Rådets direktiv av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (70/157/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstifning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 042 , 23/02/1970 s. 0016 - 0020 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 1 s. 0117 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1970(I) s. 0095 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 1 s. 0117 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1970(I) s. 0111 - 0116 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 1 s. 0061 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0189 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0189

RÅDETS DIREKTIV av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (70/157/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: 11972B · direktiv 1973/350/EU · direktiv 70/157/ · direktiv 70/157/ · direktiv 70/157/ · direktiv 70/157/ · direktiv 1987/354/EU · direktiv 70/157/ · direktiv 92/97/ · direktiv 96/20/ · direktiv 1999/101/ · direktiv 2006/96/ · direktiv 2007/34/ · direktiv 2013/15/.

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning avser bl.a. tillåten ljudnivå och avgassystemet.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande bestämmelser, så att EEG-typgodkännande, i överensstämmelse med rådets direktiv(3) av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, kan tillämpas för alla fordonstyper.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning avser bl.a. tillåten ljudnivå och avgassystemet.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande bestämmelser, så att EEG-typgodkännande, i överensstämmelse med rådets direktiv av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, kan tillämpas för alla fordonstyper.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 96/20/.

I detta direktiv avses med ”fordon” varje motorfordon som är avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim med undantag av spårbundna fordon, jordbruks- och lantbrukstraktorer och alla mobila maskiner.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 70/157/ och direktiv 96/20/.

Ingen medlemsstat får, med hänvisning till tillåten ljudnivå och avgassystemet, vägra att bevilja EEG- eller nationellt typgodkännande med avseende på typ av motorfordon eller typ av avgassystem eller del i ett sådant system som betraktas som en separat teknisk enhet om

fordonet uppfyller kraven i bilaga 1 avseende ljudnivå och avgassystemet,

avgassystemet, eller någon del av detta system som betraktas som en separat teknisk enhet enligt artikel 2 i direktiv 70/156/EEG, uppfyller kraven i bilaga 2.

Artikel2a¶

Ändrad genom direktiv 70/157/ och direktiv 96/20/.

1. Ingen medlemsstat får, med hänvisning till tillåten ljudnivå och avgassystemet, vägra eller förbjuda försäljning, registrering, första ibruktagande eller bruk av fordon för vilket ljudnivån och avgassystemet uppfyller kraven enligt bilaga 1.

2. Ingen medlemsstat får, med hänvisning till den tillåtna ljudnivån och avgassystemet, förbjuda att ett avgassystem, eller någon del av detta system som betraktas som en särskild teknisk enhet enligt artikel 2 i direktiv 70/156/EEG, släpps ut på marknaden om systemet eller delen, i enlighet med vad som sägs i artikel 2, är av en typ som har beviljats typgodkännande.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 96/20/ och direktiv 70/157/.

Ändringar, som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilagorna med hänsyn till den tekniska utvecklingen (med undantag för krav enligt punkt 5.2.2.1 och 5.2.2.5 i bilaga 1), skall antas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 13 i rådets direktiv om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

Artikel4¶

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelserna i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel5¶

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Förteckning över bilagor

BILAGA I

BESTÄMMELSER OM EG-TYPGODKÄNNANDE AVSEENDE LJUDNIVÅN FÖR EN MOTORFORDONSTYP

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP

Ansökan om EG-typgodkännande enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG av ljudnivån för en fordonstyp skall inges av fordonstillverkaren.

I tillägg 1 visas en mall för informationshandlingen.

Fordonstillverkaren skall tillställa den tekniska provningstjänst som utför provningen ett fordon som överensstämmer med den typ som ansökan avser.

På begäran skall den tekniska tjänsten även tillställas ett exemplar av avgassystemet och en motor med minst samma slagvolym och angiven högsta effekt som den motor som är monterad i den fordonstyp som ansökan avser.

