Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag(prop. 2003/04:109)
Sammanfattning Regeringen föreslår i proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag att flertalet av styrelseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsak- tiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag varken ska vara anställda eller styrelseledamöter i något bolag inom samma företagsgrupp. Åtgärderna ska stärka styrelsens oberoende i förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbola- gen. Regeringen föreslår också att försäkringstagarrepresentan- tens roll i bolagets styrelse renodlas. Detta sker genom att kravet på sådan representant begränsas till icke- vinstutdelande försäkringsaktiebolag samt genom att möjlig- heten för Finansinspektionen att utse en representant avskaf- fas. Försäkringstagarnas ställning i icke-vinstutdelande försäk- ringsbolag förstärks dessutom genom att regeringen föreslår att styrelsen och bolagsstämman ska ha en rättslig skyldighet att se till att de försäkringstagare som bidrar med riskkapital inte tillfogas otillbörliga nackdelar till andra intressegruppers fördel. Vidare föreslår regeringen att försäkringsbolagen ska ge in- formation om placeringsriktlinjer för samtliga tillgångar och ta fram riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Slutligen föreslås att Finansinspektionen får skärpta sanktionsmöjlig- heter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Utskottet behandlar i betänkandet två motioner som har väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa förtydli- ganden av motiveringarna och avstyrker de två motionerna. I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Ökat oberoende för styrelseledamöter Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1 § första stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi21. Reservation 1 (m, fp, kd, c) 2. Försäkringsrepresentanter Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkrings-rörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del. 3. Utvidgade jävsregler Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 12 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
4. Associationsrättsliga generalklausuler Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 15 § och 9 kap. 19 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
5. Riktlinjer för intressekonflikter Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 8 § och 7 kap. 30 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i denna del.
6. Utvidgade placeringsriktlinjer Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del. 7. Nya sanktionsmöjligheter Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2. Reservation 2 (c) 8. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del. 9. Lagförslagen i övrigt Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet före- slagit ovan, 2. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell råd- givning till konsumenter, 3. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för- månsrättslagen (1970:979), med den ändringen att ingres- sen erhåller följande lydelse. Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979) dels att 3 a och 9 §§ i stället för dess lydelse enligt lagen (2003:1224) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 4 § skall sättas närmast före 3 a §. 4. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. 10. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi20 yrkande 3. Reservation 3 (c) Stockholm den 18 maj 2004 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Ös- terberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m), Bo Bern- hardsson (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Gun- nar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).
2003/04 FiU26
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringsta- gare i livförsäkringsbolag föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till bl.a. lag om ändring i försäk- ringsrörelselagen. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Bakgrund Den senaste stora översynen av regelverket för försäkrings- verksamhet gjordes i samband med försäkringsrörelserefor- men (prop. 1998/99:87). Förslagen innebar en modernisering av rörelsereglerna och en renodling av tillsynen. Tiden efter reformen har präglats av en kraftig börsned- gång som drabbat försäkringsbolagen hårt. Den senaste tidens dramatiska utveckling har visat vissa allvarliga brister i främst det associationsrättsliga regelverket för försäkringsfö- retag. Det finns därför enligt regeringen behov av en fortsatt översyn av reglerna. I syfte att ytterligare modernisera regelverket, stärka för- säkringstagarnas ställning och återställa förtroendet för liv- försäkringsmarknaden har regeringen därför påbörjat ett upp- följningsarbete som bedrivs utifrån både ett långt och ett kort perspektiv. Denna proposition är en del av de åtgärder som regeringen avser att vidta i ett kortare perspektiv. Regeringen vill med förslagen i propositionen skapa bättre insyn och inflytande för spararna, undanröja intressekonflik- ter i samband med livbolagens styrning och tydligt hålla isär försäkringstagarnas och aktieägarnas intressen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Skrivelser m.m. Sveriges Försäkringsförbund har inkommit med flera skrivel- ser och tagit upp vissa frågor. Frågorna behandlas i betän- kandet under respektive avsnitt. Under beredning av ärendet har företrädare för Försäkrings- förbundet, Folksam, AMF, Länsförsäkringar m.fl. träffat re- presentanter för partierna i finansutskottet.
Utskottets överväganden Inledning I slutet av 2002 och i början av 2003 ifrågasattes om inte vis- sa affärstransaktioner i icke-vinstutdelande livförsäkringsbo- lag i realiteten innebar ett kringgående av vinstutdelningsför- budet i försäkringsrörelselagen. Det konstaterades att dessa spekulationer kunde ha sin grund i bristfällig information från bolagen till försäkringsta- garna. Det efterlystes förbättringar när det gäller informa- tionskrav kring bl.a. riktlinjer och målsättning för samt upp- följning av hur överskottsmedlen hanteras. Regeringen bedömde det som angeläget att en granskning av livförsäkringsbolagens verksamhet gjordes och gav Finan- sinspektionen i uppdrag att utföra en granskning. Inspektio- nen lämnade i juni 2003 en rapport, Intressekonflikter i liv- bolagen (2003:2). I rapporten lämnas förslag till åtgärder för att stärka skyddet för försäkringstagarnas ställning i livbola- gen. Olika associationsformer för försäkringsrörelse Försäkringsrörelse kan bedrivas i försäkringsbolag och för- säkringsföreningar (understödsföreningar). Försäkringsbolag kan vara försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkrings- bolag. Försäkringsaktiebolag kan vara vinstutdelande bolag eller icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. I ett försäkringsaktiebolag är aktieägarna inte personligen ansvariga för bolagets åtaganden och förpliktelser. I ett vin- stutdelande försäkringsaktiebolag svarar aktieägarna för risk- kapitalet i