Rådets direktiv av den 8 juni 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om styrinrättningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/311/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 70/311/EEG av den 8 juni 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om styrinrättningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 133 , 18/06/1970 s. 0010 - 0013 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 1 s. 0139 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0323 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 1 s. 0139 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0375 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 1 s. 0093 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0221 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 1 s. 0221

RÅDETS DIREKTIV av den 8 juni 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om styrinrättningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/311/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 92/62/ · direktiv 1999/7/ · förordning (EG) nr 661/2009.

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bl.a. styrinrättningen.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, särskilt för att för varje fordonstyp medge det förfarande för EEG-typgodkännande som anges i rådets direktiv(3) av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 1999/7/.

I detta direktiv avses med fordon varje fordon enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 92/62/.

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för ett fordon av skäl som hänför sig till styrinrättningen om denna inrättning uppfyller kraven i bilagorna.

Article2a¶

Införd genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 92/62/.

No Member State may refuse or prohibit the sale or registration, entry into service or use of a vehicle on grounds relating to its steering equipment, if this equipment satisfies the requirements set out in the Annex.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 1999/7/.

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utvecklingen skall beslutas enligt det förfarande som beskrivs i artikel 13 i rådets direktiv av den 6 februari 1970 om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA 1

0. RÄCKVIDD

Detta direktiv gäller för styrinrättningar på fordon i kategorierna M, N och O enligt definitonen i bilaga 2A till direktiv 70/156/EEG.

Det omfattar inte styrinrättningar med ett rent pneumatiskt, rent elektriskt eller rent hydrauliskt länksystem, förutom

0.2.1. utrustning för hjälpstyrning (ASE) med ett rent elektriskt eller rent hydrauliskt länksystem på fordon i kategorierna M och N,

0.2.2. utrustning för styrinrättning med ett rent hydrauliskt länksystem på fordon i kategori O.

1. DEFINITIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

Godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på dess styrinrättning.

Fordonstyp: en kategori av fordon som inte skiljer sig inbördes med avseende på tillverkarens beteckning för fordonstypen och/eller avvikelser som kan påverka dess styrning.

Styrinrättning: all utrustning som har till uppgift att bestämma fordonets rörelseriktning.

Styrinrättningen består av

styranordningen,

länksystemet,

de styrda hjulen, och

eventuell energitillförsel.

Styranordning: den del som används för att manövrera styrinrättningen och som kan aktiveras med eller utan förarens direkta medverkan. Om styrkrafterna helt eller delvis frambringas av förarens muskelkraft omfattar styranordningen samtliga delar fram till den punkt där aktiveringskraften omvandlas på mekanisk, hydraulisk eller elektrisk väg.

Länksystem: samtliga delar av styrinrättningen som har till uppgift att överföra styrkrafterna från styranordningen till de styrda hjulen. Det omfattar samtliga delar efter den punkt där aktiveringskraften som utövas på styranordningen omvandlas på mekanisk, hydraulisk eller elektrisk väg.

Styrda hjul: de hjul vars riktning i förhållande till fordonets längsgående axel kan ändras direkt eller indirekt för att åstadkomma en ändring av fordonets rörelseriktning. (Definitionen omfattar även den axel runt vilken hjulen roteras för att bestämma fordonets rörelseriktning.)

Energitillförsel: de delar av styrinrättningen som förser den med energi, reglerar energin och vid behov behandlar och lagrar den. Definitionen omfattar även eventuella lagringsbehållare för överföringsmediet samt returledningarna, men inte fordonets motor (utom i den bemärkelse som avses i 4.1.3) eller motorns överföring av energi till energikällan.

1.3.4.1. Energikälla: den del av energitillförseln som levererar energin i lämplig form, t.ex. en hydraulisk pump eller en tryckluftskompressor.

1.3.4.2. Energibehållare: den del av energitillförseln som lagrar den energi som levereras av energikällan.

1.3.4.3. Lagringsbehållare: den del av energitillförseln som lagrar överföringsmediet vid eller i närheten av atmosfäriskt tryck.

1.4. Styrningsparametrar

1.4.1. Aktiveringskraft: den kraft som utövas på styranordningen för att styra fordonet.

1.4.2. Styrningens reaktionstid: den tid som åtgår från att styranordningen först manövreras tills hjulen når ett visst styrutslag.

