att utläsa ett klart samband arbetsuppgifter och antal sjukdagar. Även arbetssjukmellan domar är vanligare för kvinnor än för män, medan arbetsolyckor drabbar män dubbelt så ofta som kvinnor.

Uppdragets syfte

Syftet kommissionen under medverkan parterna skall är att av finna fomicr för hur parterna själva i så stor utsträckning som möjligt kollektivavtal kan utfonna de arbetsrättsliga genom reglerna så, de fungerar väl i praktiken och blir så enkla att och effektiva möjligt. som

Uppdragcts mål

Målet är att åstadkomma långsiktig och stabil arbetsrätt en som främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen och den offentliga sektorn, tillgodoser de anställdas behov utveckling, inflytande, av frihet och trygghet, främjarjämställdhet mellan könen, och -

främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden. -

Uppdraget

Det finns skäl att utreda hur den nödvändiga förnyelsen av arbetslivet på bästa sätt skall kunna underlättas. Arbetsmarknadens parter har uttryckt vilja att samverka för att nå detta en mål. Det är viktigt att ta fasta på denna vilja. Parterna skall nu alltså ha ett stort inflytande i kommissionen. Kommissionen skall söka åstadkomma långsiktig och en stabil arbetsrätt som tillgodoser de anställdas behov utveckav ling, inflytande, frihet och trygghet. Målet skall ett fortvara satt demokratiskt arbetsliv med ett verkligt inflytande för löntagarna och deras fackliga organisationer. Det är regeringens övertygelse att det på så vis också skapas bättre förutsättningar för en effektivare produktion med höjd produktivitet som följd, både i fråga och i fråga tjänster. om varor om Arbetstagarna måste både enskilt och kollektiv stora som ges möjligheter att påverka sin situation. De anställdas behov utveckling, inflytande, frihet och av trygghet skall vägas mot företagens behov flexibilitet, deav centralisering, kompetens och effektivitet. Den allt skarpare internationella konkurrensen ställer stora krav på företagen. Det är viktigt att reglerna för företagen är sådana att företagen kan vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Detta skall kommissionen ta i beaktande. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot företeelser och strukturer inom arbetslivet upprätthåller eller förstärker som den ojämna maktfördelningen och segregeringen mellan könen generellt, liksom mellan enskilda kvinnor och män. Frågor om kvinnors och mäns skilda villkor skall beaktas i tidigt ett skede av arbetet. På motsvarande sätt bör invandrarnas situation uppmärksammas. Kommissionen skall pröva vilka förutsättningar krävs för att invandrarna i praktiken skall som kunna få tillträde till arbetsmarknaden på villkor samma som

svenskar och undersöka vad kan åstadkommas genom som samverkan mellan arbetsmarknadens parter. avgörande betydelse att få till stånd ett konstruk- Det är av tivt arbete mellan arbetsmarknadens parter. Det krävs flexsam ibla fomier för samverkan, både centralt och lokalt. Kommissionen skall försöka underlätta och stimulera sådan samverkan. Förhållandena på arbetsmarknaden skall normalt regleras i kollektivavtal och sådana lösningar skall därför i största möjlimån underlättas. Ett grunddrag i vad brukar kallas den ga som svenska modellen är att den arbetsrättsliga lagregleringen kompletteras kollektivavtal mellan parterna. Kommissionen av skall undersöka vilka hinder finns för att träffa kollektisom vavtal på olika områden. Det är där viktigt att vad som kan se göras med andra medel än lagstiftning. Ett område skall kommissionen behandla med förtur. Den 22 september 1994 antogs det inom EG ett direktiv om s.k. europeiska företagsråd 9445EG. Genom medlemskapet i Europeiska unionen är det Sveriges uppgift att till att direkse tivets bestämmelser uppfylls här i landet. Kommissionen skall undersöka detta kan åstadkommas t.ex. genom branschvisa om kollektivavtal. Det är första gången frågan om att införlisom EG-direktiv svenska kollektivavtal aktualiseras på va genom detta De lösningar väljs i detta fall kan därför få sätt. som betydelse exempel vid motsvarande situationer längre som fram. Om det i praktiken visar sig att det saknas förutsättningför avtalslösningar skall kommissionen föreslå de lagändar ringar behövs för att direktivets bestämmelser skall anses som införlivade med svensk rätt. EG-kommissionen har inrättat en arbetsgrupp för att mellan de berörda länderna samordna införlivandet direktivet. En första utgångspunkt för den gruppen av har varit införlivandet bör ske samtidigt i alla länderna och att detta bör göras i slutet den tid direktivet tillåter för att av som införlivandet tiden löper ut den 22 september 1996. Kommissionen skall följa arbetsgruppens vidare verksamhet. Kommissionen får arbeta under stor frihet. Den kan på eget initiativ sådana frågor inom arbetslivet den finner ta upp som angelägna. Såväl anställda kvinnors och mäns behov av ut-

veckling, inflytande, frihet och trygghet företagens behov som av flexibilitet, decentralisering, kompetens och effektivitet skall sättas i fokus. Särskild hänsyn skall till den situation tas som småföretagen och deras anställda befinner sig Ett problem i detta sammanhang är att många småföretag inte med

nuvarande situation kommer att omfattas de kollektivavtal av som kan komma att slutas. Det är vidare naturligt behoven att av ökad flexibilitet i arbetslivet särskilt i den utsträckning de tar sig uttryck i andra anställningsfonner än traditionella anställningsavtal kommer till diskussion, liksom frågor - upp kring den vanligt förekommande uppdelningen företag av genom bolagisering. De deltidsanställda arbetstagarnas situation skall uppmärksammas. Därvid bör bl.a. möjligheten att omvandla deltidstjänster till heltidstjänster med till partiell rätt tjänstledighet särskilt belysas. l övrigt bör det emellertid stå kommissionen fritt att, inom den angivna i samråd med ramen, arbetsmarknadens parter ta de frågor den finner upp som angelägna och föreslå lösningar på dessa. Inriktningen bör vara att i möjligaste utsträckning undvika lagstiftningsåtgärder. Om

det emellertid skulle visa sig att lagstiftningsåtgärder krävs inom ett visst område skall kommissionen utarbeta konkreta

förslag till hur dessa lagregler bör utfonnade. vara Utredningen ledighetslagstiftningen har i betänkandet om Ledighetslagstiftningen en översyn SOU 1994:41 föreslagit en ny studieledighetslag. Förslaget, liksom frågor utbildom ning inom arbetslivet i övrigt, bör diskuteras inom kommissionen. Det är ett viktigt samhällsintresse arbetskraften välatt är utbildad.

Arbetsformer m.m.

Kommissionen har stor frihet att själv bestämma sina arbetsformer.

För kommissionens arbete gäller kommittéförordningen 1976:119. Vidare gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpoom

8 litiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och redovisa jämställdhetspolitiska kon-

att sekvenser dir. 1994:124.

Redovisning av uppdraget Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag senast den l mars 1996. När det gäller frågan införlivande av direktivet om

om europeiska företagsråd skall dock kommissionen redovisa sina överväganden senast den ljuli 1995.

