Rådets direktiv av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 042 , 23/02/1970 s. 0001 - 0015 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 1 s. 0120 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1970(I) s. 0082 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 1 s. 0120 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1970(I) s. 0096 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 1 s. 0046 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0174 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0174

RÅDETS DIREKTIV av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: 11972B · direktiv 70/156/ · direktiv 70/156/ · direktiv 70/156/ · direktiv 70/156/ · direktiv 70/156/ · direktiv 92/53/ · direktiv 93/81/ · direktiv 95/54/ · direktiv nr 96/27/ · direktiv NR 96/79/ · direktiv 97/27/ · direktiv 98/14/ · direktiv 98/91/ · direktiv 2000/40/ · direktiv 2001/92/ · direktiv 2001/56/ · direktiv 2001/116/ · direktiv 2001/85/ · förordning (EG) nr 807/2003 · direktiv 2003/102/ · direktiv 2003/97/ · direktiv 2004/3/ · direktiv 2004/78/ · direktiv 2004/104/ · direktiv 2005/49/ · direktiv 2005/64/ · direktiv 2005/66/ · direktiv 2006/28/ · direktiv 2006/40/ · direktiv 2006/96/ · direktiv 2007/37/ · direktiv 2007/46/.

I varje medlemsstat måste motorfordon avsedda för transport av gods eller passagerare uppfylla vissa obligatoriska tekniska krav. Sådana krav är olika i olika medlemsländer och utgör således ett hinder för handeln inom Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Sådana hinder för upprättandet av en väl fungerande, gemensam marknad kan minskas och även undanröjas om alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för deras befintliga lagstiftning.

Det är praxis att medlemsstaterna kontrollerar att fordonen uppfyller gällande tekniska krav innan de släpps ut på marknaden; denna kontroll utförs på fordonstyper.

Harmoniserade tekniska krav som gäller enskilda delar av eller egenskaper hos ett fordon bör specificeras i särdirektiv.

På gemenskapens nivå är det nödvändigt att införa ett förfarande för typgodkännande av varje fordonstyp. Dels för kontroll av att ovanstående krav är uppfyllda, dels för att varje medlemsstat skall kunna erkänna kontroller som utförts av andra medlemsstater.

Genom förfarandet skall varje medlemsstat kunna säkerställa att en fordonstyp har utsatts för de kontroller som fastställs i särdirektiv och anges i typgodkännandeintyget. Vidare skall förfarandet göra det möjligt för tillverkarna att fylla i ett intyg om överensstämmelse för alla fordon som överensstämmer med en godkänd typ. Ett fordon som åtföljs av ett sådant intyg måste av alla medlemsstater anses vara i överensstämmelse med landets egna författningar. Varje medlemsstat bör upplysa övriga medlemsstater om erhållna resultat genom att sända ett ifyllt exemplar av typgodkännandeintyget för varje fordonstyp som har godkänts.

I ett övergångsskede måste det vara möjligt att bevilja typgodkännande grundat på gemenskapens krav allt eftersom särdirektiv om olika fordonsdelar och egenskaper träder i kraft, medan nationella krav fortfarande är giltiga för delar och egenskaper som inte omfattas av sådana direktiv.

Utan att det inverkar på tillämpningen av artiklarna 169 och 170 i fördraget är det lämpligt att, inom ramen för samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, fastställa bestämmelser i syfte att lösa tvister av teknisk natur om överensstämmelse mellan serietillverkade fordon och en godkänd typ.

Ett fordon kan överensstämma med en godkänd typ men ändå ha vissa egenskaper som kan utgöra en fara för trafiksäkerheten, det är därför tillrådligt att föreskriva ett lämpligt förfarande som undanröjer sådana risker.

Den tekniska utvecklingen kräver snabb anpassning av de tekniska krav som anges i särdirektiven. För att underlätta genomförandet av lämpliga åtgärder i detta syfte bör ett förfarande införas som upprättar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiv om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

I varje medlemsstat måste motorfordon avsedda för transport av gods eller passagerare uppfylla vissa obligatoriska tekniska krav. Sådana krav är olika i olika medlemsländer och utgör således ett hinder för handeln inom Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Sådana hinder för upprättandet av en väl fungerande, gemensam marknad kan minskas och även undanröjas om alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för deras befintliga lagstiftning.

Det är praxis att medlemsstaterna kontrollerar att fordonen uppfyller gällande tekniska krav innan de släpps ut på marknaden; denna kontroll utförs på fordonstyper.

Harmoniserade tekniska krav som gäller enskilda delar av eller egenskaper hos ett fordon bör specificeras i särdirektiv.

På gemenskapens nivå är det nödvändigt att införa ett förfarande för typgodkännande av varje fordonstyp. Dels för kontroll av att ovanstående krav är uppfyllda, dels för att varje medlemsstat skall kunna erkänna kontroller som utförts av andra medlemsstater.

Genom förfarandet skall varje medlemsstat kunna säkerställa att en fordonstyp har utsatts för de kontroller som fastställs i särdirektiv och anges i typgodkännandeintyget. Vidare skall förfarandet göra det möjligt för tillverkarna att fylla i ett intyg om överensstämmelse för alla fordon som överensstämmer med en godkänd typ. Ett fordon som åtföljs av ett sådant intyg måste av alla medlemsstater anses vara i överensstämmelse med landets egna författningar. Varje medlemsstat bör upplysa övriga medlemsstater om erhållna resultat genom att sända ett ifyllt exemplar av typgodkännandeintyget för varje fordonstyp som har godkänts.

I ett övergångsskede måste det vara möjligt att bevilja typgodkännande grundat på gemenskapens krav allt eftersom särdirektiv om olika fordonsdelar och egenskaper träder i kraft, medan nationella krav fortfarande är giltiga för delar och egenskaper som inte omfattas av sådana direktiv.

Utan att det inverkar på tillämpningen av artiklarna 169 och 170 i fördraget är det lämpligt att, inom ramen för samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, fastställa bestämmelser i syfte att lösa tvister av teknisk natur om överensstämmelse mellan serietillverkade fordon och en godkänd typ.

Ett fordon kan överensstämma med en godkänd typ men ändå ha vissa egenskaper som kan utgöra en fara för trafiksäkerheten, det är därför tillrådligt att föreskriva ett lämpligt förfarande som undanröjer sådana risker.

Den tekniska utvecklingen kräver snabb anpassning av de tekniska krav som anges i särdirektiven. För att underlätta genomförandet av lämpliga åtgärder i detta syfte bör ett förfarande införas som upprättar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiv om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Räckvidd

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

Detta direktiv skall tillämpas på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, som tillverkats i ett eller flera stadier, samt på system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda att vara en del av sådana fordon eller släpvagnar.

Det skall inte tillämpas på

godkännanden av enstaka fordon, på annat sätt än att de medlemsstater som beviljar sådana godkännanden därvid skall godta giltiga godkännanden som beviljats enligt detta direktiv för system, komponenter, separata tekniska enheter eller ej färdigbyggda fordon utan hinder av relevanta nationella krav,

sådana fyrhjuliga fordon som avses i artikel 1.3 i rådets direktiv 92/61/EEG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon.

Artikel2¶Definitioner

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

I detta direktiv avses med

typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en fordonstyp, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv eller i något av de särdirektiv som anges i den uttömmande förteckning som återfinns i bilagorna 4 och 11,

etappvis typgodkännande: förfarande genom vilket en eller flera medlemsstater intygar att en ej färdigbyggd fordonstyp, eller en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta direktiv,

fordon: motorfordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller ej, med minst fyra hjul och konstruerat för en maximihastighet över 25 km/h samt släpvagnar till sådana fordon, med undantag av spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer samt samtliga rörliga motorredskap,

grundfordon: ej färdigbyggt fordon vars identifikationsnummer bibehålls under de följande stadierna av ett etappvis typgodkännande,

ej färdigbyggt fordon: fordon som först efter komplettering under minst ett stadium av tillverkningsprocessen uppfyller samtliga relevanta krav i detta direktiv,

avslutat fordon: fordon som efter ett förfarande med etappvis typgodkännande uppfyller samtliga relevanta krav i detta direktiv,

fordonstyp: fordon av samma kategori utan inbördes skillnader, åtminstone i fråga om de väsentliga punkter som anges i bilaga 2; varianter och skilda versioner kan förekomma inom en fordonstyp (se bilaga 2 B),

system: fordonssystem - t.ex. bromsar, avgasreningsanordningar och inredningsdetaljer - som omfattas av kraven i något av särdirektiven,

