lagen.nu
Bet. 2026/27:SkU6

Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna

Typ
Betänkande
Datum
2026-11-19
Källa
data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 2026/27:SkU6

Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till lag om detta avtal. Lagen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Avtalet, som ersätter det nu gällande avtalet från 1991, uppfyller nya internationella standarder som syftar till att motverka skatteflykt och skatteundandragande genom avtalsmissbruk. Även informationsutbytet uppdateras till nu gällande internationella standarder.

När det gäller avtalets beskattningsregler innehåller det nya avtalet bl.a. tydligare regler om inkomster som uppbärs genom delägarbeskattade subjekt. Bestämmelserna om beskattning av kapitalvinster på andelar efter att en person flyttat från det ena landet till det andra, utvidgas så att beskattning kan ske i fråga om fler typer av andelar i upp till tio år efter utflyttningen. Källstatsbeskattning införs för alla typer av pensioner. Det nya avtalet kommer även att ge möjlighet till undanröjande av dubbelbeskattning vid s.k. exitbeskattning.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:307 Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna.

2026/27:SkU6

2026/27:SkU6

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna

Riksdagen

a) godkänner avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande,

b) antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:307 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 19 november 2026

På skatteutskottets vägnar

Boriana Åberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Boriana Åberg (M), Kalle Olsson (S), Eric Westroth (SD), Marie Olsson (S), Marie Nicholson (M), Frida Tånghag (V), Mikael Eskilandersson (SD), Adam Reuterskiöld (M), Marcus Friberg (MP), Yusuf Aydin (KD), Mathias Tegnér (S), Andreas Ahlqvist (SD), Therese Kristiansson (S), Anders Ekegren (L), Birte Sandberg (C) och Magnus Johansson (S).

2026/27:SkU6

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:307 Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

2026/27:SkU6

Utskottets överväganden

Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna.

Propositionen

Bakgrund

Sveriges nuvarande avtal med Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet undertecknades den 18 juni 1991. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna. Sedan Sverige och Nederländerna under en tid fört diskussioner om ett bilateralt ändringsprotokoll för att införa nya internationella minimistandarder i det befintliga skatteavtalet, tog Nederländerna 2024 initiativ till att förhandla fram ett nytt avtal. Skälet var att det nuvarande avtalet bedömdes vara föråldrat i flera avseenden, bl.a. eftersom det delvis hänvisar till lagstiftning i båda staterna som inte längre är aktuell. En första förhandlingsrunda om ett nytt avtal hölls i Stockholm i februari 2025. En andra runda hölls i Haag i juni samma år och efter ytterligare skriftväxling paraferades ett utkast till avtal på engelska i februari 2026.

Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderar för bilaterala skatteavtal (Model Tax Convention on Income and on Capital). För att bestämmelserna i ett skatteavtal ska bli gällande och kunna tillämpas av svenska domstolar och andra myndigheter krävs det att de införlivas i svensk rätt, vilket sker genom inkorporering av avtalen. När skatteavtalen har inkorporerats är de en del av svensk skattelag.

Under ledning av OECD och G20-länderna genomfördes 2013–2015 ett globalt projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Projektet resulterade i 13 rapporter om 15 åtgärder. Två av rapporterna innehåller skatteavtalsbestämmelser som utgör minimistandarder, vilka de stater och jurisdiktioner som deltagit i projektet eller senare anslutit sig till, åtagit sig att uppfylla. Dessa minimistandarder kommer också till uttryck i OECD:s modellavtal i

2026/27:SkU6 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

dess lydelse från november 2017. Slutrapporten för åtgärd 6 (Missbruk av skatteavtal) innehåller en miniminivå av skydd (minimistandard) mot skatteavtalsmissbruk. Enligt minimistandarden bör det i ett skatteavtal uttryckligen anges att syftet ska vara att undvika dubbelbeskattning utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller mindre skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte uttrycks numera i ingressen till OECD:s modellavtal. Denna minimistandard omfattar också specifika avtalsbestämmelser och staterna får bl.a. en möjlighet att välja mellan olika bestämmelser för att reglera rätten till förmåner.

