lagen.nu
(EEG) nr 1107/70

Stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar

Titel
Rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar
CELEX
31970R1107
Datum
1970-06-04
Konsoliderad t.o.m.
2009-12-03
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2009-12-02.

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 130 , 15/06/1970 s. 0001 - 0003 Finsk specialutgåva Område 7 Volym 1 s. 0097 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0309 Svensk specialutgåva Område 7 Volym 1 s. 0097 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0360 "Grekisk specialutgåva " Område 07 Volym 1 s. 0135 Spansk specialutgåva: Område 08 Volym 1 s. 0164 Portugisisk specialutgåva: Område 08 Volym 1 s. 0164

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 75, 77 och 94 i detta,

med beaktande av rådets beslut av den 13 maj 1965 ()om harmonisering av vissa föreskrifter om konkurrens inom transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, särskilt artikel 9 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 1473/75 · förordning (EEG) nr 1658/82 · förordning (EEG) nr 1100/89 · förordning (EEG) nr 1107/70 · förordning (EG) nr 2255/96 · förordning (EG) nr 543/97 · förordning (EG) nr 1370/2007.

Det är ett väsentligt mål för den gemensamma transportpolitiken att avskaffa olikheter som kan snedvrida konkurrensvillkoren på transportmarknaden.

I detta syfte finns det anledning att fastställa vissa regler för stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar i den utsträckning stödet särskilt gäller verksamheten inom denna sektor.

Artikel 77 föreskriver att stöd är förenligt med fördraget, om stödet behövs för samordning av transporter eller om det utgör ersättning för fullgörande av skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt.

Rådets förordningar (EEG) nr 1192/69 och (EEG) nr 1191/69 () av den 26 juni 1969 föreskriver gemensamma regler och förfaranden för utbetalning av ersättning till följd av införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning respektive ersättning för kostnader till följd av allmän trafikplikt i fråga om transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar.

Det är därför nödvändigt att ange i vilka fall och under vilka förutsättningar medlemsstaterna får vidta samordningsåtgärder eller ålägga skyldigheter avseende allmän trafikplikt som enligt artikel 77 i fördraget medför rätt till stöd, som inte omfattas av ovannämnda förordningar.

Enligt artikel 8 i rådets beslut av den 13 maj 1965 skall betalningar från stater och myndigheter till järnvägsföretag ske i enlighet med gemenskapsföreskrifter; betalningar, som gjorts på grund av att den i artikel 8 nämnda harmoniseringen ännu inte har genomförts, bör vara undantagna från de bestämmelser i denna förordning som begränsar medlemsstaternas behörighet att vidta samordningsåtgärder eller att ålägga skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt vilka medför rätt till stöd enligt artikel 77 i fördraget.

Med hänsyn till att dessa betalningar är av särskilt slag, torde det i enlighet med artikel 94 i fördraget vara lämpligt att fastställa ett särskilt förfarande för rapportering till kommissionen om sådana betalningar.

Vissa föreskrifter i denna förordning bör inte tillämpas på en medlemsstats åtgärder för att införa ett system för stöd som kommissionen redan har uttalat sig om i enlighet med artiklarna 77, 92 och 93 i fördraget.

För att bistå kommissionen vid dess granskning av stödåtgärder till transportverksamhet bör en rådgivande kommitté, bestående av experter utsedda av medlemsstaterna, knytas till kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 75, 77 och 94 i detta,

med beaktande av rådets beslut av den 13 maj 1965om harmonisering av vissa föreskrifter om konkurrens inom transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, särskilt artikel 9 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Det är ett väsentligt mål för den gemensamma transportpolitiken att avskaffa olikheter som kan snedvrida konkurrensvillkoren på transportmarknaden.

I detta syfte finns det anledning att fastställa vissa regler för stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar i den utsträckning stödet särskilt gäller verksamheten inom denna sektor.

Artikel 77 föreskriver att stöd är förenligt med fördraget, om stödet behövs för samordning av transporter eller om det utgör ersättning för fullgörande av skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt.

Rådets förordningar (EEG) nr 1192/69 och (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 föreskriver gemensamma regler och förfaranden för utbetalning av ersättning till följd av införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning respektive ersättning för kostnader till följd av allmän trafikplikt i fråga om transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar.

Det är därför nödvändigt att ange i vilka fall och under vilka förutsättningar medlemsstaterna får vidta samordningsåtgärder eller ålägga skyldigheter avseende allmän trafikplikt som enligt artikel 77 i fördraget medför rätt till stöd, som inte omfattas av ovannämnda förordningar.