komponent: anordning, t.ex. en strålkastare, för vilken det fastställs krav i ett särdirektiv, som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan vara typgodkänd oberoende av ett fordon, förutsatt att särdirektivet uttryckligen tillåter detta,

separat teknisk enhet: anordning, t.ex. bakre skyddsanordning, för vilken det fastställs krav i ett särdirektiv, som är avsedd att vara en del av ett fordon men kan typgodkännas separat, dock endast i samband med en eller flera specificerade fordonstyper, förutsatt att särdirektivet uttryckligen tillåter detta,

tillverkare: den person eller sammanslutning som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelsen; det är inte ett oeftergivligt krav att denna person eller sammanslutning skall vara direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet typgodkännandet avser,

godkännandemyndighet: myndighet som i en medlemsstat ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande av en fordonstyp, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, och som har behörighet att utfärda och (då så krävs) återkalla intyg om typgodkännande och att sköta kontakterna med de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater samt även ansvarar för kontrollen av tillverkarens åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse,

teknisk tjänst: organisation eller organ som har utsetts för att som kontrollaboratorium utföra provning och inspektion för en medlemsstats ansvariga myndighets räkning; godkännande-myndigheten kan även själv utöva denna funktion,

mall för teknisk information: schema som återfinns i bilaga 1 eller 3 till detta direktiv eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv, och som anger vilka uppgifter som skall lämnas av den sökande,

teknisk dokumentation: sammanställning av alla de uppgifter, diagram, foton o.s.v. som den sökande enligt mallen för teknisk information skall lämna till det tekniska organet eller godkännandemyndigheten,

tekniskt underlag: tekniska information kompletterad med de eventuella provningsrapporter eller övriga dokument som det tekniska organet eller godkännandemyndigheten har lagt till denna under sin behandling av ärendet,

index till det tekniska underlaget: ett innehållsregister till det tekniska underlaget med sidnumrering eller annat tydligt hänvisningssystem.

Artikel3¶Ansökningar om typgodkännande

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/ och direktiv 98/14/.

1. Ansökningar om typgodkännande av fordon skall inlämnas av tillverkaren till medlemsstatens godkännandemyndighet. Till ansökan skall bifogas ett underlag som innehåller de uppgifter som krävs enligt bilaga III och godkännandeintyg för varje tillämpligt särdirektiv enligt bilaga IV eller XI. Dessutom skall det tekniska underlaget för systemgodkännanden och godkännanden för separata tekniska enheter avseende varje särdirektiv ställas till godkännandemyndighetens förfogande fram till dess att typgodkännandet har utfärdats eller vägrats.

2. Om det inte föreligger några typgodkännandeintyg enligt något av de tillämpliga särdirektiven skall, med avvikelse från punkt 1, i de handlingar, som bifogas anmälan, ingå en teknisk information som skall innehålla de uppgifter som krävs i bilaga 1 avseende de särdirektiv som anges i bilaga 4 eller 11, samt, i tillämpliga fall, de uppgifter som föreskrivs i del II av bilaga 3.

3. Vid etappvis typgodkännande skall följande information lämnas:

För första etappen: för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas tillämpliga delar av den tekniska information och de typgodkännandeintyg som krävs för ett avslutat fordon.

För samtliga därpå följande etapper: de delar av den tekniska informationen och typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktuella konstruktionsfasen samt en kopia av det typgodkännande för det ej färdigbyggda fordonet som utfärdades för den föregående etappen. Dessutom skall tillverkaren lämna fullständiga upplysningar om de förändringar och kompletteringar han utfört på det ej färdigbyggda fordonet.

4. Ansökningar om typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter skall lämnas av tillverkaren till godkännandemyndigheten i en medlemsstat. Till varje ansökan skall bifogas en teknisk information med det innehåll som anges i informationsmallen i det tillämpliga särdirektivet.

5. Ansökningar som avser en fordonstyp, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet får inte lämnas in i mer än en medlemsstat. En särskild ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.

Artikel4¶Typgodkännande

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/, direktiv 98/14/ och direktiv 2001/116/.

1. Medlemsstaterna skall bevilja följande:

a) Typgodkännande av fordon för Detta slag av typgodkännande skall ske med det förfarande som beskrivs i bilaga 5.

fordonstyper som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och som uppfyller de tekniska kraven i samtliga särdirektiv som anges i bilaga 4,

sådana typer av fordon för särskilda ändamål som nämns i bilaga 11, om de motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller kraven i de särdirektiv som anges i tillämplig kolumn i bilaga 11.

b) Etappvis typgodkännande för grundfordon, ej färdigbyggda eller färdigbyggda fordonstyper som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller de tekniska kraven i tillämpliga särdirektiv enligt föreskrifterna i bilaga 4 eller 11, med hänsyn till den produktionsetapp fordonstypen befinner sig i. Detta slag av typgodkännande skall ske med det förfarande som beskrivs i bilaga 14.

c) Typgodkännande av system för fordonstyper som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet enligt bilaga IV eller XI.

d) Typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter, för alla typer av komponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet enligt bilaga IV eller XI som uttryckligen medger ett sådant typgodkännande.

I fråga om ett fordonsgodkännande enligt bilaga XI eller artikel 8.2 c, eller i fråga om godkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet i bilaga XI eller artikel 8.2 c och inbegripet restriktioner eller undantag från vissa bestämmelser i det tillämpliga särdirektivet, skall godkännandeintyget inbegripa restriktioner om dess giltighet och beviljade undantag och skall ges ett särskilt godkännandenummer enligt bestämmelserna i bilaga VII.

När detaljer i de tekniska underlag som avses i a, b, c och d ovan avser bestämmelser för fordon för särskilda ändamål enligt relevanta kolumner i bilaga XI och dess tillägg skall typgodkännandeintyget även innehålla sådana bestämmelser och undantag.

2. En medlemsstat får dock vägra att bevilja typgodkännande för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som uppfyller föreskrifterna i punkt 1, men som den finner utgöra en allvarlig risk för vägsäkerheten. Medlemsstaten skall omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta och därvid ange vilka motiv som ligger till grund för beslutet.

3. Varje medlemsstat skall fylla i alla tillämpliga delar av typgodkännandeintyget (mallar för detta finns i bilaga 6 till detta direktiv samt i en bilaga till varje särdirektiv) för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som den godkänner och dessutom tillämpliga delar av den bilaga för provningsresultat som ingår i typgodkännandeintyget för fordon (en mall för denna finns i bilaga 8) samt sammanställa eller kontrollera innehållet i index till det tekniska underlaget. Typgodkännandeintyg skall numreras med den metod som beskrivs i bilaga 7. Det ifyllda intyget med bilagor skall överlämnas till den sökande.

4. Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet, som lämnats in för godkännande, har avsedd funktion eller uppvisar sina särskilda egenskaper, och dess överensstämmelse med ett eller flera krav därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar tillsammans med andra delar av fordonet — verkliga eller simulerade — skall typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning. I typgodkännandeintyget för en komponent eller en separat teknisk enhet skall då anges vilka begränsningar som finns för dess användning samt eventuella krav vid monteringen. Vid typ-godkännandet av fordonet skall det kontrolleras att dessa begränsningar och krav har iakttagits.

5. Typgodkännandeorganet i varje medlemsstat skall inom en månad till de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om typgodkännande (inklusive bilagor) för varje fordonstyp som den har godkänt, vägrat godkänna eller för vilken den har återkallat godkännandet.

6. Godkännandemyndigheten i varje medlemsstat skall varje månad till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en förteckning (med de uppgifter som anges i bilaga 13) över de typgodkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter som den har meddelat, vägrat eller återkallat under föregående månad. Myndigheten skall dessutom på begäran av annan godkännandemyndighet utan dröjsmål sända en kopia av typgodkännandeintygen för de aktuella systemen, komponenterna och separata tekniska enheterna och/eller ett tekniskt underlag för varje typ av system, komponent eller separat teknisk enhet som den har meddelat, vägrat eller återkallat typgodkännandeintyg för.

Artikel5¶Ändringar av typgodkännanden

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/ och direktiv 98/14/.

1. En medlemsstat som har beviljat typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den underrättas om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget.

2. Ansökningar om ändring av ett typgodkännande skall lämnas in uteslutande till den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet.

3. Då ändringar skett av uppgifterna i tekniska underlag som avser godkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter, skall godkännandemyndigheten i den berörda medlemsstaten i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och därvid på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag den reviderade versionen utfärdats även en konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tilsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdats, skall även index till det tekniska underlaget (som bifogas intyget om godkännande) ändras så att senaste ändringsdatum eller datum för den konsoliderade, uppdaterade versionen framgår.