2. LJUDNIVÅ FRÅN FORDON I RÖRELSE

2.1 Gränsvärden

Den ljudnivå som uppmätts i enlighet med bestämmelserna i bilaga III får inte överstiga följande gränsvärden:

Dock gäller följande

För fordon i kategorierna 2.1.1 och 2.1.3 ökas gränsvärdena med 1 dB(A) om de är utrustade med dieselmotorer med direktinsprutning.

För fordon med en tillåten totalvikt på över två ton utformade för användning i terrängen ökas gränsvärdena med 1 dB(A) om motorstyrkan är mindre än 150 kW och 2 dB(A) om motorstyrkan är 150 kW eller mer.

För fordon i kategori 2.1.1 utrustade med en manuell växellåda med fyra växlar framåt och med en maximal motoreffekt som överstiger 140 kW/ton och förhållandet mellan den maximala motoreffekten och den tillåtna totalvikten är över 75 kW/ton, ökas gränsvärdena med 1 dB(A) om hastigheten då den bakre delen på bilen passerar linjen BB′ på tredje växeln är högre än 61 km/tim.

2.2 Tolkning av resultaten

Med hänsyn till mätinstrumentens bristande nogrannhet skall varje avläst värde minskas med 1 dB(A).

Mätresultaten skall anses giltiga om skillnaden mellan två mätningar i följd på samma sida av fordonet inte överstiger 2 dB(A).

Den högsta ljudnivå som uppmätts skall utgöra provningsresultatet. Om detta värde överstiger för fordonskategorin högsta tillåtna ljudnivå med 1 dB(A), skall ytterligare två mätningar utföras med motsvarande mikrofonplacering. Tre av de fyra mätresultaten som fås vid denna mikrofonplacering skall ligga inom föreskrivna gränsvärden.

3. MÄRKNINGAR

Avgas- och insugningssystemets delar, med undantag av fästen och rör, skall märkas med

varumärke eller namn på tillverkaren av systemen och ingående delar,

tillverkarens handelsbeteckning.

Dessa märkningar skall vara klart läsbara och beständiga även då systemet är inmonterat på fordonet.

4. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE AV EN FORDONSTYP

Om de gällande kraven tillgodoses skall EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 och, om tillämpligt, enligt artikel 4.4 i direktiv 70/156/EEG beviljas.

I tillägg 2 visas en mall för EG-typgodkännandeintyget.

Varje fordonstyp som godkänns skall tilldelas ett godkännandenummer enligt bilaga VII till direktiv 70/156/EEG. Samma medlemsstat får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

5. MODIFIERING AV TYP OCH ÄNDRINGAR I GODKÄNNANDEN

Vid ändringar av typen som har godkänts enligt detta direktiv, skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas.

6. ÖVERENSSTÄMMELSE AV PRODUKTION

Åtgärder skall vidtas för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen i enlighet med de krav som fastställs i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

Särskilda bestämmelser:

De provningar som avses i punkt 2.3.5 i bilaga X till direktiv 70/156/EEG är de provningar som fastställs i bilaga 7 till FN/ECE:s föreskrifter nr 51 enligt bilaga III till detta direktiv.

De kontroller som avses i punkt 3 i bilaga X till direktiv 70/156/EEG skall normalt utföras vartannat år.

BILAGA II

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR EEG-TYPGODKÄNNANDE AV AVGASSYSTEM SOM SEPARAT TEKNISK ENHET (UTBYTESAVGASSYSTEM)

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE

Ansökan om EG-typgodkännande enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för ett utbytesavgassystem eller en komponent i detta som en separat teknisk enhet skall inges av fordonstillverkaren eller av tillverkaren av den aktuella separata tekniska enheten.

I tillägg 1 visas en mall för informationshandlingen.

På begäran från berörd teknisk tjänst skall sökanden tillhandahålla följande:

Två exemplar av det avgassystem för vilket EG-typgodkännande söks.

Ett avgassystem av den typ som ursprungligen var monterat på fordonet när EG-typgodkännande beviljades.

Ett fordon som är representativt för den typ för vilket systemet är avsett och som uppfyller de krav som anges i punkt 4.1 i bilaga 7 till FN/ECE:s föreskrifter nr 51 enligt bilaga III till detta direktiv.