Enligt artikel 8 i rådets beslut av den 13 maj 1965 skall betalningar från stater och myndigheter till järnvägsföretag ske i enlighet med gemenskapsföreskrifter; betalningar, som gjorts på grund av att den i artikel 8 nämnda harmoniseringen ännu inte har genomförts, bör vara undantagna från de bestämmelser i denna förordning som begränsar medlemsstaternas behörighet att vidta samordningsåtgärder eller att ålägga skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt vilka medför rätt till stöd enligt artikel 77 i fördraget.

Med hänsyn till att dessa betalningar är av särskilt slag, torde det i enlighet med artikel 94 i fördraget vara lämpligt att fastställa ett särskilt förfarande för rapportering till kommissionen om sådana betalningar.

Vissa föreskrifter i denna förordning bör inte tillämpas på en medlemsstats åtgärder för att införa ett system för stöd som kommissionen redan har uttalat sig om i enlighet med artiklarna 77, 92 och 93 i fördraget.

För att bistå kommissionen vid dess granskning av stödåtgärder till transportverksamhet bör en rådgivande kommitté, bestående av experter utsedda av medlemsstaterna, knytas till kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007.

Denna förordning gäller stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, i den utsträckning stödet särskilt avser verksamheten inom denna sektor.

Artikel2

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007.

Artiklarna 92-94 i fördraget skall tillämpas på stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar.

Artikel3

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007, förordning (EEG) nr 1107/70, förordning (EG) nr 543/97 och förordning (EG) nr 2255/96.

Med beaktande av föreskrifterna i rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning och i rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar skall medlemsstaterna varken vidta sådana samordningsåtgärder eller ålägga sådana skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt som medför rätt till stöd enligt artikel 77 i fördraget, utom i följande fall och under följande omständigheter:

1. I fråga om samordning av transporter Vartannat år skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om resultatet av genomförandet av dessa åtgärder, särskilt med uppgifter om hur stödet har fördelats, dess belopp och effekt på transport på inre vattenvägar. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen de uppgifter som är nödvändiga för att denna rapport skall kunna utarbetas. Senast den 31 juli 1999 skall rådet, på förslag från kommissionen och enligt villkoren i fördraget, besluta om vilket system som skall tillämpas senare eller, i förekommande fall, om sätten att upphäva systemet.

a) när stöd till järnvägsföretag, som inte omfattas av förordningen (EEG) nr 1192/69, är avsett som ersättning för extra kostnader som dessa företag har till skillnad från andra transportföretag och som hänför sig till en av de i den förordningen förtecknade huvudtitlarna,

b) — tills gemensamma regler för fördelning av infrastrukturkostnader trätt i kraft —, när stöd beviljas företag som måste bära kostnader för den infrastruktur som de använder, medan andra företag inte drabbas av liknande kostnader. Då värdet av sådant stöd beräknas, skall hänsyn tas till de infrastrukturkostnader som konkurrerande transportmedel inte behöver bära.

c) när ändamålet med stödet är att främja antingen Sådant stöd skall enbart avse forsknings- och utvecklingsstadiet och får inte omfatta kommersiellt utnyttjande av sådana transportsystem och sådan transportteknik.

forskning om transportsystem och transportteknik som är samhällsekonomiskt billigast, eller

utveckling av transportsystem och transportteknik som är samhällsekonomiskt billigast.

d) — tills gemenskapsregler om tillträde till transportmarknaden trätt i kraft —, när stöd i undantagsfall tillfälligt beviljas som ett led i en omstrukturering för att avskaffa överskottskapacitet, som skapar allvarliga strukturproblem, och för att bidra till att effektivare tillgodose transportmarknadens behov.

e) när stöd beviljas som en tillfällig åtgärd och i avsikt att underlätta utvecklingen av kombinerade transporter, gäller till och med den 31 december 1997 att sådant stöd skall avse Vartannat år skall kommissionen till rådet överlämna en lägesrapport om tillämpningen av ovannämnda åtgärder och särskilt uppgifter om bl.a. hur stödet används, storleken på stödet och dess betydelse för kombinerade transporter. Medlemsstaterna skall förse kommissionen med de uppgifter som behövs för sammanställning av lägesrapporten. Senast den 31 december 1997 skall rådet på kommissionens förslag och i enlighet med villkoren i fördraget besluta vilken stödordning som skall tillämpas därefter eller, om nödvändigt, villkoren för avveckling av stödet.

investeringar i infrastruktur, eller

stationära och rörliga anläggningar som krävs för omlastning, eller

investeringar i transportutrustning som är särskilt utformad med hänsyn till kombinerad transport och används enbart för kombinerad transport, eller

driftskostnader för kombinerade transporter som passerar genom Österrike, Schweiz eller genom staterna i forna Jugoslavien.