Om dessutom några uppgifter i godkännandeintyget (med undantag av bilagorna) har ändrats eller om kraven i direktivet har ändrats efter det datum som senast angavs på intyget, skall ändringen betecknas som ”utvidgning” och den berörda medlemsstatens godkännandemyndighet utfärda ett reviderat godkännandeintyg (med tilläggsnummer) där motivet till ändringen och datum för det utfärdandet klart skall framgå av det ändrade intyget.

Om godkännandemyndigheten i den berörda medlemssstaten finner att en ändring i ett tekniskt underlag kräver att nya provingar eller kontroller utförs, skall den underrätta tillverkaren om detta och inte utfärda de dokument som avses i första, andra och tredje styckena förrän nya provningar eller kontroller har utförts med tillfredsställande resultat.

4. Om ändringar har skett av uppgifterna i tekniska underlag som avser typgodkännanden av fordon, skall godkännandemyndigheten i den berörda medlemsstaten i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och därvid på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag den reviderade versionen utfärdats; även en konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget (som bifogas intyget om godkännande) ändras så att senaste ändringsdatum eller datum för den konsoliderade, uppdaterade versionen framgår.

Om ytterligare inspektioner krävs eller några uppgifter i godkännandeintyget (med undantag av bilagorna) har ändrats eller om kraven i något av de särdirektiv som är tillämpliga fram till det datum då fordonet inte längre får tas i bruk för första gången har ändrats, skall ändringen betecknas som 'utvidgning' och den berörda medlemsstatens godkännandemyndighet skall utfärda ett ändrat godkännandeintyg (med tilläggsnummer) där motivet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet klart skall framgå av det nya intyget.

Om typgodkännandemyndigheten i den berörda medlemsstaten finner att en ändring i ett tekniskt underlag kräver att nya kontroller utförs, skall den underrätta tillverkaren om detta och inte utfärda de dokument som avses i första, andra och tredje styckena förrän nya kontroller har utförts med tillfredsställande resultat. Samtliga reviderade dokument skall inom en månad sändas till de övriga ansvariga myndigheterna.

5. Om det är uppenbart att typgodkännande för ett fordon håller på att bli ogiltigt, på grund av att ett eller flera av de godkännanden enligt särdirektiv som anges i det tekniska underlaget håller på att bli ogiltigt eller på grund av införandet av ett nytt särdirektiv i bilaga IV, del I, skall godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade godkännandet meddela detta minst en månad innan typgodkännandet för fordonet upphör att gälla till de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater och samtidigt ange vilket datum som avses eller identifikationsnumret på det sista fordon som producerades enligt det gamla intyget.

6. För fordonstyper som inte berörs av ändrade krav i särdirektiv eller detta direktiv krävs ingen ändring av godkännandet.

Artikel6¶Intyg om överensstämmelse

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/ och direktiv 98/14/.

1. En tillverkare som innehar ett typgodkännande för fordon, skall utfärda ett intyg om överensstämmelse (mallar för detta lämnas i bilaga 9), som skall åtfölja varje fordon — vare sig det är färdigbyggt eller ej — som tillverkats i överensstämmelse med den godkända fordonstypen. I fråga om ej färdigbyggda fordon och fordon som tillverkats i flera etapper skall tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det aktuella stadiet av godkännandeprocessen samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under tidigare etapper.

Intyg om överensstämmelse skall utformas på ett sådant sätt att eventuell förfalskning förhindras. För detta ändamål skall utskrift göras på papper som antingen skyddas av färggrafik eller är vattenstämplat med tillverkarens varumärke.

2. Medlemsstaterna har dock rätt att, för fordonsbeskattning eller utfärdande av registreringshandlingar för ett fordon, efter anmälan minst tre månader i förväg till kommissionen och övriga medlemsstater begära att uppgifter som inte nämns i bilaga 9 skall läggas till i intyget, förutsatt att uppgifterna anges direkt i det tekniska underlaget eller kan härledas ur detta med enkel beräkning.

Medlemsstaterna får även begära att intyget om överensstämmelse enligt bilaga 9 skall fyllas i så att de uppgifter, som är nödvändiga och tillräckliga för de nationella myndigheterna vid beskattning och registrering, ges särskild tydlighet.

3. En tillverkare som innehar ett typgodkännande för en komponent eller en separat teknisk enhet skall på varje komponent eller separat teknisk enhet som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen anbringa sitt handelsnamn eller varumärke, typbeteckning samt, om så föreskrivs i särdirektivet, märket eller numret för typgodkännandet. I det senare fallet får dock tillverkaren avstå från att anbringa handelsnamn eller varumärke och typbeteckning.

4. En tillverkare som innehar ett typgodkännande som, enligt bestämmelserna i artikel 4.4 innehåller begränsningar för användningen skall se till att detaljerade upplysningar om dessa begränsningar och eventuella särskilda krav vid monteringen följer med varje tillverkad komponent eller separat teknisk enhet.

Artikel7¶Registrering och första användning

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/ och rättelse till direktiv 1992/53/EU.

1. Medlemsstaterna skall, vad avser konstruktion och funktion, registrera nya fordon och tillåta att de försäljs eller tas i bruk om och endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse. Då det gäller ej färdigbyggda fordon skall varje medlemsstat tillåta försäljning men ha rätt att inte tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk, innan de byggts färdiga.

2. Medlemsstaterna skall tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter försäljs eller tas i bruk om och endast om dessa uppfyller kraven i det tillämpliga särdirektivet och de krav som avses i artikel 6.3, dock med undantaget att denna bestämmelse inte skall gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att användas i fordon som helt eller delvis undantagits från kraven i detta direktiv eller inte omfattas av det.

3. Om en medlemsstat finner att fordon, komponenter eller separata tekniska enheter av en viss typ allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, trots att de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse eller har föreskriven märkning, har denna medlemsstat rätt att under högst sex månader vägra registrera dem eller att förbjuda att de saluförs eller tas i bruk inom dess territorium. Medlemsstaten skall omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen till sitt beslut. Om den medlemsstat som beviljade typgodkännandet bestrider den risk för trafiksäkerheten som den fått anmälan om, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, på lämpligt sätt genom samråd söka nå fram till en uppgörelse.

Artikel8¶Undantag och alternativa förfaranden

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/, direktiv 98/14/ och direktiv 2001/116/.

1. Kraven i artikel 7.1 skall inte tillämpas på

fordon som är avsedda att användas av försvaret, civilförsvaret, brandförsvaret eller ordningsmakten,

fordon som godkänts enligt punkt 2.

2. I följande fall får medlemsstaterna på tillverkarens begäran bevilja undantag från ett eller flera av kraven i ett eller flera av särdirektiven:

a) Fordon som tillverkas i små serier Antalet fordon av en typgrupp som varje år registreras, säljs eller tas i bruk i en medlemsstat får, för att serien skall betecknas som liten, inte överstiga det antal enheter som anges i bilaga 12. Medlemsstaterna skall varje år till kommissionen överlämna en förteckning över godkännanden av fordon i sådana serier. En medlemsstat som beviljar ett sådant tillstånd skall till de ansvariga myndigheterna i de övriga medlemsstater som tillverkaren anger överlämna en kopia av typgodkännandeintyget med bilagor och ange vilka slag av undantag som har beviljats. De övriga medlemsstaterna skall inom tre månader besluta om de skall erkänna typgodkännandet för fordon som skall registreras inom deras territorium och i så fall för vilket antal. Då det gäller godkännanden som beviljas enligt denna punkt, skall kraven i artiklarna 3, 4, 5, 6, 10 och 11 endast tillämpas i den utsträckning godkännandemyndigheten finner dem relevanta. Om undantag beviljas enligt denna punkt 2 a, får medlemsstaten uppställa andra lämpliga krav.

b) Fordon i slutserier

1) Medlemsstaterna får — med de kvantitativa begränsningar som anges i bilaga 12, avsnitt B, och för en begränsad period — registrera och tillåta försäljning eller första användning av en fordonstyp vars typgodkännande inte längre är giltigt enligt artikel 5.5. Denna bestämmelse skall endast tillämpas på fordon, som Denna möjlighet skall begränsas till att gälla under 12 månader för avslutade fordon och 18 månader för etappvis byggda fordon vilkas avslutande konstruktionsfas fullbordades efter den dag då typgodkännandet upphörde att vara giltigt.

befann sig inom gemenskapens territorium, och

var försedda med ett redan utfärdat giltigt intyg om överensstämmelse under den tid då typgodkännandet av den aktuella fordonstypen fortfarande var giltigt, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta typgodkännande gick ut.