En separat motor till den typ av fordon som beskrivs ovan.

2. MÄRKNINGAR

Utbytesavgassystemet eller dess delar med undantag av fästen och rör skall märkas med

tillverkarens varumärke eller handelsbeteckning för utbytessystemet och dess delar,

tillverkarens handelsbeskrivning.

Dessa märkningar skall vara lättlästa och beständiga, även när systemet är monterat i fordonet.

3. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE

Om de aktuella kraven är uppfyllda skall EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 och, i tillämpliga fall, artikel 4.4 i direktiv 70/156/EEG, beviljas.

I tillägg 2 visas en mall för EG-typgodkännandeintyget.

Ett typgodkännandenummer enligt bilaga VII till direktiv 70/156/EEG skall tilldelas varje typ av utbytesavgassystem eller komponent i ett sådant som har godkänts som en separat teknisk enhet. I sektion 3 av typgodkännandenumret skall numret på det ändringsdirektivet som vid den aktuella tidpunkten tillämpades för fordonets typgodkännande anges. Samma medlemsstat får inte tilldela samma nummer till en annan typ av utbytesavgassystem eller komponent i samma nummer.

4. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE

Varje utbytesavgassystem eller komponent i detta, utom metallfästen och rör, som överensstämmer med en typ som har godkänts enligt detta direktiv skall vara försett med ett EG-typgodkännandemärke.

Typgodkännandemärket skall bestå av en rektangel i vilken den gemena bokstaven ”e” är inskriven följd av sifferbeteckningen för den medlemsstat som har beviljat godkännandet:

”1” för Tyskland

”2” för Frankrike

”3” för Italien

”4” för Nederländerna

”5” för Sverige

”6” för Belgien

”7” för Ungern

”8” för Tjeckien

”9” för Spanien

”11” för Förenade kungariket

”12” för Österrike

”13” för Luxemburg

”17” för Finland

”18” för Danmark

”19” för Rumänien

”20” för Polen

”21” för Portugal

”23” för Grekland

”24” för Irland

”25” för Kroatien

”26” för Slovenien

”27” för Slovakien

”29” för Estland

”32” för Lettland

”34” för Bulgarien

”36” för Litauen

”49” för Cypern

”50” för Malta

I närheten av rektangeln skall märket även innehålla det ”basgodkännandenummer” I del 4 av typgodkännandenumret och som avses i bilaga VII till direktiv 70/156/EEG, föregått av de två siffror som anger det sekvensnummer som tilldelats den senaste betydande tekniska ändringen av rådets direktiv 70/157/EEG och som gällde vid den tidpunkt då EG-typgodkännande beviljades. I direktiv 70/157/EEG är sekvensnumret 00; i direktiv 77/212/EEG är sekvensnumret 01; i direktiv 84/424/EEG är sekvensnumret 02; i direktiv 92/97/EEG och detta direktiv är sekvensnumret 03. Sekvensnumret 03 motsvarar även de tekniska kraven i 00-serien i ändringarna av FN/ECE:s föreskrifter nr 59.

Märket skall vara klart läsligt och outplånligt även när utbytesavgassystemet eller komponenten till detta monteras på fordonet.

Ett exempel på ett EG-typgodkännandemärke visas i tillägg 3.

5. ÄNDRING AV TYP OCH ÄNDRINGAR AV GODKÄNNANDEN

Vid ändringar av typen som har godkänts enligt detta direktiv, skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas.

6. ÖVERENSSTÄMMELSE AV PRODUKTION

Åtgärder för att kontrollera produktionsöverensstämmelsen skall vidtas i enlighet med de krav som fastställs i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

Särskilda bestämmelser:

De provningar som avses i punkt 2.3.5 i bilaga X till direktiv 70/156/EEG är de provningar som fastställs i bilaga 5 till FN/ECE:s föreskrifter nr 59 enligt bilaga III till detta direktiv.

De kontroller som avses i punkt 3 i bilaga X till direktiv 70/156/EEG skall normalt utföras vartannat år.