Slutrapporten för åtgärd 14 (Tvistlösning) innehåller en minimistandard som syftar till att säkerställa ett snabbt, effektivt och ändamålsenligt förfarande för att lösa skatteavtalsrelaterade tvister genom s.k. ömsesidig överenskommelse. För att uppfylla minimistandarden ska staterna införa artikel 25 punkterna 1–3 i OECD:s modellavtal i sina skatteavtal.

Godkännande av skatteavtalet

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande. Vidare föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna.

I det följande redogörs för några av de mest centrala artiklarna i förslaget till nytt avtal.

Avtalets ingress

I ingressen till avtalet anges att den gemensamma partsavsikten är att undvika dubbelbeskattning när det gäller skatter på inkomst, utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Ingressen överensstämmer i dessa delar med ingressen till OECD:s modellavtal och motsvarar därmed den minimistandard som framgår av BEPS-projektets slutrapport (åtgärd 6).

Avtalets tillämpningsområde

I artikel 1 anges de personer som omfattas av avtalet. Artikel 1 punkt 2 innehåller bestämmelser om delägarbeskattade personer. Av bestämmelserna följer att inkomst som förvärvas av eller genom en person vars inkomst enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande staten är föremål för delägarbeskattning ska anses förvärvad av en person med hemvist i en av staterna till den del som inkomsten, enligt skattelagstiftningen i denna stat, behandlas som inkomst hos en person med hemvist i staten i fråga. Bestämmelserna syftar till att säkerställa att en investering som görs via en delägarbeskattad juridisk person omfattas av avtalets regler på samma sätt som om personens delägare gjort investeringen direkt. När man tillämpar skatteavtalet ska man således se igenom det delägarbeskattade subjektet. Bestämmelser av denna innebörd har

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2026/27:SkU6

länge varit en del av den svenska skatteavtalspolicyn och överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal.

Avtalets beskattningsregler

Artikel 13 behandlar beskattning av kapitalvinst. Bestämmelserna i punkterna 1–4 följer i allt väsentligt OECD:s modellavtal. Artikel 13 punkt 6 avviker dock från OECD:s modellavtal. Bestämmelserna har enligt regeringen införts på svenskt initiativ och ger en tidigare hemviststat rätt att beskatta kapitalvinst på andelar som förvärvas av en fysisk person efter utflyttningen. Denna rätt att beskatta gäller under de tio år som följer efter det år under vilket hemvistet upphörde.

Artikel 17 innehåller bestämmelser om pensioner, livräntor och socialförsäkringsersättningar. Enligt punkt 1 får pensioner och liknande ersättningar samt livräntor som betalas från en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten beskattas i utbetalarstaten (källstaten).

Enligt artikel 17 punkt 2 ska sådana ersättningar som avses i punkt 1 anses härröra från en avtalsslutande stat om de varit föremål för skattelättnader i den staten. Med skattelättnad avses t.ex. avdragsrätt för inbetalning för tryggande av pension eller att en arbetstagare inte behöver ta upp arbetsgivarens tryggande av pension till beskattning. Av artikel 17 punkt 3 följer att alla pensioner och andra utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i den förstnämnda staten.

Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning

Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i artikel 21. Sverige tillämpar avräkning av skatt (credit of tax) som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning i fråga om inkomstskatt.

Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med hemvist i den ena staten beskattas där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Den uträknade skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av skatt på inkomst i Sverige följer av punkt 7 a att bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska tillämpas. Då beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt.

