lagen.nu
31983L0183

Rådets direktiv av den 28 mars 1983 om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom (83/183/EEG)

CELEX
31983L0183
Datum
1983-03-28
Konsoliderad t.o.m.
2009-06-30
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2009-06-29.

Avis juridique important

Rådets direktiv 83/183/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 105 , 23/04/1983 s. 0064 - 0067 Finsk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0117 Spansk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0161 Svensk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0117 Portugisisk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0161

RÅDETS DIREKTIV av den 28 mars 1983 om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom (83/183/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 99 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 83/183/ · förordning (EG) nr 1103/97 · direktiv 2009/55/.

För att medlemsstaternas befolkning skall bli mer medveten om gemenskapens existens, bör ytterligare åtgärder för att gynna enskilda individer vidtas i syfte att skapa betingelser inom gemenskapen som liknar dem som råder på en inhemsk marknad.

I synnerhet de skattemässiga hindren för enskilda personers införsel av personlig egendom till en medlemsstat från en annan medlemsstat är sådana att de hindrar den fria rörligheten av personer inom gemenskapen. Dessa hinder bör därför undanröjas så långt som möjligt genom införandet av skattebefrielser.

Dessa skattebefrielser får endast tillämpas på införsel av varor som inte är av kommersiell beskaffenhet eller införs i spekulationssyfte. Tillämpningen av reglerna om skattebefrielse bör därför ske med vissa begränsningar och på vissa villkor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 99 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommittens yttrande, och

För att medlemsstaternas befolkning skall bli mer medveten om gemenskapens existens, bör ytterligare åtgärder för att gynna enskilda individer vidtas i syfte att skapa betingelser inom gemenskapen som liknar dem som råder på en inhemsk marknad.

I synnerhet de skattemässiga hindren för enskilda personers införsel av personlig egendom till en medlemsstat från en annan medlemsstat är sådana att de hindrar den fria rörligheten av personer inom gemenskapen. Dessa hinder bör därför undanröjas så långt som möjligt genom införandet av skattebefrielser.

Dessa skattebefrielser får endast tillämpas på införsel av varor som inte är av kommersiell beskaffenhet eller införs i spekulationssyfte. Tillämpningen av reglerna om skattebefrielse bör därför ske med vissa begränsningar och på vissa villkor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1Tillämpningsområde

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

1. Varje medlemsstat skall med förbehåll för de villkor och i de fall som nedan anges undanta personlig egendom som permanent införs från en annan medlemsstat av enskilda personer från omsättningsskatt, punktskatt och andra konsumtionsskatter som normalt träffar sådan egendom.

2. Specifika eller periodiska tullar och skatter som är förenade med sådan egendom i landet, som t.ex. registreringsavgifter för motorfordon, vägskatter och TV-licenser, omfattas inte av detta direktiv.

Artikel2Villkor som avser egendom

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1. I detta direktiv avses med ”personlig egendom” egendom avsedd för personligt bruk av personerna i fråga eller i deras hushåll. Sådan egendom får inte, på grund av sin beskaffenhet eller mängd, återspegla något kommersiellt intresse, ej heller vara avsedd för någon näring i den betydelse som avses i artikel 4 i direktiv 77/388/EEG. Verktyg eller instrument som personen i fråga behöver för att utöva sitt yrke skall dock också behandlas som personlig egendom.

2. Den skattebefrielse som artikel 1 medger skall beviljas för sådan personlig egendom

a) som har förvärvats på de allmänna beskattningsvillkor som gäller på den inhemska marknaden i någon av medlemsstaterna och som inte på grund av utförsel är föremål för befrielse eller återbetalning av omsättningsskatt, punktskatt eller någon annan konsumtionsskatt. I detta direktiv skall varor som anskaffats på de villkor som avses i artikel 15 punkt 10 i direktiv 77/388/EEG anses ha uppfyllt dessa villkor.

b) som personen i fråga faktiskt har haft i bruk innan bytet av hemvist genomfördes eller andrabostaden inrättades. I fråga om motorfordon (inklusive tillhörande släpvagnar), husvagnar och husbilar, nöjesbåtar och privatflygplan, får medlemsstaterna kräva att den flyttande har haft dem i bruk minst sex månader före bytet av hemvist. För de varor som avses i punkt a andra meningen får medlemsstaterna kräva att den flyttande skall ha haft dem i bruk före flyttningen minst

tolv månader då det gäller motorfordon (inklusive tillhörande släpvagnar), husvagnar och husbilar, nöjesbåtar och privatflygplan,

sex månader då det gäller annan egendom.