BILAGA 3

BILAGA 4

BILAGA III

1. De tekniska kraven är de som redovisas i

a) punkterna 2, 6.1, 6.2.1 och 6.3 och bilagorna 3–10 till FN/ECE:s föreskrifter nr 51,

b) punkterna 2 och 6 och bilagorna 3–5 till FN/ECE:s föreskrifter nr 59.

2. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 gäller följande:

a) olastat fordon: ett fordon vars massa definieras i punkt 2.6 i tillägg 1 i bilaga I till detta direktiv, men utan förare,

b) termen ”meddelandeblankett” skall tolkas som typgodkännandeintyget i tillägg 2 till bilaga I och II,

c) ”parter för respektive förordningar” skall tolkas som medlemsstater,

d) hänvisningar till föreskrifterna nr 51 och 59 skall anses som hänvisningar till direktiv 70/157/EEG,

e) fotnot 1 i punkt 2.2.6 skall tolkas på följande sätt: ”För definition av kategorierna se del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG”.

BILAGA IV

Denna bilaga avser egenskaperna hos beläggningen till slitlagret och utförandet av stenbeläggningen på provningsbanan.

1. KRAV PÅ BELÄGGNINGENS EGENSKAPER

En beläggning anses uppfylla direktivet förutsatt att texturen och hålrumsinnehållet eller ljudabsorptionskoefficienten har uppmätts och visat sig uppfylla kraven i 1.1 och 1.4 och förutsatt att konstruktionskraven (avsnitt 2.2) har uppfyllts.

1.1. Resterande hålrumsinnehåll

Det resterande hålrumsinnehållet, Vc (voids content), i beläggningsblandningen får inte överstiga 8 %. Se avsnitt 3.1 för tillvägagångssättet vid mätning.

1.2. Ljudabsorptionskoefficienten

Om beläggningen inte uppfyller kraven på resterande hålrumsinnehåll är beläggningen acceptabel bara om dess ljudabsorptionskoefficient, α är ≤ 0,10. Se avsnitt 3.2 för tillvägagångssättet vid mätning.

Kraven i avsnitt 1.1 och 1.2 är uppfyllda bara om ljudabsorptionen har uppmätts och visat sig vara: α ≤ 0,10.

1.3. Texturdjup

Texturdjupet (TD) mäts enligt volumetriska metoden (se avsnitt 3.3) och skall vara

TD ≥ 0,4 mm

1.4. Beläggningens homogenitet

Alla praktiska ansträngningar skall vidtas för att säkerställa att beläggningen görs så homogen som möjligt inom provningsområdet. Detta inkluderar texturen och hålrumsinnehållet, men det bör också noteras att om vältningsprocessen resulterar i effektivare vältning på vissa platser än på andra, kan texturen bli annorlunda och ojämnheter som orsakar gupp kan också uppkomma.

1.5. Periodisk provning

För att kontrollera om beläggningen fortsätter att uppfylla kraven på textur- och hålrumsinnehåll eller ljudabsorption fastställda i denna standard, skall periodisk provning av beläggningen utföras med följande intervaller:

a) För resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption Om kraven inte är uppfyllda när den är ny, kan den göra det senare därför att beläggningar har en tendens att bli fasta och kompakta med tiden.

när beläggningen är ny,

om beläggningen uppfyller kraven när den är ny, krävs ingen ytterligare periodisk provning.

b) För texturdjup (TD)

när beläggningen är ny,

när ljudprovningen börjar (Observera: inte förrän fyra veckor efter läggning),

sedan var tolfte månad.

2. UTFORMNING AV BELÄGGNINGEN VID PROVNING

2.1. Område

Vid utformningen av provningsbanan är det viktigt, att som minimikrav säkerställa att området som genomkorsas av fordon som kör genom provningsbanan är belagt med provmaterial enligt specifikation och med lämpliga marginaler för säker och praktisk körning. Detta kräver att bredden på banan är åtminstone 3 meter och att längden på banan sträcker sig förbi linjerna AA och BB med åtminstone 10 m i varje ände. Figur 1 visar en plan för ett lämpligt provningsområde och anger det minimiområde, som skall maskinbeläggas och maskinvältas med det specificerade beläggningsmaterialet för provning.

