Rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (77/388/EEG)

Avis juridique important

Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 145 , 13/06/1977 s. 0001 - 0040 Finsk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0028 "Grekisk specialutgåva " Område 09 Volym 1 s. 0049 Svensk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0028 Spansk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0054 Portugisisk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0054

RÅDETS SJÄTTE DIREKTIV av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (77/388/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, och särskilt artiklarna 99 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (),

och med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 1980/368/EU · direktiv 1984/386/EU · direktiv 1989/465/EU · direktiv 1991/680/EU · direktiv 92/77/ · direktiv 92/111/ · direktiv 94/4 · direktiv 1994/5/EU · direktiv 94/76/ · direktiv 95/7/ · direktiv 96/42/ · direktiv 96/95/ · förordning (EG) nr 1103/97 · direktiv 98/80/ · direktiv 1999/49/ · direktiv 1999/59/ · direktiv 1999/85/ · direktiv 2000/17/ · direktiv 2000/65/ · direktiv 2001/4/ · direktiv 2001/115/ · direktiv 2002/38/ · direktiv 2002/93/ · direktiv 2003/92/ · direktiv 2004/7/ · direktiv 2004/15/ · direktiv 2004/66/ · direktiv 2005/92/ · direktiv 2006/18/ · direktiv 2006/112/.

Alla medlemsstater har infört ett mervärdeskattesystem i enlighet med första och andra rådsdirektiven av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter ().

Beslutet av den 21 april 1970 om att byta ut de ekonomiska bidragen från medlemsstaterna mot gemenskapernas egna medel () föreskriver att gemenskapernas budget skall, oberoende av övriga intäkter, finansieras helt med gemenskapernas egna medel. Dessa medel skall omfatta intäkter från mervärdeskatt som erhålls genom tillämpning av en gemensam skattesats baserad på en beräkningsgrund som bestäms på ett enhetligt sätt enligt gemenskapens regler.

Ytterligare framsteg bör göras när det gäller att verksamt avlägsna restriktioner för rörligheten av personer, varor, tjänster och kapital och integrationen av de nationella ekonomierna.

Hänsyn bör tas till målsättningen att avskaffa skatt på införsel liksom återbäring vid utförsel i handeln medlemsstaterna emellan. För att en gemensam marknad som tillåter sund konkurrens och som liknar en verklig inre marknad till slut skall kunna uppnås bör det gemensamma systemet för omsättningsskatter inte göra åtskillnad beroende på ursprung av varor och tjänster.

För att förstärka skattens icke-diskriminerande karaktär måste termen "skattskyldig person" klarläggas för att göra det möjligt för medlemsstaterna att utvidga den till att omfatta personer som tillfälligt genomför vissa tran- saktioner.

Termen "skattepliktig transaktion" har lett till svårigheter, särskilt vad beträffar sådana transaktioner som likställs med skattepliktiga transaktioner.

Dessa begrepp måste klarläggas.

Fastställandet av platsen för skattepliktiga transaktioner har gett upphov till kompetenskonflikter mellan medlemsstaterna, särskilt vad beträffar leverans av varor för sammansättning och tillhandahållande av tjänster. Även om platsen för tillhandahållande av tjänster i princip bör definieras som den plats där den person som tillhandahåller tjänsterna har sitt huvudsakliga driftsställe, bör den ändå definieras såsom liggande i mottagarens land, särskilt vid vissa tjänster som tillhandahålls mellan skattskyldiga personer då kostnaden för tjänsterna ingår i varornas pris.

Begreppen skattskyldighetens inträde och skatteuttag måste harmoniseras, om införandet och eventuella senare ändringar av gemenskapens skattesats skall kunna träda i kraft samtidigt i alla medlemsstater.

Beskattningsunderlaget måste harmoniseras, så att tillämpningen av gemenskapens skattesats på skattepliktiga transaktioner leder till jämförbara resultat i alla medlemsstater.

De skattesatser som tillämpas av medlemsstaterna måste vara sådana att de medger normalt avdrag av den skatt som uttagits i tidigare omsättningsled.

En gemensam förteckning över undantag bör upprättas så att gemenskapernas egna medel kan uppbäras på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater.

Avdragsreglerna bör harmoniseras till den del de påverkar de faktiska belopp som uppbärs. Den avdragsgilla andelen bör beräknas på liknande sätt i alla medlemsstater.

Det bör anges vilka personer som är skattskyldiga, särskilt vad beträffar tjänster som tillhandahålls av en person som är etablerad i ett annat land.

Skattebetalarnas skyldigheter måste i möjligaste mån harmoniseras för att säkerställa att uppbörden sker på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Särskilt bör skattebetalarna återkommande deklarera det sammanlagda beloppet av såväl ingående som utgående transaktioner, då detta synes nödvändigt för att fastställa och kontrollera beräkningsgrunden för de egna medlen.

De olika nu gällande systemen bör harmoniseras. Medlemsstaterna bör icke desto mindre ha möjlighet att behålla sina särskilda regler för småföretag, i enlighet med gemensamma bestämmelser, och med sikte på närmare harmonisering. Medlemsstaterna bör ha frihet att tillämpa särskilda regler som innebär att jordbrukare som inte omfattas av de vanliga reglerna tillgodoräknas ett schablonbelopp för ingående skatt. De grundläggande principerna för dessa regler bör fastställas och ett gemensamt förfarande införas för att beräkna det mervärde som dessa jordbrukare bidrar med när det gäller uppbörd av egna medel.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv bör säkerställas. För detta ändamål bör ett gemensamt samrådsförfarande skapas. Inrättandet av en mervärdeskattekommitté skulle göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta intimt.

Medlemsstaterna bör, inom vissa begränsningar och på vissa villkor, kunna vidta eller vidmakthålla särskilda åtgärder som avviker från detta direktiv för att förenkla beskattningen eller för att undvika bedrägeri eller undandragande av skatt.

Det kan te sig lämpligt att bemyndiga medlemsstaterna att träffa avtal med icke-medlemsstater eller internationella organisationer som innehåller undantag från detta direktiv.

En övergångsperiod är av avgörande betydelse för att medge att nationell lagstiftning på angivna områden gradvis anpassas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, och särskilt artiklarna 99 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

Alla medlemsstater har infört ett mervärdeskattesystem i enlighet med första och andra rådsdirektiven av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter.

Beslutet av den 21 april 1970 om att byta ut de ekonomiska bidragen från medlemsstaterna mot gemenskapernas egna medel föreskriver att gemenskapernas budget skall, oberoende av övriga intäkter, finansieras helt med gemenskapernas egna medel. Dessa medel skall omfatta intäkter från mervärdeskatt som erhålls genom tillämpning av en gemensam skattesats baserad på en beräkningsgrund som bestäms på ett enhetligt sätt enligt gemenskapens regler.

Ytterligare framsteg bör göras när det gäller att verksamt avlägsna restriktioner för rörligheten av personer, varor, tjänster och kapital och integrationen av de nationella ekonomierna.

Hänsyn bör tas till målsättningen att avskaffa skatt på införsel liksom återbäring vid utförsel i handeln medlemsstaterna emellan. För att en gemensam marknad som tillåter sund konkurrens och som liknar en verklig inre marknad till slut skall kunna uppnås bör det gemensamma systemet för omsättningsskatter inte göra åtskillnad beroende på ursprung av varor och tjänster.

För att förstärka skattens icke-diskriminerande karaktär måste termen ”skattskyldig person” klarläggas för att göra det möjligt för medlemsstaterna att utvidga den till att omfatta personer som tillfälligt genomför vissa transaktioner.

Termen ”skattepliktig transaktion” har lett till svårigheter, särskilt vad beträffar sådana transaktioner som likställs med skattepliktiga transaktioner.

Dessa begrepp måste klarläggas.

Fastställandet av platsen för skattepliktiga transaktioner har gett upphov till kompetenskonflikter mellan medlemsstaterna, särskilt vad beträffar leverans av varor för sammansättning och tillhandahållande av tjänster. Även om platsen för tillhandahållande av tjänster i princip bör definieras som den plats där den person som tillhandahåller tjänsterna har sitt huvudsakliga driftsställe, bör den ändå definieras såsom liggande i mottagarens land, särskilt vid vissa tjänster som tillhandahålls mellan skattskyldiga personer då kostnaden för tjänsterna ingår i varornas pris.

Begreppen skattskyldighetens inträde och skatteuttag måste harmoniseras, om införandet och eventuella senare ändringar av gemenskapens skattesats skall kunna träda i kraft samtidigt i alla medlemsstater.

Beskattningsunderlaget måste harmoniseras, så att tillämpningen av gemenskapens skattesats på skattepliktiga transaktioner leder till jämförbara resultat i alla medlemsstater.

De skattesatser som tillämpas av medlemsstaterna måste vara sådana att de medger normalt avdrag av den skatt som uttagits i tidigare omsättningsled.

En gemensam förteckning över undantag bör upprättas så att gemenskapernas egna medel kan uppbäras på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater.

Avdragsreglerna bör harmoniseras till den del de påverkar de faktiska belopp som uppbärs. Den avdragsgilla andelen bör beräknas på liknande sätt i alla medlemsstater.

Det bör anges vilka personer som är skattskyldiga, särskilt vad beträffar tjänster som tillhandahålls av en person som är etablerad i ett annat land.

Skattebetalarnas skyldigheter måste i möjligaste mån harmoniseras för att säkerställa att uppbörden sker på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Särskilt bör skattebetalarna återkommande deklarera det sammanlagda beloppet av såväl ingående som utgående transaktioner, då detta synes nödvändigt för att fastställa och kontrollera beräkningsgrunden för de egna medlen.

De olika nu gällande systemen bör harmoniseras. Medlemsstaterna bör icke desto mindre ha möjlighet att behålla sina särskilda regler för småföretag, i enlighet med gemensamma bestämmelser, och med sikte på närmare harmonisering. Medlemsstaterna bör ha frihet att tillämpa särskilda regler som innebär att jordbrukare som inte omfattas av de vanliga reglerna tillgodoräknas ett schablonbelopp för ingående skatt. De grundläggande principerna för dessa regler bör fastställas och ett gemensamt förfarande införas för att beräkna det mervärde som dessa jordbrukare bidrar med när det gäller uppbörd av egna medel.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv bör säkerställas. För detta ändamål bör ett gemensamt samrådsförfarande skapas. Inrättandet av en mervärdeskattekommitté skulle göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta intimt.

Medlemsstaterna bör, inom vissa begränsningar och på vissa villkor, kunna vidta eller vidmakthålla särskilda åtgärder som avviker från detta direktiv för att förenkla beskattningen eller för att undvika bedrägeri eller undandragande av skatt.

Det kan te sig lämpligt att bemyndiga medlemsstaterna att träffa avtal med icke-medlemsstater eller internationella organisationer som innehåller undantag från detta direktiv.

En övergångsperiod är av avgörande betydelse för att medge att nationell lagstiftning på angivna områden gradvis anpassas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Inledande bestämmelser

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Medlemsstaterna skall ändra sina nuvarande mervärdesskattesystem i enlighet med följande artiklar.

De skall införa nödvändiga lagar och andra författningar så att de förändrade systemen kan träda i kraft så fort som möjligt och senast den 1 januari 1978.

Avdelning II Räckvidd

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Mervärdesskatt skall betalas för

1. leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag inom landets territorium av en skattskyldig person i denna egenskap,

2. införsel av varor.

Avdelning III Territoriell tillämpning

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 92/111/.

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

en medlemsstats territorium: landets territorium såsom det definieras med avseende på varje medlemsstat i punkterna 2 och 3.

gemenskapen och gemenskapens territorium: medlemsstaternas territorium såsom detta definieras med avseende på varje medlemsstat i punkterna 2 och 3.

tredje territorium och tredje land: varje annat territorium än de som i punkterna 2 och 3 definieras som någon medlemsstats territorium.

2. I detta direktiv avses med ”landets territorium” det område där Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen tillämpas, såsom det definieras med avseende på varje medlemsstat i artikel 227.

3. Följande enskilda medlemsstaters territorier skall inte inräknas i landets territorium:

Förbundsrepubliken Tyskland:

ön Helgoland,

territoriet Büsingen.

Spanien:

Ceuta,

Melilla,

Italien:

Livigno,

Campione d'Italia,

de italienska delarna av Luganosjön.

Följande enskilda medlemsstaters territorier skall likaså undantas från landets territorium:

Spanien: Kanarieöarna,

Frankrike: de utomeuropeiska departementen,

Grekland: Άγιο Όρος.

4. Med avvikelse från punkt 1 skall Monaco och Isle of Man, med hänsyn till de konventioner och de avtal som de har ingått med Frankrike respektive Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland vid tillämpningen av detta direktiv inte behandlas som tredje territorium.

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att transaktioner med ursprung i eller avsedda för

Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike,

Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

5. Om kommissionen finner att de bestämmelser som fastställs i punkterna 3 och 4 inte längre har något berättigande, särskilt i fråga om sund konkurrens eller egna medel, skall den framlägga lämpliga förslag inför rådet.

Avdelning IV Skattskyldiga personer

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Med ”skattskyldig person” avses varje person som självständigt någonstans bedriver någon form av ekonomisk verksamhet som anges i punkt 2, oberoende av syfte eller resultat.

2. De former av ekonomisk verksamhet som avses i punkt 1 skall omfatta alla verksamheter av producenter, återförsäljare och personer som tillhandahåller tjänster, däribland gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamhet inom fria yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav skall likaså betraktas som ekonomisk verksamhet.

3. Medlemsstaterna kan även anse såsom skattskyldig var och en som tillfälligtvis utför en transaktion som avser sådana verksamheter som avses i punkt 2 och särskilt någon av följande:

a) Tillhandahållande före första inflyttning av byggnader eller delar av byggnader och den mark de står på. Medlemsstaterna får bestämma villkoren för tillämpning av detta kriterium på omvandlingar av byggnader och den mark de står på. Medlemsstaterna får tillämpa andra kriterier än villkoret om första inflyttning, såsom den tid som förflyter mellan den dag då byggnaden färdigställs och dagen för första tillhandahållande eller den tid som förflyter mellan dagen för första inflyttning och dagen för senare tillhandahållande, om dessa perioder inte överstiger fem respektive två år. Med ”byggnad” skall avses varje anordning fäst vid eller i marken.

b) Tillhandahållande av mark för bebyggelse. Med ”mark för bebyggelse” avses råmark eller iordningställd mark som definierats som sådan mark av medlemsstaterna.

4. Användningen av uttrycket ”självständigt” i punkt 1 undantar anställda och övriga personer från skatten i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av några andra rättsliga bindningar som skapar ett anställningsförhållande vad beträffar arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.

Med förbehåll för sådant samråd som föreskrivs i artikel 29, kan varje medlemsstat anse såsom en enda skattskyldig sådana personer som är etablerade inom landets territorium och som, trots att de är rättsligt oberoende, är nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band.

5. Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ anses inte såsom skattskyldiga när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller inbetalningar. När de genomför sådana verksamheter eller transaktioner, skall de dock ändå betraktas som skattskyldiga personer med avseende härpå, om det skulle leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse, ifall de behandlades som icke skattskyldiga personer.

Dessa organ skall i vart fall betraktas som skattskyldiga personer när det gäller de verksamheter som är förtecknade i bilaga D, såvida de inte genomförs i försumbart liten skala.

Medlemsstater kan betrakta sådana verksamheter av dessa organ som är undantagna enligt artikel 13 eller 28 såsom verksamheter som de bedriver i egenskap av myndigheter.

Avdelning V Skattepliktiga transaktioner

Artikel5¶Leverans av varor

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 95/7/.

1. Med ”leverans av varor” avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över egendom.

2. Elektrisk ström, gas, värme, kyla och liknande skall betraktas som materiell egendom.

3. Medlemsstaterna kan betrakta följande som materiell egendom:

a) Vissa rättigheter i fast egendom.

b) Vissa sakrätter som ger innehavaren nyttjanderätt till fast egendom.

c) Andelar eller aktier som ger innehavaren rättsliga eller faktiska rättigheter såsom ägare eller innehavare av fast egendom eller del därav.

4. Som leverans i den betydelse som avses i punkt 1 anses vidare:

a) Överföring, på order av en offentlig myndighet eller i dess namn eller i enlighet med lagstiftning, av äganderätten till egendom mot betalande av vederlag.

b) Faktiskt överlämnande av varor, i överensstämmelse med avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalningsköp, som föreskriver att äganderätten normalt skall övergå senast när den sista avbetalningen har erlagts.

c) Överföring av varor i enlighet med ett kommissionsavtal om köp eller försäljning.

5. Medlemsstaterna får betrakta överlämnandet av vissa byggnadsarbeten som en leverans i den betydelse som begreppet har enligt punkt 1.

6. Uttag som en skattskyldig person gör av varor i rörelsen för eget eller personalens privata bruk, eller överlåtelse därav utan ersättning, eller mer generellt sådana uttag för andra ändamål än rörelsen skall, då mervärdesskatten på varorna i fråga eller dessas beståndsdelar varit helt eller delvis avdragsgill, behandlas som leverans mot vederlag. Uttag som gjorts för att ge bort varuprov eller skänka bort gåvor av ringa värde inom ramen för den skattskyldiga personens rörelse skall dock inte behandlas på det sättet.

7. Medlemsstaterna kan behandla följande som leverans mot vederlag:

a) Uttag som en skattskyldig person gör inom ramen för sin rörelse av varor som producerats, konstruerats, utvunnits, bearbetats, inköpts eller importerats inom denna rörelse, då mervärdesskatten på dessa varor inte skulle ha varit helt avdragsgill om de hade förvärvats från någon annan skattskyldig person.

b) Uttag av varor som en skattskyldig person gör inom ramen för en icke skattepliktig transaktion, då mervärdesskatten på varorna var helt eller delvis avdragsgill när de anskaffades eller togs ut enligt a.

c) Varor som en skattskyldig person eller hans efterträdare, med undantag för fall som avses i punkt 8, behåller när han upphör att bedriva en skattepliktig verksamhet och mervärdesskatten på varorna var helt eller delvis avdragsgill när de anskaffades eller togs ut enligt a.

8. Vid en överföring av samtliga tillgångar eller någon del därav, vare sig den sker mot vederlag eller ej eller som tillskott till ett bolag, kan medlemsstaterna anse att någon leverans av varor inte har ägt rum och att mottagaren träder i överlåtarens ställe. Vid behov får medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra konkurrenssnedvridning i fall där mottagaren inte är skattskyldig fullt ut.

Artikel6¶Tillhandahållande av tjänster

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Med ”tillhandahållande av tjänster” avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor i den betydelse som avses i artikel 5.

Sådana transaktioner kan bl.a. omfatta följande:

Överlåtelse av immateriella tillgångar, vare sig det upprättats någon handling angående äganderätten eller ej.

Åtagande att avstå från visst handlande eller att tolerera visst handlande eller en viss situation.

Utförande av tjänster i enlighet med anmodan utfärdad av myndighet eller i dennas namn eller enligt lag.

2. Följande skall behandlas som tillhandahållande av tjänster mot vederlag:

a) Användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar för den skattskyldiges eget eller personalens privata bruk, eller mer generellt sådan användning för andra ändamål än hans rörelse, om mervärdesskatten på dessa varor är helt eller delvis avdragsgill.

b) Tillhandahållande av tjänster utan vederlag av den skattskyldiga personen för hans eget privata bruk eller personalens eller, mer generellt, för andra ändamål än för hans rörelse.

Medlemsstaterna får göra undantag från bestämmelserna i denna punkt, om sådana undantag inte leder till snedvridning av konkurrensen.

3. För att hindra snedvridning av konkurrensen och med förbehåll för det samråd som föreskrivs i artikel 29, får medlemsstaterna behandla en skattskyldigs tillhandahållande av en tjänst åt sitt företag som tillhandahållande av tjänster mot vederlag om mervärdesskatten på tjänsten inte skulle ha varit helt avdragsgill, om den hade tillhandahållits av en annan skattskyldig person.

4. Då en skattskyldig person i sitt eget namn men för någon annans räkning deltar i tillhandahållande av tjänster, skall det anses att han själv har tagit emot och tillhandahållit dessa tjänster.

5. Artikel 5.8 skall tillämpas på enahanda sätt på tillhandahållande av tjänster.

Artikel7¶Import

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 92/111/.

1. Med varuinförsel avses

a) införsel till gemenskapen av varor som inte uppfyller villkoren i artiklarna 9 och 10 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen eller, om varorna omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, inte får fritt omsättas,

b) införsel i gemenskapen av andra varor från ett tredje territorium än de varor som omfattas av a.

2. Med importstat skall avses den medlemsstat inom vars territorium varorna befinner sig när de ankommer till gemenskapen.

3. Utan hinder av punkt 2 gäller för varor enligt 1 a som vid införseln till gemenskapen omfattas av något av de regelverk som avses i artikel 16.1 Ba, b, c och d eller regler för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtull eller av reglerna för yttre transitering, att importstaten för varorna skall vara den medlemsstat inom vars territorium de befinner sig när de upphör att omfattas av dessa regler.

På samma sätt skall, när sådana varor som avses i punkt 1 b vid införsel till gemenskapen hänförs till ett av de förfaranden som avses i artikel 33a 1 b eller c importstaten anses vara den medlemsstat inom vars territorium detta förfarande upphör att gälla.

Avdelning VI Platsen för skattepliktiga transaktioner

Artikel8¶Leverans av varor

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 92/111/, direktiv 2003/92/ och direktiv 2000/65/.

1. Platsen för leverans av varor skall anses vara följande:

a) Då varor skickas eller transporteras antingen av leverantören eller av mottagaren eller av en tredje person: den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt när sändningen eller transporten till mottagaren påbörjas. Om varorna installeras eller sammansätts, med eller utan provkörning, av leverantören eller för hans räkning, skall platsen för leveransen anses vara den plats där varorna installeras eller sammansätts. I fall då installationen eller sammansättningen utförs i en annan medlemsstat änleverantörens, skall den medlemsstat inom vars territorium installationen eller sammansättningen sker vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika dubbelbeskattning där.

b) Då inga varor skickas eller transporteras: den plats där varorna befinner sig när leveransen äger rum.

c) när det gäller varor som tillhandahålls ombord på fartyg, flygplan eller tåg under den del av en passagerartransport som genomförs i gemenskapen: på avreseorten. I denna föreskrift används följande beteckningar med de betydelser som här anges: När det gäller resa tur och retur skall återresan betraktas som en separat transport. Kommissionen skall senast den 30 juni 1993 till rådet överlämna en rapport som om nödvändigt åtföljs av lämpliga förslag i fråga om beskattningsort för varor som tillhandahålls för förbrukning och tjänster, inklusive restaurangtjänster, för passagerare ombord på fartyg, flyg eller tåg. Senast den 31 december skall rådet efter att ha samrått med Europaparlamentet enhälligt besluta om kommissionens förslag. Till och med den 31 december 1993 får medlemsstaterna undanta eller fortsätta att undanta varor som tillhandahålls för förbrukning ombord och vars beskattningsort bestäms i enlighet med ovan nämnda bestämmelser, med rätt att dra av den mervärdesskatt som har erlagts i tidigare led.

del av en passagerartransport som genomförs i gemenskapen: den del av en passagerartransport som utan uppehåll utanför gemenskapen genomförs mellan avreseorten och ankomstorten.

passagerartransportens avreseort: den första ort för påstigning av passagerare som förutses inom gemenskapen, i förekommande fall efter en etapp utanför gemenskapen.

passagerartransportens ankomstort: den sista ort för avstigning av passagerare som förutses inom gemenskapen i fråga om passagerare som steg på inom gemenskapen, i förekommande fall före en etapp utanför gemenskapen.

d) När det gäller leveranser av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el till en beskattningsbar återförsäljare: den plats där den beskattningsbara återförsäljaren har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftställe för vilket varan levereras eller, om det inte finns någon sådan plats för rörelsen eller fast driftställe, den plats där han är bosatt eller stadigvarande vistas. För tillämpningen av denna bestämmelse avses med en beskattningsbar återförsäljare en beskattningsbar person vars huvudsakliga verksamhet i samband med köp av gas och el består i att sälja sådana produkter vidare och vars egen konsumtion av dessa produkter är försumbar.

e) När det gäller sådana leveranser av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el som inte omfattas av led d: den plats där kundens egentliga användning och förbrukning av varan äger rum. Om hela eller en del av varan faktiskt inte förbrukas av denna kund, anses denna icke förbrukade vara ha använts och förbrukats på den plats där han har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftställe för vilket varan levereras. Om det inte finns någon sådan plats för rörelsen eller ett fast driftställe anses han ha använt och förbrukat varan på den plats där han är bosatt eller stadigvarande vistas.