bolaget. Icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag kan inte jämställas med aktiebolag i vanlig mening eftersom det överskott som uppstår i rörelsen ska tillfalla försäkrings- tagarna. I ömsesidiga försäkringsbolag är försäkringstagarna både delägare och fordringsägare i bolaget. Försäkringsföretagsutredningen Regeringen har den 16 oktober 2003 tillsatt en utredning, Försäkringsföretagsutredningen, som ska gå igenom och fö- reslå förändringar i försäkringslagstiftningen. Huvud- uppgiften är att lämna förslag till nya regler för icke- vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäk- ringsbolag. Förslagen i Finansinspektionens rapport samman- faller delvis med sådana frågor som omfattas av utredningens mandat. Inspektionen föreslog att utredningen skulle ta hand om de frågor som väcktes. Även Lagrådet har framfört att det förefaller lämpligt att förslag från ovan nämnda utredning avvaktas och remitteras innan delar av lagrådsremissens för- slag behandlas i en proposition. Uppdraget ska redovisas se- nast den 31 augusti 2005. Lagändringar på grundval av för- slag från utredningen kan sannolikt vara i kraft tidigast om ca 3 år. Regeringen anser därför att det är betydelsefullt att nu vidta åtgärder som i ett kort perspektiv bidrar till att återupp- rätta förtroendet för livförsäkringsbolagen. Propositionens förslag är en del av regeringens arbete för att trygga försäk- ringstagarnas intressen. Ökat oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att flertalet av sty- relseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebo- lag och i ömsesidiga försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i bolaget eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma företagsgrupp. Motionen om förslag att ytterligare stärka styrelsens oberoende avstyrks med hänvisning till att frågan i den delen bör utredas av Försäkringsföretagsutredningen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Propositionen Regeringen föreslår att flertalet av styrelseledamöterna i ett icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och i ett ömsesidigt försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget. Merparten av remissinstanserna ställer sig positiva till för- slaget och anser att en förändring snabbt bör genomföras. Sveriges Försäkringsförbund, Svenskt Näringsliv och Fond- bolagens Förening anser att frågan om oberoende styrelsele- damöter är principiellt viktig och att den därför i första hand bör behandlas av Försäkringsföretagsutredningen. Förbundet anser att regeln i varje fall bör ändras så att den inte hindrar en styrelsegemenskap mellan ett icke-vinstutdelande moder- bolag - eller ett ömsesidigt sådant bolag - och ett vinstutde- lande dotterbolag och att arbetstagarrepresentanter bör un- dantas från bestämmelsen. Landsorganisationen i Sverige (LO), med instämmande av Svenskt Näringsliv, anser att den föreslagna förändringen inte bör genomföras för försäkrings- bolag som meddelar försäkringar med anknytning till kollek- tivavtal, eftersom förslaget riskerar att försämra möjligheter- na att bedriva en effektiv ägarstyrning i dessa bolag. Regeringen anför att enligt gällande rätt framgår att ett för- säkringsbolags styrelse ska bestå av minst tre ledamöter. Le- damöterna ska utses av bolagsstämman med undantag för försäkringstagarrepresentanter som får utses enligt annan ordning. Regeringen har tidigare slagit fast att försäkringsbolag bör lyda under samma associationsrättsliga regler som allmänna företag, om inte avvikelser är motiverade med hänsyn till verksamhetens inriktning, de ömsesidiga bolagens särart, skyddet för försäkringstagarnas och andra ersättningsberätti- gades intressen eller hänsyn till EG:s rättsregler (prop. 1998/99:87). Det grundläggande för den associationsrättsliga regleringen av publika aktiebolag är att det är bolagsstämman som utser majoriteten av styrelseledamöterna. Regeringen anser att det är viktigt att styrelsens oberoende säkerställs gentemot andra styrelser och anställda i ledande positioner inom företagsgruppen för att den ska kunna fylla sin funktion som tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar att försvagas om flertalet i styrelsen är anställda i försäkrings- bolaget eller i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget. Detta blir särskilt påtagligt i sådana för- säkringsbolag som saknar ett starkt ägarintresse, dvs. ägare som har incitament och goda förutsättningar att övervaka bolagets skötsel eller där det finns en större risk för att intres- sekonflikter får genomslag på försäkringsbolagets styrning. Det är således av vikt - både i förtroendehänseende och ur ett konsumentskyddsperspektiv - att redan nu införa en bestäm- melse som stärker styrelsens oberoende. LO och Svenskt Näringsliv anser att förslaget begränsar möjligheten till att bedriva en effektiv ägarstyrning i bolag. Regeringen påpekar att förslaget inte ändrar den nuvarande balansen mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan i dessa bolag. Regeringen anför vidare att det kan dock - av praktis- ka skäl - vara önskvärt för ägarna att en majoritet av styrel- seledamöterna också har andra styrelseuppdrag eller är an- ställda i företag inom samma företagsgrupp. Oavsett hur det förhåller sig med detta kan en sådan omständighet inte anses utgöra tillräckliga skäl för att undanta denna kategori försäk- ringsbolag från den föreslagna regelns tillämpningsområde. Försäkringsförbundet har framfört att arbetstagarrepresen- tanter bör undantas från bestämmelsens tillämpningsområde för att inte problem med otympligt stora styrelser ska upp- komma. Regeringen anför att enligt lagen om styrelse- representation för de privatanställda har de anställda i kon- cerner med minst 1 000 anställda rätt till tre ledamöter i sty- relsen. I försäkringskoncerner av denna storlek innebär detta att, i de fall utöver de anställdas representanter annan anställd t.ex. verkställande direktören ska ingå i styrelsen, styrelsen måste bestå av minst nio ledamöter. Det saknas andra skäl än de rent praktiska för att undanta arbetstagarrepresentanterna från bestämmelsens tillämpning. En arbetstagarrepresentant är givetvis inte mer oberoende än andra anställda. Inte heller på kreditinstitutsområdet undantas arbetstagar- representanterna från motsvarande bestämmelses tillämpning. Det saknas således enligt regeringen grund att undanta dessa styrelseledamöter från regelns tillämpningsområde. Regeringen anför att förslaget innebär att minst hälften av styrelseledamöterna i försäkringsbolaget inte får ha andra uppdrag i företagsgruppen. Med anledning av detta har För- säkringsförbundet framfört att förslaget hindrar en styrelse- gemenskap mellan ett icke-vinstutdelande försäkrings- aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag och ett vinstut- delande dotterbolag. Regeringen anför att den restriktion som detta i praktiken innebär begränsas emellertid av att moder- bolagets styrelse med nödvändighet kommer att bli relativt stor eftersom arbetstagarrepresentanterna omfattas