1.4.3. Styrutslag: vinkeln mellan fordonets parallellförskjutna, längsgående axel och den linje där hjulets plan (däckets mittplan, vinkelrätt mot hjulets rotationsaxel) skär vägytan.

1.4.4. Styrkrafter: samtliga krafter som verkar i länksystemet.

1.4.5. Genomsnittlig styrutväxling: förhållandet mellan styranordningens vinkelförskjutning och de styrda hjulens genomsnittliga styrutslag när styranordningen manövreras från stopp till stopp.

1.4.6. Vändcirkel: den cirkel på marken som innesluter fordonets samtliga projicerade punkter, med undantag för yttre backspeglar och främre körriktningsvisare, när fordonet körs i en cirkelformad bana.

1.4.7. Styranordningens nominella radie: vid styrning med ratt avses det kortaste avståndet mellan rattens rotationscentrum och rattkransens yttersida. För andra styranordningar avses avståndet mellan rotationscentrum och den punkt där aktiveringskraften ansätts. Om det finns flera sådana punkter skall den som kräver störst aktiveringskraft beaktas.

1.5. Styrinrättningar

Beroende på hur styrkrafterna erhålls kan följande typer av styrinrättningar särskiljas:

1.5.1. För motorfordon

Manuell styrning: styrkraften erhålls helt av förarens muskelkraft.

Servostyrning: styrkraften erhålls både av förarens muskelkraft och energitillförseln.

1.5.1.2.1. Styrinrättning för vilken styrkrafterna åstadkoms enbart från en eller flera energikällor när utrustningen är intakt men där styrkrafterna kan erhållas av enbart förarens muskelkraft om det uppstår ett fel i styrinrättningen (integrerat servokraftsystem), är också att anse som servostyrningsutrustning

Full servostyrningsutrustning: styrkraften erhålls helt av en eller flera energikällor.

Självspårande utrustning: ett system som är konstruerat för att ändra styrutslaget på ett eller flera hjul endast genom kraft och/eller moment som anbringas på däcket när det berör vägbanan.

1.5.2. För släpvagnar

1.5.2.1. Självspårande utrustning:

se punkt 1.5.1.4. ovan.

Ledstyrutrustning: styrkrafterna erhålls genom att det dragande fordonet ändrar riktning, och de styrda släpvagnshjulens riktning är direkt beroende av den relativa vinkeln mellan släpvagnens och det dragande fordonets längdaxlar.

Självstyrande utrustning: styrkrafterna erhålls genom att det dragande fordonet ändrar riktning, och de styrda släpvagnshjulens riktning är direkt beroende av den relativa vinkeln mellan längdaxeln för släpvagnschassit, eller en last som ersätter detta, och längdaxeln för det hjälpchassi på vilket axeln(axlarna) är fastsatt(a).

Beroende på de styrda hjulens placering kan följande typer av styrinrättningar särskiljas:

Utrustning för framhjulsstyrning: endast framaxelns (framaxlarnas) hjul är styrda. Definitionen omfattar samtliga hjul som styrs i samma riktning.

Utrustning för bakhjulsstyrning: endast bakaxelns (bakaxlarnas) hjul är styrda. Definitionen omfattar samtliga hjul som styrs i samma riktning.

Utrustning för flerhjulsstyrning: hjulen på en eller flera av vardera fram- och bakaxlarna är styrda.

1.5.3.3.1. Utrustning för allhjulsstyrning: samtliga hjul är styrda.

1.5.3.3.2. Utrustning för midjestyrning: styrkrafterna frambringar en direkt rörelse av chassidelarna i förhållande till varandra.

Utrustning för hjälpstyrning (ASE) genom vilken hjulen på axlarna i fordon av kategorierna M och N styrs jämte de hjul som ger den huvudsakliga styrinformationen - som inte förmedlas på ren elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk väg - i samma eller motsatt riktning som de hjul som ger den huvudsakliga styrinformationen, och/eller där styrutslaget vid fram-, mitt- och/eller bakhjulen kan anpassas efter fordonets uppförande.

1.6. Länksystem

Beroende på hur styrkrafterna överförs kan följande typer av länksystem särskiljas:

Rent mekaniskt länksystem: styrkrafterna överförs enbart på mekanisk väg.

Rent hydrauliskt länksystem: styrkrafterna överförs vid en given punkt enbart på hydraulisk väg.

