Rådets direktiv av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (80/777/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 229 , 30/08/1980 s. 0001 - 0010 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0226 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 9 s. 0132 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0226 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0047 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0047

RÅDETS DIREKTIV av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (80/777/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 1980/1276/EU · direktiv 1985/7/EU · direktiv nr 96/70/ · förordning (EG) nr 1882/2003 · direktiv 2009/54/.

Medlemsstaternas lagstiftning definierar naturligt mineralvatten. Olika definitioner har i detta sammanhang antagits inom gemenskapen. Denna lagstiftning fastställer villkoren för att ett naturligt mineralvatten skall kunna erkännas som sådant och innehåller regler för hur källorna får utnyttjas. De innehåller dessutom särskilda föreskrifter för saluförande av sådant vatten.

Skillnaderna mellan dessa lagstiftningar hindrar den fria rörligheten av naturliga mineralvatten och skapar ojämlika konkurrensvillkor och inverkar därmed direkt på upprättandet av en fungerande gemensam marknad.

Dessa hinder kan i detta fall undanröjas genom att varje medlemsstat förpliktas att inom sitt territorium tillåta saluförande av naturligt mineralvatten, som var och en av de övriga medlemsstaterna erkänner som sådant, och genom fastställande av gemensamma regler för i synnerhet de mikrobiologiska krav som måste uppfyllas och för villkoren för att använda särskilda namn för vissa typer av mineralvatten.

I avvaktan på att avtal om ömsesidigt erkännande av naturligt mineralvatten sluts mellan gemenskapen och tredje land, bör till dess avtalen har genomförts villkor fastställas för hur liknande produkter från tredje land kan tillåtas att komma in i gemenskapen som naturliga mineralvatten.

Det är viktigt att se till att naturligt mineralvatten när det saluförs har kvar de egenskaper som gjort att det kunnat erkännas som sådant. Förpackningarna som används för emballeringen bör därför ha lämpliga förslutningar.

I fråga om märkning är naturliga mineralvatten underkastade de allmänna regler som fastställts genom rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel som är avsedda för konsumenten(4) samt om reklam för sådana livsmedel. Detta direktiv får därför begränsas till att fastställa de tillägg och undantag som bör göras i förhållande till dessa allmänna regler.

För att förenkla och påskynda förfarandet bör kommissionen anförtros uppgiften att vidta tekniska åtgärder för genomförandet och i synnerhet att bestämma förfarandet för provtagning och de analysmetoder som behövs för att kontrollera sammansättningen av naturliga mineralvatten.

I samtliga fall då rådet anförtror kommissionen att ansvara för genomförandet av regler som fastställs för livsmedel bör bestämmelser skapas för ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att nära samarbeta inom Ständiga livsmedelskommittén, som bildats genom beslut 69/414/EEG(5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Medlemsstaternas lagstiftning definierar naturligt mineralvatten. Olika definitioner har i detta sammanhang antagits inom gemenskapen. Denna lagstiftning fastställer villkoren för att ett naturligt mineralvatten skall kunna erkännas som sådant och innehåller regler för hur källorna får utnyttjas. De innehåller dessutom särskilda föreskrifter för saluförande av sådant vatten.

Skillnaderna mellan dessa lagstiftningar hindrar den fria rörligheten av naturliga mineralvatten och skapar ojämlika konkurrensvillkor och inverkar därmed direkt på upprättandet av en fungerande gemensam marknad.

Dessa hinder kan i detta fall undanröjas genom att varje medlemsstat förpliktas att inom sitt territorium tillåta saluförande av naturligt mineralvatten, som var och en av de övriga medlemsstaterna erkänner som sådant, och genom fastställande av gemensamma regler för i synnerhet de mikrobiologiska krav som måste uppfyllas och för villkoren för att använda särskilda namn för vissa typer av mineralvatten.

I avvaktan på att avtal om ömsesidigt erkännande av naturligt mineralvatten sluts mellan gemenskapen och tredje land, bör till dess avtalen har genomförts villkor fastställas för hur liknande produkter från tredje land kan tillåtas att komma in i gemenskapen som naturliga mineralvatten.

Det är viktigt att se till att naturligt mineralvatten när det saluförs har kvar de egenskaper som gjort att det kunnat erkännas som sådant. Förpackningarna som används för emballeringen bör därför ha lämpliga förslutningar.