Figur 1

Minimikrav för område med beläggning för provning

Den skuggade delen kallas ”provningsområde”

2.2. Krav på utformningen av beläggningen

Beläggningen för provning skall uppfylla fyra krav vad gäller utformning:

1) Den skall vara tät asfaltbetong.

2) Den maximala stenstorleken skall vara 8 mm (toleranser tillåts från 6,3 — 10 mm).

3) Tjockleken på slitlagret skall vara ≥ 30 mm.

4) Bindemedlet skall vara bitumen med rak genomträngningsgrad utan modifiering.

Som vägledning för konstruktören av beläggningen för provning visas i figur 2 en kornstorleksfördelning som anger de önskade egenskaperna. Dessutom ger tabell 3 några riktlinjer dför att uppnå den önskade texturen och livslängden. Kornstorleksfördelningen passar på följande formel: P (% passerande) 100 d d max ½

där

d = sikt med maskvidd, i mm

dmax = 8 mm för medelvärdeskurvan

dmax = 10 mm för den lägre toleranskurvan

dmax = 6,3 mm för den övre toleranskurvan

Förutom det som anges ovan ges följande rekommendationer:

Sandfraktionen (0,063 mm < sikt med maskvidd, < 2 mm) skall inte innehålla mer än 55 % natursand och åtminstone 45 % krossad sand.

Bärlager och förstärkningslager skall säkerställa god stabilitet och jämnhet i enlighet med god väggbyggnadspraxis.

Stenfraktionen skall krossas (100 % krossat) och skall vara av ett material med högt krossningsmotstånd.

Använd stenfraktion i blandningen skall tvättas,

Ingen extra stenfraktion får tillsättas till ytbeläggningen.

Bindemedlets hårdhet uttryckt som penetrationsvärde skall vara 40 - 60, 60 - 80 eller även 80 - 100, beroende på klimatförhållandena i landet. Regeln är att så hårt bindemedel som möjligt skall användas, förutsatt att det är förenligt med gällande praxis.

Temperaturen på blandningen före vältning skall väljas så att det hålrumsinnehåll som krävs uppnås genom efterföljande vältning. För att öka möjligheten att uppfylla specifikationerna i avsnitt 1.1 — 1.4 skall packningen studeras inte bara vad gäller ett lämpligt val av blandningstemperatur, utan också för ett lämpligt antal vältningar och för val av asfaltvält.

Figur 2

Kornstorleksfördelning för stenmaterial i asfaltblandningen, med toleranser

Tabell 3 Riktlinjer för utformning Målvärden Toleranser Av total blandningsmassa Av stenmaterialmassan Stenmassa, Sikt fyrkantiga hål (SM)> 2 mm 47,6 % 50,5 % ±5 Sandmassa 0,063 < SM < 2 mm 38,0 % 40,2 % ±5 Fyllningsmassa SM < 0,063 mm 8,8 % 9,3 % ±2 Bindningsmedelmassa (bitumen) 5,8 % N. A. ±0,5 Maximal stenfraktionsstorlek 8 mm 6,3 — 10 Bindningsmedlets hårdhet (se nedan) ”Polished stone value” (PSV) (se dokument 5 i bibliografin) > 50 Packningsgrad, relativ till Marshall-packningsgrad 98 %

3. PROVNINGSMETODER

3.1. Mätning av resterande hålrumsinnehåll

För att utföra dessa mätningar måste borrkärnor tas från banan på åtminstone fyra olika ställen jämnt fördelade över provningsområdet mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika icke homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör inte borrkärnor tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minimum) bör tas nära hjulspåren och en borrkärna (minimum) bör tas ungeför halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonplacering.

Om man kan misstänka att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se avsnitt 1.4) skall borrkärnor tas från fler ställen inom provningsområdet.