Arbetsm arknadsdepartem entet

Bilaga 2 394L0045S

Nr L 25464 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.994

RÅDETSDIREKTIV

avden22september1994

ominrättandetava: europeisktföretagsrådellerettforfarandeigemenskapsföretagoch

grupperavgemenskapsföretagför informationtill ochsamrådmedarbetstagare

9445EG

EUROPElSKAUNIONENS HARANTAGITDETTARÅD Trots detråder bredenighetatt mellanflertaletmedlem

en DIREKTIV staterharrådetintekunnatfattanågotbeslut förslagetom till

ettdirektivominrättandetavetteuropeisktlöretagsrådi medbeaktande avtaletav omsocialpolitiki bilagantill gemensk ochgrupperavgemens för protokoll14 omsocialpolitik,bilagatill Fördragetom informationtill ochsamrådmedarbetstagard.ändratden upprättandetEuropeiskaav gemenskapen,särskiltartikel2.2 3 december19915. i detta,

l enlighetmedartikel3.2 avtaleti omsocialpolitikhar medbeaktandekommissionensav förslag. kommissionen gemenskapsnivåsamråttmedarbets-

marknadensparteromde eventuellariktlinjernaför en medbeaktande Ekonomiskaav och socialakommitténs gemensk för informationtill ochsamrådmed yttrandez. arbetstagaregemenskapsföretagochgrupper gemenskaps-

företag. i överensstämmelse förfarandemeddet somavsesi artikel 1890ifördraget.och Kommissionen

har. efter dettasamråd.funnitatt en

gemensk vartillrádljgochhar nyttsamråttmed medbeaktandeföljande:av arbetsmarknadensparterom innehålleti det planerade

förslageti enlighetmedartikel3.3i ovanståendeavtal,och Pa grundval protokollet socialpolitik.av om bilagatill arbetsmarknadens harparter avgettsinayttrandentill Fördraget upprättandetEuropeiskaom av gemenskapen,har kommissionen. Belgien,Danmark.Frankrike.Grekland.Irland.Italien, Luxemburg.Nederlåndema.PortugalSpanienochTyskland Efterdennaandrasamrádsomgånghararbetsmarknadens nedankallademedlemsstaterna. önskargenomförasom parterintemeddelatkommissionendeatt önskarinledaen socialstadganar1989.ingått avtal socialpolitik,av ett om processsomkanledatillattettavtalslutsenligtartikel i4

avtalet. Enligtartikel2.2i ovanståendeavtalkanrådetantaminimiföreskriftergenomattutfärdadirektiv. Förattdeninremarknaden fungeraskall behöverföretagslås

sammanochövertas,fusionerskeövergränsernaoch Enligtartikel i avtaletharl gemenskapenochmedlems- samarbetsprojektskapasochsomenföljd dettabehöverav det staternablandannatsommålattfrämja dialogen mellan finnasföretagoch grupperav företagsombedriver arbetsmarknadensparter. verksamheti fleramedlemsstater.För näringsverksamhetcnatt

skallkunnautvecklashannonisktmåstedeföretagochgrupper l punkt17 Europeiskai gemenskapensstadga grund-om av företagsombedriververksamheti två eller flera läggandesocialarättigheterförarbetstagareheterdetbland medlemsstaterinformeraochsamrådamedrepresentanterna annatattinformationför. samrådmedochdeltagandeav fördearbetstagare berörs derasbeslut.som av arbetstagaremasteutvecklaspåettlämpligtsättmedhänsyn till gällandeförfarandeni deolikamedlemsstaterna.l stadgan De förfarandenför informationtill och samrådmed angesdet dettaskallsärskiltatt gällaförföretagellergrupper arbetstagare omfattassom avmedlemsstaternaslagstiftning avföretag harverksamhetsom ellerföretagi tvaellerfleraav ellerförfarandenärsällaninriktadedengränsöverskridande Europeiskagemenskapensmedlemsstater. strukturenhosdenenhetsomfattarbeslutsomberördessa

arbetstagare.Dettakanmedföraarbetstagareberörsatt som av

beslutinom ochett sammaföretageller ochen sammagrupp

EGTnrC135,18.5.1994.s.8ochEGTnrC199.21.7.1994.s. avföretagbehandlaspåolikasätt.

l0. u Yttrandetavgivetdenjuni1994.l Ännuinteoffentliggjorti EET.

Europaparlamentetsyttrandeden4maj1994av EGT Cnr 205. 25.7.1994ochrådetsgemensammaställningstagandeavdenläjuli BFTnrC39.15.2.1991.s,l0. 1994EGT C244.31.8.1994.nr s.37. 5 EGTnrC336.3l.l2.l99l.s,ll.

3940L0045S

Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr L 25465 30.994

måste för säkerställaatt Utanattdetpåverkarparternasmöjlighetattfattaandrabeslut Lämpligabestämmelser antas att i gemenskapsföretaginformerasochattsamråd mästedeteuropeiskaföretagsrädsom,i brist ettavtal arbetstagarna meddessaäger pärättsättdäbeslut berördessa mellanparterna.inrättatsförattnåmåletmeddettadirektiv, rum som medlemsstatändendärdeär hällasinformeratom företagetseller företagsgruppens arbetstagarefattasienannan verksamhetochsamrådmästeägarum.såattföretagsrådet anställda kanbedömaeneventuellinverkanpäarbetstagarnasintressen

För arbetstagarei företagellergrupperav i minsttvåolikamedlemsstater.Detmåstedärförkrävasav attgaranteraatt verksamheti tväellerfleramedlems- företagetellerdetkontrollerandeföretagetattdetgerde företagsombedriver och samrådmeddessaäger pärätt utvaldaarbetstagarrepresentantentaallmäninformation staterinformeras att rum inrättaeuropeiskaföretagsrådeller beträffandearbetstagarnasintressenliksominformationsom sättärdetnödvändigtatt förfarandenförgränsöverskridandeinfonnation särskiltberördesidoravföretagetsellerföretagsgruppens andralämpliga samrådmedarbetstagare, verksamhetsomberörarbetstagarnasintressen.Deteuropeiska till och företagsrädetmästekunnaangeenståndpunktefterdetmötet.