I fråga om märkning är naturliga mineralvatten underkastade de allmänna regler som fastställts genom rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel som är avsedda för konsumenten samt om reklam för sådana livsmedel. Detta direktiv får därför begränsas till att fastställa de tillägg och undantag som bör göras i förhållande till dessa allmänna regler.

För att förenkla och påskynda förfarandet bör kommissionen anförtros uppgiften att vidta tekniska åtgärder för genomförandet och i synnerhet att bestämma förfarandet för provtagning och de analysmetoder som behövs för att kontrollera sammansättningen av naturliga mineralvatten.

I samtliga fall då rådet anförtror kommissionen att ansvara för genomförandet av regler som fastställs för livsmedel bör bestämmelser skapas för ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att nära samarbeta inom Ständiga livsmedelskommittén, som bildats genom beslut 69/414/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Detta direktiv gäller vatten som utvunnits ur marken i en medlemsstat och som av den ansvariga myndigheten i denna medlemsstat erkänns som naturligt mineralvatten som uppfyller bestämmelserna i bilaga 1, avsnitt I.

2. Detta direktiv gäller också vatten som utvunnits ur marken i ett tredje land samt importerats till gemenskapen och som av den ansvariga myndigheten i en medlemsstat erkänts som naturligt mineralvatten.

Det vatten som avses i första stycket får erkännas som naturligt mineralvatten endast om den ansvariga myndigheten i utvinningslandet har intygat att det uppfyller kraven i bilaga 1, avsnitt I och att tillämpningen av bestämmelserna i bilaga 2, punkt 2 kontrolleras regelbundet.

Det intyg som avses i andra stycket får gälla i högst fem år. Förfarandet för erkännande enligt första stycket behöver inte upprepas om intyget förnyas före utgången av denna period.

3. Detta direktiv skall inte gälla

för vatten som är läkemedel enligt direktiv 65/65/EEG,

för naturligt mineralvatten som används vid källor för botande ändamål i termiska eller hydromineraliska badanläggningar.

4. Grunderna för ett sådant erkännande som avses i punkterna 1 och 2 skall anges i vederbörlig ordning av den ansvariga myndigheten i medlemsstaten och publiceras offentligt.

5. Varje medlemsstat skall underrätta kommissionen om de fall i vilka ett erkännande enligt punkterna 1 och 2 har lämnats eller återkallats. En förteckning över naturliga mineralvatten med sådant erkännande skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att endast sådant vatten som avses i artikel 1 och som följer bestämmelserna i detta direktiv får saluföras som naturligt mineralvatten.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Källor med naturligt mineralvatten skall utnyttjas och vattnet därifrån förpackas i enlighet med bilaga 2.

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Naturligt mineralvatten får i sitt tillstånd vid källan inte behandlas utöver att

a) instabila ämnen som järn och svavelföreningar separeras genom filtrering eller dekantering, eventuellt föregången av syresättning, såvida denna behandling inte ändrar vattnets sammansättning i fråga om de väsentliga beståndsdelar som ger vattnet dess egenskaper,

b) järn, mangan- och svavelföreningar och arsenik separeras från vissa naturliga mineralvatten genom behandling med ozonberikad luft, såvida denna behandling inte ändrar vattnets sammansättning i fråga om de väsentliga beståndsdelar som ger dess egenskaper, och under förutsättning att

behandlingen överensstämmer med de användningsvillkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12 och efter samråd med Vetenskapliga livsmedelskommittén, inrättad genom kommissionens beslut 95/273/EG,

behandlingen anmäls till och blir särskilt kontrollerad av behöriga myndigheter.

c) andra oönskade beståndsdelar än de som anges i a eller b separeras, såvida denna behandling inte ändrar vattnets sammansättning i fråga om de väsentliga beståndsdelar som ger det dess egenskaper, och under förutsättning att

behandlingen överensstämmer med de användningsvillkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12 och efter samråd med Vetenskapliga livsmedelskommittén,

behandlingen anmäls till och blir särskilt kontrollerad av behöriga myndigheter,

d) fri koldioxid helt eller delvis avlägsnas genom uteslutande fysikaliska metoder.