Rent elektriskt länksystem: styrkrafterna överförs vid en given punkt enbart på elektrisk väg.

Kombinerat länksystem: delar av styrkrafterna överförs på ett, och återstoden på ett annat av de sätt som nämns ovan.

Kombinerat mekaniskt länksystem: delar av styrkrafterna överförs enbart på mekanisk väg och återstoden antingen på

hydraulisk eller mekanisk-hydraulisk väg, eller

elektrisk eller mekanisk-elektrisk väg, eller

pneumatisk eller mekanisk-pneumatisk väg.

Om den mekaniska delen av länksystemet endast är avsedd att ange hjulutslaget och är för svag för att överföra den fulla styrkraften skall systemet anses vara hydrauliskt, elektriskt eller pneumatiskt.

Annat kombinerat länksystem: varje annan kombination av de länksystem som nämns ovan.

2. ANSÖKAN OM EEG-TYPGODKÄNNANDE

2.1. Ansökan om EG-typgodkännande enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en fordonstyp med avseende på styrinrättningen skall lämnas in av tillverkaren.

2.2. En mall för informationsdokumentet visas i tillägg 1.

2.3. Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ansökan gäller skall överlämnas till de tekniska organ som ansvarar för godkännandeprovningarna.

3. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP

3.1. EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 och, i tillämpliga fall, artikel 4.4 i direktiv 70/156/EEG skall beviljas om tillämpliga krav är uppfyllda.

3.2. En mall för EG-typgodkännandeintyget visas i tillägg 2.

3.3. Varje godkänd fordonstyp skall tilldelas ett typgodkännandenummer i överensstämmelse med bilaga 7 i direktiv 70/156/EEG. En och samma medlemsstat får inte ge samma nummer till en annan fordonstyp.

4. KONSTRUKTIONSBESTÄMMELSER

4.1. Allmänna bestämmelser

Utrustningen för styrinrättningen skall säkerställa en enkel och säker manövrering av fordonet upp till den tekniskt avsedda högsta hastigheten eller, för släpvagnar, till den tekniskt tillåtna högsta hastigheten. Vid provning i enlighet med punkt 5 skall styrningen vara självupprättande. Motorfordon skall uppfylla kraven i punkt 5.2. och släpvagnar kraven i punkt 5.3. Fordon med hjälpstyrning skall dessutom uppfylla kraven i bilaga 3. Släpvagnar med hydrauliskt länksystem skall dessutom uppfylla kraven i bilaga 4.

4.1.1.1. Fordonet skall på ett rakt vägavsnitt kunna köras med den tekniskt avsedda högsta hastigheten utan att föraren behöver utföra större kurskorrigeringar och utan att det uppstår onormala vibrationer i styrsystemet.

4.1.1.2. Styranordningen och de styrda hjulen skall vara rörelsemässigt synkroniserade, dock inte om hjulen styrs med ASE.

4.1.1.3. Styranordningen och de styrda hjulen skall vara tidsmässigt synkroniserade, dock inte om hjulen styrs med ASE.

Utrustningen för styrinrättningen skall vara konstruerad, tillverkad och monterad på ett sådant sätt att den kan tåla de påkänningar som kan uppstå vid normal användning av fordonet eller fordonskombinationer. Ingen del av länksystemet får begränsa det maximala styrutslaget såvida länksystemet inte är särskilt konstruerat för detta ändamål

4.1.2.1. Om inte annat anges skall det vid tillämpningen av detta direktiv förutsättas att det inte samtidigt kan uppstå fler än ett fel på styrinrättningen, och två axlar på samma boggi skall anses utgöra en axel.

Vid motorstopp eller fel på någon del av styrinrättningen skall, med undantag för de delar som förtecknas i punkt 4.1.4, styrinrättningen ändå alltid uppfylla kraven i punkt 5.2.6 för motorfordon och kraven i punkt 5.3 för släpvagnar.

I detta direktiv skall de styrda hjulen, styranordningen och samtliga mekaniska delar i länksystemet inte anses vara tillförlitliga mot brott om de är tillräckligt dimensionerade, lätt åtkomliga för underhåll och har säkerhetsegenskaper som är minst lika goda som de som föreskrivs för andra vitala fordonsdelar (t.ex. bromssystemet). Om ett fel på en sådan del kan medföra att kontrollen över fordonet går förlorad skall den delen vara tillverkad av metall eller ett material med motsvarande egenskaper och den får inte utsättas för någon betydelsefull deformering när styrsystemet används på normalt sätt.