Detär därförnödvändigtmedendefinitionavbegreppet å

kontrollerandeföretagsomenbartsyftar dettadirektivoch

somintepåverkardefinitionenavbegreppengruppavföretag mäste möjligt Devaldaarbetstagarrepresentanternasnarast ellerkontrollsomkanfastställasi textersomutarbetasi ochsamrådmåsteäga beträffandevissa informeras. rum framtiden. beslut är avgörandebetydelseför arbetstagarnas som av

intressen. De mekanismerför informationtill och samrådmed

arbetstagarei sådanaföretagellergrupperavföretagmåste Y omfatta företagsett helaverksamheteller.i förekommande faU. företagsgruppssamtligaföretaginommedlemsstaterna.Bestämmelserbörantasfördearbetstagarrepresentantersom en kontrollerande inomramenfördirektivetsåattde.närdeutövarsina oavsettomföretagetellerföretagsgruppens agerar , innanförellerutanför funktioner.erhållersammaskyddochgarantier arbets-som företagharsin centralaledning tagarreprcsentantergenomhar lagstiftningellerpraxisi medlemsstatemasterritorium. anställningslandet.Defårintebliföremålförnågonformav följd de lagligenutövarsin v l överensstämmelsemedprincipenom parternassjälv- diskrimineringtill av att . ochledningenför verksamhetochde mästeskyddas lämpligtsättmot ständighetär arbetstagarrepresentantema företageteller företagsgnippenskontrollerandeföretag uppsägningochandrasanktioner.

skyldigaattavtalaomvilkenformaveuropeisktföretagsräd

ellerannanform informations-av ochsamrådsförfarandensom

skall införas.hur det skall vara sammansatt.vilka företageller löretagsgruppskontrollerandeföretagi Omett en befogenheterdetskallha.hur detskallfungera,vilka sincentralaledningutanförmedlemsstaternasterritorium har förfaranden skalltillämpasochvilkaekonomiskaresurser informationochsamråd i som måstedebestämmelserom som somskallfinnasförattpassajustderasomständigheter. fastställsi dettadirektivgenomförasdenav representantför

företagetsomvidbehovutsesienavmedlemsstaternaeller. l överensstämmelsemed subsidiaritetsprineipenskall finnsnågonsådan denverksamhet omdetinte representant.av medlemsstatemabestämmavilka somär arbetstagar- kontrolleradeföretag harflestarbetstagarei ellerdet som representanter omoch, definnerdetlämpligt.fastställa medlemsstaterna.

bestämmelseromenvälavvägdrepresentationdeav olika

kategoriernaavarbetstagare.

tilläggsföreskrifterskall Särskildbehandlingskallmedgesdegemenskapsföretagochi Detbördockfastställasvissa som gemenskapsföretagdärdetvidtidenfördirektivetsi tillämpas parternabeslutaromdettaelleromdencentrala grupperav om gränsöverskridande förhandlingareller sådana genomförandefinns ett avtal om ledningenvägrarattinleda om avtal. informationtill ochsamrådmedarbetstagaresomgällerför förhandlingarinteledertill något samtligaarbetstagare.

Vidarekanarbetstagarrepresentantemabesluta inteatt begära

attetteuropeisktföretagsrådinrättasochdeberördaparterna

kan ocksåbestämmasig för andraförfarandenför Medlemsstaternamåstevidtalämpligaåtgärdeom de

gränsöverskridandeinformationför och samrådmed förpliktelser framgår dethärdirektivetinteuppfylls.i som av arbetstagare.

394L0045S

NrL 25466 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.994

HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖLJANDE. arbetstagarei medlemsstaternaochminst150arbetstagare

varochenavminsttvåmedlemsstater

AVSNITTl b gruppai-jTireIag: kontrollerandr:ett företagochdess

kontrolleradeföretags

ALLMÄNT c gemerukapsföretag: företag

gruppav engruppav som

kännetecknas denharavatt

Artikel1 minst 000arbetstagare1 i medlemsslatema,

- minsttvå sinaföretagav i olikamedlemsstater,och

Mål

- minstettavsinaföretagmedminst150arbetstagarei

Måletmeddettadirektivårattförbättraarbetstagarnas enmedlemsstatochminstettannat sinaföretagmed

av råtttill informationochsamrådi gemenskapsforetagoch minst150arbetstagarei medlemsstat.

enannan grupperavgemenskap

d arbelslagarrepresenlanttr.arbetstagarnasföreträdare

Fördettaindamålskall europeisktett fñretagsrådeller enligtnationelllagstiftningellerpraxis ettförfarandeförinformationtillochsamrådmedarbetstagare inrättasi alla gemenskapsföretagoch alla grupperav e centralledningdencentralaledningeni gemenskapsgemenskapsföretag,vidbegäran dettaenligtförfarandetom i företagetelleri detkontrollerandeföretaget

i engrupp artikel5,1.i syfteattgeinformationtill ochsamrådamed avgemenskapsföretag. arbetstagarnadevillkor.pådetsättochmeddenverkan somframgår dettadirektiv.av f samråd:utbyte åsikter

av ochupprättande dialogavcn

mellanarbetstagarrepresentantemaochdencentrala 3. Dåengruppavgemenskapsföretagenligtartikel2.1c ledningenellervarje passandeledningsnivå.

annanmer omfattarettellerfleraföretagellergrupperavföretagsomår gemenskapsföretagellergrupperavgemcnskapsförctagenligt g turøpeükfjäreragsrád.det råd inrättasenligt

som artikel2.1 eller2.1 skalla c. etteuropeisktföretagsråd.trots artikel1.2ellerenligtbestämmelsernai bilagansyftei vadsomsågsi punkt inrättas företagsgruppsnivåpå såvida attinformeraochsamrådamedarbetstagarna. intenågotannatföreskrivsi deavtalsomavsesi artikel

h särskilljörliandingsorgan:detorgansominrättasenligt 4. Såvidaettbredaretillämpningsområdeinteföreskrivsi artikel5.2för förhandlameddencentrala

att ledningen avtalenenligtartikel skalldeeuropeiskaföretagsrådens inrättandet europeisktföretagsrådeller

om avett ett befogenheteroch tillämpningsområdedet förinforrnations-och förfarandeförinformationtill ochsamråd

medarbetssamrådsförfarandensomfastställtsförattnámåletipunkt enligtartikel1.2.

tagare då det gällerett gemenskap omfattasamtliga verksamheteri medlemsstaternaoch.dådetgallerengruppav l dettadirektivskalldetrösklar föreskrivsfiir

som gemenskapsföretag.alladessverksamheteri mcdlemsstatema. antaletarbetstagarebaseras detgenomsnittligaantalet

arbetstagare.inberâknatdeltidsanstiillda.detvåföregående

Medlemsstaternakanbestämmadettadirektivinteatt åren.beräknatenligtnationelllagstiftningeUerpraxis skallgillaförbesittningsmedlcmmari handelsflottan.

Artikel3

Artikel2

Definition kontrollerandeav företag

Definitioner

l dettadirektivavsesmedkonlrollerandrijrelagett

l dettadirektivanvändsföljandebeteckningarmedde företag kanutöva bestämmandeinflytande

som ett överett betydelser härsom anges: annatföretag,dukantrolleradejbreragei,till exempeli kraft

aväganderätt.ekonomiskdelaktighetellerde reglersom a gemenskapsjörelag:allaföretagmedminst 000l gallerfördetkontrollerandeföretaget.