av be- stämmelsens tillämpning. De praktiska problemen med re- gelns tillämpning i detta avseende får således anses vara be- gränsade. Motionen I motion Fi21 av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c) anför motionä- rerna att i alla former av affärsverksamhet finns det en risk att olika intressen står mot varandra och att konflikter kan på- verka styrningen av ett företag. Intressekonflikter kan komma till uttryck i försämrat resultat, felaktig riskexponering och att en part skor sig på den andres bekostnad. De senaste årens kraftiga omvärdering av börskurserna har drabbat försäkringsbolagen och försäkringstagarna hårt. För- troendet för bolagen har därtill försvagats och ledningar ifrå- gasatts. Det har väckts misstankar om att transaktionerna i bolagen varit ett sätt att undgå olika regler i syfte att gynna en part på andras bekostnad. Mot denna bakgrund har regeringen ansett det vara angeläget att se över reglerna. Motionärerna påpekar att Lagrådet har riktat förhållandevis stark kritik mot förslagen och menar att regeringen borde ha avvaktat förslag från den utredning som tillsatts. Mot Lagrå- dets kritik står enligt motionärerna att det är angeläget att snarast skapa förutsättningar för att snabbt återupprätta för- troendet för försäkringssektorn. Mot denna bakgrund väl- komnar de propositionen som innehåller en rad förbättringar. Motionärerna anser dock att förslagen kan förbättras i syfte att skapa ännu större tydlighet och minska intressekonflikter- na. Motionärerna anför att förslagen innebär att det ökade obe- roendet för styrelsen inte gäller styrelsens ordförande eller den verkställande direktören (vd). I det fall regeringen verkli- gen vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möj- ligheterna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsu- mentskyddet förefaller det naturligt att också styrelsens ord- förande och vd ska vara oberoende. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att ordförande och vd inte ska vara per- soner som är anställda eller som sitter i styrelser i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkringsrörelsen. För- slaget innebär enligt motionärerna att allmänhetens förtroen- de för försäkringsbolagen stärks, vilket också gagnar sektorn som helhet. Skrivelsen Försäkringsförbundet påpekar att förslaget om regler för ökat oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag är utfor- mat på ett sätt som försvårar för icke-vinstutdelande försäk- ringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag att styra sina vinstutdelande dotterbolag. Förbundet är också kritiskt till att regeringens förslag omfattar vinstutdelande dotterbo- lag till försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst och till ömsesidiga försäkringsbolag. Detta omöjliggör en styrelsei- dentifikation mellan moderbolaget och dotterbolaget. Försäk- ringsförbundet anför vidare att det inte kan se skälen för att arbetstagarrepresentanter ska räknas in i gruppen av oberoen- de styrelseledamöter. Förslaget kommer att leda till stora sty- relser och bl.a. ökade kostnader. Utskottets ställningstagande Utskottet anser - i likhet med regeringen - att det är viktigt att styrelsens oberoende säkerställs i icke-vinstutdelande för- säkringsaktiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag gente- mot andra styrelser och anställda i ledande positioner inom företagsgruppen för att den ska kunna fylla sin funktion som tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar annars att försvagas om flertalet i styrelsen är anställda i försäkringsbolaget eller i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkrings- bolaget. Motionens förslag innebär att regeringens förslag utvidgas så att även styrelsens ordförande och verkställande direktör ska vara oberoende och ingå i den krets som inte får vara anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Ut- skottet anser att det finns anledning att överväga om styrel- sens oberoende eventuellt behöver stärkas på sätt som motio- närerna föreslår, men utskottet anser dock att frågan i den delen bör utredas av Försäkringsföretagsutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi21 (m, fp, kd, c) och tillstyrker regeringens förslag i denna del. Försäkringstagarrepresentanter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker förslaget att kravet på försäkringstagar- representanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till- styrker också att kravet på oberoende för sådan styrelsele- damot utökas så att den inte heller får vara aktieägare, an- ställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma fö- retagsgrupp som försäkringsbolaget. Slutligen tillstyrks att försäkringstagarrepresentant ska utses av försäkringstagar- na eller någon intressegrupp som har anknytning till dem. Propositionen Regeringen föreslår att kravet på försäkringstagarrepresen- tanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till icke- vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Oberoendekravet för sådan styrelseledamot utökas så att den inte heller får vara aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget. En försäkringstagarrepresentant ska alltid enligt bestäm- melse i bolagsordningen utses av försäkringstagarna eller någon intressegrupp som har anknytning till dem. Regeringen anför att den nuvarande ordningen med försäk- ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät- tas. Försäkringstagarrepresentantens huvudsakliga uppgift i styrelsen är att utöva kontroll över bolagets ledning mot bak- grund av stämmobeslut, bolagsordningen och andra riktlinjer. Regeringen anser - för att minska risken för att intresse- konflikter mellan styrelseledamöter uppstår - att det är lämp- ligt att reglerna ändras så att de avser endast försäkringsak- tiebolag där försäkringstagarna svarar för delar av bolagets riskkapital, dvs. försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. Vidare bör nuvarande regel ändras så att en försäk- ringstagarrepresentant inte får vara aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att den nuvarande regleringen med försäk- ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät- tas. Utskottet anser också - i likhet med regeringen - att det saknas grund att undanta dessa styrelseledamöter från regelns tillämpningsområde. Utskottet anser att i första hand är det önskvärt att försäkringstagarna själva genom val utser sin representant i styrelsen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att det i stället är intresseorganisationer som utser försäkringstagarrepresentanten. Det kan gälla de bolag som drivs utan vinstsyfte av arbetsgivar- och/eller arbetstagarorganisationer. Om ett sådant ägande syftar till att meddela livförsäkring till organisationernas medlemmar, får dessa organisationer anses utgöra intressegrupper i enlighet med lagstiftningen. Denna innehåller således en nödvändig flexibilitet för att kunna tillämpas på skilda bolagsförhållanden. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring i denna del.