f) till och med den 31 december 1999, då stödet beviljas tillfälligt och i syfte att underlätta utvecklingen av transporter på inre vattenvägar, skall detta stöd gälla Det beviljade stödet får inte överstiga 50 % av det totala investeringsbeloppet. Syftet med stödet är att nytt eller utökat tonnage för transport på inre vattenvägar skall utvecklas. Mottagarna skall följa de villkor som gäller i den berörda medlemsstaten och är ansvariga för att investeringen verkligen genomförs.

investeringar i infrastruktur för terminaler på inre vattenvägar, eller

investeringar i fast och rörlig utrustning som är nödvändig för lastning och lossning till och från vattenvägar.

2. I fråga om ersättning för fullgörande av sådana skyldigheter som ingår i begreppet allmän trafikplikt: — tills gemenskapsregler härom trätt i kraft —, när ersättning betalas till företag som bedriver transporter på järnväg och inre vattenvägar för allmän trafikplikt som ålagts dem av staten eller myndigheter och som omfattar antingen

sådana skyldigheter att följa taxebestämmelser som inte omfattas av artikel 2.5 i förordningen (EEG) nr 1191/69, eller

transportföretag eller verksamheter som inte omfattas av den förordningen.

3. Med beaktande av föreskrifterna i artikel 75.3 i fördraget får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet besluta om ändring av förteckningen i punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel4

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007, förordning (EG) nr 543/97 och förordning (EEG) nr 1473/75.

1. Intill utgången av den tid som för att uppnå ekonomisk jämvikt fastställts med stöd av artikel 15.1 i rådets beslut nr 75/327/EEG av den 20 maj 1975 om förbättring av järnvägsföretagens situation och om harmonisering av reglerna för de ekonomiska förhållandena mellan sådana företag och stater samt utan att det påverkar tillämpningen av föreskrifterna i förordningarna (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1192/69, skall artikel 3 inte tillämpas på vare sig ekonomiskt bistånd som lämnats järnvägsföretag inom ramen för företagens affärsplaner i enlighet med artikel 5.1 i nämnda beslut eller på underskottssubventionerna som beviljats dem med stöd av artikel 13 i beslutet.

2. I avsaknad av andra gemenskapsföreskrifter om harmonisering av reglerna för de ekonomiska förhållandena mellan stater och järnvägsföretag än de som avses i artikel 1 i beslut nr 75/327/EEG och utan att det påverkar tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1192/69, skall artikel 3 inte tillämpas på betalningar som stater och myndigheter gjort till dessa företag på grund av att harmonisering inte har genomförts.

Artikel5

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007 och förordning (EG) nr 543/97.

1. När medlemsstaterna i enlighet med artikel 93.3 i fördraget underrättar kommissionen om planer att bevilja eller ändra stöd, skall de till kommissionen lämna den information som behövs för att visa att sådant stöd är i överensstämmelse med denna förordning.

2. Stöd enligt artikel 3.1 e undantas från det förfarande som föreskrivs i artikel 93.3 i fördraget; preliminära uppgifter om sådant stöd skall vid varje års början lämnas till kommissionen, och redovisning skall ske vid budgetårets utgång.

Artikel6

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007.

En rådgivande kommitté till kommissionen skall tillsättas; den skall bistå kommissionen vid dess granskning av stödåtgärder till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar. Kommitténs ordförande skall vara en representant för kommissionen och den skall bestå av representanter utsedda av varje medlemsstat. Kallelse till kommitténs sammanträden med angivande av dagordning skall ske senast tio dagar i förväg. I brådskande fall får denna tid minskas. För kommitténs arbete gäller artikel 83 i fördraget.

Kommittén får granska och avge yttrande om alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning och om alla andra föreskrifter om stöd till transportsektorn.

Kommittén skall hållas underrättad om arten och storleken av stöd till transportföretag och i övrigt om alla väsentliga uppgifter om sådant stöd, så snart anmälan om stödet gjorts till kommissionen i enlighet med denna förordning.

Artikel7

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007.

Artikel 3 skall inte tillämpas på en medlemsstats beslut om åtgärder för att genomföra ett stödsystem som kommissionen redan har uttalat sig om i enlighet med artiklarna 77, 92 och 93 i fördraget.

Artikel8

Ändrad genom förordning (EG) nr 1370/2007.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971.

1 EGT nr 88, 24.5.1965, s. 1500/65.

2 EGT nr 103, 2.6.1967, s. 2050/67.

3 EGT nr 178, 2.8.1967, s. 18.

4 EGT nr 156, 28.6.1969, s. 1.

5 EGT nr L 152, 12.6.1975, s. 3.