3940L004SlS

30.994 Europeiskagemcnskapemasofficiellatidning Nr 25467L

Omdetintefinnsbevispämotsatsenskallettföretag AVDELNING direktellerindirektanseskunnautövaett bestämmande inflytandeöverettannatföretagdädet INRÄTTANDEAVETTEUROPEISKT FÖRETAGSRÅDELLERETTFÖRFARANDEFÖR a ägermajoriteten företagetstecknadeegenkapital. INFORMATlONTILLOCHSAMRÅDMED av eller ARBETSTAGARE

b kontrollerarmajoriteten rösteravde somärknutnatill företagetsemitteradeaktiekapital.eller Artikel4

c harrättatt utseflerin hälften medlemmarnaav i Ansvarför inrättadeavetteuropeisktRiretagsrädeller företagetsadministrativaorganellerledningseller ettförfarandeför informationtill ochsamrådmed tillsynsorgan. arbetstagare

Dencentralaledningenharansvaretförattskapade 3. l punkt2 skallde rättighetersomtillkommerett villkorochmedelsomärnödvändigaförinrättandetavett kontrollerandeföretagbeträffanderöstningoch europeisktföretagsrädellerettförfarandeförinformationoch utnämningaromfatta rättigheterde somtillkommervarje samrådi gemenskapsföretagochgrupperavgemenskapsv annatstyrtföretagellervarjepersonellerorgansom företagenligtbestämmelsernai artikel1.2. uppträderegetnamnmeni detKontrollerande företagetsellervarjeannatstyrtföretagsvägnar. Dådencentralaledningeninteliggerienmedlemsstat skalldencentralaledningensrepresentant.somvidbehovskall utsesi enmedlemsstat.bäradetansvarsomavsesi punktl 4. Trotsvadsomsägsi punkternal och skall2 ettföretag ä inte varaettkontrollerandeföretagi förhållandetillett Ontdetintefinnsnågonsådanrepresentant,skallledningen anses annatföretagi vilketdetharaktieinnehavdetom förstnämnda fördenverksamhetellerdetavföretagsgruppensföretagsom företagetärettsådantbolagsomavsesi artikel3.5 ellera harflestarbetstagarei någonavmedlemsstaterna.bäradet 3.5 i rådetsförordningEEG nr406489avden21 ansvarsomansesi punkt c december1989omkontrollavtöretagskoncentrationeñ. I detta direktiv skall representanteneller representantemaeller. omdet intefinnsnägrasådanaS 5, Ettbestämmandeinflytandeskallinteansesutövasnär representanter,ledningeni punkt2 andrastycketanscsvara detendastiirfrågaom enatt tjänstemanutövarsinafunktioner dencentralaledningen. enligten medlcmsstatslagarom likvidation.konkurs. obestånd,betalningsinställelse.ackordeller liknande förfaranden. Artikel5

6. Denlagstiftning tillämpassom förattfastställaomett Särskiltforhandlingsorgan företagir ettkontrollerandeföretagskallvaralagstiftningen i denmedlemsstatundervilkenföretagetlyder. Förattuppfyllamåleti artikel1.1skalldencentrala ledningeninledaförhandlingarominrättandetavetteuropeiskt företagsrädellerettinformationsochsamrådsforfarande. Däföretagetinteomfattasavenmedlemsstatslagstiñningskall antingenpäegetinitiativellerpåskriftligbegäran minstav dentillämpligalagstiftningenvaralagstiftningeni den 100arbetstagareellerderasrepresentantervid minsttva medlemsstat varsinom territoriumföretagetsföreträdareeller. företagellerverksamheteri minsttvåolikamedlemsstaten omdetintefinnsnågonsådan,dencentralaledningen detför av företagsgnippensföretagsomhar flestarbetstagare. 2. Ettsärskiltforhandlingsorganskalldärförinrättasi befinnersig. enlighetmedföljanderiktlinjer:

7. Omdetuppstårlagkonkurrensvidtillämpningenav a Medlemsstaternaskallfastställadenmetodsomskall punkt2 ochtvaellerfleraföretagiengruppavföretag tillämpasförvalellerutnämningdeav ledamöteridet uppfyller ellerflera deett av kriteriersomfastställsi den särskildaförhandlingsorganetvilkaskallväljaseller punkten.skalldetföretagsomuppfyllerkriterietipunkt2c utnämnasi sinaterritorier. ansessomkontmllerandeföretagsåvida intedet finnsbevis förattettannatföretagkanutövaettbestämmandeinflytande. Medlemsstaternaskallföreskrivaatt arbetstagarei företagellerverksamhetdärdetutanderasförskyllan harrätt wi intefinnsnågraarbetstagarrepresentanteratt välja eller utnämnaledamötertill det särskilda EGTnrL395.30.l2.l989.s. förhandlingsorganet.

394L0045S

NrL 25468 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 3019.94

Vad somsägs andrastycketskallinte påverkai 6. Allakostnaderi sambandmeddeförhandlingar som tillämpningenavnationelllagstiftningellerpraxissom avsesi punkterna3 och4 skallbäras dencentrala av fastställertrösklarför uppräuandetav organför ledningensa detsärskildaatt förhandlingsorganei kanutföra arbetstagarrepresentation. sinauppgifter lämpligtpå sätt.

b Detsärskildaförhandlingsorganetskallhaminst ochtre l överensstämmelsemeddennaprincipfärmedlemsstatema högst17ledamöter. fastställabudgetreglerfördetsärskildaförhandlingsorganets verksamhet.Dekanblandannatbegränsafinansieringentill c Viddessavalellerutnämningarmastedetsäkerställas attendasttäckautgifternaför enda en expert att

- varjemedlemsstatdärgemenskapsföretagetharen Artikel6 ellerfleraverksamheter.ellerdär gruppenav gemenskapslöruagharsinkontrollerandeföretag eller ellerflerakontrolleradeen företag,företräds Avtaletsinnehåll avenledamot. Dencentralaledningenochdetsärskildaförhandlings- - det finnsytterligareledamöteri förhållandetill organetmåsteförhandlai samarbetsvilligandaisyfte en attnä antaletarbetstagarevid verksamheterna.det enöverenskommelsedenärmareriktlinjernaförhurden om kontrollerandeföretageteller de kontrollerade informationtill ochdetsamrådmedarbetstagare i somavses företagenenligtlagstiftningeni denmedlemsstat artikel skall1.1 ägarum. inomvarsterritoriumden centralaledningen befinnersig. 2. Utan detpåverkaratt parternassjälvbestämmandcrått skaUdeti denöverenskommelsesomavsesi punktl mellan d Dencentralaledningenochdenlokalaledningenskall dencentralaledningenochdetsärskildaförhandlingsorganet underrättas det särskildaförhandlingsorganetsfastställasom följande: sammansättning. a Vilkaföretagblandgruppenavgemenskapsföretageller vilka gemenskapsföretagetsav verksamheter skallsom 3. Detsärskildaförhandlingsorganetskallhatill uppgiftatt omfattas avtalet. av tillsammansmeddencentralaledningengenomettskriñligt avtalfastställadetellerdeeuropeiskañretagsrådensverk- b Deteuropeiskaföretagsrådetssammansättning.antal samhetsområde,sammansättning.uppgifterochmandatperiod ledamöter.fördelning platserochmandatperiod. av eller riktlinjernaför inrättandetav ett förfarandeför informationtill ochsamrådmedarbetstagare. c Deteuropeiskafdretagsradetsuppgifter förfarande och förinformationochsamråd,

4. l syfte sluta avtaliatt ett enlighetmedartikel6 skall d Platsenför deteuropeiskaföretagsrådets mötensamt dencentralaningenkallatill ettmötemeddetsärskilda mötesfrekvensenochmötenaslängd. förhandlingsorganet.Den skall underrättade lokala ledningarna detta.om e Vilkaekonomiskaochmateriella resursersomskall ställastill deteuropeiskaföretagsrádetsförfogande. Vid förhandlingarnakandetsärskildalörhandlingsorganet bitridasavexpertersomdetsjälvutser. f Avtaletslöptidochomñrhandlingsförfarande.