Resterande hålrumsinnehåll måste bestämmas för varje borrkärna. Sedan skall medelvärdet beräknas för alla borrkärnor och jämföras med kraven i avsnitt 1.1. Vidare får ingen borrkärna ha ett hålrumsvärde som är högre än 10 %.

Konstruktören av beläggningen för provning bör observera om de problem som kan uppstå när provningsområdet värms upp av rör och elektriska ledningar, och borrkärnor måste tas från detta område. Sådana installationer måste planeras noggrant och med hänsyn till framtida borrkärneborrningsställen. Det rekommenderas att några ställen av en storlek på cirka 200 × 300 mm lämnas fria från ledningar eller rör, eller att dessa läggs tillräckligt djup så att de inte skadas av borrkärnor som tas från beläggningen till slitlagret.

3.2. Ljudabsorptionskoefficienten

Ljudabsorptionskoefficienten (vinkelrätt infall) skall mätas genom rörmetoden genom användande av tillvägagångssättet specificerat i ISO/DIS 10534: ”Akustik - Bestämning av ljudabsorptionskoefficient och impedans med rörmetoden”.

Vad gäller provningsexemplaren skall samma krav följas som vad beträffar det resterande hålrumsinnehållet (se avsnitt 3.1).

Ljudabsorption skall mätas med räckvidden 400 — 800 Hz och med räckvidden 800 — 1600 Hz (åtminstone i centrum av frekvenserna på tredje oktavbanden) och maximivärdena skall identifieras för båda dessa räckviddsfrekvenser. Sedan skall med utgångspunkt från värdena för alla borrkärnor medelvärdet beräknas för att utgöra slutresultatet.

3.3. Mätning av texturdjupet (volumetric measurement)

För denna standard skall texturdjupmätningar utföras på åtminstonen 10 ställen, jämnt utspridda längs hjulspåren på provningsbanan och medelvärdet skall tas för att jämföra detta med det specificerade minimitexturdjupet. Se bilaga F till Förslag till standard ISO/DIS 10844 för en beskrivning av tillvägagångssättet.

4. UNDERHÅLLS- OCH TIDSSTABILITET

4.1. Tidspåverkan

I likhet med många andra beläggningar kan det förväntas att däcks- och vägbullernivåerna som uppmäts på provningsbeläggningen kan öka något under de första sex till tolv månaderna efter konstruktionen.

Beläggningen kommer inte att få de begärda egenskaperna förrän tidigast fyra veckor efter konstruktionen. Tidens påverkan på buller från lastbilar är allmänt mindre än på buller från bilar.

Stabiliteten över tiden bestäms huvudsakligen av poleringen och sammanpressningen från fordon som kör på beläggningen. Den skall periodiskt kontrolleras i enlighet med avsnitt 1.5.

4.2. Underhåll av beläggningen till slitlagret

Löst skräp och damm som i betydande utsträckning minskar det effektiva texturdjupet måste tas bort från beläggningen. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Salt kan ändra beläggningen temporärt och även beständigt på ett sådant sätt att bullret ökar och rekommenderas därför inte.

4.3. Återbeläggning av provningsområdet

Om det är nödvändigt att åter belägga provningsbanan är det vanligtvis onödigt att belägga mer än provbanespåret (3 m brett i figur 1) där fordonen kör, förutsatt att provningsområdet utanför banan uppfyller kraven på resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption när den uppmättes.

5. DOKUMENTATION AV BELÄGGNINGEN OCH PROVNINGAR UTFÖRDA PÅ DEN

5.1. Dokumentation av beläggningen för provningen

Följande data skall anges i ett dokument som beskriver beläggningen till slitlagret:

a) Provningsbananas läge

b) Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, maximal teoretisk täthet på betongen (DR), tjockleken på slitlagret och kornstorleksfördelningen bestämd genom borrkärnor från provningsbanan.

c) Metod för sammanpressning (t ex typ av vält, vältvikt, antal vältningar).

d) Temperaturen på blandningen, temperaturen på den omgivande luften och vindhastigheten under spridningen av beläggningen.

e) Datum när beläggningen lades och entreprenör.

