Indelning av budgeten i utgiftsområden

1995/96 KU21

I betänkandet behandlas ett förslag som framlagts av en arbetsgrupp inom talmanskonferensen angående indelning av den statliga budgeten i utgiftsområden och ändringar med anledning härav i uppgiftsfördelningen mellan utskotten. I betänkandet behandlas också tre motioner, varav två som väckts under den allmänna motionstiden 1994/95 och en följdmotion.

Utskottet godkänner förslaget till indelning av statsbudgeten i 27 utgiftsområden med en smärre ändring. Representanterna för Miljöpartiet och Folkpartiet har på olika punkter reserverat sig mot beslutet i denna del. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen avseende utskottsindelningen m.m. De moderata ledamöterna har reserverat sig till förmån för avslag på förslaget i dess helhet. Samtliga motioner har avstyrkts.

Förslaget

1995/96:TK2 vari yrkas att riksdagen antar det av talmanskonferensens arbetsgrupp framlagda förslaget till lag om ändring av riksdagsordningen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:K305 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott.

1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte.

Motion väckt med anledning av förslaget

1995/96:K13 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall tillföras kulturutskottet.

Bakgrund

Inom ramen för den allmänna översyn av riksdagsarbetet som Riksdagsutredningen genomfört lämnades i förslaget 1993/94:TK3 bl.a. en redovisning av en skiss till indelning av statsbudgeten i utgiftsområden och därtill relaterade ändringar i riksdagens utskottsorganisation.

Utgiftsområdena borde enligt utredningens mening svara mot ändamålen med de statliga utgifterna, och indelningen borde därför vara politiskt relevant och kunna användas både i regeringens och riksdagens budgetarbete. Områdena borde vara tillräckligt stora för att möjliggöra meningsfulla prioriteringar. Utredningen exemplifierade sina tankegångar i en skiss omfattande 26 utgiftsområden.

Utredningens utgångspunkt för beredningen av utgiftsområdena var att ett utskott skulle kunna behandla flera utgiftsområden men att inga utgiftsområden skulle delas mellan utskotten. Den s.k. fackutskottsprincipen borde enligt utredningens mening behållas, dvs. såväl lagstiftnings- som budgetärenden bör behandlas av samma utskott. I ett exempel redovisades ett något reducerat antal utskott, från 16 till 15, alternativt 14.

Utredningen föreslog att frågorna om utgiftsområden och utskottsorganisationen skulle övervägas ytterligare och att definitiva beslut i dessa delar borde fattas av riksdagen innan den föreslagna budgetordningen tillämpas första gången, hösten 1996. För att formellt möjliggöra ändringar i utskottsindelningen till denna tidpunkt föreslog utredningen att bestämmelserna i riksdagsordningen ändras så att utskotten under innevarande valperiod väljs för ett riksmöte i taget.

Konstitutionsutskottet ansåg (bet. 1993/94:KU18) att den föreslagna indelningen i utgiftsområden var väl ägnad att ligga till grund för fortsatta överväganden. Utskottet tillstyrkte utredningens förslag om att beslut om utskottsindelningen borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Riksdagen antog förslaget om fortsatt utredningsarbete på de aktuella områdena.

Indelningen i utgiftsområden

Gällande ordning

Statsbudgetens innehåll är i mycket begränsad utsträckning föremål för reglering i grundlagen. Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen företar riksdagen budgetreglering för närmast följande budgetår eller för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden. Vid budgetregleringen skall riksdagen beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen förslag till statsbudget till riksdagen.

Statsbudgetens uppställning i tekniskt hänseende, t.ex. med avseende på indelning i huvudtitlar och anslagstyper, är inte reglerad i grundlagen, varför riksdagen är obunden i varje särskilt läge. Motivet för detta angavs i grundlagspropositionen (1973:90), där justitieministern anförde att ständiga förändringar i fråga om budgetsystemets innehåll, den ekonomisk- politiska debatten och den tekniska utvecklingen leder till att det statliga budgetsystemet måste kunna förnyas successivt, varför regeringsformen inte borde lägga hinder i vägen.

En konsekvens av att det saknas budgettekniska bestämmelser i grundlagen är att riksdagen kan specificera anslagen i detalj eller underlåta att göra det. Riksdagen kan också sätta villkor för anslagen vid angivandet av ändamålen. En annan konsekvens är att krav på balans mellan inkomster och utgifter saknas.

Själva budgetpropositionen är en översiktlig redovisning av beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna är specificerade på olika inkomstslag, och utgifterna är fördelade på 17 huvudtitlar, som väsentligen speglar departementsindelningen. Förutom departementen utgör statschefen och regeringen, riksdagen och dess myndigheter, räntor på statsskulden och oförutsedda utgifter huvudtitlarna i 1994/95 års budgetproposition, som avser budgetåret 1995/96. I 19 bilagor till budgetpropositionen redovisas närmare och motiveras inkomst- och utgiftsposterna i statsbudgeten. I bilagorna ingår, förutom de 17 huvudtitlarna, finansplanen och en beredskapsbudget för totalförsvarets civila del.

Riksdagsutredningen

I betänkandet 1993/94:TK3 diskuterades ett antal principiella grunder för statsbudgetens indelning i utgiftsområden med utgångspunkt i de krav på en sådan indelning som emanerade från den s.k. rambeslutsmodellen. Huvudprincipen borde enligt utredningen vara att utgiftsområdena skall svara mot de ändamål och politiska syften som finns bakom anslagsförslagen. Indelningen borde enligt utredningens mening tillfredsställa krav på politisk relevans, statsfinansiellt lämpliga avgränsningar, möjlighet att göra meningsfulla prioriteringar och att följa upp resultaten. Utgiftsområdena borde enligt utredningen ha en över tiden önskvärd fasthet som ändå kan förenas med flexibilitet och situationsanpassning. Områdena borde vara en naturlig grund för regeringens och riksdagens organisation av budgetarbetet.