2. Naturligt mineralvatten får i sitt tillstånd vid källan inte tillföras några tillsatser utöver att koldioxid införs eller återinförs i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga 1, avsnitt III.

3. Det skall i synnerhet vara förbjudet att på något sätt, oavsett metod, desinfektera och, om inte annat följer av punkt 2, tillsätta bakteriostatiska ämnen eller på annat sätt behandla vattnet så att antalet mikroorganismer i naturligt mineralvatten kan förväntas bli förändrat.

4. Punkt 1 skall inte hindra att naturligt mineralvatten och källvatten kan används vid framställning av läskedrycker.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

1. Det totala antalet mikroorganismer i naturligt mineralvatten vid källan skall stämma överens med det normala antalet och på ett tillfredsställande sätt visa att källan är skyddad mot all förorening. Detta totala antal mikroorganismer skall bestämmas under de förhållanden som fastställs i bilaga 1, avsnitt II, 1.3.3.

Efter förpackning får det totala antalet mikroorganismer vid källan inte överskrida 100 per milliliter vid 20 till 22 °C efter 72 timmar på agar-agar eller en agar-gelatinblandning, och 20 per milliliter vid 37 °C efter 24 timmar på agar-agar. Totala antalet mikroorganismer skall analyseras inom 12 timmar efter förpackningstillfället och vattnet skall under dessa 12 timmar hållas vid en konstant temperatur av 4 °C ± 1 °C.

I källan bör dessa värden normalt inte överskrida 20 per milliliter vid 20 till 22 °C efter 72 timmar respektive 5 per milliliter vid 37 °C efter 24 timmar, under förutsättning att de anses som riktvärden och inte som högsta tillåtna koncentrationer.

2. Vid källan och när det saluförs skall ett naturligt mineralvatten vara fritt från följande:

a) Parasiter och sjukdomsframkallande mikroorganismer.

b) Escherichia coli och andra koliforma bakterier samt fekala streptokocker i varje undersökt prov på 250 ml.

c) Sporbildande sulfitreducerande anaeroba bakterier i varje undersökt prov på 50 ml.

d) Pseudomonas aeruginosa i varje undersökt prov på 250 ml.

3. Oberoende av punkterna 1 och 2 och de villkor för utnyttjandet som fastställs i bilaga 2 får det naturliga mineralvattnet när det saluförs

endast innehålla mikroorganismer i ett totalt antal som motsvarar resultatet av den normala ökningen av bakterieinnehållet vid källan,

inte ha några sensoriska defekter.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Behållare som används som förpackning för naturligt mineralvatten skall vara försedd med sådan tillslutning att den hindrar förfalskning eller förorening.

Artikel7¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Varubeteckningen för naturligt mineralvatten skall vara ”naturligt mineralvatten” eller, för bubblande naturligt mineralvatten såsom detta definieras i bilaga 1, avsnitt III, allt efter omständigheterna ”naturligt mineralvatten med naturlig kolsyra”, ”naturligt mineralvatten som berikats med gas från källan” eller ”kolsyrat naturligt mineralvatten”.

Varubeteckningen för naturligt mineralvatten som har behandlats på något av de sätt som avses i artikel 4.1 dskall allt efter omständigheterna dessutom innehålla uppgiften ”fullständigt befriat från kolsyra” eller ”delvis befriat från kolsyra”.

2. Etiketter för naturligt mineralvatten skall också vara försedda med följande obligatoriska uppgifter:

a) Uppgift om den analytiska sammansättningen med angivande av dess karakteristiska beståndsdelar.

b) Platsen där källan utnyttjas och källans namn.

c) Uppgifter om eventuella behandlingar som avses i artikel 4.1 b och c.

2a. Om det saknas gemenskapsbestämmelser om uppgifter om någon av de behandlingar som avses i punkt 2 c får medlemsstaterna behålla sin nationella bestämmelse.

3.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

1. Namnet på ort, samhälle eller plats får ingå i formuleringen av en handelsbeteckning under förutsättning att det hänvisar till ett naturligt mineralvatten, vars källa exploateras på den plats som beteckningen anger och under förutsättning att detta inte är vilseledande i fråga om denna plats.

2. Det skall vara förbjudet att saluföra naturligt mineralvatten från en och samma källa under mer än en handelsbeteckning.