3. Dencentralaledningenochdetsärskildaförhandlings- 5. Detsärskildaförhandlingsorganetkan.medminsttvå organetkanskriftligenbesluta inrätta ellerflera att ett tredjedelar röstema,av besluta inteinledaförhandlingaratt infonnations-och samrådsförfaranden i ställetför ett enligtpunkt4 eller avbrytapågåendeatt förhandlingar. europeisktföretagsräd.

Ettsldantbeslutavbryterförfarandetförslutandedetavtalav Detmasteangesriktlinjeri avtaletför hur arbetstagarsomavsesi artikel6. Daensådantbeslutharfattatsskall reprcsentantemaskallharättattsammanträdaför dryfta att bestämmelsernai bilaganintegälla. deninformationdefält.

En begäranny omattsammankalladetsärskildaförhandlings- Dennainformationskallsärskiltgällagränsöverskridande organetkangörastidigasttvaarellerovannämndabeslut frågor har betydandeinverkanpå arbetstagarnas som en såvidadeberördaparternaintefastställer kortarefrist.en intressen,

3940L0045S

gemenskapernasofficiellatidning Nr 25469L 309.94 Europeiska

Såvidainte bestämsi deavtal avsesi Enmedlemsstatkangöraensådanbefrielsebetingadavett 4. annat som punkterna2 och3 skalldessainteomfattas tilläggs-av administrativtellerrättsligtförhandstillstånd.

föreskriftcmai bilagan. Varjemedlemsstatfårfastställasärskildabestämmelser

avtal i punkterna2och3 fördencentralaledningenfördeföretaginomdessterritorium Förattslutade somavses förhandlingsorganetfattasinabeslutmed direktochhuvudsakligenföljerettideologisktinriktatmal skalldetsärskilda en som ledamötemasröster. beträffandeinformationochmeningsyttringar.förutsattatt majoritetav sådanasärskildabestämmelserredaningari dennationella

lagstiftningenviddagenfördettadirektivsantagande.

Artikel7

Tilliggsñirtskriftu Artikel9

För namåleti artikel1.1skalldetilliggsföreskrifter Deteuropeiskaföretagsrådetsarbetssättoch att i lagstiftningeni denmedlemsstatdärden funktionssättetförinformations-ochsamrådsforfarandet somfastställs centralaledningenir belägengäUa fiir arbetstagare

om den centralaledningeneller det särskilda - deteuropeiskaföretagsrädetskall förhandlingsorganetbeslutardetta,eller Dencentralaledningenoch arbetai ensamarbetsvilligandamedvederbörlighänsyntill om den centralaledningenvägraratt inleda ömsesidigarättigheterochförpliktelser. förhandlingarinomsexmånadereherdetattbegärani

artikel5.1inlämnats.eller Dettaskallocksågällaför samarbetemellandencentrala

artikel inom frist treär ledningenocharhetstagarrepresentantemainomramenförett - omettavtalenligt en av fråndagenfördennabegäran.inteharkunnat informations-ochsamrådsförfamndeförarbetstagare. räknat slutasochdetsärskildaförhandlingsorganetintehar

fattatdetbeslutsomavsesi artikel5.5. Arlikel10

Detilläggsföreskrifter avsesi punktl ochsom Skyddför arbetstagarreprrsentanter som antagitsi medlemsstaternaslagstiftningmasteuppfylla

bestämmelsernai bilagan, Ledamöteri särskildaförhandlingsorgan.medlemmari

europeiskaföretagsradocharbetstagarrepresentantersomutför

AVDELNINGlll sinauppgifterenligtförfarandetiartikel6.3skall,dådeutför

dessauppgiñer.harätttillsammaskyddochgarantier desom

DIVERSEBESTÄMMELSER somfastställsför arbetstagarrepresentantergenomden

nationellalagstiftningellerpraxissomgälleridetlanddärde

Artikel8 äranställda.

Förtroliginformation Dettaskallgällasärskiltbeträffandedeltagandetidesärskilda

förhandlingsorganenseller de europeiskaföretagsradens

ledamöternai möten,ellervarjeannanformavmöten.inomramenför - Medlemsstaternaskallfastställaatt förhandlingsorganellerieuropeiskaföretagsrádoch avtaleti artikel6.3ochbeträffandeavlöningavmedlemmar särskilda V bistårdeminteskallharåttattröja somäranställdavidgemenskapsforetagetellergruppenav eventuellaexpertersom fltt i förtroende, gemenskapsföretagunderdentid demastevarabortafrån någoninformation desom uttryckligen arbetet attför utförasinauppgifter,

skallgällaför arbetstagarrepresentanterinom Detsamma ramenförettinformationsochsamradsförfarande. Artikel11

Dennaförpliktelseskallfortsättaattgällaefterutgångenav mandatperiodenförde iförstaochandra iakttagande detav härdirektivet personersomavses stycket,oavsettvardebefinnersig.

Medlemsstaternaskallsetill att ledningenvid ett

villkorochmedde gemenskapsföretagsverksamheterochledningenvidföretag 2. l särskildafall och de nationelllagstiftningskallvarje utgörendelavengruppavgemenskapsföretagochsom begränsningarsomfastställsi som centralaledning befinnersig ärbelägnainomstatensterritoriumsamtderasarbetstagarmedlemsstat attsetill den som inte förpliktadvidarebefordra representantereller.i tillämpligafall. derasarbetstagare medlemsstatensterritorium är att slag denutifrånobjektivakriterier uppfyllerdeförpliktelsersomfastställsgenomdettadirektiv information sådant attav allvarligtskulleskadaeller till Forfñngfördeberörda oavsettomdencentralaledningenärbelägeninommedlemsr vara företagensverksamhet. statensterritoriumellerinte.