Utvidgade jävsregler Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en bestämmelse om ställföreträdarjäv införs för försäkringsbolag. För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi- diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till- styrker förslaget också i denna del. Utskottet tillstyrker vidare att bestämmelsen inte gäller för vinstutdelande försäkringsaktiebolag om bolagets motpart är ett företag i samma företagsgrupp. Utskottet tillstyrker att det införs ett undantag från samtliga jävsregler för de fall styrelseledamoten eller verkställande direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett vinstutdelande försäkringsaktie- bolag. Propositionen Regeringen föreslår att en bestämmelse om ställföreträdarjäv införs för försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär att en sty- relseledamot eller verkställande direktör inte får handlägga frågor om avtal mellan försäkringsbolaget och en juridisk person som personen i fråga ensam eller tillsammans med annan får företräda. För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi- diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett icke- vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Bestämmelsen gäller inte heller för vinstutdelande försäk- ringsaktiebolag om bolagets motpart är ett företag i samma företagsgrupp. Ett undantag från samtliga jävsregler införs för de fall sty- relseledamoten eller verkställande direktören direkt eller indi- rekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett vin- stutdelande försäkringsaktiebolag. Bestämmelsen om bedömningen av styrelsens beslutförhet utvidgas så att styrelseledamöter som är jäviga anses som inte närvarande. Regeringen anför som skäl för att mildra effekten av att fö- retagsledningen helt eller delvis kan ha ett annat intresse än associationens medlemmar, kan ledningen åläggas skyl- digheten att låta beslutsfattandet styras av associationens än- damål. I lagen om ekonomiska föreningar gäller jävsbestämmelsen enbart avtal mellan bolaget och ledamoten samt avtal mellan bolaget och tredje man om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Enligt aktiebolagslagen får däremot en styrelseledamot i ett aktiebolag aldrig handlägga en fråga om avtal mellan bolaget och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Denna be- stämmelse om ställföreträdarjäv gäller också verkställande direktören och särskilda firmatecknare. Bestämmelsen gäller dock inte om bolagets motpart är ett företag som ingår i samma koncern eller i företagsgrupp av motsvarande slag. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför ska styrelsele- damöter som är jäviga anses som inte närvarande. Regeringen anser att det är lämpligt att nu utvidga jävsbe- stämmelsen i försäkringsrörelselagen. Regeringen anför att om bolaget inte är vinstutdelande fö- religger en intressekollision mellan ägaren och försäkringsta- garna. Det allmänna undantaget från jävsbestämmelsen bör dock inte gälla för fall då styrelseledamoten eller verkställan- de direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett icke-vinstutdelande försäkringsak- tiebolag För vinstutdelande försäkringsaktiebolag är det enligt rege- ringen av praktiska skäl lämpligt att införa en motsvarande koncernbegränsningsregel som gäller för allmänna aktiebo- lag. Det är enligt regeringen viktigt att säkerställa styrelsens oberoende även när beslut fattas som gäller avtal med ett an- nat bolag inom samma företagsgrupp. Ett undantag från re- geln bör dock göras för avtal mellan icke-vinstutdelande för- säkringsaktiebolag och dess dotterbolag. Samma resonemang kring en sådan undantagsregel är även giltigt för de ömsesi- diga försäkringsbolagen. Eftersom alla vinster i dotterbolaget ska tillfalla försäkringstagarna i det icke-vinstutdelande för- säkringsaktiebolaget eller det ömsesidiga försäkringsbolaget bör bestämmelsen om ställföreträdarjäv inte omfatta avtal som träffas med ett helägt dotterbolag. Regeln bör dock inte omfatta sådana dotterbolag som är icke-vinstutdelande för- säkringsaktiebolag. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med regeringen att det nu är lämpligt att utvidga jävsbestämmelsen i försäkringsrörelselagen. Ut- skottet anser att det är viktigt att säkerställa styrelsens obero- ende när beslut fattas som gäller avtal med ett annat bolag inom samma företagsgrupp. Utskottet konstaterar att den ut- vidgade jävsregeln kompletterar förslaget om oberoende sty- relseledamöter. Utskottet konstaterar att om ett dotterbolag inte är helägt (t.ex. samägt med ett eller flera andra koncernföretag) av det icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolaget eller det ömsesi- diga försäkringsbolaget innebär de utvidgade jävsbestämmel- serna vissa restriktioner. Om en styrelseledamot eller verk- ställande direktör har uppdrag i båda bolagen får denna inte handlägga en fråga om avtal mellan bolagen. I ett helägt vin- stutdelande dotterbolag finns däremot ingen annan intressent än försäkringstagarna som kan ta del av vinsten; därav un- dantas sådana dotterbolag från jävsbestämmelsen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag. Associationsrättsliga generalklausuler Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att generalklausu- lerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte får ges vare sig till enskilda försäkringstagare eller till andra intressen- ter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra ersätt- ningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausuler- na kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare. Propositionen Regeringen föreslår att i icke-vinstutdelande försäkringsak- tiebolag ska försäkringstagare ingå i den personkrets som inte otillbörligt får gynnas eller förfördelas av styrelse eller bo- lagsstämma. Regeringen anför att det är nödvändigt att vissa gränser sätts för majoritetens bestämmanderätt, eftersom den annars kan avsiktligt missbruka sin makt till skada för minoriteten. Det är angeläget att stärka försäkringstagarnas skydd i dessa bolag. Försäkringstagare som bidrar till det egna kapitalet i försäkringsaktiebolag bör skyddsmässigt kompenseras för skälighetsprincipens avskaffande på samma sätt som delägare i ömsesidiga försäkringsbolag. Grupper som har rätt till del av ett företags vinst, har normalt möjlighet att bevaka sina ekonomiska rättigheter genom att medverka i associationens förvaltning och utöva kontroll över dess angelägenheter. Att så inte är fallet i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag, utöver de rättigheter som ges av försäkringsavtalet och bo- lagsordningen, stärker enligt regeringen behovet av att för- säkringstagarna i dessa bolag omfattas av de associations- rättsliga generalklausulerna. Regeringen föreslår således att generalklausulerna justeras så att de ger ett uttryckligt skydd även åt vissa försäkringsta- gare i icke-vinstutdelande aktiebolag. Förslaget innebär att generalklausulerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte får ges vare sig till enskilda försäkringstagare eller till andra intressenter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausu- lerna kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare. Om generalklausulerna utformas på detta sätt kommer de bl.a. att motverka åtgärder som formellt inte berör aktieägares och försäkringstagares lika rätt i bolaget men som reellt gyn- nar en aktieägare eller försäkringstagare på andras bekostnad, t.ex. att egendom säljs för ett uppenbart underpris till ett när- stående bolag. En utvidgning av tillämpningsområdet innebär också att försäkringstagarna ges större möjligheter att utkräva rättsliga sanktioner av styrelseledamöter eller den verkstäl- lande direktören som handlat otillbörligt mot försäkringsta- garna. Vid en överträdelse av generalklausulerna kommer bl.a. styrelseledamöterna och den verkställande direktören att dra på sig skadeståndsskyldighet. Skrivelsen Försäkringsförbundet avvisar förslaget och anför att detta är en fråga av sådan grundläggande avtals- och bolagsrättslig karaktär att den bör utredas närmare av Försäkringsföretags- utredningen. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med regeringen att det är nödvändigt att vissa gränser sätts för majoritetens bestämmanderätt i icke-vinstutdelande aktiebolag, eftersom den annars avsiktligt kan missbruka sin makt till skada för minoriteten. Det är en- ligt utskottet och regeringen angeläget att stärka försäkrings- tagarnas skydd i dessa bolag. Utskottet anser att generalklausulerna bör justeras i enlig- het med regeringens förslag så att de ger ett uttryckligt skydd åt försäkringstagare i icke-vinstutdelande aktiebolag. Den föreslagna ändringen har föreslagits och behandlats av två tidigare utredningar (SOU 1995:87 och SOU 1998:27). Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege- ringens förslag. Riktlinjer för intressekonflikter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker förslaget att försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan bolagets intres- senter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om de behöver ändras. Propositionen Regeringen föreslår att försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan bolagets intressenter. Försäkrings- bolagets styrelse ska fastställa riktlinjerna. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de be- höver ändras. Regeringen anför som skäl att för att intressekonflikter i praktiken ska kunna undvikas krävs att försäkringsbolagen själva vidtar åtgärder för att minimera riskerna för att dessa ska få genomslag på bolagets styrning. Att ställa krav på sty- relsen i alla försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring att upprätta riktlinjer för intressekonflikter är motiverat med hänsyn till försäkringsrörelsens särskilda karaktär. Regeringen anför att det faktum att bolagen ska upprätta riktlinjer för hantering av intressekonflikter bör innebära en ökad medvetenhet i hela organisationen om i vilka fall det finns en risk för att intressekonflikter uppstår och vilka rikt- linjer som gäller för beslutsfattande i sådana situationer. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa rikt- linjer för hantering av intressekonflikter mellan bolagets in- tressenter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om de behöver ändras. Utvidgade placeringsriktlinjer Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbo- lag som driver direkt försäkringsrörelse och återförsäk- ringsbolag som bedriver livförsäkring eller lång skadeåter- försäkring ska upprätta placeringsriktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för placering av bolagets samtliga tillgångar, med en särskild redovisning av principerna för de tillgångar som används för skuldtäckning. Propositionen Regeringen föreslår att försäkringsbolag som driver direkt försäkringsrörelse och återförsäkringsbolag som bedriver livförsäkring eller lång skadeåterförsäkring ska upprätta pla- ceringsriktlinjer. De ska innehålla principerna för placering av bolagets samtliga tillgångar, med en särskild redovisning av principerna för de tillgångar som används för skuldtäck- ning. Regeringen anför som skäl att ett direktförsäkringsbolag vid varje tidpunkt ska ha tillgångar som svarar mot de försäk- ringstekniska avsättningarna och depositioner från återförsäk- ringsgivare. Förslaget innebär att placeringsriktlinjerna ska omfatta försäkringsbolagets långsiktiga mål för placering av skuldtäckningstillgångarna - i syfte att utöva tillsyn över placeringsregler. Riktlinjerna ska även omfatta det långsikti- ga målet för placering av övriga tillgångar - för att ge möj- lighet till kontroll över efterlevnad av de allmänna place- ringsreglerna och generell stabilitetstillsyn. Fördelningen av de tillgångar som bolaget har valt att placera i ska också an- ges för såväl skuldtäckningstillgångarna som för övriga till- gångar. Livförsäkringstagarna och de som erbjuds att teckna en livförsäkring i bolaget ska informeras om det huvudsakli- ga innehållet i riktlinjerna. Regeringen anför att om t.ex. styrelseledamot eller verk- ställande direktör vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar skada för aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av bl.a. de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna, ska de ersätta skadan. Lagrådet har anfört att när placeringsriktlinjerna avser samt- liga tillgångar ska en styrelseledamot som orsakar skada för en borgenär genom att uppsåtligen avvika från placerings- riktlinjerna rörande placeringar av bolagets fria tillgångar ersätta borgenärens skada. Denna regel, som inte har sin mot- svarighet i aktiebolagslagen, har ifrågasatts av Lagrådet. I praktiken gäller enligt regeringen nu föreslagen skadestånds- skyldighet redan i dag. Regeringen anför att det inte finns skäl att nu ändra på detta. En ändring bör enligt regeringen endast ske efter en omfattande och noggrann analys, och den ska genomföras av Försäkringsföretagsutredningen. Skrivelsen Försäkringsförbundet har i princip inte något att invända mot förslaget. Förbundet är dock starkt kritiskt till att förslaget medför en utvidgning av skadeståndsanspråket för t.ex. sty- relsen vid en uppsåtlig avvikelse från en affärsplan. Förbun- det anser i likhet med regeringen att det är lämpligt att göra en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler. För- bundet anser därför att området för placeringsriktlinjer endast bör utvidgas i föreskriftsform, så att underlaget för skade- stånd inte ändras i förhållande till i dag. Utskottets ställningstagande Regeringens förslag att införa regler om utvidgade place- ringsriktlinjer medför att skadeståndsanspråk kan väckas mot styrelseledamot för att ledningen uppsåtligt väljer att avvika från affärsplan. Enligt uppgift från Finansdepartementet in- nebär praxis att placeringsriktlinjerna är utvidgade redan i dag. Utskottet konstaterar att det kan ifrågasättas om det faktum att stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktua- rie som överträder placeringsriktlinjerna kan bli skyldiga att ersätta skada som de orsakat tredje man riskerar att hindra ett snabbt ingripande i en krissituation. En skadeståndsskyldig- het förutsätter att överträdelsen av riktlinjerna sker uppsåtli- gen eller av vårdslöshet. I en krissituation kan placeringsrikt- linjerna också ändras med mycket kort varsel, eftersom det endast krävs ett styrelsebeslut för detta. Dessutom ska rikt- linjerna endast innehålla principerna för placeringen, vilket innebär att riktlinjerna därmed i sig innehåller nödvändig flexibilitet. Situationen kan således hanteras även genom att bolaget utformar riktlinjer som reglerar hur stora avvikelser från normalportföljen som får ske under normala omständig- heter respektive i krissituationer. Sammantaget får reglerna om placeringsriktlinjer anses vara av en så flexibel art att de inte riskerar att hindra ett snabbt agerande från ett försäk- ringsbolag i en exceptionell situation. Utskottet konstaterar vidare att det förhållande som Försäk- ringsförbundet lyfter fram gäller redan i dag och utskottet anser att den frågan bör ses över i ett bredare perspektiv av Försäkringsföretagsutredningen (dir. 2003:125). Utskottet anser således i likhet med regeringen att det är lämpligt att göra en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler. Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege- ringens förslag. Nya sanktionsmöjligheter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker förslaget att ge Finansinspektionen ut- ökade sanktionsmöjligheter. Förslaget innebär att inspek- tionen får besluta om varning. Varningen får också förenas med en straffavgift. Utskottet avstyrker motionen. Jämför reservation 2 (c). Propositionen Regeringen föreslår att Finansinspektionen ges utökade sanktionsmöjligheter. Vid mindre allvarliga överträdelser får Finansinspektionen möjlighet att meddela beslut om anmärk- ning i stället för erinringar. Som alternativ till förverkande av koncession får inspektionen möjlighet att meddela varning. Finansinspektionen får besluta att en varning eller anmärk- ning ska förenas med straffavgift. Avgiften ska tillfalla staten. Ett försäkringsbolag som underlåter att i tid lämna före- skrivna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektio- nen får påföras en förseningsavgift med högst 100 000 kr. Avgiften tillfaller staten. Inspektionen får även en uttrycklig möjlighet att låta bli att ingripa, nämligen om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om försäkringsbolaget vidtar rättelse. Inspektionen be- höver inte heller ingripa om en annan myndighet har vidtagit åtgärder med anledning av överträdelsen och inspektionen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga. Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de krav som uppställs i lag, ska försäkringsbolagets koncession förklaras förverkad. Regeringen föreslår att i stället för att förverka koncessionen får inspektionen besluta att en styrel- seledamot eller verkställande direktör inte längre får delta i ledningen av bolaget. Inspektionen får då förordna en ersätta- re. Regeringen anför som skäl att nuvarande sanktionssystem har kritiserats för att inte ge Finansinspektionen tillräckliga möjligheter att ingripa på ett ändamålsenligt sätt. Man har påpekat att sanktionsmöjligheterna inte ger utrymme för en tillräckligt nyanserad bedömning av allvarligare överträdel- ser. Regeringen anser därför att inspektionen bör få större utrymme att bedöma vilken åtgärd som är lämplig i en viss situation samt få fler medel till sitt förfogande vid ingripande. Regeringen anser också att inspektionen bör ges en uttrycklig möjlighet att inte ingripa i vissa fall. Regeringen anser således att inspektionen bör ha tillgång till ett batteri med åtgärder ur vilket inspektionen kan välja det slags ingripande som framstår som mest ändamålsenligt i det enskilda fallet. Det mest långtgående ingripandet är givetvis förverkande av koncessionen. Det är självklart att ett sådant ingripande inte får ske utan starka skäl. Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de krav som ställs i lag, bör bolagets koncession kunna förklaras förverkad. Som alternativ till förverkande av koncessionen bör Finan- sinspektionen kunna meddela bolaget en varning. Ett sådant ingripande bör kunna tillgripas när förutsättningarna för för- verkande i och för sig föreligger men varning i det enskilda fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Omständigheterna som kan göra att varning framstår som tillräckligt kan vara att bolaget inte kan befaras upprepa överträdelsen och att pro- gnosen för bolaget därför är god eller att man från bolagets sida inte förstod bättre när överträdelsen skedde. Den lindrigaste formen av ingripande föreslås bli att med- dela en anmärkning. Anmärkning bör användas när det inte finns något att åtgärda, men överträdelsen ändå bör sanktio- neras. Straffavgift Om inspektionen beslutar att meddela anmärkning eller var- ning, bör inspektionen kunna besluta att dessa sanktioner ska förenas med en straffavgift. Lämpligheten att ålägga icke- vinstutdelande försäkringsaktiebolag ekonomiska sanktioner kan ifrågasattas mot bakgrund av att sanktionen i första hand drabbar försäkringstagarna. De nu föreslagna sanktionerna möjliggör enligt regeringen en förstärkt tillsyn och fyller i första hand en viktig preventiv funktion. Det finns starka skäl för att ge inspektionen möjlighet att meddela straffavgift mot samtliga kategorier av försäkringsbolag. Motionen I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade sanktionsmöjligheter. Det är viktigt att regler kring debitering av straffavgifter och förseningsavgifter görs klara och förut- sägbara både för myndigheten och den straffet/avgiften är satt att drabba. Motionärerna anser att överträdelser mot gällande regel- system och lagstiftning som huvudlinje bör fastställas av obe- roende part. Det är viktigt att Finansinspektionens motpart, i detta fall livförsäkringsbolagen, ges rättighet att få straffavgiften prö- vad enligt motsvarande rätt för prövning av en utfärdad var- ning. Motionärerna påpekar att ett system där förseningsavgifter utgår per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut ofta upplevs som stötande. I förslag till utökad sanktionsmöj- lighet ges återigen myndighet rätt att ensidigt och efter egen bedömning utfärda debitering av förseningsavgift. För att uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt rättstänkande bör därför huvudregeln vara att uttag av förse- ningsavgift enbart ska kunna ske i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig och att rättelse inte skett. Utskottets ställningstagande Finansinspektionen föreslås få besluta att påföra straffavgift eller förseningsavgift som får verkställas utan föregående dom eller utslag om avgiften inte har betalats inom 30 dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft. Lagrådet framförde inga synpunkter på bestämmelsen. I motion Fi20 (c) uttrycks en viss oro för att inspektionen ges utökade sanktionsmöjligheter. Enligt motionärerna bör huvudregeln vara att uttag av förseningsavgift enbart ska kunna ske i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig och att rättelse inte skett. Utskottet konstaterar att enligt för- slaget i propositionen får inspektionen besluta att ta ut en förseningsavgift. Enligt utskottets mening finns förutsätt- ningar för att Finansinspektionen ska kunna hantera de ut- ökade sanktionsmöjligheterna på ett tillfredsställande sätt varför utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Fi20 (c) yrkandena 1 och 2. Allmänna reklamationsnämndens prövning av vissa försäkringsärenden Utskottets förslag i korthet Utskottet delar regeringens bedömning att det bör skapas förutsättningar för att Allmänna reklamationsnämnden un- der 2004 ska kunna återuppta prövningen av vissa försäk- ringsärenden. I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regering- en att reklamationsnämndens anslag ska ökas för att den ska kunna handlägga nya typer av försäkringsärenden. Ut- skottet konstaterar att det nu eventuellt blir möjligt för nämnden att åter pröva vissa försäkringsärenden. Propositionen Regeringen gör bedömningen att det bör skapas förutsätt- ningar för att Allmänna reklamationsnämnden under 2004 ska kunna återuppta prövningen av vissa försäkringsärenden. Regeringen anför att Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och nä- ringsidkare som rör en vara eller tjänst som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk samt att ge rekommendationer om hur tvisten bör lösas. Enligt förordningen med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden har nämnden möjlighet att själv bestämma vilka ärenden som nämnden inte ska prö- va. Nämnden beslutade år 2001 att inte längre pröva konsu- menttvister som rör vissa försäkringsärenden. Sedan rekla- mationsnämnden upphörde att pröva dessa ärenden har bl.a. livförsäkringstagare inte något alternativ till domstolspröv- ning. En domstolsprövning av