2. Med avsteg från punkt 1 a skall, när avgångsorten för försändelsen eller transporten av varor ligger i ett tredje territorium, platsen för importörens tillhandahållande såsom den definieras i artikel 21.4 och platsen för efterföljande tillhandahållanden anses ligga inom varornas importmedlemsstat.

Artikel9¶Tillhandahållande av tjänster

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1984/386/EU, direktiv 2003/92/, direktiv 1999/59/ och direktiv 2002/38/.

1. Platsen för tillhandahållande av en tjänst skall anses vara där leverantören har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftsställe från vilket tjänsten tillhandahålls eller, i avsaknad av sådant, den plats där leverantören är bosatt eller stadigvarande vistas.

2. Emellertid gäller följande förbehåll:

a) Platsen för tillhandahållande av tjänster som har samband med fast egendom, däribland fastighetsmäklare- och experttjänster samt av tjänster för förberedelse och samordning av byggnadsarbeten, såsom tjänster av arkitekter och av inspektionsföretag, skall vara den plats där egendomen är belägen.

b) Platsen för tillhandahållande av transporttjänster skall vara den där transporten äger rum, med beaktande av de avstånd som tillryggaläggs.

c) Platsen för tillhandahållande av tjänster skall vara den där dessa fysiskt utförs om tjänsterna avser

kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande aktiviteter, däribland verksamhet av sådana aktiviteters organisatörer och i förekommande fall tillhandahållande av dithörande tjänster,

transportanknutna verksamheter såsom lastning, lossning, godshantering och liknande verksamheter,

värdering av materiell lös egendom, eller

arbete på materiell lös egendom.

deleted

e) Platsen för tillhandahållandet åt kunder som är etablerade utanför gemenskapen eller åt skattskyldiga personer som är etablerade i gemenskapen men inte i samma land som leverantören, skall för följande tjänster vara den där kunden har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftsställe åt vilket tjänsten tillhandahålls eller, i avsaknad av någon sådan plats, den där han är bosatt eller stadigvarande vistas:

Hel eller delvis överlåtelse av upphovsrätter, patent, licenser, varumärken och liknande rättigheter.

Reklamtjänster.

Tjänster av konsulter, ingenjörer, konsultbyråer, jurister, revisorer och andra liknande tjänster, liksom databearbetning och tillhandahållande av information.

Åtaganden att helt eller delvis avstå från att utöva en näringsverksamhet eller utöva en rättighet som avses i denna punkt (e).

Bank-, finansierings- och försäkringstjänster, däribland återförsäkring, med undantag för uthyrning av bankfack.

Tillhandahållande av personal.

Tjänster av handelsagenter som agerar i annans namn och för annans räkning, när de åt sin uppdragsgivare anskaffar de tjänster som avses i denna punkt (e).

Uthyrning av materiell lös egendom med undantag för alla former av transportmedel.

Tillträde till distributionssystem för naturgas och el samt transport och överföring genom dessa system och tillhandahållande av andra direkt kopplade tjänster.

Telekommunikationstjänster. Med ”telekommunikationstjänster” avses tjänster för överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information av vilket slag som helst via tråd, radio, optiska eller andra elektromagnetiska medel, inbegripet överlåtelse och upplåtelse i samband härmed av rätten att nyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning. Med telekommunikationstjänster enligt denna bestämmelse avses även tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.

Radio- och televisionssändningar.

Sådana tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, bland annat de som beskrivs i bilaga L.

f) Platsen för tillhandahållande av de tjänster som avses i punkt e sista strecksatsen när de tillhandahålls en icke-skattskyldig person som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i en medlemsstat av en skattskyldig person som har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftställe från vilket tjänsterna tillhandahålls utanför gemenskapen eller, i avsaknad av en sådan plats för verksamheten eller fast driftställe, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför gemenskapen, skall vara den plats där den icke skattskyldige personen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas.

3. För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller snedvridning av konkurrensen får medlemsstaterna med hänsyn till sådant tillhandahållande av tjänster som avses i punkt 2 e, med undantag av de tjänster som avses i sista strecksatsen när de tillhandahålls en icke skattskyldig person och även med hänsyn till uthyrning av transportmedel betrakta:

a) platsen för tillhandahållande av tjänster som enligt denna artikel skulle ligga inom landets territorium såsom liggande utanför gemenskapen, om den egentliga användningen och utnyttjandet av tjänsterna äger rum utanför gemenskapen,

b) platsen för tillhandahållande av tjänster som enligt denna artikel skulle ligga utanför gemenskapen såsom liggande inom landets territorium, om den egentliga användningen och utnyttjandet av tjänsterna äger rum inom landets territorium.

4. När sådana telekommunikationstjänster och radio- och televisionssändningar som avses i punkt 2 e tillhandahålls icke skattskyldiga personer som är etablerade, är bosatta eller stadigvarande vistas i en medlemsstat, av en skattskyldig person som har etablerat sin rörelse eller har ett fast driftställe från vilket tjänsterna tillhandahålls utanför gemenskapen, eller i avsaknad av en sådan plats för verksamheten eller fast driftställe, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför gemenskapen, skall medlemsstaterna tillämpa punkt 3 b.

Avdelning VII Skattskyldighetens inträde och uttag av skatt

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 2000/65/, direktiv 2001/115/ och direktiv 1991/680/EU.

1.

a) Med skattskyldighetens inträde avses den omständighet som enligt lagen innebär att skatt kan tas ut.

b) Uttag av skatt kan göras när skattemyndigheten enligt lag får rätt att i ett givet ögonblick göra anspråk på skatt från den skattskyldige; detta hindrar inte att tidpunkten för betalning får skjutas upp.

2. Skattskyldigheten inträder och skatt kan tas ut när varorna levereras eller tjänsterna utförs. Leveranser av andra varor än sådana som avses i artikel 5.4 b och tillhandahållande av tjänster som leder till flera successiva avräkningar eller betalningar skall anses ha genomförts vid utgången av de perioder som dessa avräkningar eller betalningar hänför sig till.Medlemsstaterna får fastställa bestämmelser om att kontinuerliga leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som sker över en viss tidsperiod i vissa fall skall anses vara utförda åtminstone med ett års intervaller.

Då en betalning skall ske a conto innan varorna har levererats eller tjänsterna är utförda, kan skatt tas ut vid mottagandet av betalningen och på det mottagna beloppet.

Med avsteg från ovanstående bestämmelser får medlemsstater föreskriva att skatten för vissa transaktioner eller vissa kategorier av skattskyldiga personer kan tas ut antingen

senast när fakturan eller annan jämförlig handling utfärdas,

senast vid mottagandet av köpeskillingen, eller

om någon faktura eller annan jämförlig handling inte har utfärdats, eller utfärdas för sent, inom en angiven period från dagen för skattskyldighetens inträde.

3. Skattskyldigheten inträder och skatten kan tas ut när varorna införts. Om varor omfattas av något av de förfaranden som avses i artikel 7.3 vid införseln till gemenskapen, inträder skattskyldigheten och skatten kan tas ut först när varorna upphör att omfattas av dessa förfaranden.

Då de importerade varorna är föremål för tullar, jordbruksavgifter eller avgifter medlikvärdig verkan som har fastställts enligt en gemensam politik, inträder emellertid skattskyldigheten och skatten kan tas ut när den skattegrundande händelsen för dessa gemenskapsavgifter inträffar och dessa tullar och avgifter blir påförbara.

Om de importerade varorna inte är föremål för någon av dessa gemenskapsavgifter, skall medlemsstaterna tillämpa gällande tullbestämmelser vad beträffar skattskyldighetens inträde och den tidpunkt då skatten kan tas ut.

Avdelning VIII Beskattningsunderlaget

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1994/5/EU, direktiv 92/111/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 95/7/.

Avdelning IX Skattesatser

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 92/111/, direktiv 92/77/, direktiv 2001/4/, direktiv 2005/92/, direktiv 1999/49/, direktiv 2002/38/, direktiv 2006/18/, direktiv 1994/5/EU, direktiv 96/42/, direktiv 98/80/ och 11985I.

1. Den skattesats som är tillämplig på skattepliktiga transaktioner skall vara den som är i kraft vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Dock gäller följande undantag:

a) I de fall som föreskrivs i artikel 10.2 andra och tredje styckena skall den skattesats som är tillämplig vara den som är i kraft när skatten kan tas ut.

b) I de fall som avses i artikel 10.3 andra och tredje stycket skall den tillämpliga skattesatsen vara den som är i kraft vid det tillfälle då skatten tas ut.

2. Vid förändringar i skattesatserna får medlemsstaterna

genomföra justeringar i de fall som anges i punkt 1 a för att ta hänsyn till den skattesats som var tillämplig vid den tidpunkt då varorna eller tjänsterna tillhandahölls, och

införa alla lämpliga övergångsåtgärder.

3.

a) Normalskattesatsen för mervärdesskatt skall fastställas av varje medlemsstat som en viss procentsats av beskattningsunderlaget och skall vara densamma för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. Från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010 får denna procentsats inte vara lägre än 15 %. Rådet skall, i enlighet med artikel 93 i fördraget, besluta om nivån på den normalskattesats som skall tillämpas efter den 31 december 2010. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa en eller två reducerade skattesatser. Dessa skall fastställas som en procentsats av beskattningsunderlaget, vilken inte får vara lägre än 5 %, och de skall endast tillämpas på tillhandahållande av sådana varor och tjänster som anges i bilaga H. Tredje stycket skall inte tillämpas på de tjänster som avses i sista strecksatsen i artikel 9.2 e.

b) Medlemsstaterna får tillämpa en reducerad skattesats på tillhandahållande av naturgas, elektricitet och fjärrvärme, under förutsättning att ingen risk för snedvridande verkningar på konkurrensen föreligger. En medlemsstat som avser att tillämpa en sådan skattesats skall underrätta kommissionen innan så sker. Kommissionen skall fatta beslut beträffande förekomsten av risk för snedvridning av konkurrensen. Om kommissionen inte har gjort detta inom tre månader efter mottagandet av sådan underrättelse, anses någon risk för snedvridning av konkurrensen inte föreligga.

c) Medlemsstaterna får föreskriva att den reducerade skattesatsen, eller en av de reducerade skattesatserna, som de tillämpar i enlighet med tredje stycket i a också skall tillämpas vid import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i artikel 26a A a-c. När de utnyttjar denna valmöjlighet får medlemsstaterna även tillämpa den reducerade skattesatsen för leveranser av konstverk enligt definitionen i artikel 26a A a

som företas av upphovsmannen eller hans efterföljande rättsinnehavare,

som tillfälligt företas av en skattskyldig person som inte är en skattskyldig återförsäljare, när dessa konstverk har importerats av den skattskyldiga personen själv eller när de har levererats till honom av upphovsmannen eller hans efterföljande rättsinnehavare eller när de har gett honom rätt till fullt avdrag av mervärdesskatten.

deleted

e) De regler och skattesatser som skall tillämpas på guld skall fastställas genom ett direktiv med specialbestämmelser om guld. Kommissionen skall lägga fram ett förslag härom i sådan tid att det kan enhälligt antagas av rådet före den 31 december 1992. Medlemsstaterna kommer från och med den 1 januari 1993 att vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa bedrägeri och annan oredlighet på detta område. Dessa åtgärder får inbegripa införandet av ett system för redovisning av mervärdesskatt på tillhandahållande av guld mellan skattskyldiga personer inom samma medlemsstat, vilket låter köparen betala skatt för säljarens räkning och samtidigt ger köparen rätt till avdrag med samma belopp som ingående skatt.

4. deleted Varje reducerad skattesats skall bestämmas på sådant sätt att från det belopp av mervärdesskatt som följer av dess tillämpning på normalt sätt skall kunna dras hela den mervärdesskatt som är avdragsgill enligt bestämmelserna i artikel 17.

På grundval av kommissionens rapport skall rådet vartannat år, med början 1994, granska omfattningen av de reducerade skattesatserna. Rådet kan på kommissionens förslag enhälligt besluta att ändra i förteckningen över varor och tjänster i bilaga H.

Senast den 30 juni 2007 skall kommissionen på grundval av en undersökning som skall genomföras av en oberoende ekonomisk tankesmedja förelägga Europaparlamentet och rådet en allmän utvärderingsrapport om effekterna av reducerade skattesatser som tillämpas på tjänster som tillhandahålls lokalt, inbegripet restaurangtjänster, särskilt när det gäller nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en väl fungerande inre marknad.

5. Om inte annat följer av punkt 3 c, skall den skattesats som tillämpas på import av varor vara den som tillämpas på leverans av liknande varor inom det landets territorium.

6. The Portuguese Republic may apply to transactions carried out in the autonomous regions of the Azores and Madeira and to direct imports to those regions, reduced rates in comparison to those applying on the mainland

Avdelning X Undantag från skatteplikt

Artikel13¶Undantag inom landets territorium

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Artikel14¶Undantag för införsel

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 92/111/ och direktiv 2003/92/.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmelser, skall medlemsstaterna undanta följande verksamheter från skatteplikt och fastställa de villkor som krävs för att säkerställa en riktig och enkel tillämpning och förhindra eventuell skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk:

a) Slutlig införsel av varor vars tillhandahållande av en skattskyldig person under alla förhållanden skulle vara undantaget från skatteplikt inom landet.

deleted

deleted

d) Slutlig införsel av varor som berättigar till annan tullbefrielse än som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan deleted. Medlemsstaterna skall dock ha möjlighet att välja att inte medge undantag om detta skulle vara ägnat att allvarligt inverka på konkurrensbetingelserna deleted. Detta undantag skall också tillämpas på sådan import av varor som anges i artikel 7.1 b vilka skulle kunna komma i åtnjutande av den befrielse som ovan fastställs om de hade importerats i den mening som anges i artikel 7.1 a.

e) Återinförsel av varor i samma tillstånd som det i vilket de exporterades av den som utfört dem, om de omfattas av tullbefrielse deleted.

deleted

g) Varuinförsel:

inom ramen för diplomatiska eller konsulära förbindelser, som berättigar till befrielse från tullar deleted.

av internationella organisationer erkända som sådana av myndigheterna i värdlandet, och av medlemmar i sådana organisationer, inom ramen för och på de villkor som fastställs genom de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller av avtal om deras säte.

till en medlemsstat som är medlem i Atlantpakten som görs av väpnade styrkor tillhörande andra anslutna länder och som är avsedda att användas av dessa styrkor eller den civilpersonal som åtföljer dem eller deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor utgör en del i det gemensamma försvaret.

h) Havsfiskeföretags införsel till hamnar av sina fångster, antingen obearbetade eller efter att de genomgått konservering för saluföring men innan de levereras.

i) Tillhandahållande av tjänster i samband med varuinförsel, där värdet av dessa tjänster är inräknat i beskattningsunderlaget i enlighet med artikel 11 B 3.

j) Centralbankers införsel av guld.

k) Import av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el.

2. Kommissionen skall till rådet vid första möjliga tillfälle lämna förslag utformade för att fastställa gemenskapsregler om skatter som klargör räckvidden av de undantag som avses i punkt 1 och närmare anger reglerna för deras genomförande.

Till dess att dessa regler träder i kraft får medlemsstaterna

behålla gällande bestämmelser rörande frågor som sammanhänger med ovanstående bestämmelser,

anpassa sina nationella bestämmelser för att nedbringa snedvridningen av konkurrensen till ett minimum och särskilt risken för att mervärdesskatt inte tas ut eller tas ut dubbelt inom gemenskapen,

använda de administrativa förfaranden som de anser mest lämpliga för att åstadkomma skatteundantag.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen, som i sin tur skall underrätta övriga medlemsstater, om de åtgärder de har vidtagit eller vidtar i överensstämmelse med föregående bestämmelser.

Artikel15¶Undantag för export från gemenskapen och liknande transaktioner och internationell transport

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 95/7/, direktiv 92/111/ och 11985I.

Utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmelser, skall medlemsstaterna undanta följande verksamheter från skatteplikt och fastställa de villkor som krävs för att säkerställa en riktig och enkel tillämpning och förhindra eventuell skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk:

1. Leverans av varor som av säljaren eller för hans räkning skickas eller transporteras till en destination utanför gemenskapen.

2. Leverans av varor som av en kund som inte är etablerad inom landet eller för hans räkning, skickas eller transporteras till en destination utanför gemenskapen såsom det definieras i artikel 3 med undantag av varor som transporteras av kunden själv för utrustning, bunkring och proviantering av nöjesbåtar och privatflygplan eller andra transportmedel för privat bruk. I fall leveransen avser varor som medförs i resenärers personliga bagage skall detta undantag tillämpas förutsatt att: För tillämpningen av andra stycket gäller följande: Varje medlemsstat skall till kommissionen översända prov på de stämplar som den använder för det påtecknande som anges i tredje stycket andra strecksatsen. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till skattemyndigheterna i de övriga medlemsstaterna.

resenären inte är etablerad inom gemenskapen,

varorna transporteras ut ur gemenskapen före utgången av den tredje månaden efter den månad då leveransen genomförs,

leveransen sammanlagda värde inklusive mervärdesskatt överstiger motvärdet i nationell valuta av 175 ecu, fastställt i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 69/169/EEG. Medlemsstaterna får emellertid undanta en leverans vars sammanlagda värde är lägre än detta belopp.

med en resenär som inte är etablerad inom gemenskapen avses en resenär vars hemvist eller stadigvarande vistelseort inte är belägen inom gemenskapen. I denna bestämmelse avses med ”hemvist eller stadigvarande vistelseort” den plats som anges som sådan i pass, identitetskort eller någon annan identitetshandling som den medlemsstat, inom vilken leveransen äger rum, godkänner som identitetshandling,

bevis om utförsel skall framläggas i form av fakturan eller jämförbar handling som skall vara påtecknad av det tullkontor där varorna lämnade gemenskapen.

3. Tillhandahållande av tjänster bestående av arbete på lös egendom som förvärvats eller införts för att undergå sådant arbete inom gemenskapens territorium och som skickats eller transporterats ut från gemenskapen av den som tillhandahåller tjänsterna eller av kunden, om denne inte är etablerad inom landets territorium, eller för någonderas räkning.

4. Leverans av varor för bunkring och proviantering av fartyg i följande fall: Kommissionen skall snarast möjligt föreslå rådet skatteregler för gemenskapen och precisera räckvidden och de praktiska åtgärderna för att genomföra detta undantag liksom de undantag som avses i punkt 5-9. Till dess att dessa regler träder i kraft får medlemsstaterna begränsa omfattningen av det undantag som avses i den här punkten.

a) Fartyg som används på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeriverksamhet.

b) Fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller för fiske inomskärs, i det senare fallet med undantag för fartygsproviant.

c) Krigsfartyg, såsom de definieras i undernummer 89.01 A i Gemensamma tulltaxan, som lämnar landet och är destinerade till utländska hamnar eller ankarplatser.

5. Leverans, ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana havsgående fartyg som avses i punkt 4 a och b samt leverans, uthyrning, reparation och underhåll av utrustning — däribland fiskeriutrustning — som ingår som en del i eller används i dem.

6. Leverans, ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av flygplan som används av företag som driver flygtrafik mot betalning, huvudsakligen på internationella linjer, samt leverans, uthyrning, reparation och underhåll av utrustning som ingår som en del i eller används i dem.

7. Leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering av sådana flygplan som avses i punkt 6.

8. Tillhandahållande av andra tjänster än sådana som avses i punkt 5 för att täcka direkta behov för sådana havsgående fartyg som avses i den punkten eller deras laster.

9. Tillhandahållande av andra tjänster än sådana som avses i punkt 6, för att täcka direkta behov för sådana flygplan som avses i den punkten eller deras laster.

10. Tillhandahållande av varor och tjänster i följande fall: Detta undantag skall gälla om inte annat sägs i de begränsningar som fastställs av värdmedlemsstaten till dess att gemenskapsskatteregler är införda. När det gäller varor som inte skickas eller transporteras ut ur landet, och när det gäller tjänster, får befrielsen ges i form av återbetalning av skatten.

Tillhandahållandet sker inom ramen för diplomatiska och konsulära förbindelser.

Tillhandahållandet sker till internationella organisationer erkända som sådana av myndigheterna i värdlandet, och till medlemmar av sådana organisationer, med de begränsningar och på de villkor som fastställs av de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom avtal om deras säte.

Tillhandahållandet sker i en medlemsstat som är medlem i Atlantpakten till väpnade styrkor tillhörande andra anslutna länder och är avsett för dessa styrkor eller den civilpersonal som åtföljer dem eller för deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor utgör en del i det gemensamma försvaret.

Tillhandahållandet sker till en annan medlemsstat och är avsett för de väpnade styrkorna i en medlemsstat som är medlem i Atlantpakten, bortsett från destinationsmedlemsstaten, eller för den civilpersonal som medföljer dem eller för deras mässar och marketenterier, när dessa styrkor deltar i gemensamma försvarsansträngningar.

11. Leverans av guld till centralbanker.

12. Varor som levereras till godkända organ som exporterar dem från gemenskapen som ett led i sina humanitära, välgörenhets- eller undervisande verksamheter utanför gemenskapen. Detta undantag får införas som en rätt till återbetalning av skatten.

13. Tillhandahållande av tjänster, inbegripet transporter och anknytande verksamhet men med undantag av tillhandahållande av tjänster som är undantagna i enlighet med artikel 13, om de är direkt förbundna med utförsel eller införsel av varor som omfattas av bestämmelserna i artikel 7.3 eller artikel 16.1 A

14. Tjänster som tillhandahålls av mäklare och övriga mellanhänder, i någon annan persons namn och för dennes räkning, då de utgör en del av sådana transaktioner som anges i denna artikel eller av transaktioner som utförs utanför gemenskapen. Detta undantag gäller inte för resebyråer som i den resandes namn och för dennes räkning tillhandahåller tjänster som utnyttjas i andra medlemsstater.

15. The Portuguese Republic may treat sea and air transport between the islands making up the autonomous regions of the Azores and Madeira and between those regions and the mainland in the same way as international transport.

Artikel16¶Undantag kopplade till internationella varutransporter

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 1991/680/EU.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapens bestämmelser, får medlemsstaterna efter det samråd som föreskrivs i artikel 29 vidta särskilda åtgärder i syfte att från mervärdesskatt undanta alla eller några av följande transaktioner, om de inte syftar till slutlig användning eller konsumtion och om det belopp av mervärdesskatt som tas ut vid övergång till konsumtion svarar mot det skattebelopp som borde ha tagits ut om var och en av dessa transaktioner hade beskattats vid införsel eller inom landets territorium:

A) Införsel av varor som skall placeras under andra lagerförfaranden än tullager.

B) Leverans av varor som avses att De platser som avses i punkterna a-d skall vara de som definieras genom gemenskapens gällande tullbestämmelser.

a) uppvisas för tullen och, i tillämpliga fall, placeras i tillfälligt lager,

b) placeras i en frizon eller i ett frilager,

c) hänföras till förfarandet för tullager eller aktiv förädling,

d) släppas in i territorialvattnen

för att ingå som en del i borr- eller produktionsplattformar, för byggnads-, reparations-, underhålls-, ändrings- eller utrustningsarbeten på sådana plattformar, eller för att förbinda sådana borr- eller produktionsplattformar med fastlandet,

för bunkring och proviantering av borr- eller produktionsplattformar,

e) placeras under andra lagerförfaranden än tullager.