3. Om etiketter eller inskriptioner på förpackningar i vilka naturligt mineralvatten saluhålls, innehåller en handelsbeteckning som avviker från namnet på källan eller den plats där det utvunnits, skall denna plats eller källans namn anges med bokstäver som är minst en och en halv gånger höjden och bredden på den största av de bokstäver som används för denna handelsbeteckning.

Första stycket skall också tillämpas, och med samma syfte, i fråga om den betydelse som tillskrivs namnet på källan eller platsen där den exploateras med avseende på den handelsbeteckning som används i alla former av reklam som anknyter till naturligt mineralvatten.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Det skall vara förbjudet att på förpackningar eller etiketter och i reklam, oavsett form, använda beteckningar, varumärken, firmamärken, märkesnamn, illustrationer eller andra sinnebilder, oavsett om de är symboliska eller inte, som

a) i fråga om naturligt mineralvatten antyder en egenskap som vattnet inte besitter, särskilt i fråga om dess ursprung, dag då det blev godkänt för att exploateras, analysresultat eller liknande hänvisningar till äkthetsgarantier,

b) i fråga om förpackat dricksvatten som inte uppfyller bestämmelserna i bilaga 1, avsnitt I, kan väntas orsaka förväxling med naturligt mineralvatten, särskilt benämningen ”mineralvatten”.

2.

a) Alla uppgifter som tillskriver ett naturligt mineralvatten förebyggande, behandlande eller botande egenskaper när det gäller mänskliga sjukdomar skall vara förbjudna.

b) De uppgifter som räknas upp i bilaga 3 till detta direktiv skall dock godkännas, om de uppfyller tillämpliga kriterier som fastställs i denna bilaga eller, om sådana saknas, kriterier som fastställts i nationella bestämmelser och under förutsättning att de har utarbetats på basis av fysikalisk-kemiska analyser och, vid behov, farmakologiska, fysiologiska och kliniska undersökningar som utförts enligt erkända vetenskapliga metoder i enlighet med bilaga 1, avsnitt I, punkt 2.

c) Medlemsstaterna får tillåta uppgifterna ”stimulerar matsmältningen”, ”kan underlätta leverns och gallans funktioner” eller liknande uppgifter. De får också tillåta att andra uppgifter tas med, under förutsättning att dessa inte strider mot principerna i a och är förenliga med dem i b.

3. Medlemsstaterna får anta särskilda bestämmelser om information — på förpackningar eller etiketter och i reklam — om lämpligheten av naturligt mineralvatten för spädbarn. Sådana bestämmelser får också gälla de av vattnets egenskaper som bestämmer hur den nämnda informationen skall användas.

Medlemsstater som avser att vidta sådana åtgärder skall i förväg underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta.

4. Senast tre år efter anmälan av detta direktiv skall kommissionen till rådet överlämna en rapport och vid behov lämpliga förslag om tillämpningen av de bestämmelser som avses i bilaga 1, avsnitt II, 1.2.12.

4a. Uttrycket ”källvatten” får bara användas om vatten som är avsett att användas som dricksvatten i sitt naturliga tillstånd och som tappas vid källan, och som

uppfyller de utvinningsvillkor som anges i bilaga 2, punkterna 2 och 3, vilka utvinningsvillkor skall tillämpas till fullo på källvatten,

uppfyller de mikrobiologiska krav som fastställs i artikel 5,

uppfyller märkningskraven i artikel 7.2 b och c och i artikel 8,

inte utsatts för någon annan behandling än de som avses i artikel 4. Andra behandlingar kan godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 12.

Källvatten skall också uppfylla bestämmelserna i direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten.

4b. Om det saknas gemenskapsbestämmelser om sådan behandling av källvatten som anges i punkt 4a fjärde strecksatsen får medlemsstaterna behålla de nationella bestämmelserna om behandlingen.

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som behövs för att säkerställa att handel med naturligt mineralvatten som följer definitionerna och reglerna som fastställs i detta direktiv inte kan hindras genom tillämpning av nationella icke harmoniserade bestämmelser som reglerar egenskaper, sammansättning, villkor för exploatering, förpackning eller märkning av naturligt mineralvatten eller av livsmedel i allmänhet.

