Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader;
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
Denna författning innehåller föreskrifter till förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader. Termer och begrepp som inte särskilt definieras i denna författning används i samma betydelse som i lagen (2014:267) om energimätning i byggnader, förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader och plan- och bygglagen (2010:900).
Definitioner
Definitionerna nedan avses i denna författning ha följande betydelse.
Beteckning Betydelse
Atemp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EGT L 315/1, Celex 32012L0027), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EGT L 328/210, Celex 32018L2002).
| Beteckning Byggnadens energianvändning Ebea | Betydelse Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Euppv), komfortkyla (Ekyl), tappvarmvatten (Etvv) och byggnadens fastighetsenergi (Ef). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning. Byggnadens energianvändning (Ebea) beräknas enligt nedanstående formel |
|---|---|
| Byggnadens fastighetsenergi Ef | Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad. |
| Byggnadens primärenergital EPpet | Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med primärenergi- 2 faktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m och år). Primärenergitalet (EPpet) beräknas enligt nedanstående formel 6 𝐸uppv,i 𝑖=1 + 𝐸kyl,i + 𝐸tvv,i + 𝐸f,i × 𝑃𝐸i 𝐹geo 𝐸𝑃pet = 𝐴temp |
| Ekonomisk livslängd | Den tid som en investering är, eller bedöms vara, företagsekonomiskt lönsam. |
| Energi för komfortkyla Ekyl | Energi för komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från |
| Beteckning | Betydelse omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. |
| Etvv | Energi för tappvarmvatten, kWh/år. |
| Euppv | Energi för uppvärmning, kWh/år. |
| Fgeo | Geografisk justeringsfaktor. |
| Internränta | Genomsnittlig årlig avkastning av en investering angiven i procent. |
| Kalkylränta | Den räntesats som uttrycker avkastningskrav på investerat kapital. |
| Normalår | Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). |
| Primärenergifaktor PEi | Primärenergi dividerad med den levererade energin till byggnaden för en given energibärare. |
Beräkning av primärenergital för energimätning i byggnaden
Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till primärenergifaktorer enligt tabell 1 och geografiskt läge enligt tabell 2. Vid beräkningen av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår.
Tabell 1 Primärenergifaktorer
Energibärare Primärenergifaktor (PEi)
El (PEel) 1,6 Fjärrvärme (PEfjv) 1,0 Fjärrkyla (PEkyl) 1,0 Biobränsle (PEbio) 1,0 Olja (PEolja) 1,0 Gas (PEgas) 1,0
Tabell 2 Geografiska justeringsfaktorer
Län Geografiskt läge Geografisk Kommun justeringsfaktor (Fgeo)
Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Avesta, Hedemora och Säter 1,1 Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, 1,2 Dalarna Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro Malung-Sälen och Älvdalen 1,4 Gotland Gotland 0,9 Gävle, Ockelbo och Sandviken 1,1 Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och 1,2 Gävleborg Söderhamn Ljusdal och Ovanåker 1,3 Samtliga utom Hylte 0,9 Halland Hylte 1,0
Län Geografiskt läge Geografisk Kommun justeringsfaktor (Fgeo)
Berg, Bräcke, Ragunda och Östersund 1,4 Jämtland Härjedalen, Krokom och Strömsund 1,5 Åre 1,6 Aneby, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, 1,0 Jönköping Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo Eksjö, Nässjö och Sävsjö 1,1 Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, 0,9 Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Kalmar Västervik Hultsfred, Högsby och Vimmerby 1,0
| Kronoberg Samtliga kommuner | 1,0 |
| Piteå | 1,4 |
| Boden, Haparanda, Kalix, Luleå och Älvsbyn | 1,5 |
| Arvidsjaur, Överkalix och Övertorneå Norrbotten Arjeplog och Pajala | 1,6 1,7 |
| Jokkmokk | 1,8 |
| Gällivare och Kiruna | 1,9 |
| Höganäs, Landskrona, Lomma, Malmö och Vellinge | 0,8 |
| Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skåne Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Ängelholm och Östra Göinge Osby och Örkelljunga | 0,9 1,0 |
| Stockholm Samtliga kommuner | 1,0 |
| Södermanland Samtliga kommuner | 1,0 |
| Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala Uppsala Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar | 1,0 1,1 |