f) Alla eller åtminstone de senaste provningsresultaten, inklusive:

i) återstående hålrumsinnehåll för varje borrkärna,

ii) ställena på provningsområdet där borrkärnorna för hålrumsmätning har tagits,

iii) ljudabsorptionskoefficienten för varje borrkärna (om uppmätt); specificera resultaten både för varje borrkärna och varje frekvensområde så väl som det totala medelvärdet,

iv) platserna på provningsområdet varifrån borrkärnorna för absorptionsmätning har tagits,

v) texturdjupet inklusive antalet provningar och standardavvikelse,

vi) organet ansvarigt för provningarna under i och iii och typ av använd utrustning,

vii) datum för provningen eller provningarna och datum när borrkärnorna togs från provningsbanan.

5.2. Dokumentation för provningar av fordonsbuller utförda på beläggningen

I dokumentet där provningen eller provningarna beskrivs skall det anges om alla kraven var uppfyllda eller inte. Hänvisning skall göras till ett dokument i enlighet med avsnitt 5.1.

1 EGT nr C 160, 18.12.1969, s. 7.

2 EGT nr C 48, 16.4.1969, s. 16.

3 EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

4 De rubriknummer och fotnoter som används i denna informationshandling överensstämmer med dem som anges i bilaga I till direktiv 70/156/EEG. Rubriker som inte är relevanta för detta direktiv har utelämnats.

5 De rubriknummer och fotnoter som används i denna informationshandling överensstämmer med dem som anges i bilaga I till direktiv 70/156/EEG. Rubriker som inte är relevanta för detta direktiv har utelämnats.

6 De punktnummer och fotnoter som används i detta informationsdokument motsvarar dem som anges i bilaga I till direktiv 70/156/EEG. Punkter som inte är relevanta för detta direktiv är strukna.

7 Stryk det som inte är tillämpligt.

8 Stryk det som inte är tillämpligt.

9 Stryk det som inte är tillämpligt.

10 Stryk det som inte är tillämpligt.

11 Stryk det som inte är tillämpligt.

12 Stryk det som inte är tillämpligt.

13 Stryk det som inte är tillämpligt.

14 Stryk det som inte är tillämpligt.

15 Kontinuerligt varierbar utväxling

18 Stryk det som inte är tillämpligt.

19 Stryk det som inte är tillämpligt.

20 Stryk det som inte är tillämpligt.

21 Stryk det som inte är tillämpligt.

22 Stryk det som inte är tillämpligt.

23 Stryk det som inte är tillämpligt.

24 Stryk det som inte är tillämpligt.

25 Om metoden för typidentifikation innehåller tecken som ej är relevanta för beskrivning av fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten som omfattas av detta typgodkännandeintyg skall sådana tecken återges i dokumentationen med symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).

26 Enligt definition i del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.

27 Delete as applicable.

28 Mätvärdena anges efter avdrag av 1 dB(A) i enlighet med bestämmelserna i punkt 2.2.1 i bilaga I.

29 ”E” anger att mätningarna har utförts enligt detta direktiv.

33 ”E” anger att mätningarna har utförts enligt detta direktiv.

35 Mätvärdena anges efter avdrag av 1 dB(A) i enlighet med bestämmelserna i punkt 2.2.1 i bilaga I.

38 Stryk det som inte är tillämpligt.

39 Stryk det som inte är tillämpligt.

40 Stryk det som inte är tillämpligt.

41 Stryk det som inte är tillämpligt.

42 Stryk det som inte är tillämpligt.

43 Stryk det som inte är tillämpligt.

44 Om metoden för typidentifikation innehåller tecken som ej är relevanta för beskrivning av fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten som omfattas av detta typgodkännandeintyg skall sådana tecken återges i dokumentationen med symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).

45 Enligt definition i del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.

46 Om fler typer anges skall punkt 1.3–1.10 fyllas i för varje enskild typ.

47 EUT L 137, 30.5.2007, s. 68.

48 EUT L 326, 24.11.2006, s. 43.