394L0045S

NrL 25470 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.99-1

2. Medlemsstaternaskall tillse attföretagentillhandahåller arbetstaga uppgifter detantalarbetstagareom somavsesi artikel2.1a och2.1c begäran deav partersomberörs dettaav Vidutgången deavtal i punkt kan av somavses l direktiv. parternai dessaavtal gemensamtbestämmafömyadematt

3. Medlemsstntemaskallföreskrivalämpligaåtgärdersom Om intesä ärfalletskallbestämmelsernatdettadirektivgälla skallvidtas dethärdirektivetom inteföljs.Deskallsärskilt säkerställaattdetfinnsrelevantaadministrativaellerrättsliga förfarandenför att setill att förpliktelsematill följdav Artikel14 direktivetuppfylls. Slutbestämmelser 4. Dåmedlemsstaternatillämparartikel8 skalldeinföra bestämmelserföradministrativaellerrättsligaförfarandenför Medlemsstaternaskallantadelagarochandraförfatt- Överklagandearbetstagarrepresentantemasom kaninledaom ningar ärnödvändigaför följadettadirektiv den som att senast dencentralaledningenkräversekretessellerintelämnar 22september1996ellersenastdendagen till ledning se att informationi överensstämmelsemeddenartikeln. ocharbetstagareinfördenödvändigabestämmelserna genom ettavtal.varvidmedlemsstaternamåstevidtaallanödvändiga Sådanaförfarandenkanomfattaförfarandenförskydd denav åtgärderså devidallatillfällenkan att garanteraattdemäl berördainlormationenssekretess. fastställsi dettadirektivuppfyllsDe skall som genast underrättakommissionendetta,om

Artikel12 Närmedlemsstaternainfördessabestämmelserskallde innehålla hänvisningen till dettadirektivelleråtlöljasaven Sambandetmellandettadirektivochandrabestämmelser sådanhänvisning deoffentliggörs.Närmarereglerför om dennahänvisningskallfastställasmedlemsstaterna.av Dettadirektivskall gällautanatt det påverkar tillämpningendeåtgärder vidtasiöverensstämmelseav som medrådetsdirektiv75129EEG den februariav 17 1975om Artikel15 tillnärrnning medlemsstaternasav lagstiftning kollektivaom uppsägningarochrådetsdirektiv77187EEG den14 Kommissionens av granskning februari1977omtillnärmning medlemsstaternasav lagstiftning skyddlörarbetstagaresom rättighetervidöverlåtelse Senastden22september1999skallkommissionen.i samråd avföretag.verksamheterellerdelaravverksamheter med medlemsstaternaoch arbetsmarknadens parter europeisknivå.granskadirektivetstillämpningochsärskilt Dettadirektivskallintepåverkaarbetstagarnasrätttill undersöka trñsklamaom förantaletanställdarelevantaär för informationochsamrådenligtdennationellalagstiftningen. attvidbehovföreslåkommissionenlämpligaändringar

Artikel13 Artikel16

Gällandeavtal Dettadirektivriktarsigtill medlcmsstatcma.

Utan denpåverkaratt tillämpningenavpunkt2skallde förpliktelsersomfastställsi dettadirektivintegällaför Utfärdati Brysselden21september1994. gemenskapsföretagellergrupperavgemenskapsföreugdär det,redandendag direktivetsför genomförandei denberörda medlemsstaten fastställssom i artikel14.1.ellervidett Parådetsvägnar tidigaretillfälle. finnsett avtalom gränsöverskridande information N.BLUM tillochsamrådmedarbetstagareomfattarsom alla Ordförande

EGTn:L48.22.2.1975.29.Direktivet ändrats. senast genom direktiv9256EEGEGT L 245.26.5.1992.nr s.3. : EGTnrL6l.5.3,l977.26,s.

3940L0045S

Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr L 25471 309.94

TlLLÃGGSl-ÖRESKRIFTER

enligt.nina7idirektiven

uppnamaletiartikell.l idirektivetochidefallsomavsesartikel i7.l direktivetskallett Föratt europeisktForetagsradinrittasvarssammansättningochbefogenheterstyrsavföljanderegler:

skall tillinformationochsamrådifragorsom a Det , berörhelagernenskapslöretagellergrupperavgemenskapslöretagellerminsttvaavderas

verksamheterellerföretag arsom belägnaiolikantedlerrtsstater.

Betriffandedeföretageller företagsomavsesi artikel skall4.2 deteuropeiska grupperav företagsrldetsbefogenheterbegrinsastill defragorsomberörsamtligaderasverksamhetereller företag liggerinomntedlentaslatemaellerdefrågorsomberörminsttvaavderasverksamheter som ellerföretagsomliggeriolikamedlemsstater.

b Deteuropeiskalñretagsradetskallbestaavdearbetstagarevidgemenskapsföretagetellergruppenav gemenskapslöretagväljselleruutimnsderasarbe eller.omdetintefinns som av nagrasadana.avsamtligaarbetstagare.

Valeteller tilldet aP skallskei av 1. e mednationelllagstihningellerpraxis.

DeteuropeiskaForetagsridetskallhaminsttremedlemmarochhögsttrettio. c Dårådetsstorlekmedgerdetta.skalldetblandmedlemmarnaviljautensärskildkommittésombestår

avhögsttreledamöter.

Kommitténskallsjilvfastställasinarbetsordning.

d Vidvaleller av idel - mistedetsiketstillasatt , ,

varjemedlemsstatdärgemenskapsföretagetharenellerfleraverksamheter.ellerdirgruppenav - ellerflerakontrolleradeföretag. gemenskapsföretagharsittkontrollerandeföretagellerett

företrädsenav medlem.

finnsytterligaremedlemmari förhållandetillantaletarbetstagarevidverksamhet:na.det - det 1 ellerde enligt ° i iden g g e 9 inomvarsterritoriumdencentralaledningenbefinnersig.

centralaledningenellervarje relevantledningsnivåskallunderrättasomdet e Den annanmera europeiskaFdretagsradetssammansättning.

f Fyraareñerdet deteuropeiskaföretagsrldetharinrittatsskalldetprövaomförhandlingarskall att inledaslörslutandedetavtal i artikel6idirektivetelleromdetilläggslöreskriñsom av somavses antagitsenligtdenrtabilagaskalltillämpasivenifortsättningen.

Artiklarna6och7idirektivetskallocksåtillämpasomettbeslutharfattatsattförhandlingarskalläga

avtalenligtartikel6idirektivet.varviduttrycketsärskiltlörhandlingsorganskallersättas nunomett medeuropeisktföretagsrad

Deteuropeiskaföretagsridetskallharättattaarnrnanträdameddencentralaledningengirigen omhet grundval sammanställtsdencentralaledningen.erhållainformationoch för paatt. avenrapportsom av eller affärsverksamhetochomdess omuiv , ,,, framtidsutsikDelokalaledningarnaskallunderrättasomdetta. . Mötetskallsärskilthandlaföretagetsellerföretagsgruppensstruktur.dessekonomiskaochfinansiella om situationochdenFörväntadeutvecklingeni dessverksamhet.produktionochñrsiljning.

sysselsitlningslägetochdettasfñrmodadeutveckling.investeringarochbetydandeorganisationsförändringar. 4 eller ense listing... avnya , . , fusioner.nedskärningarellernedläggningavföretag.verksamheterellerbetydandedelar dessaav samt

kollektivauppsigninga.

DLdetuppstar J J somi d påverkar un omplacering...nedläggningverksamheterföretagellerkollektivauppsägningar.skall särskiltvid av densirskildakommitténeller.dldetintefinnsnagonsådankomrttitté.deteuropeiskaföretagsridetha bliunderrättad:detta.Denskall begäranharättattsammantriffameddencentrala titt att om ledningenellervarje relevantledningsnividdetgemenskapsföretagellerdengruppav annanmen gemenskapsFor-etagharbefogenhetattsjälvfattabeslutför erhållaatt informationochsamtidaom som atgärdersomibetydandeutsträckningberörarbetstagarnasintressen.