3. De behöriga myndigheterna skall begära bevis för att villkoren i punkt 2 är uppfyllda i fråga om motorfordon (inklusive därtill hörande släpvagnar), husvagnar, nöjesbåtar och privatflygplan. I fråga om annan egendom skall de kräva sådana bevis endast när det föreligger allvarliga misstankar om bedrägeri.

Artikel3Införselvillkor

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

Införseln av egendom får ske vid ett eller flera tillfällen inom den tid som fastställts i artikel 710.

Artikel4Skyldigheter efter införseln

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

De motorfordon (med därtill hörande släpvagnar), husvagnar och husbilar, nöjesbåtar och privatflygplan som förts in får inte avyttras, hyras ut eller lånas ut under de tolv månader som följer på dess skattefria införsel, utom i särskilt berättigade fall som godkänns av införselmedlemsstatens behöriga myndigheter.

Artikel5Särskilda villkor för vissa typer av egendom

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1. Medlemsstaterna får införa begränsningar för den skattefria införseln av de varor som är förtecknade i artikel 4.1 i direktiv 69/169/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/220/EEG. Dessa begränsningar skall dock vara minst fyra gånger så höga som de mängder som visas i kolumn II i den nämnda artikeln, utom i fråga om tobaksvaror, vilkas skattefria införsel får begränsas till de mängder som anges i nämnda kolumn.

2. Skattebefrielsen vid införsel av ridhästar, motorfordon (inklusive därtill hörande släpvagnar), husvagnar, husbilar, nöjesbåtar och privatflygplan skall medges endast om den enskilde stadigvarande flyttar till införselmedlemsstaten.

Artikel6Allmänna regler för bestämmande av hemvist

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

1. 1 detta direktiv avses med normal hemvist den plats där en person stadigvarande vistas, dvs. minst 185 dygn per kalenderår, på grund av personlig och yrkesmässig anknytning eller, när det gäller en person utan yrkesmässig anknytning, på grund av personlig anknytning som visar på nära samband mellan personen och platsen.

Normal hemvist för en person som har yrkesmässig anknytning till en annan plats än den han har personlig anknytning till och som följaktligen bor omväxlande på olika platser, belägna i två eller flera medlemsstater, skall anses vara den plats där han har sin personliga anknytning, förutsatt att vederbörande regelbundet återvänder dit. Det senare villkoret behöver inte vara uppfyllt när personen bor i en medlemsstat för att genomföra en uppgift av bestämd varaktighet. Vistelse för studier vid ett universitet eller en skola medför inte att byte av normal hemvist skall anses ha skett.

2. Enskilda personer skall förete bevis på sin normala hemvist på lämpligt sätt, t.ex genom identitetskort eller annan giltig handling.

3. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat dit införsel sker får kräva ytterligare utredning eller bevis om de tvivlar på sanningshalten i en uppgift om normal hemvist som givits i enlighet med punkt 2 eller för vissa specifika kontroller.

Avdelning II Införsel av personlig egendom i samband med byte av normal hemvist

Artikel7

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1.

a) Den skattebefrielse som artikel 1 medger skall medges på de villkor som fastställts i artiklarna 25 med avseende på egendom som införs av en enskild person vid byte av normal hemvist.

b) Beviljande av befrielse skall, med förbehåll för eventuell tillämpning av något gemenskapens transiteringsförfarande, ske på villkor att en varuförteckning upprättas på vanligt papper och, om staten kräver det, åtföljs av en deklaration, vars utseende och innehåll skall definieras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17.2 och 17.3 i förordning (EEG) nr 678/85. Ingen uppgift om värde får krävas på varuförteckningen.

2. Införandet av egendomen måste vara till alla delar genomfört senast tolv månader efter bytet av normal hemvist.Om egendomen i enlighet med artikel 3 införs i flera omgångar inom den period som avses ovan, får medlemsstaterna endast vid det första införseltillfället kräva ingivande av en fullständig förteckning, till vilken också andra tullmyndigheter får hänvisa i händelse av senare flyttningar. En sådan förteckning får kompletteras efter överenskommelse med införselmedlemsstatens behöriga myndigheter.

Avdelning III Införsel av personlig egendom i samband med utrustning eller avveckling av en andrabostad

Artikel8

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1. Den skattebefrielse som artikel 1 medger skall beviljas, på de villkor som fastställts i artiklarna 25, för personlig egendom som införs av en enskild person för att utrusta en andrabostad.

Denna befrielse skall endast beviljas om

i) personen i fråga är ägare till andrabostaden eller hyr den för en tid av minst tolv månader,

ii) den egendom som införs motsvarar normal utrustning av en andrabostad.