Fordonets förare skall på ett tydligt sätt uppmärksammas på alla fel i länksystem som inte är rent mekaniska. För motorfordon skall en ökning av den nödvändiga aktiveringskraften anses utgöra en varningssignal. För släpvagnar får en mekanisk indikator användas. Under förutsättning att den aktiveringskraft som anges i punkt 5.2.6 inte överskrids får den genomsnittliga styrutväxlingen förändras om ett fel inträffar.

Andra pneumatiska, elektriska, hydrauliska eller kombinerade länksystem än de som beskrivs i punkt 1.6.4.1 är förbjudna fram till dess att detta direktiv utökas med särskilda bestämmelser för sådana.

4.1.6.1. Detta förbud gäller inte för

utrustning för hjälpstyrning (ASE) med rent elektriskt eller rent hydrauliskt länksystem på fordon i kategori M och N.

utrustning för styrinrättning med rent hydrauliskt länksystem på fordon i kategori O.

4.2. Särskilda bestämmelser

4.2.1. Styranordning

Om styranordningen manövreras direkt av föraren

4.2.1.1.1. skall den vara lättmanövrerad.

4.2.1.1.2. skall dess rörelseriktning motsvara den önskade kursförändringen.

4.2.1.1.3. skall det, med undantag för hjälpstyrning, finnas ett kontinuerligt och monotont samband mellan styranordningen och styrutslaget.

4.2.2. Styrtransmission

4.2.2.1. Anordningar som är avsedda att justera styrgeometrin skall vara utformade på ett sådant sätt att de justerbara delarna efter justeringen är ordentligt fastgjorda till varandra med lämpliga låsanordningar.

4.2.2.2. Länksystem som kan kopplas ifrån för att passa olika fordonssammansättningar (t.ex. på förlängbara släp) skall vara försedda med låsanordningar som garanterar en säker omflyttning av delarna. Om låsanordningen är automatisk skall det finnas ett extra säkerhetslås som manövreras manuellt.

4.2.3. Styrda hjul

4.2.3.1. Bakhjulen får inte vara de enda styrda hjulen. Detta krav gäller inte påhängsvagnar.

4.2.3.2. Släpvagnar (dock inte påhängsvagnar) som har fler än en axel med styrda hjul och påhängsvagnar som har minst en axel med styrda hjul skall uppfylla villkoren i punkt 5.3 nedan. Släpvagnar med självspårande utrustning behöver dock inte genomgå det prov som föreskrivs i punkt 5.3 om förhållandet mellan axeltrycken på de icke styrda och de självspårande axlarna är 1,6 eller mer under alla belastningsförhållanden.

4.2.4. Energitillförsel

Samma energikälla får användas för styrinrättningen och bromsanordningen. Vid fel på energitillförseln, styrningen eller bromsarna skall dock följande krav vara uppfyllda:

4.2.4.1.1. Styrinrättningen skall uppfylla kraven i punkt 5.2.6.

4.2.4.1.2. Vid fel på energikällan får bromsverkan vid den första bromsansättningen inte vara mindre än den som anges i bilaga 2.

4.2.4.1.3. Vid fel på energitillförseln skall bromsverkan uppfylla kraven i bilaga 2.

4.2.4.1.4. Om mängden vätska i lagringsbehållaren sjunker till en nivå som kan kräva en ökning av aktiveringskraften på styr- eller bromsanordningen skall föraren uppmärksammas på detta med en ljus- eller ljudsignal. Varningen får kombineras med en anordning som varnar vid fel på bromsarna. Föraren skall på ett enkelt sätt kunna kontrollera att varningssignalen fungerar.

Om föraren varnas med en ljus- eller ljudsignal när vätskemängden i lagringsbehållaren sjunker till en nivå som kan kräva en ökning av aktiveringskraften får samma energikälla användas för styrinrättningen och andra system än de som används för bromsar. Föraren skall på ett enkelt sätt kunna kontrollera att varningssignalen fungerar.

Varningsanordningarna skall vara direkt och stadigvarande anslutna till strömkretsen. När motorn används på normalt sätt får larmanordningen endast avge signal vid fel i styrinrättningen och under den tid som krävs för att ladda energibehållaren(-behållarna) efter start av motorn.