| Grums och Säffle | 1,0 |
| Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Värmland Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjäng Hagfors och Torsby | 1,1 1,2 |
| Nordmaling och Umeå | 1,3 |
| Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs | 1,4 |
| Dorotea, Lycksele, Vindeln och Åsele Västerbotten Malå, Norsjö och Vilhelmina | 1,5 1,6 |
| Sorsele | 1,7 |
| Storuman | 1,8 |
| Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå och Västernorrland Örnsköldsvik | 1,3 |
| Sollefteå och Ånge | 1,4 |
| Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Västmanland Surahammar och Västerås Fagersta, Norberg, Sala och Skinnskatteberg Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Västra Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Götaland Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö | 1,0 1,1 0,9 |
Län Geografiskt läge Geografisk
| Kommun Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals- Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Åmål Tranemo och Ulricehamn | justeringsfaktor (Fgeo) 1,0 1,1 |
|---|---|
| Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro | 1,0 |
| Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, | 1,1 |
Örebro Lindesberg och Nora Ljusnarsberg 1,2 Östergötland Samtliga kommuner 1,0
Kriterier för undantag för teknisk genomförbarhet
Installation av system för individuell mätning och debitering av värme är inte tekniskt genomförbart om byggnaden har luftburen värme. Installation av system för individuell mätning och debitering av värme och förbrukning av tappvarmvatten är inte tekniskt genomförbart om de historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värdena förvanskas i en särskilt värdefull byggnad. Det kan finnas andra situationer motsvarande de som anges i första och andra styckena som inte kan anses vara tekniskt genomförbara i byggnaden. Byggnadsägaren ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna göra sannolikt varför installation av system för individuell mätning och debitering inte är tekniskt genomförbart.
Kriterier för undantag för proportionalitet
Installation av system för individuell mätning och debitering är inte proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar om åtgärden är privateller företagsekonomiskt olönsam. En åtgärd antas vara olönsam om investeringen ger en avkastning, internränta, som är lägre än byggnadsägarens avkastningskrav på investeringar, kalkylräntan. Investeringens internränta beräknas enligt följande formel 𝑛 𝑖 (𝐸𝐵𝑖 − 𝐷𝐾𝑖) × (1 + 𝐸𝑃Ö) 𝐺 − = 0 𝑖 𝑖=1 1 + 𝐼𝑅
G: Grundinvestering (kr) EB: Energi- och effektbesparing år 1 (kr) DK: Drift- och underhållskostnader, inklusive administrativa kostnader år 1 (kr) EPÖ: Årlig energiprisökning (%) IR: Internränta (%) n: Ekonomisk livslängd (år)
Den ekonomiska livslängden (n) ska vara tio år. Byggnadsägaren ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna visa upp beräkningar som gör det sannolikt att byggnaden inte längre omfattas av krav enligt 3 § tredje stycket 1 förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader.
Allmänt råd
Byggnadsägarens avkastningskrav, kalkylräntan, bör vara marknadsmässig. Kalkylräntan får bestämmas med hänsyn till byggnadsägarens faktiska kapitalkostnader, risker med investeringen samt avkastningen på alternativa energieffektiviseringsåtgärder. Den årliga energiprisökningen (EPÖ) bör ta utgångspunkt i de lokala förutsättningarna som finns på orten.
Kriterier för undantag för energieffektiviserande åtgärder
En byggnadsägare som utför andra energieffektiviserande åtgärder ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna göra sannolikt att planerade eller genomförda åtgärder ger en minskad energianvändning som innebär att byggnaden inte längre omfattas av krav enligt 3 § förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader. Om byggnadsägaren avser att genomföra energieffektiviserande åtgärder i samband med en planerad ombyggnad ska åtgärderna vara genomförda senast den 1 juli 2026. Om byggnadsägaren avser att genomföra energieffektiviserande åtgärder som inte sker i samband med en planerad ombyggnad ska åtgärderna vara genomförda senast den 1 juli 2023. Byggnadsägaren ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna styrka att åtgärderna har genomförts.
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2021.
På Boverkets vägnar
YVONNE SVENSSON
Thomas Johansson