394L004SS

Nr L 25472 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.994

Demedlemmari deteuropeiskaföretagsradetsomvaltselleruuiimntsdeverksamheterav ellerföretag somirdirektberördaavätgirdemai fragaskallocksaharitt deltaatt i detmöte anordnassom medden särskildammiuán.k

Deuainformationa-ochsamrådsmöteskalligarumsnarastmöjligt.pl grundvalavenrapportsom sanunannälltsavdencentralaledningenellervarjeannanrelevantledningsnivividgemenskapsföretaget ellergruppenavgemenskapsföretagochdeteuropeiskaföretagsrldetfäryttrasigöverrapporteneñer mötetellerinomrimligtid.

Dettamöteskallintepåverkadencentralaledningensprivilegier.

Medlemsstaternakan reglerförordförandeskapetvidinformations-ochsamrldsmñten.

Föremötet dencentralamed ledningenskalldeteuropeiskaföretagsrldetellerdensärskildakommittén. vidbehovmed utvidgatett antalledamöterenligtpunktandra3 stycket.harättattaarnrnantridautanden berördaledningensnärvaro.

Utan tillämpningenatt avartikel8i direktivetpåverkasskallmedIerru-namai deteuropeiskaföretagsradet underrättaarbetatagarrepreaenuntemavidverksamheternaellervid företagenhosengruppav gemenskapaföretageller.omdetintefinnsnagrasldanarepresentanter.samtligaarbetstagareom innehålleti och ,enavdetinformations-ochaamrädsförfarandesomgenomförtsiöverensstämmelse meddemiabilaga,

Deteuropeiskaföretagsrldetochdensärskildakommitténkanhitridasavexpertersomdesjälvaväljer. omdettaärnödvändigtEr deskallkunnaatt utñrasinauppgifler.

Kostnadernafördeteuropeiskaföretagsrldetaverksamhetskallbäras denav centralaledningen.

Dencentralaledningeni fragaskallförsemedlerrunamai deneuropeiskaföretagsradetmedtillräckliga ekonomiskamateriellaoch resurserför deskallkunnaatt utföraainauppgifterlämpligtsitt.

Såvidaintendgotannatharavtalatsskalldencentralaledningensärskiltbetalakostnadernaför anordnandetavmötenochtolkningochförlogiochresorförmedlemmarnai deteuropeiskaföretagsrädet ochdesssärskildakommitté.

l överensstämmelsemeddessaprinciperflr medlemsstaternafastställabudgetreglerför europeiskadet företagsr-ädetsverksamhet.Dekanblandannatbegränsafinansieringentill endastatt täckautgifternaför enendaexpert.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40.Älvsäkerhet.K.

ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.A. 41 Allmänbehörighetför högskolestudier. . . U. . Gröndiesel miljö ochhälsorisker.Fi.- 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K.

Långtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning. . - Ju. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. 45 Grundvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid.Fö. . 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen. A. Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 4 .Tvângsmedell enligt27och28kap.RB Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju.

Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkortsregler.K.

Nyakonsumentregler.Ju. 49 Prognoser . överstatensinkomsterochutgifter.Fi. N MervärdesskattNyatidpunkterför . - 50.Kunskapsläget kämavfallsomrádet1995.M. redovisningochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu.av Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

Könshandeln.S. 54.Fastighetsbildning - engemensamuppgiftförstat Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. ochkommun.M. Homosexuellprostitution.S. Ett samlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. Konsti offentligmiljö. Ku. . 56.Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi. Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets-

Stadenpávattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U. .Radi0aktivaämnenslär jordbruki Skåne.Fö.ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes-- om .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. .GasmolnlamslârUppsala.Fö. 5 .Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi

.Samordnadochintegreradtågtrafik - olikaaspekter modeller,finansiering Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S. m.Underhállsbidragochbidragsförskott. 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. DelA ochDelB. S. 61.Myndighetsutövning vid medborgarkontor.C. h .Regionalframtid bilagor.C.+ 62.EttrenatSkåne.M.

28.Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Översyn avskattereglernaför stiftelserochideella - enöversyn.UD. föreningar.Fi.

29.Civilt bntkavförsvaretsresurser 64.Klimatförändringar - i trañkpolitiken.K. regelverken,erfarenheter.helikoptrarFo 65.Näringslivets tvistlösning.Ju. 30.AlkylatochMiljöklassning bensinMav 66.Polisensanvändning övervakningskamerorvid av 3l. EttvidareutvecklatmiljöklassysteniI l .Ni i förundersökning.Ju. 32.IT ochverksamhetsfömyelseinommin ascndet 67.Naturgrusskatt, m.m.Fi. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju [Tkommissionens . arbctsprogram1995-95.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonsudaJu 69.Beialtjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A 70.Allmännakommunikationerför alla K.- 35.Avgifterinomhandikappomrádet.S 7l. BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför 36.Förmånerochsanktioner samladredovisning.- en antagningtill Universitetochhögskolor.U.

Fi. 72.Svenska insatserför internationellkatastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress.- Ku. tlyktinghjälp.Kartläggning.analysochförslag.

38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö.

yrkesutbildning.U. 73.Ett aktiebolagför till service universitetoch 39.Somereflections SwedishlabourMarketon högskolorm.m.U.

Policy.A. .LägenhetsdataFi.

Någrautländskaforskaressyig-påÃsvensk .Svenskflyktingpolitik globalti perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

EU:sregeringskonferens 108.Nyellag.N. 77.Rösterom

ltearingmedorganisationsföreträdare. 109.Likvärdigutbildning likavillkor. U.

debattörerochforskare.UD. llO. Viljanattvetaochviljanattförstå- 78.Densvenskarymdverksamheten.N. Kön.kompetensochdenkvinnovetenskapliga 79.Vårdnadboendeoch gänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U.

Lu 80.EU regeringskonferensen1996 ll .0mvärld.säkerhet,försvar.

institutionemasrapporter FrågoromEU:sandrapelareinför regerings-

synpunkterövrigai medlemsländer.UD. konferensen1996.UD.

- 8 Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom Svensksjöfart näringför framtiden.

. -

rättsligtbistånd.Ju. + Bilagor.K. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och .Friståendegymnasieskolor.U.

Dennisöverenskommelsema.K. .Indirekttobaksreklam.S. 8w,EU-kandidater12ländersotnkanbli EU:s .Ny lagomeuropeiskaföretagsrád.A.

nyamedlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku.

iTjugoârskulturpolitik1974-1994,Ku. 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. 88. Denbrukademångfalden.Del1+2. Jo. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi.

.KämavfallochMiljö. M.

.Ett reformeratstraffsystem.Dell-lll. Ju. 92.EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför

detsvenskaregelsystemet.A.

.Omprövning statligaav åtaganden.Fi. 94.Personalavveckling,utbildningochbeskattning.

Ft. 95.HälsodataregisterVárdregister.S.

Jordensklimatförändras.Enanalysavhotbild

ochglobalaâtgärdsstrategier.M. 97.Miljöklassning Snöskotrar.av M. 98.1990-taletsbostadsmarknad

enförstautvärdering.N.

- 99.SMHl:sverksamhetsformK. 100.Hållbarutvecklingi landetsljällomráden.M. l0l. EttutvidgatEU möjligheterochproblem.