2) För att punkt 1 skall kunna tillämpas på en eller flera fordonstyper inom en kategori måste tillverkaren lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som har hand om ibruktagande av sådana typer av fordon. I begäran skall anges de tekniska och/eller ekonomiska skäl som ligger till grund för den. Inom tre månader skall dessa medlemsstater besluta om och beträffande vilket antal de godkänner att den berörda fordonstypen registreras inom deras territorium. Varje medlemsstat som berörs av ibruktagande av sådana fordonstyper skall ha ansvaret för att tillverkaren följer bestämmelserna i bilaga XII B. Medlemsstaterna skall varje år överlämna en förteckning över beviljade undantag till kommissionen.

c) Fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som utnyttjar teknik eller principer som genom sina speciella egenskaper inte kan uppfylla ett eller flera av kraven i ett eller flera särdirektiv. I sådant fall kan medlemsstaten bevilja ett godkännande vars giltighet begränsas till dess eget territorium, men skall inom en månad sända en kopia av godkännandeintyget och dess bilagor till de andra medlemsstaternas ansvariga myndigheter och till kommissionen. Den skall samtidigt sända en begäran till kommissionen om att få tillstånd att bevilja ett typgodkännande i enlighet med detta direktiv. Begäran skall åtföljas av en rapport med följande uppgifter: Kommissionen skall inom tre månader efter dagen för mottagandet av den fullständiga rapporten lämna ett utkast till beslut till den kommitté som avses i artikel 13. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 13, besluta om den skall tillåta medlemsstaten att bevilja ett godkännande i enlighet med detta direktiv eller ej. Endast begäran om att få bevilja ett godkännande och utkastet till beslut skall översändas till medlemsstaterna på deras eget/egna språk, men medlemsstaterna kan begära in alla uppgifter i rapporten på originalspråket som en förutsättning för att beslut skall kunna fattas i enlighet med förfarandet i artikel 13. Om ett beslut fattas om att godkänna begäran, kan medlemsstaten utfärda ett typgodkännande i enlighet med det här direktivet. I sådana fall skall det i beslutet även anges om begränsningar skall förekomma (t. ex. en tidsperiod) i fråga om dess giltighet. Godkännandets giltighet skall inte i något fall vara kortare än 36 månader. När det relevanta särdirektivet eller särdirektiven har anpassats till den tekniska utvecklingen så att de fordon, komponenter eller separata tekniska enheter för vilka godkännanden har beviljats enligt bestämmelserna i detta led överensstämmer med ändringsdirektivet eller ändringsdirektiven, skall medlemsstaterna omvandla sådana godkännanden till vanliga godkännanden och därvid ta hänsyn till den tid som krävs, t. ex. för att tillverkare skall kunna ändra godkännandemärkningar på komponenter. Detta inbegriper borttagande av eventuella hänvisningar till begränsningar eller undantag och att eventuella särskilda godkännandenummer ersätts med vanliga godkännandenummer. Om de növändiga åtgärderna för att anpassa särdirektivet eller särdirektiven inte har vidtagits, kan giltigheten för de godkännanden som beviljats enligt bestämmelserna i detta led förlängas på begäran av den medlemsstat som beviljade godkännandet genom ett ytterligare beslut som fattas i enlighet med förfarandet i artikel 13.

En förklaring till varför tekniken eller principerna i fråga inte gör det möjligt för fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten att uppfylla kraven i ett eller flera tillämpliga särdirektiv.

En beskrivning av hur säkerhets- och miljöaspekterna påverkas och vilka åtgärder som vidtagits på dessa områden.

En redogörelse för de kontroller, inklusive resultatet av dem, som har påvisat en säkerhets- och miljöskyddsnivå som minst är likvärdig med den som krävs i eller flera av de relevanta särdirektiven.

Förslag till ändring av de tillämpliga särdirektiven eller, där så är tillämpligt, till nya särdirektiv.

3. Typgodkännandeintyg som utfärdats enligt punkt 2, för vilka mallar finns i bilaga 6, får endast ges rubriken ”EEG-typgodkännandeintyg för fordon” i det fall som avses i punkt 2 c, då kommissionen har godkänt rapporten.

Artikel9¶Erkännande av likvärdiga godkännanden

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

1. Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemenskapen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet förklara förfaranden, som upprättats genom internationella förordningar eller förordningar i tredje länder, likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för typgodkännande som införs genom detta direktiv.

2. De internationella förordningar som förtecknas i del II av bilaga 4 skall erkännas som likvärdiga med motsvarande särdirektiv. De ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna skall erkänna godkännanden enligt dessa förordningar och, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i samma utsträckning som godkännanden och/eller godkännandemärken enligt motsvarande särdirektiv. De internationella förordningar som upptas i förteckningen skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel10¶Produktöverensstämmelse vid serietillverkning

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/ och direktiv 98/14/.

1. När en medlemsstat beviljar typgodkännande skall den vidta nödvändiga åtgärder enligt bilaga 10 i samband med godkännandet för att kontrollera — då så är nödvändigt i samarbete med de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater — att lämpliga föranstaltningar har gjorts för att säkerställa att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den godkända typen.

2. När en medlemsstat har beviljat ett typgodkännande skall den vidta nödvändiga åtgärder enligt bilaga 10 i samband med detta godkännande för att kontrollera — då så är nödvändigt i samarbete med de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater — att de föranstaltningar som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna kontinuerligt överensstämmer med den godkända typen. Kontrollen av produkternas överensstämmelse med den godkända typen skall begränsas till de metoder som anges i avsnitten 2 och 3 av bilaga X samt i de särdirektiv som innehåller särskilda sådana krav.

Artikel11¶Bristande överensstämmelse med den godkända typen

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

1. Bristande överensstämmelse med den godkända typen skall anses föreligga om det påvisas avvikelser från uppgifterna i typgodkännandeintyget och/eller det tekniska underlaget, och den medlemsstat som beviljade typgodkännandet inte enligt artikel 5.3 eller 5.4 har tillåtit sådana avvikelser. Ett fordon skall inte anses avvika från den godkända typen om eventuella toleranser som medges i särdirektiv har iakttagits.

2. Om den medlemsstat som har beviljat ett typgodkännande finner att fordon, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den typ den har godkänt, skall denna stat vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att serietillverkade fordon, komponenter eller separata tekniska enheter åter överensstämmer med den godkända typen. De ansvariga myndigheterna i denna medlemsstat skall underrätta motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna, som även, då så är påkallat, kan omfatta indragning av typgodkännandet.

3. Om en medlemsstat har påvisat att fordon, komponenter eller särskilda enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade fordonen, komponenterna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den godkända typen. Denna kontroll skall påbörjas snarast möjligt och under inga omständigheter senare än sex månader efter det att begäran lämnades.

4. Då det i samband med

typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, eller i samband med

etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett avslutat fordon uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det ej färdigbyggda fordonet eller hos det ej färdigbyggda fordonet i sig

skall den myndighet som ansvarar för typgodkännandet av fordonet begära att den eller de medlemsstater som beviljade typgodkännandet av ifrågavarande system, komponent, särskilda tekniska enhet eller ej färdigbyggda fordon vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att serietillverkade fordon åter överensstämmer med den godkända typen. Dessa åtgärder skall vidtas snarast möjligt och under inga omständigheter senare än sex månader efter det att begäran lämnades, om så är nödvändigt i samarbete med den medlemsstat som inlämnade begäran.

Om bristande överensstämmelse konstateras skall godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade typgodkännandet för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller godkände det ej färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som anges i punkt 2.

5. De ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna skall inom en månad underrätta varandra om varje indragning av typgodkännanden och orsakerna till detta.

6. Om den medlemsstat som beviljade typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel12¶Meddelande av beslut och möjlighet till prövning

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

Varje beslut som fattas enligt föreskrifter som meddelats vid tillämpningen av detta direktiv och som innebär att godkännande vägras eller återkallas, att registrering vägras eller att försäljning förbjuds, skall i detalj ange de skäl på vilka beslutet grundas. Den berörda parten skall underrättas om beslutet och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som står till buds inom ramen för gällande lagstiftning i medlemsstaterna och inom vilken tid prövning skall begäras.

Artikel13¶Anpassning av bilagorna

Ändrad genom direktiv 2007/46/, direktiv 92/53/, förordning (EG) nr 807/2003 och direktiv 98/14/.

1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för anpassning till den tekniska utvecklingen.