I utredningen presenterades en skiss med en indelning av budgetpropositionens vid den aktuella tidpunkten drygt 600 anslag i 26 utgiftsområden. En underliggande princip var att gemensamma statsangelägenheter av huvudsakligen konstitutionell eller finanspolitisk natur fördelas på tre ramar som tas om hand av respektive konstitutions-, finans- och skatteutskottet. En annan princip var att totalförsvarsutgifterna hålls samman. En tredje princip var att anslag för sektorsforskning, internationella kontakter samt miljöinsatser fördelas på olika utgiftsområden. Fem områden avsedda att rymma rena hushållstransfereringar skildes också ut i förslaget. De areella näringarna föreslogs bilda ett avgränsat utgiftsområde, liksom statsskuldsräntorna.

En konsekvens av förslaget var att antalet utgiftsområden skulle bli fler än antalet utskott. Några utskott skulle följaktligen få arbeta med mer än en utgiftsram. Med denna ordning skulle det inte bli möjligt att fördela enskilda anslag på olika utskott för att åstadkomma en jämnare arbetsfördelning.

Som nämnts ställde sig konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) positivt till de redovisade principerna och till utredningens förslag om vidare överväganden av frågan.

Förslaget

Arbetsgruppens förslag till indelning i utgiftsområden (se bilaga 1) avviker inte i någon större eller betydelsefull omfattning från Riksdagsutredningens förslag.

Sedan utredningen lade fram sitt förslag har en betydande utgiftspost tillkommit, nämligen avgiften till EU, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde.

I motsats till utredningen föreslår arbetsgruppen vidare att anslagen till Husgerådskammaren och till driften av de kungliga slotten, som numera ingår i det gemensamma anslaget för statschefen, i sin helhet bör tillhöra utgiftsområde 1, rikets styrelse.

Utgiftsområde 6, som av utredningen föreslogs benämnas försvar och internationell säkerhet, föreslås renodlas till att omfatta endast försvarsanslag och benämnas totalförsvar. Anslagen för fredsbevarande verksamhet (FN- styrkorna), Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE), Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, SIPRI samt Utrikespolitiska institutet föreslås föras över till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan, som bereds av utrikesutskottet.

Anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB) och Kammarkollegiet bör enligt arbetsgruppen flyttas till utgiftsområde 2, samhällsekonomi och finansförvaltning, på grund av att SCB är avgiftsfinansierad utom i den del av verksamheten som gäller nationalräkenskaperna och att Kammarkollegiet har en framträdande roll vad gäller statens egendomsförvaltning.

Anslagen för köp av samhällstjänster från Posten och Telia liksom för ersättning till Posten för rikstäckande betalningar föreslås överföras till utgiftsområde 22, kommunikationer, varigenom alla anslag som rör post- och televerksamhet samlas inom en utgiftsram.

Frågor rörande strålskydd och kärnsäkerhet hör enligt arbetsgruppens mening till det miljöpolitiska området, varför anslagen för Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen föreslås flyttas från utgiftsområde 21, energi, till utgiftsområde 20, allmän natur- och miljövård.

Arbetsgruppen anser också att bostadsbidragen även i fortsättningen bör behandlas i ett bostadspolitiskt sammanhang. Därför föreslås de beredas inom utgiftsområde 18, samhällsplanering och bostadsförsörjning, i stället för inom område 12, ekonomisk trygghet för familjer och barn, som Riksdagsutredningen föreslagit.

De övriga förändringar i anslagens fördelning på utgiftsområden som arbetsgruppen föreslagit är närmast en följd av gruppens ställningstagande till frågan om ändring i utskottsindelningen. Dessa ändringsförslag redovisas i avsnittet om utskottsindelningen.

Motionen

I motion 1995/96:K13 begär Peter Eriksson (mp) att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall föras till kulturutskottet i stället för näringsutskottet. Enligt motionären har kulturfrågorna under de senaste åren blivit alltmer centrala inom turistbranschen. Statliga åtgärder för att stödja turistnäringen är dessutom enligt motionen mer relevanta inom natur och kultur än rent kommersiella områden.

Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen

Under utskottsbehandlingen har väckts yrkande om att utgifter för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) bör föras till utgiftsområde 6, totalförsvar, i stället för till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan.

I regeringens proposition (prop. 1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse anfördes att medel från Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet, borde föras till Försvarsdepartementets huvudtitel fr.o.m. 1997. Försvarsutskottet ansåg (bet. 1995/96:FöU1 s. 22) det rimligt att kostnaderna för fredsfrämjande insatser förs upp på Försvarsdepartementets huvudtitel. De erfarenheter som görs i internationella, fredsfrämjande insatser skulle enligt utskottets mening få en positiv effekt även för Försvars- makten. Utskottet framhöll att riksdagen under våren 1996 i särskild ordning kommer att närmare besluta om utgiftsområdena inom statsbudgeten och att det blir aktuellt att först då ta ställning i denna fråga från riksdagens sida. Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till propositionen skulle godkänna vad regeringen förordat. De moderata ledamöterna reserverade sig i den här aktuella delen av ärendet till förmån för en egen motion. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

Med det nu aktuella förslaget från talmanskonferensen har ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete angående reformeringen av budgetprocessen i riksdagen avslutats. Utskottet konstaterar att det föreliggande förslaget vad gäller uppdelningen på utgiftsområden ansluter nära till det principförslag som utskottet vid sin behandling våren 1994 ställde sig positivt till.

Under utskottsbehandlingen har yrkats avslag på hela förslaget. Utskottet avstyrker detta yrkande.

I följdmotion K13 (mp) yrkas att turistfrågor bör föras till kulturutskottet i stället för till näringsutskottet. Frågor om turism handläggs sedan 1989 inom företagsenheten i Näringsdepartementet, medan beredningsansvaret i riksdagen ligger på kulturutskottet. Enligt talmanskonferensens förslag skall turistfrämjande frågor föras till utgiftsområde 24, näringsliv, för vilket näringsutskottet har beredningsansvaret. Turistnäringen utgör en viktig del av det svenska näringslivet, vilket återspeglas i näringens bidrag till bruttonationalprodukten (3-4 %), årsomsättningen (ca 100 miljarder kronor) och sysselsättning (ca 200 000 personer på hel- eller deltid). Turism räknas som Sveriges tredje största exportnäring. Turistfrågor har således ett nära samband med de närings- och utrikeshandelspolitiska frågor som näringsutskottet handlägger. Med hänsyn till dessa förhållanden bör frågor om turism i enlighet med talmanskonferensens förslag föras till utgiftsområde 24, varför motionen avstyrks.