C) Tillhandahållande av tjänster i samband med leverans av varor som avses i B.

D) Tillhandahållande av varor och av tjänster som utförs på de platser som är förtecknade i B och som fortfarande omfattas av något av de förfaranden som anges där.

E) Leverans av liksom också tillhandahållande av tjänster i samband med sådana inköp.

sådana varor som avses i artikel 7.1 a som fortfarande omfattas av regler om tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtullar eller externt transiteringsförfarande.

sådana varor som avses i artikel 7.1 b som fortfarande omfattas av gemenskapsreglerna för inre transitering enligt artikel 33a,

2. Med förbehåll för sådant samråd som föreskrivs i artikel 29 kan medlemsstaterna välja att undanta import åt och leverans av varor till en skattskyldig person som har för avsikt att exportera dem som de är eller efter bearbetning, liksom tillhandahållande av tjänster som är kopplade till hans exportrörelse, dock med ett högsta belopp som är lika med värdet av hans export under de närmast föregående tolv månaderna.

3. Kommissionen skall vid första lämpliga tillfälle lämna förslag till rådet om gemensamma regler för tillämpning av mervärdesskatt på de transaktioner som avses i punkterna 1 och 2.

Avdelning XI Avdrag

Artikel17¶Avdragsrättens inträde och räckvidd

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Avdragsrätten inträder samtidigt som skattskyldigheten för avdragsbeloppet.

2. I den mån varorna och tjänsterna används i samband med den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner, skall han ha rätt att dra av följande från den skatt som han är skyldig att betala:

a) Mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats med avseende på varor eller tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas honom av någon annan skattskyldig person.

b) Mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats med avseende på importerade varor.

c) Mervärdesskatt som kan tas ut enligt artiklarna 5.7 a och 6.3.

3. Medlemsstaterna skall också medge varje skattskyldig person rätt till avdrag eller återbetalning av den mervärdesskatt som avses i punkt 2 i den mån varorna och tjänsterna används för:

a) Transaktioner som avser de näringsgrenar som anges i artikel 4.2 och som bedrivs i något annat land och som skulle uppfylla villkoren för avdrag av skatt om de hade ägt rum inom landets territorium.

b) Transaktioner som är undantagna enligt artiklarna 14.1 i, 15 och 16.1 B—D eller enligt punkt 16.2.

c) Någon av de transaktioner som är undantagna enligt artikel 13 B a och 13 B d punkterna 1—5, då kunden är etablerad utanför gemenskapen eller då dessa transaktioner är direkt kopplade till varor avsedda att exporteras till ett land utanför gemenskapen.

4. Rådet skall sträva efter att, på grundval av ett förslag från kommissionen och enhälligt, före den 31 december 1977 införa gemenskapsregler om fastställelse av de regler enligt vilka återbetalningar skall göras i enlighet med punkt 3 till skattskyldiga personer som inte är etablerade inom landets territorium. Till dess att dessa gemenskapsregler träder i kraft, skall medlemsstaterna själva bestämma metoden för återbetalningen i fråga. Då den skattskyldiga personen inte har sin hemvist i gemenskapens territorium, får medlemsstaterna vägra återbetalning eller införa tilläggsvillkor.

5. När varor och tjänster är avsedda att användas av en skattskyldig person såväl för transaktioner som omfattas av punkterna 2 och 3 och med avseende på vilka mervärdesskatten är avdragsgill, som för transaktioner med avseende på vilka mervärdesskatten inte är avdragsgill, skall bara den andel av mervärdesskatten vara avdragsgill som kan hänföras till de förstnämnda transaktionerna.

Denna andel skall bestämmas i enlighet med artikel 19 för alla transaktioner som genomförs av den skattskyldiga personen.

Medlemsstaterna får dock

a) tillåta den skattskyldiga personen att bestämma en andel för varje gren av sin rörelse, om han för separata räkenskaper för varje rörelsegren,

b) ålägga den skattskyldiga personen att bestämma en andel för varje rörelsegren och att föra separata räkenskaper för varje rörelsegren,

c) tillåta eller ålägga den skattskyldiga personen att göra avdraget på grundval av användningen av alla eller en del av varorna och tjänsterna,

d) tillåta eller ålägga den skattskyldiga personen att göra avdraget i enlighet med bestämmelsen i första stycket, med avseende på alla varor och tjänster som används för alla transaktioner som avses där,

e) föreskriva att man vid bestämning av en skattskyldig persons avdrag skall bortse från det icke avdragsgilla beloppet om detta är ringa.

6. Inom fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft skall rådet enhälligt på kommissionens förslag besluta vilka utgifter som inte skall berättiga till avdrag av mervärdesskatt. Mervärdesskatt skall under inga förhållanden vara avdragsgill på utgifter som inte strikt är rörelseutgifter, t.ex. sådana som hänför sig till lyxartiklar, nöjen eller underhållning.

Till dess att ovanstående regler träder i kraft får medlemsstaterna behålla alla de undantag som föreskrivs i deras nationella lagstiftning när detta direktiv träder i kraft.

7. Med förbehåll för sådant samråd som föreskrivs i artikel 29 får varje medlemsstat av konjunkturskäl helt eller delvis undanta alla eller vissa anläggningstillgångar eller övriga varor från avdragssystemet. För att bibehålla identiska konkurrensbetingelser, får medlemsstaterna i stället för att vägra avdrag beskatta de varor som är tillverkade av den skattskyldiga personen själv eller som han har inköpt i landet eller importerat, på ett sådant sätt att skatten inte överstiger den mervärdesskatt som skulle ha tagits ut på förvärv av liknande varor.

Artikel18¶Regler om utnyttjande av avdragsrätten

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. För att utnyttja sin avdragsrätt skall den skattskyldiga personen:

a) för avdrag enligt artikel 17.2 a inneha en faktura, upprättad i enlighet med artikel 22.3,

b) för avdrag enligt artikel 17.2 b inneha en importhandling som anger att han är mottagare eller importör och som anger, eller medger beräkning av, skatteuttaget,

c) för avdrag enligt artikel 17.2 c iaktta de regler och förfaranden som har fastställts av varje medlemsstat,

d) iaktta de regler och förfaranden som fastställts av varje medlemsstat när han som kund skall betala skatt i enlighet med artikel 21.1.

2. Den skattskyldiga personen skall göra avdraget genom att från det totala mervärdesskattebeloppet för en given skatteperiod subtrahera det totala skattebelopp för vilket avdragsrätt har inträtt under samma period och som kan utnyttjas enligt bestämmelserna i punkt 1.

Medlemsstaterna får dock, vad beträffar skattskyldiga personer som genomför sådana tillfälliga transaktioner som definieras i artikel 4.3, kräva att avdragsrätten utnyttjas endast vid tidpunkten för tillhandahållandet.

3. Medlemsstaterna skall fastställa regler som kan ge rätt till avdrag som inte gjorts i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1 och 2.

4. Om tillåtna avdrag för en viss period överstiger skatt att betala kan medlemsstaterna antingen göra en återbetalning eller föra över det överskjutande beloppet till nästa period enligt villkor som de skall bestämma.

Om det överskjutande beloppet är ringa, kan medlemsstaterna dock vägra att återbetala det eller föra över det till nästa period.

Artikel19¶Beräkning av avdragsgill andel

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Den avdragsgilla andelen enligt artikel 17.5 första stycket skall bestå av ett allmänt bråk där

täljaren är det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, av den omsättning per år som kan hänföras till transaktioner för vilka mervärdesskatt är avdragsgill enligt artikel 17.2 och 17.3,

nämnaren är det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, av den omsättning per år som kan hänföras till transaktioner som ingår i täljaren och till transaktioner för vilka mervärdesskatt inte är avdragsgill. Medlemsstaterna får i nämnaren också inräkna beloppet av andra subventioner än de som anges i artikel 11.B.1 a.

Andelen skall bestämmas varje år och omräknas till ett procenttal, avrundat uppåt till nästa heltal.

2. Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1, skall från beräkningen av den avdragsgilla andelen undantas den omsättning som kan hänföras till tillhandahållande av anläggningstillgångar som används av den skattskyldiga personen i hans rörelse. Vidare undantas vad som kan hänföras till kringtjänster antingen i samband med fastighets- och finansiella transaktioner eller transaktioner som anges i artikel 13 B d. Då medlemsstater utnyttjar valmöjligheten enligt artikel 20.5 att inte kräva jämkning med avseende på anläggningstillgångar, kan de låta köpeskillingen vid avyttring av anläggningstillgångar ingå i den avdragsgilla andelen.

3. Den andel som skall gälla preliminärt för ett år skall vara den som beräknas på grundval av föregående års transaktioner. I avsaknad av sådana transaktioner att jämföra med, eller om de uppgick till obetydliga belopp, skall den skattskyldiga personen under skattemyndigheternas överinseende uppskatta den avdragsgilla andelen med utgångspunkt från sina prognoser. Medlemsstaterna får dock behålla sina nuvarande regler.

Avdrag som görs på grundval av en sådan preliminär andel skall justeras när den slutliga andelen är bestämd under påföljande år.

Artikel20¶Jämkning av avdrag

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 95/7/.

1. Det ursprungliga avdraget skall jämkas enligt de förfaranden som fastställs av medlemsstaterna, särskilt

a) när det ursprungliga avdraget var högre eller lägre än vad den skattskyldiga personen hade rätt till,

b) när det efter det att deklarationen är gjord, inträffar någon förändring i de faktorer som använts för att bestämma avdragsbeloppet, i synnerhet att köp hävs eller prisnedsättningar erhålls. Jämkning skall dock inte ske i fall då transaktioner förblir helt eller delvis obetalda eller då det har visats eller bekräftats att egendom förstörts, gått förlorad eller stulits, ej heller vid uttag i syfte att skänka bort gåvor av ringa värde eller att ge bort sådana varuprov som anges i artikel 5. 6. Medlemsstaterna kan dock kräva jämkning i fall då transaktioner förblir helt eller delvis obetalda och vid stöld.

2. När det gäller anläggningstillgångar, skall jämkningen fördelas över fem år inklusive det år då varorna förvärvades eller tillverkades. Den årliga jämkningen skall endast ske med avseende på en femtedel av den skatt som belastar varorna. Jämkningen skall göras på grundval av variationerna i avdragsrätt under de följande åren jämfört med den som gällde det år då varorna förvärvades eller tillverkades.

Utan hinder av föregående stycke kan medlemsstaterna grunda jämkningen på en period av fem hela år med början från den tidpunkt då varorna först används.

När det gäller fast egendom förvärvad som anläggningstillgångar kan jämkningsperioden förlängas till högst 20 år.

3. Vid tillhandahållande under jämkningsperioden skall anläggningstillgångar betraktas som om de fortfarande användes i den skattskyldiga personens rörelse till utgången av jämkningsperioden. Sådan affärsverksamhet antas vara helt skattepliktig om leveransen av de nämnda varorna är skattepliktig; den antas vara helt undantagen om leveransen är undantagen. Jämkningen skall ske endast en gång för hela den jämkningsperiod som återstår.

I det senare fallet kan medlemsstaterna emellertid avstå från kravet på jämkning i den mån kunden är en skattskyldig person som använder anläggningstillgångarna i fråga uteslutande för transaktioner för vilka mervärdesskatten är avdragsgill.

4. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkterna 2 och 3 får medlemsstaterna

definiera begreppet anläggningstillgångar,

ange det belopp av skatten som skall beaktas vid jämkningen,

införa lämpliga åtgärder i syfte att säkerställa att jämkningen inte innebär några omotiverade fördelar,

tillåta administrativa förenklingar.

5. Om verkan i praktiken av att tillämpa punkterna 2 och 3 i någon medlemsstat skulle vara ringa, får den medlemsstaten med förbehåll för sådant samråd som föreskrivs i artikel 29 avstå från att tillämpa dessa punkter med beaktande av behovet att undvika snedvridning av konkurrensen, skatteeffekten i stort i medlemsstaten i fråga och behovet av en effektiv administration.

6. Då den skattskyldige personen övergår från att beskattas på normalt sätt till särskilda regler eller omvänt, får medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att den skattskyldige personen inte skall gynnas eller missgynnas orättvist.

Avdelning XII Personer som är ansvariga för skatteinbetalning

Artikel21¶Personer som är skyldiga att betala in skatt till myndigheterna

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 2000/65/, direktiv 1999/59/, direktiv 2003/92/ och direktiv 2001/115/.

Följande skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt:

1. Enligt det inhemska systemet:

a) Skattskyldiga personer som genomför andra skattepliktiga transaktioner än sådana som anges i artikel 9.2 e och som genomförs av en skattskyldig person bosatt utomlands. När den skattepliktiga transaktionen genomförs av en skattskyldig person bosatt utomlands får medlemsstaterna införa regler varigenom skatt skall betalas av någon annan än denne. Bl.a. får ett skatteombud eller den person åt vilken den skattepliktiga transaktionen utförs utses såsom denna andra person. Medlemsstaterna får även föreskriva att någon annan än den skattskyldiga personen skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.

b) Skattskyldiga personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i artikel 9.2 e eller personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i punkterna C, D, E och F i artikel 28 b och som är registrerade för mervärdesskatt inom landets territorium, om tjänsten tillhandahålls av en skattskyldig person etablerad utomlands. Medlemsstaterna kan dock kräva att den som tillhandahåller tjänsterna skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.

c) Varje person som anger mervärdesskatten på en faktura eller jämförlig handling.

2. Vid import: Den eller de personer som är utsedda till eller har godtagits såsom varande ansvariga av de medlemsstater till vilka varorna importeras.

Avdelning XIII Skyldigheter för personer som är ansvariga för betalning

Artikel22¶Skyldigheter enligt det inhemska systemet

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 2002/38/, direktiv 2003/92/, direktiv 92/111/, direktiv 2001/115/, direktiv 95/7/ och direktiv 2000/65/.

1. Varje skattskyldig person skall uppge när hans verksamhet som skattskyldig person inleds, förändras eller upphör.

2. Varje skattskyldig person skall föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och kontrolleras av skattemyndigheten.

3.

a) Varje skattskyldig person skall utfärda en faktura eller jämförlig handling beträffande alla varor och tjänster som han har tillhandahållit någon annan skattskyldig person och behålla ett exemplar. Varje skattskyldig person skall likaledes utfärda en faktura beträffande betalningar a conto som gjorts till honom av någon annan skattskyldig person innan varor eller tjänster tillhandahållits.

b) Fakturan skall tydligt ange priset exklusive skatt och däremot svarande skatt vid varje skattesats liksom också alla eventuella undantag.

c) Medlemsstaterna skall fastställa kriterier för att bedöma huruvida en handling kan anses motsvara en faktura.

4. Varje skattskyldig person skall lämna en deklaration inom en tidsperiod som skall bestämmas av varje medlemsstat. Denna tidsperiod får inte överskrida två månader efter utgången av varje skatteperiod. Skatteperioden får av medlemsstaterna fastställas till en månad, två månader eller ett kvartal. Medlemsstaterna får dock fastställa olika perioder, så länge dessa inte överskrider ett år.

Deklarationen skall innehålla alla uppgifter som behövs för att beräkna den utgående skatten och de avdrag som skall göras, däribland i förekommande fall och i den mån det anses nödvändigt för att fastställa beräkningsunderlaget, det sammanlagda beloppet av de transaktioner som hänför sig till denna skatt och dessa avdrag samt det sammanlagda beloppet av undantagna transaktioner.

5. Varje skattskyldig person skall betala nettobeloppet av mervärdesskatten samtidigt med ingivandet av deklarationen. Medlemsstaterna får dock fastställa en annan dag för betalning av detta belopp eller begära a contobetalning.

6. Medlemsstaterna får kräva att den skattskyldiga personen lämnar in en redogörelse, innefattande de uppgifter som anges i punkt 4, och rörande alla transaktioner som har utförts föregående år. Denna redogörelse skall innehålla alla uppgifter som behövs för eventuella justeringar.

7. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de personer som i enlighet med artikel 21.1 a och b är att anse som betalningsskyldiga för skatten i stället för en skattskyldig person som är etablerad i något annat land, eller som är solidariskt ansvarig för betalningen, skall uppfylla sina skyldigheter enligt ovanstående avseende deklaration och betalning.

8. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som skall införas i överensstämmelse med artikel 17. 4, får medlemsstaterna ålägga andra skyldigheter som de finner nödvändiga för riktig debitering och uppbörd av skatt och till förebyggande av fusk.

9. Medlemsstaterna får befria skattskyldiga personer från

vissa skyldigheter,

alla skyldigheter då dessa skattskyldiga personer endast genomför transaktioner, som är undantagna från mervärdesskatt,

skyldigheten att betala förfallen skatt när beloppet är ringa.

Artikel22a¶Rätt till åtkomst av elektroniskt lagrade fakturor i en annan medlemsstat

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2001/115/.

När en skattskyldig person lagrar de fakturor som han utfärdar eller mottar på sådan elektronisk väg som säkerställer åtkomst on-line av uppgifterna och lagringsplatsen ligger i en annan medlemsstat än den där han är etablerad, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den skattskyldiga personen är etablerad i enlighet med detta direktiv ha rätt till åtkomst på elektronisk väg, nedladdning och användning av sådana fakturor med de begränsningar som fastställs i föreskrifter i den medlemsstat där den skattskyldiga personen är etablerad och i den mån detta är nödvändigt för medlemsstatens kontrolländamål.

Artikel23¶Skyldigheter vid införsel av varor

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Vad beträffar importerade varor, skall medlemsstaterna fastställa närmare regler för upprättande av deklaration och betalning.

Medlemsstaterna kan bl.a. föreskriva att den mervärdesskatt som utgår på införsel av varor som görs av skattskyldiga personer eller personer som är betalningsansvariga för skatt eller vissa kategorier av dessa båda inte behöver betalas vid tiden för införseln, under förutsättning att skatten anges som sådan i den deklaration som skall lämnas enligt artikel 22.4.

Avdelning XIV Särskilda regler

Artikel24¶Särskilda regler för småföretag

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2001/115/.

1. Medlemsstater som kan tänkas stöta på svårigheter vid tillämpningen av de normala skattereglerna på små företag på grund av dessas verksamhet eller struktur skall ha möjlighet att, på de villkor och inom de gränser som de bestämmer, med förbehåll för samråd enligt artikel 29, tillämpa förenklade förfaranden såsom schablonregler för påförande och uppbörd av skatten, förutsatt att dessa inte leder till någon minskning av denna.

2. Intill den dag som skall fastställas av rådet enhälligt på kommissionens förslag men som inte får vara senare än den dag då skatt på import och skatterestitution på export i handeln medlemsstaterna emellan upphävs, gäller följande:

a) Medlemsstater som har utnyttjat valmöjligheten enligt artikel 14 i rådets andra direktiv av den 11 april 1967 för att införa undantag från skatteplikt eller graderade skattelättnader får behålla dessa och reglerna för deras tillämpning om de är förenliga med mervärdesskattesystemet. De medlemsstater som tillämpar befrielse från skatt för skattskyldiga personer vilkas årsomsättning är mindre än motvärdet i nationell valuta av 5000 europeiska beräkningsenheter enligt den omräkningskurs som gäller den dag då detta direktiv införs, får höja denna gräns till 5000 europeiska beräkningsenheter. Medlemsstater som tillämpar graderad skattelättnad får varken höja den övre gränsen för denna eller göra villkoren för beviljande härav gynnsammare.

b) Medlemsstater som inte har utnyttjat denna valmöjlighet får medge befrielse från skatt för skattskyldiga personer vilkas årsomsättning är högst lika med motvärdet i nationell valuta av 5000 europeiska beräkningsenheter enligt den omräkningskurs som gäller den dag då detta direktiv införs; vid behov får de medge graderad skattelättnad till skattskyldiga personer vars årsomsättning överskrider den övre gräns som har fastställts av medlemsstaterna för undantag.

c) Medlemsstater som tillämpar undantag från skatt för skattskyldiga personer vars årsomsättning är lika med eller högre än motvärdet i nationell valuta av 5000 europeiska beräkningsenheter enligt den omräkningskurs som gäller den dag då detta direktiv införs, får höja den för att bibehålla dess reala värde.

3. Begreppen undantag från skatteplikt och graderad skattelättnad skall tillämpas på tillhandahållandet av varor och tjänster av små företag.

Medlemsstater får undanta vissa transaktioner från de regler som föreskrivs i punkt 2. Bestämmelserna i punkt 2 skall inte i något fall tillämpas på de transaktioner som avses i artikel 4.3.

4. Den omsättning som skall utgöra referensnivå vid tolkning av bestämmelserna i punkt 2 skall bestå av beloppet, exklusive mervärdesskatt, av tillhandahållande av varor och tjänster såsom detta definieras i artiklarna 5 och 6, i den mån som de beskattas, däribland transaktioner som är undantagna med återbetalning av tidigare erlagd skatt i enlighet med artikel 28.2, och beloppet av de transaktioner som är undantagna enligt artikel 15, beloppet av fastighetstransaktioner, de finansiella transaktioner som avses i artikel 13 B d, och försäkringstjänster, med mindre dessa transaktioner har karaktär av bitransaktioner.

Köpeskillingen vid avyttring av ett företags materiella eller immateriella anläggningstillgångar skall inte räknas med vid beräkning av omsättningen.

5. Skattskyldiga personer som är undantagna från skatt skall inte ha rätt att dra av skatt i enlighet med bestämmelserna i artikel 17 och inte heller att ange skatten på sina fakturor eller därmed jämförliga handlingar.

6. Skattskyldiga personer som är undantagna från skatt får välja antingen de normala mervärdesskattereglerna eller de förenklade förfaranden som avses i punkt 1. I detta fall skall de ha rätt till varje graderad skattelättnad som kan ha fastställts genom inhemsk lagstiftning.

7. Skattskyldiga personer som åtnjuter graderad skattelättnad skall behandlas som skattskyldiga personer underkastade de normala reglerna om mervärdesskatt med förbehåll för tillämpningen av punkt 1.

8. Med fyra års mellanrum, första gången den 1 januari 1982, och efter samråd med medlemsstaterna, skall kommissionen lämna en rapport till rådet om tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel. Den skall, i den mån det är nödvändigt och med beaktande av nödvändigheter av att på sikt uppnå överensstämmelse mellan de nationella lagstiftningarna, till denna rapport foga förslag rörande:

a) förbättringar som bör göras i de särskilda reglerna för småföretag,

b) anpassningen av de nationella regelsystemen vad beträffar undantag och graderad skattelättnad,

c) anpassningen av den gräns på 5000 europeiska beräkningsenheter som nämns i punkt 2.

9. Rådet kommer att vid lämplig tidpunkt besluta huruvida förverkligandet av det mål som nämns i artikel 4 i rådets första direktiv av den 11 april 1967 kräver att särskilda regler införs för småföretag och kommer, om så är lämpligt, att besluta om gränserna och de gemensamma genomförandevillkoren för dessa regler. Till dess att sådana regler införs, får medlemsstaterna behålla sina egna specialregler som de skall tillämpa i enlighet med bestämmelserna i denna artikel och rådets senare rättsakter.

Artikel24a¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2004/66/.

Vid genomförande av artikel 24.2–24.6 får följande medlemsstater bevilja undantag från mervärdeskatt för skattskyldiga personer vars årsomsättning är mindre än motvärdet i nationell valuta av följande belopp, enligt den omräkningskurs som gällde dagen för deras anslutning:

I Tjeckien: 35000 euro.

I Estland: 16000 euro.

I Cypern: 15600 euro.

I Lettland: 17200 euro.

I Litauen: 29000 euro.

I Ungern: 35000 euro.

I Malta: 37000 euro om den ekonomiska verksamheten huvudsakligen består i leverans av varor, 24300 euro om den ekonomiska verksamheten huvudsakligen består i tillhandahållande av tjänster med lågt mervärde (hög ingående skatt) och 14600 euro i övriga fall, nämligen tjänsteleverantörer med högt mervärde (låg ingående skatt).

I Polen: 10000 euro.

I Slovenien: 25000 euro.

I Slovakien: 35000 euro.