2. Alla ändringar, som är nödvändiga för att anpassa

bilagorna till detta direktiv, eller

bestämmelserna i särdirektiven, om inte annat föreskrivs i dessa,

skall antas med det förfarande som fastställs i punkt 3. Detta förfarande skall även tillämpas då bestämmelser om typgodkännande av separata tekniska enheter skall införas i särdirektiven.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4. Om rådet, på förslag av kommissionen, antar ett nytt särdirektiv, skall rådet på grundval av samma förslag anta lämpliga ändringar av de bilagor till detta direktiv som påverkas därigenom.

5. Om kommissionen beslutar om ändringar av ett särdirektiv, skall den på grundval av samma ändringar besluta om lämpliga ändringar av tillämpliga bilagor till det här direktivet.

6. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel14¶Meddelande om ansvariga myndigheter och tekniska organ

Ändrad genom direktiv 2007/46/ och direktiv 92/53/.

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater meddela namn på och adresser till

de myndigheter som ansvarar för typgodkännanden och, i tillämpliga fall, de specialområden myndigheterna ansvarar för, samt

de tekniska organ som har utsetts med angivande av vilka slag av provningar varje enhet utsetts att utföra. De tillsatta enheterna skall uppfylla de harmoniserade standarderna för provningslaboratoriers verksamhet (EN 45001), under iakttagande av följande bestämmelser:

i) En tillverkare kan inte ackrediteras som teknisk tjänst, såvida inte bestämmelserna i ett särdirektiv uttryckligen tillåter detta.

ii) Inom det område som omfattas av detta direktiv kan ett teknisk tjänst med den ansvariga myndighetens samtycke använda extern utrustning i sin löpande verksamhet, utan att undantag behöver beviljas.

2. Det skall förutsättas att ett teknisk tjänst som anmälts motsvarar den harmoniserade standarden, men kommissionen får, då så är lämpligt, begära att medlemsstaterna skall styrka att så är fallet.

Organ i tredje land får endast anmälas som utsett teknisk tjänst inom ramen för bilaterala eller multilaterala avtal mellan gemenskapen och det aktuella tredje landet.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I (a)

BILAGA II

A. DEFINITION AV FORDONSKATEGORI

Fordonskategorierna definieras enligt följande klassificering:

(Med högsta vikt i nedanstående definitioner avses ”högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last” enligt specifikationen i punkt 2.8 i bilaga I.)

Kategori M: Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för persontransport.

Kategori M1: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med högst åtta säten utöver förarsätet.

Kategori M2: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton.

Kategori M3: Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som överstiger 5 ton.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori M anges i punkt 1 i del C i denna bilaga (fordon i kategori M1) och i punkt 2 (fordon i kategorierna M2 och M3) och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

Kategori N: Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för varutransport.

Kategori N1: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

Kategori N2: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 12 ton.

Kategori N3: Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

För dragfordon som utformats för att sammankopplas med en påhängsvagn eller släpkärra skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran överför till dragfordonet samt, i tillämpliga fall, den högsta vikten av dragfordonets egen last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori N anges i punkt 3 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

Kategori O: Släpvagnar (inklusive påhängsvagnar).

Kategori O1: Släpvagnar med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

Kategori O2: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 0,75, men inte 3,5 ton.

Kategori O3: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 10 ton.

Kategori O4: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel/axlar överför till marken då den kopplas till dragfordonet med maximal last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori O anges i punkt 4 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

4. TERRÄNGGÅENDE FORDON (symbol G)

Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 skall anses som terränggående fordon om de har

minst en framaxel och minst en bakaxel som konstruerats för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel,

minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion och kan köras uppför en 30-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Dessutom måste de uppfylla minst fem av följande sex krav:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25 o.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 20 o.

Rampvinkeln måste vara minst 20 o.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 200 mm.

Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på mer än två ton och fordon i kategorierna N2, M2 och M3 med en högsta vikt på tolv ton skall anses som terränggående fordon, om alla hjulen är konstruerade för samtidig drivning - inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel - eller om följande tre krav uppfylls:

Minst en framaxel och minst en bakaxel är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Fordon i kategori M3 med en högsta vikt på mer än tolv ton eller fordon i kategori N3 skall anses som terränggående fordon om hjulen är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel, eller om följande krav uppfylls:

Minst hälften av hjulen drivs.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Minst fyra av följande sex krav uppfylls:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25 o.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25 o.

Rampvinkeln måste vara minst 25 o.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

Belastnings- och kontrollvillkor

Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 måste vara i körklart skick, dvs. försedda med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg, reservhjul och förare (se fotnot (o) i bilaga I).

Andra motorfordon än de som anges i punkt 4.4.1 måste vara lastade med den högsta tekniskt tillåtna vikten enligt tillverkarens uppgift.

Förmågan att klara angivna uppförslutningar (25 % och 30 %) kontrolleras genom en enkel beräkning. I undantagsfall får dock det tekniska organet begära att ett fordon av den aktuella typen tillhandahålls för en verklig provning.

Vid mätning av främre och bakre infallsvinklarna och rampvinkeln skall hänsyn inte tas till underkörningsskydd.

Definitioner och skisser av markfrigången. (Se bilaga I, fotnoterna (na), (nb) och (nc) för definition av främre och bakre infallsvinklarna samt rampvinkeln).

Med markfrigång mellan axlarna avses det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på fordonet. Fleraxlade boggier anses som en enda axel.

Med markfrigång under en axel avses avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

Ingen fast fordonsdel får sträcka sig in i det skuggade området enligt skissen. I tillämpliga fall anges markfrigången för flera axlar i placeringsordning, t.ex. 280/250/250.

Kombinerad beteckning

Symbolen ”G” skall kombineras med symbolen ”M” eller ”N”. Till exempel skall ett fordon i kategori N1 som lämpar sig för att användas i terräng betecknas N1G.

Fordon avsedda för särskilda ändamål: Ett fordon i kategori M, N eller O för person- eller varutransport och för utförande av särskilda transportuppgifter där särskilda karosseriarrangemang eller särskild utrustning är nödvändiga.

Campingbil: Ett fordon i kategori M1 avsett för ett särskilt ändamål konstruerat med boendemöjligheter vilket omfattar minst följande utrustning:

Sittplatser och bord.

Sittplatser som kan göras om till sovplatser.

Matlagningsmöjligheter.

Lagringsmöjligheter.

Denna utrustning skall vara ordentligt fastsatt i väggar, golv eller tak. Bordet kan dock vara konstruerat så att det lätt går att flytta.

Bepansrade fordon: Fordon avsedda för skydd av de personer eller varor som transporteras och som uppfyller krav på skottsäker pansarplåt.

Ambulanser: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av sjuka eller sårade och med särskild utrustning för detta ändamål.

Likbilar: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av avlidna och som har särskild utrustning för detta ändamål.

Husvagnar: Se ISO-standard 3833:977, nr 3.2.1.3.

Mobilkranar: Ett specialfordon i kategori N3, som inte är utrustat för godstransporter, försett med en kran vars lyftmoment är minst 400 kNm.

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål: Fordon enligt definitionen i punkt 5 ovan med undantag för de fordon som nämns i punkt 5.1-5.6.

Kodifieringar som hänför sig till ”fordon avsedda för särskilda ändamål” definieras i punkt 5 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

B. DEFINITION AV FORDONSTYP

Inom kategori M1 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader,

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

karosseriform (t.ex. sedan, halvkombi, kupé, cabriolet, stationsvagn, fordon avsett för flera ändamål),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 30 % (högsta effekt mer än 1,3 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 20 % (största slagvolym mer än 1,2 × minsta).

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på tillåtna kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

Flera alternativ av följande parametrar för en och samma version får inte kombineras:

högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last:

slagvolym,

högsta nettomotoreffekt,

typ av växellåda och antal växlar,

maximalt antal sittplatser enligt definitionen i bilaga II C.

Inom kategorierna M2 och M3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/självbärande kaross, envåningsbuss/tvåvåningsbuss, oledad/ledad (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

motor (inre förbränning/elektrisk/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

klass enligt definitionen i direktiv 2001/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar” (gäller endast färdigbyggda fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

placering (frontmonterad, mittmonterad, svansmotor),

skillnader i slagvolym på mer än 20 % (största slagvolym mer än 1,2 × minsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med bilaga VIII.

Inom kategorierna N1, N2 och N3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

motor (förbränningsmotor/elektrisk/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

typ av kaross (t.ex. flakbil/tippfordon/tankfordon/dragfordon för påhängsvagn) (gäller endast färdigbyggda fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta).

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

Inom kategori O1, O2, O3 och O4 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

släpvagn/påhängsvagn/släpkärra,

typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

karosseriform (t.ex. husvagn/flakbil/tankfordon)(gäller endast färdigbyggda/avslutade fordon),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet.