Med hänsyn till att riksdagen principiellt redan tagit ställning för det alternativ som innebär att utgifter för fredsbevarande verksamhet bör föras till Försvarsdepartementets huvudtitel avstyrker utskottet förslaget från talmanskonferensen i denna del. Utgifter för fredsbevarande verksamhet bör enligt utskottets mening tillhöra utgiftsområde 6, totalförsvar, och beredas av försvarsutskottet. I övrigt tillstyrks förslaget.

Utskottsindelningen

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen väljer riksdagen inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Enligt 4 kap. 2 § riksdagsordningen tillsätter riksdagen förutom de nämnda utskotten ett erforderligt antal andra utskott. Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. För riksmöte före 1996/97 års riksmöte gäller särskilt att val av utskott avser riksmöte i stället för valperiod enligt lag (1994:1472). I tilläggsbestämmelse 4.2.1 anges de nuvarande utskotten, och i 4 kap. 4-6 §§ och tilläggsbestämmelserna 4.6.1-16 anges utskottens uppgifter m.m.

Riksdagsutredningen

Utgångspunkterna för riksdagsutredningens överväganden om fördelningen av utgiftsområden för beredning i utskotten var att ett utskott skall kunna behandla mer än ett utgiftsområde men att inga utgiftsområden skall delas mellan utskott. Enligt utredningen borde den s.k. fackutskottsprincipen behållas, innebärande att såväl lagstiftnings- som budgetärenden inom ett ämnesområde bör behandlas av samma utskott. Vidare borde enligt utredningens mening transfereringsområden sammanföras med respektive verksamhet. Det exempel utredningen presenterade innebar att antalet utskott minskats från 16 till 15 alternativt 14. Förslaget syftade till att med relativt små förändringar åstadkomma en anpassning av utskottsorganisationen till den nya budgetprocessen. Utredningen ansåg att ändringar i utskottsindelningen borde anstå till dess ett definitivt beslut om utgiftsområden fattats.

Konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) delade utredningens mening att förslag om förändringar i utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Mot denna bakgrund tillstyrkte utskottet förslaget om fortsatt utredning. Utskottet avstyrkte samtliga följdmotioner med anknytning till utskottsorganisationen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1993/94:427).

Förslaget

Arbetsgruppen har övervägt såväl de förändringar som redovisats i utredningens exempel som förslag till betydligt mer långtgående ändringar i utskottsindelningen. Enligt arbetsgruppen kan det, oavsett de krav den nya budgetprocessen ställer, finnas goda skäl att diskutera utskottsindelningen. Trots att utskottsorganisationen varit i stort sett oförändrad sedan enkammarriksdagens tillkomst och att många förändringar inträffat i fråga om arbetsbelastningen och sambandet mellan olika ärendegrupper, har arbetsgruppen stannat för att inte föreslå någon förändring i utskottsindelningen.

Ett skäl till detta är att det är svårt att förutse vilka effekterna av det nya budgetförfarandet kommer att bli på riksdagsarbetet. Det ligger också, som Riksdagsutredningen framhöll, ett särskilt värde i om utskotten i så stor utsträckning som möjligt kan behålla sina tidigare beredningsområden. Så snart erfarenheter vunnits av det nya budgetarbetet finns det enligt arbetsgruppen anledning att åter ta upp frågan om ändringar i utskottsindelningen. Sådana ändringar bör enligt arbetsgruppen kunna träda i kraft hösten 1998, dvs. efter nästa val till riksdagen.

Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag till fördelning av beredningen av de 27 utgiftsområdena på 15 av de nuvarande utskotten.

Det sextonde utskottet, lagutskottet, får enligt förslaget ingen roll i budget arbetet men behåller ansvaret för beredningen av den centrala civilrättsliga lagstiftningen. Enligt arbetsgruppens mening bör lagutskottet behålla beredningsansvaret även för lagstiftningen inom de sakområden där utskottet inte längre är budgetberedande, däribland lagstiftningen om konsumenträtten.

Riksdagsutredningen föreslog att de tunga hushållstransfereringarna skulle utgöra egna utgiftsområden, medan anslagen till de myndigheter som administrerar transfereringarna skulle föras till andra utgiftsområden. Dock borde enligt utredningens mening transfererings- och myndighetsanslag inte delas mellan olika utskott. Detta var ett av skälen till utredningens förslag om ett nytt socialförsäkrings- och socialutskott.

Arbetsgruppen föreslår att utgiftsområdena 10-12 (ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom samt för familjer och barn) bereds av socialförsäkringsutskottet. Anslagen till de myndigheter som administrerar socialförsäkringarna, Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, föreslås föras från utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och social omsorg, till område 10, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, trots att det bryter mot principen om renodlade transfereringsramar. Ett liknande avsteg från huvudprincipen gäller beträffande studiestödet, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde och beredas av utbildningsutskottet och inte som hittills av socialförsäkringsutskottet, och anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN), som föreslås ingå i utgiftsområde 16, utbildning och universitetsforskning, där utbildningsutskottet har beredningsansvaret.

Arbetsgruppen föreslår att den hittillsvarande uppdelningen i beredningsansvaret mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet när det gäller mediefrågor skall bestå. Det innebär att konstitutionsutskottet fortsätter att bereda ärenden angående lagstiftningen om medier och stödet till dagspress och radio- och kassettidningar, medan kulturutskottet svarar för ärenden om radio och TV i övrigt.