Artikel25¶Särskilt beskattningssystem för jordbrukare

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Om tillämpningen av de normala mervärdesskattereglerna på jordbrukare, eller de förenklade regler som föreskrivs i artikel 24, skulle leda till svårigheter, får medlemsstaterna tillämpa ett system med schablonregler enligt denna artikel för att kompensera jordbrukarna för den mervärdesskatt de betalar på inköp av varor och tjänster.

2. I denna artikel används följande uttryck i den betydelse som här anges:

jordbrukare: skattskyldig person som bedriver sin verksamhet i företag av något av de slag som definieras nedan,

företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske: företag som betraktas som sådant av varje medlemsstat inom ramen för de produktionsverksamheter som är förtecknade i bilaga A,

schablonbeskattad jordbrukare: jordbrukare som omfattas av reglerna om schablonbeskattning enligt punkterna 3 och följande,

jordbruksprodukter: varor producerade av ett företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske i varje medlemsstat genom de verksamheter som är förtecknade i bilaga A,

jordbrukstjänst: tjänst av något av de slag som anges i bilaga B och som en jordbrukare tillhandahåller med hjälp av arbetskraft och/eller med hjälp av sådan utrustning som normalt är tillgänglig i det företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske som bedrivs av honom,

ingående mervärdesskatt: beloppet av den sammanlagda mervärdesskatt som utgår på de varor och tjänster som inköps av alla jordbruks-, skogsbruks- och fiskeriföretag i varje medlemsstat som tillämpar schablonbeskattning om skatten skulle vara avdragsgill enligt artikel 17 för en jordbrukare som omfattas av de normala mervärdesskattereglerna,

schablonberäknat kompensationstal: det procenttal som bestäms av medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 och tillämpas av dem i de fall som anges i punkt 5 för att göra det möjligt för jordbrukare med schablonbeskattning att få kompensation för ingående skatt,

schablonberäknad kompensation: belopp som erhålls genom att tillämpa det kompensationstal som föreskrivs i punkt 3 på jordbrukarens omsättning i de fall som avses i punkt 5.

3. Medlemsstaterna skall bestämma schablonberäknade kompensationstal då så är nödvändigt och skall underrätta kommissionen innan de tillämpar dem. Dessa procenttal skall bygga på makroekonomiska statistiska uppgifter enbart för jordbrukare med schablonberäknad kompensation under de föregående tre åren. De får inte användas för att ge jordbrukarna i fråga återbetalningar som är större än den ingående mervärdesskatten. Medlemsstaterna kan välja att minska dessa procenttal till noll. Procenttalet får avrundas uppåt eller nedåt till närmaste halva procentenhet.

Medlemsstaterna får bestämma olika kompensationstal för skogsbruk, för de olika underavdelningarna av jordbruk och för fiske.

4. Medlemsstaterna får befria jordbrukare med schablonbeskattning från de skyldigheter som åläggs skattskyldiga personer genom artikel 22.

5. De kompensationstal som föreskrivs i punkt 3 skall tillämpas på priset, exklusive skatt, på de jordbruksprodukter och jordbrukstjänster som jordbrukarna i fråga tillhandahåller andra skattskyldiga personer än jordbrukare med schablonbeskattning. Denna kompensation skall utesluta alla övriga former av avdrag.

6. Medlemsstaterna får föreskriva att kompensationen skall betalas

a) av den skattskyldiga köparen eller mottagaren av varorna eller tjänsterna. Denna är i detta fall berättigad att enligt det förfarande som fastställs av medlemsstaterna, från den mervärdesskatt som han är skyldig att betala dra av den schablonberäknade mervärdesskattekompensation som han har betalat till jordbrukarna, eller

b) av myndigheterna.

7. Medlemsstaterna skall införa alla nödvändiga regler för att effektivt kontrollera betalningen av kompensationen till jordbrukarna.

8. Vad beträffar alla andra inköp av jordbruksprodukter och jordbrukstjänster än sådana som omfattas av punkt 5, skall kunden anses betalningsskyldig för kompensationen.

9. Varje medlemsstat får från systemet med schablonberäknad kompensation undanta vissa kategorier av jordbrukare och jordbrukare för vilka tillämpningen av de normala mervärdesskattereglerna, eller de förenklade regler som föreskrivs i artikel 24.1, inte skulle vålla administrativa svårigheter.

10. Varje jordbrukare med schablonbeskattning får enligt de regler och villkor som skall fastställas av varje medlemsstat begära att de normala mervärdesskattereglerna eller, i förekommande fall, de förenklade reglerna enligt artikel 24.1, tillämpas på honom.

11. Kommissionen skall inom fem år efter det att detta direktiv har trätt ikraft inför rådet lägga fram nya förslag om tillämpningen av mervärdesskatt på transaktioner som avser produkter och tjänster inom jordbruksområdet.

12. Då medlemsstaterna väljer det alternativ som beskrivs i denna artikel, skall de fastställa den enhetliga beräkningsgrunden för mervärdesskatt så att systemet med egna medel kan tillämpas med användning av den gemensamma beräkningsmetoden i bilaga C.

Artikel26¶Särskilda regler för resebyråer

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Medlemsstaterna skall tillämpa mervärdesskatt på resebyråers verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel, när resebyråerna betjänar kunder i eget namn och använder andra skattskyldiga personers leveranser och tjänster för att tillhandahålla reseprestationer. Denna artikel skall inte tillämpas på resebyråer som enbart fungerar som mellanhänder och redovisar skatt i enlighet med artikel 11 A 3 c. I denna artikel innefattar begreppet resebyråer också skattskyldiga som arrangerar turistresor.

2. Alla transaktioner som genomförs av en resebyrå i samband med en resa skall behandlas som en enda tjänst som resebyrån tillhandahåller den resande. Denna tjänst beskattas i den medlemsstat där resebyrån har sin rörelse etablerad eller har ett fast driftsställe från vilket den har tillhandahållit tjänsten. Med avseende på denna tjänst anses beskattningsunderlaget och priset exklusive skatt, i den betydelse som avses i artikel 22.3 b, vara resebyråns marginal, dvs. skillnaden mellan det totala belopp som skall betalas av den resande, exklusive mervärdesskatt, och resebyråns faktiska kostnad för varor och tjänster som tillhandahålls av andra skattskyldiga personer och som är till direkt nytta för den resande.

3. Om transaktioner som av resebyrån har anförtrotts till andra skattskyldiga personer utförs av sådana personer utanför gemenskapen, skall resebyråns tjänst behandlas som en förmedlingsverksamhet som är undantagen från skatteplikt enligt artikel 15.14. Om dessa transaktioner genomförs både inom och utanför gemenskapen, får endast den del av resebyråns tjänst som avser transaktioner utanför gemenskapen undantas från skatt.

4. Skatt som debiteras resebyrån av andra skattskyldiga personer på sådana transaktioner som beskrivs i punkt 2 och som är till direkt nytta för den resande skall inte berättiga till avdrag eller återbetalning i någon medlemsstat.

Artikel26a¶Särskilda bestämmelser för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1994/5/EU och direktiv 2001/115/.

Artikel 26 b

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 98/80/.

Artikel26c¶Särskild ordning för icke-etablerade skattskyldiga personer som tillhandahåller elektroniska tjänster till icke skattskyldiga personer

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2002/38/.

Avdelning XV Förenklingsförfaranden

Artikel27¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2004/7/.

1. Rådet får enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga varje medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i detta direktiv, för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande. Åtgärder avsedda att förenkla skatteuttaget får inte mer än i ringa utsträckning påverka medlemsstatens totala skatteinkomster som uppbärs i det sista konsumtionsledet.

2. En medlemsstat som önskar genomföra de åtgärder som avses i punkt 1 skall skicka en ansökan till kommissionen och förse den med alla nödvändiga uppgifter. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter skall den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter det att ansökan mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver. Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av ärendet skall den inom en månad underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och överlämna ansökan, på originalspråket, till de andra medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall inom tre månader efter översändandet av den underrättelse som avses i sista meningen i punkt 2 för rådet lägga fram ett förslag till lämpliga åtgärder eller, om kommissionen har invändningar mot ansökan om avvikelse, ett meddelande där den redovisar sina invändningar.

4. Under alla omständigheter skall förfarandet enligt punkterna 2 och 3 avslutas inom åtta månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.

5. De medlemsstater som den 1 januari 1977 tillämpar särskilda åtgärder av det slag som avses i punkt 1 ovan får behålla dem, om de underrättar kommissionen härom före den 1 januari 1978 och om undantagen har till syfte att förenkla skatteuttaget och är förenliga med kraven i den punkten.

Avdelning XVI Övergångsbestämmelser

Artikel28¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1994/5/EU, direktiv 92/77/, direktiv 95/7/, direktiv 96/42/, direktiv 2000/17/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 1999/85/ och direktiv 2006/18/.

1. Alla bestämmelser som någon medlemsstat har satt i kraft enligt bestämmelserna i de första fyra strecksatserna i artikel 17 i rådets andra direktiv av den 11 april 1967 skall upphöra att gälla från och med den dag då de bestämmelser som avses i artikel 1 andra stycket i detta direktiv träder i kraft i den medlemsstaten.

1a. Till och med den 30 juni 1999 får Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för import av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som var berättigade till undantag den 1 januari 1993 tillämpa artikel 11 B 6 på så sätt att mervärdesskatten vid import under alla omständigheter utgör 2,5 % av det belopp som fastställs i enlighet med artikel 11 B 1-4.

2. Utan hinder av artikel 12.3 skall följande bestämmelser gälla under den övergångsperiod som nämns i artikel 28l:

a) Undantag med återbetalning av skatt som erlagts i föregående led, och reducerade skattesatser som är lägre än den minimiskattesats som lagts fast i artikel 12.3 vad gäller de reducerade skattesatser som var i kraft den 1 januari 1991 och som står i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och uppfyller de villkor som stadgas i artikel 17 sista strecksatsen i rådets andra direktiv av den 11 april 1967, får bibehållas. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa bestämningen av egna resurser i samband med dessa operationer. I händelse av att bestämmelserna i denna punkt för Irlands del skulle skapa snedvridning av konkurrensen när det gäller tillhandahållande av energiprodukter för uppvärmning och belysning, kan kommissionen på särskild begäran ge Irland rätt att tillämpa en reducerade skattesats på sådant tillhandahållande, i enlighet med artikel 12.3. I sådant fall skall Irland inlämna sin begäran till kommissionen tillsammans med alla nödvändiga upplysningar. Om kommissionen inte har fattat något beslut inom tre månader efter mottagandet av denna begäran, skall Irland anses ha fått rätt att tillämpa den föreslagna reducerade skattesatsen.

b) Medlemsstater som den 1 januari 1991 på andra varor och tjänster än sådana som anges i bilaga H i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen tillämpade regler om undantag med återbetalning av skatt som erlagts i föregående led eller reducerade skattesatser som var lägre än det minimum som lagts fast i artikel 12.3 vad gäller reducerade skattesatser får tillämpa den reducerade skattesatsen eller den ena av de två reducerade skattesatser som nämns i artikel 12.3 på sådana varor eller tjänster.

c) Medlemsstater som enligt villkoren i artikel 12.3 måste höja den normalskattesats som gällde den 1 januari 1991 med mer än 2 %, får tillämpa en reducerad skattesats som är lägre än det minimum som fastlagts i artikel 12.3 vad gäller den reducerade skattesatsen på sådana kategorier av varor och tjänster som specificeras i bilaga H. Vidare får dessa medlemsstater tillämpa en sådan skattesats på restaurangtjänster, barnkläder, barnskor och bostäder. Medlemsstaterna får inte med stöd av detta stycke införa regler om undantag med återbetalning av skatten i föregående led.

d) Medlemsstater som den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats på restaurangtjänster, barnkläder, barnskor och bostäder får fortsätta att tillämpa denna på dessa områden.

e) Medlemsstater som den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats på andra varor och tjänster än sådana som specificeras i bilaga H får tillämpa denna reducerade skattesats eller en av de två reducerade skattesatser som nämns i artikel 12.3 på dessa områden, förutsatt att skattesatsen inte understiger 12 %. Denna föreskrift gäller inte leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter som beskattas enligt någon av de särskilda bestämmelser som anges i artikel 26a B och 26a C.

f) Grekland får tillämpa mervärdesskattesatser som är intill 30 % lägre än motsvarande skattesatser på det grekiska fastlandet i departementen Lesbos, Chios, Samos, Dodekaneserna och Cykladerna, liksom på följande öar i Egeiska havet: Thasos, Norra Sporaderna, Samothrake och Skiros.

g) Rådet skall på grundval av en rapport från kommissionen före den 31 december 1994 på nytt granska bestämmelserna i af ovan med särskild hänsyn till den inre marknadens riktiga funktion. I den händelse betydande snedvridning av konkurrensen uppstår, skall rådet på kommissionens förslag enhälligt besluta om lämpliga åtgärder.

h) Medlemsstaterna som den 1 januari 1993 använde sig av den i artikel 5.5a) i dess dåvarande lydelse angivna möjligheten får på leveranser enligt avtal om beställningsarbete tillämpa den skattesats som är tillämplig på den vara som frambringas genom beställningsarbetet. För tillämpningen av denna bestämmelse avses med leveranser enligt ett avtal leverans av beställningsarbete att den som har åtagit sig arbetet till sin kund levererar lös egendom som han har gjort färdigt eller satt samman med hjälp av material eller föremål som kunden i detta syfte har ställt till hans förfogande, oavsett om den som har åtagit sig arbetet har levererat en del av det använda materialet eller inte.

i) Medlemsstaterna får tillämpa en reducerad skattesats för tillhandahållande av levande växter och andra produkter från blomsterodling (inklusive lökar, rötter och liknande produkter, snittblommor och prydnadsbladväxter) liksom för tillhandahållande av vedbränsle.

j) Republiken Österrike får på uthyrning av fast egendom avsedd som bostad tillämpa en av de två reducerade skattesatser som anges i artikel 12.3 a tredje stycket, förutsatt att denna skattesats inte är lägre än 10 %.

k) Portugisiska republiken får på restaurangtjänster tillämpa en av de två reducerade skattesatser som anges i artikel 12.3 a tredje stycket, förutsatt att denna skattesats inte är lägre än 12 %.

3. Under den övergångsperiod som avses i punkt 4 får medlemsstaterna

a) fortsätta att beskatta sådana transaktioner som undantas enligt artikel 13 eller 15 och som anges i bilaga E till detta direktiv,

b) fortsätta att undanta de verksamheter som anges i bilaga F enligt befintliga villkor i medlemsstaten i fråga,

c) medge skattskyldiga personer valfrihet för beskattning av undantagna transaktioner på de villkor som anges i bilaga G,

d) fortsätta att tillämpa bestämmelser som avviker från principen om omedelbar avdragsrätt som fastställs i artikel 18.2 första stycket,

e) fortsätta att tillämpa åtgärder som avviker från bestämmelserna i artiklarna deleted 6.4 och 11 A 3 c,

f) föreskriva att vid försäljning av byggnader och mark för bebyggelse som inköpts för vidareförsäljning av en skattskyldig person för vilken skatten vid inköpet inte var avdragsgill, skall beskattningsunderlaget utgöras av skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris,

g) med avvikelse från artiklarna 17.3 och 26.3, fortsätta att undanta sådana resebyråtjänster som avses i artikel 26.3 utan restitution av ingående skatt; detta undantag skall även tillämpas på resebyråer som handlar i den resandes namn och för dennes räkning.

3a. I avvaktan på ett beslut av rådet, som, enligt artikel 3 i direktiv 89/465/EEG, har att verka för upphävande av de övergångsundantag som föreskrivs i punkt 3, skall Spanien ges rätt att undanta de transaktioner som avses i punkt 2 i bilaga F avseende tjänster som utförs av författare och de transaktioner som avses i punkterna 23 och 25 i bilaga F.

4. Övergångsperioden skall från början vara fem år från och med den 1 januari 1978. Senast sex månader före utgången av denna period, och därefter vid behov, skall rådet granska tillämpningen av undantagsreglerna i punkt 3 på grundval av en rapport från kommissionen och skall enhälligt på grundval av ett förslag från kommissionen bestämma huruvida vissa eller samtliga undantag skall upphävas.

5. Efter övergångsperiodens slut skall passagerarbefordran beskattas i utreselandet för den del av resan som äger rum inom gemenskapen enligt närmare angivna bestämmelser som skall fastställas av rådet enhälligt på kommissionens förslag.

6. Rådet får genom enhälligt beslut på kommissionens förslag tillåta en medlemsstat att, senast till och med den 31 december 2010, tillämpa reducerade skattesatser enligt artikel 12.3 a tredje stycket på tjänster som är förtecknade i högst två av de kategorier som anges i bilaga K. I undantagsfall får en medlemsstat tillåtas att tillämpa de reducerade skattesatserna på tjänster inom tre av de ovan nämnda kategorierna.

De berörda tjänsterna skall uppfylla följande villkor:

a) De skall vara arbetsintensiva.

b) De skall till stor del tillhandahållas slutkonsumenten direkt.

c) De skall i huvudsak vara lokala och inte kunna leda till att konkurrensen snedvrids.

d) Det måste finnas ett nära samband mellan de lägre priser som den reducerade skattesatsen leder till och den ökning av efterfrågan och sysselsättning som kan förutses.

Tillämpningen av en reducerad skattesats får inte inverka menligt på en samidigt fungerande inre marknad.

En medlemsstat som, i enlighet med denna bestämmelse, för första gången efter den 31 december 2005 önskar tillämpa en reducerad skattesats på en eller flera av de tjänster som avses i första stycket skall underrätta kommissionen om detta senast den 31 mars 2006. Medlemsstaten skall före detta datum till kommissionen överlämna alla relevanta uppgifter om de nya åtgärder som den önskar införa, särskilt följande:

a) Åtgärdens räckvidd och en noggrann beskrivning av de berörda tjänsterna.

b) Uppgifter som visar att villkoren i andra och tredje styckena är uppfyllda.

c) Uppgifter som visar budgetkostnaden för den planerade åtgärden.

De medlemsstater som tillåts tillämpa den reducerade skattesats som avses i första stycket skall före den 1 oktober 2002 utarbeta en detaljerad rapport med en övergripande bedömning av åtgärdens effektivitet när det gäller skapandet av sysselsättning och verkningsfullhet.

Före den 31 december 2002 skall kommissionen lägga fram en övergripande utvärdering för rådet och Europaparlamentet, vilken vid behov skall åtföljas av ett förslag till lämpliga åtgärder för ett slutgiltigt beslut om den mervärdesskattesats som skall tillämpas på arbetsintensiva tjänster.

AVDELNING XVIa Övergångsbestämmelser för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna

Artikel28a¶Räckvidd

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 92/111/, direktiv 1994/5/EU, direktiv 2000/65/, direktiv 95/7/ och direktiv 2003/92/.

1. Följande skall också beläggas med mervärdesskatt:

a) Förvärv inom gemenskapen av varor mot ersättning inom landets territorium av en skattskyldig person som agerar i denna egenskap eller av en icke skattskyldig juridisk person, om säljaren är en skattskyldig person som agerar i denna egenskap och som inte omfattas av undantag enligt artikel 24 eller av reglerna i artikel 8.1 a andra meningen eller i artikel 28b.B 1. Trots första stycket skall ett varuförvärv inom gemenskapen som sker på de villkor som fastställs i punkt 1 a av en skattskyldig person eller icke skattskyldig juridisk person inte vara föremål för mervärdesskatt. Medlemsstaterna skall ge skattskyldiga personer och icke skattskyldiga juridiska personer som kan omfattas av bestämmelserna i andra stycket rätt att välja det allmänna regelsystem som anges i första stycket. Medlemsstaterna skall bestämma de närmare reglerna för att utöva denna valmöjlighet, vilka skall gälla under två kalenderår.

b) Förvärv inom gemenskapen av nya transportmedel som sker mot vederlag inom landet av skattskyldiga personer eller icke skattskyldiga juridiska personer som kan komma i fråga för det undantag som föreskrivs i andra stycket punkt a eller av någon annan icke skattskyldig person.

c) Förvärv inom gemenskapen av punktskattepliktiga varor vilket görs mot ersättning inom landets territorium av en skattskyldig person eller icke skattskyldig juridisk person som kan komma ifråga för det undantag som avses i punkt a andra stycket och för vilka varor punktskatten blir påförbar inom landets territorium i kraft av direktiv 92/12/EEG.

1a. Följande förvärv skall åtnjuta det undantag som fastställs i punkt 1.a andra stycket:

a) Förvärv inom gemenskapen av varor vars tillhandahållande inom landets territorium skulle vara undantaget enligt artikel 15.4-15.10.

b) Förvärv inom gemenskapen av andra varor än dem som avses i a och som görs

av en skattskyldig person för dennes jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeriföretag enligt schablonreglerna i artikel 25, av en skattskyldig person som enbart tillhandahåller varor eller tjänster för vilka mervärdesskatt inte är avdragsgill eller av en icke skattskyldig juridisk person,

till ett sammanlagt belopp som under kalenderåret inte överstiger ett tröskelvärde som medlemsstaterna skall fastställa men som inte får vara lägre än motvärdet i nationell valuta till 10000 ecu, och

förutsatt att det sammanlagda beloppet för varuförvärv inom gemenskapen inte under närmast föregående kalenderår översteg det tröskelvärde som avses i andra strecksatsen.

Det tröskelvärde som tjänar som referens för tillämpningen av ovanstående skall bestå av det sammanlagda beloppet — undantaget mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats i den medlemsstat från vilken varorna har skickats eller transporterats — av förvärv inom gemenskapen av andra varor än nya transportmedel och icke punktskattepliktiga varor.

2. I denna avdelning används följande beteckningar i de betydelser som här anges:

a) transportmedel: fartyg som är längre än 7,5 meter, flygplan vars startvikt överstiger 1550 kg och motordrivna landfordon vars cylindervolym överstiger 48 kubikcentimeter eller vars effekt är större än 7,2 kilowatt och som är avsedda för transport av personer eller gods, utom de fartyg och flygplan som avses i artikel 15.5 och 15.6.

b) de transportmedel som avses i a skall inte anses vara ”nya” om de samtidigt uppfyller båda villkoren nedan: Medlemsstaterna skall fastställa de betingelser under vilka ovanstående omständigheter kan anses vara uppfyllda.

De har levererats mer än tre månader efter det att de först togs i bruk. Denna tid skall emellertid vara sex månader för de motordrivna landfordon som avses i a.

De har körts mer än 6000 km i fråga om landfordon, seglats mer än 100 timmar i fråga om fartyg, eller flugits mer än 40 timmar i fråga om flygplan.

3. Med förvärv av varor inom gemenskapen avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som av säljaren eller för säljarens räkning har skickats eller transporterats till en annan medlemsstat än den från vilken varorna utgick till förvärvaren.

Då varor som förvärvats av en icke skattskyldig juridisk person skickas eller transporteras från ett tredje territorium och av denne införs i en annan medlemsstat än den dit varorna skickats eller transporterats, skall varorna anses ha skickats eller transporterats från importmedlemsstaten. Denna medlemsstat skall bevilja importören enligt definitionen i artikel 21.4 återbetalning av den mervärdesskatt som har erlagts i samband med varuinförseln, i den mån importören kan visa att hans förvärv var belagt med mervärdesskatt i den medlemsstat dit de skickats eller transporterats.

4. Var och en som tillfälligtvis levererar ett nytt transportmedel på de villkor som fastställs i artikel 28c.A skall också anses som skattskyldig person.

Den medlemsstat inom vars territorium leveransen sker skall bevilja den skattskyldiga personen rätt till avdrag på grundval av följande bestämmelser:

Avdragsrätten skall uppstå och får endast utövas vid tidpunkten för leveransen.

Den skattskyldiga personen kan dra av den mervärdesskatt som ingår i inköpspriset eller som erlagts vid införseln eller förvärvet av transportmedlet inom gemenskapen, dock högst med det belopp han skulle vara skyldig att erlägga om leveransen inte vore undantagen från skatt.