2.

Artikel10a¶

Införd genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Om en medlemsstat har välgrundad anledning att anta att ett naturligt mineralvatten inte stämmer överens med bestämmelserna som fastställs i detta direktiv eller utgör en fara för folkhälsan, får denna medlemsstat, även om mineralvattnet omsätts fritt i en eller flera medlemsstater, tillfälligt begränsa eller upphäva handeln med den produkten inom sitt territorium. Den skall omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta samt ange skälen till sitt beslut.

2. På begäran av en medlemsstat eller av kommissionen skall den medlemsstat som har godkänt vattnet överlämna all information som hör till saken om godkännandet av vattnet tillsammans med resultaten från de regelbundna kontrollerna.

3. Kommissionen skall så snart som möjligt inom Ständiga livsmedelskommittén undersöka de skäl som anförs av den medlemsstat som avses i punkt 1 och därefter skyndsamt avge sitt yttrande och vidta lämpliga åtgärder.

4. Om kommissionen anser att ändringar i detta direktiv är nödvändiga för att säkerställa skyddet av folkhälsan, skall den inleda förfarandet som fastställs i artikel 12 med syfte att anta ändringarna. Den medlemsstat som har vidtagit skyddsåtgärder får i så fall behålla dessa tills ändringarna har antagits.

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

1. Följande skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 12:

Gränsvärden för halterna av de beståndsdelar som ingår i naturligt mineralvatten.

Nödvändiga föreskrifter för att i märkningen ange höga halter av vissa beståndsdelar.

De villkor för användning av ozonberikad luft som avses i artikel 4.1.

Information om de behandlingar som avses i artikel 7.2.

2. Följande får antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 12:

Analysmetoder, inklusive detektionsgränser för att bestämma frånvaron av föroreningar i naturligt mineralvatten.

De provtagningsförfaranden och analysmetoder som behövs för att kontrollera de mikrobiologiska egenskaperna hos naturligt mineralvatten.

Artikel11a¶

Införd genom direktiv 2009/54/ och direktiv nr 96/70/.

Varje beslut som kan tänkas påverka folkhälsan skall antas av kommissionen efter samråd med Vetenskapliga livsmedelskommittén.

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och förordning (EG) nr 1882/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, nedan kallad ”kommittén”, inrättad genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel13¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/ och direktiv 1985/7/EU.

Artikel 12 skall gälla för en period av två år från den dag efter den 1 januari 1985 då ärendet först hänsköts till kommittén enligt artikel 12.1.

Artikel14¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Detta direktiv skall inte gälla för naturligt mineralvatten avsett för export till tredje land.

Artikel15¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Medlemsstaterna skall göra sådana ändringar i sin lagstiftning som behövs för att följa detta direktiv och genast underrätta kommissionen om detta. Den sålunda ändrade lagstiftningen skall tillämpas på sådant sätt att den

tillåter handel med sådana varor som följer detta direktiv senast två år efter direktivets anmälan,

förbjuder handel med sådana varor som inte följer detta direktiv fyra år efter direktivets anmälan.

Artikel16¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Detta direktiv skall också gälla i de franska utomeuropeiska departementen.

Artikel17¶

Ändrad genom direktiv 2009/54/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA 1

I. DEFINITION

Naturligt mineralvatten innebär mikrobiologiskt hälsosamt vatten, i den mening som avses i artikel 5, som har sitt ursprung i en underjordisk grundvattenyta eller förekomst och som kommer från en källa som tappas från ett eller flera naturliga eller borrade uttag.

Naturligt mineralvatten kan klart skiljas från vanligt dricksvatten

a) genom sin natur, som karakteriseras av mineralhalt, spårelement eller andra beståndsdelar och, i vissa fall, av särskilda egenskaper,

b) genom sitt ursprungliga tillstånd,

och när båda dessa karakteristika har bevarats intakta på grund av vattnets underjordiska ursprung som har varit skyddat mot alla föroreningsrisker.

Dessa karakteristika som kan ge naturligt mineralvatten hälsofrämjande egenskaper måste ha blivit bedömda

a) från följande synpunkter

1) geologiska och hydrologiska,

2) fysikaliska, kemiska och fysikalisk-kemiska,

3) mikrobiologiska,

4) vid behov farmakologiska, fysiologiska och kliniska,

b) enligt de kriterier som räknas upp i avsnitt II,

c) enligt de vetenskapliga metoder som godkänts av den ansvariga myndigheten.