2. Skattebefrielsen skall också beviljas, på de villkor som nämns i punkt l, om egendom efter avveckling av en andrabostad förs till den normala hemvisten eller till en annan andrabostad, under förutsättning att egendomen i fråga verkligen har varit i personens ägo och att han har disponerat den före inrättandet av andrabostaden.

Egendomen måste vara till alla delar införd senast tolv månader efter det att andrabostaden har avträtts.

Artikel 4 skall inte gälla när egendom återinförs.

Avdelning IV Införsel av egendom vid giftermål

Artikel9

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 2-5, skall var och en vid giftermål vara berättigad till befrielse från de skatter som avses i artikel 1 när han till den medlemsstat dit han avser att flytta inför personlig egendom som han förvärvat eller har haft i bruk, förutsatt att

a) denna införsel sker inom en period som börjar två månader före den utsatta dagen för giftermålet och och slutar fyra månader efter den faktiska giftermålsdagen,

b) personen i fråga företer bevis för att giftermålet har ägt rum eller att de nödvändiga förberedande giftermålsformaliteterna har företagits.

2. Skattebefrielse skall också beviljas för sedvanliga bröllopsgåvor till någon som uppfyller de villkor som fastställs i punkt 1 från personer som har sin normala hemvist i en annan medlemsstat än den dit införsel sker. Befrielsen skall gälla för gåvor med ett enhetsvärde av högst 350 ecu. Medlemsstaterna får dock bevilja skattebefrielse då gränsen 350 ecu överskrids förutsatt att värdet av varje skattebefriad gåva inte överstiger 1400 ecu

3. Medlemsstaterna får göra beviljandet av sådan skattebefrielse avhängigt av ställande av säkerhet, när egendom införs före dagen för giftermålet.

4. Om den enskilde försummar att förete bevis för sitt giftermål inom fyra månader från det datum som uppgivits för detta, skall skatterna vara förfallna dagen för införseln.

Avdelning V Införsel av personlig egendom förvärvad genom arv eller testamente

Artikel10

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

1. Utan hinder av artiklarna 2.2, 2.3, 4 och 5.2 men med förbehåll för övriga bestämmelser i artiklarna 2, 3 och 5, skall varje enskild person som genom arv eller testamente (causa mortis) förvärvar äganderätt eller nyttjanderätt till egendom som tillhört en avliden person och som befinner sig i en medlemsstat vara berättigad till befrielse från de skatter som avses i artikel 1 när han inför egendomen till en annan medlemsstat i vilken han har hemvist, under förutsättning att:

a) personen förser medlemsstatens behöriga myndigheter med en deklaration utfärdad av behörig myndighet i utförselmedlemsstaten om att den egendom som han inför har förvärvats genom arv eller testamente,

b) egendomen införs högst två år efter den dag då den enskilda personen tar egendomen i besittning.

Avdelning VI Slutbestämmelser

Artikel11

Ändrad genom direktiv 2009/55/ och direktiv 83/183/.

1. Medlemsstaterna skall sträva efter att så långt möjligt minska formaliteterna för införsel av varor av enskilda personer inom de gränser och på de villkor som fastställs i detta direktiv, och de skall sträva efter att undvika införselformaliteter som medför kontrollåtgärder som leder till omfattande avlastning och återlastning vid gränsen.

2. Medlemsstaterna får behålla eller införa mer liberala villkor för beviljande av skattebefrielser än de som fastställs genom detta direktiv, med undantag av dem som fastställs i artikel 2.2a.

3. Med förbehåll för vad som sägs i artikel 2.2 får medlemsstaterna inte på grund av vad som sägs i detta direktiv inom gemenskapslagstiftningen tillämpa skattebefrielser som är mindre förmånliga än de som de beviljar vid enskilda personers införsel av personlig egendom från icke-medlemsländer.

Artikel12

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1984. De skall genast underrätta kommissionen om detta. Grekland får emellertid behålla det beskattningssystem som är i kraft vid tillfället i fråga, förutsatt att dubbelbeskattning undviks, till dess att det gemensamma mervärdesskattesystemet har införts.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv, i synnerhet sådana som följer av tillämpningen av bestämmelserna i artikel 11.2 och 11.3. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om de sistnämnda bestämmelserna.

3. Vartannat år skall kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna, sända rådet och Europaparlamentet en rapport om genomförandet av detta direktiv i medlemsstaterna.

Artikel13

Ändrad genom direktiv 2009/55/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EGT nr C 267, 21.11.1975, s. 11.

2 EGT nr C 53, 8.3.1976, s. 39.

3 EGT nr C 131, 12.6.1976, s. 49.

4 EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1.

5 EGT nr L 133, 4. 6. 1969, s. 6.

6 EGT nr L 92, 5. 4. 1989, s. 15.

7 EGT nr L 274, 15. 10. 1985, s. 1.