Sammanfattningavenhearingi augusti1995.

UD. 102.MedborgarnasEU frihetochsäkerhet

Frågoromunionenstredjepelareinförregerings-

konferensen1996.UD. 103.Föräldrarisjälvförvaltandeskolor.U. 104.Skatterefomien1990-1991.Enutvärdering.Fi. 105.Konkurrensi balans.Atgärderförökad

konkurrensneutralitetvidoffentligprissättning

m.m.N. 106.Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella

företag.Fi. 107.Avbytarverksamhetensorganisationoch

futansiering.Jo.

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen 6115111011lamslfirLlppszilii,[24]

lTikommissionensarbetsprogram199596.[68] Civilt brukavförsvaretsresurser regelverkeii,erfarenheter.helikoptrar.[29] Justitiedepartementet Samverkanfor fred.Denrättsligaregleringen.[53]

Pensionsräitigheter Svenskainsatserfor internationellkatasttofioch ochbodelning.[8] Nyakonsumcntregler.[11] llyktitighjalp.Kartläggning.analysochforslag.[72]

IT ochverksamlietsförnyelseinomrättsväsendet. Socialdepartementet Förslagtill nyasamverkansformer.[32] Ersättningför ideellskadavid personskada.[33] vårdenssvåraval.

SambandetRedovisningBeskattning.[43] slutbetänkande Priotitcringsutrcdningen.av [5] - Aktiebolagetsorganisation.[44] Konshandeln.[15] Tvángsmedelenligt27och28kap.RB Socialtarbetemotprostitutionen1Sverige.[16]

samtpolislagen.[47] Homosexuellprostitution.[17]

Godtrosförvärvavstöldgods[52] Undcrhállsbidrag bidragsförskott,och

Näringslivetstvistlösning.[65] Del ochA DelB. [26]

Polisensanvändning övervakningskameror Avgifterinomhandikappomrádet.[35] av vid förtmdersökning.[66] Kompetensochkunskapsutvecklingomvrkesi i Vårdnad,boendeochumgänge[79] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58]

Ny rättshjâlpslagochandrabestämmelser Ohälsoforsäkringochsamhällsekonomi om rättsligtbistånd.[81] i olikaaspekter modeller,finansiering Ett reformeratstraffsystem.Dellilll. [91] ochincitament.[59]

Kvinnofrid.DelA+B. [60] Utrikesdepartementet Dokumentationochsocialtjänstregister.[86]

Lagen vissainternationella HälsodataregisterVárdrcgister.[95] om sanktioner i enöversyn.[28] Indirekttobaksreklani.[114] i RösteromEUzsregeringskonferens Kommunikationsdepartementet i hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer ochforskare.[77] Samordnadochintegreradtågtrafik

EUomregeringskonferensen1996 Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] institutionemasrapporter Älvsäkethet.[40] i synpunkteri övrigamedlemsländer.[80] FramtidsanpassadGotlandstrafik,[42] i EU-kandidater12länder kanbli EU:s EGianpassadckörkortsreglcr.[48] i som nyamedlemmar,[83] Klimatförändringari trafikpolitiken.[64]

EttutvidgatEU möjligheterochproblem. Allmännakommunikationerför alla [70] i - Sammanfattning hearingi augusti1995. Finansieringslösningarför Göteborgs-och aven [101] MedborgarnasEU frihetochsäkerhet Deimisöverenskommclsema.[82] - Frågoromunionenstredjepelareinförregerings- SMH1:sverksamhetsform[99]

konferensen1996.[102] Svensksjöfart näringför framtiden i Omvärld,säkerhet,försvar. + Bilagor.[112]

FrågoromEUzsandrapelareinförregeringsi Finansdepartementet konferensen1996.[111]

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]- Försvarsdepartementet Längtidsutredningen 1995.[4] Muskövarvetsframtid.[6] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.[13] Översyn skattebrottslagen.av [10]

Ettsäkraresamhälle,[19] MervärdesskattNyatidpunkterför - Utan stannarSverige.[20] redovisningochbetalning.[12]

Staden vattenutanvatten.[21] Förmånerochsanktionerensamladredovisning,[36] - Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.[22] Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49] ut Bristpåelektronikkomponenter,[23]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Förmånerochsanktioner Arbetetill invandrare.[76]

utgifterför administration.[56] EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför - Översynavskattereglemaför stiftelserochideella detsvenskaregelsystemet.[92] föreningar.[63] Ny lagomeuropeiskaföretagsråd.[115] Naturgrusskatt,m.m.[67]

[69] Kulturdepartementet Betaltjänster. ljigenhetsdata.[74] Konsti offentligmiljö.[18] Försäkringsrörelsei förändring [87] Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Svenskari EU-tjänst.[89] Kulturpolitikensinriktning.[84] Omprövningavstatligaåtaganden.[93] Kulturpolitikensinriktning i korthet.[84]

- Personalaweckling,utbildningochbeskattning.[94] Tjugoårskulturpolitik1974-1994.[85] Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.[104] Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella Näringsdepartementet företag.[106] Ettrenodlatnäringsförbud.[1]

NyElmarknad+ Bilagedel.[14] Utbildningsdepartementet

Elförsörjningiofred.[51] YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial DensvenskaRymdverksamheten.[78]

yrkesutbildning.[38] 1990-taletsbostadsmarknad Allmänbehörighetförhögskolestudier.[41] enförstautvärdering.[98]

- Förslag ettinternationelltflygsäkerhets- Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad

om universiteti Norrköping-Linköping.[57] konkurrensneutralitetvid offentligprissättningm.m. BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför [105] antagningtill Universitetochhögskolor.[71] Ny ellag.[108] Ettaktiebolagför servicetill universitetoch högskolor [73] Civildepartementet

m.m. Föräldrari självförvaltandeskolor.[103] Regionalframtid bilagor.[27]+ Likvärdigutbildning likavillkor. [109] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61] Viljanattvetaochviljanattförstå- Kön.kompetensochdenkvinnoverenskapliga Miliödepartementet utmaningenhögrei utbildning.[110] AlkylatochMiljöklassning bensin.[30]

av Friståendegymnasieskolor.[113] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31]

Grundvattenskydd.[45] Jordbruksdepartementet

Kunskapslägetkärnavfallsomrádet1995.[50] Denbrukademångfalden.Del 1+2. [88] Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

- Avbytaiverksamhetensorganisationoch ochkommun.[54] finansiering.[107] EttrenatSkåne.[62]

KåmavfallochMiljö. [90] Arbetsmarknadsdepartementet förändras.Enanalys hotbild

Jordensklimat av ArbetsföretagEnnymöjlighetförarbetslösa.[2] ochglobalaátgärdsstrategier.[96]

- Obligatoriskaarbetsplatskontalcterför arbetslösa.[7] Miljöklassningavsnöskotrar.[97] Kompetensförstrukturomvandling.[34] Hållbarutvecklingi landetsfjâllomrádeu.[100] SomereflectionsonSwedishLabourMarket Policy.[39] Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet iasylprocessen.[46] EttsamlatverksarnhetsansvarForasylärenden.[55] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75]