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för genomförandet av dessa bestämmelser.

5. Följande skall betraktas som leverans av varor mot vederlag:

deleted

b) En skattskyldig persons överföring av varor från hans företag till en annan medlemsstat. Följande skall anses ha överförts till en annan medlemsstat: lös egendom som för hans företags räkning har skickats eller transporterats av den skattskyldiga personen eller för dennes räkning ut ur det territorium som definieras i artikel 3 men inom gemenskapen, såvida det inte gäller någon av följande transaktioner: När ett av villkoren för ovanstående undantag inte längre uppfylls, skall varorna emellertid anses ha överförts till en destinationsort i en annan medlemsstat. I detta fall äger överföringen rum i det ögonblick då villkoren inte längre är uppfyllda.

Leverans av varorna av den skattskyldiga person till vars medlemsstats territorium försändelsen eller transporten anländer på de villkor som fastställs i andra meningen i artikel 8.1 a och i artikel 28b B 1,

Leverans av varorna av den skattskyldiga personen på de villkor som fastställs i artikel 8.1 c,

Leverans av varorna av den skattskyldiga personen inom landets territorium på de villkor som fastställs i artikel 15 eller artikel 28c A,

deleted

Tillhandahållande av en tjänst som utförts åt den skattskyldiga personen och som innebär att arbete på varorna faktiskt har utförts i den medlemsstat dit de skickats eller transporterats förutsatt att varorna sedan arbetet utförts återsänds till den skattskyldige i den medlemsstat från vilken de ursprungligen avsändes eller transporterades.

Tillfälligt bruk av varorna inom den medlemsstats territorium dit varorna skickats eller transporterats för tillhandahållande av tjänster av den skattskyldiga person som är etablerad inom den medlemsstats territorium varifrån varorna skickats eller transporterats,

Tillfälligt bruk av varorna under högst 24 månader, inom en annan medlemsstats territorium i vilken samma varor vid införsel från ett tredje land för tillfällig användning enligt reglerna om temporär införsel skulle vara helt undantagna från importtullar.

Leverans av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el enligt de villkor som anges i artikel 8.1 d eller e.

6. Förvärv inom gemenskapen av varor mot vederlag skall omfatta en skattskyldig persons användning för hans företag av varor som skickats eller transporterats av honom eller för hans räkning från en annan medlemsstat inom vars territorium varorna producerats, utvunnits, bearbetats, inköpts, förvärvats enligt definitionen i punkt 1 eller importerats av den beskattningsbara personen inom ramen för hans företag till den andra medlemsstaten.

Änskaffning av varor som inte skett enligt de vanliga skattereglerna i en medlemsstat, avsedda för de väpnade styrkorna i en stat som är medlem i Atlantpakten eller för den civilpersonal som åtföljer dem skall även anses vara förvärv av varor inom gemenskapen mot ersättning när införsel av dessa varor inte skulle omfattas av undantaget i artikel 14.1 g.

7. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att säkerställa att transaktioner som skulle ha klassats som ”leverans av varor” såsom detta definierats i punkt 5 eller artikel 5 om de hade genomförts inom landets territorium av en skattskyldig person som agerar i denna egenskap klassas som ”förvärv av varor inom gemenskapen”.

Artikel28b¶Transaktionsplats

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 92/111/ och direktiv 95/7/.

Artikel28c¶Undantag från skatteplikt

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 95/7/, direktiv 92/111/ och direktiv 2000/65/.

Artikel28d¶Skattskyldighetens inträde och uttag av skatt

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 92/111/ och direktiv 2001/115/.

1. Skyldigheten att betala skatt inträder då varor förvärvas inom gemenskapen. Detta skall anses ske vid den tidpunkt då leverans av liknande varor anses ske inom landets territorum.

2. Då varor förvärvas inom gemenskapen skall skatt tas ut den femtonde dagen i den månad som följer på den under vilken skattskyldigheten inträder.

3. Trots punkt 2 skall skatt tas ut vid utställandet av den faktura eller jämförlig handling som avses i artikel 22.3 a första stycket, då denna utställs på köparen före den femtonde dagen i den månad som följer efter den månad då skattskyldigheten inträdde.

4. Med avvikelse från artikel 10.2 skall skatten för leverans av varor enligt artikel 28c.A betalas den femtonde dagen i den månad som följer på den under vilken skattskyldigheten inträtt.

Skatt skall dock påföras vid utställandet av den faktura eller jämförlig handling som avses i artikel 22.3 a första stycket då denna utställs före den femtonde dagen i den månad som följer efter den månad då skattskyldigheten inträdde.

Artikel28e¶Beskattningsunderlag och tillämplig skattesats

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 92/111/.

1. Vid förvärv av varor inom gemenskapen skall beskattningsunderlaget fastställas på grundval av samma faktorer som används i enlighet med artikel 11 A för att bestämma beskattningsunderlaget för leverans av samma varor inom landets territorium. Särskilt skall, när det gäller förvärv inom gemenskapen av varor som avses i artikel 28a.6, det skattepliktiga beloppet fastställas i enlighet med artikel 11.A 1 b och punkterna 2 och 3.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att punktskatt, som är förfallen eller erlagd av den som inom gemenskapen förvärvar en punktskattepliktig vara, inräknas i beskattningsunderlaget i enlighet med artikel 11 A 2 a. När kunden så snart varuförvärvet inom gemenskapen har genomförts, erhåller återbetalning av de punktskatter som erlagts i den medlemsstat varifrån varorna skickades eller transporterades, skall det skattepliktiga beloppet nedsättas i motsvarande mån i den medlemsstat där varuförvärvet inom gemenskapen ägde rum.

2. För varuleveranser som avses i artikel 28c A d skall det skattepliktiga beloppet fastställas i enlighet med artikel 11.A 1 b och punkterna 2 och 3.

3. Den skattesats som är tillämplig på förvärv av varor inom gemenskapen skall vara den som är i kraft när skatten kan tas ut.

4. Den skattesats som är tillämplig på förvärv av varor inom gemenskapen skall vara den som tillämpas på tillhandahållande av motsvarande varor inom landets territorium.

Artikel28f¶Avdragsrätt

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU, direktiv 95/7/, direktiv 2004/66/, direktiv 92/111/ och direktiv 2000/65/.

1. Artikel 17.2, 17.3 och 17.4 skall ersättas med följande:

”2. I den mån varorna och tjänsterna används för den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner, skall denne ha rätt att från den skatt som han är skyldig att betala dra av följande: a) Mervärdesskatt som förfaller till betalning eller betalats inom landets territorium avseende varor eller tjänster som tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas, till honom av en annan skattskyldig person. b) Mervärdesskatt som är förfallen eller erlagd med avseende på importerade varor inom landets territorium. c) Mervärdesskatt som är förfallen i enlighet med artiklarna 5.7 a, 6.3 och 28a.6. d) Mervärdesskatt som är förfallen i enlighet med artikel 28a.1 a. 3. Medlemsstaterna skall också bevilja varje skattskyldig person rätt till avdrag eller återbetalning av den mervärdesskatt som avses i punkt 2 i den mån varorna eller tjänsterna används för följande ändamål: a) Transaktioner som avser de näringsgrenar som anges i artikel 4.2, som utförs i ett annat land, och som skulle vara avdragsgilla om de hade utförts inom landets territorium. b) Transaktioner som är undantagna från skatt enligt artiklarna 14.1 g och i, 15, 16.1 B–E, 16.2 eller 28c A och C. c) Transaktioner som är undantagna från skatt i enlighet med artikel 13 B a och 13 B d 1-5, om kunden är etablerad utanför gemenskapen eller om dessa transaktioner är direkt kopplade till varor som skall exporteras till ett land utanför gemenskapen. 4. Den återbetalning av mervärdesskatt som avses i punkt 3 skall ske till skattskyldiga personer som inte är etablerade inom landets territorium men som är etablerade i en annan medlemsstat, i enlighet med de genomföranderegler som fastställs i direktiv 79/1072/EEG, till skattskyldiga personer som inte är etablerade inom gemenskapens territorium, i enlighet med de genomföranderegler som fastställs i direktiv 86/560/EEG”.

Vid tillämpningen av ovanstående skall

a) de skattskyldiga personer som avses i artikel 1 i direktiv 79/1072/EEG även vid till lämpningen av nämnda direktiv anses vara skattskyldiga personer som inte är etablerade i landet när de inom landets territorium endast har tillhandahållit varor och tjänster till personer som enligt artikel 21.1 a och c är betalningsskyldiga för mervärdesskatt,

b) de skattskyldiga personer som avses i artikel 1 i direktiv 86/560/EEG även vid till lämpningen av nämnda direktiv anses vara skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapen när de inom landets territorium endast har tillhandahållit varor och tjänster till personer som enligt artikel 21.1 a är betalningsskydliga för mervärdesskatt,

c) direktiv 79/1072/EEG och 86/560/EEG inte tillämpas på tillhandahållanden av varor som är eller kan bli undantagna enligt artikel 28c A när varorna skickas eller transporteras av kunden eller för dennes räkning.

2. Artikel 18.1 skall ersättas med följande:

”1. För att kunna utnyttja sin rätt till avdrag, skall en skattskyldig person

a) för avdrag enligt artikel 17.2 a inneha en faktura som utställts i enlighet med artikel 22.3,

b) för avdrag enligt artikel 17.2 b inneha en införselhandling som uppger honom som mottagare eller importör och anger eller medger beräkning av det förfallna skattebeloppet,

c) för avdrag enligt artikel 17.2 c iaktta de regler som har fastställts av varje medlemsstat,

d) när han skall betala skatt såsom kund eller köpare enligt artikel 21.1 iaktta de regler som har fastställts av varje medlemsstat,

e) för avdrag enligt artikel 17.2 d i den deklaration som föreskrivs i artikel 22.4 ange alla uppgifter som behövs för att beräkna skatten på hans förvärv av varor inom gemenskapen samt inneha en faktura i enlighet med artikel 22.3.”

3. Följande punkt skall införas i artikel 18:

”3a. Medlemsstaterna får tillåta en skattskyldig person som inte innehar någon faktura i enlighet med artikel 22.3 att göra det avdrag som avses i artikel 17.2 d; staterna skall bestämma villkoren och reglerna för att tillämpa denna bestämmelse.”

Artikel28g¶Personer som är ansvariga för betalning av skatten

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 2000/65/.

Artikel 21 skall ersättas med följande:

”Artikel 21 Personer som är skyldiga att betala in skatt till myndigheterna

1. Följande personer skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt enligt det inhemska systemet.

a) Den beskattningsbara person som utför en beskattningsbar leverans av varor eller ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster, utom i de fall som avses i leden b, c och f. När den beskattningsbara leveransen av varor eller det beskattningsbara tillhandahållandet av tjänster utförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landets territorium, får medlemsstaterna, på villkor som de själva skall fastställa, föreskriva att den betalningsskyldiga personen är den åt vilken den beskattningsbara leveransen av varan eller det beskattningsbara tillhandahållandet av tjänsten utförs.

b) Skattskyldiga personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i artikel 9.2 e eller personer som mottar sådana tjänster som omfattas av punkterna C, D, E och F i artikel 28b och som är registrerade för mervärdesskatt inom landet, om tjänsterna tillhandahålls av en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet.

c) Den person till vilken varor levereras när följande villkor är uppfyllda: Medlemsstaterna får emellertid bevilja undantag från denna skyldighet om den skattskyldiga person som inte är etablerad inom landet har utsett ett skatteombud i det landet.

Den skattepliktiga transaktionen utgörs av en varuleverans som utförs enligt de villkor som anges i artikel 28c E.3.

Den person till vilken varorna levereras är en annan skattskyldig person eller en icke skattskyldig juridisk person som är registrerad för mervärdesskatt inom landet.

Den faktura som har utställts av den skattskyldiga person som inte är etablerad inom landet överensstämmer med artikel 22.3.

d) Varje person som anger mervärdesskatten på en faktura eller annan jämförlig handling.

e) Varje person som genomför ett skattepliktigt gemenskapsinternt förvärv av varor.

f) Personer som är registrerade för mervärdesskatt inom landets territorium och till vilka varor levereras enligt villkoren i artikel 8.1 d eller e, om leveransen genomförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landets territorium.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 gäller följande:

a) Om den person som är skyldig att betala skatt är en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet enligt bestämmelserna i punkt 1, kan medlemsstaterna tillåta honom att utse ett skatteombud som blir betalningsskyldigt. Varje medlemsstat skall fastställa villkoren och de närmare föreskrifterna för detta alternativ.

b) När den skattepliktiga verksamheten genomförs av en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet och det inte finns något rättsligt instrument med det land i vilket den skattskyldige har sitt huvudkontor eller är etablerad, vilket instrument hänför sig till ömsesidigt bistånd vid indrivning och har en räckvidd som liknar den räckvidd som föreskrivs i direktiv 76/308/EEG och 77/799/EEG och i rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt), får medlemsstaterna införa bestämmelser enligt vilka den person som är skyldig att betala in skatt skall vara ett skatteombud som utsetts av den icke-etablerade skattskyldiga personen.

3. I de fall som avses i punkt 1 och punkt 2 får medlemsstaterna föreskriva att en annan person än den betalningsskyldiga personen skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.

4. Vid import skall den eller de personer som har utsetts till eller har godtagits som betalningsskyldiga av den medlemsstat till vilken varorna importeras betala mervärdesskatten.”

Artikel28h¶Skyldigheter för personer som är ansvariga för betalning

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 1991/680/EU.

Artikel 22 skall ersättas med följande:

”Artikel 22 Skyldigheter enligt det interna systemet:

1.

a) Varje skattskyldig person skall uppge när hans verksamhet som skattskyldig person inleds, förändras eller upphör. Medlemsstaterna skall, i enlighet med villkor som de själva fastställer, tillåta att skattskyldiga personer lämnar sådana anmälningar på elektronisk väg och får också kräva att elektroniska medel används.

b) Utan att det påverkar tillämpningen av a skall varje skattskyldig person som avses i artikel 28a.1 a andra stycket uppge att han genomför förvärv av varor inom gemenskapen när villkoren för tillämpning av det undantag som föreskrivs i den artikeln inte är uppfyllda.

c) Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att med hjälp av ett regeristreringsnummer identifiera följande personer:

Varje beskattningsbar person, med undantag av dem som avses i artikel 28a.4, som inom landets territorium levererar varor eller tillhandahåller tjänster som medför rätt till avdrag, med undantag för leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster för vilka skatt skall betalas uteslutande av kunden eller mottagaren i enlighet med artikel 21.1 a, b, c eller f. Medlemsstaterna får dock underlåta att registrera vissa beskattningsbara personer som avses i artikel 4.3.

Varje skattskyldig person som avses i punkt 1 b och varje skattskyldig person som utnyttjar den valmöjlighet som föreskrivs i artikel 28a.1 a tredje stycket.

Varje skattskyldig person som inom landets territorium genomför varuförvärv inom gemenskapen för sin verksamhet som har samband med ekonomisk verksamhet enligt artikel 4.2 och som utförs utomlands.

d) Varje registreringsnummer skall ha ett prefix i enlighet med internationell standard nr ISO 3166 alpha 2 genom vilket den utfärdande medlemsstaten kan identifieras.Republiken Grekland skall dock tillåtas att använda landskoden ’EL’.

e) Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att deras registreringssystem särskiljer de skattskyldiga personer som avses i punkt c och för att övergångsbestämmelserna för beskattning av transaktioner inom gemenskapen skall tillämpas korrekt såsom de fastställs i denna avdelning.

2.

a) Varje skattskyldig person skall föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och kontrolleras av skattemyndigheten.

b) Varje skattskyldig person skall föra register över de varor som denne har avsänt eller transporterat eller som har avsänts eller transporterats för dennes räkning ut ur det territorium som anges i artikel 3 men inom gemenskapen med avseende på de transaktioner som avses i femte, sjätte och sjunde strecksatserna i artikel 28a.5 b). Varje skattskyldig person skall föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att göra det möjligt att identifiera varor som avsänts till honom från en annan medlemsstat av en skattskyldig person eller på en skattskyldig persons vägnar, som är registrerad för mervärdesskatt i den andra medlemsstaten, i samband med tillhandahållande av en tjänst som avses i den tredje eller fjärde strecksatsen i artikel 9.2 c).

3.

a) Varje skattskyldig person skall säkerställa att en faktura utfärdas av honom själv, av hans kund eller i hans namn och för hans räkning av en tredje person, för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som han har utfört åt någon annan skattskyldig person eller icke skattskyldig juridisk person. Varje skattskyldig person skall dessutom säkerställa att en faktura utfärdas av honom själv, av hans kund eller i hans namn och för hans räkning av en tredje person, för sådan leverans av varor som avses i artikel 28b.B.1 och för leverans av varor som utförts på de villkor som anges i artikel 28c.A. Varje skattskyldig person skall dessutom säkerställa att en faktura utfärdas av honom själv, av hans kund eller i hans namn och för hans räkning av en tredje person, för alla betalningar a conto som har gjorts till honom före sådan leverans av varor som avses i första stycket och för de betalningar a conto som har gjorts till honom av en annan skattskyldig person eller icke skattskyldig juridisk person innan tjänsten har tillhandahållits. Medlemsstaterna får ålägga skattskyldiga personer en skyldighet att utfärda en faktura för andra leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster än de som anges i ovanstående stycken som de utför på deras territorium. När de gör detta, får medlemsstaterna införa färre skyldigheter beträffande dessa fakturor än de som förtecknas under b, c och d. Medlemsstaterna får befria skattskyldiga personer från skyldigheten att utfärda en faktura för de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som de utfört på deras territorium och som är befriade från skatt, med eller utan återbetalning av den skatt som i enlighet med artikel 13 samt artikel 28.2 a och 28.3 b har erlagts i ett tidigare skede. Varje handling eller meddelande med en särskild och otvetydig ändring av och hänvisning till den ursprungliga fakturan skall likställas med en faktura. Medlemsstaterna på vars territorium leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum får befria från skyldigheten att lämna vissa obligatoriska uppgifter i dessa handlingar eller meddelanden. Medlemsstaterna får ålägga de skattskyldiga personer som utför leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster på deras territorium en tidsfrist för utfärdande av fakturor. På villkor som skall fastställas av medlemsstaterna på vars territorium leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster äger rum kan en samlingsfaktura utfärdas för flera särskilda leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster. Fakturor får utfärdas av den skattskyldiga personens kund för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som den skattskyldiga personen har levererat till honom eller tillhandahållit honom, under förutsättning att det finns ett i förväg träffat avtal mellan de båda parterna och på villkor att det finns ett förfarande för godkännande av varje faktura av den skattskyldige som utför leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster. Medlemsstaterna, på vars territorium leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna har ägt rum, skall bestämma villkoren och bestämmelserna för det på förhand träffade avtalet och förfarandet mellan den skattskyldige och kunden för godkännandet. Medlemsstaterna får införa ytterligare krav när fakturan utfärdas av kunden till en skattskyldig person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster på deras territorium. De får bland annat kräva att sådana fakturor skall utfärdas i den skattskyldiges namn och för hans räkning. Dessa krav skall under alla förhållanden vara desamma oavsett var kunden är etablerad. Medlemsstaterna får dessutom införa specifika krav för den skattskyldiga person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster på deras territorium i de fall en tredje person eller den kund som utfärdar fakturan är etablerad i ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den som föreskrivs i rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder, rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning och i rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt).

b) Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som anges i detta direktiv, skall endast följande uppgifter vara obligatoriska för mervärdesskatteändamål på fakturor som utfärdas i enlighet med punkt a första, andra och tredje stycket. Medlemsstaterna får kräva att skattskyldiga personer som är etablerade på deras territorium och som levererar varor eller tillhandahåller tjänster på deras territorium anger kundernas registreringsnummer som avses i punkt 1 c för mervärdesskatt i andra fall än de som anges i första stycket fjärde strecksatsen. Medlemsstaterna får inte föreskriva att fakturorna skall undertecknas. Beloppen i fakturorna kan uttryckas i vilken valuta som helst, under förutsättning att det skattebelopp som skall betalas anges i den nationella valutan i den medlemsstat där leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna sker, med användning av den omräkningsmekanism som anges i artikel 11 C 2. Medlemsstaterna får när så är nödvändigt för kontrolländamål kräva en översättning till det egna nationella språket av fakturor som avser leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster på deras territorium samt fakturor som mottas av skattskyldiga personer inom deras territorium.

Datum för utfärdandet.

Ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som ensamt identifierar fakturan.

Det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i punkt 1 c, under vilket den skattskyldiga personen har levererat varor eller tillhandahållit tjänster.

Det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i punkt 1 c, under vilket varorna levererats eller tjänsterna tillhandahållits kunden, om kunden är skyldig att betala skatt på levererade varor eller tillhandahållna tjänster eller varor har levererats till honom enligt artikel 28c A.

Fullständigt namn och adress för den skattskyldiga personen och hans kund.

De levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art.

Datum då leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster utförts eller slutförts eller det datum då den a contobetalning som avses i punkt a andra stycket erlagts, om ett sådant datum kan fastställas och skiljer sig från datum för fakturans utfärdande.

Beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive skatt, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset.

Tillämpad mervärdesskattesats.

Den mervärdesskatt som skall betalas, såvida inte en särskild ordning tillämpas, för vilken detta direktiv utesluter en sådan uppgift.

Vid befrielse från skatt eller när kunden är skyldig att betala skatt, hänvisning till den relevanta bestämmelsen i detta direktiv, till motsvarande nationella bestämmelse eller till en annan uppgift om att leveransen är skattebefriad eller föremål för förfarandet för omvänd skattskyldighet.

Vid leverans av ett nytt transportmedel inom gemenskapen, de uppgifter som anges i artikel 28a.2.

Vid tillämpning av vinstmarginalsystemet, hänvisning till artikel 26 eller 26a eller motsvarande nationella bestämmelser eller till en annan uppgift om att vinstmarginalsystemet tillämpas.