Motionerna

I motion 1994/95:K305 begär Juan Fonseca (s) att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott. Motionären anför bl.a. att drygt 1,5 miljon av landets invånare har invandrarbakgrund, vilket aktualiserar frågan hur vi i Sverige skapar en nation med plats för alla dess medborgare oavsett hudfärg, religion och födelseort. Vidare anförs att begreppet mångkulturellt samhälle är oklart. Integrationsfrågan är enligt motionären en av de viktigaste frågorna framöver. Enligt riksdagens arbetsfördelning är socialförsäkringsutskottet ansvarigt för invandrarfrågor. Behandlingen av s.k. invandrarfrågor består enligt motionen i huvudsak av flyktingpolitik, medan integrationsfrågor mycket sällan berörs. Därför bör riksdagen ändra sin arbetsorganisation, och arbetet med integrationsfrågor bör bedrivas i ett särskilt utskott, anser motionären.

I motion 1994/95:K324 yrkar Henrik S Järrel (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte. Motionären refererar till det arbete som utförts inom riksdagsutredningen gällande utskottsindelningen och arbetsfördelningen mellan utskotten. Motionären erinrar om att utredningen inte lade fram några konkreta förslag i den delen utan avsåg att återkomma till frågan under innevarande mandatperiod.

Utskottets bedömning

Talmanskonferensens förslag innebär att den hittillsvarande utskottsorganisationen behålls tills vidare. Utskottet instämmer i de skäl som arbetsgruppen anfört för en oförändrad utskottsindelning, nämligen att det är svårt att förutse effekterna på riksdagsarbetet av det nya budgetförfarandet och att det finns ett egenvärde i att utskotten kan behålla sina tidigare beredningsområden. Utskottet delar också arbetsgruppens mening att det kan finnas anledning att aktualisera frågan om ändringar i utskottsindelningen sedan erfarenheter vunnits av den nya budgetprocessen och att eventuella ändringar bör kunna träda i kraft fr.o.m. nästa mandatperiod, dvs. hösten 1998.

När det gäller detaljerna i förslaget konstaterar utskottet att de principer som Riksdagsutredningens överväganden vilade på i huvudsak kunnat följas. Avvikelserna från dessa principer är få och enligt utskottets mening sakligt acceptabla. Det gäller lagutskottets beredningsansvar för lagstiftningen inom vissa sakområden utan anknytning till budgetberedningen, vidare avvikelsen från principen om renodlade transfereringsramar beträffande utgiftsområdena 9 och 10 samt utbildningsutskottets beredningsansvar för studiestödet. Utskottet tillstyrker förslaget i dessa delar. Utskottet tillstyrker också förslaget om fördelningen av beredningsansvaret för mediefrågor mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet.

Yrkandet i motion K324 (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna att beslut om utskottsindelningen bör fattas under 1994/95 års riksmöte är, med hänsyn till den uppläggning av utredningsarbetet som valts, överspelat. Motionen avstyrks därför.

I motion K305 (s) yrkas att möjligheterna att inrätta ett s.k. integrationsutskott bör undersökas. Utskottet instämmer i motionärens åsikt om vikten av integration mellan svenskar och invandrare. Dessa frågor berör dock hela befolkningen och därmed huvuddelen av de politiska sakfrågorna. Utskottet anser därför att integrationsfrågor bör beaktas generellt i de enskilda utskottens arbete. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening skäl att inrätta ett särskilt integrationsutskott, varför motionen avstyrks.

Övriga frågor

Bestämmelser om regeringens årliga redovisning av kommittéväsendet

Gällande ordning

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen (kommittéberättelsen).

Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, arbetet under den tid berättelsen avser, planering, kostnader, fördelning mellan män och kvinnor samt register. Kommittéberättelsen för visst år redovisar uppgifter som rapporterats till Justitiedepartementet före den 15 november föregående år utom vad gäller kostnaderna, som avser närmast föregående budgetår.

Kommittédirektiven ges ut i en särskild serie som inte ingår i riksdagstrycket. Den årsvisa redovisningen avser direktiv som utfärdats under föregående år. De senast utgivna kommittédirektiven, avseende 1994, har utgetts i april 1995.

Konsekvenser av övergången till kalenderårsbudget

I samband med riksdagens beslut med anledning av Riksdagsutredningens förslag 1993/94:TK3 Reformera riksdagsarbetet (bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2) angående bl.a. ändringar i riksdagsordningen fick tilläggsbestämmelsen 3.6.2 stå kvar oförändrad. Enligt den beslutade nya ordningen skall budgetpropositionen läggas fram senast den 20 september, om det inte är valår och/eller om valet inte medfört regeringsskifte. I det sistnämnda fallet skall budgetpropositionen läggas fram senast den 15 november. Om inte reglerna ändras kommer kommittéberättelsen att senareläggas med mellan 9 och 11 månader i förhållande till den hittillsvarande ordningen.

Utskottets förslag

Som framgått finns det vissa brister i den nuvarande redovisningen av kommittéernas verksamhet, främst att redovisningen inte omfattar ett helt kalenderår. Då budgetåret fr.o.m. 1997 kommer att sammanfalla med kalenderåret finns enligt utskottets mening skäl att låta kommittéberättelsen inklusive redovisningen av kommittékostnaderna omfatta hela det föregående kalenderåret.

För att detta skall bli praktiskt möjligt är det nödvändigt att senarelägga tidpunkten för redovisningen något. Praxis har varit att regeringen fattat beslut om kommittéberättelsen i mitten av december månad. Om kommittéberättelsen inom ramen för det nya budgetsystemet skall avse förhållandena per den 31 december bör regeringen kunna fatta beslut om berättelsen under loppet av februari månad. Därmed blir det praktiskt möjligt att kommittéberättelsen, som hittills, kan bli föremål för konstitutionsutskottets granskning under våren.

Mot denna bakgrund föreslås att tidpunkten för när regeringen skall lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut i tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen anges till senast den 1 mars. Även kommittédirektiven bör utges senast den 1 mars.

Utskottets förslag till ändring av riksdagsordningen i denna del framgår av bilaga 2.

Lagförslaget

De föreslagna ändringarna i tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.16 avser huvudsakligen att uppgifter om vilka utgiftsområden som respektive utskott har ansvar för har tillförts. Utgiftsområdena redovisas i sin helhet i en ny tilläggsbestämmelse 5.12.2.