De analyser som avses i a 4 får vara frivilliga om vattnet har en sammansättning som gör att det i den medlemsstat det kommer ifrån betraktades som naturligt mineralvatten innan detta direktiv trädde i kraft. Detta gäller i synnerhet när det ifrågavarande vattnet både vid källan och efter förpackning, per kg, innehåller minst 1000 mg av totala salter i lösning eller minst 250 mg fri koldioxid.

Sammansättning, temperatur och andra väsentliga egenskaper hos naturligt mineralvatten måste förbli stabila inom gränserna för naturlig variation. De får i synnerhet inte påverkas av eventuella variationer i flödet.

Enligt artikel 5.1 betyder det normala antalet mikroorganismer i naturligt mineralvatten det någorlunda konstanta antalet mikroorganismer vid källan före varje behandling och vars kvalitativa och kvantitativa sammansättning tas med i bedömningen när vattnet kontrolleras genom periodisk analys.

II. KRAV OCH KRITERIER FÖR ANVÄNDNING AV DEFINITIONEN

1.1. Krav på geologiska och hydrologiska undersökningar

Följande uppgifter är obligatoriska:

1.1.1) Den exakta platsen för uttaget med höjden över havet markerad på karta i högst skala 1:1000.

1.1.2) Detaljerad geologisk rapport om terrängens ursprung och beskaffenhet.

1.1.3) Det hydrogeologiska skiktets stratigrafi.

1.1.4) Beskrivning av uppfordringsanordningar.

1.1.5) Områdets avgränsning eller uppgifter om andra åtgärder som skyddar källan mot förorening.

1.2. Krav på fysikaliska, kemiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

Dessa undersökningar skall fastställa följande:

1.2.1) Källans flödeskapacitet.

1.2.2) Vattnets temperatur vid källan och den omgivande temperaturen.

1.2.3) Förhållandet mellan terrängens beskaffenhet och arten och typen av mineral i vattnet.

1.2.4) Torrsubstans vid 180 °C och 260 °C.

1.2.5) Elektrisk lednings- eller motståndsförmåga med angivelse av temperaturen vid mätningen.

1.2.6) Vätejonkoncentrationen (pH).

1.2.7) Anjoner och katjoner.

1.2.8) Icke-joniserade ämnen.

1.2.9) Spårämnen.

1.2.10) Radioaktivitet vid källan.

1.2.11) Vid behov, de relativa isotopnivåerna för vattnets beståndsdelar, syre (160-180) och väte (protium, deuterium, tritium).

1.2.12) Toxicitet hos vissa beståndsdelar i vattnet med hänsyn tagen till den tillåtna nivån för var och en av dem.

1.3. Kriterier för mikrobiologiska analyser vid källan

Dessa analyser måste

1.3.1) påvisa frånvaron av parasiter och sjukdomsframkallande mikroorganismer,

1.3.2) innehålla en kvantitativ bestämning av antalet mikroorganismer som kan tyda på fekal förorening:

a) frånvaro av Escherichia coli och andra koliforma bakterier i 250 ml vid 37 °C och 44,5 °C,

b) frånvaro av fekala streptokocker i 250 ml,

c) frånvaro av sporbildande sulfitreducerande anaerober i 50 ml, eller

d) frånvaro av Pseudomonas aeruginosa i 250 ml,

1.3.3) innehålla bestämning av totala antalet mikroorganismer per ml vatten

i) vid 20 till 22 °C efter 72 timmar på agar-agar eller en agar-gelatinblandning,

ii) vid 37 °C efter 24 timmar på agar-agar.

1.4. Krav på kliniska och farmakologiska analyser

1.4.1. Analyserna som måste utföras i enlighet med vetenskapligt erkända metoder, bör vara lämpade för de speciella egenskaperna hos det naturliga mineralvattnet och dess effekter på den mänskliga organismen, såsom urinavsöndring, mag- och tarmfunktioner samt kompensation för mineralbrist.