sådana tvister är vanligen inte en attraktiv ordning för konsumenter, bl.a. på grund av risken av att drabbas av höga rättegångskostnader. Regeringen anser att det således finns ett stort behov av en snabb, billig och opartisk prövning av dessa ärenden. Detta är även viktigt i syfte att återställa det allmänna förtroendet för försäkrings- formen. Det bör därför skapas förutsättningar för att Allmän- na reklamationsnämnden under 2004 ska kunna återuppta prövningen av vissa försäkringsärenden. Utskottets ställningstagande I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regeringen att anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ska ökas med 1 100 000 kr för att nämnden ska kunna handlägga nya typer av försäkringsärenden. Utskottet konstaterar att om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag bör det bli möjligt för Allmänna reklamationsnämnden att åter pröva vissa för- säkringsärenden. Frågan behandlas av utskottet i bet. 2003/04:FiU21. Traditionell livförsäkring och lagen om finansiell rådgivning till konsumenter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag som innebär att la- gen om finansiell rådgivning till konsumenter även ska omfatta rådgivning som enbart avser råd om placering av konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring. Propositionen Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen om finansiell rådgivning till konsumenter ska utökas till att om- fatta även sådan rådgivning som enbart avser råd om place- ring av konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring. Regeringen anför som skäl att lagen om finansiell rådgiv- ning till konsumenter träder i kraft den 1 juli 2004 (prop. 2002/03:133, bet. 2003/04:LU3, rskr. 2003/04:27). Lagen gäller vid vissa typer av placeringsrådgivning som en nä- ringsidkare ger en konsument. Lagen innehåller bestämmel- ser av både näringsrättslig och civilrättslig karaktär. Bestäm- melserna innebär att näringsidkaren ska se till att den som utför rådgivningen har tillräcklig kompetens. Rådgivaren ska dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället. Lagen innebär vidare att näringsidkaren ska iaktta god råd- givningssed i sin rådgivningsverksamhet och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen. Näringsidkaren ska också anpassa rådgivningen till den enskilde konsumen- tens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lös- ningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten. Näringsidkaren kan bli skadeståndsskyldig mot konsumenten för ren förmögenhetsskada som orsakas genom rådgivningen. Regeringen anför att övervägande skäl talar för att lagens tillämpningsområde bör utökas till att omfatta även sådan rådgivning som enbart omfattar råd om placering av konsu- mentens tillgångar i traditionella livförsäkringar. Bestämmel- sen bör dock omfatta endast livförsäkringar med sparmo- ment. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Lagförslagen i övrigt Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den mån lagför- slagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens övriga lagförslag. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande Utskottets förslag i korthet Regeringen snabbutreder möjligheten till flyttningsrätt av livförsäkringssparande, och utskottet avstyrker därför ett motionsyrkande om flyttningsrätt. Jämför reservation 3 (c). Motionen I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att Cen- terpartiet i tidigare motion, Fi257, har framfört kravet om en utredning med inriktning på ökade insatser vad avser öppen- het och fri flyttningsrätt för konsumenter. I motionen fram- förs även behovet av en översyn vad gäller bonussystem och etiska regler. Regeringen har i den nu aktuella propositionen tillmötesgått vissa delar av dessa synpunkter. De ytterligare förslag om förändringar som angivits i motion Fi257 bör ut- redas. Utskottets ställningstagande Motion Fi257 behandlades av utskottet i betänkande 2003/04:FiU13 Staten och den finansiella sektorn. Av fi- nansutskottets ställningstagande framgår att utskottet från Regeringskansliet inhämtat att reglerna om flyttningsrätt för livförsäkringssparande övervägs. Utskottet avstyrkte därför motionen. Regeringen snabbutreder för närvarande möjligheten till flytträtt. Utskottet avstyrker därför motion Fi20 (c) yrkande 3.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Ökat oberoende för styrelseledamöter (punkt 1) av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen beslutar att anta propositionens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd- ringen av 8 kap. 1 § som föreslås i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Fi21 och proposition 2003/04:109 i denna del. Ställningstagande Försäkringsbolagen och försäkringstagarna har drabbats hårt av de senaste årens kraftiga nedgång av börskurserna. Förtro- endet för bolagen har försvagats och ledningar ifrågasatts. Det har bl.a. väckts misstankar om att transaktioner i vissa försäkringskoncerner varit ett sätt att undgå olika regler i syfte att gynna andra bolag i samma försäkringskoncern på bekostnad av försäkringstagarna i icke-vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäkringsbolag. Regeringen har därför ansett det angeläget att se över regelverket för försäkringsbolagen. Lagrådet har riktat stark kritik mot förslagen och menar att regeringen borde ha avvaktat förslag från Försäkringsföre- tagsutredningen. Vi anser dock - trots Lagrådets kritik - att det är angeläget att snarast skapa förutsättningar för att snabbt återupprätta förtroendet för försäkringssektorn. Vi välkomnar därför regeringens proposition som innehåller flera förbätt- ringar. Vi anser dock att förslagen kan förbättras i syfte att skapa ännu större tydlighet och minska uppenbara intresse- konflikter som finns mellan just icke-vinstutdelande och öm- sesidiga livförsäkringsbolag gentemot ett moderbolag eller andra systerbolag. Regeringens förslag innebär att det ökade oberoendet för styrelsen i icke- vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäk- ringsbolag inte gäller styrelsens ordförande eller den verk- ställande direktören (vd). Vi anser - om regeringen verkligen vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möjlighe- terna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsument- skyddet - att också styrelsens ordförande och vd ska vara oberoende. Mot denna bakgrund föreslår vi att ordförande och vd inte ska vara personer som är anställda eller som sitter i styrelser i företag som ingår i samma företagsgrupp som livförsäkringsrörelsen. Vi anser att förslaget i denna del inne- bär att allmänhetens förtroende för försäkringsbolagen stärks och att det gagnar sektorn som helhet. Vi är vidare kritiska till att regeringens förslag omfattar vinstutdelande dotterbolag till försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst och till ömsesidiga försäkringsbolag. Försla- get i denna del omöjliggör en styrelseidentifikation mellan moderbolaget och dotterbolaget. Detta resulterar i en svag ägarstyrning. I förhållandet mellan ömsesidiga eller icke- vinstutdelande livförsäkringsbolag och deras helägda dotter- bolag finns inte heller den intressekonflikt som återfinns i förhållande till moderbolaget eller övriga bolag i samma kon- cern. Vi föreslår därför en komplettering av 8 kap. 1 § försäk- ringsrörelselagen. Förslaget innebär en möjlighet till styrel- seidentifikation mellan icke-vinstutdelande moderbolag och vinstutdelande dotterbolag. Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motion Fi21 (m, fp, kd, c). 