Följande gäller alla kategorier:

En fullständig identifiering av fordonet som uteslutande bygger på typ-, variant- och versionsbeteckningarna skall överensstämma med en exakt enhetlig definition av samtliga tekniska egenskaper som krävs för att fordonet skall få tas i bruk.

C. DEFINITION AV TYP AV KAROSSERI (endast för färdigbyggda/avslutade fordon)

Typ av karosseri i bilaga, I, bilaga III, del I, punkt 9.1 och i bilaga IX, punkt 37 skall anges med följande kodifiering:

Personbilar (M1)

AA Sedan: ISO-standard 3833-1977, punkt nr 3.1.1.1, även inklusive fordon med mer än fyra sidorutor

AB Halvkombi: (AA) med halvkombibaklucka

AC Stationsvagn: ISO-standard 3833-1977, punkt nr 3.1.1.4 (kombi)

AD Kupé: ISO-standard 3833-1977, punkt nr 3.1.1.5

AE Cabriolet: ISO-standard 3833-1977, punkt nr 3.1.1.6

AF Fordon avsett för flera ändamål (multi-purpose vehicle): Annat motorfordon än de som avses i AA-AE avsett att frakta personer och deras bagage eller tillhörigheter i samma utrymme. Om ett sådant fordon uppfyller följande båda villkor anses det dock inte vara ett fordon i kategori M1:

a) Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6. En ”sittplats” skall anses finnas om fordonet har ”åtkomliga” sätesförankringar. ”Åtkomliga” skall syfta på de sätesförankringar som kan användas. För att förhindra sätesförankringar från att vara ”åtkomliga” skall tillverkaren fysiskt förhindra deras användning, t.ex. genom att svetsa fast täckplåtar eller genom att montera någon annan typ av permanent anordning som inte kan avlägsnas med användning av normalt tillgängliga verktyg.

b) P - (M + N × 68) > N × 68 där:

P = högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last i kg

M = vikt i kg i körklart skick

N = antal sittplatser förutom förarplatsen

Motorfordon i kategori M2 eller M3

Fordon i klass I (se direktiv …/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar”)

CA: Envåningsbuss

CB: Tvåvåningsbuss

CC: Ledad envåningsbuss

CD: Ledad tvåvåningsbuss

CE: Envånings låggolvsbuss

CF: Tvåvånings låggolvsbuss

CG: Ledad envånings låggolvsbuss

CH: Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass II (se direktiv …/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar”)

CI: Envåningsbuss

CJ: Tvåvåningsbuss

CK: Ledad envåningsbuss

CL: Ledad tvåvåningsbuss

CM: Envånings låggolvsbuss

CN: Tvåvånings låggolvsbuss

CO: Ledad envånings låggolvsbuss

CP: Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass III (se direktiv …/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar”)

CQ: Envåningsbuss

CR: Tvåvåningsbuss

CS: Ledad envåningsbuss

CT: Ledad tvåvåningsbuss

Fordon i klass A (se direktiv …/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar”)

CU: Envåningsbuss

CV: Envånings låggolvsbuss

Fordon i klass B (se direktiv …/…/EG ”Bussar och långfärdsbussar”)

CW: Envåningsbuss

Motorfordon i kategori N

BA Lastbil Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon BB Skåpbil Lastbil med hytten integrerad i karossen BC Dragfordon för påhängsvagn Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon BD Dragfordon för släpvagn Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

Om ett fordon i klass BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på 3500 kg

har mer än 6 sittplatser förutom förarplatsen eller

uppfyller följande båda villkor: anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

a) Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6

b) P - (M + N × 68) ≤ N × 68

Om ett fordon i klass BA eller BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på över 3500 kg, eller i klass BC eller BD, uppfyller ett av följande båda villkor: anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

a) Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är fler än 8 eller

b) P - (M + N × 68) ≤ N × 68

Se punkt 1 i del C i denna bilaga för en definition av ”sittplatser”, P, M och N.

Fordon i kategori O

DA Påhängsvagn Se punkt 2.2.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon DB Släpvagn med dragstång Se punkt 2.2.3 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon DC Släpkärra Se punkt 2.2.4 i bilaga I till direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

Fordon avsedda för särskilda ändamål

SA Campingbilar, se punkt 5.1 i bilaga II A SB Bepansrade fordon, se punkt 5.2 i bilaga II A SC Ambulanser, se punkt 5.3 i bilaga II A SD Likbilar, se punkt 5.4 i bilaga II A SE Husvagnar, se punkt 5.5 i bilaga II A SF Mobilkranar, se punkt 5.6 i bilaga II A SG Andra fordon avsedda för särskilda ändamål, se punkt 5.7 i bilaga II A

BILAGA III

BILAGA IV

DEL I

DEL II

BILAGA V

Vid ansökan skall EG-typgodkännandemyndigheten

a) kontrollera att samtliga EG-typgodkännanden enligt särdirektiv motsvarar relevanta krav i gällande särdirektiv,

b) granska dokumentationen för att förvissa sig om att de specifikationer och uppgifter om fordonet som ingår i del I av mallen för informationsdokumentet finns med i informationsmaterialet och/eller godkännandeintygen enligt de relevanta särdirektiven samt, om så inte är fallet, kontrollera att den aktuella delen eller egenskapen motsvarar uppgifterna i informationsmaterialet,

c) på ett urval fordon av den typ ansökan gäller utföra, eller låta utföra, kontroller av fordonens delar eller system för att säkerställa att fordonet (eller fordonen) tillverkats i enlighet med de relevanta uppgifterna i de bestyrkta tekniska informationsuppgifterna i fråga om samtliga EG-typgodkännanden enligt särdirektiv,

d) i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av de separata tekniska enheterna,

e) i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

Det antal fordon som skall kontrolleras enligt punkt 1 c måste vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillfredsställande kontroll av de olika kombinationer ansökan gäller på följande punkter:

Om det saknas godkännandeintyg för något av de relevanta särdirektiven, måste EG-typgodkännandemyndigheten

a) ordna så att de nödvändiga provningar och kontroller som föreskrivs i de tillämpliga särdirektiven genomförs,

b) kontrollera att fordonet motsvarar uppgifterna i informationsdokumenten om fordonet samt de tekniska kraven i varje tillämpligt särdirektiv,

c) i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av de separata tekniska enheterna,

d) i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

BILAGA VI

BILAGA VII

EG-typgodkännandenummer skall bestå av fyra avsnitt för typgodkännanden av hela fordon och fem avsnitt för typgodkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt beskrivning nedan. Avsnitten skall alltid åtskiljas med en asterisk.

Avsnitt 1: Bokstaven ”e” följd av numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet:

1 för Tyskland,

2 för Frankrike,

3 för Italien,

4 för Nederländerna,

5 för Sverige,

6 för Belgien,

7 för Ungern,

8 för Tjeckien,

9 för Spanien,

11 för Förenade kungariket,

12 för Österrike,

13 för Luxemburg,

17 för Finland,

18 för Danmark,

19 för Rumänien,

20 för Polen,

21 för Portugal,

23 för Grekland,

24 för Irland,

26 för Slovenien,

27 för Slovakien,

29 för Estland,

32 för Lettland,

34 för Bulgarien,

36 för Litauen,

CY för Cypern,

MT för Malta.

Avsnitt 2: Grunddirektivets nummer

Avsnitt 3: Numret på det senaste ändringsdirektiv som är tillämpligt på EG-typgodkännandet.

I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon innebär detta det direktiv genom vilket en eller flera artiklar i direktiv 70/156/EEG ändrats.

I fråga om typgodkännanden enligt särdirektiv innebär detta det senaste direktiv som innehåller aktuella bestämmelser med vilka systemet, komponenten eller den tekniska enheten överensstämmer.

Om, enligt ett direktiv, olika tekniska standarder skall börja tillämpas vid skilda tidpunkter, skall en bokstav läggas till för att ange för vilken standard godkännandet beviljats.

Avsnitt 4: Ett fyrsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) vid EG-typgodkännande av hela fordon, samt fyr- eller femsiffrigt vid EG-typgodkännande enligt ett särdirektiv, för att ange grundtypgodkännandet. Nummerföljden skall börja med 0001 för varje grunddirektiv.

Avsnitt 5: Ett tvåsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) för att ange utvidgningen. Nummerföljden skall börja från 00 för varje grundläggande godkännandenummer.

Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall avsnitt 2 utelämnas.

Endast på fordonets föreskrivna skylt(ar), skall avsnitt 5 utelämnas.