1.4.2. Om konsekvens och samstämmighet kan fastställas vid ett större antal kliniska observationer får detta, vid behov, ersätta de analyser som avses i 1.4.1. Kliniska analyser får, om det är lämpligt, ersätta de analyser som avses i 1.4.1 under förutsättning att konsekvens och samstämmighet hos ett större antal observationer gör det möjligt att nå samma resultat.

III. YTTERLIGARE KRAV MED AVSEENDE PÅ BUBBLANDE NATURLIGT MINERALVATTEN

Vid källan eller efter förpackning avger bubblande naturligt mineralvatten under normala temperatur- och tryckförhållanden koldioxid spontant och på ett klart synligt sätt. Dessa vatten kan delas in i tre kategorier, för vilka följande beskrivningar skall gälla:

a) Naturligt mineralvatten med naturlig kolsyra betyder vatten vars innehåll av koldioxid från källan efter dekantering, om sådan sker, och förpackning är densamma som vid källan med hänsyn tagen till att koldioxid från samma grundvattennivå eller förekomst vid behov återförs i samma mängd som försvunnit i samband med dessa operationer och med förbehåll för sedvanliga tekniska toleranser.

b) Naturligt mineralvatten berikat med gas från källanbetyder vatten vars innehåll av koldioxid från grundvattennivån eller förekomsten efter dekantering, om sådan sker, och förpackning är större än den som fastställts vid källan.

c) Kolsyrat naturligt mineralvatten betyder vatten som tillsatts koldioxid av annat ursprung än den grundvattennivå eller förekomst som vattnet kommer ifrån.

BILAGA 2

Exploatering av en källa med naturligt mineralvatten skall förutsätta tillstånd av den ansvariga myndigheten i det land där vattnet har utvunnits, sedan det konstaterats att vattnet i fråga följer de bestämmelser som har fastställts i bilaga 1, avsnitt I.

Utrustning för exploatering av vattnet måste installeras på ett sådant sätt att varje möjlighet till förorening undviks och så att vattnet behåller de egenskaper som motsvarar dem som tillskrivs det och som det har vid källan.

I detta syfte skall följande uppfyllas i synnerhet:

a) Källan eller utflödet skall skyddas mot föroreningsrisker.

b) Uppfordringsanordningar, rörledningar och reservoarer skall vara av material som är lämpliga för vatten och byggda för att förhindra kemiska, fysikalisk-kemiska eller mikrobiologiska förändringar av vattnet.

c) Exploateringsförhållandena, särskilt anläggningen för diskning och förpackning, skall motsvara hygieniska krav; särskilt förpackningarna måste vara tillverkade eller behandlade på ett sådant sätt att ogynnsam inverkan på det naturliga mineralvattnets mikrobiologiska och kemiska egenskaper undviks.

d) Transport av naturligt mineralvatten i behållare av annat slag än sådana som godkänts för distribution till konsumenten skall vara förbjuden.

Emellertid behöver d inte tillämpas för mineralvatten som exploateras och saluförs på en medlemsstats territorium, om det i denna medlemsstat vid anmälan av detta direktiv var tillåtet att transportera mineralvatten i tankar från källan till förpackningsanläggningen.

Om det vid exploateringen konstateras att det naturliga mineralvattnet är förorenat och inte längre visar upp de mikrobiologiska karakteristika som fastställts i artikel 5, skall den person som exploaterar källan genast avbryta all verksamhet, i synnerhet förpackningen, tills orsaken till föroreningen är eliminerad och vattnet uppfyller bestämmelserna i artikel 5.

Den ansvariga myndigheten i ursprungslandet skall utföra periodiska kontroller för att se om

a) det naturliga mineralvatten för vars exploatering källan har godkänts följer bilaga 1, avsnitt I,

b) bestämmelserna i punkterna 2 och 3 tillämpas av den person som exploaterar källan.

BILAGA 3

1 EGT nr C 69, 11.6.1970, s. 14.

2 EGT nr C 45, 10.5.1971, s. 5.

3 EGT nr C 36, 19.4.1971, s. 14.

4 EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1.

5 EGT nr L 291, 19.11.1969, s. 9.

6 EGT nr 22, 9.2.1965, s. 369/65.

7 EGT nr L 167, 18.7.1995, s. 22.

8 EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 11.

9 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

10 Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).