5. PROVNINGSBESTÄMMELSER

5.1. Allmänna bestämmelser

5.1.1. Provet skall utföras på en plan yta som ger god friktion.

5.1.2. Under provet (proven) skall fordonet belastas till sin tekniskt tillåtna totalvikt och det tekniskt tillåtna axeltrycket på de(n) styrda axlarna (axeln). Om axlarna är försedda med hjälpstyrning (ASE) skall provet upprepas med fordonet belastat till sin tekniskt tillåtna totalvikt och den ASE-försedda axeln belastad med det tillåtna axeltrycket.

5.1.3. När provet påbörjas skall däcktrycket vara det som tillverkaren föreskriver för ett stillastående fordon som är belastat på det sätt som anges i punkt 5.1.2.

5.2. Bestämmelser för motorfordon

Fordonet skall, utan att det uppstår onormala vibrationer i styrinrättningen, kunna lämna en kurva med en radie på 50 meter utmed tangenten vid följande hastigheter:

fordon i kategori M1: 50 km/tim,

fordon i kategori M2, M3, N1, N2 och N3: 40 km/tim,

eller den högsta konstruktiva hastigheten om den är lägre.

Kraven i punkterna 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 5.2.1 skall vara uppfyllda även vid fel i styrinrättningen.

Om fordonet körs i en cirkel med halvt utslag på de styrda hjulen och en hastighet av minst 10 km/tim skall vändradien förbli konstant eller öka om styranordningen släpps.

Under mätningen av aktiveringskraften skall krafter som utövas kortare tid än 0,2 sekunder inte beaktas.

5.2.5. Mätning av aktiveringskraften på motorfordon med fungerande styrinrättning.

5.2.5.1. Vid en hastighet av 10 km/tim skall fordonet från rakt-framläge svängas in i en spiralformad bana. Aktiveringskraften skall mätas i styranordningens nominella radie tills styranordningens läge motsvarar den vändradie som i tabellen nedan anges för det aktuella fordonet med fungerande styrinrättning. En styrrörelse åt höger och en åt vänster skall utföras.

5.2.5.2. I tabellen nedan anges för varje fordonskategori den längsta reaktionstid och den största aktiveringskraft som medges när styrinrättningen fungerar.

5.2.6. Mätning av aktiveringskraften på motorfordon med defekt styrinrättning.

Det prov som föreskrivs i punkt 5.2.5 skall upprepas med styrinrättningen satt ur funktion. Aktiveringskraften skall mätas tills styranordningens läge motsvarar den vändradie som i tabellen nedan anges för det aktuella fordonet med defekt styrinrättning.

I tabellen nedan anges för varje fordonskategori den längsta reaktionstid och den största aktiveringskraft som medges när styrinrättningen är defekt.

Krav på aktiveringskraften Fordonskategori Fungerande styrinrättning Defekt styrinrättning Högsta aktiveringskraft (daN) Tid (s) Vändradie (m) Högsta aktiveringskraft (daN) Tid (s) Vändradie (m) M1 15 4 12 30 4 20 M2 15 4 12 30 4 20 M3 20 4 12 45 6 20 N1 20 4 12 30 4 20 N2 25 4 12 40 4 20 N3 20 4 12 45 6 20

5.3. Bestämmelser för släpvagnar

5.3.1. Släpvagnen skall rulla utan större kursavvikelse eller onormala vibrationer i styrinrättningen när det dragande fordonet färdas rakt fram på en plan, horisontell väg med en hastighet av 80 km/tim eller med den tekniskt högsta tillåtna hastighet som uppges av tillverkaren om denna hastighet är mindre än 80 km/tim.

5.3.2. När det dragande fordonet och släpvagnen, med en hastighet av 5 km/tim, körs i en konstant sväng som innebär att det dragande fordonets främre utvändiga hörn följer en cirkel med radien 25 meter i enlighet med punkt 1.4.6 skall den cirkel som släpvagnens bakersta yttre hörn följer mätas. Manövern skall upprepas under samma förhållanden vid en hastighet av 25 km/tim 1 km/tim. Vid hastigheten 25 km/tim 1 km/tim får släpvagnens bakersta yttre hörn inte någon gång befinna sig mer än 0,7 meter utanför den cirkel som uppmättes vid en konstant hastighet av 5 km/tim.