Härutöver föreslår arbetsgruppen följande ändringar i tilläggsbestämmelserna med anledning av ändringar beträffande uppgiftsfördelningen i detalj inom de olika utgiftsområdena.

Till finansutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.2) förs uppgifterna kredit- och fondväsendet samt det affärsmässiga försäkringsväsendet från näringsutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.14).

Till justitieutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.4) förs utsökningsväsendet från lagutskottet (4.6.5) och rättsmedicin från socialutskottet.

Från lagutskottet (bestämmelse 4.6.5) förs uppgifterna konsumentskydd (men ej konsumenträtt) till näringsutskottet (utgiftsområde 24), livsmedelskontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23), patent- och registreringsväsendet till näringsutskottet (utgiftsområde 24) samt utsökningsväsendet till justitieutskottet (4.6.4).

Från försvarsutskottet (4.6.7) förs strålskydd till jordbruksutskottet (4.6.13) och kemikaliekontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 20).

Från socialförsäkringsutskottet (bestämmelse 4.6.8) förs studiesociala drenden till utbildningsutskottet (4.6.11). Till socialförsäkringsutskottet förs stöd åt barnfamiljer (4.6.8) från socialutskottet (4.6.9).

Från bostadsutskottet (4.6.16) förs rennäringen till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23).

Utöver dessa, av arbetsgruppen föreslagna ändringar, föreslår konstitutionsutskottet en ändring i tilläggsbestämmelse 3.6.2 med innebörd att tidpunkten för regeringens överlämnande av kommittéberättelsen skall vara senast den 1 mars.

Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen framgår av bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker det redovisade förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på förslaget

att riksdagen avslår förslaget om avslag på förslag 1995/96:TK2,

res. 1 (m)

2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor

att riksdagen med avslag på motion 1995/96:K13 godkänner förslag 1995/96:TK2 i denna del,

res. 2 (mp)

3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt

att riksdagen med anledning av förslag 1995/96:TK2 godkänner utskottets förslag i övrigt enligt bilaga 1,

res. 3 (fp)

4. beträffande utskottsindelningen m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K305 och 1994/95: K324 bifaller utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen enligt bilaga 2.

Stockholm den 6 februari 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet under mom. 1 har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär- Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).

I beslutet under mom. 2-4 har samtliga ovan uppräknade utom Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) deltagit.

1. Avslag på förslaget (mom. 1)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Under utskottsbehandlingen och slutar med detta yrkande bort ha följande lydelse:

Arbetsgruppens förslag har i sin helhet antagits i politisk enighet. Talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget var också enhälligt. Bakom denna enighet ligger överenskommelser mellan partierna och kompromisser i en rad enskilda sakfrågor. En uppgörelse av detta slag kräver att partierna står fast vid sina ståndpunkter också vid utskotts- och riksdagsbehandlingen.

Under utskottsbehandlingen har frågan tagits upp om vart utgifterna för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) skall föras, varigenom uppgörelsen brutits i denna del. Enligt utskottets mening har därmed uppgörelsen även i sin helhet brutits. Utskottet föreslår således att förslaget avslås.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på förslaget

att riksdagen avslår förslag 1995/96:TK2.

2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med I följdmotion och på s. 6 slutar med motionen avstyrks bort ha följande lydelse:

Genom riksdagens beslut om turism våren 1995 slogs enhälligt fast att turism inte bara är att se som en näringslivsfråga. Turistpolitiken bör, som kulturutskottet framhöll, också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter.

Mot denna bakgrund tillstyrks motion K13 innebärande att frågor om turism bör föras till utgiftsområde 17, kultur, medier, trossamfund och fritid, för vilket kulturutskottet har beredningsansvaret.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågorna

att riksdagen med avslag på förslag 1995/96:TK2 i denna del bifaller motion 1995/96:K13,

3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3)

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Med hänsyn till och slutar med tillstyrks förslaget bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetsgruppens förslag har antagits i politisk enighet och att talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget också var enhälligt. Mot denna bakgrund och efter prövning av enskildheterna i förslaget tillstyrker utskottet förslaget såvitt avser indelningen i utgiftsområden.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt

att riksdagen med bifall till förslag 1995/96:TK2 godkänner talmanskonferensens förslag i övrigt.

Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden

Utgiftsområde Beredande utskott

>1. Rikets styrelse KU

Statschefen Riksdagen Regeringen

Sametinget Justitiekanslern Justitieombudsmännen Datainspektionen

Stöd till dagspressen

Stöd till radio- och kassettidningar

Presstödsnämnden

Taltidningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV

Radio- och TV-verket

Allmänna val

Stöd till politiska partier

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning FiU

Riksgäldskontoret och statsskuldens förvaltning

Finansinspektionen

Kammarkollegiet

Konjunkturinstitutet

Riksdagens revisorer

Riksrevisionsverket

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Offentlig upphandling

3. Skatteförvaltning och uppbörd SkU

Riksskatteverket och skattemyndigheterna

Tullverket

4. Rättsväsendet JuU

Polisväsendet

Åklagarväsendet

Domstolsväsendet

Kriminalvård

Rättsmedicin

Rättsmedicinalverket

Kronofogdemyndigheterna

Rättshjälp

Bistånd till brottsoffer

Brottsförebyggande insatser

Brottsförebyggande rådet

5. Utrikesförvaltning och internationell samverkanUU

Utrikesförvaltning

Bidrag till vissa internationella organisationer

Förenta nationerna

Nordiska ministerrådet

Europarådet m.fl.

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor

SIPRI

Utrikespolitiska institutet

6. Totalförsvar FöU

Försvarsmakten

Övriga försvarsmyndigheter

Fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)

Kustbevakningen

Civil ledning och samordning

Övrigt civilt totalförsvar

Försörjning med industrivaror och beredskapslagring

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Psykologiskt försvar

Krigsarkiv och museer

Flygteknik

Försvarsforskning

7. Internationellt bistånd UU

Utvecklingssamarbete genom internationella organ,

Sida m.fl.