2. Nya sanktionsmöjligheter (punkt 7) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade sanktionsmöjligheter. Jag anser att det är viktigt att regler kring debitering av straffavgifter och förseningsavgifter görs klara och förutsägbara både för myndigheten och den som ska betala. Jag anser att överträdelser mot gällande regelsystem och lagstiftning som huvudregel bör fastställas av oberoende part. Det är enligt min mening viktigt att Finansinspektionens motpart har möjlighet att få straffavgiften prövad enligt samma bestämmelser som gäller vid varning. Regeringens förslag innebär att förseningsavgifter utgår per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut. Ett så- dant system upplevs ofta som stötande. Jag anser att för att uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt rättstänkande bör huvudregeln vara att förseningsavgift ska utgå enbart i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig och att rättelse inte skett. Jag föreslår att riksdagen tillkänna- ger för regeringen som sin mening vad jag har anfört om rätt till överklagande av straffavgift och vad som anförts om för- seningsavgift. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion Fi20 (c) yrkandena 1 och 2. 3. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande (punkt 10) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha föl- jande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om flyttningsrätt av livförsäk- ringssparande. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi20 yrkande 3. Ställningstagande Jag anser mot bakgrund av den betydelse som försäkringar har både för enskilda och för samhällsekonomin att det är viktigt att marknadens funktioner stärks på ett balanserat sätt. Rätten att flytta sina pensionsmedel mellan olika livbolag är en fundamental byggsten. Jag anser att försäkringstagare som har tappat förtroende för det bolag till vilket hon eller han anförtror sina sparmedel ska ha rätt att flytta dessa medel till ett annat bolag. Jag anser att denna fråga bör utredas av rege- ringen. Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Fi20 (c) yrkande 3.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringstaga- re i livförsäkringsbolag. Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 2. 3. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgiv- ning till konsumenter, 4. 5. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för- månsrättslagen (1970:979), 6. 7. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. 8.
Följdmotioner 2003/04:Fi20 av Lena Ek m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätt till överklagande av straffavgift skall föreligga enligt de regler som hanterar rätten till överklagande av Finansinspektionen utfärdad varning. 2. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förseningsavgift ej skall ut- gå i de fall förseningen är ursäktlig, av engångskaraktär och rättelse har vidtagits. 4. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fri flyttningsrätt av pensions- fondsmedel samt etiska regler och bonussystem. 6. 2003/04:Fi21 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c): Riksdagen beslutar anta propositionens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd- ring av 8 kap. 1 § som föreslås i motionen.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713) dels att 7 kap. 10 g §, 8 kap. 1, 8, 11, 12 och 15 §§, 9 kap. 19 § samt 19 kap. 2, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 kap. 30 § och 19 kap. 11 b-g §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 10 g § Ett försäkringsbolag som avses i 9 § skall upprätta och följa placeringsriktlinjer. Sådana riktlinjer skall inne- hålla principerna för place- ring av de tillgångar som an- vänds för skuldtäckning.
Ett försäkringsbolag som avses i 9 § skall upprätta och följa place- ringsriktlinjer. Sådana rikt- linjer skall innehålla princi- perna för placering av samtliga tillgångar, med en särskild redovisning av principerna för placering av de tillgångar som används för skuldtäckning. Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en liv- försäkring i bolaget skall informeras om det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäk- ringens särskilda beskaffenhet eller av annat särskilt skäl saknas anledning till sådan information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela före- skrifter om skyldigheten att lämna information och om vilka försäkringar som inte skall omfattas av informationsskyldig- heten. 30 § Ett försäkringsbolag som driver direkt försäkrings- rörelse skall upprätta rikt- linjer för hantering av in- tressekonflikter mellan bolagets intressenter. 8 kap. 1 § Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall minst en av styrelseleda-- möterna utses med uppgift att Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ömsesidiga försäkringsbolag och i för- säkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst skall mer än hälften av styrelseledamöterna vara
Bilaga 3 Reservanternas lagförslag Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.
Regeringens förslag Reservanternas förslag 8 kap. 1 §
Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. I försäkringsbolag som inte uteslutande driver återför- säkring, skall minst en av styrelseledamöterna utses med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan sty- relseledamot får inte vara aktieägare eller befatt- ningshavare i bolaget. Styrelsen väljs av bolags- stämman. Styrelseledamot som avses i andra stycket skall dock enligt bestämmel- se, som skall vara intagen i bolagsordningen, utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Om en sådan bestämmelse saknas i bolagsordningen förordas styrelseledamot som avses i andra stycket av Finansin- spektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse i bolagsord- ningen tillsättas i annan ord- ning än genom val av bolags- stämman.
Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ömsesidiga försäkrings- bolag och i försäkringsbolag som inte får dela ut vinst skall styrelsens ordförande samt minst hälften av styrel- sens övriga ledamöter vara personer som varken är an- ställda i bolaget eller an- ställda eller styrelseledamö- ter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Verkstäl- lande direktören skall inte vara anställd eller styrelsele- damot i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Med koncern eller företagsgrupp enligt andra stycket avses inte koncern eller företagsgrupp där ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst är moderbolag. Styrelsen väljs av bolagsstämman. I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst skall minst en av styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Sådan styrelseledamot får inte vara 1. Aktieägare i bolaget, 2. anställd i bolaget, eller 3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i företagsgrupp av motsvarande slag. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse i bo- lagsordningen tillsättas i an- nan ordning än genom val av bolagsstämman.
Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsordningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma på vilket styrelseval förrättas. Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Elanders Gotab, Stockholm 2004
Lagen omtryckt 1995:1567. Senaste lydelse 1999:600. Senaste lydelse 1999:225. 2003/04:FiU26 FIU26
FIU26 2003/04:FiU26
2 1
1 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
4 6 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
6 8 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
20 37 2003/04:FiU26
5 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
24 42 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
BILAGA 1 2003/04:FiU26
40 44 2003/04:FiU26
25 2003/04:FiU26
BILAGA 2 2003/04:FiU26
40 60 2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26