5.3.3. Ingen del av släpvagnen får befinna sig mer än 0,5 meter utanför tangenten till en cirkel med en radie på 25 meter när dragfordonet, med en hastighet av 25 km/tim, utmed tangenten lämnar den cirkelbana som beskrivs i punkt 5.3.2. Detta krav skall vara uppfyllt från den punkt där tangenten möter cirkeln till en punkt som ligger 40 meter utmed tangenten. Efter den punkten skall släpvagnen uppfylla kraven i punkt 5.3.1.

5.3.4. De prov som beskrivs i punkterna 5.3.2 och 5.3.3 skall utföras med en styrrörelse åt vänster och en åt höger.

6. TYPÄNDRINGAR OCH ÄNDRINGAR AV GODKÄNNANDEN

6.1. Vid ändring av en typ som godkänts enligt detta direktiv skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG gälla.

7. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

7.1. Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse skall vidtas enligt de bestämmelser som anges i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

BILAGA 2

BILAGA 2

Vid fel i energikällan skall färdbromsen vid den första bromsansättningen uppnå minst de värden som anges i tabellen nedan.

Kategori Hastighet (km/tim) m/s2 Bromskraft (daN) M1 80 5,8 50 M2 och M3 60 5,0 70 N1 80 5,0 70 N2 och N3 60 5,0 70

Vid fel i styrinrättningen eller energitillförseln skall det efter åtta fulla ansättningar av färdbromsen vara möjligt att vid den nionde ansättningen erhålla minst den bromsverkan som i tabellen nedan anges för reservbromssystemet (nödbromssystemet).

Om reservbromsning med lagrad energi aktiveras med ett separat manöverorgan skall det efter åtta fulla ansättningar av färdbromsen fortfarande vara möjligt att vid den nionde ansättningen av bromsen erhålla den återstående bromsverkan (se tabellen nedan).

Bromsverkan för reservbromsverkan och återstående bromsverkan Kategori Hastighet (km/tim) Reservbromsverkan (m/s2) Återstående bromsverkan (m/s2) M1 80 2,9 1,7 M2 60 2,5 1,5 M3 60 2,5 1,5 N1 70 2,2 1,3 N2 50 2,2 1,3 N3 40 2,2 1,3

De prov som avses i 1 och 2 skall utföras med lastat eller olastat fordon, varvid det alternativ skall väljas som det tekniska provningsorgan som svarar för provningarna har angett som minst gynnsamt.

BILAGA 3

1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I denna bilaga finns inga krav på att fordon skall utrustas med ASE. Om fordon däremot är utrustade med sådan anordning skall de uppfylla bestämmelserna i denna bilaga.

2. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

2.1. Länksystem

2.1.1. Mekaniska länksystem

Punkt 4.1.4 i bilaga 1 till detta direktiv är tillämplig.

2.1.2. Hydrauliska länksystem

Hydrauliska länksystem måste ha ett skydd som förhindrar att det tillåtna arbetstrycket T överskrids.

2.1.3. Elektriska länksystem

Elektriska länksystem skall vara skyddade mot för stor energitillförsel.

2.1.4. Kombinerade länksystem

Kombinerade länksystem (mekaniska, hydrauliska och elektriska) skall uppfylla kraven i punkterna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 ovan.

2.2. Provkrav angående fel

Om någon del av ASE upphör att fungera eller fungerar otillfredsställande (gäller inte delar som enligt punkt 4.1.4 i bilaga 1 till detta direktiv inte anses kunna haverera) får detta inte medföra en plötslig betydelsefull förändring av fordonets uppträdande, och kraven i punkt 5.2.1 till 5.2.4 samt 5.2.6 i bilaga 1 till detta direktiv skall ändå vara uppfyllda. Det skall dessutom vara möjligt att manövrera fordonet utan onormala kurskorrigeringar. Detta skall kontrolleras med följande provningar:

2.2.1.1. Cirkelprov

Fordonet skall köras i en cirkel med en radie R (m) och en hastighet V (km/tim) motsvarande dess kategori och de värden som anges i tabellen nedan: Fordonskategori R V M1, N1 100 80 M2, N2 50 50 M3, N3 50 45

Felet skall framkallas när provhastigheten har uppnåtts. Provet skall omfatta medurs och moturs körning.