Om den som är skyldig att betala skatt är ett skatteombud i den mening som avses i artikel 21.2, skatteombudets registreringsnummer för mervärdesskatt enligt punkt 1 c tillsammans med dennes fullständiga namn och adress.

c) Fakturor som utfärdas i enlighet med bestämmelserna i punkt a får skickas i pappersform eller, under förutsättning att mottagaren godkänner det, överföras på elektronisk väg. Fakturor som överförs på elektronisk väg skall godkännas av medlemsstaterna på villkor att äktheten och innehållets integritet säkerställs Fakturorna får dock sändas på elektronisk väg enligt andra metoder under förutsättning att den/de berörda medlemsstaten/medlemsstaterna godkänner detta. Kommissionen kommer senast den 31 december 2008 att lägga fram en rapport, om det är lämpligt med ett förslag om ändring av villkoren för elektronisk fakturering för att eventuell framtida teknisk utveckling på området skall beaktas. Medlemsstaterna får inte införa några andra krav eller formaliteter för de skattskyldiga personer som levererar varor eller tillhandahåller tjänster på deras territorium när det gäller användandet av ett system för överföring av fakturor på elektronisk väg. Medlemsstaterna får dock till och med den 31 december 2005 föreskriva att en förhandsanmälan skall göras vid användning av ett sådant system. Medlemsstaterna får fastställa särskilda villkor för utfärdande av fakturor på elektronisk väg i fråga om leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som äger rum på deras territorium från ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den i direktiven 76/308/EEG och 77/799/EEG och i förordning (EEG) nr 218/92. I de fall då flera fakturor sänds samlat på elektronisk väg till samma mottagare, behöver de uppgifter som är gemensamma för de olika fakturorna endast anges en gång, i den mån all information är åtkomlig för varje faktura.

antingen genom en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer; medlemsstaterna får dock begära att den avancerade elektroniska signaturen baseras på ett kvalificerat certifikat och skapas av en säker anordning för skapande av signaturer enligt artikel 2.6 och 2.10 i det ovannämnda direktivet,

eller genom ett elektroniskt datautbyte (EDI) enligt definitionen i artikel 2 i kommissionens rekommendation 1994/820/EG av den 19 oktober 1994 om det i avtalet om sådant datautbyte föreskrivs användning av förfaranden för att säkerställa uppgifternas äkthet och integritet; medlemsstaterna får dock, på villkor som de själva fastställer, kräva ett ytterligare sammanfattande dokument i pappersform.

d) Varje skattskyldig person skall se till att kopior av de fakturor lagras som har utfärdats av honom själv, av kunden eller i hans namn och för hans räkning av en tredje person, liksom alla fakturor som han har mottagit. I enlighet med detta direktiv får den skattskyldiga personen bestämma lagringsplats, förutsatt att han utan otillbörligt dröjsmål kan ställa alla lagrade fakturor eller uppgifter till de behöriga myndigheternas förfogande på deras begäran. Medlemsstaterna kan dock ålägga en skattskyldig person som är etablerad på deras territorium att meddela dem lagringsplatsen, då denna är belägen utanför medlemsstaternas territorium. Medlemsstaterna kan dessutom ålägga en skattskyldig person som är etablerad på deras territorium att inom landet lagra de fakturor som utfärdats av honom själv, av hans kund eller, i hans namn eller för hans räkning, av en tredje person, samt alla fakturor som de har mottagit, när denna lagring inte sker på sådan elektronisk väg som säkerställer en fullständig åtkomst on-line av berörda uppgifter. Fakturornas äkthet och innehållets integritet samt deras läsbarhet måste säkerställas under hela lagringsperioden. Uppgifterna i de fakturor som avses i led c tredje stycket får inte ändras och måste vara läsbara under hela denna period. Medlemsstaterna skall fastställa hur lång tid skattskyldiga personer skall lagra fakturor som avser leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster på deras territorium och fakturor som mottas av skattskyldiga personer som är etablerade på deras territorium skall lagras. För att säkerställa att de villkor som anges i tredje stycket respekteras får de medlemsstater som avses i fjärde stycket kräva att fakturorna lagras i den form som de ursprungligen sändes i, antingen i pappersform eller elektroniskt. Medlemsstaterna får också kräva att när fakturorna lagras elektroniskt även de uppgifter som säkerställer varje fakturas äkthet och innehållets integritet skall lagras. De medlemsstater som avses i fjärde stycket får ställa upp särskilda villkor som förbjuder eller begränsar lagring av fakturor i ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den i direktiven 76/308/EEG och 77/799/EEG och förordning (EEG) nr 218/92 och om den rätt till åtkomst på elektronisk väg, nedladdning och användning som avses i artikel 22a. Medlemsstaterna får på villkor som de själva fastställer föreskriva en skyldighet att lagra fakturor som mottas av icke skattskyldiga personer.

e) I c och d skall med överföring och lagring av fakturor ’på elektronisk väg’ avses överföring eller ett ställande till mottagarens förfogande och lagring som sker med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av data via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel. Enligt detta direktiv skall medlemsstaterna godta som fakturor alla dokument eller meddelanden i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren i denna punkt.

4.

a) Varje skattskyldig person skall inge en deklaration inom en av medlemsstaterna fastställd tidsperiod. Denna får inte vara längre än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod. Beskattningsperioden skall av medlemsstaterna bestämmas till en månad, två månader eller tre månader. Medlemsstaterna får dock fastställa andra perioder, så länge dessa inte överstiger ett år. Medlemsstaterna skall, i enlighet med villkor som de själva fastställer, tillåta att skattskyldiga personer lämnar sådana deklarationer på elektronisk väg och får också kräva att elektroniska medel används.

b) Deklarationen skall innehålla alla uppgifter som behövs för att beräkna den skatt som skall tas ut och de avdrag som skall göras, däribland i förekommande fall och i den mån det anses nödvändigt för att fastställa beräkningsgrunden det sammanlagda värdet av de transaktioner som hänför sig till ifrågavarande skatt och avdrag samt värdet av skattefria transaktioner.

c) Deklarationen skall också innehålla

dels det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de varuleveranser som avses i artikel 28c.A för vilka skatt skall tas ut under perioden, därutöver skall också anges det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de varuleveranser som avses i artikel 8.1 a andra meningen och i artikel 28b.B 1 som skett inom en annan medlemsstats territorium och för vilka skatt skall tas ut under deklarationsperioden samt avgångsplatsen för varuförsändelsen eller varutransporten ligger inom landets territorium,

dels det sammanlagda beloppet exklusive mervärdesskatt för de varuförvärv inom gemenskapen som avses i artikel 28a.1 och 28a.6, som har genomförts inom landets territorium och för vilka skatt har påförts. Följande skall även läggas till: det sammanlagda värdet exklusive mervärdesskatt för de varuleveranser som avses i artikel 8.1 a andra meningen och i artikel 28b B 1 som har genomförts i landets territorium och för vilka skattskyldighet har inträtt under deklarationsperioden i de fall då avgångsorten för varuförsändelsen eller varutransporten ligger inom en annan medlemsstats territorium samt det sammanlagda beloppet exklusive mervärdesskatt för de varuleveranser inom landets territorium för vilka den skattskyldiga personen har angetts som betalningsskyldig i enlighet med artikel 28c E 3 och för vilka skattskyldighet har inträtt under den period deklarationen omfattar.

5. Varje skattskyldig person skall betala nettobeloppet av mervärdesskatten när deklarationen för perioden inlämnas. Medlemsstaterna kan dock fastställa ett annat datum för betalning av detta belopp eller begära interimsbetalning.

6.

a) Medlemsstaterna får kräva att en skattskyldig person inger en sammanställning, som inbegriper alla de uppgifter som anges i punkt 4, rörande samtliga transaktioner som har utförts under föregående år. Denna sammanställning skall även innehålla alla uppgifter som behövs för eventuella justeringar. Medlemsstaterna skall, i enlighet med villkor som de själva fastställer, tillåta att skattskyldiga personer lämnar sådana sammanställningar på elektronisk väg och får också kräva att elektroniska medel används.

b) Varje skattskyldig person som är registrerad för mervärdesskatt skall också överlämna en sammanställning över de köpare som är registrerade för mervärdesskatt till vilka han har levererat varor enligt de villkor som anges i artikel 28c.A a) och d) och över varumottagare som är registrerade för mervärdesskatt för de transaktioner som avses i femte stycket. Förteckningen skall upprättas för varje kvartal inom en tidsperiod och i enlighet med de förfaranden som fastställs av medlemsstaterna, som skall vidta nödvändiga åtgärder för att de bestämmelser som gäller administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning skall respekteras fullt ut. Medlemsstaterna skall, i enlighet med villkor som de själva fastställer, tillåta att skattskyldiga personer lämnar sådana förteckningar på elektronisk väg och får också kräva att elektroniska medel används. Förteckningen skall innehålla följande: I de fall som avses i artikel 28b A 2 tredje stycket skall den skattskyldiga personen som registrerats för mervärdesskatt i landets territorium tydligt och klart i sin redogörelse ange följande:

Det nummer under vilket den skattskyldiga personen är registrerad för mervärdesskatt inom landets territorium och under vilket han har tillhandahållit varor på de villkor som anges i artikel 28c A a

Det nummer under vilket varje person som förvärvar varor registreras för mervärdesskatt i en annan medlemsstat och under vilket varorna levererades till honom

För varje person som förvärvar varor, det sammanlagda värdet av de leveranser som utförts av den skattskyldiga personen. Dessa belopp skall deklareras det kalenderkvartal under vilket skatten skall tas ut. Förteckningen skall även innehålla följande:

För de leveranser som omfattas av artikel 28c A d, det nummer under vilket den skattskyldiga personen är registrerad för mervärdesskatt i landets territorium, det nummer under vilken han är registrerad i ankomstmedlemsstaten och det sammanlagda värdet av varorna beräknat i enlighet med artikel 28e 2.

Beloppen av de korrigeringar som gjorts i enlighet med artikel 11 C 1. Dessa belopp skall anges för det kvartal under vilket den som förvärvar varorna underrättas om korrigeringen.

deleted

Det nummer under vilket han har registrerats för mervärdesskatt inom landets territorium och under vilket han genomförde förvärvet inom gemenskapen och den efterföljande leveransen.

Det nummer under vilket mottagaren av den skattskyldiga personens efterföljande leverans registrerats inom den medlemsstats territorium där mottagandet av försändelsen eller transporten ägde rum.

För varje mottagare det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för de leveranser som gjorts av den skattskyldiga personen inom den medlemsstats territorium där mottagandet av försändelsen eller transporten ägde rum. Dessa belopp skall deklareras för det kvartal varunder skattskyldigheten inträdde.

c) Med undantag från punkt b kan medlemsstaterna kräva

att förteckningarna inlämnas månadsvis,

att förteckningarna innehåller ytterligare uppgifter.

d) För leverans av nya transportmedel enligt villkoren i artikel 28c A b av en skattskyldig person som är registrerad till mervärdesskatt till en köpare som inte är registrerad till mervärdesskatt eller av en skattskyldig person enligt definitionen i artikel 28a.4, skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att säljaren meddelar alla uppgifter som behövs för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och övervakas av skattemyndigheten.

e) Medlemsstaterna kan kräva att skattskyldiga personer som inom landets territorium förvärvar varor inom gemenskapen enligt definitionen i artikel 28a.1 a och 28a.6 lämnar in sammanställningar som anger detaljerna angående dessa förvärv. Sådana sammanställningar får dock inte krävas för en kortare period än en månad. Medlemsstaterna kan även kräva att personer som inom gemenskapen förvärvar nya transportmedel enligt artikel 28a.1 b lämnar alla uppgifter som behövs för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och övervakas av skattemyndigheten när de lämnar in den deklaration som avses i punkt 4.

7. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer som i enlighet med artikel 21.1 och 21.2 anses betalningsskyldiga i stället för någon skattskyldig person som inte är etablerad inom landet och som fullgör de skyldigheter som avses i denna artikel vad gäller deklaration och betalning. De skall därutöver vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer som i enlighet med artikel 21.3 skall anses vara solidariskt ansvariga för betalningen av skatten fullgör de betalningsskyldigheter som avses i denna artikel.

8. Medlemsstaterna kan införa andra skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av skatten och för förebyggande av undandragande av skatt, med förbehåll för kravet på likabehandling av inhemska transaktioner och transaktioner som genomförs mellan medlemsstater av skattskyldiga personer och på villkor att dessa skyldigheter i handeln mellan medlemsstater inte leder till formaliteter i samband med gränspassage.

Den möjlighet som anges i första stycket får inte användas för att införa ytterligare krav utöver dem som anges i punkt 3.

9.

a) Medlemsstaterna kan befria följande från vissa eller alla skyldigheter: Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i d får medlemsstaterna emellertid inte när det gäller skattskyldiga personer som avses i tredje strecksatsen lämna befrielse från skyldigheterna i punkt 3.

Skattskyldiga personer som endast utför tillhandahållande av varor eller tjänster som är undantagna enligt artiklarna 13 och 15.

Skattskyldiga personer som har rätt till befrielse från skatt enligt artikel 24 och omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 28a.1 a andra stycket.

Skattskyldiga personer som inte utför någon av de transaktioner som avses i artikel 4 c.

b) Medlemsstaterna kan befria andra skattskyldiga personer än sådana som avses i punkt a från vissa av de skyldigheter som avses i punkt 2 a.

c) Medlemsstaterna kan befria skattskyldiga personer från betalning av resterande del av den skatt som är förfallen när beloppet är ringa.

d) Med förbehåll för att samråd sker med den kommitté som avses i artikel 29 och på de villkor som de kan komma att fastställa får medlemsstaterna angående fakturor som avser leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som har ägt rum på deras territorium bevilja befrielse från vissa av de krav som fastställs i punkt 3 b i följande fall: Fakturorna skall under alla omständigheter innehålla följande uppgifter: Den förenkling som avses i denna punkt får emellertid inte tillämpas på sådana transaktioner som avses i punkt 4 c.

Då fakturan är på mindre belopp.

Då handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utställande av dessa fakturor gör det svårt att iaktta alla de krav som anges i punkt 3 b.

Datum för utfärdandet.

Identifiering av den skattskyldige.

Identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits.

Den skatt som skall betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna denna.

e) Om medlemsstaterna använder den möjlighet som föreskrivs i a tredje strecksatsen att inte tilldela det nummer som avses i punkt 1 c till sådana skattskyldiga personer som inte utför någon av de transaktioner som avses i punkt 4 c och leverantören eller kunden inte har tilldelats ett registreringsnummer av denna typ bör på fakturan i stället anges ett annat nummer kallat skatteregistreringsnummer, som de berörda medlemsstaterna fastställer. De medlemsstater som avses i första stycket kan, då det nummer som avses i punkt 1 c har tilldelats den skattskyldige, kräva att också följande uppgifter skall finnas med på fakturan:

Det nummer som avses i punkt 1 c samt leverantörens skatteregistreringsnummer när det gäller tillhandahållande av sådana tjänster som avses i artikel 28b C, D, E och F och för sådana varor som avses i artikel 28c A samt 28c E 3.

Endast leverantörens skatteregistreringsnummer eller endast det nummer som avses i punkt 1 c när det gäller andra leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.

10. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att se till att icke skattskyldiga juridiska personer, som är ansvariga för den skatt som skall betalas beträffande förvärv inom gemenskapen av varor som omfattas av artikel 28a.1 a första stycket, iakttar ovanstående villkor avseende deklaration och betalning och att de tilldelas ett registeringsnummer såsom anges i punkt 1 c-e.

11. Vid förvärv inom gemenskapen av sådana punktskattepliktiga varor som avses i artikel 28a.1 c liksomvid förvärv inom gemenskapen av nya transportmedel som omfattas av artikel 28a.1 b skall medlemsstaterna införa regler för deklaration och betalning.

12. Rådet får enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga en medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder för att förenkla de skyldigheter som fastställs i punkt 6 b. Sådana förenklingsåtgärder, som inte får äventyra den behöriga övervakningen av transaktioner inom gemenskapen, kan omfatta följande åtgärder:

a) Medlemsstaterna får tillåta skattskyldiga personer som uppfyller följande tre villkor att ge in årliga förteckningar innehållande registreringsnummer på de skattskyldiga personer i andra medlemsstater till vilka de har levererat varor enligt artikel 28c A:

Det sammanlagda årsvärdet exklusive mervärdesskatt av deras tillhandahållande av varor eller tjänster, såsom detta definieras i artiklarna 5, 6 och 28a.5, får inte med mer än 35000 ecu överstiga den årsomsättning som används som referensnivå vid tillämpningen av befrielse från skatt enligt artikel 24.

Det sammanlagda årsvärdet exklusive mervärdesskatt av varuleveranser som utförts av dem på de villkor som fastställs i artikel 28c.A får inte överstiga motvärdet i nationell valuta till 15000 ecu.

De varuleveranser som utförts av dem på de villkor som fastställs i artikel 28c A avser andra varor än nya transportmedel.

b) Medlemsstater som fastställer den skatteperiod för vilken skattskyldiga personer skall lämna de deklarationer som föreskrivs i punkt 4 till längre tid än tre månader kan tillåta dessa personer att lämna förteckningarna för samma period om de skattskyldiga personerna uppfyller följande tre villkor:

Det sammanlagda årsvärdet, exklusive mervärdesskatt, av de varor och tjänster de tillhandahåller enligt definitionerna i artiklarna 5, 6 och 28a.5 får inte överstiga motvärdet i nationell valuta till 200000 ecu.

Det sammanlagda årsvärdet, exklusive mervärdesskatt, av varuleveranser som utförts av dem på de villkor som fastställs i artikel 28c A får inte överstiga motvärdet i nationell valuta till 15000 ecu.

De varuleveranser som utförts av dem på de villkor som fastställs i artikel 28c A avser andra varor än nya transportmedel.”

Artikel28i¶Särskilda regler för småföretag

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 92/111/.

Följande stycke skall läggas till i artikel 24.3:

”Under alla förhållanden skall inte leveranser av nya transportmedel gjorda under de förhållanden som fastställs i artikel 28c A eller tillhandahållanden av varor och tjänster gjorda av en skattskyldig person som inte är etablerad i landets territorium omfattas av undantagen under punkt 2.”

Artikel28j¶Gemensamma regler om schablonbeskattning av jordbrukare

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 1991/680/EU.

1. Följande stycke skall läggas till i artikel 25.4:

”När de utnyttjar denna möjlighet skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att övergångsbestämmelserna för beskattningen av transaktioner inom gemenskapen enligt avdelning XVIa skall tillämpas riktigt.”

2. Artikel 25.5 och 25.6 skall ersättas med följande:

”5. De kompensationstal som föreskrivs i punkt 3 skall tillämpas på priserna, exklusive skatt, på följande varor:

a) Jordbruksprodukter som av schablonbeskattade jordbrukare tillhandahålls andra skattskyldiga personer än sådana som inom landets territorium omfattas av reglerna om schablonbeskattning i denna artikel.

b) Jordbruksprodukter som av schablonbeskattade jordbrukare på de villkor som fastställs i artikel 28c A tillhandahålls icke skattskyldiga juridiska personer som i den medlemsstat dit jordbruksprodukterna sänds eller transporteras inte omfattas av undantaget i artikel 28a.1 a andra stycket.

c) Jordbrukstjänster som av schablonbeskattade jordbrukare tillhandahålls andra skattskyldiga personer än sådana som inom landets territorium omfattas av reglerna om schablonbeskattning i denna artikel. Denna kompensation skall utesluta alla övriga former av avdrag.

6. Vid sådant tillhandahållande av jordbruksprodukter och jordbrukstjänster som avses i punkt 5, skall medlemsstaterna föreskriva att kompensationen betalas av någon av de följande:

a) Köparen eller kunden. I detta fall äger den skattskyldiga köparen eller kunden rätt att, såsom föreskrivs i artikel 17 och i enlighet med de förfaranden som fastställs av medlemsstaterna, från den skatt för vilken han är ansvarig inom landets territorium dra av den kompensation som han har betalat till jordbrukarna. Medlemsstaterna skall till köparen eller kunden återbetala den kompensation som han har betalat till jordbrukarna när det gäller någon av följande transaktioner: Medlemsstaterna skall bestämma det förfarande genom vilket återbetalningarna skall göras; de kan därvid tillämpa artikel 17.4.

Leverans av jordbruksprodukter som skett på de villkor som fastställs i artikel 28c A till skattskyldiga personer eller till icke skattskyldiga juridiska personer i denna egenskap i en annan medlemsstat där de inte omfattas av undantaget i artikel 28a.1 a andra stycket.

Leverans av jordbruksprodukter som skett på de villkor som fastställs i artikel 15 och i artikel 16.1 B-E till skattskyldiga köpare som är etablerade utanför gemenskapen, om produkterna används av dessa köpare för transaktioner som avses i artikel 17.3 a och b eller för tjänster som anses tillhandahållna inom landets territorium och för vilka skatt skall betalas uteslutande av kunderna enligt artikel 21.1 b.

Tillhandahållande av jordbrukstjänster till skattskyldiga kunder som är etablerade inom gemenskapen men i andra medlemsstater eller till skattskyldiga kunder som är etablerade utanför gemenskapen, om tjänsterna används av dessa kunder för de transaktioner som avses i artikel 17.3 a och b eller för tjänster som anses tillhandahållas inom landets territorium och för vilka skatt skall betalas uteslutande av kunderna enligt artikel 21.1 b.

b) Av myndigheterna.”

3. Följande stycke skall läggas till i artikel 25.9:

”Närhelst medlemsstaterna utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i denna artikel, skall de vidta alla nödvändiga åtgärder för att samma metod för beskattning skall tillämpas på tillhandahållande av jordbruksprodukter som skett på de villkor som fastställs i artikel 28b B 1, vare sig tillhandahållandet görs av en schablonbeskattad eller icke schablonbeskattad jordbrukare.”

Artikel28k¶Diverse bestämmelser

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 94/4.

Följande bestämmelser skall tillämpas till och med den 30 juni 1999:

1. Medlemsstaterna får skattebefria tillhandahållande i butiker för skattefri försäljning av varor avsedda att utföras i det personliga bagaget av resande med flyg eller båt till andra medlemsstater. I denna artikel används följande beteckningar med de betydelser som här anges: Med tillhandahållande av varor som utförs av butiker för skattefri försäljning skall jämställas tillhandahållande av varor som sker ombord på flygplan eller fartyg under passagerarbefordran inom gemenskapen. Denna befrielse skall även tillämpas på tillhandahållande av varor som sker av butiker för skattefri försäljning i någon av de båda Kanaltunnelterminalerna till passagerare med giltig biljett för resan mellan de båda terminalerna.

a) butik för skattefri försäljning: Inrättning belägen inom en flygplats eller hamn som uppfyller de villkor som fastställs av behöriga myndigheter, särskilt i enlighet med punkt 5.

b) resande till annan medlemsstat: passagerare som har en resehandling för flyg- eller sjöresa som utvisar att den omedelbara destinationen är en flygplats eller hamn i någon annan medlemsstat.

c) flyg- eller båtresa inom gemenskapen: transport med flyg eller till sjöss som börjar inom landets territorium såsom detta definieras i artikel 3 och vars faktiska ankomstort är belägen inom en annan medlemsstat.

2. Befrielse enligt punkt 1 kan endast omfatta:

a) Varor vars sammanlagda värde per person och resa inte överskrider 90 ecu. Trots artikel 28m skall medlemsstaterna bestämma motsvarigheterna i nationell valuta till de ovannämnda beloppen i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 69/169/EEG. Om det sammanlagda värdet av flera artiklar eller av flera tillhandahållanden av varor per person och resa överskrider dessa begränsningar, skall befrielse beviljas upp till dessa belopp, med förbehåll att värdet av en vara inte får delas.

b) Sådana kvantiteter per person och resa som inte överskrider de gränser som fastställs av gemenskapens gällande bestämmelser om passagerartrafik mellan tredje land och gemenskapen. Vid tillämpningen av punkt a skall hänsyn inte tas till värdet av sådant tillhandahållande av varor som sker inom de kvantitativa begränsningar som fastställs i föregående stycke.

3. Medlemsstaterna skall ge varje skattskyldig person rätt till avdrag eller återbetalning av den mervärdesskatt som avses i artikel 17.2, i den mån varorna och tjänsterna används för hans leverans av varor som är skattebefriade enligt denna artikel.

4. Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i artikel 16.2 skall även tillämpa den bestämmelsen på import, förvärv och tillhandahållande inom gemenskapen av varor till en skattskyldig person för hans leverans av varor som är skattebefriade i överensstämmelse med denna artikel.

5. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de befrielser som föreskrivs i denna artikel skall tillämpas riktigt och enkelt och för att skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk skall förhindras.

Artikel28l¶Tillämpningsperiod

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 1991/680/EU.

De övergångsbestämmelser som föreskrivs i denna avdelning träder i kraft den 1 januari 1993. Kommissionen skall senast den 31 december 1994 rapportera till rådet om hur övergångsbestämmelserna fungerar och lägga fram förslag till ett slutligt system.

Övergångsbestämmelserna skall ersättas av ett slutligt system för beskattning av handeln medlemsstater emellan i princip grundat på beskattning i den medlemsstat där de varor eller tjänster som tillhandahålls har sitt ursprung.

För detta ändamål skall rådet, när det efter att ha gjort en utförlig granskning av rapporten anser att villkoren för en övergång till det slutliga systemet är tillfredsställande uppfyllda, enhälligt på kommissionens förslag och efter samråd med Europaparlamentet, före den 31 december 1995 besluta om de regler som är nödvändiga för att det slutliga systemet skall träda i kraft och fungera.

Övergångsreglerna skall gälla i fyra år och skall följaktligen tillämpas till och med den 31 december 1996. Perioden för tillämpning av övergångsbestämmelserna skall förlängas automatiskt fram till tidpunkten för det slutliga systemets ikraftträdande och i vart fall till dess att rådet har beslutat om det slutliga systemet.

Artikel28m¶Omräkningskurs

Ändrad genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 2004/66/.