Exempel på ett tredje systemgodkännande (hittills inte med någon förlängning) utfärdat av Frankrike för bromsdirektivet:

e2*71/320*98/12*0003*00 eller

e2*88/77*91/542A*0003*00 i fråga om ett direktiv med två etapper för genomförande A och B.

Exempel på den andra förlängningen av det fjärde fordonstypgodkännande som utfärdats av Förenade kungariket:

e11*98/14*0004*02

Direktiv 98/14/EG är det direktiv genom vilket artiklarna i direktiv 70/156/EEG senast ändrats.

Exempel på EG-typgodkännandenummer som är stämplat på fordonets föreskrivna skylt(ar):

e11*98/14*0004

BILAGA VIII

BILAGA IX

DEL II

BILAGA X

0. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Produktionsöverensstämmelse skall kontrolleras för att säkerställa överensstämmelse med den godkända typ som anges nedan, t.ex. inledande kontroll och kontroll av det område som skall godkännas och de produktrelaterade kontroller som anges nedan, exempelvis rutiner för produktöverensstämmelse.

1. INLEDANDE KONTROLL

Innan EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar EG-typgodkännande, skall den kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden som ger en effektiv kontroll av att komponenter, system, separata tekniska enheter och fordon överensstämmer med den godkända typen.

Den myndighet som beviljar EG-typgodkännandet skall förvissa sig om att kravet i punkt 1.1 uppfylls. Myndigheten skall godta den inledande kontrollen och de inledande åtgärderna för produktöverensstämmelse enligt punkt 2 nedan, och skall vid behov ta hänsyn till någon av de åtgärder som anges i 1.2.1 till 1.2.3 nedan, eller, om så är lämpligt, en kombination av dessa åtgärder.

Den aktuella inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan utföras av den EG-typgodkännandemyndighet som beviljar EG-typgodkännanden eller den tekniska tjänst som tillsatts för detta ändamål av EG-typgodkännandemyndigheten.

För att bestämma hur omfattande den inledande kontrollen skall vara, kan EG-typgodkännandemyndigheten beakta följande information:

Tillverkarens intyg enligt beskrivning i punkt 1.2.3 nedan som inte har uppfyllt kraven eller erkänts enligt den punkten.

I fråga om EG-typgodkännande av komponent eller separat teknisk enhet, utvärdering av kvalitetssystem som skall utföras i tillverkarens lokaler (dvs. tillverkaren av komponenten eller den separata tekniska enheten) av fordonstillverkaren/-tillverkarna, i enlighet med en eller flera av industrisektorns specifikationer som uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN ISO 9002-1994 eller EN ISO 9001-2000 med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer satisfaction and Continual Improvement).

Den egentliga inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan även utföras av en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat eller av den tekniska tjänst som tillsatts för detta ändamål av den EG-typgodkännandemyndighet som utfärdar typgodkännanden. I sådant fall skall EG-typgodkännandemyndigheten i den andra medlemsstaten utfärda ett intyg om överensstämmelse som sammanfattar de områden och produktionsanläggningar samt de direktiv som den har ansett vara tillämpliga i fråga om den produkt/de produkter som har varit föremål för typgodkännande. När en EG-typgodkännandemyndighet i en medlemsstat mottar en ansökan om ett intyg om överensstämmelse från en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat, skall den förstnämnda EG-typgodkännandemyndigheten genast sända intyget om överensstämmelse eller meddela att den inte har den befogenhet som krävs för att kunna utfärda ett sådant intyg. Intyget om överensstämmelse bör omfatta:

Typgodkännandemyndigheten skall också godta intyg från tillverkaren som är godkänt enligt den harmoniserade standarden EN ISO 9002:1994 (som omfattar produktionslokalerna och den produkt (de produkter) som skall godkännas) eller EN ISO 9001:2000 med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer satisfaction and Continual Improvement) eller motsvarande harmoniserad standard som uppfyller de första utvärderingskraven i punkt 1.2. Tillverkaren skall ge närmare upplysningar om intygets utfärdande och upplysa EG-typgodkännandemyndigheten om ändringar i giltighet eller omfattning.

Med godkända intyg menas intyg som är godkända av ett certifieringsorgan som uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN 45012, och som antingen har behörighet som sådant genom EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat, eller är ackrediterat som sådant av en nationell ackrediteringsorganisation i en medlemsstat och erkänt av den medlemsstatens EG-typgodkännandemyndighet.

Medlemsstaternas EG-typgodkännandemyndigheter skall informera varandra om de godkända certifieringsorgan som de har gett behörighet eller erkänt enligt ovanstående, och om eventuell ändring av giltigheten eller befogenheterna för dessa organ.

För EG-typgodkännandet för hela fordon behöver de inledande kontrollerna som utförs för beviljande av godkännanden av fordons system, komponenter och tekniska enheter inte upprepas, men skall kompletteras med en kontroll som omfattar de platser och verksamheter som rör monteringen av hela fordonet och som inte omfattas av tidigare kontroller.

2. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Varje fordon, system, komponenter eller separat teknisk enhet som godkänns enligt detta direktiv eller enligt ett särdirektiv skall tillverkas på ett sådant sätt att de överensstämmer med den typ som godkänts enligt kraven i detta direktiv eller i ett särdirektiv som ingår i den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller XI.

Då EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar ett EG-typgodkännande skall den kontrollera att det finns lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner, som vid varje enskilt godkännande fastställs i samråd med tillverkaren och i vilka det anges fastställda tidsintervall för de provningar och därmed sammanhängande kontroller som är nödvändiga för att kontrollera fortlöpande överensstämmelse med den godkända typen, inklusive, i tillämpliga fall, sådana kontroller som anges i särdirektiven.

Innehavaren av EG-typgodkännandet skall särskilt

förvissa sig om att det finns metoder för en effektiv kontroll av produkternas (fordonens, systemens, komponenternas eller de separata tekniska enheternas) överensstämmelse med den godkända typen och att dessa tillämpas,

ha tillgång till den utrustning som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med varje godkänd typ eller annan lämplig utrustning,

se till att provningsdata eller kontrolldata arkiveras och att bilagorna ständigt hålls tillgängliga under en tidsrymd som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten och som inte behöver överstiga tio år,

analysera resultaten av varje typ av provning eller kontroll för att kontrollera och säkerställa att produktens egenskaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

se till att åtminstone de kontroller utförs som föreskrivs i detta direktiv och i tillämpliga särdirektiv enligt den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller XI,

om provtagningen vid en kontroll visar på bristande överensstämmelse, se till att detta leder till förnyad provtagning och förnyade kontroller samt att alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att återställa överensstämmelse i den aktuella tillverkningen.

Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall de kontroller som avses i punkt 2.3.5 inskränkas till sådana (kontroller) som gäller en riktig byggspecifikation i förhållande till intyget om godkännande och särskilt till det informationsdokument som anges i bilaga III och den information som erfordras för intyg om överensstämmelse i enlighet med bilaga IX till detta direktiv.

3. FORTSATTA ÅTGÄRDER VID UTFÄRDANDE AV INTYG

Den myndighet som har beviljat EG-typgodkännandet kan när som helst undersöka de metoder som används för att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsenhet.

Normala åtgärder skall vara att övervaka effektiviteten hos de förfaranden som fastställts enligt 1.2 (inledande kontroll och produktöverensstämmelse) till denna bilaga:

Kontrollåtgärder som utförs av ett certifieringsorgan (behörigt eller erkänt enligt punkt 1.2.3 i denna bilaga), skall anses uppfylla kraven enligt punkt 3.1.1 i fråga om de förfaranden som fastställts vid den första bedömningen (punkt 1.2.3).

Den normala frekvensen av dessa inspektioner (andra än enligt punkt 3.1.1.1) av EG-typgodkännandemyndigheten skall säkerställa att de nödvändiga kontroller som utförs enligt avsnitten 1 och 2 i denna bilaga gås igenom med tidsintervall som typgodkännandemyndigheten finner lämpliga.

Vid varje inspektion skall resultat från prover eller kontroller och produktionsjournaler hållas tillgängliga för inspektören, i synnerhet resultat från tester eller kontroller som krävs enligt punkt 2.2 i denna bilaga.

Om det är lämpligt med hänsyn till kontrollens art får inspektören ta stickprover för kontroll i tillverkarens laboratorium (eller genom den tekniska tjänsten, om detta föreskrivs i särdirektivet). Minsta antal stickprover får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll.

Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att bestämma riktigheten av de provningar som utförts enligt punkt 3.2, skall inspektören välja ut stickprover som skall sändas till den tekniska tjänst som utförde provningarna i samband med typgodkännandet.