U-landsforskning och u-landsutbildning

Samarbete med Central- och Östeuropa (inkl. miljöbistånd)

8. Invandrare och flyktingar SfU

Förläggningsverksamhet

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning

Överföring av flyktingar

Lån till hemutrustning

Åtgärder för invandrare

Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen

Särskilda åtgärder i invandrartäta områden

Insatser mot främlingsfientlighet och rasism

Statens invandrarverk

Utlänningsnämnden

Diskrimineringsombudsmannen

Internationell samverkan i flyktingfrågor

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg SoU

Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)

Bidrag till sjukvårdsförmåner

Insatser mot aids

Folkhälsa, smittskydd och läkemedelskontroll

Folkhälsoinstitutet

Smittskyddsinstitutet

Läkemedelsverket

Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra huvudmän)

Handikappomsorger

Personlig assistans

Vårdartjänst

Texttelefoner

Bilstöd

Bostadsanpassningsbidrag

Bidrag till handikapporganisationer

Missbrukarvård genom Statens institutionsstyrelse

Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete

Alkohol- och narkotikapolitik

Barnombudsmannen

Internationella adoptioner

Socialvetenskaplig forskning

Psykosocial miljömedicin

Medicinsk metodik

Internationellt samarbete genom WHO

Socialstyrelsen

Övriga nämnder och råd

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikappSfU

Sjukpenning och rehabilitering

Sjukvårdsförmåner

Förtidspensioner (exkl. ATP)

Handikappersättning

Närståendepenning

Vissa yrkesskadeersättningar

Riksförsäkringsverket

Allmänna försäkringskassorna

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom SfU

Ålderspensioner (exkl. ATP)

Särskilt pensionstillägg

Efterlevandepension till vuxna (exkl. ATP)

Bostadstillägg till pensionärer

12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn SfU

Allmänna barnbidrag

Föräldraersättning

Bidragsförskott

Barnpensioner

Adoptionsbidrag

Vårdbidrag för handikappade barn

13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet AU

Kontant arbetsmarknadsstöd

A-kassa

Lönegaranti vid konkurser

14. Arbetsmarknad och arbetsliv AU

Arbetsförmedling m.m.

Arbetsmarknadsverket

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetslivsutveckling

Ungdomspraktik

Beredskapsarbete

Arbetsmarknadsutbildning

Rekryteringsstöd

Övriga åtgärder

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Arbetarskyddsverket

Arbetsmiljöinstitutet

Yrkesinriktad rehabilitering

Åtgärder för arbetshandikappade

Bidrag till Samhall AB

Arbetslivsforskning

Statens institut för arbetslivsforskning

Jämställdhetsfrågor

Jämställdhetsombudsmannen

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen

Statliga arbetsgivarfrågor

Statens arbetsgivarverk

Statens löne- och pensionsverk

Tjänstepensioner för skolledare och lärare

Internationellt samarbete genom ILO

15. Studiestöd UbU

Studiehjälp

Studiemedel (bidragsdelen)

Vuxenstudiestöd

16. Utbildning och universitetsforskning UbU

Administration av studiestödet

Centrala studiestödsnämnden

Ungdomsskolan

Statens skolverk

Handikappstöd i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statliga specialskolor

Universitet och högskolor

Grundutbildning

Forskning och forskarutbildning

Högskoleverket

Europeisk utbildningssamverkan på högskolenivå

Nationell och internationell forskning genom

forskningsråden m.fl.

Europeisk forskningssamverkan

Framtidsstudier

Internationell samverkan genom Unesco

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid KrU

Allmän kulturverksamhet

Statens kulturråd

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Teater, dans och musik

Bibliotek

Bildkonst och konsthantverk

Arkiv

Museer och utställningar

Kulturmiljövård

Riksantikvarieämbetet

Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

Slott och fästningar (inkl. rest. och underhåll av

de kungliga slotten)

Forskning, utveckling och dokumentation inom

kultur- och medieområdena

Filmstöd

Litteraturstöd

Bokhandelsstöd

Tidskriftsstöd

Reglering och visst stöd till den avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten

Svensk-finskt TV-utbyte

Folkrörelse- och ungdomsfrågor

Bidrag till allmänna samlingslokaler

Stöd till trossamfund

Stöd till idrotten

Utveckling av ideell verksamhet

Folkbildning

18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande BoU

Lantmäteri och fastighetsdataverksamhet

Lantmäteriverket

Centralnämnden för fastighetsdata

Länsstyrelserna

Lån och bidrag till bostadsbyggande

Räntebidrag

Bostadsbidrag

Stimulans till ungdomsbosparande

Boverket

Byggforskning

Statens råd för byggnadsforskning

Geoteknisk verksamhet

Statens geotekniska institut

Åtgärder mot sjuka hus och radon i bostäder

19. Regional utjämning och utveckling AU

Regionala utvecklingsinsatser genom länsstyrelserna

Nedsättning av socialavgifter

Lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag

Transportstöd

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder

Sysselsättningsbidrag

Glesbygdsfrågor genom Glesbygdsmyndigheten

Forskning om regional utveckling genom ERU

20. Allmän miljö- och naturvård JoU

Statens naturvårdsverk

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag

Landskapsvårdande åtgärder

Förvärv av värdefulla naturområden

Bidrag till miljöövervakning och miljöskyddsinsatser

genom länsstyrelserna samt andra myndigheter och

organisationer

Sanering och återställande av miljöskadade områden

Kemikaliekontroll

Kemikalieinspektionen

Strålskydd och kärnsäkerhet

Miljöforskning

Internationellt miljöarbete

21. Energi NU

Energiforskning

Stöd till utveckling, teknikupphandling och

införande av energieffektiv teknik

Bidrag till investeringar i vindkraftverk,

solvärmeanläggningar samt biobränsleeldade

kraftvärmeverk

22. Kommunikationer TU

Byggande, drift och underhåll av statliga vägar

Vägverket

Byggande, drift och underhåll av järnvägar

Banverket

Byggande av länstrafikanläggningar

Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar

Driftbidrag till vissa kommunala flygplatser

Trafiksäkerhet samt bil- och körkortsregister

Järnvägsinspektionen

Sjöräddningen

Bidrag till SOS Alarmering

Statens haverikommission

Bidrag till svenska rederier

Transportstöd till Gotland

Bidrag till investeringar och drift av kanaltrafik

Köp av interregional persontrafik på järnväg

Bidrag till viss länstrafik

Kommunikationsforskning och trafikstatistik

Väg- och transportforskningsinstitutet

Kommunikationsforskningsberedningen

Reglering och tillsyn av post- och telekommunikationer

genom Post- och telestyrelsen

Ersättning till Posten för rikstäckande betalningar

och kassaservice m.m.