För att bestämma motsvarigheterna i nationell valuta till belopp uttryckta i ecu i denna avdelning skall medlemsstaterna använda den växelkurs som är tillämplig den16 december 1991. Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien skall dock använda den växelkurs som är tillämplig dagen för deras anslutning.

Artikel28n¶Övergångsbestämmelser

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 92/111/.

1. När varor

före den 1 januari 1993 kom in i landets territorium i den mening som avses i artikel 3, och

vid ankomsten till det landets territorium hänfördes till något av de förfarande som avses i artikel 14.1 b eller c eller artikel 16.1 A, och

inte har lämnat detta förfarande före den 1 januari 1993 skall de bestämmelser som gällde när varorna härfördes till detta förfarande fortsätta att vara tillämpliga under den tid, fastställd enligt de bestämmelserna, då varorna omfattas av detta förfarande.

2. Följande skall anses vara import av varor i den mening som avses i artikel 7.1:

a) Uttag, inklusive otillåtet uttag, av varor från det förfarande som avses i artikel 14.1 c till vilket varorna hänfördes före den 1 januari 1993 och under de förhållanden som beskrivs i punkt 1.

b) Uttag, inklusive otillåtet uttag, av varor från det förfarande som avses i artikel 16.1 A till vilket varorna hänfördes före den 1 januari 1993 och under de förhållanden som beskrivs i punkt 1.

c) Avbrytande av en transitering inom gemenskapen påbörjad före den 1 januari 1993 i gemenskapen i syfte att leverera varor mot ersättning före den 1 januari 1993 i gemenskapen av en skattskyldig person i denna egenskap.

d) Avbrytande av en yttre transitering som påbörjats före den 1 januari 1993.

e) Varje oegentlighet eller överträdelse som begåtts under en extern transitering som påbörjats under de förhållanden som beskrivs i c eller under en extern transitering av det slag som avses i d.

f) En skattskyldig eller icke skattskyldig persons bruk inom landet av varor som har levererats till honom före den 1 januari 1993 inom en annan medlemsstat, då följande förutsättningar är uppfyllda:

Leveransen har blivit skattebefriad eller skulle sannolikt ha blivit skattebefriad enligt artikel 15.1 och 15.2.

Varorna importerades inte till landet före den 1 januari 1993.

Vid tillämpningen av c avses med transitering inom gemenskapen avsändandet eller transporten av varor enligt gemenskapens interna transitordning, eller med användning av ett T 2 L dokument eller gemenskapens flyttningsdokument.

3. I de fall som avses i punkt 2.a-e skall importstaten i den mening som avses i artikel 7.2 vara den medlemsstat inom vars territorium varorna upphör att omfattas av det förfarande till vilket de hänfördes före den 1 januari 1993.

4. Med avvikelse från artikel 10.3 skall importen av varor i den mening som avses i punkt 2 i den här artikeln upphöra utan att någon skattegrundande händelse inträffar när

a) de importerade varorna skickas eller transporteras utanför gemenskapen i den mening som avses i artikel 3, eller

b) de importerade varorna i den mening som avses i punkt 2.a är andra än transportmedel och skickas eller transporteras till den medlemsstat varifrån de exporterades och till den person som exporterade dem, eller

c) de importerade varorna i den mening som avses i punkt 2.a är transportmedel vilka förvärvades eller importerades före den 1 januari 1993 i enlighet med de allmänna beskattningsvillkor som gällde på den inhemska marknaden i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 3 eller på grund av utförseln inte blivit föremål för något undantag från eller återbetalning av mervärdesskatt.

Detta villkor skall anses vara uppfyllt när dagen för transportmedlets första användning inföll före den 1 januari 1985 eller när beloppet för skatten på grund av importen är ringa.

AVDELNING XVI b Övergångsbestämmelser för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter

Artikel28o¶

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1994/5/EU och direktiv 2001/115/.

1. De medlemsstater som den 31 december 1992 tillämpade andra särskilda skattebestämmelser än de som föreskrivs i artikel 26a B för leveranser av begagnade transportmedel som utförs av skattskyldiga återförsäljare, får i fortsättningen tillämpa dessa bestämmelser under den tid som avses i artikel 28l om dessa motsvarar eller anpassas för att motsvara följande villkor:

a) De särskilda bestämmelserna skall endast tillämpas för leveranser av de transportmedel som avses i artikel 28a.2 a och som betraktas som begagnade varor enligt artikel 26a A d, och som utförs av skattskyldiga återförsäljare enligt artikel 26a A e och omfattas av de särskilda bestämmelserna för beskattning av vinstmarginalen enligt vad som föreskrivs i artikel 26a B 1 och 26a B 2. Leveranser av nya transportmedel enligt artikel 28a.2 b som utförs under de förhållanden som anges i artikel 28c A skall inte omfattas av dessa särskilda bestämmelser.

b) Skatten för varje leverans som avses i a motsvarar den skatt som skulle ha betalats om den leveransen hade omfattats av gängse mervärdesskatteregler, med avdrag för den mervärdesskatt som anses ingå i den skattskyldiga återförsäljarens inköpspris för transportmedlet.

c) Den skatt som anses ingå i den skattskyldiga återförsäljarens inköpspris för transportmedlet skall beräknas på följande sätt:

Det inköpspris som skall användas skall vara det inköpspris som avses i artikel 26a B 3.

Det inköpspris som betalas av den skattskyldiga återförsäljaren skall anses omfatta den skatt som skulle ha betalats om den skattskyldiga återförsäljarens leverantör hade låtit leveransen omfattas av gängse mervärdesskatteregler.

Den skattesats som skall användas skall vara den som tillämpas enligt artikel 12.1 i den medlemsstat inom vars område platsen för leveransen till den skattskyldiga återförsäljaren anses vara belägen enligt artikel 8.

d) Den skatt som skall betalas för varje leverans som avses i a och som är beräknad i enlighet med föreskrifterna i b, får inte vara lägre än den skatt som skulle ha betalats om leveransen hade omfattats av de särskilda bestämmelserna för beskattning av vinstmarginalen enligt artikel 26a B 3. För tillämpningen av bestämmelserna ovan får medlemsstaterna föreskriva att om leveransen hade omfattats av de särskilda bestämmelserna för beskattning av vinstmarginalen, skulle den marginalen inte ha varit lägre än 10 % av försäljningspriset enligt B 3.

e) Den skattskyldiga återförsäljaren skall inte ha rätt att på de fakturor eller andra jämförliga handlingar han utfärdar särskilt ange skatten för de leveranser som omfattas av de särskilda bestämmelserna.

f) Skattskyldiga personer skall inte ha rätt att från den skatt som de är skyldiga dra av den skatt som skall betalas eller har betalats för begagnade transportmedel som levererats till dem av en skattskyldig återförsäljare, om den skattskyldiga återförsäljarens leverans av dessa varor omfattas av de skattebestämmelser som avses i a.

g) Med avvikelse från artikel 28a.1 a skall inköp av transportmedel mellan medlemsstater inte beskattas om de säljs av en skattskyldig återförsäljare som agerar i den egenskapen, och det begagnade transportmedlet har beskattats i den medlemsstat där försändelsen eller transporten påbörjades enligt a.

h) Artiklarna 28b B och 28c A a samt 28c A d skall inte tillämpas för leveranser av begagnade transportmedel som beskattas enligt a.

2. Med avvikelse från första meningen i punkt 1 skall Danmark ha rätt att tillämpa de särskilda skattebestämmelser som föreskrivs i punkt 1 a-1 h under den tid som avses i artikel 28l.

3. I de fall där medlemsstaterna tillämpar de särskilda bestämmelserna för försäljning vid offentlig auktion som föreskrivs i artikel 26a C, skall de också tillämpa dessa särskilda bestämmelser vid leveranser av begagnade transportmedel som utförs av en auktionsförrättare som handlar i eget namn, inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas för försäljning av dessa varor vid offentlig auktion, för den skattskyldiga återförsäljarens räkning, om leveransen av det begagnade transportmedlet enligt artikel 5.4 c som utförs av denna skattskyldiga återförsäljare omfattas av skatt i enlighet med punkterna 1 och 2.

4. För de leveranser som görs av en skattskyldig återförsäljare av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som har levererats till honom under de villkor som föreskrivs i artikel 26a B 2, skall Tyskland till och med den 30 juni 1999 ha rätt att tillåta skattskyldiga återförsäljare att antingen tillämpa särskilda bestämmelserna för skattskyldiga återförsäljare eller gängse mervärdesskattebestämmelser, enligt följande regler:

a) Om de särskilda bestämmelserna tillämpas av skattskyldiga återförsäljare för dessa leveranser av varor, skall beskattningsunderlaget fastställas i enlighet med artikel 11 A 1-3.

b) Till den del varorna används i samband med transaktioner som beskattas enligt a skall den skattskyldiga återförsäljaren ha rätt att från den skatt han skall betala dra av

den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för konstverk, samlarföremål eller antikviteter som har levererats eller skall levereras till honom av en annan skattskyldig återförsäljare, om denna skattskyldiga återförsäljares leverans har beskattats enligt a,

den mervärdesskatt som anses ingå i inköpspriset för de konstverk, samlarföremål eller antikviteter som har levererats eller skall levereras till honom av en annan skattskyldig återförsäljare, om denna skattskyldiga åter -försäljares leverans har beskattats i enlighet med de särskilda bestämmelser för beskattning av vinstmarginalen som föreskrivs i artikel 26a B, i den medlemsstat inom vars område platsen för leveransen, fastställd i enlighet med artikel 8, anses vara belägen. Rätten till avdrag uppstår vid den tidpunkt när skatten för den leverans som beskattas i enlighet med a kan tas ut.

c) För tillämpningen av de bestämmelser som föreskrivs i b andra strecksatsen skall inköpspriset för konstverk, samlarföremål eller antikviteter som vid leverans av en skattskyldig återförsäljare beskattas enligt a, fastställas i enlighet med artikel 26a B 3 och den skatt som anses ingå i detta inköpspris skall beräknas enligt följande:

Inköpspriset skall anses inbegripa den mervärdesskatt som skulle ha betalats om leverantörens skattepliktiga marginal hade motsvarat 20 % av inköpspriset.

Den skattesats som skall användas skall vara den som enligt artikel 12.1 tillämpas i den medlemsstat inom vars område platsen för den leverans som omfattas av de särskilda bestämmelserna för beskattning av vinstmarginalen, enligt artikel 8, anses vara belägen.

d) Om den skattskyldiga återförsäljaren tillämpar gängse mervärdesskatteregler för leveranser av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som har levererats till honom av en annan skattskyldig återförsäljare och om varorna har beskattas enligt a, får han från den skatt han är skyldig dra av den mervärdesskatt som avses i b.

e) De skattesatser som är tillämpliga för dessa leveranser av varor skall vara de som gällde den 1 januari 1993.

f) Vid tillämpning av artikel 26a B 2 fjärde strecksatsen, artikel 26a C 1 fjärde strecksatsen och artikel 26a D b och 26a D c, skall leveranser av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som beskattas enligt a betraktas av medlemsstaterna som leveranser som beskattas i enlighet med de särskilda bestämmelser för beskattning av vinstmarginalen som föreskrivs i artikel 26a B.

g) Om leveranser av konstverk, samlarföremål eller antikviteter, beskattade enligt a, genomförs under de förhållanden som föreskrivs i artikel 28c A, skall den faktura som utfärdas enligt artikel 22.3 innehålla en anteckning om att de särskilda bestämmelser för beskattning av vinstmarginalen som föreskrivs i artikel 28o.4 har tillämpats.

AVDELNING XVI c Övergångsbestämmelser i samband med Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen den 1 januari 1995 och Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning den 1 maj 2004

Artikel28p¶

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 94/76/ och 12003T.

1. Vid tillämpningen av denna artikel avses med

gemenskapen: gemenskapens territorium enligt definitionen i artikel 3 före anslutningen,

nya medlemsstater: territoriet i Europeiska unionens medlemsstater med anslutningsdatum den 1 januari 1995 och den 1 maj 2004, enligt definitionen för var och en av dessa medlemsstater i artikel 3 i detta direktiv,

den utvidgade gemenskapen: gemenskapens territorium enligt definitionen i artikel 3 efter anslutningen.

2. När varor

förts in i gemenskapen eller i en av de nya medlemsstaterna före anslutningsdagen, och

vid införseln till gemenskapens territorium eller till en av de nya medlemsstaternas territorium hänförts till ett tillfälligt införselförfarande med fullständig befrielse från importavgifter, till ett förfarande som avses i artikel 16.1 B a-d eller till ett liknande förfarande i en av de nya medlemsstaterna, och

inte har lämnat detta förfarande före anslutnings-dagen

skall de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då varorna hänfördes till detta förfarande fortsätta att gälla till dess varorna lämnar förfarandet efter anslutnings-dagen.

3. När varor

före anslutningsdagen hänförts till det gemensamma transitförfarandet eller till något annat tull-transiteringsförfarande, och

de inte har lämnat detta förfarande före anslutningsdagen

skall de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då varorna hänfördes till detta förfarande fortsätta att gälla till dess varorna har lämnat förfarandet efter anslutnings-dagen.

Vid tillämpningen av första strecksatsen avses med gemensamt transiteringsförfarande: de åtgärder för transport av varor i transit mellan gemenskapen och länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och mellan EFTA-länderna inbördes, i enlighet med konventionen av den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande.

4. Följande skall anses vara införsel av varor enligt artikel 7.1 om det visas att varorna var i fri omsättning i en av de nya medlemsstaterna eller inom gemenskapen:

a) Upphörande, inklusive otillåtna åtgärder, före anslutningsdagen i enlighet med villkoren i punkt 2.

b) Upphörande, inklusive otillåtna åtgärder, av något av de förfaranden som avses i artikel 16.1 B a-d eller från ett liknande förfarande till vilket varorna hänfördes före anslutningsdagen i enlighet med villkoren i punkt 2.

c) Avbrytande av ett förfarande som avses i punkt 3 och som påbörjats före anslutningsdagen i en av de nya medlemsstaterna i samband med en leverans av varor mot betalning, som företogs före den dagen i den medlemsstaten av en skattskyldig person i denna egenskap.

d) Varje oegentlighet eller överträdelse som begås i samband med något av de förfaranden som avses i punkt 3 och som inletts enligt villkoren i c.

5. En skattskyldig eller icke skattskyldig persons bruk inom en medlemsstat efter anslutningsdagen av varor som levererats till honom inom gemenskapen eller i en av de nya medlemsstaterna före anslutningsdagen skall också betraktas som införsel av varor enligt artikel 7.1 om följande villkor är uppfyllda:

Leveransen av varor är skattefri eller skulle troligen ha blivit skattebefriad, antingen enligt artikel 15.1 eller 15.2 eller enligt en liknande bestämmelse i den nya medlemsstaten.

Varorna infördes inte till några av de nya medlemsstaterna eller gemenskapen före anslutningsdagen.

6. I de fall som avses i punkt 4 skall införseln enligt artikel 7.3 anses ha skett i den medlemsstat inom vars territorium varorna upphör att omfattas av det förfarande till vilket de hänfördes före anslutningsdagen.

7. Med undantag från bestämmelserna i artikel 10.3 skall införsel av varor i den mening som avses i punkterna 4 och 5 anses ske utan att någon skattskyldighet inträder om

a) de införda varorna skickas eller transporteras till platser utanför den utvidgade gemenskapen, eller

b) de införda varorna i den mening som avses i punkt 4 a är andra varor än transportmedel och skickas eller transporteras till den medlemsstat från vilken utförseln skedde och till den person som verkställde utförseln, eller

c) de införda varorna i den mening som avses i punkt 4 a är transportmedel som anskaffats eller införts före anslutningsdagen i enlighet med de allmänna beskattningsbestämmelserna på den inhemska marknaden i en av de nya medlemsstaterna eller i en av gemenskapens medlemsstater och/eller inte har omfattats av någon befrielse från eller åter-betalning av mervärdesskatt till följd av utförseln.

Detta villkor skall anses vara uppfyllt i följande fall:

I fråga om Österrike, Finland och Sverige, när dagen för det första ibruktagandet av transportmedlen inföll före den 1 januari 1987.

I fråga om Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, när dagen för det första ibruktagandet av transportmedlen inföll före den 1 maj 1996.

När det skattebelopp som skulle ha betalats vid införseln är ringa.

Avdelning XVII Mervärdesskattekommitté

Artikel29¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. En rådgivande kommitté för mervärdesskatt, nedan kallad ”kommittén”, inrättas härmed.

2. Kommittén skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och för kommissionen.

Kommitténs ordförande skall vara en företrädare för kommissionen.

Sekretariatstjänster för kommittén skall tillhandahållas av kommissionen.

3. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

4. Förutom sådana angelägenheter som omfattas av föreskrifter om samråd i detta direktiv, skall kommittén behandla frågor som dess ordförande på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för någon medlemsstat tar upp och som avser tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt.

Artikel29a¶Genomförandeåtgärder

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2004/7/.

Rådet skall enhälligt på förslag av kommissionen besluta om nödvändiga åtgärder för genomförandet av detta direktiv.

Avdelning XVIII Diverse

Artikel30¶Internationella avtal

Ändrad genom direktiv 2006/112/ och direktiv 2004/7/.

1. Rådet får enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga varje medlemsstat att ingå avtal med ett tredje land eller en internationell organisation vilket kan innehålla avvikelser från detta direktiv.

2. En medlemsstat som önskar ingå ett sådant avtal skall skicka en ansökan till kommissionen och förse den med alla nödvändiga uppgifter. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter skall den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter att ansökan mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver. Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av ärendet skall den inom en månad underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och överlämna ansökan, på originalspråket, till de andra medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall inom tre månader efter översändandet av den underrättelse som avses i sista meningen i punkt 2 för rådet lägga fram ett förslag till lämpliga åtgärder eller, om kommissionen har invändningar mot ansökan om avvikelse, ett meddelande där den redovisar sina invändningar.

4. Under alla omständigheter skall förfarandet enligt punkterna 2 och 3 avslutas inom åtta månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.

Artikel31¶Beräkningsenhet

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

1. Den beräkningsenhet som används i detta direktiv skall vara den europeiska beräkningsenhet som är definierad genom beslut 75/250/EEG.

2. När medlemsstaterna omvandlar denna beräkningsenhet till sina nationella valutor, skall de ha frihet att avrunda de belopp som omräkningen leder till antingen uppåt eller nedåt med högst 10 %.

Artikel33¶

Införd genom direktiv 2006/112/ och direktiv 1991/680/EU.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser, särskilt dem som fastställs i gällande allmänna gemenskapsbestämmelser om innehav, flyttning och övervakning av punktskattepliktiga varor, får detta direktiv inte hindra en medlemsstat från att behålla eller införa skatter på försäkringsavtal, skatter på vadslagning och spel, punktskatter, stämpelskatter och, mer generellt, alla skatter, tullar eller avgifter som inte kan karakteriseras som omsättningsskatter, under förutsättning att dessa skatter, tullar eller avgifter inte leder till gränsformaliteter i handeln medlemsstater emellan.

2. Alla hänvisningar i detta direktiv till punktskattepliktiga varor gäller för följande varor, såsom de definieras av aktuella gemenskapsbestämmelser:

Mineraloljor.

Alkohol och alkoholdrycker.

Tobaksvaror.

Artikel33a¶

Införd genom direktiv 2006/112/, direktiv 1991/680/EU och direktiv 92/111/.

1. Varor av det slag som avses i artikel 7.1 b vilka införs i gemenskapen från ett territorium som utgör en del av gemenskapens tullterritorium men som när det gäller det här direktivet anses som tredje territorium skall omfattas av följande bestämmelser:

a) De formaliteter som berör införseln av sådana varor till gemenskapen skall vara desamma som de som har fastställts i gemenskapens tullbestämmelser för import av varor till gemenskapens tullterritorium.

b) När ankomstplatsen för sändningen eller transporten av dessa varor är belägen utanför den medlemsstat där de förs in i gemenskapen, skall de förflyttas i gemenskapen under gemenskapens interna transitförfarande, fastställt i gemenskapens gällande tullbestämmelser, om de blivit föremål för en deklaration som hänför dem till detta förfarande när varorna fördes in i gemenskapen.

c) När varorna vid tiden för införseln i gemenskapen befinns vara i någon av de situationer som, om de importerades i den mening som avses i artikel 7.1 a, skulle omfattas av något av de förfaranden som avses i artikel 16.1 B a, b, c och d, eller vara hänförliga till reglerna om tillfällig införsel som ger full befrielse från importavgifter, skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att varorna kan vara kvar i gemenskapen på samma villkor som de som har fastställts för tillämpningen av sådana regelverk.

2. Varor som inte avses i artikel 7.1 a och som har skickats eller transporterats från en medlemsstat till en destinationsort i ett territorium som utgör del av gemenskapens tullterritorium men som vid tillämpningen av det här direktivet betraktas som tredje territorium, skall omfattas av följande bestämmelser:

a) De bestämmelser som gäller export av dessa varor utanför gemenskapens territorium skall vara desamma som gemenskapens gällande tullbestämmelser för export av varor utanför gemenskapens tullterritorium.

b) För varor som tillfälligt exporteras utanför gemenskapen för att åter importeras skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sådana varor vid återimporten till gemenskapen kan åtnjuta samma villkor som om de tillfälligt hade exporterats utanför gemenskapens tullterritorium.

Avdelning XIX Slutbestämmelser

Artikel34¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

För första gången den 1 januari 1982 och därefter vartannat år skall kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna, till rådet inkomma med en rapport om tillämpningen av det gemensamma systemet för mervärdesskatt i de olika medlemsstaterna. Denna rapport skall rådet överlämna till Europaparlamentet.

Artikel35¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Vid lämplig tidpunkt skall rådet enhälligt på kommissionens förslag och efter att ha mottagit Europaparlamentets och Ekonomiska och sociala kommitténs yttranden och i den gemensamma marknadens intresse anta ytterligare direktiv om det gemensamma systemet för mervärdesskatt, i synnerhet för att successivt inskränka eller för att upphäva åtgärder som medlemsstater vidtagit med avvikelse från systemet, i syfte att uppnå fullständig parallellitet mellan de nationella mervärdesskattesystemen och sålunda förbereda genomförandet av det mål som anges i artikel 4 i rådets första direktiv av den 11 april 1967.

Artikel36¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Artikel 2 fjärde stycket och artikel 5 i rådets första direktiv av den 11 april 1967 upphävs härmed.

Artikel37¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om mervärdesskatt skall upphöra att gälla i varje medlemsstat från och med den dag då bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas där.

Artikel38¶

Ändrad genom direktiv 2006/112/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA A

I. VÄXTODLING

1) Allmänt jordbruk, inbegripet vinodling

2) Odling av frukt (inbegripet oliver) och grönsaker, blommor och prydnadsväxter, såväl frilandsodling som i växthus

3) Produktion av svamp, kryddor, fröer och förökningsmaterial; växtskolor

II. DJURHÅLLNING TILLSAMMANS MED ODLING

1) Allmän djurhållning

2) Fjäderfäuppfödning

3) Kaninuppfödning

4) Bihållning

5) Silkesmaskodling

6) Snigelodling

III. SKOGSBRUK

IV. FISKE

1) Sötvattensfiske

2) Fiskodling

3) Odling av musslor, ostron och andra blötdjur och kräftdjur

4) Grododling

V. Om en jordbrukare med de tillgångar som normalt utnyttjas i ett jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeföretag bearbetar varor som väsentligen härrör från hans jordbruksproduktion skall denna bearbetning också anses utgöra jordbruksproduktion

BILAGA B

Tillhandahållandet av jordbrukstjänster som normalt utgör en del av jordbruksproduktionen skall anses utgöra tillhandahållande av jordbrukstjänster och särskilt inbegripa följande:

Markarbete, skörd och slåtter, tröskning, balning, hopsamling, inkörning, sådd och plantering.

Förpackning och beredning såsom torkning, rensning, malning, desinfektion och ensilering av jordbruksprodukter.

Lagring av jordbruksprodukter.

Djurtillsyn, uppfödning och gödning.