EG-typgodkännandemyndigheten får utföra varje slag av kontroll eller provning som föreskrivs i detta direktiv eller i tillämpliga särdirektiv enligt den fullständiga förteckningen i bilaga IV eller XI.

Om det under inspektion eller kontrollöversyn har påvisats otillfredsställande resultat skall EG-typgodkännandemyndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa produktionsöverensstämmelse.

BILAGA XI

BILAGA XII

A. GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER

En ”typfamilj” skall bestå av fordon som i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

1) När det gäller kategori M1:

tillverkare,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

2) När det gäller kategori M2 och M3:

tillverkare,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/självbärande kaross (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

motor (förbränningsmotor/el/hybrid),

antal axlar.

3) När det gäller kategori N1, N2 och N3:

tillverkare,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

motor (förbränningsmotor/el/hybrid),

antal axlar.

4) När det gäller kategori O1, O2, O3 och O4:

tillverkare,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/självbärande kaross (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

släpvagn/påhängsvagn/släpkärra,

typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

B. GRÄNSVÄRDEN FÖR SLUTSERIER

Färdigbyggda och avslutade fordon som tas i bruk i varje medlemsstat enligt slutserieförfarandet skall begränsas på något av följande sätt som medlemsstaten får välja:

1) Det högsta antalet fordon av en eller flera typer får, i fråga om kategori M1, inte överstiga 10 % och i fråga om alla andra kategorier inte överstiga 30 % av det totala antalet fordon av samtliga berörda typer som togs i bruk i medlemsstaten i fråga under föregående år. Om 10 % respektive 30 % skulle vara färre än 100 fordon kan medlemsstaten tillåta ibruktagande av högst 100 fordon, eller

2) Fordon av alla typer skall begränsas till fordon för vilka giltigt intyg om överensstämmelse var utfärdat på tillverkningsdagen eller senare och som var giltigt minst 3 månader efter utfärdandedagen och där intyget senare blev ogiltigt på grund av ett särdirektiv som trädde i kraft.

En särskild notering skall göras på intyget om överensstämmelse för fordon som tas i bruk enligt detta förfarande.

BILAGA XIII

BILAGA XIV

1. ALLMÄNT

För att etappvis EG-typgodkännande skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt krävs samverkan av samtliga berörda tillverkare. Av denna anledning skall typgodkännandemyndigheterna, innan de utfärdar ett typgodkännande för en första eller senare etapp, försäkra sig om att det finns lämpliga metoder för tillhandahållande och utbyte av dokument och information mellan de berörda tillverkarna för att myndigheterna skall kunna försäkra sig om att det färdigbyggda fordonet uppfyller kraven i samtliga berörda särdirektiv i enlighet med bilaga IV och XI. Denna information skall omfatta uppgifter om godkännanden av berörda system, komponenter och enskilda tekniska enheter och om fordonsdelar som ingår i det ej färdigbyggda fordonet, men som ännu inte godkänts.

EG-typgodkännanden i enlighet med denna bilaga skall utfärdas beroende på i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig och skall omfatta samtliga typgodkännanden som utfärdats för tidigare etapper.

Varje tillverkare i en etappvis typgodkännandeprocess ansvarar för godkännande och överenstämmelse med den godkända typen ifråga om samtliga system, komponenter eller separata tekniska enheter som han tillverkat, eller som han har kompletterat de fordon med som är under uppbyggnad från föregående etapp. Han ansvarar inte för sådant som godkänts i en föregående etapp, såvida han inte förändrar tidigare godkända delar i sådan utsträckning att det tidigare lämnade godkännandet inte längre är giltigt.

2. FÖRFARANDET

Typgodkännandemyndigheterna måste

a) kontrollera att alla EG-typgodkännanden enligt särdirektiven är tillämpliga på lämplig standard i särdirektivet,

b) se till att alla nödvändiga uppgifter, med beaktande av i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i, finns med i underlaget,

c) vad dokumentationen beträffar, se till att fordonsspecifikationerna och uppgifterna i del I i informationsdokumentet finns med bland uppgifterna i informationspaketet och/eller i EG-typgodkännandeintygen som utfärdats i enlighet med särdirektiven, och vad färdigbyggda fordon beträffar, när ett rubriknummer i del I i informationsdokument inte finns med i informationsmaterialet till något av särdirektiven skall de bekräfta att egenskapen eller delen i fråga överensstämmer med uppgifterna i informationsdokumentet,

d) på ett urval på de fordonstyper som skall godkännas utföra inspektioner, eller se till att de utförs, av delar och system för att fastställa om fordonet/fordonen konstruerats i överensstämmelse med uppgifterna i informationsmaterialet när det gäller EG-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med relevanta särdirektiv,

e) i förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de utförs.

Det antal fordon som skall kontrolleras i enlighet med punkt 2 d måste vara tillräckligt för att det skall kunna ske en ordentlig kontroll av de olika kombinationerna som skall EG-typgodkännas beroende på vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i och i enlighet med nedanstående kriterier:

Motor.

Växellåda.

Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar).

Styraxlar (antal och placering).

Utformning av karosseriet.

Antal dörrar.

Höger- eller vänsterstyrd.

Antal säten.

Utrustningens omfattning.

4. IDENTIFIERING AV FORDONET

Under den andra och påföljande etapper skall varje tillverkare, förutom den obligatoriska skylt som föreskrivs i direktiv 76/114/EEG, på fordonet fästa en extra skylt. En mall för skylten finns i tillägget till denna bilaga. Skylten skall vara ordentligt fastsatt, på ett väl synligt och lättillgängligt ställe på en del av fordonet som inte kan förväntas bytas ut. Skylten skall på ett outplånligt sätt innehålla nedanstående information i den ordning som anges där:

Tillverkarens namn:

Avsnitt 1, 3 och 4 i EG-typgodkännandenumret:

Typgodkännandeetapp:

Fordonets identifieringsmärkning:

Högsta tillåtna vikt inklusive last:

Högsta tillåtna tågvikt inklusive last (i de fall fordonet är godkänt för att dra släpfordon):,

Högsta tillåtna vikt på varje axel; framaxeln skall anges först:

För påhängsvagn eller släpkärra, största tillåtna vikt i kopplingspunkten.

Om ej annat föreskrivs ovan skall skylten uppfylla kraven i direktiv 76/114/EEG.

BILAGA XV

1 EGT nr C 160, 18.12.1969, s. 7.

2 EGT nr C 48, 16.4.1969, s. 14.

3 EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 72.

4 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

5 Fordon i den här kategorin skall utrustas med en anläggning för avfrostning och avimning av vindrutan med tillräcklig kapacitet.

6 Fordon i den här kategorin skall utrustas med vindrutetorkare och -spolare med tillräcklig kapacitet.

7 Kraven i direktiv 94/20/EG gäller endast fordon som är försedda med kopplingsanordning.

8 Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

9 I väntan på att relevanta ändringar av direktiv 70/221/EEG skall antas för att även LPG- och CNG-tankar skall omfattas, krävs för LPG- eller CNG-fordon fordonsgodkännande i enlighet med FN/ECE-föreskrift 67-01 eller 110.

10 Med en högsta totalvikt om 2,5 ton.

11 Som bygger på fordon i kategori M1.

12 Med en tillåten totalvikt på 3,5 ton.

13 Endast för fordon i kategori N1 klass I enligt beskrivningen i den första tabellen i punkt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG som har införts genom direktiv 98/69/EG.

50 Om särdirektiven innehåller monteringsföreskrifter, gäller dessa även för komponenter och separata tekniska enheter som godkänts enligt förordningar utfärdade av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).

51 Se UN/ECE TRANS/WP.29/343 i dess senaste version för ytterligare ändringar.

52 Komponenter och separata tekniska enheter skall markeras i enlighet med bestämmelserna i relevant särdirektiv.

53 En vägledning angående planering och genomförandet av bedömningen finns i den harmoniserade standarden ISO 10011, del 1-3, 1991.

54 Dvs. relevant särdirektiv om den produkt som skall godkännas är ett system, en komponent eller en teknisk enhet, och direktiv 70/156/EEG om det är ett helt fordon.

55 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

56 Med en tillåten totalvikt på 3,5 ton.

60 Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

68 För mobilkranar gäller 20 enheter.

70 Behöver endast anges om värdena har ändrats under den aktuella typgodkännandeetappen.

71 Behöver endast anges om värdena har ändrats under den aktuella typgodkännandeetappen.

72 Behöver endast anges om värdena har ändrats under den aktuella typgodkännandeetappen.

73 Behöver endast anges om värdena har ändrats under den aktuella typgodkännandeetappen.