Köp av samhällstjänster från Posten och Telia

Meteorologi och hydrologi

SMHI och EUMETSAT

23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar JoU

Stöd och bidrag till jordbruk och trädgårdsnäring

Omställningsåtgärder

Rådgivning och utbildning

Statens jordbruksverk

Utsädeskontroll, växtskydd och miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket

Djurskydd och djurhälsovård

Statens veterinärmedicinska anstalt

Distriktsveterinärorganisationen

Centrala försöksdjursnämnden

Bidrag till skogsvård, byggande av skogsvägar m.m.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna

Främjande och stöd av fiskerinäringen

Bidrag till fiskevård

Fiskeriverket

Främjande och prisstöd till rennäringen

Ersättning för viltskador på grund av

radioaktivt nedfall

Stöd till innehav av fjällägenheter

Livsmedelskontroll

Statens livsmedelsverk

Sveriges lantbruksuniversitet

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Internationell samverkan genom FAO

24. Näringsliv NU

Utrikeshandel och exportfrämjande

Exportkreditbidrag

Exportkreditnämnden

Turistfrämjande

Småföretagarutveckling

Närings- och teknikutveckling genom NUTEK

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Standardisering, provning och mätteknik samt teknisk

säkerhet

Standardiseringskommissionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Elsäkerhetsverket

Sprängämnesinspektionen

Geovetenskaplig forskning och geologisk

undersökningsverksamhet

SGU

Informationsteknisk forskning och utveckling

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

Övrig teknisk forskning och europeiskt forsknings-

och vetenskapssamarbete

Marknadsdomstolen

Konkurrensverket

Konsumentverket

Allmänna reklamationsnämnden

Miljömärkning av produkter

25. Allmänna bidrag till kommuner FiU

Statliga utjämningsbidrag till kommuner

Skatteutjämningsbidrag till landsting

26. Statsskuldräntor m.m. FiU

Räntor på statsskulden

Oförutsedda utgifter

Minskning av anslagsbehållningar

Beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto

27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna FiU

Tullavgift

Jordbruks- och sockeravgift

Mervärdesskattebaserad avgift

Avgift baserad på bruttonationalinkomsten

Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen 5.12.1 skall betecknas 5.11.1,

dels att tilläggsbestämmelserna 3.6.2 och 4.6.1-4.6.16 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny tilläggsbestämmelse 5.12.1 av följande lydelse,

dels att det i lagen införs en ny rubrik före tilläggsbestämmelse 5.11.1 som skall lyda Tilläggsbestämmelse .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.6.2¶Regeringen skall Regeringen skall årligen samtidigt årligen, senast den med 1 mars, lämna budgetpropositionen riksdagen lämna riksdagen redogörelse för redogörelse för verksamheten inom verksamheten inom de kommittéer som de kommittéer som tillsatts på grund tillsatts på grund av regeringens av regeringens beslut. beslut.

4.6.1¶Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör konstitutionsutskot tets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.2¶Finansutskottet Finansutskottet skall, utöver sina skall, utöver sina uppgifter enligt 5 uppgifter enligt 5 § första stycket, § första stycket, bereda ärenden om bereda ärenden om penning-, kredit-, penning-, kredit-, valuta- och valuta- och statsskuldspolitike statsskuldspolitike n, kredit- och n samt riksdagens fondväsendet, det revisorer. Det affärsmässiga skall vidare bereda försäkringsväsendet ärenden av allmän samt riksdagens betydelse för den revisorer. Det kommunala ekonomin skall vidare bereda samt ärenden om ärenden av allmän statlig statistik, betydelse för den redovisning, kommunala ekonomin revision och samt ärenden om rationalisering, om statlig statistik, statens egendom och redovisning, upphandling i revision och allmänhet och rationalisering, om förvaltningsekonomi statens egendom och ska ärenden i upphandling i övrigt som icke rör allmänhet och enbart visst förvaltningsekonomi ämnesområde. ska ärenden i Utskottet skall övrigt som icke rör även bereda enbart visst budgettekniska ämnesområde. ärenden, granska Utskottet skall beräkningen av även bereda statens inkomster budgettekniska samt sammanställa ärenden, granska statsbudgeten. beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.

4.6.3¶Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd tillhör skatteutskottets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.4¶Justitieutskottet Justitieutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör domstolarna, domstolarna, arrendenämnderna arrendenämnderna och hyresnämnderna, och hyresnämnderna, åklagarväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet och polisväsendet, kriminalvården samt utsökningsväsendet, ärenden rörande rättsmedicinen och brottsbalken, kriminalvården samt rättegångsbalken ärenden rörande och lagar som brottsbalken, ersätter eller har rättegångsbalken nära samband med och lagar som föreskrifter i ersätter eller har dessa balkar. nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets beredning.