Uthyrning för jordbruksändamål av utrustning som normalt används i jordbruks- skogsbruks- eller fiskeföretag.

Teknisk hjälp.

Ogräs- och ohyrebekämpning, spridning av pulver på och besprutning av grödor och mark.

Drift av bevattnings- och dräneringsutrustning.

Beskärning, trädfällning och andra skogsbrukstjänster.

BILAGA C

I. Vid beräkning av mervärdet i alla jordbruks-, skogsbruks- och fiskeföretag skall följande poster beräknas exklusive mervärdesskatt:

1) Värdet av den sammanlagda slutliga produktionen inberäknat ägarens egen förbrukning i grupperna ”jordbruksprodukter och vilt” och ”obearbetat trä” som anges i punkterna IV och V nedan med tillägg för avkastningen för bearbetningsverksamhet som avses i punkt V i bilaga A.

2) Värdet av den sammanlagda förbrukning som behövs för att erhålla den avkastning som avses i 1.

3) Bruttovärdet av de fasta tillgångar som bildats i samband med de verksamheter som förtecknas i bilagorna A och B.

II. För att bestämma ingående avdragsgill mervärdesskatt och utgående skatt för jordbrukare med schablonberäkning skall ingående och utgående mervärdesskatt för jordbrukare som beskattas enligt normala mervärdesskatteregler avräknas från nationalräkenskaperna med beaktande av samma faktorer som anges i punkt 1.

III. Mervärdet för schablontaxerade jordbrukare är lika med skillnaden mellan värdet av den sammanlagda slutgiltiga produktionen exklusive mervärdesskatt såsom anges i punkt 1.1 och den sammanlagda förbrukningen som avses i punkt 1.2 jämte bruttovärdet av de fasta tillgångar som bildats och som avses i punkt 1.3. Alla dessa faktorer avser endast jordbrukare med schablonberäkning.

IV. JORDBRUKSPRODUKTER OCH VILT

Statistiskt varunummer Spannmål (utom ris) Vete och spält 10.01.11 10.01.19 1 1 Vintervete och spält — Vårvete — Durumvete 10.01.51 10.01.59 Vintervete — Vårvete — Råg och blandsäd av vete och råg Råg 10.02.00 Vinterråg — Vårråg — Blandsäd av vete och råg 10.01.11 10.01.19 2 2 Korn 10.03.10 10.03.90 Vårkorn — Vinterkorn — Havre och blandsäd av sommarvete och sommarråg Havre 10.04.10 10.04.90 Blandsäd av sommarvete och sommarråg — Majs 10.05.10 10.05.92 Annan spannmål (dock inte ris) Bovete 10.07.10 Hirs 10.07.91 Sorghum 10.07.95 Kanariefrö 10.07.96 Spannmål, inte nämnd någon annanstans (dock inte ris) 10.07.99 Ris (med ytterskal, paddy) 10.06.11 Baljfrukter Torkade ärter och foderärter 07.05.11 Torkade ärter (dock inte foderärter) — Torkade ärter (dock inte kikärter) — Kikärter — Foderärter — Haricots verts, bondbönor och åkerbönor Haricots verts 07.05.15 Bondbönor och åkerbönor 07.05.95 Andra baljfrukter Linser 07.05.91 Vicker 12.03.31 2 Lupiner 12.03.49 2 Torkade baljfrukter, inte nämnda någon annanstans, blandningar av baljfrukter och blandningar av spannmål och baljfrukter 07.05.97 Rotfrukter (foderkålväxter) Potatis Potatis (dock inte utsädespotatis) Nyskördad potatis 07.01.13 07.01.15 Potatis från huvudskörden 07.01.17 07.01.19 Utsädespotatis 07.01.11 Sockerbetor 12.04.11 Foderbetor; kålrötter, fodermorötter och foderrovor; andra rotfrukter och foderkålväxter Foderbetor 12.10.10 Kålrötter, fodermorötter, foderrovor Kålrötter Fodermorötter, foderrovor Foderkål 12.10.99 2 Andra rotfrukter och foderkålväxter Jordärtskockor 07.06.10 Batater (sötpotatis) 07.06.50 Rotfrukter och foderkålväxter, inte nämnda någon annanstans 07.06.30 12.10.99 3 Industrigrödor Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (dock inte oliver) Raps- och rybsfrön 12.01.91 Vinterrybs — Sommarrybs — Raps — Solrosfrön 12.01.95 Sojabönor 12.01.40 Ricinusfrön 12.01.50 Linfrön 12.01.61 12.01.69 Sesam-, hamp-, senaps- och valmofrö Sesamfrön 12.01.97 Hampfrön 12.01.94 Senapsfrön 12.01.92 Oljevallmo och vallmofrön 12.01.93 Fiberväxter Spånadslin 54.01.10 Hampa 57.01.10 Råtobak (inbegripet torkad tobak) 24.01.10 24.01.90 Humle 12.06.00 Andra industrigrödor Cikoriarot 12.05.00 Medicinalväxter, aromer, kryddor och växter som används för parfymframställning Saffran 09.10.31 Kummin 07.01.82 Medicinalväxter, aromer, kryddor och växter som används för parfymframställning, inte nämnda någon annanstans 09.09 (11-13-15-17-18) 09.10 (11-20-51-55-71) 12.07 (10-20-30-40-50-60-70-80-91-99) Färska grönsaker Kål, avsedd till människoföda Blomkål 07.01.21 07.01.22 Annan kål Brysselkål 07.01.26 Vitkål 07.01.23 Rödkål Savojkål 07.01.27 1 Grönkål Kål, inte nämnd någon annanstans Blad- och stjälkgrönsaker, dock inte kål Bladselleri och rotselleri 07.01.51 07.01.53 07.01.97 2 Purjolök 07.01.68 Huvudsallad 07.01.31 07.01.33 Endiver 07.01.36 1 Vanlig spenat 07.01.29 Sparris 07.01.71 Witloofcikoria 07.01.34 Kronärtskockor 07.01.73 Andra blad- och stjälkgrönsaker Vårklynne 07.01.36 2 Kardon och ätliga tistlar 07.01.37 Fänkål 07.01.91 Rabarber 07.01.97 1 Kryddkrasse Persilja Broccoli Blad- och stjälkgrönsaker, inte nämnda någon annanstans Fruktgrönsaker Tomater 07.01.75 07.01.77 Slanggurkor och druvgurkor 07.01.83 07.01.85 Meloner 08.09.10 Auberginer, märgpumpor och pumpor, zucchini 07.01.95 Paprika 07.01.93 Andra fruktgrönsaker 07.01.97 3 Rotfrukter Kålrabbi 07.01.27 2 Rovor 07.01.54 Morötter Vitlök 07.01.67 Kepalök (vanlig lök) och schalottenlök 07.01 (62—63—66) Rötbetor 07.01.56 07.01.59 Haverrot (salsifi) och svartrot Andra rotfrukter (gräslök, rädisor, franska rovor, pepparrot) Baljväxter Gröna ärter 07.01.41 07.01.43 Bönor 07.01.45 07.01.47 Andra baljväxter 07.01.49 Odlade svampar 07.01.87 Färsk frukt, inbegripet citrusfrukter (dock inte druvor och oliver) Äpplen och päron Äpplen 08.06 (13—15—17) Päron 08.06 (36—38) Äpplen och päron för framställning av cider eller saft Äpplen för framställning av cider eller saft 08.06.11 Päron för framställning av cider eller saft 08.06.32 Stenfrukter Persikor 08.07.32 Aprikoser 08.07.10 Körsbär 08.07 (51-55) Plommon (inbegripet renklo, mirabellplommon och quetsch) 08.07 (71-75) Andra stenfrukter 08.07.90 Nötter Valnötter 08.05.31 Hasselnötter 08.05.91 Mandel 08.05.11 08.05.19 Kastanjer 08.05.50 Andra nötter (dock inte tropiska nötter) Pistagemandel 08.05.70 Nötter, inte nämnda någon annanstans 08.05.97 1 Andra trädfrukter Fikon 08.03.10 Kvittenfrukter 08.06.50 Andra trädfrukter, inte nämnda någon annanstans (dock inte tropiska frukter) 08.09.90 1 Jordgubbar 08.08 (11—15) Bär Svarta vinbär och röda vinbär Svarta vinbär 08.08.41 Röda vinbär 08.08.49 1 Hallon Krusbär 08.08.90 1 Andra bär (t.ex. odlade björnbär) 08.09.90 2 Citrusfrukter Apelsiner 08.02 (21-22-24-27) Mandariner och klementiner 08.02 (32-36) Citroner 08.02.50 Grapefrukter 08.02.70 Andra citrusfrukter 08.02.90 Citroner — Limefrukter — Bergamottcitroner — Citrusfrukter, inte nämnda någon annanstans — Druvor och oliver Druvor Bordsdruvor 08.04 (21—23) Andra druvor (för framställning av vin, saft och russin) 08.04 (25—27) Oliver Bordsoliver 07.01.78 Andra oliver (för framställning av olivolja) 07.01.79 07.03.13 Andra växtprodukter Fodergrödor 12.10.99 1 Produkter från plantskolor Fruktträd och bärbuskar 06.02 (19-40-51-55) Ympkvistar av vin 06.02 (10-30) Prydnadsträd och -buskar 06.02 (71-75-79-98) Skogsplantor och sticklingar 06.02.60 Vegetabiliska material som främst används för flätning Vide, säv, rotting 14.01 (11-19-51-59) Vass, bambu 14.01 (31-39) Andra vegetabiliska material som främst används för flätning 14.01.90 Blommor, prydnadsväxter och julgranar Blomlökar, stam- och rotknölar 06.01.10 Prydnadsväxter 06.01 (31-39) 06.03 (11-15-90) 06.04 (20-40-50) 06.04.90 Snittblommor, kvistar och snittgrönt Julgranar Perenna växter 06.02.92 Utsäde Utsäde för jordbruksändamål 06.02.95 12.03 (11-19-35-39-44-46-84-86-89) 12.03.31 1 12.03.49 1 Blomsterfrön 12.03.81 Produkter som samlats i naturen 07.01 (88 — 89) 08.05.97 2 08.08.31 08.08.35 08.08.49 2 08.08.902 23.06.10 1 Biprodukter från odling av följande: Spannmål (dock inte ris) 13.03.12 12.08.90 12.09.00 12.08 (10 — 31) 14.02 (10-21-23-25-29) 14.03.00 14.04.00 14.05 (11 — 19) 15.16.10 23.06.10 23.06.30 13.01.00 Ris Baljfrukter Rotfrukter Industrigrödor Färska grönsaker Frukt och citrusfrukter 2 Druvor och oliver Andra grödor Odlingsprodukter, inte nämnda någon annanstans Druvmust och vin Druvmust 22.04.00 Vin 22.05 (21-25-31-35-41-44-45-47-51-57-59-61-69) Biprodukter till vinproduktion 23.05.00 Olivolja Ren olivolja 15.07.06 Olivolja, oraffinerad 15.07 (07 — 08) Biprodukter av olivoljeutvinning 23.04.05 Nötkreatur Tamboskap 01.02 (11-13-14-15-17) Kalvar — Andra nötkreatur, mindre än ett år gamla — Kvigor — Kor — Handjur för avel Ett till två år gamla — Mer än två år gamla — Nötkreatur för slakt och gödning Ett till två år gamla — Mer än två år gamla — Svin Tamsvin 01.03 (11 — 15 — 17) Smågrisar — Ungsvin — Slaktsvin — Hongrisar för avel — Avelsgaltar — Hästdjur Hästar 01.01 (11 — 15 — 19) Åsnor 01.01.31 Mulor och mulåsnor 01.01.50 Får och getter Tamfår 01.04 (11 — 13) Tamgetter 01.04.15 Fjäderfä, kaniner, duvor och andra djur Hönor, tuppar, ungtuppar, unghöns, kycklingar 01.05 (10 — 91) Ankor 01.05.93 Gäss 01.05.95 Kalkoner 01.05.97 Pärlhöns 01.05.98 Tamkaniner 01.06.10 Tamduvor 01.06.30 Andra djur Bin — Silkesmaskar — Pälsdjur — Sniglar (dock inte havssniglar) 03.03.66 Djur, inte nämnda någon annanstans 01.06.99 02.04.99 1 Vilt och kött av vilt Vilt 01.01.39 01.02.90 01.03.90 01.04.90 01.06.91 Kött av vilt 02.04.30 Mjölk, obehandlad Komjölk — Fårmjölk — Getmjölk — Buffelmjölk — Ägg Hönsägg Ägg för kläckning 04.05.12 1 Andra 04.05.14 Andra ägg Ägg för kläckning 04.05.12 2 Andra 04.05.16 04.05.18 Andra animalieprodukter Råull (inbegripet djurhår 53.01 (10 — 20) 53.02 (93 — 95) Honung 04.06.00 Silkeskokonger 50.01.00 Biprodukter från animalieproduktion 15.15.10 43.01. (10 — 20 — 30 — 90) 53.02.97 Animalieprodukter, inte nämnda någon annanstans Jordbrukstjänster Jordbruksprodukter som nästan enbart är importerade Tropiska oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter Jordnötter 12.01.11 12.01.15 Kopra 12.01.20 Palmnötter och palmkärnor 12.01.30 Bomullsfrön 12.01.96 Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, inte nämnda någon annanstans 12.01.99 Tropiska fiberväxter Bomull 55.01.00 Andra fiberväxter Manillahampa 57.02.00 Jute 57.03.10 Sisal 57.04.10 Kokosfibrer 57.04.30 Rami 54.02.00 Fiberväxter, inte nämnda någon annanstans 57.04.50 Andra tropiska växter för industriändamål Kaffe 09.01.11 Kakao 18.01.00 Sockerrör 12.04.30 Tropiska frukter Tropiska nötter Kokosnötter 08.01.75 Kasjunötter 08.01.77 Paranötter 08.01.80 Pekannötter 08.05.80 Andra tropiska frukter Dadlar 08.01.10 Bananer 08.01 (31 — 35) Ananas 08.01.50 Papayafrukter 08.08.50 Tropiska frukter, inte nämnda någon annanstans 08.01 (60 — 99) Elfenben, ej polerat 05.10.00

V. VIRKE, OBEARBETAT

Timmer av barrträ för industriändamål

Långa stockar av barrträ

— 1) stockar

1) ädelgran, gran, douglasgran

2) furu, lärk

— 2) props

1) ädelgran, gran, douglasgran

2) furu, lärk

— 3) andra långa stockar

1) ädelgran, gran, douglasgran

2) furu, lärk

Kryssfaner (plywood) av barrträ

— 1) ädelgran, gran, douglasgran

— 2) furu, lärk

Brännved av barrträ

Ädelgran, gran, douglasgran

Furu, lärk

Lövträ för industriändamål Långa stockar (lövträ)

— 1) stockar

1) ek

2) bok

3) poppel

4) andra

— 2) props

1) ek

2) andra

— 3) andra långa stockar

1) ek

2) bok

3) poppel

4) andra

Kryssfaner (plywood) (lövträ)

— 1) ek

— 2) bok

— 3) poppel

— 4) andra

Brännved (lövträ)

ek

bok

poppel

andra

Skogsbrukstjänster

Andra produkter (t.ex. bark, kork, harts)

BILAGA D

1) Telekommunikation

2) Tillhandahållande av vatten, gas, elektricitet och ånga

3) Varutransport

4) Hamn- och flygplatstjänster

5) Passagerartransport

6) Tillhandahållande av nya varor tillverkade för försäljning

7) Verksamhet som stödorgan för jordbruket bedriver i enlighet med förordningar om en gemensam organisation av marknaden för dessa varor

8) Drift av handelsmässor och utställningar

9) Lagringsverksamhet

10) Verksamhet i kommersiella reklamföretag

11) Verksamhet i resebyråer

12) Drift av personalbutiker, kooperativ och industrimatsalar och liknande enheter

13) Annan verksamhet än som avses i artikel 13A 1 q i radio- och televisionsföretag

BILAGA E

1) deleted

2) Verksamhet som avses i artikel 13 A 1 c

3) deleted

4) deleted

5) deleted

6) deleted

7) Verksamhet som avses i artikel 13 A 1 q

8) deleted

9) deleted

10) deleted

11) Leveranser som omfattas av artikel 13 B g till den del de görs av skattskyldiga personer som är berättigade till avdrag för ingående skatt för den berörda byggnaden

12) deleted

13) deleted

14) deleted

15) Resebyråtjänster som avses i artikel 26 och sådana som utför i den resandes namn och för dennes räkning för resor utanför gemenskapen

BILAGA F

1) Tillträde till sportevenemang.

2) Tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer, artister, jurister och andra fria yrkesutövare utom inom medicinska och paramedicinska yrken till den del dessa inte är sådana tjänster som anges i bilaga B i rådets andra direktiv den 11 april 1967.

3) deleted

4) deleted

5) Telekommunikationstjänster som tillhandahålls av offentliga postföretag och tillhandahållande av varor med anknytning därtill.

6) Tjänster som tillhandahålls av begravningsentreprenörer och kremeringsföretag tillsammans med varor som anknyter därtill.

7) Verksamhet som utförs av blinda eller verkstäder för blinda under förutsättning av dessa undantag inte ger upphov till en avsevärd konkurrensstörning.

8) Tillhandahållande av varor och tjänster till offentliga organ som har till uppgift att anlägga, bygga och underhålla kyrkogårdar, gravar och monument över dem som avlidit i krig.

9) deleted

10) Sjukhusverksamhet som inte omfattas av artikel 13A 1 b.

11) deleted

12) Tillhandahållande av vatten genom offentliga organ.

13) deleted

14) deleted

15) deleted

16) Tillhandahållande av sådana byggnader och sådan mark som avses i artikel 4.3.

17) Passagerartransport. Transport av varor i form av bagage eller motorfordon som åtföljer passagerare och tillhandahållande av tjänster anknytande till passagerartransport skall endast undantas till den del transporten av passagerarna själva är undantagen.

18) deleted

19) deleted

20) deleted

21) deleted

22) deleted

23) Leverans, förändring, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av flygplan inklusive utrustning som ingår i eller används på dessa om de används av statliga institutioner.

24) deleted

25) Leverans, förändring, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av krigsfartyg.

26) Affärer avseende guld utom guld för industriändamål.

27) Resebyråtjänster som avses i artikel 26 och sådana som utförs av resebyråer som handlar i resenärens namn och för dennes räkning för resor inom gemenskapen.

BILAGA G

1) Den valmöjlighet som avses i artikel 28.1 c får beviljas under följande omständigheter:

a) I fråga om verksamhet som anges i bilaga E: Medlemsstater som redan undantar sådana varor men också ger möjlighet att välja beskattning får bibehålla denna valmöjlighet.

b) I fråga om verksamhet som anges i bilaga F: Medlemsstaterna som tillfälligt bibehåller rätten att undanta sådan verksamhet får medge skattskyldiga personer rätten att välja beskattning

2) Medlemsstater som redan ger valmöjlighet som inte omfattas av bestämmelserna i första stycket ovan får medge skattebetalare som utövar denna rätt att bibehålla den, längst intill utgången av tre år från det datum då detta direktiv träder i kraft.

BILAGA H

När medlemsstaterna överför nedanstående varukategorier till inhemsk lagstiftning får de använda Kombinerade tull- och statistiknomenklaturen för att fastställa den exakta täckningen av respektive kategori.

BILAGA I

I detta direktiv avses med

a) konstverk:

tavlor, collage och liknande dekorativa målningar och teckningar, som är utförda helt för hand av konstnären, med undantag för planritningar, andra ritningar samt teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt topografiskt eller liknande ändamål, föremål dekorerade för hand, teaterkulisser, ateljéfonder o.d. målade på textilvävnad (KN-nummer 9701),

konstgrafiska originalblad, avtryck och litografier, tryckta i begränsat antal direkt i svartvitt eller färg från en eller flera tryckformar som konstnären framställt helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden (KN-nummer 97020000),

originalskulpturer oavsett materialet, under förutsättning att de är helt utförda av konstnären; avgjutningar vars utförande är begränsat till åtta stycken och övervakat av konstnären eller hans efterföljande rättsinnehavare (KN-nummer 97030000), i undantagsfall som fastställs av medlemsstaterna får detta antal utökas för skulpturer som utförts före den 1 januari 1989,

handvävda tapisserier (KN-nummer 58050000) och väggbonader (KN-nummer 63040000) handgjorda efter originalritningar av konstnären, under förutsättning att det finns högst åtta exemplar av varje,

unika exemplar av föremål i keramik helt utförda av konstnären och signerade av honom,

emaljer på koppar, utförda helt för hand, begränsade till åtta numrerade exemplar signerade av konstnären eller verkstaden, med undantag för smycken samt guld- och silverföremål,

fotografier tagna av konstnären, tryckta av honom eller under hans tillsyn, signerade och numrerade samt begränsade till 30 exemplar, oavsett storlek och underlag,

b) samlarföremål:

frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev, kuvert, brevkort, kortbrev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalningsmedel (KN-nummer 97040000),

samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse (KN-nummer 97050000),

c) antikviteter: föremål, andra än konstverk, med en ålder av mer än 100 år (KN-nummer 97060000).

BILAGA J

BILAGA K

1. Små reparationstjänster:

Cyklar

Skor och lädervaror

Kläder och hushållslinne (inbegripet lagning och ändring)

2. Renovering och reparation av privata bostäder, dock ej material som utgör en betydande del av tjänstens värde

3. Fönsterputsning och städning i privata hushåll

4. Hemtjänster (t.ex. hemhjälp och vård av barn, gamla, sjuka eller personer med funktionshinder)

5. Frisörverksamhet

1 EGT nr C 40, 8.4.1974, s. 25.

2 EGT nr C 139, 12.11.1974, s. 15.

3 EGT nr 71, 14.4.1967, s. 1301/67.

4 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 19.

5 EGT nr L 133, 4.6.1969, s. 6, senast ändrat genom direktiv 94/4/EG (EGT nr L 60, 3.3.1994, s. 14).

6 EGT L 166, 28.6.1991, s. 77.

7 EGT nr L 226, 3.8.1989, s. 21.

8 EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 1.

9 EGT nr L 331, 27.12.1979, s. 11.

10 EGT nr L 326, 21.11.1986, s. 40.

11 EGT L 73, 19.3.1976, s. 18. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

12 EGT L 336, 27.12.1977, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

13 EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.

14 EGT L 73, 19.3.1976, s. 18. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/44/EG (EGT L 175, 28.6.2001, s. 17).

15 EGT L 336, 27.12.1977, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

16 EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.

17 EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.

18 EGT L 338, 28.12.1994, s. 98.

19 EGT nr C 328, 17.12.1991, s. 4.

20 EGT nr L 226, 13.8.1987, s. 2.

21 EGT nr L 104, 24.4.1975, s. 35.

22 Den fördelning som används i denna bilaga är samma som används i ekonomiska räkenskaper för jordbruk vid Europeiska gemenskapernas statistikkontor (SOEC).

23 T.ex. hö, klöver (dock inte kålarter).

24 Dock inte utsäde av spannmål eller ris och inte heller utsädespotatis.

25 T.ex. vild svamp, tranbär, blåbär, björnbär, vildhallon och liknande.

26 T.ex. halm, bet- och kålblast, ärt- och bönskidor.

27 T.ex vindruv, rå vinsten och liknande.

28 Skillnaden mellan dessa två varor grundas på bearbetningsmetoden snarare än på skillnader i produktionsstadier.

29 T.ex. olivoljekakor och andra restprodukter från olivoljeutvinning.

30 Levande vilt inbegriper endast särskilt uppfött vilt och annat vilt i fångenskap.

31 Om det är huvudprodukt.

32 T.ex. skinn och djurhår samt hudar från slaktat vilt, vax, gödsel, flytgödsel.

33 Dvs. tjänster som jordbruksföretag normalt utför själva, t.ex. plöjning, slåtter, skörd, tröskning, tobakstorkning, ullklippning, djurskötsel.

46 T.ex. tjänster som skogsföretag vanligen utför själva (t.ex. timmeravverkning).