Artikel 21 punkt 7 b behandlar situationen där en fysisk person har exitbeskattats i samband med en flytt från Nederländerna och sedan säljer hela eller delar av den egendom som är föremål för denna beskattning medan han eller hon har hemvist i Sverige. I dessa fall kan avräkning medges för den skatt som betalats i Nederländerna, trots att beskattningen i Nederländerna hänför sig till den tid då personen hade hemvist i Nederländerna. Avräkning ska i tillämpliga fall göras enligt ovan nämnda punkt a, dvs. enligt bestämmelserna i avräkningslagen. En förutsättning för detta är att den beskattningsbara

2026/27:SkU6 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

inkomsten i Sverige till följd av avyttringen innefattar en värdestegring hänförlig till egendomen som skedde under den tid då personen hade hemvist i Nederländerna. Vid beräkning av det avräkningsbara beloppet ska den skatt som betalats i Nederländerna anses vara skatt som enligt svensk lagstiftning betalats på samma inkomst (helt eller delvis) och under samma beskattningsår som den svenska skatt som betalats av den fysiska personen på den kapitalvinst som uppstått vid avyttringen.

Särskilda bestämmelser

I artikel 23 regleras förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (Mutual Agreement Procedure, MAP). Artikel 23 punkterna 1–3 är en del av den minimistandard som utarbetats inom ramen för BEPS-projektets rapport om tvistlösning (åtgärd 14) och som återfinns i OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i avtalet överensstämmer med modellavtalet i dessa delar.

Utbyte av upplysningar

Artikel 24 innehåller bestämmelser om informationsutbyte. Artikeln överensstämmer med artikel 26 i OECD:s modellavtal. Enligt artikel 24 punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i avtalet eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt lagstiftningen inte strider mot avtalet.

Av samma artikel punkt 2 framgår vidare att upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen. Vidare framgår det att upplysningarna får yppas endast för personer eller myndigheter som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger ett åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över de nämnda verksamheterna samt att dessa får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. Uppgifterna får dock användas för andra ändamål, om detta är tillåtet enligt båda staternas lagstiftning och den stat som lämnat uppgifterna samtycker. Regeringen bedömer att avtalets krav på sekretess är förenliga med den svenska offentlighets- och sekretesslagstiftningen.

Artikel 24 innehåller vidare bestämmelser om möjlighet för den anmodade staten att avslå en begäran om utbyte av upplysningar. Av punkterna 3 a och b följer att en avtalsslutande stat inte är skyldig att vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftningen och administrativ praxis i någon av de avtalsslutande staterna och inte heller att lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i någon av dessa stater. Enligt punkt 3 c är en avtalsslutande stat inte heller skyldig att

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2026/27:SkU6

lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels-, eller yrkeshemlighet eller ett förfaringssätt eller upplysningar nyttjade i näringsverksamhet, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (s.k. ordre public). Av artikeln framgår dock att en stat inte kan vägra att lämna upplysningar enbart därför att uppgifterna innehas av banker, finansiella institutioner, ombud eller förvaltare.

Rätt till förmåner

Artikel 27 innehåller bestämmelser som i vissa fall begränsar rätten till avtalsförmåner. Punkt 1 innehåller en s.k. PPT-regel, som innebär en prövning av det huvudsakliga syftet (Principal Purpose Test). Bestämmelserna innebär att en förmån enligt avtalet inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. Undantag görs dock om givandet av förmånen är förenligt med skatteavtalets ändamål och syfte. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 29 punkt 9 i OECD:s modellavtal.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt artikel 29 punkt 1 i avtalet ska det träda i kraft den sista dagen i den månad som följer närmast efter den månad då den sista skriftliga underrättelsen tagits emot om att de förfaranden som krävs nationellt för att avtalet ska träda i kraft är avslutade. Eftersom det inte är möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft föreskrivs det i punkt 1 i den föreslagna lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser att lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. I enlighet med artikel 29 punkt 2 i avtalet föreskrivs i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna att lagen därefter ska tillämpas i fråga om • källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari kalender-

år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare • andra skatter på inkomst, på skatt som påförs för beskattningsår som börjar

den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter den dag då lagen

träder i kraft eller senare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.

2026/27:SkU6

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2025/26:307 Skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna:

1. Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sverige och

Konungariket Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter på inkomst samt förhindrande av skatteflykt och

skatteundandragande (avsnitt 4). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan

Sverige och Nederländerna.

2026/27:SkU6

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Illustration på sidan 11

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

2026/27:SkU6 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2026/27:SkU6

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2026 59