4.6.5¶Lagutskottet skall Lagutskottet skall bereda ärenden bereda ärenden rörande äktenskaps- rörande äktenskaps- , föräldra-, ärv- , föräldra-, ärv- da-, handels-, da-, handels-, jorda- eller utsök jorda- eller utsök ningsbalken eller ningsbalken eller lagar som ersätter lagar som ersätter eller anknyter till eller anknyter till föreskrifter i föreskrifter i dessa balkar, i den dessa balkar, i den mån ärendena icke mån ärendena icke tillhör annat tillhör annat utskotts beredning. utskotts beredning. Det skall vidare Det skall vidare bereda ärenden som bereda ärenden som gäller gäller försäkringsavtalsrä försäkringsavtalsrä tt, bolags- och tt, bolags- och föreningsrätt med föreningsrätt med undantag för undantag för bostadsrätt, växel- bostadsrätt, växel- och checkrätt, och checkrätt, skadeståndsrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, immaterialrätt, transporträtt, transporträtt, konkursrätt, konkursrätt, internationell konsumenträtt, privaträtt samt internationell lagstiftning i privaträtt samt andra ärenden av lagstiftning i allmänt andra ärenden av privaträttslig allmänt beskaffenhet. privaträttslig Utskottet skall beskaffenhet. även bereda ärenden om konsumentskydd och livsmedelskontroll, patent- och registreringsväsend et samt utsökningsväsendet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.6¶Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7. Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

4.6.7¶Försvarsutskottet Försvarsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om den ärenden om den militära och - i militära och - i den mån sådana den mån sådana ärenden inte ärenden inte tillhör något annat tillhör något annat utskotts beredning utskotts beredning - den civila delen - den civila delen av totalförsvaret av totalförsvaret samt ärenden om samt ärenden om samordningen inom samordningen inom totalförsvaret. Det totalförsvaret. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om fredsräddningstjäns fredsräddningstjäns t och t, strålskydd, kemi kustbevakningen. kaliekontroll och kustbevakningen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6. Totalförsvar tillhör försvarsutskottets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.8¶Socialförsäkringsut Socialförsäkringsut skottet skall skottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om allmän försäkring, allmän försäkring arbetsskadeförsäkri och ng och stöd åt arbetsskadeförsäkri barnfamiljer. Det ng samt skall även bereda studiesociala ärenden om svenskt ärenden. Det skall medborgarskap samt även bereda ärenden utlännings- och om svenskt invandrarfrågor. medborgarskap samt utlännings- och Ärenden om anslag invandrarfrågor. inom utgiftsområdena 8. Invandrare och flyktingar, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn tillhör socialförsäkringsut skottets beredning.

4.6.9¶Socialutskottet Socialutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör omsorger om barn omsorger om barn och ungdom, och ungdom, omsorger om äldre omsorger om äldre och handikappade, och handikappade, åtgärder mot åtgärder mot missbruk och andra missbruk och andra socialtjänstfrågor. socialtjänstfrågor. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om alkoholpolitiska alkoholpolitiska åtgärder, hälso- åtgärder, stöd åt och sjukvård samt barnfamiljer, hälso-sociala ärenden i och sjukvård samt övrigt. sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör socialutskottets beredning.

4.6.10¶Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör allmänna kultur- och bildnings ändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kul turellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.11¶Utbildningsutskotte Utbildningsutskotte t skall bereda ären t skall bereda den om högre ärenden om högre utbildning och utbildning och forskning samt forskning, skolväsendet. studiestöd samt skolväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15. Studiestöd och 16. Utbildning och universitetsforskni ng tillhör utbildningsutskotte ts beredning.

4.6.12¶Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredning.

4.6.13¶Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om jordbruk, jordbruk, skogsbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Det jakt och fiske. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om naturvård samt kärnsäkerhet, ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt ärenden om som icke tillhör miljövård i övrigt annat utskotts som icke tillhör beredning. annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör jordbruksutskottets beredning.

4.6.14¶Näringsutskottet Näringsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om allmänna ärenden om allmänna riktlinjer för riktlinjer för näringspolitiken näringspolitiken och därmed och därmed sammanhängande sammanhängande forskningsfrågor forskningsfrågor samt ärenden om samt ärenden om industri och industri och hantverk, handel, hantverk, handel, energipolitik, energipolitik, statlig statlig företagsamhet, pris-företagsamhet samt och pris- och konkurrensförhållan konkurrensförhållan den i näringslivet, den i näringslivet. kredit- och fondväsendet och Ärenden om anslag det affärsmässiga inom försäkringsväsendet utgiftsområdena 21. . Energi och 24. Näringsliv tillhör näringsutskottets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.15 Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv och 19. Regional utjämning och utveckling tillhör arbetsmarknadsutsko ttets beredning.

4.6.16¶Bostadsutskottet Bostadsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om bostadspolitiken, bostadspolitiken, hyra, bostadsrätt, hyra, bostadsrätt, tomträtt, tomträtt, vattenrätt, vattenrätt, bebyggelseplan bebyggelseplanläggn läggning, ing, byggnadsväsendet, byggnadsväsendet, fysisk planering, fysisk planering, expropriation, expropriation, fastighetsbildning fastighetsbildning och och lantmäteriväsendet. lantmäteriväsendet. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om rennäringen, länsförvaltningen länsförvaltningen och rikets ad och rikets ministrativa administrativa indelning samt indelning samt sådana kommunfrågor sådana kommunfrågor som icke tillhör som icke tillhör något annat något annat utskotts beredning. utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande tillhör bostadsutskottets beredning.

5.12.1¶Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets styrelse, 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. Skatteförvaltning och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan, 6. Totalförsvar, 7. Internationellt bistånd, 8. Invandrare och flyktingar, 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, 15. Studiestöd, 16. Utbildning och universitetsforskni ng, 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 19. Regional utjämning och utveckling, 20. Allmän miljö- och naturvård, 21. Energi, 22. Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 såvitt avser tilläggsbestämmelserna 3.6.2, 5.11.1 och 5.12.1 och i övrigt den 15 september 1996.

Sammanfattning 1 Förslaget 1 Motionerna 1 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95 1 Motion väckt med anledning av förslaget 1 Utskottet 2 Bakgrund 2 Indelningen i utgiftsområden 2 Gällande ordning 2 Riksdagsutredningen 3 Förslaget 4 Motionen 5 Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen 5 Utskottets bedömning 5 Utskottsindelningen 6 Gällande bestämmelser 6 Riksdagsutredningen 6 Förslaget 7 Motionerna 8 Utskottets bedömning 8 Övriga frågor 9 Bestämmelser om regeringens erliga redovisning av kommitté väsendet 9 Lagförslaget 10 Utskottets bedömning 11 Hemställan 11 Reservationer 12 1. Avslag på förslaget (mom. 1) 12 2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2) 12 3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3) 13 Bilaga 1 14 Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden 14 Bilaga 2 24 Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen 24 Gotab, Stockholm 1996 _______________________________ 1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272