2.2.1.2. Prov under övergångsperioden

Fram till dess att enhetliga provningsförfaranden har fastställts skall fordonstillverkarna förse det tekniska organet med uppgifter om sina provningsförfaranden och resultaten i fråga om fordonets uppträdande vid fel.

2.3. Varningssignaler vid fel

Med undantag för sådana delar av ASE där ingen risk för fel föreligger enligt punkt 4.1.4 i bilaga 1 till detta direktiv skall föraren tydligt uppmärksammas på följande typer av fel i ASE:

2.3.1.1. Totalt avbrott i den elektriska eller hydrauliska överföringen till ASE.

2.3.1.2. Fel på energitillförseln till ASE.

2.3.1.3. Ett brott på det elektriska länksystemets externa kablar, om sådant finns.

2.4. Elektromagnetisk störning

2.4.1. ASE:s funktion får inte påverkas ogynnsamt av elektromagnetiska fält. Fram till dess att enhetliga provningsförfaranden har fastställts skall fordonstillverkarna förse de tekniska organen med uppgifter om sina provningsförfaranden och resultat.

BILAGA 4

Om fordon är utrustade med rent hydrauliskt länksystem skall de uppfylla bestämmelserna i denna bilaga.

2. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

2.1. Hydraulikledningar och -slangar

2.1.1. Ledningarna i rent hydrauliska länksystem skall tåla ett tryck som är fyra gånger större än det högsta normala arbetstryck (T) som uppges av tillverkaren. Slangar skall uppfylla följande ISO-standarder: 1402 (1984), 6605 (1986) och 7751 (1983).

2.2. System beroende av energitillförsel

2.2.1. Energitillförseln skall vara skyddad från övertryck med en tryckbegränsningsventil som utlöser vid trycket T.

2.3. Skydd av länksystemet

2.3.1. Länksystemet skall vara skyddat från övertryck med en tryckbegränsningsventil som utlöser vid ett tryck av 1,5 till 2,2 T.

2.4. Släpvagnens färdriktning i förhållande till dragfordonet

2.4.1. Släpvagnen skall färdas i linje med dragfordonet när detta kör rakt fram.

2.4.2. För att kunna uppfylla kraven i punkt 2.4.1 ovan skall släpvagnen vara försedd med en anordning för automatisk eller manuell korrigering av färdriktningen i förhållande till dragfordonet.

2.5. Styrbarhet vid fel i länksystemet

2.5.1. Fordon med rent hydrauliska länksystem skall bibehålla styrbarheten vid fel i länksystemet. Fordonen skall provas i sådant skick och uppfylla kraven i punkt 5.3 i bilaga 1 till detta direktiv. Särskilt provningarna vid 5 och 25 km/tim som anges i punkt 5.3.2 skall således utföras först med funktionsdugligt och därefter med felaktigt länksystem.

2.6. Elektromagnetisk störning

2.6.1. Styrinrättningens funktion får inte påverkas ogynnsamt av elektromagnetiska fält. Fram till dess att enhetliga provningsförfaranden har överenskommits skall fordonstillverkarna förse de tekniska organen med uppgifter om sina provningsförfaranden och resultat.

BILAGA 6

MALL

(största format: A4 (210 × 297 mm))

1 De krav som fastställs i bilaga 2 får även kontrolleras under godkännandeprovningar enligt direktiv 71/320/EEG.

2 De krav som fastställs i bilaga 2 får även kontrolleras under godkännandeprovningar enligt direktiv 71/320/EEG.

3 Eller fullt utslag om värdet inte kan nås.

4 50 för lastbilar med två eller flera styrda axlar, självspårande utrustning oräknad.

8 Om provbanans utformning omöjliggör en uppmätning av radierna kan proven utföras på banor med andra radier (högsta tillåtna avvikelse 25 %) förutsatt att hastigheten varieras för att uppnå den transversala accelerationen som härrör från den radie och hastighet som anges i tabellen för den berörda fordonskategorin.

9 Om ASE är i en mekaniskt låst position vid denna specificerade hastighet ändras provhastigheten till att motsvara en hösta hastighet där systemet fungerar. Den högsta hastigheten är den hastighet då ASE blir låst, minus 5 km/tim.

10 Om fordonets dimensionella karaktär kan medföra risk att fordonet välter skall tillverkaren förse det tekniska organet med simulerade uppgifter om uppförandet som visar en lägre högsta hastighet för att utföra provningen. Det tekniska organet skall då välja denna provhastighet.